Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Tre av fyra svenskar vill att regeringen klarar klimatmålen

    En majoritet av svenskarna är oroade över klimatförändringarna och tre av fyra vill att regeringen ser till att nå de klimatmål som satts upp. Det visar en Sifo-undersökning som beställts av Naturskyddsföreningen. Men regeringen hörsammar inte den här opinionen, betonar nu föreningen.

    Undersökningen utfördes via en webbaserad enkät i mitten av februari till ett statistiskt representativt urval av personer mellan 18 och 79 år.

    Två frågor ställdes, i likhet med de opinionsmätningar Naturskyddsföreningen gjort de senaste åren: ”Hur oroad är du av klimatförändringarna”, respektive ”Hur viktigt är det att regeringen för en politik som gör att Sverige når klimatmålen?”

    Utfallet skiljer sig i liten grad jämfört med de tre mätningar som gjorts tidigare med början i maj 2022. 75 procent uppger att det är mycket eller ganska viktigt att regeringen klarar klimatmålen. I september i fjol var siffran 77 procent och i maj 2022 tyckte 72 procent detta, som jämförelse.

    Oron över klimatförändringen var lite lägre. 65 procent av de drygt 1000 svarande var mycket eller ganska oroliga. Vid de tidigare mättillfällena i september -23 och maj -22 var siffran 67 procent båda gångerna.

    Illustration: Naturskyddsföreningen/Verian

    Undersökningen visar, i likhet med många andra liknande opinionsmätningar, att kvinnor genomgående är mer oroliga än män. Det finns även politiska skillnader. Personer som sympatiserar med regeringsunderlaget, det vill säga de så kallade Tidöpartierna L, KD, M och SD, är mindre oroade över klimatet och tycker inte det är lika viktigt att klimatmålen nås.

    Dock anser enligt undersökningen en majoritet även av Tidö-samarbetspartiernas väljare att det är viktigt att nå målen, 56 procent. 94 procent av de som röstar på övriga partier anger att det är viktigt.

    Men regeringen Kristersson och dess samarbetspartner SD för en politik som, enligt de flesta bedömare utanför själva regeringskretsen, fjärmar sig från klimatmålen istället för att närma sig. Detta har lett till ett skarpt uttalande från Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall:

    Det är tydligt att regeringen för en politik som strider mot opinionen. Majoriteten av svenskarna vill att regeringen ser till att vi når våra klimatmål, vilket står i kontrast till miljöminister Romina Pourmokhtaris uttalande i SVT:s 30 minuter om att hennes politik är ett resultat av att väljarna röstat för billigare bränsle, säger hon i ett pressmeddelande.

    Ny lag ska återställa EU:s land och hav

    EU-parlamentet har antagit en lag om restaurering av natur. Detta är en överenskommelse med medlemsländerna som ska återställa skadade ekosystem, göra så att EU når både klimatmål och mål om biologisk mångfald, samt stärka livsmedelstryggheten. De svenska ledamöterna i M, KD och C gjorde gemensam sak med yttersta högern, däribland SD, och röstade nej.

    Utfallet var, liksom tidigare i miljöutskottet, mycket splittrat. Lagen, som nu ska godkännas även av ministerrådet, gick igenom med 329 ja mot 275 nej och 24 nedlagda under tisdagens omröstning. M- och KD-ledamöterna anslöt till sin partigrupp EPP:s hållning att avvisa lagen i sin helhet.

    Centerpartisterna, som hör till den liberala gruppen, avvek från denna grupps linje och röstade således nej till förslaget. Däremot inte L som sa ja tillsammans med parlamentarikerna från S, MP och V.

    Mer än 80 procent av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick. Den 22 juni 2022 föreslog EU-kommissionen en lag om restaurering av natur. Ambitionen var att bidra till långsiktig återhämtning av skadad natur i EU:s land- och havsområden. Lagen är ett sätt att uppnå EU:s mål för klimatet och den biologiska mångfalden, samtidigt som den bidrar till uppfyllelse av EU:s internationella åtaganden, såsom FN:s globala Kunming–Montreal-ram för biologisk mångfald. EU-kommissionen har tidigare bedömt att den nya lagen lagen även ger betydande ekonomiska fördelar, där varje investerad euro kan ge minst åtta euro tillbaka.

    Krav på nationella planer

    Nu har EU-parlamentet beslutat om den unika lagen. För att nå EU:s mål ska medlemsländerna återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som den nya lagen täcker (skogar, gräsmarker, våtmarker, floder, sjöar
    och korallbäddar) från dåligt till gott skick senast 2030. Målet ska sedan breddas till 60 procent
    fram till 2040 och till 90 procent fram till 2050.

    Parlamentet anser att det är Natura 2000-områden som EU-länderna bör prioritera först. Så snart dessa områden är i gott skick måste EU-länderna se till att de inte försämras väsentligt igen. Länderna ska även anta nationella restaureringsplaner där detaljerna för hur målen ska uppnås beskrivs.

    Jordbrukets ekosystem

    Jordbrukets ekosystem tas särskilt upp i beslutet. För att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen ska EU-länderna göra framsteg när det gäller två av tre indikatorer: indexet för gräsmarksfjärilar, andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald samt lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark. Därtill krävs även insatser för att förbättra indexet för vanliga jordbruksfåglar. Anledningen är att fåglar utgör ett bra mått på hur det står till med den biologiska mångfalden.

    Torvmarker effektiva

    Att återställa dikade torvmarker bedöms vara mycket kostnadseffektivt för att minska jordbrukets utsläpp. Därför ska länderna återställa minst 30 procent av de dikade torvmarkerna senast 2030, 40 procent fram till 2040 och 50 procent fram till 2050.

    Den här dagen är en viktig dag för Europa: Vi går från att skydda och bevara naturen till att återställa den, framhöll den spanska socialdemokraten César Luena, som var föredragande i ärendet.

    Nödbroms i lagen för jordbruket

    Det finns även en så kallad nödbroms i lagen, på begäran av EU-parlamentet. Detta handlar om att
    målen för jordbruksekosystemen kan läggas åt sidan om de minskar jordbruksmarken så mycket att en tillräcklig livsmedelsproduktion för EU:s konsumenter inte garanteras.

    Nästa steg efter EU-parlamentets beslut om ny lag är att ministerrådet också antar förslaget. Därefter kan lagen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.

    Blandade reaktioner i Sverige

    Kommentarerna på den svenska hemmaplanen var, som väntat och precis som i parlamentets omröstning, splittrade. Från jord- och skogsbrukssektorn, som varit i särskilt starkt fokus, kom kritik och missnöje från LRF:s ledning. ”Konsekvenserna kan bli ett hårt slag mot Sveriges produktion av livsmedel och förnybara skogsprodukter” framhöll LRF:s ordförande Palle Borgström.

    Från miljöhåll välkomnades beslutet däremot som ett viktigt steg för att förbättra den biologiska mångfalden och minska klimatbelastningen i Europa. Till exempel var WWF positiva.

    Inom jordbruks- och livsmedelsnäringen höll alla inte heller med LRF. Till Svt säger köttbonden Viola Hall från Söråker i Timrå kommun att beslutet kommer att gynna den biologisk mångfalden, men även innebär mycket arbete och kostnader.

    Konkurs för Renewcell trots välbehövlig återvinningsteknik

    Renewcell, det innovativa svenska textilåtervinningsbolaget, har nu officiellt ansökt om konkurs. Bolaget, som hade ambitionen att revolutionera textilindustrin, har inte lyckats övervinna de ekonomiska utmaningar som hindrat deras fortsatta framsteg.

    Renewcell grundades för att omforma textilindustrin genom att återvinna kläder och textilavfall till nya textilfibrer. Företaget inledde en storskalig satsning för kemisk återvinning i industriell skala 2022 med syftet att återvinna cellulosabaserat textilavfall som bomullskläder eller produktionsspill till ett nytt material kallat circulose. Cirkulose kan sedan bli grund för olika slags konstgjorda fibrer såsom viskos. Med en innovativ Circulose-teknik bröt de ner bomullsplagg till celluloselösningar, vilka sedan blev nya textilfibrer.

    Trots sin nyskapande idé och teknologi meddelar nu Renewcell att de ansökt om konkurs. Enligt pressmeddelandet har bolaget misslyckats med att säkra nödvändig finansiering för en strategisk översyn som de tillkännagav i november 2023.

    Under översynen förde Renewcell avancerade förhandlingar med sina största aktieägare, H&M och Girindus, befintliga långivare som BNP Paribas, Europeiska investeringsbanken, Finnvera (delvis garant), Nordea, AB Svensk Exportkredit och potentiella nya investerare samt andra intressenter om långsiktiga finanslösningar. Tyvärr ledde dessa förhandlingar inte till den nödvändiga likviditeten och kapitalet som Renewcell behövde för att fortsätta sin verksamhet.

    Denna utveckling är ett nytt bakslag för textilindustrin, som kämpar med att hantera sina avfallsproblem. Samtidigt ökar svenskarnas konsumtion av ny textil alarmerande snabbt. Från år 2000 till 2022 ökade nettoinflödet av nya textilier (import minus export) till Sverige med över 40 procent per person, vilket motsvarar en ökning på ungefär 4,5 kilogram per individ. Renewcells ekonomiska svårigheter kan ses som ett exempel på hur svårt det är för enskilda aktörer att rå på den globala och ohållbara textil- och modeindustrin.

    Klimatrörelse i Schweiz vinner dom om fossilkraftverk

    Ett fossilt kraftverk utanför Zürich ska fungera som reserv till elförsörjningen i Schweiz. Efter en överklagan från lokalbefolkningen och klimatrörelsen slår domstolen fast att kraftverket inte uppfyller kraven för att drivas.

    För att skydda elförsörjningen i Schweiz mot extraordinära händelser, beslutades att bygga en vinterreserv, som inkluderade ett tillfälligt reservkraftverk i kommunen Birr i Aargau. För ett drygt år sedan lämnade elva invånare in ett klagomål mot driften av det fossildrivna kraftverket. Med stöd av den schweiziska klimatrörelsen Klimastreik Schweiz överklagades det initiala beslutet till den federala förvaltningsdomstolen.

    Domstolen konstaterade att de rättsliga kraven för tillhandahållande och drift av reservkraftverket inte uppfylldes enligt den federala försörjningslagen.

    Denna historiska dom visar att förbundsrådet drev på förstörelsen av fossila bränslen genom att bygga reservkraftverket utan någon grund. Rådet gjorde detta över huvudet på befolkningen och utan att undersöka miljökonsekvenserna, säger Lena Bühler, författare till klagomålet i ett pressmeddelande från Klimatstrejk Schweiz

    Klimatstrejk Schweiz kräver nu att det fossileldade reservkraftverket i Birr omedelbart monteras ned, eftersom det inte finns någon grund för dess existens.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Hawaii 24 februari låg koldioxidhalten i atmosfären på 425,08 miljondelar (ppm). Jämfört med för ett år sedan är det en ökning med 5,69 ppm.

    Källa: NOAA

    Förra veckans medeltal blev 425,21 ppm, vilket är en ökning med 5,53 ppm jämfört med för ett år sedan. På ett decennium är det en ökning med 26,68 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 422,80 ppm i januari, vilket är en ökning med 3,32 ppm jämfört med januari 2022. Temperaturen var +1,60 °C relativt till 1880-1920 och därmed tillfälligt högre än Parisavtalets under gräns på max 1,5 °C. 2023 blev som förväntat det varmaste året som någonsin uppmätts med 1,48 °C över den globala medeltemperaturen jämfört med förindustriella nivåer. Sedan 1980-talet har varje decennium blivit varmare än det föregående.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: Scripps

    Frida Hylander: Systemet pågår inte bortom individer

    Uppfattningen att individ- och systemförändringar är frånskilda är felaktig. Individer påverkar varandra, och kan genom handling och ledarskap skapa systemförändringar. SvD Kulturs Björn Werner, regeringen och andra makthavare är fel ute, skriver SMB:s krönikör Frida Hylander.

    Krönika. Att vara människa innebär att dagligen känna känslor och ofta det som kallas kognitiv dissonans. Ett fenomen som innebär att det blir ett glapp mellan det man tänker och känner och det man sedan gör. Man vet att man inte borde, men man vill ändå. När dissonansen uppstår kan man kort sagt välja mellan två saker: antingen ändrar man sitt beteende, eller så hittar man på argument för att slippa ändra på sig. Ofta sker den här processen privat, men ibland sker den publikt, till exempel på kultursidan i en stor tidning.

    Svenska Dagbladets kulturskribent Björn Werner skriver i en text om hur jobbigt det är att han och hans influenser-flickvän blivit ifrågasatta för att de rest på en tvåveckorsresa till Mauritius. Kontentan är ungefär att det förvisso är ohållbart att långflyga på semester, men att det inte känns lika jobbigt när såpass många uppmuntrar en, och man dessutom kan förlägga ansvaret på systemet i stället för att skambelägga individen. Flygskammen är förhoppningsvis på väg bort, skriver han. Skrivet ur ett milt sagt priviligierat perspektiv.

    För att sätta det där med privilegierna i proportion behöver vi förstå att endast 2-4 procent flyger årligen internationellt och att en procent av världsbefolkningen står för 50 procent av flygens utsläpp. Det är få livsstilsval som tydligare illustrerar hur extremt ojämlik klimatkrisen är och hur den fortsätter att eldas på av de med mest pengar. Flygskammen är förbehållen den lilla minoritet som ens har möjlighet att flyga.

    Är man skribent i en stor tidning, eller en välkänd influenser, så är man en makthavare. Med den makten följer att man har större möjlighet än många andra att påverka vilka sociala normer som råder i samhället. Man blir en rollmodell som folk tittar på och tar efter. En avhandling som undersökt vad som händer när ledare gör individförändringar, som att avstå flyget, såg att de uppfattades som mer trovärdiga och omtyckta. Men de påverkade också andra till att följa i deras fotspår. Att leda vägen genom handling tycks inte bara vara en individhandling utan en kollektiv, framför allt om man befinner sig i en maktposition.

    Att använda skam som strategi för storskalig beteendeförändring är vanskligt – men något som ofta glöms bort i diskussionen är att det är skillnad på att använda skam som aktiv strategi och att skam och skuld uppstår som en konsekvens när man bryter de sociala normerna. Skam är tätt sammankopplad med de oskrivna regler – om vad som är accepterat och uppmuntrat i olika grupper. Eftersom människor är sociala varelser är vi också uppmärksamma på vad andra gör och vad andra tycker är okej att vi gör. Skambeläggande eller inte, det sociala trycket påverkar hur vi agerar och vilken typ av livsstil vi strävar efter – men också att det känns jobbigt när vi bryter mot normen.

    Alternativet till att skambelägga människor för deras flygande kan därför inte vara att bidra till att glorifiera en ohållbar livsstil. För det är vad man gör när man som influenser flyger på semester till andra sidan jorden, eller när man som skribent skriver om hur många som tycker en ohållbar livsstil är helt okej, till och med livsbejakande! Så fungerar det mänskliga beteendet; informationen om flygets stora utsläpp väger lättare än förvissningen om att det plötsligt är inne igen att maxa sina utsläpp och med stolthet berätta om det.

    En av Werners slutsatser är att det är systemet som behöver förändras, vilket jag håller med om. Den verkligt viktiga frågan blir då vad Werner, och andra som säger att individförändringar är meningslösa, gör för att bidra till systemförändring? För inte kan det vara så att alternativet till att strunta i individförändringar är att inte göra något alls? Eller tror han att vi som individer inte har med systemet att göra? Systemet är inget magiskt väsen som pågår där bortanför individernas liv och påverkansmöjligheter.

    Idén om att individ- och systemförändring står i motsats till varandra bygger på en falsk dikotomi som utgår från att människor inte har möjligheten att vara något mer än enskilda konsumenter vars enskilda resor till Mauritius varken gör från eller till. Så är det inte. Kulturskribenter, influensers och vi andra har all möjlighet att gå samman och kräva systemförändring. Men det kräver handling.

    I veckan meddelade regeringen att man avsätter strax över en miljard kronor för att stötta flygbranschen. Ett system som aktivt driver på för fortsatta utsläpp, nästan som att det där inte kommer att förändras av sig självt.

    Högernationalisterna gör EU-valet till ett överlevnadsval

    Bild på Martin Hultman, docent och forskare på Chalmers Göteborg

    Liksom Donald Trump seglade upp som oväntad vinnare i det amerikanska valet 2016, kan högernationalister vinna en jordskredsseger i sommarens EU-val. I så fall väntar en demontering av klimatpolitiken, varnar Martin Hultman, docent på Chalmers tekniska högskola och forskare om klimatförnekelse, i ett debattinlägg.

    DEBATT Det är mindre än fyra månader kvar till ett av de mest definierande valen i vår tid. Diskussionen om EU-valet har märkligt nog inte ens börjat i Sverige. EU har enligt analyser från både blå, gröna och röda perspektiv följt klimatvetenskapliga rekommendationer hyfsat bra när man tog fram sin viktigaste lagstiftning hittills; Fit For 55.

    Magnus Nilsson har lyft fram att till och med den nödvändiga minskningen av total energianvändning finns med. Green New Deal, som sammantaget utgör en transformerande lagstiftning, beslutades efter två år av upphettade klimatförändringar i form av torka och översvämningar, samt massiva folkliga demonstrationer från Fridays For Future. Organisationens opinionsbildande kraft förmådde öppna ögonen i enskilda länder såväl som hos EU-parlamentarikerna för det klimatnödläge vi står mitt i.

    Lagstiftningen om klimatet ställs på spel

    Om bara några månader ställs hela lagstiftningen på spel när Europas medborgare ska rösta fram sitt parlament för första gången sedan de historiska manifestationerna med hundratusentals människor på gatorna som krävde att klimatkrisen tas på allvar. Men nu är det istället högerradikala nationalister mobiliserar för fullt över hela Europa för att riva upp klimatpolitiken.

    Det är verkligen på allvar.

    Hösten 2016 organiserade jag en konferens om olika former av klimatförnekelse i Norrköping. Den välkända experten i ämnet, professor Riley Dunlap närvarade. Han chockade alla forskare med att förutspå att Donald Trump skulle vinna valet i USA: ”Trump har lyckats att engagera människor genom använda sig av misogyni, klimatdesinformation och rasism, och inte minst idén om att klimatkrisen är påhittad av kapitalstarka eliter eldar på människor”, menad Dunlap.

    Ingen trodde Trump kunde vinna

    Vid denna tidpunkt var det ingen som trodde varken på Dunlap eller på Trump. Trump låg långt efter i alla opinionsmätningar. De flesta politiska kommentatorer och statsvetare i USA verkade tänka att inte kunde väl en sådan demagog vinna ett demokratiskt val i USA? Men taktiken visade sig, återigen, fungera för att bli vald i en demokrati.

    Sedan dess har vi sett denna kombination av värderingar och liknande retorik vinna val i Brasilien, Australien m.fl. Listan är nu lång. Runt 2020 såg det ut som om den högerradikala framryckningen höll på att ta slut då dessa män (nästan alltid män) inte kunde ta till sig medicinsk kunskap om covidpandemin och fallerade att skydda sina befolkningar, med följden att de förlorade val i USA, Brasilien och Australien. Men, comebacken blev snabb.

    Sedan några år är istället fokus hos högernationalisterna helt och fullt inriktad på att locka till sig de sista procenten som behövs för maktskifte genom att svinga petropopulismens svärd.  Petropopulism har använts länge inom politiken för att knyta till sig väljare. Det mest beforskade exemplet i en (på pappret) demokrati är Venezuela, medan diktaturer som Saudiarabien, Ryssland m.fl. har det i sin politiska kärna.

    Petropopulism har lett till framgångar i flera val

    Petropopulism var ett framgångsrecept som användes i de senaste valen i Sverige, Finland och Holland av såväl konservativa som högerradikala partier. Att vidmakthålla fossilindustrins makt över samhället med låga priser på bensin och diesel är ett historiskt intresse i ett mönster som fått sin ideologiska uttolkning av högernationalistiska partier i vår tid i Europa.    

    För tre veckor sedan samarrangerade jag en konferens med liknande ämne som 2016. Denna gång låg fokus på europeisk högernationalistisk miljö- och klimatpolitik. Efter tre dagar med över 100 forskarpresentationer framstår det som helt uppenbart att partier som AfD, SD, Sannfinnländarna, PVV, Vox m.fl. sedan 2022 har gjort kombinationen av petropopulism, kärnkraftsnostalgi och dieseljordbruk till en väljarmagnet. Ett mönster finns i dessa partiers kommunikation över hela Europa; krav på sänkta skatter på bensin och diesel, desinformation och konspirationsteorier kopplade till vindkraft samt kärnkraftsvurm.  

    Bäddat för högerpopulistiskt jordskredsseger

    Dessa europeiska petropopulistiska partier har länge tagit avstånd från EU. De har vunnit väljarstöd genom att förorda ett utträde ur EU – något som samtidigt gjort att deras väljargrupper inte varit så engagerade i att gå till valurnorna. Detta har nu ändrat sig. Trenden är att det är just dessa väljare som numera tar sig upp från soffan och röstar.

    Min förutsägelse (om inte de blåa, gröna och röda partierna från och med idag börjar mobilisera ett försvar för EU:s Fit For 55) är liknande som professor Dunlap gjorde 2016; de högernationella partierna kommer vinna ett jordskredsval som kommer kasta oss allt längre ner i klimatkrisens grop med så kallat stökigare väder som framtid. Vad som sker i Tyskland är bara en krusning på ytan mot vad som kan komma inom några månader om inte hotet mot demokratin såsom vi känner den tas på allvar.

     

    Författaren av inlägget, docent Martin Hultman, Chalmers tekniska högskola, leder Centre for Studies of Climate Change Denial och är aktuell med boken Climate Obstruction: How Denial, Delay and Inaction are Heating the Planet (utgiven 2023), samt Överlevnad: Naturens rättigheter, Planerad nerväxt och Ekologiska maskuliniteter i slutet av Antroprocene (kommande).

    Ukrainsk tågtrafik punktligare än svensk – trots miljömål och folklig vilja

    Den svenska tågtrafiken presterar sämre än den i krigshärjade Ukraina. Detta trots att miljömålen förordar att åka kollektivt och att en majoritet av svenskarna önskar mindre bilberoende.

    Många har drabbats av vinterns tågförseningar. Det har handlat om kyla, snö, personalbrist, tågfel, signalfel och flera andra problem. Det finns dock ofta en förståelse bland många. Eller, kanske fanns det en förståelse fram tills en jämförelse med tågtrafiken i krigshärjade Ukraina. Jämförelsen visar att Ukrainas tågtrafik, trots kriget, är mer pålitlig än den svenska, rapporterar Sveriges radio.

    Detta väcker frågor. I synnerhet blir det smått ofattbart med tanke på att det dessutom finns både miljömål för ökad kollektivtrafik, och ett starkt folkligt stöd för att minska beroendet av biltrafik i Sverige. Det är tydligt att förändring är önskvärd, så vem är det som inte följer upp så att det finns rimliga trafikalternativ?

    Svenska politiker har en unik möjlighet att agera nu. Det krävs investeringar i tåginfrastrukturen för att öka punktligheten och pålitligheten. Detta skulle både bidra till miljömålen och möta folkets önskan.

    Ny studie identifierar strategier mot klimatförnekelse

    I en ny studie från Uppsala Universitet har forskare granskat strategier för att motverka klimatförnekelse. Genom att analysera 65 vetenskapliga artiklar har forskarna kartlagt effektiva metoder för att bekämpa missledande information om klimatförändringar.

    Som SMB tidigare skrivit om är klimatförnekelse ett stort problem, varför denna nya Uppsalastudie, publicerad i ”Public Understanding of Science”, är väldigt intressant. Den fokuserar på olika interventionsformer som utbildning, budskapsinramning och att förbereda individer på att motstå vilseledande information.

    Forskarna identifierar flera effektiva huvudstrategier för att bekämpa klimatförnekelse:

    1. Utbildning och vetenskaplig kommunikation: Ökad kunskap som gör det lättare att förstå klimatinformation, i kombination med mer lättförståelig klimatkommunikation, har visat sig effektivt för att motverka felaktig information och öka förståelsen för klimatvetenskapen. Detta inkluderar också förbättrade kommunikationsmetoder för IPCC och pedagogiska tekniker som agnotologi (studiet av kultiverad okunskap).
    2. Budskapsinramning: Anpassning av budskap till målgruppens kulturella, identitetsmässiga och värderingsmässiga förutsättningar. Detta innebär att skapa eller förstärka olika narrativ genom språkval för att nå specifika målgrupper effektivare.
    3. Inoculation: En teknik för att förbereda individer på att motstå vilseledande information genom att exponera dem för milda former av desinformation och utrusta dem med mentala försvarsmekanismer.
    4. Emotionella aspekter: Betydelsen av emotionella inslag i kommunikationen lyfts i artikeln. Forskarna skriver dock att finns delade åsikter om effekten av att använda emotionella upplevelser i kommunikation.
    5. Kritiskt tänkande och kognitiv konsistens: Förbättring av färdigheter att tänka kritiskt och att uppmuntra kognitiv konsistens.

    Forskarna diskuterar även den komplexa relationen mellan vetenskap och politik och påpekar att vetenskap inte bör politiseras. Det finns även en diskussion om de långsiktiga effekterna av dessa interventioner, vilket pekar på behovet av fortsatt forskning för att förstå och effektivisera dessa strategier över tid.

    Regeringen stimulerar flyget – satsar miljard för ökat resande

    Bild på flygplan i luften

    Medan klimat- och miljösatsningar får rödpenna i budgeten, och bensin och diesel sänkta priser, satsar nu regeringen på ytterligare stöttning av flyget. ”Det är dags att göra upp med flygskammen” förkunnar infrastrukturministern och lägger en dryg miljard kronor på att sänka flygbolagens kostnader och stimulera till ökat flygande.

    Flygstödet ingår i den kommande vårbudgeten och presenterades på en presskonferens under onsdagen. Det kan ses som en fortsättning på en redan inslagen väg. I höstas fördubblades stödet till förlusttyngda regionala och privata flygplatser från 100 till 200 miljoner kronor per år.

    Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) betonade att flygbolagen drabbats hårt av pandemin och en rad andra negativa förändringar:

    Svensk flygbransch befinner sig i ett mycket känsligt läge. Covid-19-pandemin, höjda bränslepriser och krig och oroligheter i vår omvärld är faktorer som starkt påverkat flyget. Vi ser effekterna av detta, inte minst på svenska flygbolag och inrikesresorna. Den satsning som regeringen i dag aviserar är en del i regeringens strategiska arbete för att stärka luftfartens konkurrenskraft, säger han i regeringens pressmeddelande.

    Satsningen låg i luften redan i höstas. På ett möte med Transportföretagen i slutet av förra året närvarade Andreas Carlson och uttalade starkt stöd för branschens handlingsplan för hur flyget ska återhämta sig. Flygresandet måste öka från dagens minskande nivåer, betonade då Fredrik Kämpe, chef för Transportföretagen Flyg.

    Branschen vill att flygskatten slopas

    I branschens handlingsplan ingår bland annat krav på slopad flygskatt och, förvisso också, en storsatsning på nationell tillverkning av hållbart flygbränsle.

    Det återstår att se om regeringen är kapabel att skapa incitament till en sådan. Frågan är berättigad, eftersom nationell tillverkning av hållbart bränsle för vägfordon, i form av biodrivmedel från jord- och skogsbruk, tvärtom skjutits så gott som i sank genom regeringens beslut att sänka reduktionsplikten till en mininivå.

    Mångmiljardinvesteringar som bränsleindustrin varit på gång med har nu antingen skrinlagts eller flyttat utomlands, enligt ett inslag i Radio Jönköping häromdagen.

    Men även om det skulle gå att komma igång med storskalig produktion av biobaserat flygbränsle, kvarstår frågan om hur mycket som går att få fram.

    Talet om hållbart flygande ett luftslott

    Luftfartsbranschens egen förkunnelse att man tagit stora steg mot ett klimatmässigt hållbart flyg är, sett till verkligheten, i huvudsak ett luftslott. Trots att branschen lovat att inrikesflygen ska vara fossilfritt om sju år (och utrikesresorna 2045) fylls dagens flygbränsletankar med enbart 0,6 procent fossilfria bränslen medan 99,4 procent fortfarande är fossilt.

    Som DN tidigare visat i en genomgång av det svenska flygets användning av bränsle med inblandning av förnybart biodrivmedel krävs extrema ökningar av volymerna för att verkligen göra skillnad. Sverige dammsuger redan idag världens tillgångar av restprodukter i form av frityroljor och slakteriavfall, substrat som finns i begränsade mängder. Samtidigt är debatten intensiv om biobränsle från skogen innebär en klimatfördel överhuvudtaget.

    Svenskar flyger långt och mycket

    Med uttalandet om att ”flygskammen” måste bort antyder infrastrukturministern att flyget mer eller mindre saknar inverkan på klimatet. Men fakta talar ett annat språk. Att frivilligt minska sitt flygande är en handling som definitivt kan ge effekt om många gör det.

    Svenskt inrikesflyg är visserligen måttligt, med enbart cirka 300 000 ton koldioxidutsläpp per år.
    Svenskarna flyger dock utrikes i stor omfattning och den relativa påverkan på klimatet är högt i en internationell jämförelse. Svenskarnas totala flygande står för lika stora utsläpp som den samlade svenska personbilstrafiken, enligt en Chalmersrapport.

    Forskning: regenerativa metoder ökar jordbrukets kolinlagring

    En ny studie från Harvards och Lunds universitet har uppmärksammat betydelsen av regenerativt jordbruk för att öka kolinlagring i jorden. Forskarnas förhoppning är att dessa innovativa jordbruksmetoder kan nyttjas i kampen mot klimatförändringar.

    I den nya studien, publicerad i ”Frontiers in Sustainable Food Systems”, utgår forskarna från kolinlagringens positiva effekt på att förebygga klimatförändringar. Effekten kommer av möjligheten att absorbera och lagra koldioxid i jorden, en så kallad kolsänka, och det i sin tur bidrar till att balansera koldioxidnivåerna i atmosfären.

    Det som undersöks i studien är hur olika regenerativa jordbrukspraktiker kan bidra till att öka kolinlagringen i jorden. Praktiker i det här sammanhanget är olika jordbruksmetoder eller tekniker som används inom regenerativt jordbruk. Forskarna analyserade 345 mätningar av kolinlagring över sju regenerativa praktiker i både åker- och skogsmark. Resultaten visar att samtliga är effektiva för att öka kolinlagringen. Praktikerna är följande:

    1. Agroforestry: Integrering av träd och buskar i jordbruket.
    2. Täckodling: Användning av skyddsväxter i jordbruket för att skydda och förbättra jordens kvalitet.
    3. Leguminös täckodling: Användning av kvävefixerande växter som täckgrödor för att förbättra jordens näringsinnehåll.
    4. Djurintegration: Kombinera växt- och djurhållning för att minska negativ miljöpåverkan.
    5. Icke-kemisk gödsel: Användning av organisk gödsel istället för kemisk gödsel.
    6. Icke-kemisk skadedjursbekämpning: Bekämpa skadedjur utan kemiska bekämpningsmedel för att skydda jordens biologiska liv.
    7. Ingen jordbearbetning (no-tillage): Undvika plöjning för att skydda jordens struktur och främja en hälsosam markmiljö

    Resultaten indikerar att alla praktiker ökade kolinlagringshastigheten, men att agroforestry på åkermark och integrationen av djur i skogsmark var mest effektiva. Samtidigt påpekar forskarna att alla sju undersökta regenerativa praktiker bidrog till ökad kolinlagring i marken och att i synnerhet en kombination av praktiker kan öka kolinlagringen ytterligare.

    Kustsamhällen i Sverige kan behöva avvecklas

    Klimatförändringarna ses ofta som något avlägset i lågt liggande ö-nationer, men är verklighet även i Sverige. Och kostnaderna för klimatförändringarna kan bli dyra, både för kommuner, övriga myndigheter och privatpersoner som äger fastigheter. Notan landar ytterst i varje skattebetalares knä.

    2006 publicerades Sternrapporten på uppdrag av Storbritanniens regering för att ge en ekonomisk analys av klimatförändringarna. Rapporten handlar om klimatproblematiken, klimatförändringarnas konsekvenser och möjligheterna till klimatåtgärder. En viktig slutsats i rapporten är att kostnaderna för effekterna av en klimatförändring är mycket större än kostnaderna för åtgärder som sätts in i ett tidigt skede för att begränsa den. Mycket pekar på att de höga kostnaderna för klimateffekterna nu är här för att stanna.

    Falsterbonäset snart under vatten

    Vellinge kommun startar bygget av en lång skyddsmur för att mota bort havet i det lågt belägna Falsterbonäset i Skåne. En stor del av Falsterbonäset skulle ligga under vatten redan vid en havsytehöjning på två meter. Under 2024 byggs etapp ett av 21 km skyddsmur på uppdrag av Vellinge kommun och med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt EU. Skyddsvallarna beräknas vara klara 2031 och planeras i första hand skydda området fram till och med 2065.

    Skattebetalarna betalar klimatanpassningen

    Vem betalar för skyddsvallarna i Falsterbo? Kommunen ansvarar för byggnationen. MSB bidrar med 72 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av de faktiska kostnaderna. EU finansierar en del av projektet genom projekt där det undersöks hur den naturanpassade vegetationen påverkar den biologiska mångfalden och översvämningsskyddet.

    Avveckla kustsamhällena i god takt

    Det går ju inte att bo i hus som står ute i havet, säger försäkringsjuristen Staffan Moberg i P1.

    Staffan Moberg som arbetar på branschorganisationen Svensk försäkring är expert på klimatanpassning säger till Sveriges radio P1, att samhällen längs den Svenska kusten i framtiden kan behöva avvecklas. Moberg menar i en intervju i P1 Studio 1 att vi inte riktigt vet hur fort klimatförändringen går. Vi vet att havet kommer att stiga, men inte hur fort det går, däremot vet vi att det går allt fortare. Det finns enligt Moberg inget som tyder på att vi lyckas stoppa koldioxidhalten, utan vi kommer se en kraftig klimatförändring med smältande glaciärer.

    Havet kommer därmed stiga och gå in över vissa kustområden. Vissa samhällen kommer behöva avvecklas. Det bästa är, enligt Staffan Moberg, att avveckla i god takt. Det innebär att vi kan bo kvar i fastigheter som finns idag men vi bör inte bygga nya längs våra kuster.

    Försäkringsbolagen drar sig tillbaka

    Försäkringsbolagen kommer inte vilja försäkra fastigheterna. Vi ser redan idag att försäkringsbranschen drar sig tillbaks från Florida. I Nederländerna försäkrar inte bolagen mot översvämning innanför vallarna mot havet. Så bedömer Staffan Moberg att det kommer att bli även i Sverige. Enligt honom kommer försäkringsbolagen sannolikt att sluta försäkra övervsämningsskador i områden som riskerar att stå helt under vatten.

    Halmstad lång fram i klimatanpassning

    En av de kommuner som ligger långt fram i klimatanpassningsarbetet är Halmstad, som har gjort en kartläggning över riskområden som sedan pekats ut i översiktsplanen. Hanna Billmyer, klimatanpassningsstrateg och Lisa Rönnberg, samhällsutvecklingsdirektör, jobbar på Halmstad kommun. I P1:s Studio ett pekar de på att kommunen, men även de enskilda fastighetsägarna har ett stort ansvar.

    Kommunen har också tagit fram en plan för klimatanpassning med särskilda åtgärdspaket för utsatta orter. Bland åtgärderna finns exempelvis flytt av reningsverk, skydd av kulturvärden och samverkan med fastighetsägare. I utpekade riskområden där det är stor risk för översvämning finns nu beslut att kommunen inte tillåter byggnation. Där det redan står byggnaderna vilar ansvaret i hög grad på fastighetsägarna.

    Stor osäkerhet om nedkylning på grund av avstannad Golfström

    Nya studier pekar på risken för väsentligt kallare klimat i Nordeuropa om Golfströmmen avstannar som en följd av smältande Grönlandsis. Men osäkerheten är mycket stor, betonar oceanografen Torben Koenigk, chef för SMHI:s globala klimatmodellering.

    Golfströmmen i Atlanten förser stora delar av Europa, och i synnerhet Skandinavien med värme via havsvatten söderifrån. Den gör klimatet mycket mildare i bland annat Sverige och Norge jämfört, med vad som hade varit att vänta så långt norrut på jordklotet.

    Hastigheten i Golfströmmen mäts kontinuerligt, men mätserien är mycket kort eftersom observationerna inleddes så sent som 2004. Siffrorna visar att strömhastigheten försvagades starkt under perioden fram till 2012, men därefter ökade den igen. Den korta serien av data tillåter inga säkrare slutsatser.

    Golfströmmen ingår i det så kallade AMOC-systemet, Atlantens storskaliga flöden av havsvatten. AMOC är ett dynamiskt system som i förhistorisk tid stannat av med stora klimatförändringar som följd. Försvagningen av cirkulationen har enligt forskningens rön berott på ett utflöde i Atlanten av enorma mängder sötvatten från nordamerikanska inlandssjöar som brustit.

    Europa blir kallare med kollapsad golfström

    Sötvattnet bromsar av fysikaliska skäl strömmen av saltare och varmare havsvatten, vilket minskar uppvärmningen av norra Europa, och även storskaligt påverkar andra klimat- och nederbördsmönster i hela världen.

    Enligt en rad nyare studier är AMOC nu på väg mot en kollaps som kan gå snabbt – snabbt i betydelsen några decennier, eller inom detta århundrade. Vad som driver processen är ökande volymer sötvatten från Grönlandsisen. De här rönen har blivit mycket omskrivna, och forskarna bakom dem uttrycker oro för vad som kan hända.

    SMB har frågat oceanografen Torben Koenigk, som leder ett nytt svenskt forskningsprojekt om AMOC och även medarbetar i europeiska projekt, om hur han ser på de nya studierna.

    – Vi vet att AMOC har kollapsat i jordens förhistoria och att det kan ske igen. Vad som är nytt har visats i en simulering med en klimatmodell. Man antar i den här simuleringen att utflödet av sötvatten kommer att öka, och att nedkylningen av vårt klimat blir större än vad som tidigare visats. Kanske med så mycket som tio grader i genomsnitt.

    – Men frågan är hur stor avsmältningen blir, och hur snabbt det går. Det är fortfarande mycket osäkert. De här senare studierna sticker ut och det är naturligt att medierna uppmärksammar dem. Men det finns många andra studier som inte visar den här mer dramatiska utvecklingen.

    Forskaren påpekar att även om försvagningen av AMOC-systemet skulle orsaka en viss avkylning är människans pågående utsläpp av värmande växthusgaser en mycket kraftigare och större process.

    Bättre och säkrare klimatmodeller på gång

    – Om jag drev en verksamhet av något slag skulle jag för min del satsa på att anpassa mig till ett varmare klimat, och inte ett kallare. Hela den här diskussionen visar att det finns en stor osäkerhet om vad som händer när vi värmer upp jorden.

    Det europeiska forskningsprojekt som Torben Koenigk medverkar i går ut på att få fram bättre klimatmodeller för att visa vad som händer med havsströmmarna i Atlanten med fortsatt klimatuppvärmning.

    – Ja, vi är oroade över de här scenarierna där det sker plötsliga tipping-points och det är viktigt att försöka få större klarhet, avslutar han.

    Positivt trendbrott: nu ökar den ekologiska försäljningen

    Under det sista kvartalet av 2023 ökade värdet av försäljningen av ekologiskt livsmedel för första gången på tre år. Under årets fjärde kvartal såldes ekologiska livsmedel för 55 miljoner mer än under det fjärde kvartalet 2022.

    2023 inleddes med ett stort tapp när det gäller försäljning av ekologiskt livsmedel. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur försäljningen minskat till stor del till följd av minskad marknadsföring.

    Nu visar alltså en kvartalsrapport från Ekologiska Lantbrukarna att trenden äntligen är bruten.

    – Det ljusnar för den ekologiska maten. Vi ser ett större engagemang hos dagligvaruhandeln, framförallt har Hemköp och Willys ökat sina kampanjer på ekologisk mat och dryck. Det får effekt på försäljningen. Det är tydligt att många konsumenter vill köpa ekologiskt, säger Ida Lind, expert på marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna i ett pressmeddelande.

    Källa diagram: Ekologiska Lantbrukarna

    Ökningen av försäljningsvärde på ekologiska livsmedel beror på en kombination av ökad försäljningsvolym och ökade priser. Enligt rapporten har dock inte priserna för ekologisk mat ökat lika mycket som konventionell mat under inflationen. Jämförs exempelvis det fjärde kvartalet 2023 med samma kvartal 2022 har priset på ekologiskt frukt och grönt, mejeriprodukter och kött till och med minskat.

    Den ekologiska försäljningen ökar framförallt volymmässigt på produkter som ägg, kött och svenskproducerat frukt- och grönt.

    Attack på varg blir tyvärr en ingrediens i EU-valet

    Bilden föreställer en varg

    Utan några tungt vägande skäl har EU-kommisionen och parlamentets konservativa partigrupp inför vårens val flaggat för att sänka skyddet för Europas fortsatt utsatta vargstammar. De argument som framförs om behovet av ökad jakt stämmer inte med verkligheten, och de åtgärder som redan finns att tillgå för att skydda tamdjur används dåligt, skriver SMB:s krönikör Gustav Ramestad.

    KRÖNIKA EU-valet närmar sig och liksom inför andra val ska nu politikerna offra övertygelser och värderingar, med hopp om att något ska ge napp. Det finns alltid en god anledning till populism och kortsiktighet. I år har EPP, parlamentets konservativa, kristdemokratiska partigrupp där svenska M och KD ingår, fått för sig att offra vargen. Många miljöorganisationer har lagt fram bra argument mot deras förslag som framstår som otroligt dåligt underbyggt. Det är lätt att ifrågasätta politikernas egentliga syfte.

    EPP:s och även EU-kommissionens agerande är med stor sannolikhet motiverat av högerpopulisternas framfart. Ansvarstagande partier kan inte blunda för populisterna. Att ta alla väljarens oro och tankar på allvar, det lyfts ofta fram som ett viktigt steg på vägen och är hursomhelst viktigt i ett demokratiskt samhälle. Vi måste lyssna på varandra.

    Det kan verka som att EPP gjort det. Men när man gräver djupare i kommissionens retorik klingar allt falskt.

    Förslaget som kommissionen nu lagt fram innefattar en flytt av vargen från Bernkonventionens andra annex till det tredje. Då minskar vargens skydd, från strikt skyddad till enbart skyddad. Detsamma har dock Schweiz föreslagit vid flertalet tillfällen, senast 2022 då kommissionen avfärdade det i sitt svar. Vad är det som fått kommissionen att ändra sig? Visserligen finns det idag fler vargar än tidigare och de fortsätter att breda ut sig, men det var väl idén med skyddet?

    De flesta vargpopulationerna behöver starkt skydd

    Samtidigt är majoriteten av de lokala populationerna hotade, så att även om vissa populationer idag hade kunnat förvaltas mer aktiv, behöver majoriteten fortsatt ett starkt skydd. Vad som egentligen är annorlunda nu än för ett år sedan är oklart.

    Många frågor väcks därför och bland kommissionens dimridåer finns få svar att hitta. Kommissionen pekar på risker för vargattacker mot människor. Men vargar ser inte människor som möjliga byten och de senaste 20 åren har inga vargar angripit och dödat människor i Europa. Vargar som angriper människor eller rör sig väldigt nära människor kan även idag avlivas, ett verktyg som enligt kommissionen själv inte utnyttjas till fullo.

    Kommissionen lyfter också fram att en för stor mängd vargar kan leda till ett oacceptabelt tryck på jordbrukare och herdar när deras djur fälls. De största problemet med vargars attacker mot boskap finns dock i områden de just har etablerats sig i, där koncentrationen borde vara lägre än i områden där det länge funnits varg. Antalet boskap som fälls av varg är i stället beroende av de åtgärder som vidtas för att skydda tamdjuren.

    Svenska rovdjur fäller få tamdjur jämfört med norska

    I Sverige fäller stora rovdjur mindre än ett tamdjur i snitt per år, medan siffran i Norge är 34. Oskyddade tamdjur är lätta byten för vargar och andra rovdjur, men med åtgärder som redan idag finansieras av EU kan boskapen skyddas. Det är dock också en möjlighet som enligt EU idag underutnyttjas. Att jakt är en lösning på attacker mot boskap är inte heller säkert. Forskning visar att vargen förmodligen behöver jagas till ohållbart låga nivåer för att tydligt minska risken för attacker mot boskap, något som kommissionen självklart inte säger sig stå för.

    Här finns ett tydligt mönster. Kommissionen presenterar argument som inte håller för att lösa problem som inte finns, eller redan idag kan lösas med andra åtgärder. Samma retorik hörs från den svenska regeringen, som välkomnat kommissionens förslag och samtidigt själv låtit Naturvårdsverket utreda hur svenska vargstammen kan minskas kraftigt redan nu.

    Målet är att ändå uppnå gynnsam bevarandestatus. Men medan antalet vargar som krävs för detta är osäkert, är det tydligt att regeringen vill ha så få vargar som möjligt. Än en gång med argument såsom minskandet av skador orsakade av varg.

    ”Tala klarspråk om syftet med minskat vargskydd”

    När argumenten inte håller blir det lätt att man blir konspiratorisk. Man kan undra vad de döljer och vad de egentligen vill. Det är inte min mening. Istället vill jag uppmana alla ta bladet från munnen. Om EPP inte tycker att vi ska ha fler vargar än absolut nödvändigt i Europa för att säkra deras överlevnad och om regeringen håller med, då borde de säga det så vi kan diskutera det.

    Nu tvingas vi diskutera vad som är sant och falskt i fråga om tillräckliga populationer, vargars jaktbeteenden och andra åtgärders effekter. När sådana faktafrågor diskuteras, då verkar allt osäkert. Det är en grogrund för populismen att växa i.

    I slutändan är detta en fråga om olika syn på naturen och människans relation till den. Ska människan leva i naturen och anpassa sin verksamhet? Faktum är att ytterst få boskap idag fälls av rovdjur, om man tar hänsyn till den otroliga mängden boskap vi har. Eller ska människan anpassa naturen efter våra behov och skjuta av de djur som stör vår ekonomiska verksamhet?

    Det är frågor som vi alla kan diskutera och som hade möjliggjort en allmän debatt byggd på värderingar och prioriteringar. Nu tvingar kommissionen oss istället att diskutera genetik och rovdjursskador. Då är det inte svårt att förstå att populisternas lätta svar lockar.

    Dagens Nyheter lanserar klimattjänst

    Dagens Nyheter Klimatkrisen där du bor

    Klimatkrisen beskrivs i Sverige ofta som något som drabbar kommande generationer eller som ett hot för människor långt bort, i ö-nationer som hotas av översvämningar. Men Sverige är mitt i klimatkrisen och nu lanserar Dagens nyheter en klimattjänst för att hjälpa invånarna att förstå.

    I samband med lanseringen av Dagens Nyheters klimattjänst som visar klimatförändringarna där du bor, beskrev journalisten Peter Alestig som är klimatredaktör på tidningen, vad han kallar för ”den svenska klimatdebattens blinda fläck”. Alestig skriver att det är ett stort problem att så många invånare i Sverige inte förstår att klimatkrisen är här och nu i vår vardag, inte bara något långt bort eller i framtiden.

    Alestig menar att vi behöver förstå att Sverige inte befinner sig i en bubbla skyddad från klimatförändringarnas konsekvenser. Han menar att ensidigt fokus på hur krisen drabbar andra gör den svenska klimatdebatten till en moralfråga – där frågan blir hur mycket vi i Sverige ska offra oss för andras skull.

    En följd av detta tankesätt är också att när Sverige ställs inför andra akuta kriser, bedömer en del att vi tillfälligt kan lägga klimatfrågan åt sidan. Ofta kombineras detta synsätt med uppfattningen att Sverige gjort tillräckligt redan.

    Tjänsten ”Klimatkrisen där du bor”, som Dagens Nyheter nu lanserat ger möjlighet att se hur klimatkrisen ser ut i närområdet. Var försvinner vintrarna och var finns de största riskerna för jordskred, till exempel. Förutom lokala konsekvenser visar tjänsten också hur människor bidrar till att förvärra klimatkrisen. Utsläppen som den genomsnittliga svensken orsakar per år, argumenterar Alestig, är ungefär dubbelt så höga per person som de kan vara år 2030, om världen ska ha någon chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Till de siffrorna ska läggas att utsläppen är ojämnt fördelade över Sverige, där invånare i välbärgade kommuner i storstad har betydligt högre utsläpp.

    Att minska utsläppen är inte enbart en fråga om att ta ansvar för dem som drabbas värst. Det handlar också om att skydda oss själva från krisens värsta konsekvenser, skriver Peter Alestig.

    Slutligen för DNs klimatredaktör fram det han kallar Sveriges obekväma sanning: att vi eldar på klimatkrisen. En stor del av Sveriges utsläpp bokförs inte i Sverige utan belastar andra länder eller mäts inte alls.

    Ta del av Stockholm Environment Institute Konsumtionskompass: här

    Testa Dagens Nyheters tjänst Klimatkrisen där du bor: här (kräver inloggning)

    Sveriges enda val hotad – staten riskerar EU-domstol

    Tumlaren är den enda valen i svenska vatten, och är akut hotad enligt Artdatabanken. Nu riskerar Sverige EU-domstol om vi inte vidtar åtgärder inom två månader för att utöka skyddet.

    Tumlaren finns i Västerhavet samt i Östersjön upp till Skärgårdshavet mellan Åland och Finland. För fyra år sedan rödlistades den som akut hotad av Artdatabanken, och det finns idag bara några hundra individer kvar.

    År 2020 skickade EU-kommissionen en erinran om att tumlaren behöver ett utökat skydd, och nu anser de att åtgärderna inte är tillräckliga. Sverige har två månader på sig att agera, annars skickas ärendet vidare till EU-domstolen.

    Mats Svensson, chef för havsförvaltning på Havs- och Vattenmyndigheten, säger till Sveriges Radio att det kan bli kostsamt med en dom, och menar att det kan bli stora bötesbelopp. 

    Det främsta hotet mot tumlaren är att de fastnar som bifångst i fiskenät, men även miljögifter, buller och övergödning ställer till problem. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om de hotade valarna. 2021 genomfördes en kampanj för att informera och uppmana till miljöåtgärder som ska hjälpa tumlarna.

    ”Tillsätt kriskommission för skogen istället för utredning”

    Enormt kalhygge från fjällnära trakter

    Den svenska skogsnäringen vill ha fortsatt fritt fram att överavverka bestånden utan granskning av EU. I det läget tillsätter den svenska regeringen en skogsutredning som ser bakåt istället för framåt. Bättre hade varit en kriskommission, framhåller skogskonsulten och professorn Sten B Nilsson.

    Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) presenterade tillsammans med klimatminister Romina Pourmokthari (L) och EU-minister Jessika Roswall (M) nyligen en ny skogsutredning som, med Kullgrens egna ord, ska betona och syfta till ökad skogsproduktion och uttag av biomassa. ”Jag förväntar mig inte att miljörörelsen ska bli nöjd” tillade han för säkerhets skull.

    Från miljöhåll kom också omgående kritiska kommentarer. SMB:s skogsexpert Leif Öster oroade sig i sin krönika bland annat för att begreppet biologisk mångfald knappt nämns i utredningsdirektivet, och att det saknas helhetsperspektiv.

    Men invändningar saknas inte från andra håll heller.

    Sten B Nilsson, konsult i företaget Forest Sector Insights och professor i tillämpad systemanalys, levererar i två inlägg i Altinget respektive tidskriften iskogen en bredsida mot både regering och skogsnäring för att helt ha missat det genomgripande systemskiftet världen befinner sig i.

    Det finns all anledning att vara oroad över skogsnäringens framtid. Det finns ingen politisk vision, ingen berättelse om vart samhället vill med näringen – och vi har en näring som vill ha status quo. Det är ingen bra kombination, skriver han.

    I sin artikel framhåller han att de ökade värden som skogsindustrin själv pekar på att man stadigt skapar, i själva verket är det motsatta. Förädlingsvärdet har inte ökat alls. Istället är det kraftigt nedpressade virkespriser och en stegrad avverkning som ligger bakom den trend som beskrivs, enligt hans analys.

    De massiva uttagen har tvärtom försämrat mindre skogsägares inkomster under lång tid. Därför är LRF:s kamp för ökad avverkning som slår mot egna medlemmar märklig, menar Nilsson.

    De överavverkningar som gjorts tvingar nu fram än hårdare tag från industrins sida. Inte minst som stora delar av importmarknaden är stängd efter Rysslands angrepp på Ukraina:

    För att ’rädda så mycket som möjligt’ av virkesflödet vid bristen på slutavverkningar sänker nu skogsbruket tidigare uttalade miljöambitioner och går in och gör avverkningar i skog med höga naturvärden, i skog med stora sociala värden, och gör för tidiga avverkningar etcetera. Bevisligen bryter man mot certifieringsstandarder för att få fram virke. Det är därmed inte så konstigt att näringen vill hålla EU på armslängds avstånd från det svenska skogsbruket, skriver han i Altinget.

    Han kritiserar att skogsbranschen får stöd av den svenska regeringen i sitt synsätt att den traditionella stordriften av 70- och 80-talssnitt ska fortsätta.

    Politiken har ansvar för framtiden. En förutsättning för att lyckas i detta är att politiken är oberoende till näringen i sina analyser. Vilka blir de vd:ar för skogsföretagen och de ledande politiker som kliver fram och tar tag i taktpinnen? avslutar han sitt inlägg i Altinget.

    Statens utredare ska presentera sitt delbetänkande i slutet av året och SMB följer givetvis utvecklingen. Går det att hoppas på mer framåtsyftande förslag trots allt?

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.