Med dagliga temperaturer på över 30°C har årets OS varit direkt farligt för deltagarna.
Fyrverkerierna lyste över Tokyo när årets sommar-OS högtidligt avslutades under söndagen. Under hela mästerskapet har temperaturerna i staden legat kring på 29-34°C varje dag, skriver Climate Home News. Med lokala variationer av hög luftfuktighet har så höga temperaturer som 41°C uppmätts.
Hettan har påverkat spelen, som pekas ut som ”rekordvarma” av deltagande atleter. Flera atleter har kollapsat eller behövt bryta sin medverkan. För att minska riskerna senarelades exempelvis Sveriges OS-final i fotboll i sista stund till kvällstid, samtidigt som alla tävlingar i maraton och gång flyttades till svalare Sapporo.
Klimatförändringar och stora värmeöar har lett till att Tokyos medeltemperatur ökat med nära tre grader sedan 1900, med återkommande värmeböljor sommartid. Med sådana förutsättningar borde sommar-OS istället genomföras på hösten, menar fysiologiprofessorn Mike Tipton från University of Portsmouth som hjälpt det brittiska OS-teamet att förbereda sig inför hettan. Fler åskådare och arrangörer borde förstå att klimatkrisen inverkar på idrottens möjligheter till utövning.
Även publikens upplevelse påverkas negativt av klimatkrisens höjda temperaturer och den höga luftfuktigheten som atleterna behöver stå ut med, säger Tipton till Climate Change News.
För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. I Tyskland förbereder sig myndigheterna för en ny verklighet i spåren av sommarens extremväder och klimatexperter frågar sig nu varför man inte agerat tidigare.
Det blev fortsatt höga temperaturer i juli, både globalt och regionalt. Månaden var den tredje varmaste uppmätta globalt och den nästa varmaste julimånaden i Europa. Det rapporterar Copernicus. Även i Sverige var det ovanligt varmt.
Juli 2021 fortsatte trenden av rekordvarma sommarmånader och är nu tillsammans juli 2020 den tredje varmaste juli någonsin uppmätt globalt. Det skiljde mindre än 0,1 grader till rekordmånaderna juli 2019 och juli 2016, enligt EU:s observationsprogram Copernicus, med temperaturer 0,2 grader grader över genomsnittet för 1991-2020. Det var den näst varmaste uppmätta julimånaden i Europa.
Det inträffade värmeböljor från Östersjön till östra Medelhavet och som SMB beskrivit präglades månaden av olika extremväder i form av värmeböljor, torka, skogsbränder men även skyfall och översvämningar. En extrem hetta plågar fortfarande medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder som vägrar att ge med sig.
På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och dessutom driver kraftiga vindar på. I Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier med temperaturer på mellan 42 och 45 grader.
Västra Nordamerika fortsatte att uppleva onormalt höga temperaturer i juli och följde på en juni månad som enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika.
I Sverige var det varmare än vanligt i hela landet, mellan 1-3 grader över den normala medeltemperaturen, enligt SMHI. Statistiken är än så länge preliminär, eftersom samtliga stationer ännu inte kommit in och granskats. Uppdateringar sker därför löpande
I främst sydöstra delarna av landet blev det på en del håll en av de fem varmaste julimånaderna och tropiska nätter förekom på många håll vid främst Götalands och Svealands kuster. Den ljummaste natten var i Falsterbo i Skåne med 21,9 grader den 16 juli.
Även höskördarna påverkades av det varma och på många håll torra vädret i juli.
Linnea Rehn, meteorolog på SMHI, säger till Ekot att även om det är svårt att koppla “en enda sommarmånad” till klimatförändringar så finns det vissa tecken:
Det är svårt att säga exakt hur ovanligt det här är, vi ser ju mer och mer att vi får varmare och varmare så det här kanske blir mer normalt.
Medeltemperaturens avvikelse från det normala under juli 2021 (normalperiod 1991-2020. Källa: SMHI
Den livsviktiga Golfströmmen som för värme till Nordeuropa har saktat in och är nu svagare än på 1 600 år, visar ny forskning. Hela systemet visar oroande tecken på störningar som sätts i samband med det allt varmare klimatet. Dock skulle en kollaps av strömmen betyda svår kyla i norra Europa.
Studien, som presenteras i publikationen Nature Climate Change och citeras av brittiska tidningen the Guardian, kommer med nya observationer om ett problem som länge diskuterats inom klimatforskningen. Den snabba avsmältningen av inlandsisen på Grönland gör att oerhörda mängder sötvatten pumpas ut i norra Atlanten.
Detta riskerar att störa systemet, eftersom Golfströmmens själva motor utgörs av tungt saltvatten som sjunker mot botten och driver upp varmt vatten söderifrån.
Den nya studien visar på en snabbare och mer omfattande destabilisering än vad forskare tidigare bedömt bli aktuell som en följd av den globalauppvärmningen. En total kollaps kan inte uteslutas, även om det inte går att säga om en sådan ligger decennier eller sekler bort, framhåller forskarna.
En total kollaps av Golfströmmen skulle ge mycket svåra följder på många håll på jordklotet i form av höjda havsnivåer i nordöstra Amerika, mer stormar i Europa och farliga rubbningar av nederbördsmönstren i flera världsdelar.
Eftersom Golfströmmen är en mycket kraftfull transportör av värme till norra Europa, skulle en kollaps betyda väsentligt kyligare klimat här, trots den allmänna uppvärmningen av Jorden på grund av koldioxid- och metanutsläppen från människans aktiviteter.
Det saknas inte invändningar mot studiens slutsatser inom forskarvärlden. I en intervju i DN säger den svenska forskaren Léon Chafik att det inte är troligt med en helt kollapsad Golfström i vilket fall under innevarande sekel. Han anser att en rad andra risker är väsentligt större, som stigande havsnivåer, surare världshav och stegrade temperaturer i oceanerna.
Tecken på destabilisering som redan är synliga är inte något som jag hade väntat mig, och jag tycker det är skrämmande, säger forskaren Niklas Boers, en av rapportförfattarna, till tidningen Expressen .
Göteborgsprofessorn i fysisk meteorologi, Deliang Chen, säger i en intervju i samma tidning att Sveriges årsmedeltemperatur skulle kunna sjunka med cirka åtta grader och göra vintrarna extremt kalla, och landet mer eller mindre obeboeligt.
Det är för övrigt professor Chen som varit svensk representant i FN:s klimatpanels nya rapport om läget för klimatet utifrån det naturvetenskapliga perspektivet. Rapporten presenteras på en global presskonferens på förmiddagen den 9 augusti och i Sverige, via SMHI, under eftermiddagen.
Trafikanter vadar genom knähögt vatten, hus översvämmas och ekonomin paralyseras. ”Välkommen till Lagos under regnperioden”, skriver CNN.
Delar av nigerianska miljonstaden Lagos ligger under vatten. De senaste åren har regnperioden, som vanligtvis pågår mellan mars och november, blivit allt värre. En av de värsta översvämningarna någonsin träffade Lagos största affärsområde i mitten av juli, trots att september brukar vara den värsta månaden. Översvämningarnas ekonomiska kostnad har beräknats uppgå till fyra miljarder dollar per år, och data från NEMA vittnade att mer än två miljoner av invånarna direkt påverkats av översvämningarna år 2020.
På grund av en försämrad ekonomi skriver CNN att Nigerias kassa för att hantera klimatförändringar krympt, men landet lovar ändå att satsa mer på klimatåtgärder. Frågan är om det finns något annat val. Lagos ligger vid atlantkusten och är hem till över 24 miljoner människor, och staden påverkas i dag starkt av havsnivåhöjningar, översvämningar och erosion. Människans utsläpp har spåtts höja havsnivån med två meter till 2100, men enligt en brittisk studie kommer en meters havsnivåhöjning ge ”katastrofal effekt” längs den nigerianska kusten. Forskare varnar nu att Lagos snart kan vara obeboeligt.
Havsnivåhöjningar är en viktig fråga för fler städer än Lagos. I en rapport sägs människans utsläpp ”inom tre decennier” kunna skapa bestånde översvämningar på land som i dag är hem till över 300 miljoner människor. Världen har den här sommaren fått utstå olika extremväder i form av värmeböljor, torka, skogsbränder, skyfall och översvämningar. Frågan är inte längre när klimatkatastroferna kommer. Frågan är när de börjar leda till kraftfull politisk handling.
Bränderna rasar vidare i södra Europa – och det har bara börjat. Sommaren 2021 har varit väldigt brandintensiv till följd av värmeböljor och torka. Just nu upplever stora delar av Sydeuropa värme som inte skådats på flera decennier och massiva skogsbränder. Samtidigt fortsätter bränderna i USA och i Sibirien.
Sedan några dagar har extrem hetta kommit att prägla medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder rasar nu i södra Europa. Medelhavsområdet har blivit ett centrum för skogsbränder och brandintensiteten i Turkiet når nya rekord. Enligt Copernicus Atmosphere Monitoring Service – som noggrant följer skogsbrandsaktiviteterna i östra Medelhavsområdet – ökar skogsbrändernas utsläpp och intensitet snabbt och även länder som Marocko, Albanien, Grekland, Nordmakedonien och Libanon kan komma att påverkas.
På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och dessutom driver kraftiga vindar på. I Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier och hundratals brandmän, släckningsflygplan och helikoptrar arbetar med att släcka en skogsbrand som har tvingat flera byar att evakuera. Temperaturen i landet har klättrat upp till mellan 42 och 45 grader, vilket är ovanligt varmt, enligt SVT:s meteorolog Nils Holmqvist.
Värmen håller dessutom i sig även på nätterna med tropiska nätter på över 25 grader. Värmen har lett till flera allvarliga bränder och under ett dygn bröt ett 60-tal skogsbränder ut, varav de flesta snabbt kunnat kontrolleras. Samtidigt närmar sig stora bränder huvudstaden Aten, vilket fått tusentals invånare att lämna sina hem, skriver Al Jazeera. På grekiska ön Rhodos utbröt under söndagen en brand som slog ut stora delar av elnätet. Bränderna hotar nu även den arkeologiska plats som markerar födelsen för de olympiska spelen, enligt AFP.
Luftkonditionerade anläggningar har öppnat för hemlösa av regeringen och medborgare uppmanas begränsa sin elkonsumtion för att elnätet inte ska kollapsa. Enligt SMHI:s vädertjänst är den lägsta temperaturen 28-29 grader över de närmsta dygnen i både Aten och på Rhodos.
Sedan onsdagen förra veckan brinner det även i skog och mark i Turkiet och minst åtta personer har dött i de bränderna. Temperaturerna har stigit över 40 grader och hundratals bränder har brutit ut, vilket tvingat människor att evakueras från byar och turistorter. Levent Pandir som driver hotell i turistorten Bodrum säger till SVT att han har varit med om skogsbränder tidigare, men inte så här:
Det är självklart skrämmande. Jag har aldrig varit med om bränder i den här skalan.
Ett turkiskt värmekraftverk har tvingats evakuerats då skogsbränderna som rasar i landet har kommit farligt nära anläggningen, skriver Al Jazeera. Även i Italien har det brunnit där den italienska brandkåren tvingats ingripa mot över 800 skogsbränder och Katalonien i Spanien har också plågas hårt av skogsbränder. Samtidigt rasar Finlands största skogsbrand på över 50 år fortfarande i Kalajoki i norra Österbotten.
I början av juni 2021 drabbades Mellanöstern av en värmebölja och temperaturer på över 51 grader uppnåddes. I slutet av juni pressades sedan den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen, därav benämningen “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus var årets juni den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika.
Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. I Oregon pågår fortfarande en av de värsta i delstatens historia och över 2 000 brandmän arbetar med att försöka begränsa den så kallade Bootleg-branden och i norra Kalifornien rasar Dixie-branden vidare och har tagit ny fart och tvingar nu invånare att fly för en andra gång. Det är delstatens största brand någonsin och i Oregon har Bootlegbranden ställt till med stora problem. Även på en av Hawaiis öar pågår rekordstora bränder.
De enorma skogsbränderna i nordöstra Ryssland har orsakat rekordstora koldioxidutsläpp i sommar, enligt satellitdata från Copernicus. Redan har mer koldioxid frigjorts jämfört med förra årets rekord på 450 miljoner ton, trots att flera veckor av brandsäsongen i landet återstår. Röken från skogsbränderna i Sibirien nådde nyligen Nordpolen och kommer även att nå Kanada.
Som SMB tidigare skrivit om börjar forskare bli allt bättre på att kunna koppla dessa extremhändelser med den av människan orsakad globala upphettningen, vilket var fallet med de nordamerikanska bränderna som utan denna påverkan skulle vara nästintill osannolika. Klimatmodeller projekterar att värmeböljor kommer regelbundet att slå nya rekord och framkalla mer värmestress före slutet av seklet och värmeböljorna förväntas drastiskt förvärras på norra halvklotet, varnar studier. När de globala temperaturerna har ökat har extrema värmehändelser på norra halvklotet inträffat med högre frekvens och intensitet. Världshälsoorganisationen rapporterar att mer än 160 000 värmerelaterade dödsfall inträffade från 1998 till 2017 globalt och dessa lär öka framöver om inte länder blir bättre på att anpassa sig till den förändring som redan är här. I Tyskland förbereder sig myndigheterna för en ny verklighet i spåren av sommarens extremväder och klimatexperter frågar sig nu varför man inte agerat tidigare.
Flera av världens största utsläppare har inte lämnat in uppdaterade klimatlöften inför klimattoppmötet COP26.
30 juli var sista officiella datum för världens länder att lämna in sina uppdaterade NDC:s (se faktaruta) till FN. Vid tidpunkten hade bara drygt hälften av världens alla länder lämnat in, enligt Climate Change News.
Samtidigt som många fattiga länder och små önationer återkommit med reviderade klimatmål saknas fortfarande nya löften från stora utsläppsnationer som Kina, Sydafrika, Indien och Saudiarabien. Andra utsläppsjättar som Australien, Brasilien, Mexiko och Ryssland har visserligen lämnat in nya mål, men löftena är antingen identiska eller svagare än de tidigare versionerna.
Det bådar mycket illa inför höstens klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Mötet har redan blivit uppskjutet ett år på grund av pandemin och beskrivs som det viktigaste sen Paris 2015. Enligt klimatpolitiska experter kvarstår en ”gigantisk lucka” mellan nuvarande utsläppsnivåer och de enorma minskingar som behöver göras innan 2030.
Klimatförändringarnas samhällspåverkan har sannolikt aldrig varit så tydliga som den här sommaren, med allt från värmeböljor till översvämningar och skogsbränder. Trots detta fortsätter klimatskeptisk och felaktig klimatinformation att spridas, något som inte bara hotar mänsklighetens existens utan även kostar samhället stora pengar.
Den här sommaren har nog få missat de förödande konsekvenser som klimatförändringarna börjat få. Som tidigare konstaterats här på SMB, om sommaren 2021 ska sammanfattas blir det väderhändelser med ordet extremt framför.
Trots detta fortsätter klimatskeptiska idéer att spridas via bland annat grupper på sociala medier med namn som ”Man Made Global Warming is a HOAX” och ”Climate Crisis? There is NO Climate Crisis!”. I Sverige finns till exempel facebooksidan Klimatbalans som i skrivande stund följs av fler än nitton tusen personer och där felaktig klimatinformation sprids helt fritt.
Den här typen av felaktig klimatinformation fokuserar ofta på att angripa integriteten hos klimatvetenskap och forskare, samt utmanar allt oftare klimatpolitiken och arbetet med förnybar energi. Forskare har även kommit fram till att felaktig klimatinformation försvårar och fördröjer arbetet med att hantera klimatförändringarna och gör att människor litar mindre på korrekt klimatinformation.
Det här är allvarligt i en tid då klimathoten hotar människans hela existens. Förutom riskerna för såväl hälsa som existens är inaktivitet och klimatskespsis dessutom kostsamt. I en studie publicerad i Nature jämförde forskare scenarier där klimatbegränsningar sattes in vid olika tidpunkter. Forskarna kunde konstatera att de totala kostnaderna för begränsningarna steg desto senare de sattes in. Att fördröjda begränsningsåtgärder framöver beräknades till ungefär 4,5 biljoner kronorper år.
Klimatproblemen har länge uppmärksammas av religiösa ledare. Nu senast av den egyptiska imamen Al-Azhar Ahmed el-Tayeb som på Twitter nyligen vädjade om fler åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna.
För att förebygga klimatförändringarna, i alla fall till den grad det fortfarande är möjligt, behöver många hjälpas åt. Bland de som har möjlighet att påverka många och som faktiskt verkar försöka att bidra till klimatkampen hör religiösa ledare. Ett exempel på det är när egyptiska imamen Al-Azhar Ahmed el-Tayeb den 25 juli på Twitter vädjade om fler åtgärder för att stävja klimathoten:
Den senaste tidens översvämningar och rekordhöga temperaturer runt om i världen, som har orsakat hundratals dödsfall och drivit många fler på flykt, borde synliggöra behovet av allvarliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och skydda mänskligheten från detta obestridliga hot.
Al-Azhar Ahmed el-Tayeb är ledare för moskén Al-Azhar i Kairo. Det är en inflytelserik islamisk institution i världen, särskilt bland sunnimuslimer. Tweetet kommer sannolikt som en reaktion på de klimatutmaningar som Mellanöstern står inför och som imamen nämner i sitt tweet.
Klimatrelaterade uppmaningar har även gjorts av andra religiösa ledare. SMB har till exempel rapporterat om hur påven engagerat sig för klimatfrågan, bland annat när han 2020 gick ut med en uppmaning om att världens alla katolska samfund borde sluta investera pengar i fossilindustrin.
Även Dalai Lama har visat stort engagemang för klimatet, bland annat genom att be världens ledare att fasa ut fossila bränslen och enligt läckta dokument 2010 ansåg att klimatfrågan då var viktigare än allt annat.
I Sverige arbetar bland annat det kristna nätverket Grön Kyrka aktivt med klimatfrågan. Nätverket startades av Sveriges kristna råds arbetsgrupp för miljö och klimat. I rådet är alla svenska kyrkosamfund representerade.
För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. Därmed är det dags att börja planera och anpassa våra samhällen så att vi kan minimera de katastrofala effekter vi sett de senaste veckorna. Dessvärre verkar världens ledare inte ens kunna komma överens om att fasa ut användningen av kol. Stora löften att minska utsläppen med andra ord, men alldeles för lite action för att verkligen genomföra det.
Den ekologiska skulden växer och blir allt större. På mindre än åtta månader har mänskligheten uttömt jordens budget för 2021 och lever resten på året från framtida generationer. Tidpunkten för Earth Overshoot Day är därmed tillsammans med 2019 den tidigaste uppmätta och demonsterar mänsklighetens ohållbara konsumtion. Idag skulle det krävas 1,7 jordklot för att resurserna skulle räcka året ut.
Det är organisationen Global Footprint Network i samarbete med WWF varje år försöker beräkna när på året människan konsumerat upp mer än vad jorden har möjlighet att leverera, den så kallade Earth Overshoot Day eller på svenska ”den ekologiska skuldens dag”. Datumet – eller nyckeltalet – är ingen exakt vetenskap, utan bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp.
I år tog jordens teoretiska resurser slut den 29 juli, vilket tillsammans med 2019 är det tidigaste datumet någonsin. Förra året inträffade datumet nästan en månad tidigare som en direkt effekt av pandemins nedstängningar och förändrade beteende, något som nu beskrivs som ett hack i kurvan när samhällen och industrier startar upp igen. Och trots att pandemin ännu är långt ifrån över ökade det globala ekologiska fotavtrycket i år med 4,6 % jämfört med 2020 och rekordhöga halter av växthusgaser har uppmätts i atmosfären – trots covid-19.
Alltsedan dess start 1970 har Overshoot day infallit tidigare och tidigare, med ett litet undantag för finanskrisen 2008 och förra året. I år har alltså mänskligheten uttömt jordens budget för året på mindre än åtta månader. Om hela världen levde som vi i Sverige skulle Overshoot day infalla redan i april.
Resursförbrukning
Global Footprint Network räknar varje år fram ett datum, som ska illustrera resursförbrukningen i världen och att jordens befolkning lever långt ifrån ett långsiktigt hållbart liv. Det fungerar som en slags årsbudget för naturens förnybara resurser. Gruppen ger därmed beslutsfattare en meny med verktyg för att hjälpa den mänskliga ekonomin att arbeta inom jordens ekologiska gränser.
För att bestämma datumet för Earth Overshoot Day för varje år beräknar Global Footprint Network antalet dagar det året som jordens biokapacitet räcker för att ge mänsklighetens ekologiska fotavtryck. Återstoden av året motsvarar global överskridande. Earth Overshoot Day beräknas genom att dela planetens biokapacitet (mängden ekologiska resurser som jorden kan generera det året), med mänsklighetens ekologiska fotavtryck (mänsklighetens krav för det året) och multiplicera med 365, antalet dagar på ett år:
Jordens biokapacitet / mänsklighetens ekologiska fotavtryck) x 365 = Earth Overshoot Day
Överkonsumtion
Eftersom vår resursanvändning ökat har Overshoot Day gradvis flyttats från december till juli sedan 1970-talets början. Vår överkonsumtion leder till avskogning, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Våra livsmedelssystem är centrala i detta. Enligt en ny rapport från bland annat WWF går över 1 miljard ton mer mat går till spillo än tidigare uppskattat, vilket bidrar till 10 procent av alla utsläpp av växthusgaser.
För att skjuta på datumet krävs att få ned koldioxidutsläppen och minska avskogningen. Konkret kan det handla om att ställa om energisystem och transporter, till exempel att flyga mindre och åka mer kollektivt. Andra åtgärder är att minska produktion av palmolja och soja för att minska avskogningen, och indirekt även att äta mindre men bättre kött. Detta är något den läckta IPCC-rapporten tar upp och som avhandlas just nu när FN:s klimatpanel samlats för att sammanställa den senaste kunskapen inför sin sjätte rapport som kommer börja offentliggöras 9 augusti. Precis som det nyligen publicerade forskaruppropet i Bioscience framhåller kommer det decennium vi nu lever i blir avgörande för mänsklighetens framtid. Det är nu saker måste ske.
Människans uppvärmning av jordklotet är på gång att ge oåterkalleliga följder, och situationen har förvärrats på bara två år. Den slutsatsen i en artikel i tidskriften Bioscience har 13 800 forskare nu anslutit sig till. Framförallt pekar man på läget för regnskogen i Amazonas, korallreven och inlandsisarna på Antarktis och Grönland.
Artikeln i Bioscience är en slags uppföljning på ett liknande inlägg år 2019, där 11 000 forskare från 153 länder pekade på att det föreligger ett nödläge för klimatet, vilket Supermiljöbloggen då rapporterade om.
I artikeln, med professorn i ekologi, William Ripple vid Oregon University som huvudförfattare, gjordes en stor genomgång av utvecklingen beträffande utsläpp av växthusgaser, havsnivåer, skövling av regnskog, isavsmältning, men även ur samhällsperspektiv, där priser och produktion inom energi, livsmedelsförsörjning och mycket annat berördes.
Nu, två år senare, visar uppdateringen att utvecklingen går fortsatt åt helt fel håll, även om vissa ljuspunkter kan skönjas – ett exempel äratt subventionerna till fossil energi fortsatt sjunka – och nu instämmer ytterligare närmare 3 000 forskare i varningarna om det svåra läget.
För, samtidigt som visserligen nästan 2 000 jurisdiktioner och huvudmän i 34 länder sedan 2019 deklarerat klimatnödläge, har det skett ”en ökning utan motstycke av klimatrelaterade katastrofer” heter det i den nya artikeln.
Forskarna pekar på några centrala åtgärder som måste till snabbt för att de ska finnas möjlighet att vända utvecklingen: en strikt tidtabell för att sluta utvinna kol och olja, ett pris på koldioxidutsläpp och stopp för den biologiska utarmningen. Man betonar även den mindre uppmärksammade växthusgasen metanets roll för uppvärmningen.
En betydelsefull producent av metanet är jordens alla idisslare. Artikeln påpekar att mängden idisslare som tamboskap nu överstiger fyra miljarder individer, och att dessa representerar större biomassa än samtliga vilda däggdjur och hela mänskligheten sammantagen. En övergång till huvudsakligen växtbaserad diet är nödvändig för att reducera idisslarnas klimatpåverkan, betonar forskarna.
En av artikelförfattarna, svensken Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, framhåller att det decennium vi nu lever i blir avgörande för mänsklighetens framtid. I en kommentar i Sveriges Radio säger han bland annat att det måste sättas ett globalt pris på koldioxidutsläpp som behöver ligga på 100 euro per ton, drygt tusen svenska kronor.
Landets största cementtillverkare har fått nej till utökad utvinning av kalksten i gotländska Slite efter att mark- och miljööverdomstolen bedömt att bolaget slarvat med att utreda miljökonsekvenserna.
Turerna fortsätter kring Cementas brytning av kalksten på Gotland. Bolaget, som ansökt om att fortsätta driva och utöka sina två kalkbrott, har tidigare fått förlängt miljötillstånd i mark- och miljödomstolen.
Stora brister i miljöutredningen
Men efter oro för utvinningens påverkan på Gotlands känsliga grundvatten och annan närmiljö överklagades ansökan av flera aktörer till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som i sin tur beslutade att avvisa Cementas ansökan i början av juli. Anledningen: bolagets miljökonsekvensbeskrivning innehåller enligt MÖD sådana ”väsentliga brister” att det inte ens går att bedöma kalkbrottens miljöpåverkan.
Bland de som överklagade till MÖD finns bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelsen, föreningen Skydda skogen och flera gotländska lokalgrupper. De är framför allt kritiska till Cementas beräkningar om hur grundvattnet påverkas.
Gotland har redan idag få och små grundvattentäkter, och många oroas av hur kalkbrotten i Slite påverkar närliggande Natura 2000-områden och människors tillgång till dricksvatten. Trots tidiga signaler om att beräkningarna varit bristfälliga har Cementa inte gjort tillräckligt för att rätta till dem, menar domstolen.
Cementens klimatpåverkan
Cementa producerar idag ungefär tre fjärdedelar av all cement som används i Sverige, men utan förnyat tillstånd menar bolaget att verksamheten inte kan fortsätta efter slutdatumet 31 oktober 2021.
Flera branscher som använder cement, däribland byggindustrin och gruvnäringen, menar att en eventuell brist på råvara kommer innebära många förlorade jobb runt om i landet. Gruvindustrins branschorganisation Svemin hävdar också att ett stopp kan innebära att Sverige tvingas köpa cement från andra länder med högre utsläpp i produktionen, rapporterar DN.
Farhågorna för förlorade jobb och hämmad klimatomställning bör dock tas med en nypa salt, rapporterar Ny teknik. Både KTH-forskaren Tove Malmqvist och Naturskyddsföreningen menar att Cementas nedstängning snarare skulle kunna driva på utvecklingen mot mer miljövänliga byggtekniker.
Cement- och betongproduktionen är ofta en oförtjänt doldis i klimatdebatten, trots att utsläppen står för hela åtta procent av världens samlande koldioxidutsläpp. Enligt Cementa själva har deras produkt 15 procent bättre miljöprestanda än det globala genomsnittet, och bolaget arbetar för att fasa ut nästan all kolanvändning i verksamheten till 2030 – resterande utsläpp hoppas bolaget fånga in genom omtvistade CCS-lösningar.
Trots sommarens extrema väderhändelsersom starkt kopplas till människans koldioxidutsläpp kunde inte G20-länderna enas om att kolet måste börja fasas ut när man möttes i Neapel. Fiaskot upprepades några dagar senare vid ett ännu större möte mellan 50 länder i London.
Sammanslutningen G20 representerar de största av världens ekonomier, med USA, Kina, EU, Australien och Kanada i spetsen, och står för 85 procent av de totala koldioxidutsläppen. Det är mycket viktigt att dessa länder är överens om att ta krafttag för att omgående inleda avvecklingen av den enskilt största utsläppskällan, stenkol.
Men så har det inte blivit. Vare sig vid G20-gruppens möte i Neapel och strax därpå i London gjordes någon utfästelse alls, vilket nu tolkas som mycket dåliga nyheter inför det ett år senarelagda klimatmötet COP 26 i Glasgow om några månader. Det är DN och the Guardian samt nyhetssajten Climate Home News som rapporterar om de misslyckade sammankomsterna.
Det råder inget tvivel om att den rika västvärlden, med Nordamerika och Västeuropa (där de flesta EU-länderna ingår) i spetsen, står för den största utsläppsskulden, rent historiskt. Men medan EU nu antagit bindande lagar för att reducera sina utsläpp och fasa ut kolet, och USA och Kanada nu åtminstone aviserar åtgärder, lyser tidtabeller och åtaganden med sin frånvaro hos bland andra den allra största utsläpparen Kina.
Kina har tillsammans med Australien, Ryssland och Brasilien antagit energi- och klimatpolicys som inte bara är otillräckliga. De skulle, om resten av världen tog efter, skapa en temperaturhöjning på Jorden med fem grader med mardrömslika följder för civilisation och ekosystem.
Och det finns ännu mer än så att oroas över inför Glasgowmötet. Det skriande nödvändiga trendbrottet för utsläppskurvorna ser inte ut inträffa de närmsta åren. I en rapport nyligen bedömer Internationella energiorganet IEA att år 2023 kan bli nytt all-time-high år för människans växthusgasutsläpp, rapporterar the Guardian också om.
Faller prognosen ut, ses det som uteslutet att klara Parisavtalets mål om att hålla Jordens medeltemperaturökning under modern tid ”väl under två grader” vid seklets slut. Detta eftersom forskarna pekat på att dagens utsläpp måste halveras inom en tioårsperiod, skriver tidningen.
Under 2021 träder EU:s direktiv om förbud mot plaster som inte kan återanvändas i kraft. Det är ett glädjande framsteg – men när det gäller användandet av plast i övrigt visar Naturvårdsverkets siffror att plastanvändningen ökar i Sverige. En stor och ganska förbiseddd källa är våra kläder.
Enligt Naturvårdsverket ökar plasten i Sverige, vilket även bekräftats av Svenskt Näringslivs IKEM. Det här är problematiskt då plast blir till avfall och mikroplaster. Mikroplasterna hamnar i haven, övriga naturen och till sist även i mänsklig vävnad.
Problemen med plast har även beskrivits av det svenska miljödepartementet:
Naturen kan inte bryta ner och omhänderta plasten. Istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.
Plast används till allt möjligt i vår vardag, till exempel i förpackningsmaterial, plastpåsar, datorer, telefoner, köksapparater, skor, golv, knappar, små detaljer överallt. Och till kläder och andra textilier. Varje år produceras enorma mängder kläder.
Enligt Naturskyddsföreningen köper varje person i Sverige i snitt 13 kilo textilier, främst kläder och hemtextil, per år. Ett genomsnittsplagg i Sverige lever ungefär 2,2 år innan det blir avfall. Förutom att produktionen av textilier är extremt resursslukande, uppskattas de hundratusentals fibrer som våra kläder utgörs av ha bidragit till 1,4 miljoner biljoner plastfibrer i havet.
Mikroplasterna från kläderna kan bland annat anas i det ludd som samlas i torktumlare. Klädernas fibrer följer även med tvättvattnet till reningsverken som fångar upp dem så att dessa, tillsammans med andra tvättrester, kan användas som slamgödsel på konventionellt skötta åkrar som gödslas med slam. Ungefär två procent av fibrerna hamnar istället i haven. Hela 90 ton mikroplaster förs årligen ut i Östersjön genom våra reningsverk, dock från fler källor än kläder.
Om man inte vill bidra till mer plastavfall och mikroplaster från kläder rekommenderar Naturskyddsföreningen att välja kläder i material som består av naturfibrer, att tvätta kläder mer sällan, att fylla tvättmaskinenväl och avstå från sköljmedel så att färre fibrer slits loss, att lägga syntetplagg i speciella tvättpåsar som fångar upp fibrerna, samt att sedan dammsuga upp luddet som fastnar i påsen eller använda ett fuktat papper som sedan slängs i soporna. Det sista rådetär att köpa eller byta begagnade kläder istället för att köpa nya kläder.
Stora teknikjättar som Microsoft, Google, Apple och Facebook pressas för sin stora klimatpåverkan. Nu går Microsoft ytterligare ett steg för att minska sin klimatpåverkan när de inför en ny inköpsstrategi för hur förnybar energi ska köpas in och levereras.
Stora teknikföretag har mycket press på sig att använda förnybar energi efter avslöjanden om deras enorma energiförbrukning. Hösten 2020 skrev till exempel Aftonbladet om hur stora nätföretag som Amazon, Google och Facebook bara i Sverige ansökt om att ta ut energi motsvarande mer än 3000 megawatt i samband med byggandet av serverhallar. Det motsvarar i runda tal energiförbrukningen för mellan 600 000 och 3 miljoner hem, beroende på hur respektive hems energiförbrukning ser ut.
Ja, det är alltså inte konstigt att teknikjättarna har ögonen på sig. Facebook, Google, Apple och Microsoft har alla gettlöften om att bli koldioxidneutrala. Hittills har de försökt köpa sig fria genom att klimatkompensera, men det är en tveksam metod med omtvistad klimatnytta. En annan väg har varit att techbolagen börjat planera för serverhallar i kalla regioner, så att systemen behöver mindre kylning, där det även finns god tillgång till förnybar energi. Till exempel i Sverige.
Nu tar Microsoft det ett steg längre genom att ställa tuffare krav i sina energiköp. De har redan övergått till att köpa 100 procent förnybar energi, men problemet som Microsoft nu vill uppmärksamma är att den förnybara energi som köps in inte nödvändigtvis är den som används i deras verksamheter eftersom energin i elnäten blandas med fossil energi. Microsoft skriver:
Varje netto-nollscenario som forskare och politiker spelar ut delar ett gemensamt och väsentligt element: en massiv ökning av elektrifieringen. Att driva fordon och tillverkningsanläggningar med el håller löftet att utplåna stora delar av den globala utsläppsportföljen. Men detta händer bara om de elektroner som levererar elen genereras från noll koldrivna energikällor (vind-, sol-, vatten-, kärnkrafts- eller geologisk lagring eller infångning av koldioxid) och sedan lagras och transporteras dit de behövs. Tyvärr är det inte så som världens nät är inställda. De flesta elektroner som strömmar till nät idag kommer från kolintensiva källor. Energilagring är extremt omogen, och dagens nätinfrastruktur kan inte effektivt svara på de olika produktionskapaciteter som noll koldioxidkällor ger, inte heller de ökande konsumtionskraven i ett snabbt elektrifierande samhälle.
Utifrån det här har Microsoft gjort ett åtagande som innebär att de från 2030 ska ha 100 procent av sin elförbrukning från förnybara energikällor, 100 procent av tiden. De erkänner gränserna för sin förmåga att kontrollera global nätinfrastrukturer genom att kalla det en vision, men menar ändå att de vill maximerar sitt inflytande genom att köpa förnybar energi per timme och därigenom påverka så att det hela tiden blir mer förnybar energi i de redan existerande näten.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 416,08 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 417,39 ppm. Det är en ökning med 2,53 ppm på bara ett år. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. Därmed är det dags att börja planera och anpassa våra samhällen så att vi kan minimera de katastrofala effekter vi sett de senaste veckorna.
Många vardagsprodukter innehåller skadliga PFAS-ämnen, trots deras koppling till skadliga effekter på hälsa och miljö. Det skriver Kemikalieinspektionen i en tillsynsrapport och menar att det är hög tid för företagen att fasa ut dessa ämnen.
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.
PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön.
På grund av dess utbredning och negativa påverkan på miljö och hälsa utför Kemikalieinspektionen tillsyn om bland annat förekomsten av PFOA och PFOS i vanliga kemiska produkter och varor. Tillsynen är en viktig insats i riktning mot riksdagens miljömål Giftfri Miljö som myndigheten ansvarar för.
I en nyligen publicerad tillsynsrapport testade myndigheten innehållet i 62 vardagsprodukter inhandlade hos 30 olika företag som finns tillgängliga för konsumenter på den svenska marknaden.
Produkterna – bland annat friluftskläder, skidvallor och cykelvårdsprodukter – testades för 37 unika PFAS-ämnen och 76 procent av dem visade sig innehålla någon typ av PFAS-ämne. Bland dessa var det två skidvallor som innehöll PFOA eller PFOA-relaterade ämnen i för höga halter.
PFOA är farligt för miljön och människors hälsa. Vi hittade för höga halter av ämnet i två skidvallor och en halt nära gränsvärdet i en annan. Vi har informerat företagen om resultatet av analyserna och det kan bli aktuellt med åtgärder i vissa fall. Företagen behöver känna till och följa lagstiftningen.
Det säger Maryam Ashja, inspektör på Kemikalieinspektionen, i det medföljande pressmeddelandet och efterlyser även bättre möjlighet till testning och en bättre tillsyn, eftersom de metoder de har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns.
Just skidvalla är en ökänd källa till PFAS. Fluorvallan fastnar i spåren och när snön smälter kommer PFAS ut i mark och vatten. Där riskerar de att slutligen hamna både i maten vi äter och i vårt dricksvatten. Tros detta har Internationella skidförbundet beslutat att åkarna får ha fluorvalla under skidorna även säsongen 2021–2022.
Ett stort mörkertal
Ingen av de analyserade varorna innehöll förbjudna ämnen i halter över gränsvärden i lagstiftningen. I fem av varorna hittades PFAS-ämnen som inte är begränsade i lagstiftningen och i 22 av varorna återfanns begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet och av dessa innehöll alla utom två varor även ämnen som ännu inte är begränsade. I testade friluftsjackor fann myndigheten begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet i elva av tolv produkter. När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter så uppenbarligen är detta en viktig PFAS-källa.
Tillsynen indikerar att det finns ett stort mörkertal av PFAS eftersom de riktade analyserna endast har kunnat identifiera ett fåtal ämnen och att det därmed är svårt att dra slutsatser om hur det ser ut på den svenska marknaden när det gäller innehåll av PFAS i olika typer av produkter. Maryam Ashja konstaterar därför att det finns ett tydligt behov av att utveckla riktade analysmetoder för enskilda PFAS:
De metoder vi har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns. Det behövs en utveckling av testmetoder, bland annat för att underlätta företagens egenkontroll och för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn.
Verka för ett förbud
Ett problem som miljöorganisationer har pekat på i många år är att lagstiftningen ständigt ligger steget efternär varje enskilt ämne måste utredas innan det kan förbjudas. Sverige var ett av de första länderna i världen med striktare regler kring PFAS i dricksvatten, men har inte varit lika progressiva när det gäller förbud. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet och i april i år föll domen i det så kallade PFAS-målet i Blekingetingsrätt som visar på problemen medatt läckage av brandskum från försvarets flygflottiljer kan nå vattentäkter.
I Danmark har man redan infört ett förbud mot PFAS i matförpackningar, men trots att svenska Kemikalieinspektionen nyligen hittade 29 olika PFAS-ämnen i livsmedelsförpackningar har inget ännu hänt. Däremot finns det en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen bör behandlas som en grupp i utvecklingen av ny lagstiftning. Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland Sveriges, samarbetar därför för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025. Nyligen lämnade dessa myndigheter in en så kallad avsiktsförklaring till Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om ett förbud. Förhoppningsvis kan EU ta viktiga steg mot ett totalförbud och därmed hantera kemiska föroreningar som det globala miljö- och hälsohot det är.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.