Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Organisation varnar för giftiga importerade leksaker

    De flesta leksaker som innehåller otillåtna kemikalier importeras från Kina, visar European Environment Bureau (EBB). Organisationen kräver starkare lagstiftning och märkning av kemikalier i leksaker.

    Hittills under 2019 har 248 modeller av leksaker blockerats från försäljning i EU på grund av att de har visat sig innehålla olagliga nivåer av giftiga kemikalier. Enligt uppskattning rör det sig om tiotals miljoner enskilda leksaker. Av dessa kategoriserades 92 procent som ”allvarlig risk”. Majoriteten av alla blockerade leksaker kom från Kina. Resultaten kommer från en rapport av European Environment Bureau (EBB), som baseras på siffror från EU:s Rapex-system.
    I över hälften av fallen var orsaken till blockeringen ftalater, ett tillsatsämne i plast. Ftalaterna hittades bland annat i dockor, slime och mjuka eller pressbara leksaker. Ftalater kan orsaka hormon- och reproduktionsstörningar.
    Samtidigt som EU:s leksaksdirektiv förbjuder många skadliga kemikalier i leksaker, tillåter det många andra. En annan fallgrop är att tillverkarna inte är skyldiga att märka leksaker med vilka ämnen de innehåller.

    ”Oavsett om det är lagligt eller inte, så har giftiga kemikalier ingen plats i leksaker. Barn är särskilt utsatta, men ändå rapporterar forskare oroande nivåer av syntetiska ämnen i befolkningen. Leksaksindustrin måste vakna upp till sitt ansvar och avgifta snabbt. Det är uppenbart att importörer av kinesiska varor måste göra ett mycket bättre jobb med att pressa sina leverantörer. Samtidigt är vissa skadliga kemikalier fortfarande lagliga i leksaker. Så vi behöver tuffare lagar också”, betonar EEB:s kemikaliepolitiska chef Tatiana Santos.

    Enligt Santos är plastleksaker de mest problematiska. En särskild utmaning är återvunnen plast om den leder till att ämnen som är förbjudna för flera år sen dyker upp i nya leksaker. Återvunnet material tillåts innehålla högre halter förbjudna ämnen än nya material.

    Santos kräver även bättre märkning av leksaker: ”Alla leksaker som tillåts i leksaksaffärer bör också ha en etikett med kemiska ingredienser och varningssignaler om det behövs, liksom de som finns för blekmedel eller liknande produkter. På så sätt kunde föräldrar se vilka kemikalier som finns i leksakerna de köper till sina barn och göra välgrundade val.”


    Su­permil­jö­blog­gen bevakar kemikalier. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    7 av 10 väljare ser klimathotet som akut

    68 procent av svenska väljare ser klimathotet som akut, men bara 25 procent tycker att politikerna agerar som om det vore akut. Det visar en ny undersökning av Novus.

    ”När väljarna ser klimatfrågan som akut, men inte anser att politikerna agerar som den akuta fråga det är, då tappar man tilltron till det politiska ledarskapet, makten och faktiskt även demokratin”, skriver Novus.

    Enligt SVT är de som anser att klimathotet är akut i en klar majoritet, även om man tittar på ålder, kön och utbildningsnivå. Bland partierna sticker däremot Sverigedemokraterna ut, där endast 37 procent anser att frågan är akut. Hela 12 procent av SD-väljarna svarar att de inte tror på klimatförändringar, medan motsvarande siffra i alla andra partier är 1-2 procent.

    >> Läs mer om politik här

    Majoriteten av väljarna är på rätt spår, då forskarna är helt överens. 100 procent av klimatrapporterna under 2019 utgår från att människan orsakar klimatförändringar, och situationen är akut. Bland annat innebär klimatkrisen att ett barn som föds i dag kommer att möta ökade risker från extrema väderhändelser som skogsbränder, översvämningar och längre perioder av torka. Om inget görs riskerar de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa undermineras.

    >> Läs mer klimatnyheter här


    SMB bevakar politiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Secondhand 200 gånger mindre klimatskadligt än nyproducerat

    I senaste Återbruksbarometern har Björkåfrihet undersökt sina utsläpp och jämfört dem med utsläpp från nyproducerade plagg.

    Björkåfrihet, tidigare Emmaus Björkå, har gett ut Återbruksbarometern 2019 för att ge en utökad bild av secondhand-handelns klimatpåverkan. I analysen, som inte gäller kundens egen resa till och från butik, användning och avfallshantering, framkommer att ett par nyproducerade jeans orsakade samma utsläpp som 197 par secondhand-jeans.

    En nyproducerad t-shirt släpper ut 2 kg co2e, medan en t-shirt från secondhand släpper ut 0,01 kg. Motsvarande siffra för jeans är 9,2 kg vs 0,05 kg, för klänning 15,2 kg vs 0,05 kg och för en jacka 17,2 vs 0,04 kg.

    I rapporten lyfts flera studier som menar att den enskilt viktigaste parametern att åtgärda för att minska klimatpåverkan från konsumtionen är att minska konsumtionen av nytillverkad textil.

    Slutsatser från rapporten:

    • Secondhand-kläder är 194-394 gånger mindre klimatskadliga än nyproducerade kläder, beroende på typ av plagg.
    • Skillnaden mellan återanvändning och återvinning behöver vara tydlig för alla, till exempel en lagstiftning som tydligt prioriterar återanvändning före återvinning.
    • Insamlingen och sorteringen av textil behöver bli större och bättre för att Sverige ska möta hållbarhetsmålen.
    • Hur det producentansvar som många riksdagspartier pratar om kan komma att genomföras i praktiken, kommer få en enorm påverkan på möjligheterna att öka återanvändningen i samhället eller att utveckla de sorteringsprocesser som måste ligga till grund för framtida återvinningsteknik av textilfibrer.
    • Om second hand var normen idag, skulle människors resor till och från butik vara den största klimatboven.

    SMB gillar klimatvänligt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    100 procent av klimatrapporterna utgår från att människan orsakar klimatförändringar

    I en genomgång av över 11 000 klimatstudier som publicerats 2019 förkastade inte en enda tanken om att människan orsakar klimatförändringar.

    Jag hittade bara en handfull vars titlar lämnade möjligheten att författaren skulle kunna avvisa AGW, och vid närmare granskning gjorde ingen det.

    Det skriver James Powell i sin nya studie som överskådligt undersökt alla forskningsartiklar publicerade under de sju första månaderna 2019 med sökorden ”klimatförändring” eller ”global uppvärmning”. Varje titel lästes, och om det fanns minsta misstanke om att studien förkastade teorin om att mänskligheten orsakar klimatförändring eller global uppvärmning så lästes även sammanfattningen igenom. Av sammanlagt 11 602 peer-reviewed granskade forskningsartiklar 2019 hittades inte en enda studie som förkastade tanken att människan  orsakar den globala uppvärmningen (AGW).

    Rådande konsensus tolkas därför som 100 procent, vilket är en liten ökning från författarens tidigare studie som kom fram till att det rådde konsensus kring människans påverkan bland 99,94 procent av 54 000 identifierade studier mellan åren 1991 och 2015. Även tidigare studier har visat på liknande resultat med 100 procent konsensus i forskningsartiklar publicerade mellan 1993 och 2003 och 97,1 procent bland klimatstudier publicerade mellan 1991 och 2011.

    I den senare granskningen krävde dessutom artikelförfattarna att forskarna i de nästan 12 000 studierna var tvungna att ”explicit skriva att människan är huvudorsaken till den senaste globala uppvärmningen” och inte enbart kräva att de inte skulle förneka att människan orsakar den globala uppvärmningen. Annars hade även de kommit upp i nästan 100 procent.

    Detta är en bra uppvärmning inför COP25 som börjar på måndag där vi behöver fokusera på lösningar istället för debatter om huruvida klimatkrisen är ett existerande problem eller ej, eller vem som orsakar den. Vi har inte tid för ytterligare distraktioner.


    SMB gläds åt kli­mat­forskningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Stora strejker inför klimattoppmöte

    Under fredagen samlas människor i över 135 svenska städer och 157 länder världen över för att demonstrera för en tuffare klimatpolitik.

    I samband med konsumtionshögtiden Black Friday och nästa veckas klimattoppmöte i Madrid arrangeras stora klimatstrejker över hela världen. Bland annat väntas strejker hållas i över 135 svenska städer. Hitta din lokala klimatstrejk här.

    Strejkerna ska framför allt manifestera ett folkligt engagemang inför det viktiga COP25, där världens ledare ska fastställa Parisavtalets regelbok och förhandla fram högre klimatambitioner från världens länder.


    SMB vill också att vuxenvärlden och politikerna tar ansvar och pushar därför klimatdebatten framåt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Konsumtion gör oss olyckligare

    Idag är det Black Friday och den närmsta månaden kommer svenskarna julshoppa för miljontals kronor. Två nya studier belyser faktumet att konsumtionssamhället inte bara är dåligt för miljön, utan också för vårt välmående.

    I en ny studie från Göteborgs universitet undersöks attityder och känslor kring klädkonsumtion. Över 100 deltagare har skrivit dagbok om sina inköp under tre månader. Textmaterialet har sedan tolkats av forskare.

    Resultaten visar att de flesta deltagare vill konsumera hållbart och att människor tenderar att förhandlar med sig själva innan de sedan ändå gör onödiga inköp. I studien framkom att det är vanligt att man riktar ilska, frustration och ångest mot sig själv efter att man ägnat sig åt ohållbar konsumtion.

    – [Deltagarna] kände sig misslyckade när de inte klarade att stå emot inköp. Likadant var det när kläderna inte passade, då upplevde de flesta att det är fel på dem, de är de som har fel kroppsform, är för tjocka, säger Magdalena Petersson Mcintyre som står bakom studien. 

    De internaliserade skamkänslorna hängde ihop med en relativt okritisk inställning till klädindustrin i sin helhet.

    – Man tar helt enkelt modeindustrin och klädindustrin för givet. Man accepterar att det ser ut så här, konstaterar Magdalena Petersson Mcintyre, som också reflekterar över hur själva begreppet “hållbart mode” bör förstås som en självmotsägelse:

    –  Mode handlar om förändring medan hållbarhet handlar om att använda samma klädesplagg många gånger.

    Hon menar att tidigare forskning ofta förminskat den roll känslor spelar i att forma vårt beteende:

    – Vi behöver förstå varför människor konsumerar så mycket kläder, vad det betyder för dem och vilken roll det spelar i deras liv. Först då går det att se vilka aspekter som kan ersättas på andra vis.

    Ett sätt att göra detta är att titta på människor som konsumerar mindre än genomsnittet.

    I en kommande europeisk studie om lycka, konsumtion och alternativa livsstilar kunde forskare konstatera att personer som är medlemmar i omställningsgrupper släpper ut 16 procent mindre koldioxid än det lokala genomsnittet. Deras ekologiska fotavtryck från klädinköp visade sig vara särskilt lågt – 86 procent mindre än studiens kontrollgrupp.

    Omställningsmedlemmarna visade sig också ha en positiv inställning till sina egna liv i en högre utsträckning än genomsnittet. 

    – Vår studie visar på materialismens pris. Även om vi inte tror det så är det dåligt för vårt välmående att samla på sig massa prylar, menar Diana Ivanova, en av författarna till artikeln. Och en av hennes medförfattare påpekar:

    – Tidigare forskning visar att altruistiskt beteende, som till exempel ideellt arbete, korrelerar med både välmående, lägre utsläpp och miljömedvetna vanor.


    Supermiljöbloggen skriver om konsumtions(o)vanor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här!

     

    Snart börjar COP25 – här är allt du behöver veta!

    På måndag startar klimattoppmötet COP25 i Madrid. Årets partskonferens handlar framför allt om att spika innehållet i Parisavtalets regelbok och förhandla fram högre klimatambitioner från världens länder. 

    Mellan 2-13 december möts världens ledare i den spanska huvudstaden för att förhandla om hur den internationella klimatpolitiken ska se ut. Toppmötet skulle egentligen hållas i Santiago, men efter oroligheter i landet tvingades Chile ställa in mötet. Med kort varsel tog istället Spanien på sig rollen som värd.

    Det hastiga bytet av värdland har skapat viss oro för att organisationer från civilsamhället och miljörörelsen inte kommer kunna vara lika närvarande som vanligt, vilket kan påverka det folkliga trycket under mötet. Det gäller särskilt representanter från utvecklingsländer.

    Årets COP handlar till mångt och mycket om tekniska detaljer. Nästa år träder Parisavtalet officiellt i kraft, och tills dess behöver man färdigställa den regelbok för avtalet som förhandlades fram vid COP24 i Katowice förra året. Det är väldigt viktigt att årets möte blir lyckat, eftersom det sätter agendan för de nya klimatplaner som länderna ska lämna in nästa år.

    Viktiga frågor

    I tankesmedjan Fores COP-guide pekas fem punkter ut som lär bli extra aktuella under mötet:

    • Höjda klimatambitioner
      Nästa år ska alla länder lämna nya klimatplaner, så kallade NDC:er (Nationally Determined Contributions). Eftersom de nuvarande planerna är alldeles för svaga för att klara Parisavtalets mål måste ambitionen höjas rejält år 2020. Det kommer färga av sig på årets förhandlingar.
    • Gemensamma tidsramar
      I nuläget sträcker sig ländernas NDC:er över olika långa tidsperioder. Målet är nu att få gemensamma tidsbestämmelser.
    • Mekanismer för förlust och skador
      En viktig rättvisefråga för många utvecklingsländer är rätten till finansiering för klimatorsakade skador. I nuläget saknas den möjligheten, men flera utvecklade länder motsätter sig förslaget.
    • Utsläppsmarknader
      Den omdebatterade sjätte artikeln i Parisavtalet handlar om hur länder kan handla överskott av utsläppsminskningar med varandra, exempelvis genom att rika länder ska kunna investera i utsläppsminskande projekt i låginkomstländer. Det har tidigare varit svårlösta diskussioner om hur utsläppsminskningarna ska beräknas för att inte ”dubbelminskningar” ska kunna redovisas.
    • Transparens
      I regelboken behöver också transparensrutiner för finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad förhandlas klart. 

    Enligt Naturskyddsföreningen är det särskilt viktigt att robusta regler för marknadslösningarna drivs igenom. Om inte riskerar Parisavtalet temperaturmål helt att urholkas, menar miljöorganisationen i ett pressmeddelande.

    Bakgrunden till förhandlingarna

    Under FN:s ramkonvention om klimatförändringar träffas alla världens länder varje år för att förhandla om den globala klimatpolitikens utformning vid så kallade partskonferenser (COP: Conference of the Parties).

    Under COP21 2015 kom man överens om Parisavtalet. I den slås fast att den globala uppvärmningen ska stanna väl under 2 grader fram till sekelskiftet och att ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader istället. Idag har världens alla 197 länder skrivit under avtalet och 185 länder har ratificerat det. Här kan du läsa mer om överenskommelsen i Paris och dess innehåll.

    Eftersom Parisavtalet och de nationella klimatmål länderna satt upp hittills är alldeles för svaga för att rädda klimatet behöver ambitionerna skärpas – flera gånger om. Årets COP25 i Madrid är en fortsättning på det fördjupade arbetet med avtalet, där flera regler för avtalet ska bestämmas. Eftersom ländernas bara behöver lämna in nya klimatplaner vart femte år är det helt avgörande att mötet 2020 levererar löften om större utsläppsminskningar.


    SMB bevakar den in­ter­na­tio­nella kli­mat­po­li­tiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 


     

    EU-parlamentet utlyser klimatnödläge

    På torsdagsförmiddagen beslutade EU-parlamentets ledamöter att det råder klimatnödläge. Några ytterligare konkreta åtgärder har det däremot inte beslutats om.

    Resolutionen röstades igenom med bred marginal (429 röster mot 225), men i praktiken handlar det dock bara om ordval – något konkret politiskt beslut har inte fattats i dag. Förespråkarna betonar dock att beslutet är viktigt för att markera situationens allvar och kunna arbeta vidare med åtgärder, vilket Pär Holmgren, parlamentariker för Miljöpartiet, betonade i ett uttalande till TT.

    Vi är ändå glada över att resolutionen gick igenom. Nu kan vi med det här beslutet i ryggen fortsätta pressa på för en grönare politik.

    I och med att det inte finns en officiell definition av klimatnödläge uppstod problem i att hitta ett ord som samtliga EU-ledamöter kunde acceptera, dvs. att politik blandas samman med semantik. Det finns dock en inofficiell definition, eftersom världens största engelskspråkiga lexikon, Oxford Dictionaries, nyligen utsåg ”Climate Emergency”  till årets nyord. Översatt till svenska blir det ungefär:

    Klimatnödläge är en situation där brådskande åtgärder krävs för att minska eller stoppa klimatförändringarna och undvika potentiellt irreversibla miljöskador till följd av den.

    Det som är bra med den definitionen är att den betonar akuta åtgärder. Med tanke på den senaste rapporten om att växthusgaserna fortsätter att öka och med tanke på att klimattoppmötet COP-25 drar igång på måndag så bör vi inte diskutera semantik utan omedelbar handling. EU-kommissionen, som med sin nye ordförande Ursula von der Leyen har betonat ytterligare ökad satsning på klimatet behöver se till att EU axlar ledarrollen här. Allt annat är att svika världen.


    SMB övervakar EU politiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Läs mer om vad vi vill göra här

    OECD: Brist på klimatsatsningar inom internationellt utvecklingsbistånd

    Fossilberoende kan bli konsekvensen när biståndspengar går till projekt som ger upphov till höga utsläpp av växthusgaser. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kritiserar nu givarländer och menar att Parismålen måste ligga till grund för allt utvecklingsarbete.

    OECD rapporterar att bara 20 procent av det internationella utvecklingsbiståndet mellan 2013 och 2017 gick till projekt med något slags fokus på klimatet.

    I rapporten konstateras att den mängd biståndspengar som satsas på förnyelsebar energi och ett effektiviserat energianvändande nära fördubblats sedan 2015. Denna utveckling har dock skett parallellt med en fortsatt finansiering av investeringar som orsakar höga utsläpp. 

    Till exempel gick ungefär 1,4 procent av det internationella utvecklingsbiståndet år 2016-17 till projekt som syftade till utvinningen av fossilbränsle.

    OECD manar nu givarländer att rätta sin biståndspolitik efter klimatmålen. Detta är särskilt viktigt då utvecklingsländer ofta har mindre pengar att investera för att ställa om sin produktion, vilket betyder att ett missriktad bistånd riskerar att låsa in dessa länder i ett långvarigt fossilberoende. 

    Utvecklingsländer förutses också drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna. På många håll finns därför stort behov av att förbereda sig på ökad förekomst av översvämningar, torka och annat extremväder.


    Supermiljöbloggen skriver om vad som görs – och inte görs – åt klimatkrisen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här!

    Bi-skyddare kräver förbud mot bekämpningsmedel

    Syntetiska bekämpningsmedel måste fasas ut i EU. Det kräver mer än 90 miljöorganisationer som vill att EU ska jobba för att återställa den biologiska mångfalden och stödja småskaligt och hållbart jordbruk.

    EU:s nya medborgarinitiativ ”Rädda bin och bönder!” uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för att fasa ut syntetiska bekämpningsmedel senast 2035. Syftet med detta är att återställa den biologiska mångfalden och stödja bönderna under övergången.

    Miljöorganisationer som står bakom initiativet är bland andra Friends of the Earth Europe och Pesticides Action Network (PAN) Europe. De försöker också pressa EU att stödja jordbrukare i övergången mot agroekologisk och ekologisk jordbruk, samtidigt som de erbjuder utbildning och forskning om bekämpningsmedel.

    ”Så länge grundorsakerna till bipopulationers svindlande dödsnivåer inte snabbt och effektivt hanteras, är det svårt att se hur förhållandena för pollinerare och den biologiska mångfalden som helhet skulle kunna förbättras”, betonar Martin Dermine från PAN Europe.

    Om initiativet lyckas samla en miljon underskrifter fram till september 2020, måste kommissionen överväga att göra kampanjens krav till lag. Detta hände till exempel i 2017 med glyfosatfallet. Här kan du skriva under för att ge stöd till initiativet.


    Supermiljöbloggen bevakar kemikalier. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    Shell drar Greenpeace inför rätta

    Fossiljätten vill förbjuda Greenpeace från att protestera i närheten av oljefältet Grant utanför Skottland. Samtidigt kämpar Greenpeace mot Shells beslut att lämna kvar gamla läckande oljeriggar i Nordsjön. 

    I oktober genomförde miljöorganisationen en aktion där klättrare tog sig upp på en oljeplattform för att protestera mot Shells planer på att dumpa delar av fyra gamla oljeriggar i havet. Plattformarna innehåller 11 000 ton olja, som så småningom kommer läcka ut i havet.

    Som svar på kampanjen drar nu Shell Greenpeace inför rätta. Imorgon hålls första delen av rättsförhandlingarna i skotsk domstol, där miljöorganisationen ska försvara rätten till fredliga protester.

    Det är egentligen förbjudet att dumpa gamla oljeriggar, men Shell har begärt ett undantag från Storbritanniens regering, som fortfarande diskuterar frågan. Flera länder, däribland Sverige och Tyskland, har markerat att Shell inte borde ges tillstånd. Greenpeace befarar att ett godkänt tillstånd riskerar att skapa ett prejudikat som gör att fler fossilbolag tillåts dumpa sina uttjänta oljeriggar i Atlanten.


    SMB bevakar fossilindustrin. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Läs mer om vad vi vill göra här

    Koncentrationen av växthusgaser fortsätter öka

    Tyska kolkraftverk

    Mängden växthusgaser i atmosfären ökar i år igen, enligt den världsmeteorologiska organisationen WMO. Forskarna varnar för att löftena från Parisavtalet nu måste börja verkställas, annars kommer framtida generationer möta allt svårare effekter av klimatförändringar. 

    Enligt WMO:s “Greenhouse Gas Bulletin” var den globala genomsnittliga koncentrationen av koldioxid 407.8 ppm (parts per million) 2018, jämfört med 405.5 ppm 2017. Det innebär att mängden koldioxid i atmosfären idag är hela 47 procent högre än innan den industriella revolutionen. Även koncentrationen av metan har ökat.

    På bara 30 år har den växthusgasernas värmande effekt ökat med 43 procent. Koldioxid stannar i atmosfären i flera århundraden och ännu längre i haven, vilket får förödande effekt på planetens ekosystem.

    ”Det finns inga tecken på att mängden växthusgaser i atmosfären skulle minska, trots alla åtaganden som gjorts utifrån Parisavalet. Vi måste gå från ord till handling och öka ambitionsnivån”, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

    Den absolut största anledningen till den ökade mängden växthusgaser är förbränning av fossila bränslen. Preliminära resultat från Emissions Gap Report, som lanseras imorgon, visar att de globala utsläppen av växthusgaser ökade 2018. Samtidigt fortsätter många länder planera för och investera i fossilenergi. Detta trots att det går helt stick i stäv med löftena i Parisavtalet, vilket Supermiljöbloggen rapporterade om förra veckan.

    De nya rönen kommer precis i tid inför klimattoppmötet i Madrid som startar nästa vecka. Där behöver världens länder ta i med kraft för att presentera tydliga åtgärder och sätta punkt för fossilberoendet.


    SMB bevakar klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Läs mer om vad vi vill göra här

    Företagen behöver satsa på information om farliga ämnen

    Cirka 12 procent av de varor som säljs inom EU kan innehålla särskilt farliga ämnen, visar en granskning av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Dessutom misslyckas majoriteten av leverantörerna att informera om att varorna innehåller dessa ämnen, vilket är ett krav enligt REACH-lagstiftningen.

    I granskningen inspekterades 405 företag i 15 länder. Totalt 682 varor kontrollerades, varav 12 procent visade sig innehålla särskilt farliga ämnen. Dessa ämnen är sådana som har inkluderats i den så kallade kandidatlistan, enligt kemikalielagstiftningen REACH. Produkterna inkluderade kläder, skor, hemtextil, kablar, hemelektronik och olika plast- och gummivaror. Produkterna som kontrollerades valdes för att de mycket sannolikt skulle innehålla kandidatlistade ämnen.

    Ämnen som finns på kandidatlistan är tillåtna i varor, men företag måste informera sina kunder om förekomsten av dessa ämnen. Om en konsument frågar ifall en vara innehåller dessa ämnen, måste hen informeras inom 45 dagar utan kostnad.

    Granskningen visar att företagen måste förbättra sina kunskaper om de produkter de levererar till sina kunder. De måste även bättre kommunicera denna information så att produkter som innehåller särskilt farliga ämnen kan användas på ett säkert sätt.

    ”Även om nästan 90 procent av produkterna inte innehåller ämnen som är särskilt farliga över 0,1 procent, visar rapporten tydligt ett fel i kommunikationen av företagen. Förbättring behövs om vi vill få REACH att fungera i alla aspekter, bidra till målen för den cirkulära ekonomin och ha en bra databas enligt vad som krävs enligt avfallsdirektivet”, säger Erwin Annys, chef för ECHA:s support- och verkställighetsenhet.

    ECHA kommer att rekommendera ytterligare åtgärder utifrån granskningens resultat för att förbättra situationen. Ett framsteg i Sverige kommer att vara en kemikalieapp, som lanseras i höst av Sveriges Konsumenter. Genom att använda kemikalieappen blir det lättare för konsumenterna att fråga efter information om kandidatlistade ämnen i varor.


    SMB bevakar kemikalier. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

     

    Företag åtalas för planerat åldrande

    Kan ett företag fällas för att ha tillverkat produkter som går sönder eller behöver bytas ut i förtid? Under hösten har en fransk domstol prövat just detta. Snart kommer världens första dom om planerat åldrande. 

    Det säger sig självt att det absolut bästa för klimat och miljö är att nyköpta produkter ska hålla så länge som bara möjligt. Tyvärr så är det idag vanligt att företag förkortar produktens livslängd, så kallat planerat åldrande, i syfte att öka konsumtionen.

    2015 fick Frankrike en ny världsunik lag som förbjuder företag från att sälja produkter som inbyggda system som gör att de går sönder eller förändras på ett sätt som tvingar konsumenter att köpa nytt i förtid.

    För första gången prövas nu lagen när den franska konsumentorganisationen HOP dragit teknikföretaget Epson inför rätta för att ha sålt skrivare som byter ut bläckpatroner med bläck kvar. Det rapporterar Aktuell Hållbarhet. Liknande fall om planerat åldrande pågår just nu i Italien.

    I Frankrike slänger varje person 23 kilo elektronikskrot per år och 80 procent av det vi köper används bara tre gånger. Vi behöver företag som gör livslängd till ett försäljningsargument och och en ny kultur där vi lagar och reparerar, säger HOP:s ordförande Laëtitia Vasseur till Aktuell Hållbarhet.

    I Sverige kommer nästan en tiondel, nära 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, av våra konsumtionsbaserade utsläpp från hushållens konsumtion av så kallade sällanköpsvaror. Trots det saknar Sverige lagstiftning eller styrmedel mot det planerade åldrandet.


    Supermiljöbloggen bevakar miljöfrågor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Extremväder ökar i Sverige

    SMHI har sammanställt extrema väderhändelser i Sverige och konstaterar att extrema värmeböljor har ökat under de senaste årtiondena. ”Samtidigt som de extrema händelserna till sin natur är sällsynta, är det också de som utsätter samhället för störst påfrestning när de väl inträffar”, skriver de.

    Forskningsprojektet Climate Extremes utgår från extrema väderhändelser som ger stor samhällspåverkan. SMHI har i projektet undersökt hur ofta de extrema väderhändelserna förekommit i Sverige de senaste årtiondena, och kommit fram till att det bara är värmeböljor och extrem kyla som inträffat så ofta att det finns tillräckligt underlag för att kunna urskilja tydliga trender över förändring i förekomst.

    Där är däremot förändringarna tydliga. Under de senaste årtiondena har de högsta sommartemperaturerna ökat i Sverige, samtidigt som torka inträffat oftare. De intensiva köldperioderna under vintern har istället minskat i antal och intensitet. Samtidigt som det extrema väderhändelserna till sin natur är sällsynta, är det också de som utsätter samhället för störst påfrestning när de väl inträffar.

    För vissa extremtyper kan SMHI inte identifiera tydliga trender under den observerade tiden, men vi kan räkna med en ökad risk i framtiden. Forskarna pekar därför på att det är viktigt att fortsätta att utöka och kvalitetskontrollera de klimatobservationer som samlas in och att digitalisera historiska data. Med bättre underlag går det att göra bättre riskberäkningar, enligt myndigheten.

    SMHI:s sammanställning ligger väl i linje med vad som skett i världen de senaste decennierna. Världsmeteorologiska institutet, WMO, kunde konstatera i sin senaste årsrapport att de flesta av de naturkatastrofer som berörde närmare 62 miljoner människor världen över under 2018 hade anknytning till extremväder och klimathändelser.

    Extrema värmeböljor som plågade stora delar av Europa i somras blir allt vanligare och intensiva, vilket innebär en ökad risk för torka och skogsbränder. Enligt IPCC:s specialrapport om haven är värmeböljor i världshaven redan i dag dubbelt så vanliga jämför med för 30 år sedan, en utveckling som bara väntas fortsätta och förvärras. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka kommer värmeböljor i världshaven att bli minst 50 gånger vanligare med stigande havsnivåer och kraftigare stormar som följd.

    Tanken med SMHI:s projekt är att stödja svenska användare med kunskap som underlättar anpassning till ett förändrat klimat och mildrar klimatpåverkan. Enligt Ralf Döscher, chef för SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre och den forskare som lett arbetet med kunskapssammanställningen, är det därför viktigt att fortsätta samla in data.

    Det är också viktigt att vi ytterligare förbättrar beskrivningen av klimatsystemet och gör våra klimatmodeller mer detaljerade så att vi får verktyg att undersöka hur de extrema händelserna kommer att utvecklas i framtiden.

    I projektet har SMHI haft en referensgrupp bestående av forskare i Sverige och internationellt, samt representanter för kommun, länsstyrelse och näringsliv.

     


    SMB bevakar övervakningen av klimatkrisens utveckling. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Avnoteringar från börsen kan bli ny brittisk klimatåtgärd

    Klimatfrågan står på agendan när Storbritannien förbereder sig för nyval. I dagarna gick Labour-partiet ut med vallöftet att företag som inte tar klimatet på allvar i framtiden kommer att avnoteras från Londonbörsen.

    Skulle Labour vinna valet den 12 december så kommer den nya regeringen tvinga företag att agera för “det existentiella hot” klimatkrisen innebär. Det lovar John McDonnell, som för närvarande innehar finansministerposten i Jeremy Corbyns skuggkabinett.

    Ett verktyg partiet tänker använda sig av för att, som McDonnell säger, “skriva om reglerna för ekonomin” är att avlista företag från Londonbörsen om de saknar strategier för att drastiskt minska sina utsläpp av växthusgaser.

    Just nu leder dock det konservativa partiet Tories över Labour i opinionsmätningarna med någonstans mellan 10 och  17 procentenheter. I en undersökning som The Guardian har gjort visade sig att ledamöter för Tories fem gånger oftare röstar emot miljö- och klimatlagstiftning än företrädare för andra partier i det brittiska parlamentet. 


    Supermiljöbloggen bevakar klimatpolitik i Sverige och världen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Solenergi kan revolutionera tillverkningen av cement och stål

    Det är det Bill Gates backade företaget Heliogen som har meddelat att man har utvecklat en teknik som kan göra det möjligt att använda koncentrerad solenergi vid tillverkning av cement och stål. Nu är frågan om de tillverkande företagen kommer våga satsa på den nya tekniken.

    Bara cement står idag för ca 7 procent av de globala utsläppen, vilket betyder att den nya tekniken har stor potential att bidra till att minska utsläppen i stor skala och därmed dämpa klimatkrisen.

    Tillverkningen av cement och stål kräver mycket höga temperaturer, vilket idag möjliggörs genom förbränning av fossila bränslen. Nu säger sig Heliogen ha hittat ett sätt att komma upp i tillräckligt höga temperaturer med hjälp av koncentrerad solenergi (Concentrated Solar Power). Det är en gammal idé som går ut på att speglar placeras så att solens strålar reflekteras mot en punkt. Dock har detta inte tidigare skapat de temperaturer som krävs inom industrin.

    Nyckeln till problemet är att få solstrålarna att reflekteras mer precist mot den specifika punkten. Detta har Heliogen löst med hjälp av AI-teknik som övar upp speglarna att bli mer och mer precisa. Och nu säger man sig alltså ha kommit upp i tillräckligt höga temperaturer för att vara intressant vid tillverkning av cement och stål, vilket är över 1000 grader Celsius.

    Men för att tekniken ska börja användas i stor skala krävs mer kapital samt satsningar och vilja från de tillverkande företagen att byta teknik. Företaget satsar därför i dagsläget på att samla in mer kapital för utveckling och visa upp tekniken för tillverkningsföretagen.

    Om tekniken skulle visa sig skalbar finns det även potential att använda den för framställande av fossil-fri vätgas i framtiden, skriver CNN.


    Supermiljöbloggen bevakar ny teknik som bidrar till ett fossilfritt samhälle. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Svenska hushåll släpper ut mer än hela Sverige

    SCB har reviderat data, vilket lett till att utsläppen från svensk konsumtion minskar i statistiken. Trots minskningen ligger utsläppen från de svenska hushållens konsumtion högre än utsläppen från hela Sverige.

    I tätt samarbete med Naturvårdsverket har SCB i många år arbetat med att ta fram statistik och förbättra metoden kring konsumtionens klimatpåverkan. Från i år har myndigheten reviderat hur de räknar konsumtionsutsläppen, vilket förändrat statistiken från tidigare år.

    Statistiken för Sveriges inhemska utsläpp höjs lite av SCB:s förändring, men utsläppen för importerade produkter och varor sänks av det nya räknesättet.

    Anledningen är att BNP-nivån höjts, att sammansättningen av BNP förändrats och att sjöfartens utsläpp i flera länder minskat. SCB:s siffror skulle kunna ses som något betryggande, men konsumtionen är fortfarande stor och under morgonen kunde vi läsa om en efterlängtad men dyster rapport från FN:s miljöprogram UNEP och flera ledande forskningsinstitut som kan konstatera att den planerade produktionen av fossilenergi missar Parisavtalets begränsning med 120 procent. Det innebär att världens länder planerar att om cirka tio år producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen som vad som kan förbrännas om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Störst är skillnaden mellan produktion och klimatmål när det gäller kol. I så fall kan vi se fram mot en uppvärmning på tre grader.

    Förra årets rapportering från Naturvårdsverket var den hittills mest omfattande kartläggningen över miljöpåverkan av svensk konsumtion och svenska investeringar. I rapporten drogs slutsatsen att svenskarnas miljöpåverkan är stor, framförallt om man ser till påverkan utanför Sveriges gränser där de flesta av de produkter som svenskarna konsumerar tillverkas.

    Utsläppen från hushållens konsumtion uppgick till knappt 54 miljoner ton under 2017, vilket är mer än hela Sveriges utsläpp på 52,7 miljoner ton i den officiella statistiken. Mellan 2014 och 2017 ökade hushållens växthusgasutsläpp från svensk konsumtion med fem procent. Framför oss stundar nu julhandeln som förväntas slå rekord i år igen, trots att förra årets 80 miljarder innebar att vi julhandlande för 6 gånger Sveriges klimatbudget.

    Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige, menar att det är positivt att statistiken förbättras och blir mer exakt, men att det hela tiden varit tydligt att konsumtionsutsläppen är för stora och minskar för långsamt. Han efterlyser därför konkreta åtgärder och mål för att minska konsumtionsutsläppen.

    Det finns mycket Sverige kan göra för att få ner våra konsumtionsutsläpp, men ett första steg är att sätta ett mål om att de faktiskt ska minska. Den övergripande statistiken är tillräcklig för att sätta ett långsiktigt mål för de totala konsumtionsutsläppen, men sektormål och indikatorer behövs för att årligen kunna följa upp effekten av styrmedel. Naturvårdsverket har föreslagit indikatorer för byggande och boende, mat, textilier och flyg. En indikator och sektormål skulle även kunna läggas till för den offentliga sektorn.

    Hur mäts utsläppen?

    Miljöpåverkan från konsumtion är från och med 2019 en del av Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar miljöpåverkan från näringslivet, hushållen och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster. I Sveriges officiella statistik inkluderas produkter som har producerats i Sverige, liksom även produkter som går till export, men inte produkter som producerats i andra länder och importerats. I konsumtionsstatistiken däremot räknas utsläppen även från varor som produceras i andra länder. Statistiken omfattar klimatgaser och utsläpp av andra föroreningar till luft.

     

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.