Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Hundratals medicinska tidskrifter kräver akuta klimatåtgärder

    I ett gemensamt upprop kräver nu redaktörerna för 233 medicinska vetenskapliga tidskrifter att världens ledare gör mer för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader. Därmed ökar trycket på regeringar att komma överens under höstens viktiga klimatmöten.

    Redaktörerna för välrenommerade medicinska vetenskapliga tidskrifter som British Medical Journal, New England Journal of Medicine och The Lancet uppmanar i en gemensam ledartext – tillsammans med 230 andra tidskrifter – världens regeringar och andra ledare att agera så att 2021 kan bli året då världen äntligen ändrar kurs för att begränsa den globala uppvärmningen.

    De menar att vetenskapen är otvetydig och hänvisar bland annat till rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald IPBES som visar att en global ökning med 1,5 grader över det förindustriella genomsnittet och den fortsatta förlusten av biologisk mångfald riskerar få katastrofala följder för hälsan som dessutom är omöjliga att vända.

    Med referenser till forskning skriver de att hälsan redan påverkas starkt negativt av den globala temperaturökningen och att det inte finns en nivå på ökningen som kan anses säker. Bland annat har dödligheten bland personer 65 år och äldre som är kopplad till temperaturökningar stigit mer än 50 procent de senaste 20 åren.

    Temperaturökningen har också ökat förekomsten av uttorkning, försämrad njurfunktion, tropiska infektioner med mera. Värst drabbar effekterna de redan mest sårbara såsom barn, äldre och fattiga och de med redan underliggande sjukdomar.

    Den globala uppvärmningen bidrar också till minskningen av den globala avkastningspotentialen för större grödor som har minskat med 1,8-5,6 procent sedan 1981. Detta, tillsammans med effekterna av extremt väder och utarmning av jord, hämmar ansträngningarna för att minska undernäring samt förstör naturliga hemvister för djur och därmed ökar risken för pandemier som covid-19.

    Tidningarna skriver i den gemensamma ledaren att målnivåerna för att minska utsläppen, rädda biologisk mångfald och skydda hälsa är bra, men inte tillräckliga. De behöver kompletteras med fler mål, både lång- och kortsiktiga. Ett stort problem menar de är att nuvarande strategier för att minska till nettonollutsläpp till 2050 räknar med icke utvecklade tekniker för att få bort växthusgaser från atmosfären. Strategierna för utsläppsminskning tar dessutom inte tillräcklig hänsyn till hälsopåverkan, menar de.

    Redaktörerna är även noga med att betona att miljökrisens konsekvenser faller oproportionerligt mycket på de länder och samhällen som har bidragit minst till problemen och som minst kan mildra skadorna. De skriver att inget land, oavsett hur rikt det är, kan skydda sig från dessa effekter. De betonar därför faran med att låta konsekvenserna falla oproportionerligt mycket på de mest utsatta länderna, eftersom det kommer att föda fler konflikter, livsmedelsosäkerhet, tvångsförflyttning och zoonotiska sjukdomar – med allvarliga konsekvenser för alla länder och samhällen:

    Precis som med covid-19-pandemin är vi globalt lika starka som vår svagaste medlem.

    Jämlikhet och rättvisa måste därför utgöra det globala svaret på krisen, menar de och efterlyser mer ambitiösa och akuta åtgärder behövs för att tackla den »katastrofala skada för hälsan« som klimatkrisen utgör. Och trots världens nödvändiga bekymmer med covid-19 menar de att vi inte kan vänta på att pandemin ska gå över för att snabbt minska utsläppen.

    Rika länder måste göra mer för att minska utsläppen och nå ett netto på noll innan 2050. Liknande åtgärder behöver tas för att minska förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av naturen. Det kräver i sin tur fundamentala förändringar, skriver tidskrifterna. Regeringarna måste direkt påverka utformningen av exempelvis städer, transportsystem, produktion av mat och mycket annat.

    Och det går, menar de medicinska tidskrifterna, världen har visat stor handlingskraft under covidpandemin. Nu krävs något liknande för klimatkrisen. »Enorma investeringar kommer att behövas, bortom vad som tidigare övervägts eller levererats någonstans i världen. Men sådana investeringar kommer att generera enorma positiva effekter för hälsan och ekonomin«, skriver de.

    Tidskrifternas ledare kommer en vecka innan FN:s generalförsamling, vilket är ett av de sista stormötena mellan nationerna innan klimatkonferensen COP26 i Skottland i november och toppmötet för biologisk mångfald i Kina i oktober.

    Klimatteknik lockar investerare

    Finansbranschen blir allt grönare. Nu visar även årets investeringssiffror att intresset för klimat- och energiomställningstekniker aldrig varit större. Särskilt investeras det i tekniker kopplade till områdena mat, vatten och rörlighet.

    Som SMB tidigare rapporterat har finansmarknaden blivit allt mer intresserade av gröna investeringar. Nu beskrivs det här ökade intresset tydligt i nyhetsbrevet Climate Tech VC:s senaste halvårsrapport. 

    I rapporten står att klimatteknologi dragit till sig stort intresse från investerare till en aldrig tidigare skådad nivå.1 000 värdepappersföretag satsade på minst ett klimatteknologiavtal mellan kvartal 2 2020 och kvartal två 2021. 

    Det beskrivs även hur det i andra kvartalet 2021 gjordes hela 50 procent fler klimatinvesteringar i jämförelse med samma period 2020. Området mat och vatten samt rörlighet lockade till sig den största andelen investerare, över hälften av klimatteknikinvesterarna verkade inom dessa områden.

    Bensinmackar satsar på snabbladdare för elbilar

    Ännu en drivmedelskedja har gått ut med att de kommer erbjuda snabbladdare för elbilar på sina mackar. Välkommet besked, men samtidigt fortsätter bolagen sälja bensin och diesel.

    2020 meddelade OKQ8 att de tillsammans med Skellefteå Kraft skulle bygga något de kallade “det största och mest omfattande nätverket i Sverige” med 800 snabbladdare.

    Nu meddelar även konkurrenten Preem att de tillsammans med laddningsoperatören Recharge storsatsar på snabbladdning för elfordon. Planen är att installera hundratals snabbladdare på Preems stationer i hela landet så snart som möjligt.

    Det här är ett led i Preems förnybara omställning och vår strategi att erbjuda fler miljöeffektiva energislag på våra stationer. […] Genom att erbjuda upp till åtta laddplatser vid våra stationer kan vi möta framtidens växande efterfrågan på laddning utmed vägen, säger Patrik Johansson, chef för stationsverksamheten på Preem.

    Samtidigt fortsätter både Preem och OKQ8 sälja stora mängder fossila drivmedel som driver på klimatkrisen. Bolagens självangivna förnybara omställning kan därmed inte beskrivas som snabb.

    Dock är besked om fler elbilsladdare positivt för elbilsutvecklingen eftersom granskningar visat att det råder brist på snabbladdare längs Sveriges vägar. Regeringen har på grund av bristen gett ett särskilt stöd till företag för utbyggnad i glesbygd, men utvecklingen går ändå långsamt. Branschen skyller på tröga tillståndsprocesser i kommunerna.

    Skogsindustrierna betalade 80 000 för kritik mot DN-granskning

    Under året har Dagens Nyheter skrivit flera reportage om läget i den svenska skogen. Nu har branschorganisationen Skogsindustrierna beställt en tveksam ”granskning” för att kritisera journalistiken.

    Sedan januari 2021 har DN publicerat ett femtiotal artiklar om skogen, där tidningen bland annat har granskat skogsbolagens lobbyverksamhet och de täta banden mellan industrin och svensk skogsforskning. I reportagen har både forskare, miljöorganisationer, renägande samer, politiker och skogsbolag fått komma till tals.

    Men skogsbolagen själva anser att DN:s journalistik inte håller måttet. Skogsindustrierna, som samlar skogsbolag som Stora Enso, Holmen, SCA och Billerud Korsnäs, har istället anlitat Näringslivets medieinstitut (NMI) för att granska ”DN:s ensidiga granskning”.

    Prislappen: 80 000 kronor. Föga förvånande kommer NMI fram till att DN ”bortser från att problematisera den balans som måste uppnås mellan miljöintressen, äganderättsintressen och samhällsekonomi.”

    NMI har återkommande fått svidande kritik för sina vinklade arbeten. Tidningen Journalisten har till exempel avslöjat att medarbetarna spökskrivit anmälningar till Granskningsnämnden och Medieombudsmannen. NMI, som fram till 2017 drevs av Timbro och Svenskt Näringsliv under namnet Timbro medieinstitut, arbetar också aktivt för att public service ska skäras ned. Svenskt Näringsliv är fortfarande en av de största finansiärerna.

    Supermiljöbloggen har kontaktat Skogsindustrierna för att fråga varför de angriper oberoende journalistik genom ett institut som återkommande kritiserats för ohederliga metoder. Skogsindustrierna avböjer medverkan.

    DN-reportern Lisa Röstlund kommenterar rapporten till Altinget:

    Det säger en del om läget. Och det säger en del om skogsindustrins strategier. Om man hittar fel i nyhetsrapportering brukar man höra av sig till reportern, till Pressens opinionsnämnd eller vedertagna instanser, där man kan rätta fel eller överklaga en publicering. Nu har man istället betalat ett Timbrofinansierat institut som verkar för näringslivet.


    Fotnot: Pressens opinionsnämnd heter sedan år 2020 Mediernas etiknämnd. Både Mediernas etiknämnd och Medieombudsmannen bedömer upplevda kränkningar av enskilda personer.

    Lönsamt för företag med aktivt klimatarbete

    En ny rapport från näringslivsnätverket Hagainitiativet visar att aktivt klimatarbete är lönsamt för företag. Bland annat stärker det varumärket, ökar kundlojaliteten och gör det lättare att attrahera kompetent arbetskraft.

    En årlig rapport från ett näringslivsnätverk om företagens klimatarbete är i sig ett tecken på ett ökat intresse för klimatfrågan från näringslivets sida. Dessutom visar resultaten från Hagainitiativets undersökning i år att klimatarbetet har blivit mycket viktigare för företag.

    Ett huvudfokus i undersökningsrapporten är kopplingen mellan företags klimarbete och lönsamhet. Årets undersökning visar på ett positivt samband mellan företagens klimatarbetet och lönsamhet. Mest positiv ekonomisk effekt hade ett aktivt klimatarbete på varumärket, kundlojaliteten och möjligheten att attrahera kompetent arbetskraft. 

    Det är dags att göra sig av med myten att klimatarbetet är dyrt och olönsamt för företagen. År efter år bekräftas att företagen tycker att klimatomställningen är lönsam, säger Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet.

    Undersökningen visade även att företagen anser att coronapandemin haft en positiv inverkan på klimatomställningen och att företagen påverkas ungefär lika mycket av politik på EU-nivå respektive politik på nationell nivå.

    Extremväder ökar och kostar allt mer – men allt färre dör

    I genomsnitt har en väder- och klimatrelaterad katastrof om dagen inträffat de senaste 50 åren, enligt en ny FN-rapport. Extremväder blir dessutom bara vanligare och dyrare. Samtidigt dör allt färre tack vare tidiga varningssystem och anpassningsåtgärder.

    Den senaste veckan har vi kunnat följa orkanen Idas framfart genom USA där den orsakat massiv förödelse och flera dödsfall. På dagen 16 år efter att orkanen Katrina drog in över staden New Orleans var det dags för Ida att slå ner på samma område. Lyckligtvis var staden bättre förberedd den här gången och de katastrofala översvämningarna som inträffade 2005 och tog minst 1200 människors liv blev nu inte lika allvarliga tack vare investeringar i skyddssystem.

    Kaos i New York

    Ida drog dock vidare och nådde det inte lika förberedda New York där den orsakade stora problem genom att bland annat svämma över tunnelbanesystemet och nödläge utlystes. Sammantaget orsakade Ida kraftiga översvämningar i flera delstater i nordöstra USA och minst 43 människor miste livet, vilket gör den till den dödligaste orkanen sedan orkanen Sandy 2012.

    Sandy kunde nyligen tydligt kopplas till klimatförändringen som beräknas ha inneburit extra kostnader på 8 miljarder dollar. Det var landets dyraste storm sedan orkanen Katrina vid den tiden den och vållade stora skador längs USA:s östkust samt på Kuba och i Haiti. Sandy krävde minst 125 liv i USA och beräknas ha orsakat över 60 miljarder dollar i skada och slog ut elen för mer än sju miljoner kunder.

    Nu kan orkanen Ida bli den mest kostsamma stormen hittills och tros även ha orsakat skador utanför delstaten Louisianas kust som lett till ett oljeutsläpp i Mexikanska golfen.

    Fler extremväder

    Samtidigt som Ida drog in över USA släppte FN:s meteorologiska världsorganisation WMO passande nog sin senaste rapport som är en atlas över dödlighet och ekonomiska förluster från extrema händelser som berör väder, klimat och vatten. Sammantaget visar rapporten att olika slags väderkatastrofer blivit fem gånger vanligare de senaste 50 år och att det mest handlar om stormar och torka. Den ökade frekvensen anses helt kopplad till det varmare klimatet, enligt rapporten från WMO.

    Till följd av denna utveckling beräknas 115 människor ha dött dagligen runtom i världen – merparten av dem i utvecklingsländer. Rapporten bekräftar dessutom WMO:s tidigare sammanställning att det sedan 1970 inträffat drygt 11 000 katastrofer som kan tillskrivas väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser och som beräknas lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar. Dessa utgör i sin tur 79 procent av alla katastrofer relaterade till naturliga händelser och står för 56 procent av dödsfallen och 75 procent av de ekonomiska förlusterna.

    Enligt Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin, som och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet därmed inte uppfylls. 

    Trots den kraftiga ökningen av väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser, har samtidigt antalet omkomna minskat kraftigt, tack vare förbättrade anpassningsåtgärder av olika slag och utökade varningssystem, vilket betonas av WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i rapportens förord:

    Vi är helt enkelt bättre än någonsin på att rädda liv.

    Betydelsen av varningssystem

    Liksom tidigare WMO-rapporter understryker WMO:s generalsekreterare behovet av riskinformation och system för att utfärda tidiga varningar som kritiska komponenter i klimatanpassningen.

    Dessvärre har endast hälften av de 193 WMO-medlemmarna toppmoderna tidiga varningstjänster och hela 90 procent av de minst utvecklade länderna och små ö-nationerna saknar dessa livräddande system. Med andra ord är detta ett område som behöver rustas upp parallellt. Rapporten visar också att det finns det stora gap i förmågan att översätta varningarna till handling i samhället.

    Samtidigt betonar Petteri Taalas att utvecklingen av ökande extremväder är något världen behöva vänja sig vid:

    Antalet väder-, klimat- och vattenextremer ökar, och kommer att bli mer frekventa och allvarliga i många delar av världen som en följd av klimatförändringarna.

    Kraftigare orkaner

    Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka åtta procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. På grund av allt högre havstemperaturer ökar därmed antalet orkaner som är mellan kategori tre och fem.

    Orkanen Ida, menar vissa, var ett skolboksexempel på hur orkaner kommer att bete sig framöver på grund av klimatförändringarna. Innan den nådde Louisianas kust intensifierades den snabbt och dubblerades i vindstyrka. En studie från 2017 bedömer att 100-års händelser i termer av intensitet där orkaner accelererar upp snabbt i slutet av seklet kan hända var femte eller tionde år.

    Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med tio procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas 2019.

    På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura för ett år sedan. Även orkanen Harvey som slog hårt mot Houston 2017 blev minst 15 procent värre på grund av den globala uppvärmningen som förvärrade nederbörden. Forskning visar att liknande händelser kan komma att bli sex gånger vanligare i slutet av seklet. Forskargruppen World Weather Attribution har bekräftat den mänskliga påverkan på klimatförändring som en orsak till att Harveys regn förvärrades.

    En extrem sommar

    Denna utveckling har blivit extra tydlig efter en sommar full med extremväder. Enligt en analys av Washington Post upplevde nästan en av tre amerikaner en väderkatastrof i somras och minst 388 människor i USA har dött på grund av orkaner, översvämningar, värmeböljor och skogsbränder sedan juni. Dessutom bor 64 procent på platser som upplevde en värmebölja under flera dagar – fenomen som inte officiellt anses vara katastrofer men bedöms vara den farligaste formen av extremt väder.

    Enligt en ny studie i The Lancet beräknas uppemot 1,7 miljoner människor ha dött globalt av extrema temperaturer under 2019; 356 000 personer till följd av extrem värme och 1,3 miljoner till följd av kyla. Sedan 1990 har dödligheten kopplad till värme och kyla ökat med 74 respektive 31 procent och om inget görs för att bromsa klimatkrisen så kommer dödstalet att fortsätta öka, varnar forskarna. Det senare såg vi exempel på i februari i år när den amerikanska delstaten Texas oväntat drabbades av extrem kyla som slog ut delstatens elsystem och gjorde miljontals människor strömlösa. På vissa platser uppmättes den kallaste temperaturen på över hundra år.

    Outforskad mark

    Enligt en rapport från amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA befinner sig USA nu på outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema. USA var ett av de länder som drabbades hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad med tio eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar stycket. Det blev ett oroande nytt rekord i antal tropiska stormar på en säsong och årets orkansäsong började dessutom rekordtidigt.

    Med WMO-rapporten blir det tydligt att det krävs stora investeringar framöver, när klimatet förändras och riskerna för extremväder ökar. Nu behöver detta även återspeglas i kommande budget och i de särskilda satsningar som måste göras. För som SMB tidigare rapporterat visar forskning att det både är ekonomiskt lönsamt att uppfylla Parisavtalet och att kostnaderna blir större om vi inte agerar. 

    Källa. Statista

    Företags klimatneutralitet – bra mål men otydlig kommunikation

    För att klara målen i Parisavtalet måste världen snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Därför börjar allt fler företag sätta upp mål om klimatneutralitet. Men innebär begreppet verkligen alltid noll klimatpåverkan? Och hur bra är företagen på att ärligt kommunicera sina utsläpp? SMB går igenom de vanligaste fallgroparna. 

    I början av 2000-talet började företag* hävda att de är eller ska bli klimatneutrala. Det brukar också kallas netto noll-utsläpp, vilket innebär att de totala klimatpåverkande utsläppen ska vara noll eller negativa. Fenomenet har med tiden blivit allt vanligare och idag är det en tämligen vanlig ambition bland större företag. Bland de svenska företag som gått ut med att de satsar på att bli klimatneutrala återfinns jättar som Ragn-Sells, Stora Enso och IKEA. I samma takt ökar också miljöargumenten i marknadsföringen.

    För de som redan uppnått statusen klimatneutral används ofta olika externa märkningar och certifieringar som garant för påståendet. Bland annat finns märkningarna ISO 14021 och PAS 2060. Båda dessa ska vara garanter för att företagen är klimatneutrala och bygger på tre steg: inventera var utsläppen finns, reducera klimatpåverkan och till sist kompensera för återstående utsläpp.

    I sig är det självklart inget negativt med att företag blir klimatneutrala, tvärtom, det är dit alla måste nå. För att klara klimatkrisen måste alla världens institutioner snabbt ställa om till fossilfritt och minimera sina utsläpp. Däremot är vägen som företagen väljer för att uppnå klimatneutraliteten kantad av risker. 

    Den första risken är att enigheten kring vad som menas med klimatneutralitet inte är självklar. Enligt Konsumentverket är klimatneutralitet ofta ett vagt påstående som kan vara såväl vilseledande som förvirrande för konsumenter. Problematiken som döljer sig bakom både riskerna och förvirringen kan delas in i två huvudsakliga kategorier: klimatkompensationer och sättet att räkna på utsläppen. 

    Klimatkompensationer – kritiserat sätt att uppnå klimatneutralitet

    I märkningar som ISO 14021 och PAS 2060 ingår möjligheten för företag att kompensera för sina utsläpp genom kompensation. Klimatkompensation kan till exempel ske i form av satsningar på fossilfri energi, trädplanteringar och att utrusta hem med energieffektiva vitvaror . Inte sällan sker investeringarna i Afrika och Sydostasien. Grundtanken är att företagen ska kunna kvittera bort de egna utsläppen mot utsläppsminskningar eller kolinlagring någon annanstans.

    För företagen är det ofta billigare att klimatkompensera än att minska de faktiska utsläppen från verksamheten. Enligt Konsumentverket är klimatkompensation i dag det mest kostnadseffektiva sättet för företag att arbeta med klimatpåverkan. Samtidigt är klimatkompensation ett väldigt kritiserat sätt att uppnå klimatneutralitet.

    Bland kritikerna återfinns Schyst resande, ett nätverk för hållbar turism. De har uppmärksammat att uttryck som “klimatneutral” och “netto noll” ofta används inom resebranschen när företagen inte sänkt sina egna klimatpåverkande utsläpp utan istället klimatkompenserat för dem någon annanstans i världen.

    Även Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF beskriver samma problem:

    Privatpersoner riskerar att få intrycket att klimatkompensation balanserar de extra utsläpp som konsumtion skapar och att det därmed är okej att konsumera. Att kompensera för en flygresa mellan Sverige och Spanien kostar mellan 60–400 kronor beroende på vilken kompensationsstandard som väljs. En för många svenskar liten summa för att rättfärdiga ett beteende som är dåligt för klimatet när det allra bästa hade varit att inte orsaka några utsläpp över huvud taget.

    Konsumentverket beskriver också en liknande förvirring kring företags klimatkompensationer: 

    Det kan till exempel vara svårt för konsumenten att förstå att påståendena syftar på att företaget som marknadsför produkten har köpt utsläppsminskningsenheter i ett projekt någon annanstans i världen. Vidare är det omöjligt för konsumenten att veta vilket projekt som ligger till grund för påståendet. Det är inte heller säkert att konsumenten förstår att produkten ändå medför en belastning för miljön på grund av de utsläpp som den faktiskt ger upphov till.

    En annan vanlig kritik rör hur stor faktisk klimateffekt klimatkompensationer har. Exempelvis har SMB tidigare rapporterat om att tjänsterna för klimatkompensation ofta inte håller vad de lovar. I en studie utförd av Londonbaserade Sylvera, vars verksamhet ska bidra till att öka transparensen för klimatkompensationer, upptäcktes att nästan hälften av de studerade klimatkompensationsprojekten inte heller levererat vad som hävdats. 

    Men allt är inte svart eller vitt, att ekonomiska medel går till olika seriösa klimatprojekt i utvecklingsländer är positivt. Med sådana pengar kan klimatsatsningar göras på platser där sådana satsningar kanske annars inte hade varit möjliga Problemet är att det är mycket svårt att veta vilka klimatförbättrande projekt som verkligen är additionella, det vill säga om de hade genomförts även utan klimatkompensationspengarna..

    I en intervju med FUF tar Eva Lövbrand, biträdande professor vid vid Tema Miljöförändring på Linköping universitet, upp ett diskuterat dilemma kopplat till klimatkompensation och att klimatkompensation kan leda till en ytterligare orättvisa för utvecklingsländer:

    Det positiva med klimatkompensation är att projekten kan kanalisera pengar och möjligheter till utvecklingsländerna för att göra en fossilfri omställning, resurser som kanske inte hade kommit dem till godo annars. […]Men det finns ett dilemma. Frågan är om vi i västvärlden verkligen kan tillgodoräkna oss nyttan jämfört med hur vi konsumerar? […] – I Parisavtalet förbinder sig även utvecklingsländerna att minska sina utsläpp och om vi köper upp deras möjligheter, skördar de lågt hängande frukterna, kan det bli utmanande för dem att hitta andra vägar för att uppfylla sina åtaganden.

    Vilka utsläpp ska räknas?

    Ytterligare en snårighet som gör det svårt att granska företagens arbete med klimatneutralitet gäller vilka delar av verksamheten som omfattas av utsläppsminskningar. 

    De utsläpp som företag rimligtvis har bäst koll på är de som sker i den egna verksamheten, det vill säga sådana som ingår i vad som ofta kallas scope 1 och scope 2. 

    Scope 1 kan exempelvis vara egna anläggningar, egen produktion och egna fordon. Scope 2 kan exempelvis vara inköpta eller inhyrda bränslen och andra produkter som används i den egna verksamheten. Det är också de direkta utsläppen inom scope 1 och 2 många företag fokuserar när de strävar efter att bli klimatneutrala.

    Ur ett klimatperspektiv blir det tyvärr skevt eftersom merparten av utsläppen ofta sker i scope 3. Det är de indirekta utsläppen som sker både uppströms och nedströms i leverantörskedjan. I Scope 3 återfinns indirekta utsläpp som exempelvis skett i samband med produktionen av material, avfallshantering av sålda produkter och outsourcad produktion.

    Trots det kan företag, eller delar av verksamheten, idag bli klassade som klimatneutrala med ISO 14021 eller PAS 2060 trots att inga eller få scope 3- utsläpp blivit inräknade. Ett exempel på det är Coca-Cola vars anläggning i Jordbro nyligen blev klassas som klimatneutral enligt standarden PAS 2060 utan att nästan några scope 3-utsläpp räknades in.

    Glasklar kommunikation viktigt

    Det är tveksamt om genomsnittskonsumenten kan förstå skillnaden mellan att en anläggning är klassad som klimatneutral, men att exempelvis materialen eller avfallet som orsakas av produkten inte är klimatneutralt. Eller om konsumenten förstår att klimatneutral inte nödvändigtvis innebär att företaget minskat sina utsläpp, utan att att de lika gärna kan ha bekostat en ny energikälla i Bangladesh. 

    Genom att räkna med klimatkompensation och utan scope 3-utsläpp riskerar en stor del av utsläppen faktiskt att finnas kvar. Det innebär att påståendet kan klassas som greenwashing, det vill säga att företaget påstår något som är vagt eller falskt.

    Ett exempel på det är Arla som kommunicerade att deras mjölk hade ett “Netto noll klimatavtryck” och bidrar “till en mer hållbar framtid”. Många uppfattade budskapet som att det var Arlas egen produktion som inte hade några klimatpåverkande utsläpp, medan det i realiteten handlade om att Arla klimatkompenserat någon annanstans istället för att minska sina egna utsläpp. Arla fick en massiv kritikstorm mot sig och bedömdes enligt Konsumentverket ha haft en vilseledande reklam.

    Det är mycket bra att företag försöker minska sina klimatpåverkande utsläpp och strävar efter klimatneutralitet. Men utan att tydligt kommunicera hur klimatarbetet går till i praktiken riskerar både konsumenter att förvirras och viktiga utsläppsminskningar att utebli. Därför bör företag vara nog med hur de använder begreppet klimatneutral.

    Ingen tjänar på att ordet upplevs som oprecist, otydligt, vagt, förvirrande och vilseledande. Kommunikationen måste vara glasklar – och utsläppen minska!

    *Även stater, kommuner, privatpersoner och andra institutioner kan (och bör) ha mål om klimatneutralitet. Till exempel har den svenska riksdagen bestämt att Sverige ska ha nettonollutsläpp 2045. Även staters och kommuners klimatneutralitetsmål innebär dock en del liknande konflikter om hur utsläppen ska räknas. Idag redovisar världens alla länder sina utsläpp baserat på vad som släpps ut inom landets gränser och inte de konsumtionsbaserade utsläppen. I praktiken innebär det att ett lands invånare kan ha hög klimatpåverkan utan att det nödvändigtvis påverkar det egna landets klimatneutralitetsmål. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,43 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 411,84 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,24 ppm. Genomsnittet för juli månad blev 416,96 ppm, vilket är en ökning med 2,34 ppm jämfört med juli 2020.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Blyhaltig bensin äntligen borta

    Efter att ha använts i ett sekel är nu den extremt hälso- och miljöskadliga blybensinen förbjuden och utfasad från användning globalt. Algeriet blev det sista landet ut.

    Ett framgångsrikt verkställande av förbudet mot blyhaltig bensin är en stor milstolpe för global hälsa och vår miljö.

    Det sa Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP som en kommentar till att blybensinen nu inte längre används i världen. Det markerar slutet på en nittonårig FN-kampanj för att eliminera blyhaltig bensin över hela världen. Först i juli i år kunde målet uppnås när Algeriets förbud trädde i kraft.

    Blybensin har använts i över hundra år. År 1921 upptäckte kemister som arbetade för den amerikanska biltillverkaren General Motors i Dayton, Ohio, att genom att tillsätta en liten mängd tetraetylbly till bensin kunde motorns prestanda förbättras. Den nya blyhaltiga bensinen kommersialiserades snabbt och på 1970-talet innehöll nästan all bensin runt om i världen tillsatsen.

    Det visade sig dock snart att blybensinen var skadlig för miljö och hälsa. Utöver hjärtsjukdom, cancer och stroke har blyet även kopplats till skador på hjärnan, och särskilt hos barn där studier har visat på en nedgång i IQ med 5-10 poäng. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den perioden.

    Flera länder förbjöd därför blybensinen redan 1980, men så sent som 2002 såldes blytillsatt bränsle fortfarande i stor utsträckning i de flesta låg- och medelinkomstländer. Samma år initierade UNEP därför kampanjen för att bli av med vad de betecknade som ett av de allvarligaste hälsohoten.

    Ett globalt förbud beräknas kunna förhindra mer än 1,2 miljoner för tidiga dödsfall årligen och öka IQ-poängen bland barn. Inger Anderson var därför noga med att betona betydelsen av förbudet:

    Efter att ha övervunnit ett sekel av dödsfall och sjukdomar som drabbade hundratals miljoner och försämrat miljön världen över, får vi kraft att förändra mänsklighetens bana till det bättre genom en accelererad övergång till rena fordon och elektrisk mobilitet.

    Utöver hälsovinster beräknas den globala ekonomin kunna spara 2,45 biljoner dollar och minska brottsligheten, enligt UNEP.

    Slutet på blyhaltig bensin förväntas stödja förverkligandet av flera av de globala målen för hållbar utveckling och kan förhoppningsvis leda till ytterligare momentum. Folkhälsokatastrofen blybensin är nu äntligen borta, men det tog alldeles för långt tid med tanke på dess välkända påverkan på hälsa, miljö och klimat.

    Bra att ”peak blybensin” nu äntligen skett, men ”peak olja” eller ”peak fossila bränslen” måste gå snabbare.

    2,1 miljoner i böter för norska klimataktioner

    Under förra veckans protestaktioner mot oljeindustrin bötfälldes 129 aktivister, varav flera är svenska medborgare. ”Absurt att fossilbolagen går fria”, säger en av deltagarna.

    Förra veckan genomfördes Nordic Rebellion i Norge, ett stor aktionsvecka organiserad av Extinction Rebellion. Många personer från de nordiska länderna deltog, bland annat från Fältbiologerna och den svenska grenen av Extinction Rebellion. Genom civil olydnad arrangerade aktivisterna vägblockader, stoppade oljefartyg, strejkade vid fossilbolagens kontor och manifesterade hos det norska energi- och oljedepartementet.

    I samband med protesterna arresterades 129 personer av polisen. Det totala bötesbeloppet för de fredliga aktionerna uppgår till 2,1 miljoner norska kronor.

    Ragnhild Larsson är en av aktivisterna som frihetsberövades.

    Att få höga böter för vår vilja att skapa en beboelig planet samtidigt som fossilbolagen som orsakar klimatkatastrofen går fria känns förstås absurt. Det visar hur långt staten är beredd att gå för att tysta oss och hur sjukt vårt nuvarande system är. Men vi vet att vi gör det som är moraliskt rätt, säger Ragnhild till SMB.

    Norges oljesatsningar har seglat upp som en het fråga inför stortingsvalet 13 september. SMB har tidigare rapporterat om hur landets största författare i ett gemensamt upprop uppmanar befolkningen att rösta för klimatet.

    Orkanen Ida kan bli dyrast hittills – drabbar nu New York

    I New York utlyste borgmästaren undantagstillstånd när den våldsamma orkanen Ida drog in över staden. Den har orsakat flera dödsfall under sin väg genom USA och tros bli den mest kostsamma hittills, enligt FN:s meteorologiska organ WMO.

    Ida beskrivs som en av de kraftigaste orkanerna sedan mitten av 1800-talet. Den drog in över Louisiana i södra USA under helgen och åstadkom stor förödelse. Därefter fortsatte den norrut och och har skapat översvämningar, strömavbrott och annan förstörelse i flera delstater.

    För första gången någonsin gick USA:s vädermyndighet NWS ut med en varning för livshotande översvämningar i New Jersey och för andra gången i New York, skriver DN. Totalt utfärdade myndigheten över fem starka varningar för livsfara vid de kraftiga skyfall som orkanen drog med sig.

    TV-stationer och många tidningar, bland annat the Guardian, rapporterar nu i ord och bild från en stad i kaos, där stora delar av tunnelbanan står stilla och hela stadsdelar står under vatten. I Central park föll 80 millimeter regn under en enda timme.

    Antalet dödsoffer är ännu oklart och nu nämns siffran 40 omkomna. Skillnaden är stor med orkanen Katarina som orsakade närmare 2000 dödsfall i New Orleans i början av 2000-talet. Men spaningar som gjorts från luften visar mycket omfattande materiell förödelse. Många småsamhällen har drabbats av kraftiga översvämningar och en miljon människor saknar ström i Louisiana.

    I nyhetsrapporteringen görs så här långt ingen definitiv koppling mellan just orkanen Idas mäktighet och styrka och klimatuppvärmningen.

    Men i dagarna kom en FN-rapport som visar att olika slags väderkatastrofer blivit sju gånger vanligare under 50 år, rapporterar DN. Det handlar mest om stormar och torka och den ökade frekvensen är helt kopplad till det varmare klimatet.

    Trots den kraftiga ökningen av själva händelserna, har antalet omkomna minskat kraftigt, tack vare förbättrade anpassningsåtgärder av olika slag och utökade varningssystem, visar rapporten från WMO.

    Gigantisk oljeläcka i Medelhavet

    Lika stor yta som hela New York. Så stort är oljeutsläppet från Syriens största oljeraffinaderi som nu befaras spridas vidare mot Cypern.

    Syriska myndigheter uppger att en tank med 15 000 ton olja har läckt sedan 23 augusti, enligt CNN. Myndigheterna har också sagt att de haft läckan under kontroll, men nya satellitbilder visar att föroreningen är mycket värre än man tidigare anat.

    Oljan täcker nu en havsyta på cirka 800 kvadratkilometer – ungefär lika stort som hela New York. Det nya utsläppet är heller inte det första i år. I februari skedde ett stort oljeläckage som drabbade kusterna kring Israel och Libanon.

    Medelhavet var redan innan oljeutsläppen känsligt för miljökatastrofer. Plastskräp, luft- och vattenföroreningar bidrar till Medelhavet flera gånger har utnämnts till världens mest förorenade hav. Just föroreningarna pekas ut som ett av de absolut värsta hoten mot havets unika biologiska mångfald. 60 procent av Medelhavets växter och drygt 30 procent av havsdjuren är endemiska och finns inte på någon annan plats än den här regionen.

    Regeringen kritiseras för ”usel klimatanpassning”

    Klimatanpassningen i Sverige håller inte måttet. Regeringen måste nu ta ett samlat ansvar och prioritera det arbetet, framhåller branschorganisationen Svensk Försäkrings omställningsansvarige Staffan Moberg, som rent av klassar politiken som ”urusel”.

    Staffan Moberg säger i ett inslag i SVT att kommunpolitikerna ofta kör över sina tekniker när det gäller beslut om var bostäder ska byggas. Teknikerna är väl medvetna om att det kan bli stora problem i framtiden med stigande vattennivåer och översvämningar, medan politikerna hellre ser kortsiktiga ekonomiska fördelar och bortser från de problem som drabbar de boende i kommande generationer, menar Moberg.

    Regeringen jobbar väldigt mycket med att minska koldioxidutsläppen, men klimatanpassning har man lämnat helt därhän, säger Moberg till SVT-nyheter.

    Frågan om översvämningar i bostadsområden har blivit högaktuell i Sverige under de senare årens allt vanligare kraftiga skyfall. Den kom än mer i fokus efter de allvarliga översvämningarna in Gävle nyligen. I samband med dessa krävde Svensk Försäkring att regeringen tar initiativ till en översvämningsutredning och varnade samtidigt för att husägare om inget görs kan bli utan möjlighet att försäkra sina fastigheter om dessa byggts på olämpliga platser.

    Tidigare skrev Staffan Moberg och Hanna Matschke Ekholm från Svenska Miljöinstitutet i ett debattinlägg att det är mycket stora skillnader mellan kommunerna i hur långt arbetet har kommit med klimatanpassningen och att stödet till kommunsektorn från staten måste öka.

    Supermiljöbloggen har i flera artiklar på senare tid berättat om de stora utmaningarna för stat, kommuner och regioner att anpassa infrastruktur, institutioner och inte minst bostäder till ett allt varmare klimat.

    I början av sommaren lades en stor riskutredning över klimatkänsliga områden i Sverige fram av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fram och Sveriges Geologiska Institut, SGI, som även den betonade behovet av att staten satsar mer pengar på anpassningsåtgärder.

    Nyligen flaggade Miljöpartiets språkrör, klimatminister Per Bolund, för att partiet vill tjugofaldiga det statliga stödet till klimatanpassning runtom i landet, rapporterade SMB också. Det är ännu oklart hur regeringspartnern Socialdemokraterna ställer sig till utspelet.

    Rekordhögt koldioxidpris i EU

    Bilden föreställer ett bolmande kolkraftverk

    Europas industrier betalar allt mer för sina fossila utsläpp. För första gången någonsin har priset för att släppa ut ett ton koldioxid nått över 60 euro i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

    30 augusti slogs ännu ett rekord i handeln med utsläppsrätter EU ETS. Nu betalar Europas tunga industrier över 60 euro – drygt 600 svenska kronor – för varje ton koldioxid som släpps ut i atmosfären, rapporterar Financial Times.

    För bara fem år sedan kostade en utsläppsrätt knappt 50 kronor. Stora överskott av utsläppsrätter innebar att EU:s handelssystem, som instiftats för att minska utsläppen av växthusgaser, länge kritiserades för att vara ineffektivt. De småslantar som utkrävdes gav för små incitament för industrierna att snabbt ställa om till fossilfritt.

    Men tack vare flera faktorer har priset stadigt rusat uppåt de senaste åren. Den viktigaste orsaken är reformeringen av hela utsläppssystemet 2019, där man införde en marknadsstabiliseringsreserv som annullerar utsläppsrätter och ser till att priset inte blir för lågt. Skärpningen kallas The Swedish Proposal och ses som en av Sveriges viktigaste förhandlingsvinster i EU.

    Ytterligare orsaker som samverkat till prisökningen på koldioxid är höga gaspriser och den nya klimatlag som EU klubbade igenom i juni.

    Den positiva trenden ser lyckligtvis ut att fortsätta. Med fortsatt annullering av utsläppsrätter och bättre klimatpolitik menar bedömare att koldioxidpriset lär spräcka 90 euros-vallen innan 2030, skriver Euroactiv.

    EU ETS omfattar 13 000 anläggningar för energiproduktion, tillverkningsindustri och flyg, varav 750 finns i Sverige. Tillsammans står dessa för cirka 40 procent av EU:s totala utsläpp.

    MP vill ha nettonollutsläpp 2035

    Skärpta utsläppsmål och en nationell klimatbudget. Det vill Miljöpartiet införa, meddelande Per Bolund och Märta Stenevi i årets sommartal.

    Sveriges nuvarande klimatmål säger att landet ska ha nettonollutsläpp 2045. Miljöpartiet vill nu tidigarelägga målet med tio år till 2035, rapporterar TT.

    Partiet vill också att Sverige ska använda en nationell koldioxidbudget för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska per år. Stenevi och Bolund nämnde också skarpa mål för fossilförbud och större stöd till kommuners klimatanpassning, en satsning SMB tidigare rapporterat om.

    Märta Stenevi kritiserade andra partier för att inte satsa tillräckligt mycket på åtgärder för att bromsa klimatkrisen.

    Det stora problemet med de klimatmål vi har i dag är att vi inte får med oss riksdagen på den politik som behöver föras för att sänka utsläppen, säger Märta Stenevi.

    Brommautredningen: ”Kan avvecklas i förtid”

    Den statliga utredningen om Bromma flygplats konstaterar att inrikesflyget inte lär återgå till samma nivåer som tidigare och att flygplatsen kan läggas ned någon gång mellan 2025 och 2027 – utan att Arlanda bygger ut.

    Regeringen meddelade i våras att man vill lägga ner Bromma flygplats, men efter motstånd i riksdagens trafikutskott startades en utredning om beslutet.

    Utredare Magnus Persson bedömer nu att inrikesflyget kommer minska, men poängterar att prognoserna är osäkra. Slutsatsen är dock att inrikesflygets nivåer inte kommer återgå sig till nivåerna som rådde 2019.

    Flyget har tappat marknadsandelar. Vi ser till exempel hur många företag ser över sina resepolicys, säger utredare Magnus Persson.

    Även Brommas ägare Swedavia har meddelat att man vill lägga ner flygplatsen.

    Utredningen föreslår att beslut skulle kunna fattas av riksdag och regering under nästa år, och att regeringen innan dess ska ge riksdagen en skrivelse om nedläggningen. Däremot menar utredningen att avvecklingen tidigast kan vara klar någon gång mellan 2025 till 2027, vilket är längre längre tid än regeringen och Swedavia önskat.

    Utredningen bedömer också att Brommas befintliga linjetrafik, som nu är på låga nivåer till följd av minskat resande, skulle få plats på Arlanda utan att bygga ut flygplatsen.

    Nya miljöpengar till landsbygden

    Avvattning av jordbruksmark prioriteras när landsbygdsprogrammet får nya medel.

    I vårändringsbudgeten aviserade regeringen att det statliga landsbygdsprogrammet får 417 miljoner kronor extra. Nu har man enats om hur pengarna ska fördelas. Flera av posterna har kopplingar till miljö och klimat.

    Den största andelen – 140 miljoner – går till markavvattning av jordbruksmark. Genom att nyanlägga och rusta upp täckdikning för att leda bort vatten förbättras jordbrukets förmåga att hantera klimatkrisens ökade skyfall. Bättre avvattning av överskottsvatten gör också så att det blir en balans mellan syre, vatten och jord i marken, enligt SMHI. Dessutom minskar risken för att kväve och fosfor läcker ut i vattendrag.

    68 miljoner kronor går till riktat investeringsstöd för energi och klimat. Pengarna kan sökas från hösten 2021 till 2025.

    Samtidigt får satsningen kritik för att vara allt för svag. Regeringen meddelade under tisdagen att man behåller 1 miljard av de 1,4 miljarder Sverige fått i återstartsbidrag till jordbruket av EU. WWF:s jordbruksexpert Jenny Jewert menar att detta försvårar möjligheten till hållbart jordbruk:

    [Detta är] pengar som naturligtvis behövs för att öka hållbar produktion av mat och andra ekosystemtjänster i odlingslandskapet.

    SJ börjar köra nattåg Stockholm-Hamburg

    2022 rullar nattågen ut i Europa igen. Nu står det klart att SJ vunnit upphandlingen om den efterlängtade nattågstrafiken.

    SMB har tidigare rapporterat om regeringens besked att återuppliva de internationella nattågen.

    Efter avslutad upphandling blir det SJ som från och med andra halvåret 2022 kommer köra turer Stockholm-Hamburg 244 dagar om året. SJ uppger i ett pressmeddelande att de samarbetar med de tyska och danska järnvägsbolagen. Nattågssatsningen blir en del i det växande nätverk av internationella nattåg i Europa.

    Intresset för internationella tågresor ökar. På SJ vill vi vara en del av den utvecklingen. I vår planering ligger bland annat en tätare och mer effektiv trafik till och från Köpenhamn när höghastighetstågen från kontinenten når upp till den danska huvudstaden, säger Maria Hofberg, ansvarig för den internationella nattågstrafiken på SJ.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.