Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Stopp för miljömärkt sill i delar av Östersjön

    Beståndsstatusen för sill och strömming i centrala Östersjön är så dålig att MSC slutar certifiera fiskar från vissa områden.

    Nya kontroller från ICES (International Council for the Exploration of the Sea) visar att sillbeståndet i centrala Östersjön minskar. MSC, som miljöcertifierar fisk, menar att det inte längre är möjligt att kalla fisket i regionen för hållbart.

    Östersjöns dåliga ekologiska tillstånd orsakar tyvärr allvarliga utmaningar för långsiktig hållbarhet för fiskbestånden i regionen, säger Linnéa Engström, MSC Program Direktör Skandinavien och Östersjöregionen. 

    Nu drar MSC tillbaka sin certifiering. Stiftelsen BalticWaters2030 skriver att fiskeridödligheten inom arten har legat på ohållbara nivåer under många år, med en kraftig ökning efter 2010. Redan i början av 1980-talet hade Östersjösillens medelvikt börjat rasa. De senaste decennierna har individerna blivit allt magrare samtidigt som andelen stor strömming, över 18 centimeter, har minskat kraftigt.

    Flera organisationer, som Sportfiskarna, Skiftet och BalticWaters2030, driver nu kampanjer för att uppmärksamma sillen och strömmingens situation i Östersjön.

    MP vill 20-faldiga bidrag till klimatanpassning

    Det idag mikroskopiska statliga bidraget till kommunal klimatanpassning har kommit i blixtbelysning efter de förödande skyfallen i Gävletrakten. Nu vill Miljöpartiet höja det tjugo gånger om till en halv miljard kronor om året.

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lade tillsammans med Sveriges Geologiska Institut, SGI, en rapport i början av sommaren där man listade tio områden i landet där riskerna för klimatrelaterade skador är som störst, vilket Supermiljöbloggen rapporterade om.

    Det handlar om risker kopplade till översvämningar vid stora skyfall, men även kopplade till erosion och jordskred och den stigande havsnivån.

    SMB berättade också om att statsbidraget för specifika kommunala anpassningar för ombyggnad av infrastruktur och liknande dragits ned i år till den ynka summan 25 miljoner kronor. Det finns även ett annat bidrag på samma belopp som dock är specifikt kopplat till skredförebyggande i Göta Älvdalen.

    Nu hänvisar Miljöpartiet både till rapporten från de båda myndigheterna och till de omfattande översvämningarna i Gävle och säger att detta är vad som är att vänta mer av som en följd av klimatförändringarna.

    Klimatministern och partiets manliga språkrör Per Bolund uttalar sig till TT och Sveriges radio och säger att partiet kräver en 20-faldig förstärkning av anpassningsbidraget inför nästa budgetmangling.

    Kostnaden för klimatanpassning av kommunerna har av Sveriges kommuner och regioner, SKR, uppskattats till mellan 140 och 200 miljarder kronor fram till år 2100. Man har även kritiserat det nuvarande bidragets begränsning till att gälla skador relaterade till översvämningar och liknande.

    Stora belopp kommer att krävas även till att anpassa exempelvis äldrevården till situationer med långvariga extrema värmeböljor, påpekar SKR.

    Elbilsbatterier – nya innovationer till fördel för miljön

    Bilmarknaden blir alltmer elektrifierad. Det är till stor del bra eftersom det kan bidra till mindre fossila utsläpp, men elbilsbatterierna är fortfarande problematiska. Positivt är att det är en innovativ marknad där det just nu händer mycket som är positivt ur miljöhänseende.

    SMB har tidigare beskrivit det pågående skiftet från bilar med förbränningsmotor när allt fler bilar drivs på el. Flera bilmärken har gått ut med att de nu satsar på elbilar och enligt Dagens Industri var 9,6 procent av Sveriges alla nyregistrerade bilar rena elbilar 2020 och 22,6 procent var laddhybrider, vilket är mer än en fördubbling mot året innan. 

    På organisationen Bil Sweden tror man att försäljningen av elbilar kommer fortsätta öka i Sverige och att 80 procent av alla bilar i Sverige kommer att gå på el om tio år. De tror också att fler kommer att köpa elbilar de kommande åren när det blir lättare att ladda dem och priset är lägre.

    Den stora fördelen för miljön med skiftet från förbränningsmotor till eldrift är att elbilar orsakar mindre klimatpåverkan än bilar som drivs av fossila bränslen. Enligt Naturskyddsföreningen minskar Sveriges klimatpåverkande utsläpp för varje bil som byts ut mot ett laddbart fordon, men samtidigt menar de att exakt hur mycket utsläppen minskar beror på hur elen framställts. Men helt miljövänliga är de självklart inte, det är alltid bättre för miljön att exempelvis gå eller cykla. Dessutom är elbilarnas batterier fortfarande bekymmersamma.

    Elbilars batterier – varför är de ett problem?

    Batterier påverkar miljön på olika sätt. Naturskyddsföreningen tar upp problematiken med litiumjonbatterier som är den vanligaste batteritypen för elfordon idag. De skriver att först och främst krävs flera typer av metaller för att tillverka batterierna, bland annat litium, koppar, aluminium och kobolt.

    Bland dessa metaller har det diskuterats extra mycket om kobolt. Till exempel var utvinningen av denna ett huvudskäl till att elbilars batterier kallades blodsbatterier i en uppmärksammad artikel i Aftonbladet. I artikeln beskrevs hur utvinningen påverkade såväl människors välmående som miljön negativt.

    Förutom att utvinningen av metallerna kan innebära sociala och miljömässiga problem finns ytterligare ett problem och det är att flera av metallerna är sällsynta. Naturskyddsföreningen hänvisar till Christian Ekberg, professor i industriell materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola, när de skriver om problematiken. Han menar att det idag inte finns tillräckliga resurser att ersätta alla bensinfordon med batteridrivna fordon.

    Naturskyddsföreningen beskriver sedan situationen så här:

    För att en storskalig användning av elbilar ska bli hållbar, parallellt med att lokala batterilager i energisystemet växer, krävs därför teknikutveckling. Forskning pågår både på hur man ska kunna återvinna litiumet i uttjänta batterier mer effektivt och på nya batteritekniker, utan sällsynta metaller, som kan ta över i framtiden. Som vid all utvinning av råvaror är det viktigt att ta stor hänsyn till både miljö och människor under hela processen. Exempelvis kan brytningen av litium ha stor lokal miljöpåverkan, precis som all annan gruvbrytning. Trots detta, är elbilen fortfarande ett bättre alternativ än fossilbilen, för den som är beroende av att kunna köra bil. Men att elbilar ensamt skulle lösa transportsektorns miljöproblem är tyvärr naivt att tro, vi behöver även minska transportberoendet. 

    Utöver problematiken kring metallerna som krävs för att producera batterierna orsakar tillverkningen klimatpåverkande utsläpp. Enligt en analys utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet landar de vanligaste bilbatteriernas genomsnittliga utsläpp på 61 till 106 kilo koldioxid för varje kilowattimme som batteriet kan lagra.

    I en tidigare analys kom IVL fram till högre siffror, men i den nyare studien tog man även hänsyn till att största andelen av koldioxidutsläppen kommer från elen som används vid tillverkningen. Utifrån det minskar elbilsbatteriers påverkan när förnybar energi används vid tillverkningen istället för fossila energikällor.

    Intensiv teknikutveckling bidrar till nya batterityper

    Precis som Naturskyddsföreningen efterlyser pågår en intensiv teknikutveckling med syftet att få fram batterier med längre räckvidd, lägre pris, bättre hållbarhet och lägre miljöpåverkan. Det här har gjort att batterierna redan har förbättrats och att deras miljöpåverkan minskat.

    Positivt är att den intensiva teknikutvecklingen fortsätter, bara det här året har flera nya spännande innovationer och projekt presenterats eller vidareutvecklats. Ett stort fokus verkar vara att ersätta sällsynta, eller på andra sätt problematiska, metaller.

    Det här kan bland annat exemplifieras med en av årets mest uppmärksammade innovationer från kinesiska CATL som lanserat sina första natriumjonbatterier. Batteriet ska fungera helt utan nickel, kobolt eller litium. Företaget levererar bland annat till Volvo, Mercedes och Tesla. Produktionen beräknas vara igång 2023.

    Ett annat exempel är det amerikanska företaget Form Energy som utvecklar ett batteri där litium ersatts av järn i stället för litium. Det här ska enligt företaget minska risken för att råmaterialbrist uppstår vid tillverkning av stora mängder batterier och dessutom få ner kostnaden för att lagra el till en tiondel av vad det kostar idag. En pilotanläggning planeras stå klar 2023.

    Den amerikanska biltillverkaren General Motors har gått en annan väg och testar att använda aluminium i sina nya så kallade Ultiumbatterier. Fördelen med deras batterier ska bland annat vara att de har längre räckvidd och snabbare laddning. Produktionen beräknas vara igång 2024.

    De tekniska innovationerna handlar dock inte bara om att byta ut metallerna utan även om konstruktionen av batterierna. Tesla presenterade till exempel redan 2020 en ny batterityp där battericellerna är den huvudsakliga innovationen. De mest betydande förbättringarna som Teslas innovation ska bidra till är att batterivikten och kostnaden sjunker. Viss produktion ska enligt plan vara igång 2021. 

    Baserat på vad tillverkarna skriver i sin information om de nya batterityperna och vad som rapporterats i media verkar tyvärr inte miljö vara i främsta fokus för den pågående utvecklingen av elbilars batterier. Dock, bättre batterier kan göra elbilar mer attraktiva i jämförelse med fossila alternativ, vilket i sig är bra för strävan efter mindre klimatpåverkan från trafiken.

    Nya batterifabriker i Sverige och Europa

    Förutom att nya batterityper utvecklas växer det även fram nya batterifabriker, vilket kan kopplas till att fordonstrafiken blir alltmer elektrifierad och att behovet av elbilsbatterier ökar. I EU satsar man dessutom på att bli självförsörjande på elbilsbatterier och att det ska ha skett redan 2025, vilket är ett mål som är på väg att uppfyllas då det just nu byggs hela 38 nya batterifabriker i Europa. När fabrikerna står klara beräknas de kunna leverera batterier till 16,7 miljoner elbilar årligen.

    Bland de nya fabrikerna återfinns Northvolts nya jättefabrik i Skellefteå. Enligt Tidningen Näringslivet ska Northvolt ha granskat flera alternativ innan Sverige och Skellefteå blev det slutgiltiga valet. Företagets huvudargumentet för att välja Skellefteå var tillgången på billig och grön el. 

    Northvolt har också meddelat att de inlett ett nytt samarbete med Volvo och att ett gemensamt forsknings- och utvecklingscenter ska etableras i Sverige. Northvolt skriver följande:

    Volvo Car Group har för avsikt att etablera ett joint venture med det ledande svenska batteriföretag Northvolt för att utveckla och producera mer hållbara batterier, skräddarsydda för att driva nästa generation av rena elektriska Volvo- och Polestarbilar. Som ett första steg för 50/50 joint venture, siktar Volvo Car Group och Northvolt på att inrätta ett forsknings- och utvecklingscenter i Sverige som ska starta verksamheten 2022.

    Koboltbrytning i Sverige

    Förutom att bygga batterifabrik vill även Northvolt återuppta den brytning av kobolt som pågick i Sverige på 1700- och 1800-talen, rapporterar Dagens Industri. Ett av argumenten är att brytningen skulle bli mer hållbar än den brytning som sker i andra länder. 

    Det finns potential att på sikt få en geografiskt kompakt värdekedja. Det skulle vara bra för oss logistikmässigt, operationellt och miljömässigt, säger företagets kommunikationschef Jesper Wigardt till Dagens Industri.

    Återvinning

    Precis som Naturskyddsföreningen tar upp i sin skrivning om elbilars batterier finns behovet av förbättrad återvinning för att batterierna ska bli mer miljövänliga. Återvinning av elbilars batterier kan dock vara komplext. Enligt en rapport från Energimyndigheten skiljer sig elbilars batterier på flera sätt från andra batterier när det kommer till förutsättningarna för att återvinna batterierna. I rapporten står att de oftast har längre livslängd än andra batterier och att de i högre grad är inbyggda i utrustningen.

    Dock verkar det också hända mycket just nu vad gäller återvinning av elbilars batterier. Exempelvis skrev Tesla om återvinning i sin årligt återkommande ”Konsekvensrapport”. Det första de pekade på var att batterierna bör ha lång livslängd eftersom ett batteri som fortfarande kan användas är bättre än ett som ska återvinnas. Sedan skrev de dock att alla batterier som inte längre kan användas ska återvinnas och att deras mål är att varje batterifabrik ska ha ett center för återvinning. 

    Ett annat exempel är Volkswagen som öppnat en ny anläggning i tyska Salzgitter där uttjänta elbilsbatterier ska återvinnas. Där ska värdefulla råvaror som litium, nickel, mangan, kobolt, aluminium, koppar och plast tas tillvara på, och på längre sikt är målet en återvinningsgrad på upp till 90 procent.

    Här i Sverige meddelade Stena Recycling tidigare i år att de investerar en kvarts miljard kronor i en ny återvinningsprocess för bilbatterier vid nya Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. Satsningen ska enligt företaget göra det möjligt att återvinna 95 procent av ett litiumjonbatteri. Deras mål är att bli en ledande batteriåtervinnare i Europa. Till hösten planeras de första spadtagen. 

    Vi ser en kraftig tillväxt i försäljningen av eldrivna fordon, där vi behöver möta våra kunders behov av att ta hand om uttjänta batterier på ett säkert och miljöriktigt sätt. Den här stora satsningen är en del i vår strategi där vi ska vara ledande på insamling och mekanisk bearbetning av litiumjonbatterier för att etablera ett cirkulärt kretslopp för batterier, säger Fredrik Pettersson, vd Stena Recycling Sverige.

    Gävleborg drabbat av kraftiga skyfall – förväntat enligt forskarna

    Rapporter om extremväder med katastrofala följder har avlöst varandra den här sommaren. Nu har även Gävleborg drabbats i form av kraftiga skyfall.

    De allvarliga skyfallen i Gävleborg har orsakat svåra översvämningar med skador på hus, vägras och framskjuten skolstart som följd. SMHI har utfärdat en klass-2 varning för de stora regnmängderna och räddningstjänsten har uppmanat allmänheten att hålla sig inomhus.

    Expressen skriver:

    Två månaders regn har öst ner på ett dygn i Gävletrakten. Skolstarten har skjutits upp, vägar svämmat över och bilar fastnat i vattenmassorna. Ett flerfamiljshus fick evakueras efter att delar av en vägg rasat. Under natten varnades boende i Gävleområdet för att gå ut.

    En av SMHI:s meteorologer, Therese Fougman, säger till DN att det här är de kraftigaste regnen hon sett på minst 20 år och polisen avråder personer från att resa till länet.

    Vägar verkar ha drabbats särskilt hårt.

    Polisen får just nu in flera samtal om vägar som ger vika efter de stora regnmängderna i Gävleborgs län. Polisen uppmanar därför boende i Gävleborgs län att inte ge sig ut i trafiken om man absolut inte måste. Polisen uppmanar också resande att inte åka till Gävleborgs län. Detta på grund av större vattensamlingar och risk för vägras, skriver Polisen.

    Gunilla Svensson, professor i meteorologi, uppger till Expressen att det är för tidigt att koppla skyfallen i Gävleborg till klimatförändringarna, men att sådana skyfall är vad forskarna förväntat sig.

    Det som nu sker i Gävleborg är ett lokalt väderfenomen, men tillsammans med de andra lokala väderfenomenen utkristalliseras ett mönster. Världen har inte tidigare skådat så många extremväder och värmerekord som den här sommaren, exempelvis okontrollerbara bränder, värmeböljor och extrema skyfall. 

    Sommarens extremväder har till och med fått Rysslands president Vladimir Putin att uttrycka klimatoro. Sommaren 2021, kan det vara sommaren då världen förstår att vi redan nu drabbas av klimatförändringarna? Att vi redan nu måste hantera den pågående klimatkrisen? 

    Hot mot den biologiska mångfalden synliggörs i Kenya

    I Kenya har en omfattande räkning och analys av landets vilda djur inletts. De första resultaten visar att antalet individer inom vissa arter minskat kraftigt de senaste årtiondena. Det här är ännu ett resultat som påminner om hoten mot den livsviktiga biologiska mångfalden.

    Räkningen av djur i Kenya visar exempelvis att giraffen minskat med hela 40 procent. Förhoppningen är att den omfattande studien ska ge ökad kännedom om artstorlekar och deras fördelning, samt att kunna identifiera hot mot djur och att bevarandestrategier ska kunna föreslås utifrån det.

    Vi vet att det finns stora luckor, säger Winnie Kiiru, tillförordnad ordförande för Kenya Wildlife Research Training Institute.

    Biologisk mångfald – därför är den viktig

    En mångfald av arvsanlag, artrikedom, olika naturmiljöer och beteenden är vad begreppet biologisk mångfald står för och den är livsviktigt för människors existens. Till exempel är biologisk mångfald grunden för naturens ekosystem som hjälper oss att pollinera våra grödor, återvinna näringsämnen samt rena luft och vatten. Det är både viktigt för människans framtid och för de ekonomiska system som vi byggt upp kring bland annat jord- och skogsbruk och fiskerinäring. Bland annat visar forskning att åkrar med mer biologisk mångfald ger större skördar. 

    På grund av att den biologiska mångfalden är väldigt viktig för oss finns den med bland FN:s globala hållbarhetsmål. Tyvärr har vi trots detta hitintills inte lyckats särskilt väl med bevarandet av den biologiska mångfalden. Till exempel visar studier att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970. Djurarter dör numera ut 114 gånger snabbare än normalt. 

    Det hotar den biologiska mångfalden

    Som beskrevs ovan, i den aktuella studien i Kenya ska hotbilden för olika djurarter identifieras. Bland de mest tydliga hoten i Kenya har man exempelvis kunnat identifiera klimatförändringar, konflikter mellan människor och djur, samt krympande livsmiljöer i den växande konkurrensen om markanvändning.

    De främsta hot som framkommit i tidigare forskning är skogsavverkning, jakt och fiske som utgör ett stort hot för tre av fyra utrotningshotade arter. Jordbruket ensamt hotar drygt 60 procent av arterna och klimatförändringarna 20 procent. 

    Vad kan göras? 

    För att uppnå FN:s vision för biologisk mångfald 2050 har FN identifierat att det krävs ett starkare skydd för den biologiska mångfalden, fler åtgärder mot klimatförändringarna, föroreningar, invasiva främmande arter och överutnyttjande av naturresurser. Man pekar även på betydelsen av en hållbar produktion av varor och tjänster, inklusive livsmedel, samt en minskad konsumtion och mindre avfall.

    På individnivå tipsar Naturhistoriska riksmuseet om flera sätt att bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel menar det att ett första steg kan vara att lära sig mer om insekter och varför de försvinner. Som ett nästa steg kan man kan ändra sin konsumtion och göra andra val i vardagen, gå med i en organisation för att där tillsammans med andra arbeta för en bevarad biologisk mångfald samt påverka politiker, företag och andra personer att agera på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden. För de som har mark som de kan påverka föreslås att man exempelvis kan lämna död ved, odla en mångfald av blommor för pollinatörerna, eller sätta upp ett insektshotell.

    Putin uttrycker oro för klimatet efter storbränderna i Sibirien

    Den här sommaren har klimatförändringarnas konsekvenser varit tydligare än någonsin tidigare och Ryssland är ett av de länder som drabbats extra hårt. Rysslands president Vladimir Putin har i samband med det gett uttryck för klimatoro, vilket kan ses som en något ändrad attityd i jämförelse med tidigare uttalanden.

    Ryssland har framförallt drabbats av massiva skogsbränder. Bränderna har orsakat rekordstora koldioxidutsläpp och röken har nått ända till Nordpolen. Rysslands president Vladimir Putin har i samband med bränderna uttalat sig och sagt att bränderna saknar motstycke samt att det är viktigt att arbeta systematiskt med klimatfrågan.

    Det här skule kunna tyda på en ny inriktning på Rysslands inställning till klimatfrågan. I december 2020 skrev DN om hur Putin kör med dubbla kort i klimatpolitiken. Han skrev visserligen till sist på Parisavtalet, men sa samtidigt att klimatförändringarna kan innebära fördelar. Han har även sagt att det inte är klarlagt att människan ligger bakom uppvärmningen trots att det tydligt framgår av forskning. 

    De tidigare indikationerna på klimatförnekelse är extra anmärkningsvärt då Ryssland är ett land som pekats ut som ett område som kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna. Den främsta anledningen till det är landets stora områden med permafrost som riskerar att tina vid varmare temperaturer. 

    Redan 2014 konstaterades det i FOI-rapporten Climate changes and natural disasters att klimatförändringarna bidrar till ett ökande antal naturkatastrofer och tekniska incidenter i Ryssland. I rapporten angavs dessutom att den klimatskeptiska inställningen förhindrade att nödvändiga åtgärder genomfördes.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,54 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 415,03 ppm. Jämfört med förra året vid samma tid är det en ökning med 1,26 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Årets juni och juli månader var de varmaste månaderna uppmätta, och Europa slog nyligen nytt värmerekord.

    Även vid en snabb temperaturstabilisering genom kraftiga utsläppsminskningar är vi – som IPCC – redan inlåsta av dagens utsläpp i atmosfären till 20-30 års fortsatt ökad temperatur och fortsatta klimatförändringar. Därmed är det bråttom.

    Källa: NOAA

    Lucifer härjar i Europa och nytt värmerekord

    Extremvärme och skogsbränder fortsätter att plåga södra Europa och norra Afrika. Enligt IPCC kommer det dessutom att bli värre i framtiden. 

    48,8 grader. Så lyder det nya europeiska värmerekordet om det bekräftas av Världsmeteorologiska organisationen WMO. Temperaturen uppmättes av lokala vädermyndigheter i Syrakusa på Sicilien under onsdagen.

    Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en huvudförfattarna i senaste IPCC-rapporten, är dock inte förvånad över rekordet:

    Nej, inte alls. Det var väntat. Vi har kunnat koppla mänsklig påverkan till extremhändelser och de kommer att bli både värre och mer frekventa framöver.

    Rekordet kommer samtidigt som värmeböljan Lucifer fortsatt att dominerar med sitt högtryck över de branddrabbade Medelhavsländerna. Under veckan utfärdades nya varningar om brandrisk i flera medelhavsländer.

    I Spanien bedömdes brandrisken vara hög i nästan alla regioner och för första gången på över 100 år noterade Madrid temperaturer på över 40 grader tre dagar i rad, vilket landets premiärminister Pedro Sánchez kommenterade:

    Vi är inte skonade från denna fara.

    Tusentals bränder har brutit ut i flera Medelhavsländer som en följd av den intensiva värmebölja som påverkar regionen. Bland de områden som drabbats hårdast är Grekland och Balkanhalvön, Italien och norra Afrika.

    Italien

    Det var på Syrakusa på Sicilien som lokala vädermyndigheter uppmätte 48,8 grader. Om noteringen stämmer är det den varmaste temperaturen någonsin i Europa. På flera andra ställen har rekordtemperaturer på 40-45 grader uppmätts.

    Samtidigt fortsätter italienska brandmän att bekämpa hundratals bränder i landets södra del, särskilt på Sicilien och Calabriaregionen. Sedan i mitten av juni har över 40 000 bränder inträffat och flera av dessa misstänks vara anlagda.

    https://twitter.com/metoffice/status/1425508578366984200?s=20

    Mer än 2 500 brandmän har mobiliserats för att täcka bränderna i hela området, men några av dem är fortfarande inte under kontroll.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 and Sentinel-3 imagery 

    Grekland

    Grekland upplever en förödande brandsäsong efter den mest intensiva värmeböljan de senaste 30 åren, med temperaturer som når 45 grader. Koldioxidutsläppen från bränder i Grekland är de högsta på 13 år.

    Premiärministern Kyriakos Mitsotakis beskrev det som landets ”största ekologiska katastrof på decennier”.

    Bränderna har lämnat tre döda, hundratals hemlösa, tvingat tusentals att fly och orsakat ekonomiska och miljömässiga förödelser. Mitsotakis sa även att 150 bostäder har förstörts i större Aten under den senaste veckan, medan antalet fortfarande stiger på ön Evia, som står för mer än hälften av området som brändes över hela landet. Han var tydlig med vad han ser som orsaken:

    Klimatkrisen är här.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 imagery 

    Turkiet

    Turkiet har sett sin södra kust förstörd av bränder. Åtta personer, däribland två brandmän, har dött i skogsbränderna som har förstört enorma delar av tallskog och jordbruksmark. Mer än 10 000 människor har tvingats överge skadade hem och orter och hotell har evakuerats mitt under turistsäsongen.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 imagery 

    Algeriet

    Det har även varit varmt i norra Afrika och i Tunisien uppmättes rekordhöga 50 grader. Det senaste rekordet låg på 48,2 grader och sattes 1968. I Algeriet bröt massiva terrängbränder ut där minst 69 personer omkom i bränderna som tros vara anlagda. 28 av de omkomna var soldater som skickats in för att evakuera civila. Vattenbombplan från Europa fick skickas till undsättning.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 imagery

    Kalifornien

    Samtidigt i Kalifornien i USA har nu Dixie-branden rasat sedan mitten av juli och är den enskilt största skogsbranden i delstatens historia. Den har tvingat tusentals invånare att evakuera. Den benämns ”Dixie” efter gatan där den uppstod.

    Bränderna har tvingat fram massevakueringar och förstört staden Greenville. Rök från branden har spridit sig ända till lågt liggande områden i norra Kalifornien, inklusive Sacramento och San Francisco.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 imagery

    Detta är bara början

    När FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin rapport ”AR6 climate change 2021. The physical science basis” 9 augusti var det ingen oväntad läsning, men ändå nedslående. Redan om 20 år bedöms den globala medeltemperaturen kunna ha passerat 1,5 graders uppvärmning om inte drastiska åtgärder sätts in omgående.

    De regionala förändringarna kommer att vara än mer betydande. Just länderna kring Medelhavet kommer att vara bland de värst utsatta för extrem hetta och torka i framtiden som en konsekvens av minskad nederbörd. Torkan får därmed en förstärkande effekt som skapar än mer värme. 

    I ett läckt utkast till nästa rapport från IPCC som nyhetsbyrån AFP tagit del av, pekas medelhavsområdet rent av ut som en klimatförändringens ”hot spot”.

    Några dagar efter IPCC-rapporten kunde det amerikanska väderinstitutet NOAA dessutom konstatera att juli 2021 blev den varmaste månaden någonsin uppmätt. Därmed finns allt underlag som politiker kan behöva inför klimatkonferensen i Glasgow som startar 31 oktober. Efter denna extremsommar har de i realtid fått se det som IPCC-rapporten vetenskapligt sammanställt.

    Vad mer behövs?

    Skogsbränderna kan ha lett till tusentals extra coronafall

    Tusentals covid-19-fall och dödsfall i Kalifornien, Oregon och Washington mellan mars och december 2020 kan härledas till ökade luftföroreningar från de skogsbränder som härjade i delstaterna. Det hävdar forskare i en ny studie som visar hur kriser kan förstärka varandra.

    Även denna sommar rasar bränderna i världen, i princip en repris på förra året. Sommaren 2020 var antalet skogsbränder rekordmånga vilket gav upphov till de största utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan åtminstone 2003. Enligt en studie har ytan som brinner i Kalifornien under sommarmånaderna juni till september ökat sedan 1970-talet med 800 procent och totalt har skogsbrändernas yta femfaldigats under samma tid.

    Luftföroreningar och covid-19

    Skogsbränder producerar höga halter av fina partiklar (PM2,5), som har kopplats till en mängd negativa hälsoutfall, inklusive för tidig död, astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar. Dessutom har nyligen genomförda studier funnit ett samband mellan luftföreningar och covid-19. Det finns dessutom samband även mellan en regions antal fall av covid-19 och dess nivå av luftföroreningar.

    Nu visar en ny studie i Science Advances att exponering för brandrök under förra sommarens brandsäsong i västra USA kan kopplas samman med tusentals ytterligare coronavirusinfektioner samt hundratals dödsfall.

    Sammantaget uppskattar forskarna från Harvard TH Chan School of Public Health att det fanns nästan 20 000 extra coronavirusinfektioner och 750 dödsfall i covid-19 som kunde kopplas till exponering för brandrök mellan mars och december 2020 i Kalifornien, Oregon och Washington, de tre stater som drabbades värst av skogsbränderna 2020.

    Resultaten bygger på det väletablerade sambandet mellan luftföroreningar och luftvägsinfektioner och tillstånd som astma. Men studien är den första som visar en statistisk koppling mellan brandrök och covid-19-infektioner och dödsfall.

    Jämförde data

    För att kunna utröna samband jämförde forskarna övervakningsdata av luftkoncentrationer av daglig insamlad data av förekomst av PM2,5 på länsnivå och antalet dagar med skogsbränder från satellitdata.

    Dessa data samkördes sedan med antalet covid-19-fall och dödsfall i 92 län (counties). Underlaget representerade 95 procent av befolkningen i de tre delstaterna. Forskarna redogjorde sedan även för faktorer som väder, befolkningsstorlek och samhällsmönster för social distansering och massmöten.

    Studien visade att från 15 augusti till 15 oktober 2020, när brandaktiviteten var störst, var dagliga nivåer av PM2,5 under branddagar betydligt högre än dagar när det inte brann. I vissa län nådde nivåerna så extremt höga nivåer att de låg över de gränsvärden som den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA betecknar som farliga.

    I genomsnitt i alla län fann studien att en daglig ökning med 10 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft) av PM2,5 varje dag under 28 efterföljande dagar var förknippad med en ökning av covid-19-fall med 11,7 % och en ökning av covid-19 relaterade dödsfall med 8,4 %.

    En förstärkande effekt

    Enligt författarna förstärkte skogsbränderna effekten av exponering för PM2,5 på covid-19-infektioner och dödsfall upp till fyra veckor efter exponeringen. Resultaten, menar författarna, ger starka bevis på att de höga nivåerna av PM2,5 som inträffade under skogsbränderna 2020 i många län även förvärrade den negativa hälsopåverkan av covid-19.

    Francesca Dominici, professor i biostatistik, befolkning och datavetenskap och senior författare till studien betonar i ett pressmeddelande från Harvard TH Chan School of Public Health hur allvarligt det är när två kriser sammanstrålar:

    I studien visar vi att klimatförändringar – som i sin tur ökar frekvensen och intensiteten av skogsbränder – tillsammans med pandemin är en katastrofal kombination.

    Studien tydliggör därmed hur olika globala kriser hänger samman och hur tydligt det är att klimatkrisen är en folkhälsokris och bör behandlas som en sådan.

    Oroande tongångar från Vita huset väcker frågor om presidentens klimatengagemang

    Trots löften om att sätta klimatet på den politiska agendan har president Bidens administration sedan tillträdet delat ut över 2000 nya tillstånd för att borra efter fossil naturgas, så kallad fracking. Det är den högsta nivån sedan George W Bush var president och väcker starka frågor om Biden menar allvar med sitt klimatengagemang.

    Bland det första Joe Biden gjorde efter inträdet i Vita huset var att föra in USA i Parisavtalet som den vetenskaps- och klimatförnekande företrädaren Donald Trump lämnade ett par år tidigare.

    Biden utlovade under sin valkampanj också krafttag för att börja minska klimatutsläppen. Och han lovade också att det skulle vara slut med att utfärda nya borrnings- och prospekteringstillstånd efter olja och gas. Dock har det blivit precis tvärtom, rapporterar tidningen the Guardian, som i samma artikel nämner fler iögonfallande beslut inom adminstrationen. Supermiljöbloggen rapporterade redan i vintras om utökade borrtillstånd.

    Till exempel har det lämnats klartecken att återuppta sökandet efter gas och olja på en känslig plats, Dinosaur national monument, som rent av tidigare stoppats av Trumpadministrationen efter intensiva påtryckningar från miljöaktivister.

    Bidens administration har också uppmärksammats i medierna för en satsning på vätgasframställning med hjälp av naturgas, en teknik som kritiseras för att vara sämre ur klimatsynpunkt än att bränna naturgasen direkt.

    Om Joe Biden är seriös i sin ambition att agera mot klimatkrisen måste han utnyttja USA:s inflytande för att kapa den fossila energianvändningen, inte stimulera den, skriver professorn i historia och författaren Adam Tooze i ett debattinlägg.

    Professorn skriver som slutkläm att om inte USA kan starta en omställning på hemmaplan, kan landet inte heller vara en ledare av världen i klimatfrågan. Innan den omställningen sker är landet, som den missbrukare av fossilenergi man är vare sig Republikanerna eller Demokraterna styr, fundamentalt oseriöst, betonar han.

    USA:s medverkan i FN:s klimatarbete tog form under bland andra George Bush den äldres presidentskap. Han deltog i det första klimattoppmötet med världens länder, Conference of Parties i Rio 1992. Bush utlovade då att Vita huset skulle ta sig an klimatfrågan kraftfullt och handlingsinriktat.

    Men han lämnade också in en brasklapp för att markera var gränsen gick för vad landet kunde tolerera. ”Den amerikanska livsstilen är inte förhandlingsbar” deklarerade han inför världen länder.

    Eftersom USA är världens största konsument av huvudsakligen fossil energi, räknat per capita, förutom några av de oljerika Gulfstaterna, var detta onekligen en bekymmersam reservation, om klimatet bara kan räddas genom en mycket snabb minskning av just den fossila energianvändningen.

    Juli varmaste månaden på 142 år

    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Den globala temperaturen för juli 2021 blev den högsta som än så länge uppmätts, enligt det amerikanska väderinstitutet NOAA. Världen blir allt varmare och i sommar har det varit tydligt vad det kan komma att innebära.

    I det här fallet är en förstaplats den sämsta placeringen.

    Det säger Rick Spinrad, föreståndaren för det amerikanska väderinstitutet NOAA, i det pressmeddelande som medföljde nyheten att juli bedömts vara den högsta uppmätta temperaturen i NOAA:s 142-åriga historia av mätningar som går tillbaka till 1880.

    ”Juli brukar vara den varmaste månaden världen över, men 2021 urskiljer sig månaden som den varmaste hittills. Detta rekord är ett tillägg till den oroväckande och omstörtande riktning som klimatförändringar inneburit för världen.”, säger Spinrad.

    Temperaturen på land och i hav var 0,93 grader högre än genomsnittet under 1900-talet. Rekordet är 0,01 grader högre än det som sattes 2016, vilket tangerades 2019 och 2020.

    På norra halvklotet var temperaturökningen större än på jorden som helhet och temperaturer på 1,54 grader uppmättes över genomsnittet, vilket överträffar det tidigare rekordet från 2012. Enligt NOAA är det troligt att år 2021 kommer att räknas som ett av de tio varmaste åren som någonsin uppmätts.

    Regionalt hade även Asien sin varmaste juli någonsin och slog därmed det tidigare rekordet från 2010. Europa hade sin näst varmaste juli på rekord jämfördes med juli 2010 och strax bakom rekordjuli 2018. Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Oceanien hade alla en topp-10 varmaste juli.

    Källa: NOAA

    NOAA:s bedömning av juli skiljer sig lite från EU:s observationsprogram Copernicus som nyligen släppte sin bedömning där de konstaterade att juli 2021 den tredje varmaste uppmätta juli globalt och den nästa varmaste julimånaden i Europa.

    Dessa månadsrapporter faller väl in i IPCC:s senaste rapport som tydligt kunde bekräfta, betona och förtydliga budskapet att pågående förändringar är omfattande, snabba och i många fall saknar motstycke. Kanske det viktigaste budskapet var dock precis det som NOAA:s Rick Spinrad betonade i en kommentar till IPCC-rapporten:

    Det är en saklig IPCC-rapport som finner att mänskligt inflytande otvetydigt orsakar klimatförändringar, och det bekräftar att effekterna är utbredda och snabbt intensifieras.

    Som SMB tidigare beskrivit har juli i år präglats starkt av olika extremväder i form av värmeböljor, torka, skogsbränder men även skyfall och översvämningar. En extrem hetta plågar fortfarande medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder som vägrar att ge med sig. På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och i Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier med temperaturer på mellan 42 och 45 grader. I USA har den så kallade Dixie-branden i Kalifornien nu pågått i snart en månad.

    Denna utvecklingen ligger i linje med det som klimatforskningen varnat för. Enligt en studie från NOAA och NASA tidigare i sommar absorberar jorden allt mer värme, vilket bidrar till snabbare uppvärmning av hav, luft och land med risk för mer extremväder.

    Enligt IPCC-rapporten kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning redan inom 20 år. Därmed är det omställning nu som gäller och inte senare. Särskilt oroande är därför att svenska politiker inte uttalat sig särskilt mycket efter att IPCC-rapporten och de kommer med största sannolikhet inte reagera särskilt mycket på NOAA-rapporten heller. Business as usual med andra ord.

    Succé för äldre jordbruksmetoder i Spanien

    Vin- och olivodlingarna i spanska provinser har fått nytt liv sen odlarna började med regenerativt jordbruk. Genom att plöja mindre och skapa livsmiljöer för fler arter återvände fåglar, fjärilar och växter till området. ”Både miljömässigt och ekonomiskt motiverat”, säger projektsamordnaren.

    I ett EU-finansierat projekt har 20 olivodlingar i regionen Jaén övergett konventionellt jordbruk med monokulturer, besprutning och onödig plöjning för att istället satsa på regenerativt jordbruk. Odlarna låter gräs och vilda blommor växa på odlingarna och installerar vattendammar och nästen för djur.

    Projektet har fått mycket goda effekter på den biologiska mångfalden, skriver The Guardian. Forskning från provinsens universitet visar att bipopulationen ökade med 47 procent och antalet stamväxter med 147 procent.

    Projektet har dessutom lett till att problem med jorderosionen minskat. Det är mycket välkommet, inte minst med tanke på att all jordens fertila matjord halverats de senaste 150 åren.

    Att inte plöja mellan träden skapar bättre vattenhantering, mindre erosion och störtfloder efter regnoväder. Växttäcket får marken att fungera som en svamp som fångar upp regnet, säger en odlare.

    Nu sprider sig intresset till fler vin- och olivfarmar. Spaniens största vinmakare Torres har också flera projekt för att bli regenerativa.

    Projektet är motiverat både ur miljömässig och ekonomisk synpunkt, säger José Eugenio Gutiérrez, som är projektledare och arbetar på naturvårdsorganisaitonern SEO Birdlife, till The Guardian.

    Markägare visar intresse för att återdika våtmark som aktiv klimatåtgärd

    Dikade torvmarker orsakar i Sverige lika stora klimatutsläpp som landets hela personbilstrafik. Tidigare i år fattade därför regeringen beslut om att stimulera markägare till att återdika våtmark med ett särskilt bidrag. Nu visar även markägare intresse för åtgärden.

    Som SMB tidigare rapporterat har regeringen i år beviljat Skogsstyrelsen ett treårigt anslag på sammanlagt 169 miljoner kronor. Pengarna ska huvudsakligen gå till de skogsägare som istället för traditionell återplantering väljer att återdika tidigare dikade skogsmarker.

    Varför är återdikning positivt för klimatet?

    Enligt en nyligen utgiven rapport från Skogsstyrelsen pågår ett omfattande läckage av koldioxid från dikade våtmarker som omvandlats till skogsmark, utsläpp som inte kompenserades av att låta ny skog växa på marken. Den här typen av mark motsvarar cirka 3,5 procent av den totala produktiva skogsmarken i Sverige. 

    Den återdikning som planeras ska enligt rapporten ge totalt sett lägre utsläpp över tid eftersom  utsläppen av koldioxid och lustgas därmed förväntas minska. Dock bidrar återdikning även till ökade utsläpp av metan, men den ska ändå enligt rapporten ge en totalt sett minskad klimatpåverkan ur ett 100-årsperspektiv. 

    Åsa Kasimir, forskare på institutionen för geovetenskap på Göteborgs universitet, säger till Sveriges Radio att det går att balansera återdikningen så att metanutsläppen blir så små som möjligt. Hon säger att om vattennivån inte höjs så att det blir helt syrefritt på marken, det vill säga till strax under markytan, går det att ha kvar mer metan i marken.

    Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen och en av rapportförfattarna, menar att det framförallt är återdikningen på bördiga torvmarker som ska ha visat bäst resultat. Han säger:

    Om man prioriterar rätt marker finns en potential för en betydande minskning av utsläppen.

    Positivt intresse från markägare

    Sveriges Radio rapporterar nu även ett ökat intresse för återdikning hos markägare. I deras intervju med markägaren Anders Lönnberg, vars mark består till mer än hälften av dikad torvmark, märks intresset av återdikning:

    Effekten av dikningen är inte lyckad, utan tvärtom, nu har det upptäckts att jag har utsläpp av växthusgaser från den här mossen. Eftersom jag inte har någon nytta av den kan jag lika gärna lämna över den till någonting annat.

    Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Efter en snabbutredning av konsultbolaget Ramböll kommer regeringen att tillfälligt förlänga Cementas brytningstillstånd på Gotland med åtta månader. Det meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en presskonferens under tisdagen. Förlängningen blir möjlig genom att miljölagstiftningen luckras upp med ett särskilt beslut.

    Ett produktionsstopp av kalkstensbrytning i Slite den sista oktober kan få betydande konsekvenser för flertalet branscher på kort sikt, sade han på en presskonferens på tisdagen, som bland andra DN rapporterade om.

    Rent tekniskt ska nu regeringen ändra en bestämmelse i miljölagen så att Cementas nuvarande tillstånd baseras på den tillåtna volym kalk som återstår att bryta, och inte den tidsgräns när det löper ut, vilken är den 31 oktober.

    Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt brytningstillstånd i ett uppmärksammat beslut i början av juli, vilket Supermiljöbloggen berättat om.

    Regeringen följer vad Ramböll konstaterar i sin utredning, att det blir mycket svårt att importera cement om Cementas produktion i Slite plötsligt uteblir. Sliteanläggningen står för cirka 60 procent av cementkonsumtionen i Sverige.

    Det framgår dock av utredningen, vilket TT rapporterar om, att det huvudsakligen är branschföreträdare som tillfrågats. Enbart två fristående experter har intervjuats om sin syn på problematiken – en KTH-forskare och en enhetschef på Trafikverket.

    Cement, bindemedlet till världens vanligaste handelsprodukt betong, är en av de största enskilda utsläppskällorna av koldioxid och därmed central för klimatfrågan. Cementas anläggning i Slite är landets andra största utsläppskälla med cirka 1,6 miljoner ton koldioxidutsläpp per år och ligger därmed tvåa efter den överlägsna ettan, Svenskt Stål AB i Luleå som släpper ut fem miljoner ton koldioxid per år.

    Men den juridiska tvisten om Cementas produktion handlar inte alls om koldioxidutsläppen, utan om huruvida företaget tillräckligt har utrett de miljömässiga konsekvenserna av fortsatt brytning i sin så kallade MKB, miljökonsekvensbeskrivning, eller ej.

    Advokaten Johan Öberg som företräder Cementas motparter i domstolsärendet understryker detta i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet och betonar att det är EU:s vattendirektiv som är den springande punkten i fallet. EU:s krav på medlemsländerna att värna och trygga medborgarnas tillgång till vatten ligger inbäddad i svensk miljölagstiftning och kan inte rundas, menar han.

    SGU, Vattenmyndigheten, länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket underkände Cementas underlag och slutsatser om den sökta verksamhetens negativa konsekvenser för grundvattnet, skriver han i sitt inlägg.

    Cementa har för sin del anmärkt på att mark- och miljödomstolen i sitt avslagsbeslut inte har använt sig att tillräckligt god kompetens för att bedöma företagets MKB. Man har begärt att Högsta domstolen ska pröva Mark- och miljödomstolens avslag på ansökan, men beslut har inte fattats ännu om målet tas upp.

    Första helektriska passagerarflygplanet på marknaden

    Start-up bolaget Eviation har presenterat världens första helelektriska passagerarflygplan med en räckvidd på drygt 400 kilometer. Men elflygen är tyvärr fortfarande en klimatlösning med många tveksamheter.

    Det var i mitten av sommaren som Eviation presenterade vad man kallade det första helelektriska passagerarflygplanet – Alice. Arbetet med att få fram det helelektriska flygplanet har enligt Eviation pågått länge. Först arbetet med protypen till 2017 och sedan till ett marknadsklart plan 2021.

    Flygplanet Alice, som har kallats “Flygplanens Tesla”, har plats för nio passagerare och två besättningsmedlemmar. Det kommer inte avge några koldioxidutsläpp och uppges dessutom vara relativt tyst och billigt per flygtimme.

    Alice har varit en välkommen nyhet på marknaden, den blyga passagerarmängden till trots. Första kunden var DHL Express som beställde 12 elflygplan från Eviation för leverans 2024. DHL planerar enligt egen utsago att bygga världens första elektriska luftfraktnät.

    Vi tror starkt på logistikens framtid med nollutsläpp […] Tillsammans ger vi oss in på ett nytt årtionde av hållbar luftfart”, säger John Pearson, VD för DHL Express, i ett uttalande. 

    Elflygplanens utveckling kantas dock även av kritik. Till stor del handlar skepsisen om energitätheten hos de nuvarande batterierna. Enligt experter måste batterier uppnå en högre effektivitet innan de kan användas i flygplan. Eviation menar dock att batterisystemet för Alice ska ha tillräckligt hög energitäthet och kommer inte vara beroende av framtida framsteg. 

    Men det kommer tyvärr dröja extremt lång tid innan elflygen är ett transportslag att räkna med. Sett till de enorma avstånd och passagerarantal det nuvarande fossilberoende luftfartssystemet täcker in – en flygning Stockholm-Bangkok är till exempel över 8000 kilometer med upp till 500 passagerare – har elflygen inget att konkurrera med.

    Risken är att elflygen istället bidrar till en falsk förhoppning om att enbart teknisk utveckling kommer lösa klimatkrisen och att vi därför utan problem kan fortsätta flyga som vanligt. Det här är något som Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet och författare till boken ”Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World”, pekade på i en debattartikel i Aftonbladet:

    Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2200 kilometer, det vill säga du kommer kanske kunna flyga London-Berlin men inte London – New York och de kortare resorna går ändå att ersätta mer klimatvänligt och ofta till och med snabbare med höghastighetståg. Vi behöver alltså snarare minska efterfrågan på flyg, det vill säga helt enkelt flyga mycket mindre.

    ”Det är otvetydigt att mänsklig verksamhet orsakar klimatförändringar” – IPCC:s budskap är tydligt

    Trots förväntat innehåll slog den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering ner som en bomb med sitt tydliga budskap: det är människan som ligger bakom den klimatpåverkan vi nu ser och det bara kommer att bli värre. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir allt svårare och riskerar passeras redan på 2030-talet.

    Efter att 234 författare gått igenom 14 000 vetenskapliga studier och besvarat över 78 000 granskningskommentarer kunde FN:s klimatpanel IPCC presentera sin nya rapport på länk från Genève. Några timmar senare höll SMHI en svensk presentation och SMB bevakade båda.

    Den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering AR6 sa egentligen ingenting vi inte redan visste, men däremot kunde den tydligt bekräfta, betona och förtydliga budskapet att pågående förändringar är omfattande, snabba och i många fall saknar motstycke.

    Kanske det viktigaste budskapet är att panelen nu med säkerhet kan peka ut den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren. Koldioxidhalten är den högsta på minst två miljoner år, havsnivåhöjningen den högsta på minst 1000 år, och glaciäravsmältningen högsta på minst 2000 år. Både extremvärme och skyfall har blivit vanligare och allvarligare, torka ökat i vissa regioner, bränder blivit vanligare samt att haven blivit både varmare, mer försurade och mer syrefattiga.

    Två unika inslag i rapporten är dels det fokus som lagts på regionala förändringar samt den interaktiva klimatatlas som byggts upp. Viktiga framsteg sedan förra klimatrapporten AR5 är bland annat tillgång till bättre historiska data, förbättrade klimatmodeller och nya sätt att kombinera flera typer av bevis, bättre förståelse om mänskligt inflytande på klimatsystemet, nya utsläppsscenarier med ett bredare utbud av växthusgaser, markanvändning och luftföroreningar, och mer fokus på användbarhet av klimatinformation.

    SMHI har gjort en preliminär översättning av AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden och den del som rör sammanfattningen till beslutsfattare, SPM och som kan komma att ändras. SPM ska vara policyrelevant, men får inte vara policyföreskrivande. Skrivningarna ska ha grund i de underliggande rapporterna och därmed den utvärderade forskningen. SPM godkänns sedan på ett beslutsmöte, en mening i taget där forskare som skrivit rapporten närvarar och konsulteras. SPM är indelad i fyra olika avsnitt A-D där A beskriver klimatets tillstånd idag, B möjliga framtida klimat, C klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering, och D att begränsa fortsatt klimatförändring.

    Klimatets tillstånd idag

    A.1 Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landområdena. Omfattande och snabba förändringar har inträffat i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären.

    A.2 Den senaste tidens omfattning på förändringar i klimatsystemet i sin helhet och det nuvarande tillståndet av flera av dess aspekter saknar motstycke många århundraden till många årtusenden tillbaka i tiden.

    A.3 Mänskligt orsakad klimatförändring påverkar redan många väder- och klimatextremer i alla områden jorden runt. Sambandet mellan observerade förändringar i extremer som exempelvis värmeböljor, skyfall, torka och tropiska cykloner, och hur de påverkas av mänsklig klimatpåverkan, har stärkts sedan den femte kunskapssammanställningen AR5 2013.

    A.4 Ny kunskap om klimatprocesser, evidens relaterad till tidigare klimatperioder (paleoklimat) och klimatsystemets respons på ökande strålningsdrivning leder till en bästa uppskattning av klimatkänsligheten på 3°C, med ett smalare osäkerhetsintervall än i AR5.

    Möjliga framtida klimat

    B.1 Den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka åtminstone till mitten av 2000-talet i samtliga utsläppsscenarier som har beaktats i denna rapport. En global uppvärmning på 1,5°C och 2°C kommer att överskridas under 2000-talet om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser görs under de kommande årtiondena.

    B.2 Många förändringar i klimatsystemet blir större i takt med en ökande global uppvärmning. Det inkluderar ökningar i förekomst och intensitet hos värmeextremer, marina värmeböljor, skyfall, jordbrukstorka och ekologisk torka i en del regioner, andelar intensiva tropiska cykloner samt minskningar av havsisen på Arktis, snötäcken och permafrosten.

    B.3 Fortsatt global uppvärmning beräknas ytterligare intensifiera den globala vattencykeln, inklusive dess variabilitet, global monsunnederbörd samt svårighetsgraden av våta och torra händelser.

    B.4 I scenarier med ökande koldioxidutsläpp beräknas upptagen i kolsänkor i havet och på land bli mindre effektiva, vilket gör dem mindre effektiva i att motverka ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.

    B.5 Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i haven, istäcken och den globala havsnivån.

    Klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering

    C.1 Naturliga klimatpåverkande faktorer och klimatsystemets interna variabilitet kommer i varierande grad att förstärka eller motverka den fortsatta antropogena klimatförändringen, särskilt i närtid och på regionala skalor, men den har inte någon större effekt på den globala uppvärmningen i ett längre perspektiv. Effekten är relevant att beakta i planering gällande hela spektrumet av möjliga förändringar.

    C.2 Med  global uppvärmning beräknas samtliga regioner jorden runt i allt högre grad uppleva flera och samtidiga förändringar i klimatindikatorer som är direkt relevanta för påverkan på samhällen och ekosystem (”climatic impact-drivers”, CIDs). Förändringar i många CIDs blir mer omfattande vid en 2 °C global uppvärmning jämfört med 1,5 °C. Förändringarna blir generellt mer utbredda och/eller större vid ökande uppvärmningsnivåer.

    C.3 Händelser med låg sannolikhet som till exempel kollaps av istäcken, plötsliga förändringar i havscirkulationen, vissa sammansatta extremhändelser och uppvärmning som är betydligt större än det utvärderade mycket sannolika intervallet för framtida uppvärmning kan inte uteslutas och är en del av riskbedömningar.

    Att begränsa fortsatt klimatförändring

    D.1 Ur ett naturvetenskapligt perspektiv så kräver ett begränsande av den antropogena globala uppvärmningen till en viss nivå, att minst netto noll koldioxidutsläpp uppnås tillsammans med kraftiga minskningar av andra växthusgasutsläpp. Omfattande, snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen skulle också motverka den uppvärmningseffekt som uppstår när aerosoler minskar i atmosfären och bidra till bättre luftkvalitet.

    D.2 Scenarier med låga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser (SSP1-1,9 och SSP1-2,6) kommer inom några år att leda till märkbara effekter på växthusgashalter och aerosoler i atmosfären samt luftkvalitet, jämfört med scenarier med höga och mycket höga utsläpp (SSP3-7,0 eller SSP5-8,5). Under dessa kontrasterande scenarier, skulle skillnader i den globala temperaturökningen bli urskiljbara från den naturliga variabiliteten inom cirka 20 år, och över längre tidsperioder också för många andra klimatindikatorer som är direkt relevanta för klimateffekter (mycket troligt).

    Redan inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning, enligt FN:s klimatpanels rapport. För att över huvud taget kunna nå 1,5 gradersmålet bedömer IPCC att det kommer kräva omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp. Och graderna gör skillnad. För varje extra grad ökar exempelvis extrema skyfall med 7 procent.

    ”Det här är ett alarm som vi måste lyssna till. Läget är ännu allvarligare än vad forskningen tidigare visat”, säger miljöminister Per Bolund (MP) till Dagens Industri och förhoppningsvis kan världens politiker lyssna ordentligt nu. Det är som Greta Thunberg skrev på Instagram:

    Nu är det upp till oss att vara modiga och fatta beslut baserat baserat på de vetenskapliga bevis som finns i rapporterna.

    ”Klimatförändringarna saknar motstycke”

    FN:s klimatpanel IPCC presenterar nu sin hittills mest omfattande och fullständiga delrapport om klimatförändringen. Varningen från de närmare 750 författarna är oerhört skarp. ”Ingen är säker idag och det blir allt värre” sa en av deltagarna i den internationella presskonferensen.

    Presskonferensen som direktsändes under måndag förmiddag tecknar en svart, men ännu inte helt hopplös bild av klimatläget. Efter 30 års varningar från forskarna om vad utsläppen av koldioxid från människan leder till har jorden hamnat i ett läge där de extrema väderrekorden slås hela tiden.

    Sambandet mellan människans utsläpp av koldioxid och de extrema väderhändelserna slås fast som nästan hundraprocentigt säkert i rapporten, vilket är en skillnad jämfört med tidigare sammanställningar. Det finns nu en stark risk att det så kallade 1,5-gradersmålet om inte utsläppen omedelbart börjar minska nås inom tjugo år, kanske ännu tidigare.

    ”Atmosfären är dopad, men vi har fortfarande en chans att hejda uppvärmningen” sa Världsmeteorologiska organisationen WMO:s ordförande Jonathan Thamlyn under inledningen av konferensen.

    De nuvarande koldioxidnivåerna i atmosfären är de högsta på två miljoner år, visar rapporten. Och även om utsläppen minskar oerhört snabbt och upphör helt inom få decennier, kommer den del effekter av den höga nivån växthusgaser att pågå under flera hundra år.

    Det betyder att nedsmältningen av Grönlands inlandsis och höjningen av temperaturen i världshaven fortsätter under 2100-talet. IPCC:s genomgång visar att havsnivån år 2300 kommer att ha stigit cirka tre meter även med en temperaturhöjning på 1,5 till 2 grader.

    En stor nyhet i den digra rapporten är att det nu finns en ”regional atlas”, som täcker alla områden i världen med scenarier för hur klimatförändringen kommer att slå beträffande temperaturer, nederbörd och en rad andra parametrar. Den blir ett viktigt verktyg för att anpassa samhällena för de redan idag starka effekterna.

    Som ett oroande faktum framhölls också att en lång rad länder ännu inte lämnat in sina NDC:er, nationella frivilliga åtaganden om utsläppsbegränsningar, trots att COP 26, klimatmötet i Glasgow börjar om tre månader. 80 av de 190 deltagarna, har ännu inte visat korten.

    Världen har otroligt kort tid på sig att minska utsläppen för att hålla koldioxidbudgeten, säger den svenske klimatologiprofessorn Markku Rummukainen i en kommentar i DN till FN-rapporten.

    Några av dem är mycket stora utsläppsländer, med Kina i spetsen. Det riktades en direkt maning till de kinesiska ledarna att ta ansvar för den allvarliga situationen. Världens kvarvarande så kallade koldioxidbudget för hur mycket utsläpp som kan tillåtas om 1,5-gradersmålet ska klaras saknar helt marginaler och är helt slut kring år 2030 om dagens utsläppsnivå bibehålls.

    Delrapporten som har namnet ”Den naturvetenskapliga grunden” kommer att kunna laddas ned från IPCC:s hemsida, se följande länk: https://www.ipcc.ch/assessment-report/ar6/.

    Vad kan vi förvänta oss av nya IPCC-rapporten?

    Efter 8 år och 14 000 vetenskapliga artiklar är det dags för FN:s klimatpanel att uppdatera forskningsläget när de presenterar den första delrapporten i sin sjätte stora kunskapsutvärdering, AR6 imorgon 9 augusti. Presskonferensen livesänds via Youtube och intresset har kanske aldrig varit större nu efter en sommar där stora delar av världen upplevt vad ett förändrat klimat innebär.

    Den naturvetenskapliga grunden är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatmätningar, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. I den nya rapporten hänvisas till över 14 000 vetenskapliga artiklar och är den första delrapporten av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering, AR6. Senaste gången en sådan sammanställning presenterades var 2013 när IPCC släppte sin första delrapport av sin femte utvärdering.

    Imorgon presenterar IPCC rapporten Summary for Policymakers vid en webbsänd presskonferens kl 10.00 på Youtube och mer information finns på IPCC:s hemsida.

    Mycket har hänt inom både forskningen och det internationella klimatsamarbetet sedan senaste gången IPCC kom med en motsvarande kunskapssammanställning, även om panelen har släppt ett antal specialrapporter under tiden.

    Efter en sommar som präglats av olika extremväder i form av värmeböljor, torka, skogsbränder men även skyfall och översvämningar är det nu många som frågar sig om den globala uppvärmningen redan innebär oåterkalleliga klimateffekter. I ett läckt rapportutkast från panelens arbetsgrupp 2 som ska presenteras först i februari 2022 och som nyhetsbyrån AFP kom över tidigare i sommar beskrivs tidigare effekter av klimatförändringar än befarat, oåterkalleliga tröskeleffekter, minskade skördar och livslång exponering för hälsorisker. Klimatexperten Johan Rockström säger till DN att han tror att rapporten kommer visa att extremvädret blir värre:

     IPCC kommer att bekräfta att vi befinner oss i krisläge. Nu behöver politiken agera efter det.

    IPCC:s rapport The Physical Science Basis, kommer sedan finnas på IPCC:s webbplats. Delrapporten är oerhört viktig, eftersom detta sedan utgör kunskapen som politiken kan använda sig av.

    Erik Kjellström som är professor i klimatologi på SMHI säger till Vetenskapsradion att på grund av de senaste årens klimatförändringar har forskarna nu kunnat få mer riktiga observationer av extrema väderhändelser och att det nu med datorkraft går att beräkna och ta fram bättre underlag för framtida förändringar. 

    Reuters menar att det är 5 saker som är viktiga att hålla koll på:

    1. Den vetenskapliga säkerheten som förbättrats där det finns ny forskning inom nästan alla områden inom klimatvetenskap, inklusive tidigare och framtida atmosfärisk uppvärmning, liksom pågående effekter på världens hav, glaciärer, havsnivåer, landmiljöer och andra globala system.
    2. Årets rapport kommer att innehålla fem hypotetiska scenarier som används för att projicera klimatförändringar under nästa århundrade, beroende på när och hur mycket människor begränsar utsläppen av växthusgaser. Den senaste rapporten 2013 hade fyra enklare scenarier.
    3. Ett nyckelnummer i denna rapport är den reviderade koldioxidbudgeten eller mängden ytterligare utsläpp av växthusgaser som kan släppas innan Parisavtalets 1,5-graders mål skjuts utom räckhåll. Koldioxidbudgeten kan vara en av de mer omtvistade siffrorna i rapporten, säger IPCC -forskare. Rapporten måste godkännas i samförstånd av alla närvarande regeringens representanter.
    4. För första gången kommer IPCC att inkludera regionala uppdelningar av sina resultat och prognoser. Klimatförändringarna känns ojämnt runt om i världen. Vissa regioner värms snabbare än andra. En del blir regnigare. Vissa ser mer extrem havsnivåhöjning.
    5. Ett annat nytt avsnitt kommer att fokusera på extremt väder, som har dominerat rubriker i åratal när regeringarna brottas med rekordstora översvämningar, bränder, värmeböljor och andra dödliga extremer.

    SMB följer hela presskonferensen och rapporterar under dagen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.