Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sämre skördar med förändrat klimat

    Jordbruket är en utpekad förlorare när klimatet förändras. Nu visar en ny studie att klimatförändringarna bidragit till kraftigt minskad produktivitet inom jordbrukssektorn.

    Det globala jordbruket har ökat rejält de senaste 60 åren. Studier sammanställda av FN visar även att maten som produceras räcker till allt fler människor. Samtidigt svälter fortfarande delar av jordens befolkning och det finns goda skäl att oroa sig för den framtida tillgången på mat. Ett av de allvarligaste hoten är klimatförändringarna. 

    Nyligen publicerad forskning visar att den globala jordbruksproduktiviteten är 21 procent lägre än den kunde ha varit utan de klimatförändringar som skett sedan 1971. Enligt forskarna motsvarar det ungefär sju års produktivitetsökningar sedan 1960-talet.

    Vi finner att klimatförändringarna i princip har utplånat cirka sju års förbättringar av jordbruksproduktiviteten under de senaste 60 åren. […] Det motsvarar att trycka på pausknappen för produktivitetstillväxt 2013 och inte uppleva några förbättringar sedan dess, säger Ortiz-Bobea, docent vid Charles H. Dyson School of Applied Economics and Management och en av studiens författare.

    Studien visar att effekterna av klimatförändringar varit större i områden som redan är varmare, däriband Afrika, Latinamerika och Asien. 

    De flesta uppfattar klimatförändringarna som ett avlägset problem, men det här är något som redan har effekt. Vi måste ta itu med klimatförändringarna nu så att vi kan undvika ytterligare skador för kommande generationer, säger Ortiz-Bobea.

    Jordbruket är känsligt för klimatfaktorer som torka, skyfall och erosion. Dessutom minskar produktiviteten ännu mer av en sinande biologisk mångfald, där till exempel viktiga pollinerande insekter försvinner. Samtidigt som art- och klimatkrisen hotar världens matförsörjning bidrar de globala livsmedelsföretagen själva till utvecklingen genom avskogning, monokulturer, fossilintensivt jordbruk och ett allt för stort fokus på kött och mejerivaror.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 411,84 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 414,75 ppm. Förra året vid samma tid var motsvarande halt ungefär lika hög (411,80 ppm). Genomsnittet för juli månad blev 416,96 ppm, vilket är en ökning med 2,34 ppm jämfört med juli 2020.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Årets juni och juli månader var de varmaste månaderna uppmätta, och Europa slog nyligen nytt värmerekord.

    Källa: NOAA

    Sjögräs och mangrove suger upp koldioxid från luften

    De gör ett ännu bättre jobb än skogar på land, enligt en rapport från mars i år av UNESCO. Innebär detta att undervattensskogar är viktigare kolsänkor än skogarna på land?

    I rapporten undersöks hur koldioxid fångas upp av jordens havs- och kustekosystem. Forskning av Carlos Duarte, rapportens författare och marinekolog vid King Abdullah University i Saudiarabien, visar att en hektar sjögräs kan suga upp lika mycket koldioxid varje år som 15 hektar regnskog. Totalt är cirka 33 miljarder ton koldioxid (cirka tre fjärdedelar av världens utsläpp 2019) lagrat i planetens undervattensekosystem.

    En anledning till att marina ekosystem är så effektiva kolsänkor är att sjögräs- och mangroveskogar är tätare än skogar på land. De kan också fånga flytande skräp och organiskt material, som lägger sig på havsbotten och kan fördubbla mängden kol som lagras in i dessa ekosystem.

    Undervattensskogarna har också en annan fördel, skriver The Economist. Till skillnad från skogar på land brinner inte ekosystem under vattenytan. Klimatförändringarna intensifierar skogsbränder runt om i världen och när skogar brinner släpps deras lagrade kol tillbaka till atmosfären.

    Undervattensskogarna må vara ogenomträngliga för bränder, men de är fortfarande sårbara för värme, och stormar. En marin värmebölja i Australien 2010 och 2011 skadade en tredjedel av världens största sjögräsäng, Shark Bay, som också är ett världsarv. I maj 2020 förstörde cyklonen Amphan 1500 kvadratkilometer mangroveskog på gränsen mellan Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen. Under de närmaste tre åren visade fältstudier att det upprotade sjögräset släpper ut kol till atmosfären.

    Förutom att fungera som svampar för växthusgaser verkar mangroveskogar också som buffertar för sårbara strandlinjer och skyddar dem från stormar som tränger in från öppet hav. En studie av 59 subtropiska länder uppskattade att genom att dämpa vågor och tillhandahålla naturliga hinder för stormar förhindrar mangroveskogar mer än 65 miljarder dollar i egendomsskador varje år och hjälper till att skydda mer än 15 miljoner människor.

    Idag förstörs mellan två och sju procent av havens kolsänkor varje år. Mangroveskogarna och sjögräsängarna förstörs fem till tio gånger snabbare än regnskogen, visar ny svensk forskning från Göteborgs Universitet.

    Lyckligtvis finns bevis för att det är möjligt att återställa skadade undervattensskogar. Under Vietnamkriget förstörde en cocktail innehållandes bland annat napalm mer än hälften av mangroveskogen i Mekongdeltat. Ett intensivt efterkrigsplanteringsprogram kunde återställa ekosystemet inom två decennier.

    Forskningen tyder på att undervattensskogar, såsom mangrove och sjögräsängar, verkar vara mycket viktiga kolsänkor. Även svenska sjögräsängar har stor kapacitet att lagra kol. Det blir alltså viktigt att satsa på att bevara och skydda de här hotade ekosystemen som effektiv klimatåtgärd.

    Ny svensk innovation bidrar till att fler kan få rent dricksvatten

    I samband med årets World Water Week presenterades en ny innovation för att fler i världen ska få tillgång till rent vatten. SMB besökte pop-up utställningen i Kungsträdgården i Stockholm där innovationen presenterades.

    World Water Week är ett årligt evenemang med temat globala vattenfrågor som arrangerats av SIWI (Stockholm International Water Institute) sedan 1991. Syftet är att tillsammans med organisationer från olika sektorer och regioner i världen finna lösningar på världens vattenutmaningar. 

    Årets tema är ”bygga motståndskraft snabbare”. Över 50 sessioner med olika teman har under veckan hållits där fokuset i många fall varit på lösningar för att hantera klimatförändringar och andra utmaningar som hotar människors vattenförsörjning. Enligt FN kommer den globala efterfrågan på dricksvatten att överstiga tillgången med hela 40 procent år 2030. 

    Som ett svar på den här efterfrågan presenterade svenska GreenTech-bolaget Wayout under veckan sin nya mikrofabrik där vatten ska kunna renas via trippel RO (reversed osmosis) filter, uv-filter och sandfilter. Även saltvatten kan renas så att det görs drickbart. Mikrofabriken visades som en pop-up i Kungsträdgården i Stockholm.

    En enda mikrofabrik ska enligt företagets grundare Martin Renck och Ulf Stenerhag kunna producera 150 000 liter dricksvatten i månaden och försörja mellan 1000 och 5000 människor med dricksvatten. 

    Idén är att mikrofabriken ska kunna ställas i ett område med dålig tillgång till dricksvatten, var som helst bara det finns någon slags vattenkälla. 90 procent av det renade vattnet ska gå att dricka, medan 10 procent ska kunna användas till annat. Vattnet ska distribueras i rostfria kärl som sedan kan tvättas och återanvändas. 

    Grundarna menar att deras system ska kunna hindra att upp till 250 000 plastflaskor och därmed även 25 ton koldioxid då vatten förpackat i plastflaskor använder 2 000 gånger mer energi än kranvatten. De pekar på att 1,4 miljarder plastflaskor säljs årligen i världen och att mindre än tio procent av dem återvinns.

    Planen är att hyra ut mikrofabrikerna till lokala aktörer. Priset per liter vatten ska vara under tio cent, vilket enligt Wayoutgrundarna är under marknadspriset. De menar att den här innovationen möjliggör att människor blir självförsörjande på vatten och slipper förlita sig på ohållbara globala leverantörskedjor.

    Om det är något vi lärt oss 2020 är det att det inte längre är möjligt att förlita sig på globala värdekedjor. Vi måste bryta mönstret, börja producera lokalt och bli självförsörjande på ett hållbart sätt, säger Ulf Stenerhag, vd och grundare av Wayout. 

    Nyligen installerades Wayouts första mikrofabrik i nationalparken Serengeti i norra Tanzania.  Mikrofabriken där är helt soldriven och har under 2020 förärats prestigefyllda priser som Red Dot i Singapore och japansk-amerikanska Good Design. Formen står designduon Bernadotte & Kylberg och No Picnic för.

    EU förbjuder de 200 värsta PFAS-kemikalierna

    Europeiska Unionen klubbar nu ett totalförbud mot 200 av de svåraste så kallade PFAS-kemikalier från och med februari år 2023. Samtidigt pågår arbetet för att fasa ut fler av de tusentals PFAS-ämnen som används av människan.

    Det framgår av ett pressmeddelande från svenska Kemikalieinspektionen, som tillsammans med sin tyska motsvarighet UBA tog initiativet till förbudet.

    PFAS består av bortåt 5 000 likartartade kemikalier, med mycket breda användningsområden. De används i allt från brandsläckningsskum till olika slags kosmetika och hudvårdsprodukter, vattenavvisande textiler, ytskikt i stekpannor med mera.

    En gemensam nämnare är att kemikalierna är mycket långlivade och svårnedbrytbara. Somliga av dem är praktiskt taget onedbrytbara. Därför återfinns de numera överallt i naturen, och även rentav i olika vävnader hos mänskliga foster, vilket Supermiljöbloggen nyligen berättat om.

    Långtidseffekterna av att exponeras för ämnena är ännu dåligt utforskade. Medicinska studier påvisar dock en klar påverkan på immunsystemet, och somliga PFAS misstänks starkt för att vara cancerframkallande och störa fertiliteten.

    Hittills har enbart några få av dessa kemikalierna förbjudits inom EU, till exempel PFOS som ligger bakom förgiftningen av flera dricksvattentäkter i Sverige efter att brandsläckningsskum läckt in i täkterna. Uppsala kommuns vattenbolag har till exempel stämt försvarsmakten och kräver mångmiljonbelopp i skadestånd.

    De kemikalier som nu förbjuds av EU tillhör de värre. Hela gruppen av kemikalier är dock föremål för ett användningsförbud, om det inte är uppenbart nödvändigt, vilket SMB rapporterat om. Det förbudet, om det antas, väntas införas under år 2025.

    Nytt regeringsbeslut: mellanlagret i Oskarshamn utökas

    Regeringen har idag beslutat att mellanlagret för kärnavfall i Oskarshamn ska utökas. Kritiken lät inte vänta på sig.

    ”Vi har inte fått någon förhandsinformation. Det är anmärkningsvärt”, säger Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn, till TT.

    När der gäller slutförvar av Sveriges kärnavfall pågår fortfarande ett dödläge och beslut i den frågan väntas inte snart.

    ”När vi utökade kapaciteten 1998 sade vi att vi inte på något vis kommer att gå med på en utökning av mellanlagrets kapacitet om vi inte har en lösning på plats med ett slutförvar”, säger Andreas Erlandsson.

    Men inte alla är lika kritiska till regeringens beslut.

    ”Det här är bara en temporär lösning på ett akut problem som finns i mellanlagret och inget annat. Vi tycker att det är en bra lösning, som säkrar kärnkraftens drift även efter 2024 och samtidigt ger regeringen tillfälle att se över några av de problem med slutförvaret som Kärnavfallsrådet har pekat på”, säger Carl Reinhold Bråkenhielm, ordförande i kärnavfallsrådet, till TT.

    Finansmarknaden närmar sig en grön vändpunkt

    Äntligen ser finansmarknaden ut att ha blivit grönare. En granskning av Blomberg Green visar att 2021 kan bli första året då banker investerar mer i gröna projekt än i fossilindustrin. 

    Trots att världen i och med Parisavtalet kommit överens om att begränsa utsläpp från fossila källor, visar Bloomberg Greens granskning att bankerna fortsatt att framförallt investera i fossila industrier. Bankernas satsningar på de fossila industrierna har bara de senaste åren varit flera gånger större än satsningar på olika typer av gröna projekt. 

    Granskningen visar dock även att 2021 verkar bli året då finansmarknaden närmar sig en grön vändpunkt. Bankernas satsningar på fossila industrier har sjunkit drastiskt samtidigt som satsningarna på gröna projekt fortgår.


    Vi kan mycket väl befinna oss vid en kraftfull vändpunkt. Finans kommer bara att leda när siffrorna är vettiga, säger Tim Buckley, en energiinvesterare som tillbringade nästan två decennier på Citigroup Inc., till Bloomberg Green.

    Ett ökat grönt intresse från finansbranschen märktes också då 168 investerare tidigare i år krävde ökad klimattransparens inom ramen för CDP:s kampanj “2021 Non-Disclosure Campaign”. Bland dessa investerare återfanns finansjättar som Alecta, Carnegie Fonder, East Capital Asset Management, Handelsbanken Fonder och Amundi. 

    En orsak till det nyvunna miljöintresset på finansmarknaden skulle kunna vara att gröna investeringar även börjat löna sig utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 2020 var det exempelvis de gröna fonderna som gick bäst, i synnerhet sådana med inriktningen hållbar energi. Samtidigt var placeringar i fossilindustrierna föregående års tydliga förlustaffärer.

    Stort oljeutsläpp i Piteå

    Under tisdagen upptäcktes ett tre kilometer långt oljeutsläpp i Piteå hamn. ”Kan blåsa mot naturreservat”, säger saneringsledaren.

    Utsläppet beräknas vara cirka 300 meter brett och tre kilometer brett. Kustbevakning och räddningstjänst jobbar nu febrilt för att sanera vattnet och skydda strandlinjen, rapporterar SVT Norrbotten. Oljeskyddsexperter och material från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har anlänt till Piteå under onsdagen för att hjälpa till.

    Enligt Piteå kommun har man placerat ut absorberingslänsar i de vikar där det förorenade vattnet redan nått land.

    Vi kommer även att pumpa upp förorenat vattnet vid hamnen. Det som komplicerar det hela är att vinden ökar i styrka och det ska regna i natt. Enligt väderprognosen kan det komma att blåsa mot Sandängestranden naturreservat, sa Daniel Granberg, saneringsledare i ett pressmeddelande under tisdagskvällen.

    Samtidigt kommer rapporter om att oljeindränkta sjöfåglar hittats i närheten av utsläppen. Under onsdagskvällen hade vinden vänt ut till havs igen.

    Enligt uppgift ska utsläppet komma från ett holländskt fartyg som tömt sin barlasttank i hamnen.

    Cementa nekas prövning i HD

    Ansökan om fortsatt kalkstensbrytning på Gotland kommer inte prövas i Högsta domstolen.

    I slutet av juli bedömde mark- och miljööverdomstolen Cementas miljökonsekvensbeskrivning som alldeles för dålig för att kunna prövas i domstol. Avvisandet överklagades av Cementa, och idag kom beskedet: Högsta domstolen kommer inte överpröva MMÖD:s beslut.

    Det innebär att den rättsliga processen nu börjar om från noll, enligt experter som SVT pratat med. Genom en ifrågasatt uppluckring av miljöbalken har Cementa fått åtta månaders uppskov för sitt tillstånd, men efter den tiden går det inte längre att få ett förlängt tillstånd. EU:s lagstiftning om miljöbedömningar, grundvatten och naturskydd sätter stopp för det.

    Lokalinvånare på Gotland oroas av kalkbrottens påverkan på grundvattnet och närliggande Natura 2000-områden. Trots tidiga signaler om att Cementas vattenberäkningar varit bristfälliga har bolaget inte gjort tillräckligt för att rätta till dem, enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning.

    Amanda Borneke, Hållbarhetskoordinator på Sweco Sverige, sammanfattar:

    • Miljööverdomstolens dom som kom 6 juli gäller. Cementa får inget prövningstillstånd i målet om fortsatt och utökad täkt- och vattenverksamhet vid Slite på Gotland.
    • HD:s beslut innebär slutet på den här processen. Företaget kan gå in med en ny ansökan till mark- och miljödomstolen och det blir ett nytt mål med ny prövning, ny huvudförhandling. I den nya processen kan regeringen komma att besluta att lyfta upp frågan.
    • Cementas konsekvensanalyser av 20 års fortsatt kalkbrytning i Slite på Gotland är underkända. För att ansöka om nytt prövningstillstånd behövs nya konsekvensanalyser.
    • Mark- och miljööverdomstolen menar att miljökonsekvensbeskrivningen har så många brister, att det inte går att ta ställning till brytningens inverkan på miljön.
    • En utväg är att Cementa räddads av våra politiker. Regeringen måste då, baserat på den nya ändringen i miljöbalken, bereda och fatta ett nytt beslut om förlängning av tiden för att utnyttja det befintliga tillståndet inom den volym som redan har miljöprövats och godkänts.
    • Regeringen har gett Cementa åtta månader till från 31 oktober. Efter det finns det däremot inget förlängt tillstånd att få.
    • Om regeringen skulle förlänga det befintliga tillståndet ytterligare efter åtta månader eller utöka volymen, skulle den dock bryta både mot EU:s lagstiftning om miljöbedömningar, grundvatten och naturskydd, och mot Århuskonventionen som Sverige är part till och som kräver att allmänheten ska kunna delta i beslutsprocessen.

    LÄS MER: Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Internt V-upprop för bättre klimatpolitik

    Vänsterpartiets partiledning får intern kritik för att inte prioritera klimatkrisen tillräckligt högt, rapporterar Ekot.

    Enligt ett upprop som Ekot tagit del av vill 140 partimedlemmar att partiledningen ska bli bättre på att positionera sig medialt i klimatfrågor och ställa tuffare krav på regeringen. Uppropet kommer bara några veckor efter att Naturskyddsföreningen kritiserat V för fåtaliga klimatåtgärder i partiets förslag till höstbudgeten.

    Biträdande partisekreterare Hanna Gedin säger till Ekot att medlemmarna inte behöver vara oroliga och att klimatet är högt prioriterat i Vänsterpartiet.

    – Jag kan ju inte riktigt se hur man skulle kunna prioritera den mer, när egentligen det vi pratar mest om är den stora, gröna massiva omställningen som behövs, och att staten behöver ta en mycket större roll än vad den gör i dag.

    Starkt stöd för att agera för klimat och miljö – men svenskar är mindre oroade än andra

    Svenskarna är mindre oroade över klimatkrisen och planetens tillstånd än genomsnittet i G20-länderna. Det visar en ny global undersökning av attityderna till klimatomställning.

    ”Världen går inte i sömnen mot katastrofen. Människor vet att vi tar enorma risker, de vill göra mer och de vill att deras regeringar ska göra mer”, säger Owen Gaffney, huvudförfattare till rapporten som heter ”The Global Commons Survey: Attitudes to planetary stewardship and transformation among G20 countries”, kommunikationschef för Global Commons Alliance och verksam vid Stockholm Resilience Centre.

    Rapportens huvudbudskap:

    • Nästan tre av fyra i G20 länderna anser att planeten närmar sig oåterkalleliga ”tipping points” på grund av människans påverkan.
    • 74 procent av svenskarna vill göra mer för att ta hand om planeten och återställa naturen. Genomsnittet i G20-länderna är högre, 83 procent.
    • Människor i globala syd är mer villiga att skydda natur och klimat: Indonesien (95 procent) och Sydafrika (94 procent), jämfört med rikare industriländer som Japan (61 procent), Tyskland (70 procent) och USA (74 procent).
    • Majoriteten håller med om att energisystemet måste ställa om snabbt men färre har förståelse för hur många andra delar av samhället som måste genomgå genomgripande förändringar.
    • De som oroar sig mest och stöttar åtgärder för att skydda naturen är oftare yngre, välutbildade och kvinnor.

    Enkäten omfattar nästan 20 000 personer i världens största ekonomier (G20) samt drygt 1000 svenskar. Den är genomförd av Ipsos MORI på uppdrag av Global Commons Alliance, ett internationellt nätverk av miljö-, näringslivs- och forskningsorganisationer. Forskare från FAIRTRANS (ett nytt svenskt forskningsprogram som undersöker hållbar samhällsomställning, och leds från Stockholm Universitet och Högskolan i Gävle) samt Future Earths svenska kontor har bidragit till undersökningen.

    Klimatet allt viktigare för väljarna

    Enligt en ny mätning från SVT har klimatet blivit den viktigaste frågan för fler väljare under sommaren. Uppsvinget verkar hänga samman med sommarens naturkatastrofer.

    Sommaren 2021 har världen drabbats av ovanligt många naturkatastrofer. Forskare har kopplat samman extremvädret med de pågående klimatförändringarna, och nu verkar även allt fler svenska väljare göra detsamma.   

    Den senaste väljarmätningen från SVT visar att ingen annan fråga fått samma uppsving som klimatfrågan sedan senaste mätningen. Nu är klimatet väljarnas femte viktigaste fråga (43 procent) efter Sjukvården (60 procent), Lag och ordning (57 procent), Invandring/integration (53 procent) och Skola och utbildning (43 procent). 

    Samtidigt har SMB rapporterat om hur en ny global undersökning visar att svenskar är mindre oroade över klimatet än genomsnittet i G20-länderna. Utifrån det är frågan hur länge klimatet får kvarstå som en viktig fråga inför nästa val. Hot mot mänsklig existens skulle kunna tyckas viktig, men alla svenskar verkar uppenbarligen inte vara enade i det.

    Norska författare i stort klimatupprop: ”Rösta rätt!”

    Norges 33 mest kända författare manar landsmännen att välja partier som tar klimatfrågan på stort allvar i ett upprop i tidningen Verdens Gang. Som stor oljeexportör har Norge ett särskilt ansvar, betonar de.

    Uppropet publicerades den 24 augusti i tidningen, och har siktet inställt på stortingsvalet som äger rum den 13 september. Författarna, däribland Anne Holt, Jo Nesbö och Karl Ove Knausgård, ansluter sig till Naturvernforbundets granskning av partiernas miljö- och klimatpolitiska program. En granskning som underkänner flera av dem som helt otillräckliga.

    Granskningens, och författarnas, rekommendation är att medborgarna främst ska rösta på Socialistisk Venstre, Miljöpartiet de Grönne, Rödt eller Venstre (socialliberaler) för att få genomslag för klimatfrågan.

    Enligt genomgången intar AP (Socialdemokraterna) och Kristelig Folkeparti en mittenposition, medan Fremskrittspartiet, Höyre och Senterpartiet döms ut som sämst på miljö- och klimatpolitik.

    Som författare arbetar vi med att skapa berättelser. Men den allra viktigaste berättelsen är den vi skapar tillsammans under de närmaste tio åren: Sanningen om hur det ska gå för oss människor nu när vi står öga mot öga med natur- och klimatkrisen, skriver författarna i sitt upprop.

    De 33 skriftställarna betonar att Norge levt gott på att exportera olja under 50 år. Därmed hör man till världens största exportörer av koldioxidutsläpp och måste ta sitt ansvar. Att inte mer görs handlar om bristande politisk vilja, framhåller de. Vi måste få politikerna att bli modiga nog att ställa frågor om vår överförbrukning av naturresurser och våra krav på ständig tillväxt och fortsatt konsumtionsökning, heter det i artikeln.

    Under de senaste åren har klimat- och oljepolitiken varit föremål för stor debatt i Norge och oljeutvinning har under flera år bland annat varit föremål för rättsliga processer, ända upp till norska Högsta domstolen, vilket Supermiljöbloggen har berättat om.

    Tyska översvämningar upp till nio gånger mer sannolika av klimatkrisen

    Dagens globala uppvärmning har redan ökat risken för den sorts extrema skyfall som föll över Tyskland och Belgien i somras och som ledde till stora översvämningar. Det visar en ny studie från det internationella forskarteamet World Weather Attribution.

    Från den 12 till den 15 juli ledde kraftig nederbörd i samband med lågtrycket ”Bernd” till allvarliga översvämningar, särskilt i de tyska delstaterna Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz, liksom i Luxemburg, och längs med floden Maas och några av dess bifloder i Belgien och Nederländerna.

    I det värst drabbade området i Tyskland föll mer regn på ett dygn än vad som normalt brukar komma under hela juli månad. Vid tidpunkten för den kraftiga nederbörden var jordarna delvis redan mättade. Resultatet blev extrema översvämningar som innebar minst 184 dödsfall i Tyskland och 38 i Belgien och ledde till betydande skador på infrastruktur, inklusive hus, motorvägar, järnvägslinjer och broar.

    Vissa dalpartier är mycket smala med branta sluttningar som leder till trattliknande effekter vid extrema översvämningar. Dessa faktorer modifierades lokalt också av skillnader i markskydd, infrastruktur och vattenhantering som lindrar eller ökar förödelsen av de extrema översvämningarna. Vid Ahrfloden beräknas översvämningen vara en 500 års-händelse eller sällsyntare enligt preliminära uppgifter.

    Nu har den internationella forskargruppen, World Weather Attribution, hunnit titta på hur händelsen kan kopplas till den globala uppvärmningen. Forskare från Tyskland, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Frankrike, USA och Storbritannien samarbetade för att bedöma i vilken utsträckning mänskligt framkallade klimatförändringar förändrade sannolikheten och intensiteten för den kraftiga nederbörd som orsakade de allvarliga översvämningarna.

    Gruppen använder sig av så kallad attributionsforskning, som studerar i vilken mån enskilda klimathändelser kan hänföras till klimatförändringen. Tidigare i somras kunde de med den typen av forskning visa att värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni hade varit osannolik utan global upphettning.

    I den nya studien jämförde forskarna frekvensen av den extrema nederbörd som den som ligger bakom översvämningarna i Tyskland, Belgien och Nederländerna i dagens uppvärmda klimat med den frekvens som förväntas i en värld där det inte hade skett någon mänsklig orsakad klimatförändring. De fann att klimatkrisen har gjort den extrema nederbörden mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik att inträffa och att sådana skyfall i regionen nu är tre till 19 procent mer intensiva. Den varmare luften som uppstår genom global uppvärmning kan hålla sju procent mer vattenånga för varje grads temperaturökning, vilket betyder att större mängder vatten kan falla på kortare tid.

    Enligt forskarna stämmer resultaten väl överens med slutsatserna i den senaste IPCC-rapporten som säger att den människoorsakade klimatförändringen leder till mer mer extremt väder över hela jorden och att Väst- och Centraleuropa riskerar fler skyfall och översvämningar när den globala temperaturen stiger.

    Därmed blir extrema skyfall som de i Tyskland och Belgien alltmer sannolika. Studien förstärker bevisen för att koldioxidutsläpp är den främsta orsaken till det förvärrade extremväder vi nu bevittnar och det blir allt tydligare hur människans fingeravtryck ligger bakom den klimatförändring vi nu observerar.

    Stadsplanerare och räddningsarbetare över hela världen behöver därför förbereda sig för skyfall och översvämningar och de effekter de kommer ha på människors hälsa. Nyligen fick Gävleborg uppleva ett extremt skyfall som man inte var förberedda på och något som fler behöver ta lärdom av. Enligt en kartläggning från SMHI kan skyfallen komma att öka med mellan 20 och 40 procent till sekelskiftet, beroende på hur utsläppen av klimatpåverkande gaser fortskrider. Särskilt utsatta områden för översvämningar i Sverige har pekats ut av bland annat MSB så underlaget finns att arbeta med. Nu handlar det om att ta tillvara de varningar vi fått för att undvika ännu värre konsekvenser.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,75 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 414,54 ppm. Jämfört med förra året vid samma tid är det en ökning med 2,37 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA

    Oroväckande regn över Grönlands topp

    För första gången någonsin har forskare observerat nederbörd på toppen av Grönland. Det är ytterligare ett oroande tecken på den globala uppvärmningen som blir allt synligare.

    I klimatkrisens tid hör vi allt oftare om oroande ”första-gångs” händelser. Nyligen rapporterade exempelvis att delar av Amazonas för första gången släpper ut mer koldioxid än vad de tar upp. Andra oroväckande tecken är alla de värmerekord som präglat sommaren.

    Nu kan ytterligare ett rekord läggas till handlingarna.

    För första gången har nämligen regn observerats på högsta punkten på Grönlands inlandsis på cirka 3 000 meters höjd, skriver New York Times. När temperaturen då steg över noll grader för tredje gången på ett decennium föll regn över den istäckta toppen. Uppvärmningen som följde med regnet i lördags orsakade också smältning över mer än 50 procent av inlandsytan

    Nederbörden är ytterligare ett annat oroande tecken på en förändring av Arktis, som värms snabbare än någon annan region på jorden. Denna historiska händelse oroar forskarna som under de senaste åren observerat stora förändringar i vädret på inlandsisen. Sedan mätningarna började för drygt 70 år sedan har nämligen all nederbörd som fallit över Grönlandsisen kommit i form av snö, fram till förra veckan alltså.

    Eftersom nederbörden var så oväntad så hade forskarna inga instrument som kunde mäta hur mycket regn som kom, men det skedde under några dagar som var ovanligt varma på Grönland med temperaturer på 18 grader över det normala på vissa håll. 

    Regnet och smältningen inträffade när jetströmmen, istället för att flöda i sitt normala mönster från väst till öst, gick söderut över nordöstra Kanada. Det förde lågtrycksluft över varmare vatten, där den tog upp värme och fukt.

    Temperaturer över fryspunkter på toppen är oerhört sällsynta. Innan detta århundrade har isborrkärnor visat att de bara hade inträffat sex gånger under de senaste 2 000 åren, skriver Martin Stendel, senior forskare vid danska meteorologiska institutet, i ett e -postmeddelande, enligt New York Times.

    I genomsnitt har Grönland under de senaste två decennierna förlorat mer än 300 miljarder ton is varje år och forskare befarar nu att istäcket nu har smält så pass mycket att det inte längre finns någon återvändo. Bara under 2019 försvann 532 miljarder ton, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet sedan 2003.

    Som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. Haven värms nu upp i rekordfart, vilket påverkar isblocken som blir sköra. När glaciärerna sedan utsätts för påfrestningar så riskerar de redan tunna isblocken att brytas av och åka ut i vattnet. 

    Glaciärforskaren Ted Scambos säger till CNN att det vi ser nu ”saknar motstycke” och att det är ett tecken på klimatförändringarna.

    Tecknen blir allt fler och förhoppningen är att även beslutsfattare uppfattar dessa inför klimatmötet i Glasgow.

    Tidigare Supermiljöbloggare släpper Gretabok

    Prick tre år efter startskottet för Greta Thunbergs skolstrejk kommer boken ”Er tystnad är nästan värst av allt” – Berättelsen om en tonåring som startade en världsrörelse. Författare är Anders Hellberg, som under flera år var skribent på SMB.

    Boken följer de tre första skälvande veckorna i augusti och september 2018 när Greta precis börjat sin strejk utanför riksdagen. Anders Hellberg, som är miljöjournalist och driver sajten Bokdjuret, tog den numera ikoniska bilden på Greta i den gula regnjackan.

    Hur var det att följa Greta under de första veckorna?

    – Det jag minns väldigt starkt är hur allt vägde rätt mycket fram och tillbaka där i början. Det var inte alls självklart att skolstrejken skulle få ett sådant enormt genomslag som den så småningom fick. Jag tror därför att det är flera delar som har samverkat här, som tillsammans skapade något av en perfekt storm.

    Hur menar du då?

    – För det första hade vi den då 15-åriga Greta: modig och provokativ som få, men också oerhört kunnig i klimatfrågorna och oerhört kommunikativt skicklig. För det andra hade hon en närmast perfekt tajming med sin skolstrejk. Det här skedde ju efter en sommar där Sverige och stora delar av Europa drabbats hårt av både torka och bränder. Det skedde också precis innan ett riksdagsval, och ytterligare några veckor senare skulle FN:s klimatpanel komma med en av sina viktigaste rapporter, som handlade om vilken enorm utmaning världens länder har framför sig om 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Så klimatfrågan fanns hela tiden i bakgrunden under den här perioden.

    Vem borde läsa boken?

    – Det här är en bok som handlar om Greta och hennes skolstrejk, men också om klimatkrisen, om engagemang och om ungas roll i samhället. Så jag siktar ganska brett!

    Du verkade ju som skribent på Supermiljöbloggen under många år. Vi har också hört att SMB nämns i boken – i vilket sammanhang?

    – Haha, ja precis, det stämmer! När klimatmagasinet Effekt, som jag då jobbade för, skulle läggas ned 2019 i samband med tidningens tioårsjubileum, ja då fick jag ett gäng frågor av Supermiljöbloggen (läs artikeln här: “Lite av en filmisk slutstrid vi har framför oss nu”). En av frågorna var vilken Effekt-artikel jag aldrig skulle glömma. Och då pratade jag på om den där regniga augustieftermiddagen året innan när jag tog vad som råkade bli det numera ikoniska fotot på Greta i sin gula regnrock. Hela det stycket finns återgivet i boken.

    – Och det här blir ju faktiskt rätt spännande. För om boken nu kanske ska översättas till andra språk, som exempelvis engelska, blir det då att jag intervjuades av The Super Environmental Blog? Det låter onekligen rätt bra.

    ”Er tystnad är nästan värst av allt” ges ut på Ordfront Förlag med Gretas godkännande och hälften av författarintäkterna går till The Greta Thunberg Foundation.

    FN: Klimatet utgör stor fara för en miljard unga

    Hälften av världens två miljarder barn löper allvarliga hälsorisker av effekterna av det allt varmare klimatet. Det visar en rapport från FN:s barnfond Unicef, som också konstaterar att de fattigaste drabbas allra värst.

    Unicefs chef Henrietta Fore, som presenterade rapporten tillsammans med representanter för de ungas klimatnätverk Fridays for Future på årsdagen av Greta Thunbergs första skolstrejkdag, sa enligt tidningen the Guardian att situationen för barnen är ”ofattbart förskräcklig.”

    Enligt rapporten påverkar klimatförändringarna och allmän miljöförstöring i stort sett samtliga världens unga negativt redan i något eller några avseenden. Det handlar om luftföroreningar, torka, översvämningar, svåra värmeböljor och annat.

    Men för en miljard barn i 33 länder är läget värre, eftersom de drabbas av tre eller fyra av ovanstående konsekvenser samtidigt. Dessa länder är bland andra Indien och Filippinerna och en rad länder söder om Sahara, inklusive Afrikas folkrikaste nation Nigeria.

    Barn är ovanligt känsliga för klimatrelaterade faror. Jämfört med vuxna behöver barn mer vatten och mat per kilo kroppsvikt och de har sämre möjlighet att överleva extrema väderhändelser, säger Henrietta Ford till tidningen.

    Enligt Unicefs sammanställning utgör bristande tillgång till tjänligt vatten den enskilt största faran och berör 920 miljoner barn. Extrema värmeböljor hotar 820 miljoner barn och insektsburna sjukdomar 600 miljoner unga.

    Konsekvenserna av klimatförändringarna är synnerligen orättvisa, konstaterar FN:s barnfond också. De tio mest utsatta länderna för klimatförändringarna står sammanlagt för bara 0,5 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar uppvärmningen.

    Unicef och barnens representanter vid presentationen riktade en stark uppmaning till världens ledare att inkludera de unga i förhandlingar och beslut om klimatet, inklusive det stundande klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

    Vid presentationen vittnade flera barn från olika världsdelar om hur klimatförändringen påverkar dem negativt i deras vardag.

    Greta Thunberg inskärpte också att Storbritanniens regering som ska leda klimattoppmötet har ett extremt stort ansvar och manade den att ”sluta tala och börja agera.” Fridays for Future utlyser nu även den första fysiska massmanifestationen den 24 september, om omständigheterna tillåter, sedan hösten 2019.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.