Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimatfrågan omstöpes – internationella aktörer tassar på tå i Trump-eran

    Posted on by Hedda Berg

    Nato har tonat ner sitt språk kring klimat, jämställdhet och mångfald i interna dokument. Tre anonyma tjänstepersoner inom Nato menar att det förändrade språkbruket är en försiktighetsåtgärd för att undvika motstånd från Trump-administrationen under presidentens andra mandatperiod.

    Det är sedan länge känt att Trump haft för avsikt att nedmontera stora delar av USA:s klimatarbete. Han har återigen gått ut ur Parisavtalet, dragit ned på finansiering till internationella organisationers klimatarbete och beordrat myndigheten med ansvar för katastrofsamordning att upphöra med arbete relaterat till klimatförändringar, för att nämna några beslut som presidenten tagit sedan tillträdet till Vita huset i januari. Som ett resultat har Nato förändrat sitt språkburk när det kommer till klimatfrågor, jämställdhet och mångfald, skriver Politico Europe. Det förändrade språkbruket ses som en försiktighetsåtgärd för att undvika motstånd från Trump-administrationen

    Från ”klimat” till ”operationell miljö”

    Ord som ”gröna teknologier” har bytts ut till ”innovativa teknologier”. Ordet ”klimat” beskrivs som ”operationell miljö” i flera interna dokument, menar en anonym Nato-tjänsteperson. Termer som berör könstillhörighet eller kvinnofrågor har helt undvikts i interna dokument.

    ”Alla ser på nyheterna var Trump-administrationen står; man vill inte göra något som skjuter en själv i foten”, säger en tjänsteman till Politico.

    En liknande trend kan ses i Världsbankens arbete. Före detta anställda och fem anonyma källor säger till Politico US att bankens underliggande klimatpolicy inte har förändrats, men att bilden utåt har skiftat i samband med Trumps tillträde till Vita huset.

    En stor del av Världsbankens finansiering ligger i händerna på en kongress med republikansk majoritet. En minskad budget skulle innebära mindre stöd till Världsbankens arbete som innebär stöd till fattigare nationer, förebyggande arbete mot klimatförändringar, inflation och mat-osäkerhet. Nato, Världsbanken och liknande organisationer balanserar på en tunn lina för att kunna behålla sitt stöd i samband med förändrade politiska riktlinjer i Vita huset.

    SCA erkänner sina brott genom att lämna FSC 

    Posted on by Alva Danielsson

    SCA avser lämna miljöcertifieringen FSC – en av de populäraste certifieringarna som ska garantera konsumenterna miljövänliga produkter. Det finns flera fall där SCA inte följt FSC-kraven för bland annat miljöhänsyn och renskötsel. Att pausa certifieringen kan vara ett sätt att undvika dessa problem.

    Nyligen stod det klart att SCA avser lämna miljömärkningen FSC, och ställer krav på förändringar i certifieringen. Kritiken handlar främst om vad bolaget beskriver som ett för snävt fokus på biologisk mångfald, som inte tar hänsyn till skogliga produkters “roll i klimatomställningen”.

    Även skogsbolaget Holmen tar rygg på SCA, och skriver i DN Debatt att de överväger att lämna FSC av i stort sett samma anledningar.  Brukad skog och produkter från skogen har större klimatnytta än att låta skogen stå, heter det i debattartikeln.

    Men skogsbolagens argument ifrågasätts av forskare. I en studie av Markku Rummukainen, professor på Lunds universitet, bevisas motsatsen. Rapporten som Holmen hänvisar till i sin debattartikel är nämligen gammal. “Enligt nyare forskning är klimatnyttorna av många träprodukter lägre än den för kolsänkan”, säger Rummukainen till Dagens ETC.

    En miljöcertifiering som inte har följts

    Miljöorganisationen Skydda Skogen publicerade nyligen en sammanställning av 500 avverkningar och avverkningsanmälningar av skogsbolaget SCA. Här riktas även kritik mot FSC för att SCA har fått behålla certifikatet utan påföljder, trots åtskilliga formella klagomål sedan FSC grundades.

    I fjol besökte DN en skog utanför Skellefteå där SCA avverkade ett område med höga naturvärden. Så pass höga att Länsstyrelsen dessutom ville göra det till naturreservat. SCA bedömde inte skogen som nyckelbiotop, och bröt därför inte mot FSC-reglerna när de avverkade, enligt de själva.

    SCA är bara ett av flera skogsbolag som verkar avverka skogar där de inte borde. Statliga bolaget Sveaskog har kalavverkat tusentals hektar i skogar klassade som Natura 2000-områden, visar en granskning av DN. Naturskyddsföreningen rapporterade redan 2013 fall där Stora Enso, SCA och Sveaskog avverkade skyddsvärda skogar, men klagomålsärendena hos FSC lades ned.

    Frågan är om SCA och andra skogsbolag medvetet bryter mot FSC-certifieringen i sitt skogsbruk. Och hur miljövänliga är då trä- och pappersprodukter från dessa skogar?

    “Bara spillror kvar”

    En av FSCs principer gäller urfolksrätten, och grundar sig i internationella ramverk och konventioner. Här är FPIC – fritt på förhand informerat samtycke – en viktig del av urfolksrätt för det miljöcertifierade skogsbruket. Detta görs främst genom samplanering med berörda samebyar, där samebyn har rätt att ge eller neka samtycke till brukandet av aktuella områden.

    Ett uttalande från Ohredahke sameby vittnar om brister i samplaneringsprocessen med SCA. SCA har i december 2024 uttryckt till samebyn att de inte är nöjda med utfallet i samplaneringen, då de inte uppnår sina produktionsmål.

    Till sameradion säger ordförande Per Mikael Åhrén att det bara är “spillror kvar av det vi en gång hade” på grund av det moderna skogsbruket. Samebyn vittnar om stor fragmentering av skogslandskapet, ”vilket skapar mycket ansträngd situation för renen”. De vittnar om att de tvingas stödutfodra i brist på beten och flytta renarna med lastbil på grund av fragmenterade flyttleder. Ju fler områden som avverkas, desto större blir deras arbetsbörda. “Det tär på oss fysiskt, psykiskt och ekonomiskt”, skriver Per Mikael Åhrén i uttalandet från Ohredake sameby.

    En tredjedel av SCAs nuvarande avverkningsanmälningar i samebyns område är kontinuitetsskog – skogar som aldrig kalavverkats innan – som är avgörande för renbetet. Ohredahke sameby har i efterhand fått reda på att SCA avverkat stora skogsarealer utan att följa reglerna för FPIC, där bolaget sedan hänvisat till tidsbrist. Detta förändrar landskapsbilden för samebyn avsevärt, och försämrar det redan låga förtroendet som Ohredahke har för SCA. Med denna bakgrund drog de i januari 2025 tillbaka samtycke från tidigare förhandlade avverkningar av kontinuitetsskog i deras centrala renbetesmarker.

    Ideella inventerare och representanter från miljöorganisationer har tillsammans med samebyn vittnat om fortsatt kalavverkning av SCA på exakt dessa marker, trots att de saknar samtycke.

    Miljövänligt skogsbruk på bolagets premisser

    Även under samplaneringen var premisserna tidsbestämda av bolaget, och SCA har flera gånger mailat Ohredahke sameby och sagt att om svar uteblivit efter två veckor, kommer SCA fortgå med avverkningen.

    Samebyns, enligt FSC och urfolksrätten, hävdvunna rätt att nyttja marken är enligt dem själva inte möjligt med den typ av skogsbruk som SCA bedriver på deras marker. Det är inte heller ett enskilt fall, utan systematiskt förekommande. FSC tillåter skogsägare att avverka utan samtycke från samebyn eftersom brott mot FSC-principerna saknar konsekvenser för bolagen. Det gäller både bristande efterlevnad av FPIC men även andra kriterier som gäller bevarande av naturvärden och hänsyn till hotade arter.

    Det finns en slags motsägelse i att understryka respekt och bevarande av urfolks kultur, och samtidigt säkerställa att samma landskap ska kunna brukas villkorslöst av flera andra aktörer. Det senare verkar i praktiken ske på bekostnad av det tidigare. I fallet med Ohredahke sameby och SCA ser bolaget att samplanering och möjligheten att neka samtycke står i vägen för att uppnå produktionsmål.

    Ekosystem och biologisk mångfald har förvaltats av urfolk globalt och här i Sápmi i tusentals år. Det är tydligt att en certifiering som tillåter systematisk utarmning av biologisk mångfald och kalhuggning av Sveriges sista naturskogar inte är tillräckligt för att säkerställa ett resilient ekosystem till framtida generationer.

    FSC må vara frivillig, men grundlagen är inte det

    SCA vill uppenbart inte bedriva skogsbruk med hänsyn till biologisk mångfald och renskötsel. Så nu duckar de problemen genom att hota med att lämna certifieringen, och istället fokusera på den så kallade klimatnyttan.

    Det är visserligen ett slag mot FSC att Sveriges största privata skogsbolag ska lämna, samtidigt som de ställer krav på förändringar. Detta ter sig som ett urvattningsförsök av en certifiering som sedan innan inte verkar fungera, och som ska formas ytterliggare till skogsbolagens fördel. På vilket sätt det garanterar miljövänligt skogsbruk är svårt att se.

    FSC må vara en frivillig, om än prestigefylld, certifiering, som många av SCA:s kunder kräver för virkes- och pappersmassaköp. Nu ska bolaget lösa detta genom att blanda eget virke med FSC-virke från andra skogsbolag i en så kallad FSC-mix. Om förtroendet hos konsumenterna och aktieägarna bibehålls återstår att se.

    Svensk lagstiftning kan däremot inte kringgås. Artskyddsförordningen, miljöbalken och fågel- och habitatdirektivet ställer alla krav på skogsbruket. Och i svensk grundlag finns inskrivet att renskötselrätten skyddas som egendom. Detta gäller naturligtvis oavsett miljöcertifiering eller inte. SCA kan kräva förändringar i FSC, men i slutändan har de svensk lag att förhålla sig till. Att lämna FSC är inte en gratisbiljett till att bedriva skogsbruk hur som helst.

    Frida Hylander: Så här förbereder man sig för kris

    Posted on by Frida Hylander

    Man kan tro att prepping, fler vapen och att bygga om källaren till ett privat skyddsrum är det bästa sättet att vara förberedd på kris. Men då har man missat det allra viktigaste för att skapa trygghet, även för sig själv: det civila engagemanget, skriver Frida Hylander i veckans krönika.

    KRÖNIKA Om krisen eller kriget kommer har regeringen åtminstone sett till att medelklassen kommer ha nyrenoverade lägenheter. I vårbudgeten satsas den största potten pengar nämligen på ett temporärt förhöjt ROT-avdrag. Samtidigt är ett vanligt budskap från regeringen att vi måste förbereda oss för kris. Alla ska ta sitt ansvar och klara sig minst en vecka utan samhällets service. Regeringen vill dessutom låna 300 miljarder för att rusta upp försvaret. 

    Men är det såhär vi bäst förbereder oss? Genom nyrenoverade kök, påfyllda vattendunkar och nyinköpta vapen? 

    Jag tror att vi glömmer bort några av de viktigaste sakerna när det gäller att hålla samhället tryggt och säkert för alla medborgare. Många fler måste börja tänka annorlunda om vad som skapar trygghet. 

    För det vi behöver nu är en stark samhällsväv. En samhällsväv där människor engagerar sig i sin omvärld och i varandra, där långt fler praktiserar sina demokratiska rättigheter, är aktiva i civilsamhället och föreningslivet. En samhällsväv med starka sociala band människor emellan och till platsen de bor på. Där man genom att engagera sig övar på samarbete, kollektiv problemlösning och konflikthantering. Där man ägnar tid åt att utveckla sina praktiska färdigheter i att bygga, laga, odla, fixa. Det är så vi bygger gemensam motståndskraft och står bättre rustade när akuta kriser kommer.

    Att ta hand om sin omvärld är att ta hand om sin familj

    Men hur ska man orka det? När jag pratar eller skriver om att fler behöver engagera sig får jag ofta höra att det inte handlar om brist på vilja, men att tiden, och än mindre orken, knappt räcker till att ta sig runt i vardagen. Att man har fullt upp med att ta hand om och skydda sin familj. Men det är ett tankefel att det skulle vara något annat att ta hand om familjen än att ta hand om sin omvärld. 

    Ju längre tiden går desto tydligare blir det för mig att mitt omvärldsengagemang också handlar om att ta hand om och skydda min familj. Att jag inte hade vågat något annat. 

    Att inte ha tid att engagera sig i sin omvärld bygger ofta på idén att man måste upprätthålla det levnadssätt som bidragit till att sätta oss i krisen från första början: jobba tillräckligt mycket för att tjäna tillräckligt mycket för att ha råd att resa tillräckligt långt och köpa tillräckligt mycket för att få en lika hög materiell levnadsstandard som de runt omkring en har. Det livet innebär också timmar av tid som läggs på att hålla omvärlden ute och fast vid tron att om bara det lilla livet är tillräckligt välrenoverat så kommer allt lösa sig. Och eftersom alla är trötta och inte orkar går det enkelt att skylla sitt bristande engagemang på det. När regeringen nu tillför 4,35 miljarder för ökat ROT-avdrag säger de samtidigt att det är såhär vi hanterar samhällets problem: genom köks- och stugrenoveringar. 

    Jag ser så många runtomkring mig som liksom dåsar omkring i en uppdämd frustration och passivitet. Att se världen falla samman runtomkring en och inte veta vad man kan göra åt saken är inte bara dåligt för världen, det är dåligt för en själv. Det skapar en dissonans i en som skaver. Ett skav man inte blir av med eftersom man inte vet hur man ska gå till väga. Inte orkar, inte hinner. 

    ”Det är dags för oss alla att rusta oss”

    Men tänk om engagemang i de frågor som är viktiga för en inte måste innebära att offra det som är viktigt i livet. En kompis till mig, som gått ner i tid på jobbet för att ägna sig åt klimataktivism, säger att engagemanget gett hennes liv ny mening. Hon beskriver tiden innan hon blev engagerad i klimatfrågan som en mental förstoppning hon försökte lösa intellektuellt. Det gick inte, och det skavde. För så är det: praktiska problem behöver lösas med handling, stora problem behöver lösas tillsammans, nya problem behöver lösas genom att lämna sin bekvämlighetszon och öva på något nytt. Att det osar i dig av frustration och förfäran över att samhället svajar och kriserna eskalerar är en signal om att det är dags att agera.  

    Ju längre tiden går, ju tätare larmrapporterna duggar, ju mer demokratin svajar, desto mer uppenbart blir det att mitt eget engagemang också är ett sätt att bli mer rustad för att hantera de ovissa tider som omvärldskrisernas konsekvenser innebär. 

    Det är dags för oss alla att rusta oss. Läsa på, lära sig odla, skriva till politiker, gå med i en förening, bygga något, bli kompis med sina jobbiga känslor av ovisshet, gå på ett möte med en vettig organisation, ordna en diskussionskväll, skriva en debattartikel, heja på de som redan går före, prata och visa andra att de inte är ensamma – och inte minst ta med barnen och rusta tillsammans. Vi behöver engagera oss också för de som på riktigt inte orkar eller kan, de som på riktigt inte har möjlighet. Så vävs samhällsväven starkare. 

    Om kriget eller krisen kommer vill i alla fall inte jag stå där som ett handfallet fån med nykaklat badrum, jag vill vara förberedd.

    Ny PFAS-strid vid Vättern: Försvaret godkänner upplag med förorenade massor

    Posted on by Jan Lindsten

    Försvarets egen miljömyndighet, FIHM, godkänner öppen deponering av tiotusentals ton PFAS-förorenad jord och asfalt strax intill Vättern inför renoveringen av militärflygplatsen i Karlsborg. Beslutet överklagades genast av den lokala motståndsgruppen Aktion Rädda Vättern, ARV.

    FIHM, eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö, fattade nyligen sitt beslut som avser två tillstånd inför renoveringen av landningsbanan vid Karlsborgs flygflottilj.

    Ansökaren, Fortifikationsverket, ges dels grönt ljus för att lägga upp vallar med 52 000 ton förorenade jordmassor och 37 000 ton uppriven asfalt, med totalt cirka 1,5 kilometers längd intill rullbanan och helt nära Vätterns strand.

    Höga halter PFOS från brandsläckningsskum

    Dels tillåts även att dag- och dräneringsvatten från stora delar av rullbanan förs direkt ut till Vättern, utan någon rening. Då halterna av den värsta PFAS-kemikalien, PFOS, är mycket hög på vissa punkter längs banan efter alla brandövningar med släckskum, finns risken för en kraftig försämring av vattenkvalitén i Vättern, enligt ARV.

    Givetvis ska förorenad jord tas om hand och inte läggas upp i vallar på en strandtomt invid dricksvattentäkten Vättern, säger aktionsgruppens juridiska talesperson Christer Haagman i ett pressmeddelande.

    Regeringen godkände i ett grundbeslut för två år sedan en femdubbling av de militära flygrörelserna i Karlsborg. Men med kravet att markvattnet från PFAS-kontaminerade ställen vid rullbanan renades från PFAS till 95 procent innan det släpptes ut i Vättern (länsstyrelsen i Västra Götaland krävde för sin del 99 procent).

    Enligt ARV, som hänvisar till Förvarsmaktens egna underlag och konsultrapporter, redovisades dock aldrig den kompletta bilden av var föroreningarna finns. Därför kommer markvatten från områden som inte omfattas av reningskravet släppas ut i Vättern helt orenat. De här omständigheterna redogörs för i aktionsgruppens överklagande till regeringen.

    Aktionsgruppen har i ett tidigare skede polisanmält Fortifikationsverket för att inte ha lämnat fullständig information till regeringen om detta. Ärendet är under prövning.

    FMV vill slopa alla miljörestriktioner

    ARV och alla övriga som motsätter sig den kraftigt utökade militära aktiviteten kring Vättern med så många miljöfrågor olösta, kämpar alltså i stark motvind – men det kan rent av bli värre.

    I början av året ansökte Försvarets Materielverk om att strängt taget alla miljörestriktioner runt sjön ska upphävas, vilket SMB rapporterat om. Man hänvisar här till ett regeringsbeslut om ett femårigt militärt undantag från miljölagstiftningen.

    Det här beslutet innebär också att alla miljö- och tillståndsfrågor som rör militär aktivitet ska överprövas direkt av regeringen och inte, som hittills, passera länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen.

    Regeringens miljöminister Romina Pourmokthari (L) kommer därmed framöver sannolikt att behöva underteckna många beslut med betydelse för Vätten. Frågan som står i fokus är om denna sjö, dricksvattentäkt för cirka 300 000 människor, kommer att belastas med ökande mängder av PFAS-kemikalier i ett läge när dessas skadlighet för folkhälsan blir allt tydligare.

    Katy Perrys rymdresa är ett hån mot klimatkrisens drabbade

    Posted on by Alva Danielsson

    Kändisar gav sig ut på en 11-minuters rymdresa i miljardären Jeff Bezos farkost. Väl tillbaka på jorden sågs Katy Perry, en av resenärerna, kyssa marken i uppskattning. Men i en tid av eskalerande klimatkris har den uppseendeväckande resan en sur eftersmak. Miljardärernas livsstilar har direkta konsekvenser.

    Under måndagen skickades sex kvinnor upp på en 11-minuters rymdfärd av företaget Blue Origin, som grundats av miljardären Jeff Bezos. Bland kändisarna fanns popstjärnan Katy Perry och journalisten Gayle King. Resan gick 100 kilometer upp i luften för att passagerarna skulle få uppleva några minuter av tyngdlöshet, och sedan återvända till jorden.

    Kändisar åker alltså på en rymdresa, där bara reservationen för en plats kostar 150 000 dollar, i en farkost som ska vara helt återanvändningsbar och endast släpper ut vattenånga (som i och för sig också är en växthusgas) – en resa som väl antagligen ska rimma med företagets slogan “For the benefit of the Earth”.

    Absurt sätt att visa uppskattning till planeten

    Nej, rymdresan ligger inte i tiden. Faktum är att inte i något scenario skulle det ligga i tiden att miljardärer tillåts ackumulera förmögenheter genom exploateringar på bekostnad av människor och naturen. Och särskilt osmakligt är det i denna tid vi lever i. 2024 uppmättes till det varmaste året hittills, och för första gången överskreds 1,5 graders uppvärmning. Men det här handlar inte om en siffra på termometern.

    Denna värme resulterade i över 150 klimatrelaterade katastrofer, som påverkade miljoner människor. 

    När kändisaustronauterna återvände till jorden kunde Katy Perry ses kyssa marken, och förklarade att hon kände en stark koppling till livet. Gayle King gjorde samma sak, för att “uppskatta marken en sekund”. Det finns något absurt, men också sorgligt, att detta spektakel mynnar ut i budskap om att uppskatta jorden vi står på. Rymdföretagets slogan “For the benefit of the Earth” klingar inte bara falskt. Det är ett direkt hån mot de människor som drabbas av klimatkrisens förödande konsekvenser samtidigt som de som orsakat dem lägger sina miljarder på exklusiv turism.

    Rikare miljardärer men ökad ojämlikhet

    Denna orättvisa är ingen nyhet. Det är inte första gången kändisar gör något extravagant för PR och ett oklart budskap till mänskligheten. Faktum är att det görs hela tiden, och det är exakt det som är problemet. Ojämlikheten ökar drastiskt i världen, och med den även utmaningarna i att kunna bemöta klimatkrisens konsekvenser. I Oxfams rapport om klimatjämlikhet belyser aktivisten Pavel Martiarena Huamán denna problematik:

    Världens miljardärer, som ärvde resurser som stals från oss, är nu också ansvariga för den situation som vi befinner oss i. En situation som länderna i den globala södern aldrig sökte. De tillägnade sig resurser, de byggde girighetens imperier, det var guld, det var silver, det var gummi och trä; nu är det olja och gas”, – Pavel Martiarena Huamán, klimataktivist och fotograf, Peru.

    2019 stod den rikaste procenten av världsbefolkningen för samma mängd koldioxidutsläpp som de fattigaste 66 procenten, enligt Oxfams rapport. Denna rikaste procent stod för en mängd utsläpp som är tillräckliga för att orsaka 1,3 miljoner dödsfall på grund av värme. Här är kopplingen som ofta glöms bort i kändisarna och miljardärernas eskapader. Deras livsstilar har direkta konsekvenser.

    Kemikalie-cocktail i svenska kroppar

    Posted on by Birgitta Losman

    En ny studie genomförd vid Stockholms universitet lyfter fram en för många okänd kemikaliegrupp som hittats i 30 bloddonatorer. Även om ytterligare studier behöver göras behöver försiktighetsåtgärder vidtas redan nu, menar forskaren bakom studien.

    Forskaren Josefin Engelhardt har i en ny studie vid Stockholms universitet hittat så kallade syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm. Enligt studien är halterna SPA:er jämförbara eller högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del miljöföroreningar hittades i samtliga individer som undersöktes och bland dessa finns det ämnen som kan ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.

    – Den här studien är en första indikation på att vi har en hög exponering av SPA:er även i Sverige. Undersökningar på fler individer i olika delar av Sverige behöver göras för att vi ska förstå vidden av problemet, säger forskaren Josefin Engelhardt som lett studien.

    Vad är egentligen SPA:er?

    Syntetiska fenolära antioxidanter, förkortat SPA:er, används i vardagliga produkter för att öka materials hållbarhet och finns bland annat i plaster, livsmedelsförpackningar, kläder och hudvårdsprodukter. En del av ämnena är identifierade som potentiellt problematiska av den Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och de är uppförda på EU:s lista över särskilt farliga ämnen (kandidatförteckningen) för deras påverkan på fertiliteten, hormonstörande egenskaper, och/eller att de ansamlas i kroppen. SPA används i plast och i laboratoriematerial. Detta kräver stor noggrannhet vid tester för att vara säker på att det är just blodhalterna som man mäter och inte ämnen som tillförts under analysarbetet.

    Tillräcklig information för att agera redan nu

    Framöver behöver källor till SPA:er studeras menar Josefin Engelhardt. Hälsoeffekterna behöver också undersökas för att på bästa sätt undvika spridning och påverkan på människor och miljö.

    -Vi vet inte vad konsekvensen blir av en exponering av dessa ämnen under lång tid, men att de finns i höga halter i blodet är tillräckligt för att agera och minska halterna enligt Riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”, säger Josefin Engelhardt. 

    Läs mer om SPA:er

    SPA:er tillsätts i material för att förlänga hållbarheten genom att agera antioxidanter. Jämfört med naturliga antioxidanter har dessa konstgjort framställda SPA:er även andra egenskaper som gör dem problematiska. Vissa stör hormonsystemet i kroppen, påverkar fertiliteten och några kan vara långlivade och där igenom ansamlas i kroppen. SPA:er finns i livsmedelsförpackningar, exempelvis engångsförpackningar av plast, i kläder och några även i hudvård. Två SPA:er (BHT, E321 och BHA, E320) är även tillåtna att användas i mat, såsom i tuggummi och matoljor. Nordisk miljömärkning beslutade 2024 att Svanen-märkta kosmetiska produkter inte får innehålla BHT och BHA.

    För vidare läsning, länk till studien vid Stockholms universitet: här

    Regeringens vårbudget får kritik för nedskärningar på klimatet

    Posted on by Elin Segerlind

    Regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, presenterade igår sin ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget. Trots att regeringen lyfter fram vissa satsningar på klimatområdet, är det fortsatta nedskärningar som dominerar. Kritiken mot budgeten har framför allt handlat om de minskade anslagen till klimat, miljö och natur men också för att regeringen fortsätter stödja klimatskadliga subventioner.

    I vårpropositionen, som innehåller övergripande ekonomiska mål och riktlinjer för kommande budgetår, framgår det att anslagen för utgiftsområdet som hanterar klimat, miljö och natur minskar.

    Utgiftsområde2024202520262027
    Klimat, miljö
    och natur    		-0,1-4,20,8-3,6

    Regeringen motiverar minskningen för 2025 med tidigare beslut om lägre anslag för klimatinvesteringar, den slutliga avvecklingen av klimatbonusen för bilar, samt minskade anslag för skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

    För 2026 planeras en mindre höjning, som enligt regeringen beror på ökade anslag kopplade till driftstöd för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid (CCS), ökade klimatpremier, samtidigt som anslagen för industriklivet minskar.

    År 2027 väntas en större minskning igen. Enligt vårpropositionen beror även detta på tidigare beslut om minskade anslag för klimatinvesteringar, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö, samt minskad utbetalning av klimatpremier.

    I den samtidigt presenterade vårändringsbudgeten, lyfter regeringen fram ett antal åtgärder för klimat och miljö. Bland annat ökas anslaget för klimatinvesteringar tillfälligt med 100 miljoner kronor under 2025, avsett för stöd till laddinfrastruktur. Mindre ökningar görs även för sanering av förorenade områden och åtgärder för värdefull natur.

    Naturskyddsföreningen: Bromsar omställningen

    Naturskyddsföreningen är starkt kritisk till den samlade vårbudgeten, som de anser bromsar klimatomställningen och ökar utsläppen. Föreningen pekar på de minskade anslagen till klimat, miljö och natur, avsaknaden av satsningar på biologisk mångfald och att regeringen inte avvecklar klimatskadliga subventioner.

    – Regeringens vårbudget bromsar klimatomställningen och ökar utsläppen. Med denna politik kommer Sverige att missa klimatmålen. Regeringen och Sverigedemokraterna måste sluta att klamra sig fast i fossilsamhället och lägga om politiken för att möta klimatkrisen, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen i ett Oppositionen: Tondöv och otillräcklig

    Även den politiska oppositionen kritiserar regeringen. Miljöpartiet beskriver budgeten som ”tondöv” och menar att den inte svarar upp mot Sveriges utmaningar.

    ”Det här är inte en politik som löser de samhällsproblem vi står inför. Regeringen sänker skatten för höginkomsttagare, höjer utsläppen och bromsar omställningen. Man väljer skattesänkningar för de rikaste och försämrar bostadsbidraget för barnfamiljer. Det här är skamlös högerpolitik när den är som värst”, sa Janine Alm Ericson vid en pressträff.

    Miljöpartiet betonar behovet av stora offentliga investeringar för att klara klimatomställningen och säkra framtida jobb.

    Centerpartiet presenterade samtidigt en alternativ vårbudget med en ”krisplan” för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns en ”folkbonus” för att köpa, leasa eller låna en miljöbil, satsningar på utbyggnad av elnätet och finansiering av kablar till havsbaserad vindkraft för ökad tillgång till grön el, samt förslag om att överföra fastighetsskatten på vindkraft till kommunerna där de byggs, för att snabba på utbyggnaden.

    – Sverige befinner sig i flera kriser, utsläppen skenar, arbetslösheten ökar, skolor står inför uppsägningar av lärare och kuratorer, samtidigt som det dödliga gängvåldet skördar nya offer. Nu behövs politik som ger långsiktiga lösningar som vänder läget, inte mer av Tidöregeringens kortsiktiga populism, säger Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok i ett pressmeddelande.

    AI driver på energianvändningen och hotar vattentillgångar

    Posted on by Elin Segerlind

    Den globala tillväxten av datacenter, som byggs för att möta ökad digitalisering och AI-utveckling, medför allvarliga resursutmaningar. Enligt en ny rapport från International Energy Agency (IEA) förväntas datacentrens energiförbrukning mer än fördubblas till 2030 – från 415 TWh 2024 till 945 TWh, motsvarande Japans nuvarande totala elanvändning. Utvecklingen av AI står för den största ökningen och beräknas fyrdubbla sin egen energianvändning inom samma tidsram.

    USA och Kina står för 85 procent av den globala energiförbrukningen för datacenter. I USA förväntas datacenter snart konsumera mer el än hela den tillverkningsindustriella sektorn, enligt IEA. Idag förbrukar ett datacenter lika mycket energi som 100 000 hushåll, men de som är under uppbyggnad förväntas kräva 20 gånger så mycket energi. Trots det menar IEA att rädslan för att AI-utvecklingen ska sätta käppar i hjulet för klimatåtgärder är överdriven.

    Med AI:s framväxt befinner sig energisektorn i centrum av en av vår tids viktigaste teknologiska revolutioner. AI är ett verktyg, men det är upp till oss – våra samhällen, regeringar och företag – hur vi väljer att använda det, säger Fatih Birol verkställande direktör på IEA.

    Vattenbrist i torra regioner

    En granskning från The Guardian och SourceMaterial, som precis som IEA-rapporten kom förra veckan, visar att även datacentrens vattenanvändningen får stora konsekvenser i de berörda regionerna. Datacenter placeras ibland i kalla områden, som till exempel norra Sverige, för att minska kylbehovet men byggs många gånger också i torra regioner. I USA ökade vattenförbrukningen för datacenter från 4,3 miljarder liter vatten 2019 till sju miljarder liter 2023. Här har det också under flera år funnits regional kritik riktats mot bland annat Amazon och Google som bygger anläggningar i områden redan hårt prövade av torka.

    Googles datacenter i The Dalles, Oregon står redan för 25 procent av stadens samlade vattenförbrukning, och här planeras två ytterligare hallar. Enligt lokal media har Googles vattenanvändning redan tredubblats sedan 2017 vilket pressar den redan utsatta vattenförsörjningen i regionen.

    Konflikt om resurser och lösningar

    I Europa är det framför allt Spanien med flera datacenter i de norra delarna av landet som har utmaningar när det gäller tillgång till vatten. I den spanska regionen Aragón har Amazons datacenter tillstånd att använda hela 755 000 kubikmeter vatten årligen, vilket motsvarar vad som krävs för att odla 233 hektar majs, en av regionens viktigaste grödor. Där har en lokal kampanjgrupp skapats, ”Tu Nube Seca Mi Rio” (Ditt moln torkar ut min flod), som vill se ett moratorium på datacentra i Spanien.

    Chechu Sánchez, en bonde från Aragón är orolig för den ökad användningen av vatten till datacenter. Han berättar att han behöver vatten till sitt jordbruk, och till The Guardian säger han att han är orolig att vattnet inte ska räcka till.

    De här datacenter använder vatten som kommer från norra Aragonien, där jag bor. De konsumerar vatten – var tar de det ifrån? De tar det från oss, såklart.

    I Spanien, som redan riskerar ökenspridning och har sett ökade dödsfall på grund av extrem värme, bad EU i början av året om stöd för att hantera torkan i bland annat Aragón regionen. Amazon planerar nu att dubblera antalet datacenter i regionen – något som mött lokalt motstånd.

    Datacenter i områden med vattenbrist, enligt Water Use in Life Cycle Assessment. Grafik: The Guardian.

    Vattenkompensation – en bristfällig lösning?

    För att kompensera för sin höga vattenförbrukning satsar Google, Amazone och Microsoft på ”vattenneutralitet” med mål till 2030. Företagen planerar att kompensera för sin förbrukning genom att tillhandahålla vatten till samhällen och ekosystem i andra områden som har vattenbrist, en praxis som möter kritik.

    Vattenkompensation fungerar inte på samma sätt som koldioxidkompensation, där en ton utsläpp som tas bort från atmosfären kan motverka ett ton som släpps ut någon annanstans. Att förbättra vattentillgången i ett område hjälper inte samhället som har förlorat tillgången till vatten på en annan plats, säger Aaron Wemhoff expert vid Villanova University till The Guardian.

    AI dagens kalla krig

    Andra lösningar som lyfts fram för att minska energi- och vattenanvändningen är återanvändning av avloppsvatten, men också förbättrad teknik för effektivare kylteknik. Men kritiker menar att transparens saknas och att trots att det investeras i ny infrastruktur så saknas tydlighet i hur miljöpåverkan redovisas.

    Samtidigt pågår en global maktkamp kring AI-teknologin. Medan USA nyligen presenterade Project Stargate med investeringar uppemot 500 miljarder dollar i AI-infrastruktur har Kina svarat med DeepSeek, en AI-modell som påstås vara mer energieffektiv och därmed kräva mindre vatten. Kampen har kallats det nya kalla kriget, denna gång med upprustning av AI i fokus.

    Klimatpolitiska rådet riktar kritik mot regerings nya livsmedelsstrategi

    Posted on by Elin Segerlind

    Klimatpolitiska rådet riktar återigen skarp kritik mot regeringens klimatpolitik, denna gång genom ett öppet brev till landsbygdsministern Peter Kullgren och klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari. I brevet varnar rådet för att regeringens nya livsmedelsstrategi inte är tillräcklig för att Sverige ska nå sina klimatmål och EU-åtaganden till 2030.

    Kritiken kommer kort efter att klimatministern uteblev från presentationen av rådets årliga granskning av regeringens klimatpolitik, vilket markerade första gången sedan rådets bildande som ansvarig minister inte deltog. I stället representerades regeringen av klimatministerns statssekreterare, något som väckt frågor om regeringens engagemang i klimatfrågan. Klimatpolitiska rådet riktade även då kritik mot regeringen för att inte göra tillräckligt för att Sverige ska nå nationella och internationella klimatmål.

    Regeringen har nyligen presenterat en ny livsmedelsstrategi med fokus på ökad konkurrenskraft, lönsamhet och export. Denna har fått kritik från flera håll, vilket Supermiljöbloggen tidigare berättat. Enligt Klimatpolitiska rådet saknas tydliga mål och styrmedel för hur jordbruket och livsmedelssektorn ska bidra till klimatomställningen. Rådet menar att strategin inte visar hur ökad livsmedelsproduktion ska ske inom ramen för klimatmålen och att hållbarhetsperspektivet har övergetts.

    Rådets rekommendationer till regeringen

    För att livsmedelsstrategin ska bli förenlig med Sveriges klimatambitioner anser Klimatpolitiska rådet att regeringen bör:

    1. Tydliggöra hur livsmedelsstrategin ska bidra klimatmålen
    2. Införa konkreta styrmedel och mätbara mål för att minska utsläppen från jordbruket och livsmedelssektorn
    3. Integrera hållbarhet och klimat i hela livsmedelspolitiken så att ökad produktion och export inte sker på bekostnad av miljö och klimat.

    Klimatpolitiska rådet avslutar sitt brev med att betona vikten av att Sverige tar sitt ansvar och visar ledarskap i klimatomställningen – även inom livsmedelssektorn.

    Sillen rödlistas lagom till påsk – testa vegosill

    Posted on by Lisa Jacobson

    Världsnaturfonden WWF rödlistar både makrill och norsk sill. Det gäller även sillen som lades in förra året, trots att vissa handlare tycker annorlunda.

    Det var i förra veckan som WWF uppdaterade Fiskguiden och flyttade över all makrill och vårlekande norsk sill till röda listan över arter som inte ska ätas alls. Detta gäller oavsett fångstmetod. Anledningen är flera års överfiske, eftersom länderna som fiskar inte har kunnat komma överens om fiskekvoterna. Det skriver WWF i ett pressmeddelande.

    Många års överfiske

    Makrill har tidigare bedömts som okej att äta, men nu står det illa till med bestånden. Fångsterna har överskridit vad forskare bedömer som hållbart med i snitt 41 procent årligen, ända sedan 2010. När det gäller sillen, som ofta fiskas i Nordostatlanten, har även denna flyttats från gult (undvik – ät högst 3-4 gånger per år) till rött. Detta är den sill som oftast läggs in och som många ser fram emot på påskbordet.

    ”Det är otroligt sorgligt att vi inte drar lärdom av detta utan låter kortsiktiga ekonomiska intressen styra hur fisket förvaltas”, säger Inger Melander, havs- och fiske i pressmeddelandet.

    Den norska sillen har tidigare kollapsat under 1970-talet, och det tog då flera decennier innan beståndet repade sig. Ändå har sillen återigen överfiskats sedan 2013.

    Vissa handlare har dock i intervjuer med Svt påstått att rödlistningen inte gäller sill som fiskades förra året. Det håller inte WWF med om:

    ”Det röda ljuset blev aktivt 8 april och då, enligt oss, har det rött ljus”, säger Inger Melander till Svt.

    De goda alternativen

    Som alternativ rekommenderar WWF att vi konsumenter letar efter sill från vattnen runt Island eller utanför Kanadas kust.

    En annan hållbar möjlighet att rädda påsken är att göra växtbaserad ”sill”. Att lägga in aubergine eller tofu är godare än det först kan verka. SMB uppmanar läsare att botanisera bland vegosill-recept inför påskhelgen!

    Konsumtionshets som psykologisk längtan

    Posted on by Anna Nyquist

    Trots klimatmål och olika miljölarm fortsätter svenskarnas konsumtion att öka – och har så gjort under lång tid. Det väcker en central fråga: varför fortsätter vi att konsumera mer och mer – trots att vi både vet, och känner av, konsekvenserna av denna livsstil?

    Svenskarnas konsumtion fortsätter att öka, trots klimatmål och växande medvetenhet om miljöproblem. Enligt SCB ökade hushållens konsumtion med 2,3 procent i februari 2025 jämfört med samma månad året innan. Från januari till februari ökade den dessutom med 1,1 procent.

    Samtidigt rapporterar Naturvårdsverket att Sveriges materialkonsumtion ligger över 11 ton per person högre än EU-genomsnittet. Sedan 2010 har den ökat med 25 procent.

    Det är siffror som väcker frågor. Varför fortsätter vi att konsumera mer, trots att vi både vet – och känner – vad det kostar för miljön och vår hälsa? Psykologisk forskning kan kanske bidra med ett svar. En teori som ofta lyfts i sammanhang som rör mänsklig motivation är Abraham Maslows behovshierarki, som han presenterade i artikeln A Theory of Human Motivation redan 1943.

    Behov sett som en behovshierarki

    Det Maslow föreslår i sin teori är att våra behov kan förstås som en hierarki – där vissa behov framträder först när andra är mer eller mindre tillfredsställda. Detta ofta illustrerat som en pyramid.

    Modellen innehåller fem nivåer: först kommer de mest grundläggande, som mat, vatten och sömn. Därefter trygghetsbehov, som skydd och stabilitet. Sedan följer sociala behov – som vänskap, kärlek och tillhörighet. Nästa steg rör självkänsla, alltså behovet av att bli sedd, erkänd och respekterad. Längst upp finns självförverkligande – längtan att leva meningsfullt och utvecklas som människa.

    Hierarkiska nivåer – men uppfylls inte strikt linjärt

    Det är lätt att tolka Maslows modell som en strikt trappa. Men Maslow var noga med att poängtera att så enkelt är det inte. I själva verket är det vanligt att vi befinner oss på flera nivåer samtidigt. En människa kan känna sig trygg men samtidigt längta efter närhet. Hon kan ha en stabil vardag men ändå kämpa med sin självkänsla.

    Maslow beskriver också att behov inte försvinner bara för att de en gång blivit tillfredsställda. De kan återkomma – särskilt om vi upplever att något hotar dem. Ett behov som inte längre är aktivt kan snabbt bli motiverande igen. I den meningen kan modellen hjälpa oss att förstå varför vi, även i ett rikt samhälle, plötsligt lägger mycket energi på trygghet. Det handlar inte nödvändigtvis om faktisk otrygghet, utan om hur vi uppfattar världen.

    När medier rapporterar om lågkonjunktur, krigshot eller samhällskriser, kan våra trygghetsbehov aktiveras på nytt. Och då kan konsumtion framstå som ett sätt att skapa känsla av kontroll, skydd eller beredskap – även om behovet i praktiken inte förändrats. Konsumtion kan då användas för att stilla både oro och för att uttrycka identitet, gemenskap eller status.

    Konsumtion som verktyg att hantera flera behov

    Genom den här teorin kan det bli lättare att förstå varför vi konsumerar mycket – och ofta. Inte nödvändigtvis för att vi är giriga eller omedvetna, utan för att konsumtion fungerar som ett verktyg för att hantera flera olika behov. Ett klädesplagg kan göra att vi känner oss inkluderade. En ny mobil kan ge oss känslan av uppgradering och självvärde. En miljömärkt produkt kan få oss att känna ansvar eller moralisk tillfredsställelse.

    Men det är ofta en tillfällig tillfredsställelse. Och när känslan av ”mättnad” bleknar, kommer behovet tillbaka. Vi köper igen. Maslow skriver att ”man is a perpetually wanting animal” – människan är ett ständigt längtande väsen. Vi blir inte färdiga. Vi söker, hela tiden.

    Här blir konsumtion ett enkelt sätt att hantera detta sökande. Men inte alltid ett hållbart sätt. Det gäller både för oss som individer och för planeten. Och det förstärks dessutom av samhällsnormer där ägande, nyheter och uppgradering ofta ses som framgång eller värde.

    Bekräftas av vår samtida forskning

    Maslows teori om behovshierarkin har haft stort inflytande sedan den först publicerades i artikeln A Theory of Human Motivation för drygt 80 år sedan. En majoritet av studenter inom ämnen som ekonomi, psykologi och sociologi lär sig den fortfarande som en basteori för att förstå mänskligt beteende.

    Teorin har också blivit en grund för mycket forskning – även i modern tid. I studien Beyond Basics: The Dichotomy of Actual and Perceived Consumer Needs från 2024 visar forskare att många konsumenter agerar utifrån upplevda behov, snarare än faktiska. Vi tror att vi behöver något, men det vi egentligen söker kan vara trygghet, identitet eller erkännande, vilka ofta inte möts genom konsumtion.

    I en annan studie – Intention-to-use low-carbon travel modes: An investigation integrating Maslow’s hierarchy of (driving) needs and the theory of planned behavior från 2024 – undersöks hur Maslows behovsmönster kan påverka våra val. Resultaten visar bland annat att beslutet att välja miljövänliga färdsätt ofta styrs mer av social status än av klimatnytta.

    Maslow ger oss svar och grund för att tänka om

    Allt detta pekar i samma riktning. Maslows modell ger oss kanske inte alla svar, men den kan erbjuda ett språk och en struktur för att bättre förstå varför vi konsumerar som vi gör. Den hjälper oss att se att konsumtion ofta handlar mindre om praktiska behov – och mer om psykologiska längtor.

    Vi köper inte bara för att vi behöver. Vi köper för att känna oss sedda, trygga, inkluderade. Och om vi inser det, kan vi också börja ifrågasätta om konsumtion verkligen är det bästa sättet att möta dessa behov.

    Kanske kan vi istället hitta andra vägar. Vi kan söka mening genom relationer, självkänsla genom skapande och trygghet genom gemenskap. Det är inte enkelt – men det är möjligt.

    Om vi börjar tänka annorlunda om vad vi egentligen behöver, och varför, kanske vi också kan börja bryta trenden av ständigt ökande konsumtion. Och i förlängningen skapa ett samhälle där människors behov möts – utan att det sker på framtida generationers bekostnad.

    Ny EU-rapport mäter välfärd bortom BNP

    Posted on by Anna Nyquist

    EU tar ett stort steg mot att mäta framsteg på ett nytt sätt. En ny rapport från EU-kommissionens forskningscenter visar att BNP inte längre räcker för att förstå hur ett samhälle mår. Istället föreslås en bred uppsättning indikatorer som fångar in både människors livskvalitet och planetens tillstånd.

    Rapporten från EU:s Joint Research Centre innehåller ett förslag till nytt ramverk med 140 indikatorer. De täcker allt från hälsa och utbildning till klimat, biologisk mångfald och resursanvändning.

    En förenklad version samlar 50 nyckelindikatorer som ska underlätta kommunikation och beslutsfattande. Miljöperspektivet spelar en central roll. Rapporten mäter hur EU-länder presterar inom fyra miljöområden: ekosystem, klimat, resursanvändning och grön ekonomi.

    Stora skillnader mellan medlemsländer

    Resultaten visar stora skillnader mellan medlemsstaterna. Sverige, Finland och Österrike ligger i topp. Dessa länder kombinerar högt välfärdsindex med relativt låg miljöpåverkan. I andra änden återfinns länder som Nederländerna, Luxemburg och Malta. Trots hög BNP bidrar de kraftigt till negativ miljöpåverkan, bland annat genom importens koldioxidavtryck.

    Klimatrelaterade dödsfall ökar i vissa delar av Europa. Portugal, Tyskland och Grekland drabbas särskilt hårt av värmeböljor och översvämningar. Samtidigt har flera länder minskat sina utsläpp och ökat andelen förnybar energi.

    Resursförbrukningen ökar

    Rapporten visar på en oroväckande trend: resursförbrukningen fortsätter att öka i många EU-länder. Trots att flera länder satsar på cirkulär ekonomi – alltså att återanvända och minska avfall – växer det totala konsumtionsfotavtrycket i EU. Det innebär att vi använder mer råvaror, energi och naturresurser än vad jorden långsiktigt klarar av. Rapporten pekar på att dagens insatser inte räcker för att minska det ekologiska trycket.

    Men det finns också ljuspunkter. Vissa länder, som Estland och Slovakien, har lyckats nå en relativt hög levnadsstandard – med god tillgång till hälsa, utbildning och trygghet – trots att deras BNP per capita är låg. Samtidigt visar rapporten att dessa länder har ett förhållandevis lågt miljöavtryck jämfört med rikare medlemsstater. Det tyder på att det går att skapa ett gott liv för människor utan att överbelasta miljön – om resurser används klokt. Men det kräver en tydlig politisk vilja, smarta investeringar och långsiktigt tänkande.

    Institutionell kvalitet viktigt

    Rapporten visar också att institutioner och jämlikhet spelar stor roll för ett lands utveckling. Länder med fungerande myndigheter, rättssystem och demokratiska strukturer lyckas ofta bättre – både när det gäller människors välmående och miljön.

    Samtidigt pekar rapportförfattarna på att det fortfarande finns stora klyftor mellan människor, och att handeln ofta leder till negativ klimatpåverkan i andra delar av världen. Rapportförfattarna efterlyser därför mer rättvisa och ansvarstagande.

    Nya mätsystemet inte tänkt att ersätta BNP

    Författarna betonar att det nya mätsystemet inte ska ersätta BNP. Det ska komplettera med fler perspektiv. Målet är att visa hur ett samhälle utvecklas – inte bara ekonomiskt, utan också socialt och miljömässigt.

    De vill ge en mer rättvis och helhetsbaserad bild. Det handlar om att mäta välfärd, jämlikhet och miljöhänsyn tillsammans. Enligt rapporten behövs en framtid där tillväxt sker i balans med naturen – och med omtanke om dem som kommer efter oss.

    Betydelse för svensk politik

    Förslagen i rapporten kan både stödja och utmana svensk politik. Sverige får höga betyg i rapportens index, särskilt när det gäller miljö och sociala frågor. Men EU:s ökade fokus på miljömätning, inkludering och starka institutioner kan krocka med en politik som sätter kortsiktig tillväxt eller nedskurna miljömål i första rummet.

    Vill Sverige behålla sin roll som föregångsland krävs politik som förenar konkurrenskraft med långsiktig hållbarhet. Det blir särskilt viktigt nu när EU ställer tydligare krav på att se helheten i samhällsutvecklingen.

    Höga gifthalter i döda igelkottar

    Posted on by Anna Nyquist

    En ny vetenskaplig studie visar att döda igelkottar i södra Sverige innehåller höga halter av miljögifter. Djuren kom både från stadsmiljöer och landsbygd. Resultaten ger insikter om hur förorenad vår omgivning är.

    I studien analyserades 51 döda igelkottar som samlades in under somrarna 2021 och 2022. De flesta kom från områden kring Lund, men även Malmö och Helsingborg ingick i studien.

    Insamlingen skedde genom ett medborgarforskningsprojekt lett av Lunds universitet. Allmänheten hjälpte till genom att rapportera in döda djur. Forskare från Lunds universitet, Sorbonneuniversitetet och École Pratique des Hautes Études i Frankrike genomförde analysen.

    En cocktail av gifter

    Forskarna ville ta reda på hur mycket skadliga ämnen igelkottar i södra Sverige utsätts för i sin vardagliga miljö. De analyserade vävnader från lever, tänder och taggar och kunde därigenom kartlägga både tungmetaller – som bly, arsenik, aluminium och koppar – och syntetiska kemikalier som kommer från plast, bekämpningsmedel och avgaser. Dessa ämnen förekommer inte naturligt i kroppen men ansamlas över tid.

    Ftalater och polyklorerade bifenyler visade sig vara de mest utbredda kemikalierna i igelkottarnas lever. Ftalater fungerar som mjukgörare i plast och finns i allt från golv och möbler till matförpackningar. Polyklorerade bifenyler, ofta kallade PCB, är industriellt framställda ämnen som sedan länge är förbjudna – men som ändå finns kvar i miljön eftersom de bryts ner mycket långsamt.

    Både i stadsmiljöer och på landsbygden

    Studien visar tydliga skillnader beroende på var djuren har levt. Igelkottar från stadsmiljöer hade ofta högre halter av metaller än dem från landsbygden. Samtidigt visar resultaten att även djur på landsbygden utsätts för en komplex och farlig blandning av gifter.

    Resultaten väcker oro för igelkottarnas hälsa – men också för andra som delar samma miljöer. Dit hör även vi människor. Studien visar att många industriellt framställda kemikalier påverkar oss mer än vi kanske tror – långsamt och ofta utan synliga tecken på ytan.

    Nina Ekelund: På vilken sida av historien vill du stå?

    Posted on by Nina Ekelund

    I tider som präglas av desinformation, polarisering, krig och konflikter, klimatförändringar och massutrotningar av arter räcker det inte att passivt vara ”en god person”. Det krävs att man agerar och mobiliserar. På vilken sida av historien vill du stå?, undrar Nina Ekelund i veckans krönika.

    KRÖNIKA ”The world will not be destroyed by those that do evil, but by those that watch them, without doing anything!” Det är ett citat av Albert Einstein, född 1879 i Ulm i Tyskland och död 18 april 1955 i Princeton i USA. Albert Einstein var en fysiker, fick nobelpriset och han var jude. Varför skrev han detta citat? 

    Exakt varför vet jag inte. Men om jag tillåter mig att tycka till så levde Einstein under en tid präglad av enorma världsomvälvningar; två världskrig, under förintelsen, och senare kärnvapenkapprustning. Han var djupt engagerad i både vetenskapliga och etiska frågor och talade ofta om vikten av att stå upp mot orättvisor. Han uttalade sig ofta mot nazismen, fascismen och senare också mot rasism i USA. Han var till exempel väldigt tydlig i sitt stöd för civilrättsrörelsen. 

    Det här citatet uttrycker hans övertygelse att det inte räcker att bara vara ”en god människa” passivt. Ondskan får fotfäste när de goda inte agerar. Det är en uppmaning mot likgiltighet och tyst medhåll, särskilt i tider av förtryck eller orättvisa. Det räcker inte med att inte göra fel, man måste också agera.

    Idag lever vi i en tid där vi påverkas av desinformation, cyberkrig, väpnade konflikter, social polarisering, klimatförändringar samt massutrotning av arter. Vi behöver vara goda människor som mobiliserar och agerar. För om inte vi agerar, vilka röster låter vi då få övertaget? 

    I november träffas världens ledare på klimatmötet, COP30 i Brasilien, för att besluta om åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna.​ En av de mest kritiska punkterna på agendan är att länderna ska lämna in sina uppdaterade nationella klimatplaner, Nationally Determined Contributions (NDC). Dessa planer ska innehålla ännu mer ambitiösa mål för att minska växthusgasutsläppen och anpassningsstrategier för att hantera klimatförändringarnas effekter. FN:s generalsekreterare har betonat vikten av att dessa NDC:er täcker alla utsläpp och hela ekonomin, samt att de påskyndar utfasningen av fossila bränslen och främjar övergången till förnybar energi. Varför är det bråttom nu? 

     1. För att vi inte är på rätt spår. Just nu leder de globala klimatlöftena (de NDC:er som redan lämnats in) till en uppvärmning på cirka 2,5–2,9°C.  

    2. För att tiden håller på att rinna ut. Ju längre vi väntar, desto svårare (och dyrare) blir det att ställa om.  

    3. För att klimatförändringarnaredan slår hårt. Vi ser redan ökande värmeböljor, torka, översvämningar och havsnivåhöjningar, särskilt i sårbara regioner.  

    4. För att rättvisa behövs. Många utvecklingsländer gör redan mer än de rika, trots att de har mindre resurser och historiskt släppt ut mycket mindre.  

    5. För innovationen och de gröna jobben. Ambitiösa klimatplaner driver på innovation, investeringar i förnybar energi och skapar gröna jobb.  

    Hur ska vi lyckas hantera dessa utmaningar? Det kommer framöver läggas enorma resurser på försvaret och vi kommer att utveckla det civila försvaret samtidigt. Jag tror att valet nästa år, 2026, kommer att handla om försvar och ekonomi. Många politiker kommer se den gröna omställningen som en kostnad, inte en möjlighet. För stora delar av näringslivet är den gröna utvecklingen, som vi just nu är inne i, självklar för konkurrenskraft och för att säkra jobben.  

    Till stora delar finns ingen en motsättning mellan stärkt försvar och den gröna utvecklingen; minskat beroende av fossila bränslen och ökad cirkulär ekonomi är två mycket tydliga områden som gynnar det militära försvaret, det civila försvaret och den gröna omställningen. Allt som finns i vårt närområde och som ger korta värdekedjor är i princip bättre för båda klimatet och säkerheten. Om vi väljer att se möjligheterna här, då kommer vi att få med den gröna utvecklingen i valet 2026.  

    Men då kan vi inte vara tysta, vi måste fortsätta agera och lyfta frågorna om den gröna utvecklingen från företag, civilsamhälle, politik och organisationer. Kom ihåg: Det räcker inte med att inte göra fel, man måste också agera. På vilken sida av historien vill du stå? 

    SCA lämnar miljömärkningen FSC

    Posted on by Alva Danielsson

    Skogsbolaget SCA vill lämna miljöcertifieringen FSC, avslöjar Dagens Nyheter. “Glasklar markering att bolaget inte vill bedriva ett hållbart skogsbruk”, säger Karolina Carlsson på Greenpeace om beslutet.

    Forest Stewardship Council är en frivillig certifiering, men är högt ansedd och ska garantera konsumenten att produkterna kommer från ett hållbart skogsbruk. Den ställer krav på bevarande av hotade arter och höga naturvärden, samt hänsyn till urfolks rättigheter.

    I mejlkonversation mellan FSC-organisationen och SCA:s affärsområdeschef Jonas Mårtensson framkommer att bolaget avser att lämna FSC, något DN var först med att avslöja. Enligt bolaget själva hotar FSC tillgången till råvaror och tar inte hänsyn till “den kritiska roll skogsprodukter spelar i klimatomställningen”.

    Beskedet väcker starka reaktioner hos flera aktörer. Greenpeace, som tidigare i vår har polisanmält SCA för artskyddsbrott, är kritiska.

    Detta är ytterligare en glasklar markering från SCA att bolaget tyvärr inte är intresserat av att bedriva ett skogsbruk som respekterar mänskliga rättigheter eller naturens gränser. Att de vill pressa FSC att urvattna regelverket när det istället borde stärkas är tragisk läsning, precis som den ovetenskapliga och greenwashade argumentationen om att deras intensiva kalhyggesbruk skulle gynna klimatet när sanningen är den rakt motsatta, säger Karolina Carlsson, kampanjledare på Greenpeace till SMB.

    Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist vid Svenska samernas riksförbund är besviken.

    Det är sorgligt. Det är förjävligt, helt enkelt. Det visar ju på att man inte vill bedriva ett hållbart skogsbruk i Sverige. De väljer den enklaste vägen för att kunna avverka så mycket som möjligt. De krav som ställts från oss, samebyar och miljörörelsen är inte orimliga, utan ligger i linje med de konventioner om mänskliga rättigheter, klimat och biologisk mångfald som Sverige skrivit under, säger hon till DN.

    SCA:s Jonas Mårtensson bekräftar enligt DN att man lämnar FSC, men säger att det är temporärt. Bolaget kommer även att fortsätta vara certifierade i vissa delar av dess globala produktionskedja. Utträdet ska ske 1 juni i år.

    SCA begär att se över flera av FSC-kraven, heter det i ett brev till FSC:s generaldirektör enligt ATL. Utöver kritik mot vad SCA tycker är ett för ensidigt fokus på biologisk mångfald, påpekas även samrådsprocesserna med samebyar. Certifieringens krav på samråd riskerar att bli ”ett veto som hindrar långsiktig planering”. Inflytandet från skogsägare och skogsbruket är enligt SCA också för lågt, och bolaget vill ha större representation av skogsägare bland FSC-medlemmarna. Dialog med internationella FSC efterfrågas, men om lösning uteblir kommer SCA att ”pausa” sin certifiering.

    Resten av året lever svenskarna på lånade resurser

    Posted on by Alva Danielsson

    Från och med 10 april använder svenskarna resurser som jorden egentligen inte har. Idag inträffar Overshoot day, och Sverige lever som om vi hade fyra jordklot. 

    Global Footprint Network tar varje år fram beräkningar för Overshoot day beroende på hur stor konsumtionen är. Först i år låg Qatar den 6 februari, och i andra änden av spektrumet finns Uruguay den 17 december. Beräkningarna är baserade på planetens kapacitet och det mänskliga ekologiska fotavtrycket. 

    Trenden visar att den globala overshoot-dagen varje år infaller allt tidigare, och var ifjol den 1 augusti. Sverige är ett av de länder som använder mest resurser, och redan den 10 april har vi för i år förbrukat vår del. Enligt Miljömärkning Sverige lever vi som om vi hade fyra jordklot, och de uppmanar i ett pressmeddelande att minska överkonsumtionen.

    Det är fler som är kritiska till överkonsumtionen och vår stora påverkan på planeten. Extinction Rebellion genomför en sittstrejk i köpcentrum i Göteborg för att belysa dagen och svenskarnas konsumtionsbeteenden. I ett pressmeddelande skriver de följande:

    Resurser förbrukas i en takt som naturen inte kan kompensera för, och vår shoppingkultur eldar på en ekonomi byggd på ständig tillväxt – trots att vi vet att det inte är hållbart. Köpcentrum är symboler för denna överkonsumtion, där reklam och reor ständigt lockar till fler köp vi inte behöver, på bekostnad av miljön och framtida generationer.

    För att skjuta på datumet behövs en drastisk minskning av utsläpp av växthusgaser och användning av naturresurser. SMB har tidigare skrivit om olika perspektiv och ekonomiska vägar framåt för att minska skadan på klimatet och ekosystem. 

    Klimatministern utfrågad i KU: ”Vi ökar inte utsläppen medvetet”

    Posted on by Jan Lindsten
    Bild på klimatminister Romina Pourmokthari (L)

    Regeringen följer klimatlagen, och för inte en politik som ”medvetet ökar utsläppen.” Så bemötte klimatminister Romina Pourmokthari (L) frågor i konstitutionsutskottet från oppositionspartierna – som bestämt påstår det motsatta.

    Utfrågningen, som videoutsändes, ägde rum under tisdagen och är den 13:e i ordningen där just klimatministern kallas in för att utfrågas. Romina Pourmokthari hör till en av de absolut mest påpassade och kritiserade ministrarna.

    Inte minst som ett resultat av hennes försäkringar om att klimatmålen är möjliga att nå, medan expertmyndigheter, tillsynsorgan och nu även OECD hävdar motsatsen, vilket SMB nyligen berättat om.

    Tisdagens utfrågningar rörde samma tema, alltså om huruvida regeringen alls följer klimatlagen. Men också om huruvida den kommunicerar läget sanningsenligt och med hänsyn till de fakta som finns framme.

    ”Klimatministern osaklig och vårdslös med fakta”

    I Dagens ETC:s tisdagsnummer riktade Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap i Uppsala, stark kritik mot ministern för att vara osaklig och vårdslös med fakta, en slags ”Trumpifiering”. Liknande utgångspunkter hade frågeställaren själv, centerpartisten Rikard Nordin i ETC:s artikel. Vid KU-utfrågningen var det dock partikamraten Malin Björk som fick ta till orda.

    Hon betonade att redan klimatlagens andra paragraf har en bindande bestämmelse att landets växthusgasutsläpp ska minska, och undrade hur det rimmar med dagens politik som resulterat i ökande utsläpp.

    – Vi bedömer att vi arbetar för minskade utsläpp, svarade Romina Pourmokthari och konstaterade att faktiskt även Klimatpolitiska rådet noterar att flera beslut i 2025 års statsbudget går i den riktningen.

    – Det vidtas flera åtgärder, som satsningar på laddinfrastruktur, höjd reduktionsplikt (till tio procent red:s anmärkning) och en rad förslag i den energipolitiska propositionen, exemplifierade hon.

    Gäller vallöftena om billigare bensin eller klimatlagen?

    Dessa tio procent är lägre än de tidigare nivåerna på reduktionsplikten för diesel och bensin, och bedöms inte av expertorganen som tillräcklig för att sänka den kraftiga ökningen av konsumtionen som skett under fjolåret.

    Björk återvände till Klimatpolitiska rådets slutsats från rådets senaste rapport, att regeringens samlade politik inte leder mot att klara klimatmålen, vare sig kort- eller långsiktigt. ”Vilka vetenskapliga fakta bygger klimatministern sitt påstående på – är det fakta som rådet inte uppmärksammat?” ville hon veta.

    – Regeringens politik bygger på förutsättningarna att erbjuda alternativ som gör klimatomställningen möjlig, till exempel ett stabilt elsystem. Det handlar om att skapa de grundläggande förutsättningarna, och jag har inte stött på någon internationell forskning som motsäger detta, svarade ministern.

    Miljöpartisten Jan Riise ställde den spetsiga frågan om vallöftet om sänkta bensin- och dieselpriset trumfar klimatlagens krav. Vilket Pourmokthari förnekade:

    – Vi menar inte att vi medvetet för en politik som ökar utsläppen. Sänkta bränslepriser var inte en åtgärd för klimatpolitiken. Det handlar om annat som optimerar förutsättningarna för hushållens omställning, som att erbjuda bra, ren el till rätt pris, löd svaret.

    Därför gör regeringen en annan bedömning

    Klimatministern hade ett tekniskt komplicerat svar på frågan om varför regeringen inte delar bedömningarna från Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet och inte heller Naturvårdsverket om att förd politik inte leder till måluppfyllelse, vare sig år 2030 eller till noll-nettomålet 2045.

    Hon konstaterar att regeringens klimatpolitik ryms i flera dokument. Dels i de årliga statsbudgetarna, dels i klimathandlingsplanen som pekar över hela mandatperioden. Det är den sammantagna politiken i handlingsplanen som, enligt klimatministern, kommer att visa att regeringen är på rätt väg – men av tekniska skäl får inte regeringen föregå varje enskilt års budget. (I SMB:s stora granskning av innehållet i klimathandlingsplanen 2023 framkommer redan dock invändningar från en rad expertorgan och organisationer att åtgärderna är otillräckliga för måluppfyllelse).

    Romina Pourmokthari gjorde även en liten reservation i den högre semantiska skolan om hur regeringen ser på läget för sin klimatpolitik:

    – Vi bedömer att vi har förutsättningar att nå målen – inte att vi når målen.

    Ministern fick under utskottsförhöret slutligen även frågor om hur regeringen presenterade trålningsförbudet i sin havsmiljöproposition, samt hur reduktionspliktens effekter beräknats.

    Kritiken mot regeringens förslag om slopat beteskrav fortsätter

    Posted on by Elin Segerlind
    Kor på bete Foto: Emil-stock.adobe.com

    I en uppmärksammad omröstning förra veckan ställde sig riksdagen bakom rätten för kor att beta och krävde i och med det att regeringen backar från sitt förslag om inskränkningar.  Beslutet kom efter en intensiv debatt och en omröstning där Socialdemokraternas förslag om att värna beteskravet lyckades samla majoritet mot regeringspartierna.

    Riksdagen röstade med 109 ja-röster mot 91 nej-röster för att uppmana regeringen att bevara det svenska beteskravet. Detta trots att Miljö- och jordbruksutskottet tidigare rekommenderat att avslå motionen. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stödde utskottets linje, medan Socialdemokraternas reservation, med direkt stöd av Miljöpartiet och passivt stöd från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, segrade.

    – Det är fel att prata om beteskravet som något som bara innebär merkostnader, för kor som släpps ut på bete håller sig friskare och drabbas inte i lika hög grad av kostsamma produktionssjukdomar så som hälta och juverinflammation. […] Beteskravet är också den enskilt största anledningen till att Sveriges kommuner och regioner kan upphandla svenska mejeriprodukter och svenskt nötkött i så stor utsträckning som idag, sa Sofia Skönnbrink (S) i debatten där hon lyfte förslaget om bevarat beteskrav.

    Kampanjens roll och kritik mot utredningen

    Beslutet följer på den massiva opinionskampanj ”Jag vill beta” med över 165 000 namnunderskrifter som drivits av bland andra Djurens Rätt. Kampanjen är en reaktion på regeringens utredning om animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56), som föreslår att slopa beteskravet för mjölkkor i lösdrift för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft.

    – Sverige har mycket bra förutsättningar för att odla och producera livsmedel. Under många år bakåt i tiden har dock antalet bönder minskat i stort antal. Antalet mjölkkor har också minskat. Faktum är att vi i Sverige aldrig har haft så få jordbrukare eller mjölkkor i landet. […] Det var därför som regeringen tillsatte utredningen, sa Magnus Oscarsson (KD) i samma debatt.

    Osäker framtid för beteskravet

    Kristdemokraterna som innehar landsbygdsministerposten har under lång tid varit pådrivande för att förändra regelverket kring beteskravet. Tillsammans med Tidöpartierna har de nu fått upp frågan på den politiska dagordningen. Med det är inte konsensus inom regeringssamarbetet.

    Sverigedemokraterna röstade inte på utskottets förslag (att avslå Socialdemokraternas reservation om att bevara beteskravet) utan avstod i omröstningen, något som möjliggjorde att Socialdemokraternas reservation gick igenom. Liberalerna röstade med utskottets förslag trots att de i debatten uttryckt ett starkt stöd för kornas rätt till bete. I debatten hänvisade Elin Nilsson (L) till att frågan skulle hanteras inom regeringssamarbetet men att Liberalerna i det arbetet skulle kämpa för att förslaget om beteskrav inte skulle bli verklighet.

    Regeringen måste nu ta ställning till riksdagens tillkännagivande, som sätter käppar i hjulet för genomförande av utredningens förslag av avskaffande av beteskravet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.




      Copyright 2023 © Supermiljöbloggen