Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Få svar om partiernas kärnkraftskrav

    Vad vill egentligen L, M, och KD uppnå med energikonflikten? Klimat, ekonomi och säkerhet ifrågasätts i frågor som partierna ännu inte svarat på.

    I förrgår valde M och KD att lämna energiöverenskommelsen som partierna ingick 2016 tillsammans med regeringen och Centerpartiet*. Syftet med överenskommelsen var att skapa en långsiktig energipolitik, och målet blev 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

    Svårt att motivera ur klimatsynpunkt

    Moderaterna och Kristdemokraterna har under en längre tid hotat att lämna överenskommelsen, då de vill att målet ska bytas ut till ”ett 100 procent fossilfritt elsystem” och hävdat att de vill bygga ut kärnkraften för att nå klimatmålen. 

    Att klimatet skulle ligga bakom kärnkraftssatsningarna är däremot svårt att förstå, då kärnkraft tar tid att bygga och utsläppen snabbt behöver sjunka. De kommande tio åren skulle utsläppen behöva mer än halveras.

    ”Inte ens med den bästa vilja skulle det kunna byggas ny kärnkraft på den tiden – däremot får vi med dagens utbyggnadstakt av vindkraft ytterligare cirka 50 TWh ny förnybar el. Det skulle minska de totala koldioxidutsläppen med flera tiotals miljoner ton. Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?”, undrar Anders Wijkman, ordförande för Climate-KIC, i en replik på DN debatt den andra december.

    Repliken fick aldrig något svar, men en vecka senare valde alltså partierna att lämna överenskommelsen.

    Kärnkraft ett dyrt alternativ

    Anders Wijkman ställer fler frågor, bland annat hur det ekonomiska resonemanget ser ut. Enligt den årliga World Nuclear Industry Status Report 2019 (WNISR) är ny kärnkraft nu omkring tre gånger dyrare än sol- och vindkraft, och i veckan gick Vattenfall ut och sa att de planerade att stänga ringhals 1 och 2 i förtid på grund av bristande lönsamhet. För att fortsätta driva reaktorerna ytterligare några år skulle satsningar på sannolikt minst 900 miljoner kronor behövas.

    Medan kärnkraftens kostnader är höga, fortsätter det förnybara bli allt billigare.

    ”Teknikutvecklingen går snabbt och kostnaderna fortsätter neråt. För kärnkraften är trenden den helt motsatta. Pågående projekt i USA och Europa avbryts, försenas eller fördyras”, skriver Anders Wijkman, som också ifrågasätter partiernas krav om att Sverige ska satsa på att utveckla fjärde generationens kärnkraft.

    ”Trots offensiva satsningar har både Frankrike och Japan nyligen beslutat avbryta sina utvecklingsprojekt efter tiotals miljarder kronor i kostnader.”

    Helt förnybart system möjligt

    Inte ens eltrygghetsfrågan motiverar agerandet från partierna. I en rapport slog nyligen Energimyndigheten fast att det är fullt möjligt med ett väl fungerande 100 procent förnybart elsystem, där vatten- och vindkraft kompletteras med styrning av efterfrågan, förbättrad lagringsteknik och vätgasproduktion.

    Kärnkraft redan tillåtet – men förnybart kan hotas

    Men den nuvarande energiöverenskommelsen tillåter dessutom både livstidsförlängning och ny kärnkraft, vilket gör att Anders Wijkman kallar partiernas krav ”ett slag i luften”.

    Risken av partiernas agerande är däremot att aktörerna inom vind- och solkraft kan bli osäkra, i ett läge där förnybar elproduktion kan bidra till att minska utsläppen.

    ”Sverige har en unik chans att snabbt minska klimatutsläppen genom att möjliggöra en fortsatt ökad elproduktion, elexport och elektrifiering. Därför måste vi fokusera på de förnybara kraftslag som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder – inte på en osäker och dyr kärnkraftsteknik”, avslutar Anders Wijkman, som ännu inte fått svar på sin replik i DN.


    *Liberalerna valde redan under processen att stå utanför, då de motsatte sig subventioner av förnybart som kunde leda till nedläggningar av kärnkraftsreaktorer.

    Straffskatt på varor från länder som inte uppfyller Parisavtalet

    Kina och USA står för 20 respektive 18 procent av världens koldioxidutsläpp. Om de inte sänker sina koldioxidutsläpp lika mycket som EU-länderna väntar en straffskatt vid import till EU.

    Länder som inte lever upp till Parisavtalets krav på att minska sina koldioxidutsläpp kan få en straffskatt vid import till EU enligt EU:s klimatkommissionär Frans Timmerman. EU har redan börjat titta på skatten som syftar till att skydda europeiska företag från orättvis konkurrens.

    Kina, som är en stor exportör av varor till EU, fruktar att skatten skulle öka priset på de egna varorna i Europa.

    – EU:s föreslagna ”gränsskatt för koldioxid” för importerade produkter kan föra in skadliga och osäkra faktorer i annars positiva klimatsamtal, sa professor He Jiankun, rådgivare till den kinesiska delegationen i Madrid till Reuters tidigare i veckan.

    Timmerman försäkrar Kina och andra att de inte kommer att drabbas av skatten så länge de sänker sina koldioxidutsläpp lika mycket som EU-länderna. Kina och USA står för drygt 20 respektive nästan 18 procent av världens koldioxidutsläpp idag.

    ”Hoppet finns i att människor inte vet vad som pågår”

    I en intervju för Dagens Nyheter pratar Greta Thunberg om hur hon tror att omställningen kommer ske, och hoppet sätts till människor, kunskap och demokrati.

    – Hoppet finns i att människor inte vet vad som pågår. Om vi blir medvetna så kan förändring ske. Demokratin är allt. Den pågår hela tiden, inte bara på valdagen. De här förändringarna kommer inte att komma från nuvarande parlament eller regeringar eller i första hand från vanliga val. De kommer att komma från extrainsatta val för att människor får nog. Det är min övertygelse, i alla fall, säger hon i intervjun.

    Just nu pågår klimatförhandlingar i Madrid, där världens länder har diskussioner om transparens, ambitioner och finansiering. Under dagen idag höll Greta Thunberg ett tal för ledarna, där hon sa att vi inte längre har tid att strunta i forskningen.

    – Om ett barn står mitt i vägen och håller på att bli påkört tittar man inte bort, man försöker rädda barnet. Men så agerar inte ledarna i dag.

    Bristen på förståelse och kunskap gäller både den stora massan och våra politiska ledare, utvecklade hon i DN-intervjun.

    – När jag träffar världsledare så märker jag att de inte är medvetna om hur allvarlig krisen egentligen är. Det känns som att de bara umgås med personer ur näringslivet, som försäkrar dem om att ’vi kommer att lösa det här’, säger hon.

    Havens syreförråd försvinner i rasande takt

    Världshavens syrenivåer minskar nu i en takt som saknar motstycke, konstaterar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i en ny rapport.

    Våra hav har inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. Haven genererar över hälften av syret vi andas.

    Det skriver klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) i rapportens förord.

    Sedan 1900-talets mitt har världshavens syrenivåer minskat med mellan 1 och 2 procent, och till år 2100 räknar IUCN med att denna förlust kan ha ökat till mellan 3 och 4 procent. IUCN påpekar också att problemet är globalt och drabbar nästintill samtliga kustområden i hela världen.

    Detta förväntas få stora negativa effekter på den marina biologiska mångfalden och de största syreförlusterna väntas drabba det marina livet mellan havsytan och 1 000 meters djup, dvs. den del av havet där den biologiska mångfalden är som störst.

    Sedan tidigare har Östersjön stora problem med syresättning och ekosystemet anses av forskare vara oerhört skört och torskbeståndet anses i princip ha kollapsat. Ytterligare syreminskning kan komma att få oerhörda konsekvenser.

    Utvecklingen sammanfaller med övergödning längs kustområden världen över och drivs på av klimatförändringar. IUCN hoppas därför att rapporten bidrar till att fokus riktas mot världshaven under det pågående klimattoppmötet i Madrid.

    Även Linnéa Engström vid Marine Stewardship Council lägger stort hopp till vad som kan åstadkommas under COP25:

    Det handlar på sikt om fiskeindustrins överlevnad, och ett hållbart fiske är bara möjligt om klimattoppmöten som det i Madrid leder till konkreta förändringar.

    Nya krav ska göra upphandlade fordon till ”spjutspetsar i klimatomställningen”

    Regeringen vill skärpa definitionen för vad som klassas som en miljöbil för de fordon som offentliga myndigheter upphandlar. Syftet är att staten ska gå före och ta ansvar för omställningen av transportsektorn.

    Regeringen har nu tagit fram ett förslag på en skärpt miljöbilsdefinition för myndigheter. Förslaget innebär att en miljöbil framöver högst får släppa ut 70 gram koldioxid per kilometer från 1 mars nästa år.

    I fjol infördes det så kallade bonus malus-systemet, som innebär att miljövänligare fordon premieras medan nya bensin- och dieselbilar som släpper ut för mycket koldioxid får högre fordonsskatt. Nu vill regeringen även skärpa kraven på fordonen som myndigheterna upphandlar.

    ”Det håller inte att vi har ett klimatmål och samtidigt använder det allmännas pengar för att köpa in fordon som inte är spjutspetsar i klimatomställningen”, säger Isabella Lövin.

    ”Så nu blir det skärpta regler som gör att man i princip kan utesluta bilar som inte är hybridbilar, rena elbilar eller gasbilar”.

    Förslaget skickar regeringen nu på remiss.

    Europeiska Miljöbyrån förordar en radikalare klimatpolitik

    Majoriteten av de europeiska miljömålen till år 2020 kommer inte nås under den utsatta tidsperioden. Än finns det dock hopp om att kunna leva upp till målen som ställts upp till år 2030, men för det krävs ökad politisk handlingskraft. Det konstateras i Europeiska Miljöbyråns (EEA) senaste rapport.

    Under de senaste två årtiondena har det gått framåt med miljö- och klimatarbetet i Europa, inte minst när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser samt förekomsten av vatten- och luftförorening. Det konstateras i Europeiska Miljöbyråns (EEA) senaste rapport. 

    En särskilt positiv utveckling är att EU, som en av få spelare på den internationella scenen, håller på att ställa om sin finanspolitik, även om många statliga fonder på kontinenten fortfarande investerar i fossila bränslen.

    Men enligt rapporten är detta långt ifrån tillräckligt.

    För det första anses det inte realistiskt att Europa ska kunna uppnå sina klimatmål om ekonomisk tillväxt även fortsättningsvis ska vara högsta politiska prioritering. I längden anses det inte möjligt att öka naturresursutvinning och produktion samtidigt som dessas negativa konsekvenser för klimatet ska minska. 

    Enligt rapporten blir det viktigaste inom klimatpolitiken nu att fundamentalt förändra både produktionssystem och konsumtionsvanor, och då särskilt vad gäller mat, transport och energi. 

    För att öka takten på utsläppsminskningarna krävs också att andelen förnyelsebar energi ökar samt att energieffektiviteten drastiskt förbättras.

    Rapporten identifierar också vissa policyområden som särskilt bör prioriteras inom den europeiska miljöpolitiken under de närmaste decenniet. Inte minst anses det viktigt att intensifiera arbetet för att bevara kontinentens biodiversitet samt att minska de miljöproblem som har störst effekter på mänsklig hälsa.

    Svensk ungskog i dåligt skick

    Låg biodiversitet, ett varmare klimat och hungriga älgar. Det har lett till stora skador i de svenska skogarna – något som i sin tur har negativa effekter för skogens roll i klimatomställningen.

    Resultatet från Skogsstyrelsens årliga sammanställning visar att ungskogar i samtliga delar av landet i alltför hög utsträckning är älgbetesskadade. 

    I dagsläget godkänner de nationella riktlinjerna att max 15 procent av ungskogen är skadad. Men i både Svealand och Norrland är andelen skadade träd betydligt högre – 40 procent – och värst är läget i Götaland, där närmare 60 procent av ungskogen är skadad.

    Skadorna leder till sämre tillväxt i skogen, vilket bland annat försämrar dess funktion som kolsänka.

    I norra Norrland beräknas 25 procent av ungskogen, definierad som skog mellan tio och trettio år, vara särskilt allvarligt skadad. Där är träden ofta multiskadade, då det allt fuktigare och varmare klimatet lett till aggressivare angrepp av svampar och insekter. 

    I Norrbotten och Västerbotten föreligger därför risk för skogsdöd.

    Ungskogarna, som ofta är relativt artfattiga, är särskilt sårbara för både sjukdomar och svampangrepp.

    Finansiering saknas för att skydda människors hälsa från klimatförändringar

    Att skydda människors hälsa från klimatpåverkan är mer brådskande än någonsin. Ändå agerar de flesta länder inte helt efter sina egna klimatstrategier. Detta visas i en ny rapport av Världshälsoorganisationen (WHO), som ger en global bild på framstegen med klimatförändringar och hälsa.

    Hälften av de undersökta 101 länderna har utvecklat en nationell strategi för hälsa och klimatförändringar. Detta är ett framsteg, men det är oroande att bara cirka 38 procent av länderna har finansiering som bara delvis räcker till att fullfölja dessa planer. Färre än 10 procent av länderna har åsidosatt tillräckligt med resurser för att helt kunna genomföra sin strategi.

    ”Klimatförändringarna orsakar inte bara en räkning för kommande generationer att betala, det är ett pris som människor betalar redan nu med sin hälsa ,” säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO. ”Det är ett moraliskt krav att länderna har de resurser de behöver för att agera mot klimatförändringar och skydda folkhälsan nu och i framtiden.”

    Enligt WHO är hälsovinsterna genom att minska koldioxidutsläppen ungefär dubbelt så stora som kostnaden för att genomföra de krävda åtgärderna. Genom att uppfylla målen i Parisavtalet kan man rädda cirka ett miljon liv per år globalt bara genom minskade luftföroreningar.

    Men många länder kan inte dra nytta av denna potential. Trots att hälsa har inkluderats på ett tydligt sätt i Parisavtalet, har det inte fått tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna prioriteras. Rapporten visar att färre än var fjärde land har tydliga samarbeten mellan hälsa och de sektorer som starkast driver klimatförändringar och luftföroreningar, såsom transport. De hälsovinster som skulle bli resultatet av minskade koldioxidutsläpp återspeglas dessutom sällan i de nationella klimatåtagandena.

    Rapporten visar även svårigheter att få tillgång till internationell klimatfinansiering för att skydda människors hälsa. Majoriteten av länderna saknar antingen information om möjligheter att få klimatfinansiering, koppling mellan hälsoaktörer och klimatfinansiering eller resurser att ta fram finansieringsförslag.

    ”För att Parisavtalet ska skydda människors hälsa, måste man prioritera att bygga hälsosystemens motståndskraft mot klimatförändringar. Ett växande antal nationella regeringar är tydligt på väg i den riktningen,” säger Dr Maria Neira, direktör för Institutionen för miljö, klimatförändring och hälsa på WHO.

    Enligt Neira kan Parisavtalet bli århundradets starkaste internationella hälsoavtal, bara man ser till att systematiskt koppla ihop hälsa med klimatanpassningsplaner och klimatfinansieringslöften.

    För att få resultat, måste länderna se till att hälsosektorn ingår i klimatförändringsprocesserna och se till att de har kapacitet och stöd för att få tillgång till den ekonomi de behöver. Man måste även ta hänsyn till hälsa – och de hälsovinster som följer av klimatåtgärder – i beslutsprocesserna som påverkar koldioxidutsläppen.

    Svenskt avfall förgiftar chilenska samhället

    Ett förbud mot exportering av farligt avfall trädde i kraft den 5 december – dock för sent för ett chilenskt samhälle som fortfarande lider av effekterna av att svenskt gruvavfall dumpades där för 30 år sedan.

    På 1980-talet betalade den svenska gruvjätten Boliden det chilenska företaget Promel att ta hand om cirka 20 000 ton smältslam från koppar-, bly-, silver- och guldgruvor från Sverige. Promel behandlade aldrig avfallet, utan lämnade det oskyddat bredvid företagets bearbetningsanläggning.

    Staden nära industrianläggningen växte och 1994 byggdes bostäder precis intill industriområdet. Utan att invånarna visste det, hade det giftiga avfallet blivit barnens lekplats.

    Barnen började få hudsjukdomar, inlärningssvårigheter och cancer samtidigt som många mödrar fick missfall. Vuxna som bor på området lider av hjärtsvikt och olika typer av cancer. Enligt en rapport från den chilenska regeringen kan så många som 12 000 personer ha skadats av det giftiga avfallet.

    Efter flera rättsprocesser ser det ut att vara omöjligt att hålla varken det svenska eller chilenska företaget ansvariga för skadorna.

    Inget kan bota de skador som redan skett, men framtiden kan se ljusare ut. En ändring i Baselkonventionen trädde i kraft den 5 december som förbjuder export av farligt avfall från OECD-länderna (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) till resten av världen. Detta hoppas kunna stoppa liknande fel i framtiden.

    ”Det här är starka vetenskapliga bevis för att utlösa ett planetariskt nödläge”

    Den snabba uppvärmningen på norra halvklotet kan redan nu vara på väg att leda till oåterkalleliga förändringar på jordens klimat. Det hävdar klimatforskare i en debattartikel.   

    Johan Rockström skrev nyligen i en krönika i SvD att vad många inte verkar förstå är att om vi passerar 1,5 grader så startar med stor sannolikhet processer som vi inte kan kontrollera.

    Han hade då precis tillsammans med sex andra forskare publicerat en sammanfattning av det vetenskapliga läget i tidskriften Nature när det gäller risken för oåterkalleliga förändringar av jordens klimat.

    Forskare har länge varnat för att klimatförändringen kan innebära förändringar som orsakar så kallade ”tipping points”, brytpunkter där en avgörande tröskel passeras och som innebär en oåterkallelig förändring av jordens ekosystem och klimatsystem. Tidigare trodde man att det inte att det skulle gå att kliva över de här tröskelpunkterna förrän jordens medeltemperatur steg till över 5 grader. 

    Nu menar Rockström, tillsammans med de andra medförfattarna, att nio stycken av dessa brytpunkter redan är på väg att sättas ut balans och att några av dessa kan nås redan vid 1-2 grader uppvärmning. Dessutom ser de alltmer bevis för att dessa tröskelsystem är sammankopplade i ett nätverk, som innebär att de kan utlösa dominoeffekter. En tydlig effekt av detta är när den snabba uppvärmningen av norra halvklotet leder till en snabb avsmältning av Arktis havsis och Grönlands inlandsis som då absorberar mer värme från solen, som därmed påskyndar uppvärmningen.

    Även om osäkerheten kring hur dessa dominoeffekter kommer att utspela sig är stor, och därmed också riskerna, menar Rockström att bevisen är tillräckligt starka för att världens ledare bör agera med full kraft och utlysa ett planetärt nödläge.

    Nyligen utlyste EU kommissionen klimatnödläge och ett läckt dokument inför nästa veckas presentation av en ”green new deal” för EU uppger att målet om att nå klimatneutralitet står högst på agendan i dokumentet. Dessutom ska en klimatlag som garanterar klimatneutralitet till år 2050 presenteras senast i mars nästa år.

    Kanske håller något på att ske på den länge efterfrågade politiska arenan. Det återstår dock att se om det kommer bli tillräckligt ambitiöst, både i tid och omfattning.


    Fakta: De nio brytpunkter som forskarna anser nu är pågående: havsisen i Arktis, inlandsisen på Grönland, norra barrskogszonen, permafrost, cirkulationssystemet i Atlanten (Amoc) där Golfströmmen är en viktig del, Amazonas regnskogar, koraller i tropiska vatten, isen i västra Antarktis, delar av östra Antarktis.

    Lista: julgodis och pepparkakor utan palmolja

    Trots att palmolja är dåligt för både klimat och biologisk mångfald dyker det upp i var och varannan sötsak. Särskilt illa är det när det kommer till choklad. SMB listar julgodiset utan palmolja – och pekar ut sorterna du bör undvika.

    Godis utan palmolja

    • Ren mjölkchoklad från Lindt, Marabou och Fazer  
    • Chokladaskar från Valrhona
    • Marabous Noblesse
    • After Eight
    • Skumtomtar från Cloetta
    • Marabous Non-stop
    • Toblerone
    • Gott & blandat
    • Mörk choklad från Coop
    • Chokladtomtar från Friedel
    • Anthon Bergs marsipanbröd
    • Fazers chokladkaka med hasselnötter
    • Kolasnören och jordgubbssnören från Malaco
    • Polkagrisar och kolor från Grenna polkagriskokeri
    • Mindre lokala aktörer använder sällan palmolja i godis och choklad. Kolla din närmaste gårdsbutik!
    • …Och så rekommenderar vi så klart att göra eget julgodis (så länge fettet är palmoljefritt)!

    Pepparkakor utan palmolja

    • Göteborgskex
    • Gille
    • Coop
    • Eldorado
    • Nyåkers stora hjärtan
    • …Och så klart de egenbakade kakorna (så länge fettet är palmoljefritt)!

    Godis med palmolja

    • Aladdinask och Paradisask
    • Anthon Berg
    • Lindt och Lindor
    • Merci
    • Toffifee
    • Flera av Marabous chokladkakor (särskild varning för mjuka fyllningar)
    • Ferrero Rocher
    • Dumle
    • Många av ischokladsorterna
    • Wienernougat
    • Kinderägg
    • Kexchoklad
    • Nutella
    • Snickers
    • Mars
    • Twix
    • Kitkat
    • Riesen
    • Werter’s Original
    • Center
    • Daim
    • Polly
    • Marianne
    • Twistpåse
    • Kinapuffar

    Pepparkakor med palmolja

    • Annas pepparkakor
    • Nyåkers små hjärtan
    • Ica

    Godis att se upp med (kolla innehållsförteckningen!)

    • Fyllda chokladbitar
    • Nötcrème
    • Choklad med kex
    • Chokladaskar
    • Lösgodis, till exempel chokladpraliner, geléråttor och fruktfiskar

    Palmolja är dessutom vanligt i många glassorter. Här kan du läsa Råd & Rön:s sammanställning av glassarna med palmolja.  

    Varför är det så dåligt med palmolja?

    Palmoljeproduktionen skövlar regnskog i Indonesien och Malaysia, och då försvinner både växterna och djurlivet därifrån. Skövlingen resulterar dessutom i stora utsläpp av växthusgaser.

    Företagen skyller ofta ifrån sig med att palmoljan de använder är certifierad. Förra året rapporterade Sveriges Natur om att även den certifierade palmoljan leder till skogsskövling. En del miljöorganisationer underkänner därför certifieringarna.

    – Den övergripande frågan är att vi hugger ned för mycket regnskog och planterar palmoljeträd istället. RSPO-certifieringen är förstås bättre än inget alls, men vi tycker inte att den i sin nuvarande form garanterar mot skogsskövling, säger Naturskyddsförningens generalsekreterare Karin Lexén till Råd och Rön.

    KRAV-märkt palmolja är dock okej att köpa, även om det idag finns relativt få produkter på marknaden som innehåller ekologiskt odlad palmolja.

    Förutom att palmoljan används i margarin, kakor, friterade produkter och choklad kan det också finnas i smink, tvål, tvättmedel, ljus och mycket annat. Restprodukter efter utvinning av palmkärnolja från oljepalmsodlingarna i Sydostasien används också och exporteras till Sverige för att bli djurfoder och biodrivmedel.

    Kolkraften i Stockholm läggs ner våren 2020

    Igår beslutade styrelsen för Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) att lägga ner det koleldade kraftvärmeverket under våren 2020, två år tidigare än planerat.

    – Det här måste jag nog ändå betrakta som en milstolpe i mitt liv, skriver vänsterpartisten Rikard Hjort Warlenius, styrelseledamot i Stockholm Energi, på sin Facebooksida.

    Kolkraften i Värtaverket har stått för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Stockholm, drygt en halv miljon ton per år, och försett 80 000 lägenheter med värme. Det nya beslutet innebär att Stockholmarnas fjärrvärme nästan blir fossilfri.

    I pressmeddelandet framgår att skatteändringar varit bidragande till beslutet att stänga snabbare.

    – Vi har hela tiden haft för avsikt att stänga KVV6 inom kort, men skatteändringarna har varit en faktor som påverkat att beslutet tas redan nu. Vi måste optimera vår verksamhet även ekonomiskt och har därför gjort noggranna analyser av hur vi bäst ska driva verksamheten vidare utifrån dagens förutsättningar. Vår plan framåt bygger bland annat på fortsatta satsningar på förnybar produktion och på att utveckla tekniken i fjärrvärmesystemet så att vi kan utjämna toppar och dalar i värmetillgången, säger Anders Egelrud, VD och koncernchef för Stockholm Exergi.

    Ursprungligen var planen att lägga ner kolkraften så sent som 2030.

    – Jag hoppas att nedläggningen ska inspirera många städer och rörelser och energiföretag, för det visar att det går att ta sig ur fossilberoendet, skriver Rikard Hjort Warlenius.

    Nattåget Malmö-Berlin utökas med 150 procent

    Under sommaren 2020 kommer Snälltåget avgå mellan Malmö och Berlin varje kväll, istället för tre gånger i veckan. Samtidigt utökas avgångarna under vår och höst.

    Tidigare i år gick SJ ut med att nattågen Stockholm-Köpenhamn får bättre anslutningar från 2020. Nu utökas också nattågen till Berlin.

    – Vi har under två års tid sett en kraftig ökning i efterfrågan att resa med nattåg till Tyskland. Under 2019 har vi haft mer än 50 procent fler resenärer jämfört med 2018. Nu storsatsar vi för att erbjuda fler möjlighet att resa hållbart ut i Europa och hoppas våra resenärer kommer att uppskatta satsningen, säger Marco Andersson, Marknadschef för Snälltåget.

    Från Berlin finns det bra förbindelser för den som vill resa vidare till t ex Prag (ca 4,5 timme från Berlin) eller München (ca 4 timmar från Berlin).

    Snälltågets bokning för 2020 öppnade idag. En enkelbiljett i bäddplats i delad kupé kostar från 499 kr och egen kupé för upp till 6 personer kostar från 1.999 kr.

    SMB lanserar ny sajt

    Efter sju år har Supermiljöbloggen fått en ny kostym tack vare ideell hjälp från Johan Carleborn, webbutvecklare på Lightweb.

    – Vi vill tacka Johan och alla läsare som gett bidrag till vårt arbete under året, säger Anna Ljungström, redaktör för Supermiljöbloggen.

    För ett år sedan annonserade Supermiljöbloggen att vi sökte hjälp för att bygga om vår sajt. Vår gamla sajt har fungerat förvånansvärt bra trots sin höga ålder, men vissa funktioner hade blivit utdaterade och behoven hos skribenterna har förändrats.

    För att kunna finansiera byggandet av den nya hemsidan startades ett swishkonto.

    – Vi är så otroligt tacksamma över alla bidrag, som gott och väl kunnat finansiera nya Supermiljöbloggen. Trots att vi erbjudit Johan pengar har han däremot tackat nej, då även han har velat bidra till vårt arbete. Att driva en ideell sajt är inte alltid lätt, men det blir definitivt lättare tack vare sånt här fantastiskt stöd. Vi är helt rörda, säger Anna Ljungström.

    Johan Carleborn, webbutvecklare på Lightweb, har gjort ett fantastiskt arbete med att bygga sajten som skribenterna velat ha.

    – Vi har velat att Supermiljöbloggen ska vara en hubb för alla miljönyheter – mer än den varit tidigare. Då vi arbetar ideellt kan vi missa viktiga nyheter som vi borde täcka, något vi hoppas minimera genom bland annat funktionen ”Supersnabba” på förstasidan, säger Beatrice Rindevall, redaktör på Supermiljöbloggen.

    – Dessutom kommer vi jobba med faktasidor så att läsaren ska kunna gå in på fasta sidor och få lättillgänglig information och tips om viktiga miljöfrågor. Sist men inte minst har vi fixat en eventsida där man ska kunna hitta miljöaktiviteter runtom i landet, fortsätter hon.

    Det här innebär att bidragen som Supermiljöbloggen fått in kan läggas på andra saker för att stötta vårt arbete att sprida miljönyheter. Vi har planerat ett projekt som kommer att annonseras under nästa år. Vi vill lyfta andra miljökämpar som driver bra saker samtidigt som vi lägger fokus på klimat- och miljöfrågorna på ett nytt sätt. Vi hoppas lägga in en ny växel – vilket miljöfrågorna verkligen behöver, säger Beatrice Rindevall.

    Tröskelpunkter för klimatet – vad är det?

    Vad betyder det egentligen när forskare pratar om tröskelpunkter, eller ”tipping points”? Jo, det betyder att dagens klimatförändringar skapar nya naturliga processer som kan påskynda framtidens klimatförändringar. Det gäller till exempel skogsbränder, som gör att skogen kan gå från en koldixoidsänka till en koldioxidläcka.

    SVT har sammanställt en lista med nio vetenskapligt identifierade tröskelpunkter:

    1. Den arktiska havsisen smälter  

    Uppvärmningen av Arktis sker dubbelt så snabbt som det globala medelvärdet. Om vi får en medeltemperatur på 2 grader över förindustriell tid är det 10-35 procent chans att vi också får isfria somrar på Arktis i framtiden.  

    2. Grönlandsisen smälter 

    Grönlandsisen skulle kunna nå en “tipping point” redan vid 1.5 graders uppvärmning. När höjden på istäcket minskar kommer det tina ännu snabbare.  

    3. Världens stora barrskogar brinner och drabbas av sjukdomar 

    Uppvärmningen sker snabbare på norra halvklotet och de så kallade boreala skogarna på norra halvklotet blir allt mer känsliga. Skogsbränderna ökar och på sikt skulle skogarna kunna gå från en koldioxidsänka till en koldioxidläcka.   

    4. Permafrosten  

    Permafrosten, det vill säga när marktemperaturen inte når upp över noll grader på minst två år, har börjat tina. I den frysta jorden ligger mängder av den potenta växthusgasen metan nedfruset. Metan är ungefär 30 gånger värre för växthuseffekten än koldioxid.  

    5. De Atlantiska strömmarna saktar ner  

    Att Grönlandsisen och Arktis smälter snabbare ökar i sin tur inflödet av sötvatten i Atlanten.  

    Det kan vara en av anledningarna till att de Nordatlantiska strömmarna, inklusive Golfströmmen, redan har minskat med 15 procent sedan mitten av 1900-talet.  

    6. Regnskogarna i Amazonas  

    Avskogning och klimatförändringar har gjort Amazonas mer känsligt. Uppskattningar visar att regnskogens brytpunkt kan uppstå redan vid 20 procent förlorad skog. Sedan 1970 har Amazonas utbredning minskat med 17 procent.  

    7. Varmvattenkorallerna dör

    Hälften av alla koraller i det Stora barriärrevet har redan försvunnit. Om jordens medeltemperatur ökar med 2 grader kan så mycket som 99 procent av korallerna försvinna. Korallerna dör på grund av varmare vatten, försurning och föroreningar.  

    8. Instabilitet i västantarktiska inlandsisen 

    En modell visar att en del av Amundsenhavet där is, hav och berggrund möts, redan håller på att förändras. Om en sådan viktig punkt kollapsar kan det leda till en dominoeffekt som påverkar hela västra Antarktis.  

    Enligt författarna till artikeln krävs det fortfarande mer forskning och mätdata inom det här området för att täcka kunskapsgapen. 

    9. Delar av Östantarktis instabila 

    Ny data visar att en del av Östantarktis kan ha liknande problem. Om isen vid området som kallas Wilkes Land kollapsade skulle det kunna leda till 3-4 meters havsnivåhöjning under en period på mer än hundra år.

    FN: Nödhjälpen kan nästa år bli rekorddyr

    Omfattningen och kostnaden av humanitär hjälp på grund av klimatrelaterade händelser beräknas bli rekordstor 2020. 

    Enligt en rapport från FN:s samordningsorgan för nödhjälp (OCHA) kommer 168 miljoner människor att behöva någon sorts nödinsatser under 2020. Det kan röra sig om bland annat mat, vård och tak över huvudet. Uppskattningsvis kommer det att krävas motsvarande runt 270 miljarder kronor för att hjälpa människor som drabbas av klimatförändringarnas följder och utdragna konflikter nästa år.

    Nyligen varnade Röda Korset i en rapport att år 2050 kan 200 miljoner människor i världen behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, stormar, torka och skogsbränder samt klimatförändringarnas socioekonomiska effekter. Det är en fördubbling mot idag och redan till år 2030, alltså om bara tio år, kan antalet drabbade öka med 50 procent jämfört med idag.

    Samtidigt ökar utsläppen och därmed risken för extremväder. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) kopplar i sin preliminära årsrapport för 2019 flera av de extrema väderhändelser – skogsbränder, värmeböljor och översvämningar – som inträffat under året till klimatförändringen.

    Det blir bara tydligare hur dyrt det är att fortsätta släppa ut fossila bränslen, och hur mycket vi kan rädda genom att ställa om.


    Su­permil­jö­blog­gen bevakar COP25. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Koldioxidhalten högre än på tre miljoner år

    Världen fortsätter att slå värmerekord i takt med att halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det visar en preliminär årsrapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) som presenterades under COP25.

    Koldioxidhalten i atmosfären är nu högre än den har varit på tre miljoner år, och då var planeten 2–4 grader varmare än den är i dag och havsnivån var 10–20 meter högre än i dag.

    Det sa WMO:s ordförande Petteri Taalas vid presskonferensen. Enligt rapporten ser detta decennium ut att bli det varmaste som hittills har uppmätts, tätt följt av de tre föregående decennierna. 2019 ser ut att bli det andra eller tredje varmaste året någonsin uppmätt, enligt WMO.

    WMO kopplar många av de extrema väderhändelser – skogsbränder, värmeböljor och översvämningar – som har inträffat under året till klimatförändringen. Även om ingen enskild händelse med bestämdhet kan knytas till den globala uppvärmningen går det i linje med vad klimatmodellerna förutsäger.

    Även halten växthusgaser i atmosfären ökar. Redan förra veckans rapport från WMO visade att den globala genomsnittliga koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökade under 2018 till 407.8 ppm (parts per million), jämfört med 405.5 ppm 2017. De preliminära siffrorna för 2019 visar att koncentrationen ökat ytterligare, även om det inte ännu går att säga med hur mycket. Det innebär att koldioxidhalten nu är högre än den varit på på tre miljoner år.

    WMO:s ordförande var noga med att betona om inte inte skyndsamma åtgärder sätts in är vi på väg mot en temperaturhöjning på över tre grader vid slutet av århundradet med ytterligare skadlig påverkan på mänskligt välbefinnande.

    Den slutliga rapporten för 2019 släpps i mars 2020.


    Su­permil­jö­blog­gen bevakar COP25. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    Snart nya data för den svenska havsnivåhöjningen

    När de stora landisarna på Grönland och Antarktis smälter höjs havsnivåerna över hela jordklotet. Det gör att SMHI nu måste uppdatera sina beräkningar gällande havsnivåhöjning runt Sveriges kuster. 

    IPCC:s senaste specialrapport om havet och planetens frusna delar visade att utsläppen av växthusgaser får allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. Samtidigt leder de smältande isarna till att uppvärmningen stiger ännu mer. Dessutom visade en studie nyligen att antalet människor som riskerar att drabbas av översvämningar på grund av klimatkrisen är tre gånger fler än vad man tidigare har trott.

    Tidigare beräkningar har antagit att havet runt Sverige stiger lika mycket som det globala medelvattenståndet, och denna vattenståndsökning har bara korrigerats för den lokala landhöjningen. Utifrån IPCC-rapporten måste nu datan uppdateras, och forskare vid SMHI arbetar nu med att ta fram nya beräkningar med hänsyn till flera faktorer. Det är här SMHIs kunskaper inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi kommer in.

    När is från landisarna smälter påverkas nämligen jordens gravitation och rotation, vilket i sin tur skapar en speciell typ av förändringar där havsnivåerna sjunker nära smältkällan och stiger längre bort från den. Detta betyder att smältvatten från isarna på Antarktis höjer vattenståndet runt Sveriges kuster mer än smältvattnet från Grönland. Det kallas för ”havsnivåfingeravtryck”.

    Samtidigt måste beräkningar göras för olika utsläppsscenarier, eftersom hur klimatet förändras beror ju på hur mycket växthusgaser människan släpper ut. Dessa beräkningar kommer sedan vara mycket viktiga för bland annat samhällsplanerare. Magnus Hieronymus, som är forskare på SMHI, menar att det är en komplex fråga som dels beror på olika utsläppsscenarier, men även att det är inte bara medelvattennivåer som man behöver ta hänsyn till vid planeringen av vårt framtida samhälle:

    Extrema händelser som exempelvis kraftiga och kortvariga höjningar av havsvattenståndet kommer att ske oftare. Sådana extrema händelser som tidigare skedde ungefär en gång per århundrade i Sverige kan i framtiden komma att ske vart tionde år eller oftare.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.