Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Miljögrupper blockerades av Facebook

    Facebook har under helgen blockerat konton för flera amerikanska miljöorganisationer. Bland de blockerade fanns bland annat Greenpeace USA och Rainforest Action Network. Detta sker mindre än en vecka efter att Facebook inlett ett initiativ för att motverka delningen av felaktig information om klimatvetenskap på plattformen.

    De påverkade grupperna och privatpersonerna personerna var alla inblandade i ett Facebook-evenemang från maj förra året som riktade sig mot KKR, ett amerikanskt investeringsföretag som stöder Coastal GasLink en 670 kilometer lång gaspipeline som byggs i British Columbia i Kanada.  

    Facebook-blockaden kommer ovanlig lägligt för fossilindustrin, dagen innan ytterligare en online-demonstration riktad mot KKR. Grupperna har hindrats från att kunna dela information på Facebook under helgen. Flera miljöaktivister uppger att också deras individuella konton spärrats på grund av påstått ”intrång i immateriella rättigheter”.  Detta har naturligtvis upprört aktivister som motsätter sig pipelinens stora klimatpåverkan.

    Kontoavstängningarna kom bara några dagar efter att Facebook meddelat att skall motverka allmänt delade av vilseledande inlägg som förkastar den etablerade vetenskapen om klimatkrisen. 

    Åtgärder talar högre än ord och Facebook har återigen vidtagit åtgärder som står i skarp kontrast till offentliga uttalanden från företaget, säger Elizabeth Jardim, senior företagskampanj på Greenpeace USA till The Guardian. 

    Enligt Facebook var avstängningen av miljöorganisationerna ett misstag och många av kontoägarna har nu fått tillbaka sina rättigheter. Men en handfull är fortfarande blockerade, utan någon förklaring från Facebooks sida.

    Skydda hela Karatj-Råvvåive

    De vetenskapliga bevisen är tydliga – att skydda de sista kvarvarande gamla skogarna är vårt bästa verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Bevarade av friska skogar sänker mängden växthusgas i atmosfären. Skyddet av en mer eller mindre orörd gammelskog som Karatj-Råvvåive, som dessutom utgör en del av Europas få kvarvarande intakta skogslandskap, är av stor betydelse för oss alla, skriver Lina Burnelius från nätverket Skydda Skogen.

    Vid nuvarande utsläppsnivåer kommer vår återstående koldioxidbudget att vara borta inom ett knappt decennium – om vi ska ha 67 procents chans att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader, vill säga.

    Varje enskilt politiskt beslut som vi tar under denna korta ödesperiod räknas. Utmaningen vi står inför handlar om att respektera även nästa generations mänskliga rättigheter och således börja genomföra vetenskapligt evidensbaserad politik som gör det möjligt för alla att tillgodose sina behov – inom planetens gränser.

    Vi måste se till att ingen lider brist på livets väsentligheter samtidigt som vi säkerställer att vi kollektivt slutar att övertrassera vår enda planets planetära gränser. Vårt förhållande till landanvändning representerar både utmaningarna – och lösningarna – på samma dilemman.

    Vi måste som bekant sluta släppa ut växthusgaser, men avgörande är även vår förmåga att sänka de redan för höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, medan vi samtidigt snarast bromsar förlusten av biologisk mångfald på jorden. Naturligtvis kommer beslut som skulle leda till det motsatta, som att tillåta ytterligare fragmentering av ett utan Europas få sista intakta gammelskogslandskap, få förödande konsekvenser.

    Enligt plan skulle hela Karatj-Råvvåive skogsområde ges ett långsiktigt formellt skydd, men nu vacklar svenska myndigheter.

    Och innan ni i ansvarsposition svarar mig med lögner om ”hållbar avverkning” eller vikten av snabbväxande bestånd: Nej, varken uppfinningar som eventuellt kan vara redo i framtiden, eller snabbväxande trädplantager eller klimatkompensation i någon form, kommer att fungera som en verkligt funktionell pusselbit i vårt livsnödvändiga klimatanpassningspussel. Att skydda hälsosam skog och all dess biologiska mångfald kommer dock alltid att fungera. 

    I Karatj-Råvvåive-skogen har över 1500 individuella fynd gjorts av 85 olika rödlistade arter. Dessutom är skogen av ovärderlig betydelse för Tuorpon sameby, gammelskogarna är viktiga renbetesmarker. Idag förlorar urfolk långsamt sin kultur medan de bokstavligen riskerar sina liv för att skydda det som håller oss alla säkra; hälsosam natur och rik biologisk mångfald. Om vi vill uppnå bättre miljöförvaltning ska samernas rätt till ”på förväg och informerat och givet samtycke” (FPIC) alltid gälla. 

    Dessutom visar en nyligen publicerad vetenskaplig artikel att trots att virkesproduktionen ökade upp till en skogsålder på 70-100 år, vilket är tiden när skogar normalt avverkas, hittades de högsta nivåerna av de flesta andra ekosystemtjänster i skogar som är äldre än 120 år. Skogar äldre än 120 år levererar mer av olika ekosystemtjänster samtidigt, än vad yngre skogar klarar.

    Studien baseras på data från riksskogstaxeringen och stödjer tidigare studier. Därför är blandade skogar och skogar som får bli äldre än 100 år av yttersta vikt om vill att skogar ska levererar andra ekosystemtjänster än virke. Dessa tjänster är bland många andra: bär och svampar, rent vatten, rekreationsplatser, skogsbrandsbarriärer och död ved för att stoppa den pågående förlusten av biologisk mångfald. Genom att bevara dessa värdefulla områden skyddas både biologisk mångfald och koldioxidinlagringen i träden och framför allt – på denna latitud – kolet som är lagrat i marken.

    Christian Rimpi, förvaltare på Jokkmokks Allmänning, Herman Sundqvist, generaldirektör vid Skogsstyrelsen, Carina Olofsson Boström, vid Skogsstyrelsen i Norrbotten, Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten och Per-Anders Jonsson, länsstyrelsen i Norrbotten – Karatj-Råvvåives skog, kollager, renbetesmarker och biologisk mångfald är fortfarande intakta. Det är ert ansvar, och bara ert, att se till att det förblir så. Snälla bevara kolet där det hör hemma, i marken.

    Att vackla från planen och istället skapa så kallade ekoparker i en skog med så höga bevarandevärden, är inget annat än greenwashing och ytterligare ett kryphål för skogsindustrin att fortsätta att avverka gamla skogar.

    Och nej! De kommer inte utföras ”hållbart skogsbruk” i området. Kalavverkning av skog med efterföljande återplantering av träd, är inte hållbart skogsbruk. Nej! Naturen behöver inte heller att vi ”skapar biologisk mångfald”. Nej! Vi behöver inte engångsprodukter eller biodrivmedel. Vi behöver klimaträttvisa och respekt för mänskliga rättigheter!

    Dagens omvandling från naturlig skog till plantager släpper ut växthusgaser, inte tvärtom. Vi behöver att ni säkerställer att inget skogsbolag expanderar in i ett av Europas sista kvarvarande skogslandskap.

    Lina Burnelius, klimat- och landanvändningsexpert samt styrelseledamot för Skydda Skogen

    Foto: Jana Eriksson

    Organisationen Skydda Skogen motsätter sig starkt dessa planer och inleder nu en internationell kampanj för att öka medvetenheten om hotet mot skogen. Organisationen har gjort en film och uppmanar alla att underteckna denna namninsamling som kommer att skickas till myndigheterna innan deras utredning av ekoparken är klar i höst.


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Regeringen satsar på ekologiskt

    Regeringen tillför Jordbruksverket 25 miljoner kronor per år 2021–2023 för myndighetens fortsatta arbete med samordningsfunktionen för ekologiska livsmedel som en del av Sveriges livsmedelsstrategi.

    Regeringens beslut att satsa på ekologiskt jordbruk har fått positivt bemötande från branschorganisationer som anser att det här kommer att stärka ekologiska lantbrukare och livsmedelsföretag.

    För svenska ekobönder betyder det här att mer kan göras samlat för att efterfrågan och priserna till bonden för ekomaten ska öka, så att ekomålen kan nås i balans med marknaden, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna i ett pressmeddelande.

    Ekologiskt jordbruk har alltmer de senaste åren lyfts fram som verktyg för hållbar livsmedelsproduktion. Bland annat framhålls ekologiska jordbruksmetoder som exempel på hållbart jordbruk i flera rapporter från olika institutioner inom såsom FAO, IPBES och IPCC.

    Ekologiskt har även lyfts fram som positivt inom EU, till exempel via EU:s strategier “Farm to Fork” och ”EU 2030 Biodiversity Strategy”. Det finns även ett mål om att 25 procent av EU:s jordbruksmark ska vara ekologisk till 2030.

    Sverige har än mer ambitiösa ekomål, bland annat att 30 procent av den svenska jordbruksarealen ska vara ekologisk och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter till år 2030. 

    Regeringens satsning på ekologiskt kan även öka jordbrukares lönsamhet och konkurrenskraft. Tidigare har Jordbruksverket till exempel konstaterat att jordbrukare med ekologisk inriktning får 30 procent mer betalt för sina produkter.

    Det finns en stor konsumentgrupp som väljer ekologiskt, men som också vill att maten ska vara svensk. Med dessa satsningar kan vi fortsätta stärka konkurrenskraften hos svenska ekologiska lantbrukare och livsmedelsföretag gentemot den importerade maten, säger Charlotte Bladh André, vd på Organic Sweden i ett pressmeddelande.

    Ekologiskt jordbruk har även visat sig innebära flera ytterligare fördelar såsom färre hälsorisker för jordbrukare och att det i högre utsträckning bidrar till biologisk mångfald, vilket gör beslutet om ekonomisk satsning på ekologiskt ännu mer positivt.

    Aktion: miljörörelsen presenterar omställningsbudget

    Idag måndagen den 21:a september klockan 12 genomförde den samlade miljörörelsen en egen budgetpromenad mellan Finansdepartementet och Riksdagen, iscensatt av All Set for Change. Eftersom den vanliga budgetpromenaden i år blev inställd passade rörelsen på att presentera den budget som planeten behöver. I spetsen av promenaden gick “omställningsminister” Magdalena K. Andersson och medföljande miljövakter.

    I den planetvänliga budget som presenterades av “omställningsministern” finns fem åtgärder som sammantaget ska leda oss bort från fossilberoendet. Dessutom presenteras kraftfulla satsningar för biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem.

    Till den alternativa budgeten bifogas Naturskyddsföreningens rapport “Avskaffa klimatskadliga subventioner” som visar på hur över 30 miljarder kan lösgöras bara genom att avskaffa subventioner till fossilanvändning.

    Omställningsminister Magdalena K Andersson med den alternativa ”omställningsbudgeten”. Bild: Gustaf Ågerstrand.


    “​Planetens överlevnad och klimaträttvisa måste ligga till grund för alla ekonomiska
    beslut. Fossila subventioner skadar både vår samhällsekonomi och miljö och går
    dessutom helt emot de klimat- och miljöpolitiska målen. Vi kan inte med ena handen
    allokera pengar för en hållbar omställning och med den andra möjliggöra
    användningen av fossila bränslen. Med de 30 miljarder som nu lösgörs från de fossila
    subventionerna kan satsningar göras på lösningar och innovationer som
    gagnar Sverige, planeten och hela mänskligheten. Det är en verklig gamechanger!”,

    säger Magdalena K Andersson, ”omställningsminister”.


    Den alternativa budgetpropositionen är baserad på “Klimatrörelsens fem grundläggande villkor: för att bygga ett hållbart och rättvist samhälle efter corona (covid-19) och tackla klimatkrisen” som är underskrivet av Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, WWF, Greenpeace, Klimatriksdagen, Klimataktion, Föräldravrålet, Global utmaning, Jordens Vänner, Klimatklubben, Medveten Konsumtion, Oxfam Sverige, PUSH Sverige, Svensk mat och miljöinformation, Sveriges Konsumenter och We don’t have time.

    All Set For Change är ett möte mellan konst, forskning och aktivism för att bidra till
    en fossilfri finanssektor.

    Spår av bekämpningsmedel i Krav-märkta växtnäringar

    Sen i våras har hobbyodlare larmat om att plantor skadats efter att ha använt växtnäring. I undersökningar utförda av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) och Krav visade det sig att flera växtnäringsprodukter innehåller bekämpningsmedel.

    FOR har samlat in över 130 skaderapporter från medlemmar, där majoriteten bedöms kunna bero på skador från bekämpningsmedel. Enligt organisationen är det tydligt att skadorna beror på växtnäringarna, då de gett mycket specifika symptom, särskilt på tomater.

    Man kan se att bladstjälkarna är förvridna och har skruvat på sig och det finns väldiga missbildningar på bladen, säger Ulf Nilsson som är trädgårdsrådgivare på FOR och tidigare forskat om växtskydd till SVT Nyheter.

    Nilsson hävdar att ogräsmedlen även hämmar tillväxten och har negativ påverkan på skörden.

    En odlare skrev att hon kastat 65 tomatplantor. Och de som jag har pratat med som har sparat sina har fått kraftigt försenad blomning och liten skörd, säger Nilsson.

    Flera av de växtnäringar som analyserats i labb och bekräftats innehålla bekämpningsmedel är kravmärkta, något som upprört många odlare.

    Att du kan ha ett Kravmärke på en produkt där en eller alla ingredienser är konventionellt odlade? Det är ju fullständigt obegripligt! Vi visste inte om det här, säger fritidsodlaren Lena Israelsson till SVT nyheter.

    FOR och dess medlemmar kräver nu ökad tydlighet från Krav kring vad märkningen innebär, och att de testade produkterna ska tas bort från marknaden.

    Krav menar att ansvaret ligger hos tillverkarna att säkra produkterna, och betonar att de funna halterna av ogräsmedel ligger inom gränserna för vad som är tryggt för människor och djur att få i sig. Då det dessutom är lagligt att tillverka näring för ekologisk odling av konventionella jordbruksråvaror, är det svårt att stoppa försäljning av produkterna. Emellertid utreder Krav om de kan skapa regler som utesluter risken för bekämpningsmedel i växtnäringsprodukter i framtiden.

    Vi kommer också ställa oss frågan om vi överhuvudtaget ska sätta kravmärkning på de här produkterna om vi inte kan garantera det, säger Anita Falkenek, vd för Krav.

    Stora risker kopplade till globala klimatförändringar

    En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det finns flera stora risker för Sverige kopplade till de globala klimatförändringarna och att det är brådskande att åtgärda dem. Bland riskerna återfinns bland annat Sveriges beroende av andra länder, människors förändrade rörelsemönster, ökad migration och risk för sjukdoms- och smittspridning. 

    Under våren har IVL Svenska Miljöinstitutet haft en workshopserie om klimatfrågor på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning. Ett 80-tal experter från olika nationella och regionala myndigheter, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet och privata bolag har deltagit med syftet att diskutera hur Sverige kommer att påverkas av globala klimatförändringar samt vilken förmåga vi i Sverige har att hantera och åtgärda problem knutna till dem.

    Diskussionerna och förslagen från workshopserien har sammanfattats i en rapport med den övergripande frågeställningen hur Sverige kan rusta sig inför indirekta effekter av globala klimatförändringar.

    De mest framträdande riskerna och sårbarheterna som identifierades för Sveriges del handlar om Sveriges beroende till andra länder och förmågan att försörja sig vid olika störningar. Frågor om självförsörjning, kapacitet och beredskap lyftes fram och diskuterades under samtliga workshops, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Enligt rapporten har vi idag ett system som bygger på att varje del i de globala handelskedjornas produktion, leveranser och lagerhållning fungerar. Men förutsättningarna för dessa kan ha förändrats i takt med de globala klimatförändringarna. Till exempel utsätts vi i Sverige för en ökad risk i och med global handel av livsmedel. Experterna föreslog därför att Sverige borde bli bättre på att skydda vår inhemska produktion av livsmedel. Därtill ansåg experterna att en medvetenhet om hållbarhetsrisker måste bli en naturlig del av leverantörskedjor.

    I rapporten lyfts även riskerna med de nya klimatrelaterade migrationsströmmarna upp. Enligt experterna i workshopserien har klimatförändringarna bidragit till att levnadsförhållandena försämrats på flera håll i världen. Försämrade levnadsförhållanden har i sin tur lett till ökad så kallad klimatdriven migration. Enligt Världsbanken kan närmare 150 miljoner människor världen över vara på klimatflykt 2050. För Sveriges del kan det innebära att andelen flyktingar ökar, vilket samhället måste anpassas för. Här pekade experterna på behovet av ökad kunskap kring klimatförändringar och migration. 

    Tre övergripande rekommendationer för Nationella expertrådets fortsatta arbete med att klimatanpassa presenteras i rapporten. Den första rekommendationen är att etablera ett forum för tvärsektoriella samtal, samarbeten och utveckling. Detta då det av diskussionerna framgick att det behövs en plattform för att diskutera påverkan av klimatförändringarna.

    I rapporten föreslås också att Sverige borde förstärka beredskap och kapacitet att hantera dessa risker. Dessutom måste uppföljningsarbetet för klimatrelaterade risker bli bättre.

    Den rikaste procenten släpper ut dubbelt så mycket som halva jordens befolkning

    Det råder extrem ojämlikhet mellan världens högutsläppare och lågutsläppare. Det visar en ny rapport från Oxfam.

    En enda procent av världens befolkning står för hela 15 procent av alla växthusgasutsläpp. Det är mer än dubbelt så mycket som de fattigaste 4 miljarder människorna orsakar.

    I Oxfamrapporten, som tagits fram tillsammans med Stockholm Environment Institute, framgår också att de rikaste 10 procenten släpper ut lika mycket som resten av alla människor på jorden. Mellan åren 1990 och 2015 hade de rikaste 10 procenten förbrukat en tredjedel av den kvarvarande globala koldioxidbudgeten.

    Den rika minoritetens överkonsumtion förvärrar klimatkrisen, men det är ungdomar och människor i fattigdom som drabbas av konsekvenserna. Den extrema klimatojämlikheten är en direkt konsekvens av att makthavare i flera decennier strävat efter en ojämlik och klimatskadlig ekonomisk tillväxt, säger Tim Gore, Chef för Oxfams klimatarbete.

    Utsläppsglappet ställer nödvändiga krav på världens regeringar, menar Oxfam.

    Sverige och andra länder behöver införa åtgärder och mål för att minska konsumtionsutsläppen, även de utsläpp som importeras från andra länder. Det är viktigt att regeringen och samarbetspartierna går vidare med arbetet att sätta mål för detta som utlovat, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,15 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (410,80 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,56 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat.

    The Keeling Curve
    CO2 Concentration at Mauna Loa Observatory, Hawaii

    Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är redan exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Nya siffror från USA:s vädermyndighet NOAA visar att perioden juni, juli och augusti var 1,17 grader varmare än genomsnittet för hela 1900-talet. Den globala medeltemperaturen är förmodligen den högsta på över 12 000 år, något som börjar få konsekvenser för de extremväder vi nu ser. Nyligen färgades himlen dunkelt röd i San Francisco av de katastrofala bränderna som rasat i västra USA och flera invånare beskrev det som om apokalypsen hade nått staden. Samtidigt slås nya rekord i antalet orkaner på en säsong i Atlanten där namnen inte längre räcker till.

    Tecknen på en allt annat än positiv förändring blir därmed allt tydligare, något även retorik, åtagande och handling behöver bli. Globalt har vi bara ca 340 gigaton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska klara 1,5-gradersmålet, vilket ger oss cirka 8 år med nuvarande utsläppstakt. Låt dessa år innebära den omställning, anpassning och förändring som måste göras. Om Covid-19 något positivt med sig är det att det går att göra stora investeringar när det verkligen krävs.

    Rekordintensiv orkansäsong ger brist på namn

    Meteorologiska världsorganisationen, WMO, har efter en redan intensiv orkansäsong fått slut på namn till nya orkaner. Istället kommer nya orkaner döpas efter det grekiska alfabetet. Det har bara hänt en gång tidigare och skapar oro för framtiden.

    När Meteorologiska världsorganisationen, WMO, namnger stormar görs det i bokstavsordning och efter var i världen ovädret drar fram. Tropiska stormar på Atlanten får sina namn efter en bestämd namnlista som går från A till W och som sedan återanvänds vart sjätte år. Ett undantag är ifall ovädret orsakar stora materiella och mänskliga skador, då namnet stryks och ersätts. Bokstäverna Q, U, X, Y, och Z används inte, vilket innebär att det finns 21 namn på listan att använda.

    När dessa sedan är slut används istället det grekiska alfabetet. Enda gången det har skett är 2005 då hela 28 tropiska stormar bildades och där den mest kända var orkanen Katrina som ödelade New Orleans och tog minst 1200 människors liv. Före det hade ingen orkansäsong efter andra världskriget inneburit fler än 19 tropiska stormar.  

    Fram till idag vill säga. När den tropiska stormen Wilfred nyligen fick sitt namn var alfabetet slut och det är enbart halvtid för orkansäsongen i Atlanten. Därför kommer nya stormar att döpas efter bokstäver i det grekiska alfabetet, med namn som Alpha och Beta.

    https://twitter.com/NHC_Atlantic/status/1307000665500086272?s=20

    Det finns flera orsaker till varför årets säsong väntas bli extremt aktiv. I nuläget är havsvattnet i den tropiska delen av Atlanten extremt varmt och den fjärde högsta sedan 1982 efter åren 2010, 2005 och 2017. Aldrig tidigare har temperaturen i haven varit så hög som under 2019 och aldrig har värmeökningen gått så snabbt.

    Samtidigt var den vertikala vindskjuvningen – alltså hur vinden ändras i höjd – ovanligt låg under juli. Endast rekordsäsongen 2005 har sedan 1979 haft en lägre vindskjuvning i den tropiska delen av Atlanten och Karibien. Låg vertikal vindskjuvning är även gynnsamt för intensifiering av tropiska stormar och orkaner. Dessutom är sannolikheten för väderfenomenet La Niña högre i år än vanligt som kan stimulera bildningen av tropiska stormar på Atlanten.

    Kopplingen mellan klimatförändringar och de extremväder vi nu ser i USA blir allt tydligare. Det vi ser idag i form av förändrade vädermönster, kraftigare orkaner, större skogsbränder, mer långvarig torka, smältande glaciärer och tinande permafrost, är direkt orsakade av människans utsläpp av växthusgaser.

    Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare.

    Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året. På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala upphettningen som en tänkbar orsak.

    Detta är enbart en av de tydliga förändringar vi ser av en allt varmare planet med rekordhöga koncentrationer av koldioxid i atmosfären. En tydligare väckarklocka än så ska inte behövas för att leda till förändring. Det kommer kosta många människoliv och stor förödelse att låta bli.

    Isarnas snabba avsmältning oroar forskare

    Avsmältningen av isarna på både Arktis och Antarktis accelererar och smälter nu i takt med FN:s klimatpanels mest extrema scenario. Samtidigt sker oroväckande avsmältning även av Grönlandsisen och stora glaciärer spricker upp och glider isär. Det visar ny viktig forskning om havsisarnas tillstånd.

    Det som vi varnat om i 20 års tid sker nu.

    Det säger klimatforskaren Michael Tjernström, professor vid Stockholms universitet, till SvD angående att en ny studie i Nature Climate Change visar att issmältningen följer det värsta av FN:s klimatpanel IPCC:s scenarier. Avsmältningen mellan åren 2007 och 2017 är nästan perfekt i linje med scenariot, enligt studien som studerat satellitdata sedan 1990-talet. Studiens huvudförfattare, Thomas Slater vid Leeds University, säger till Science Daily att även om de förväntade sig en ökad avsmältning var detta något helt annat:

    Tempot i avsmältningen har accelererat snabbare än vi hade kunnat föreställa oss.

    Det har blivit alltmer tydligt att nuvarande klimatmodeller särskilt tycks underskatta utvecklingen vid polerna. Slater efterlyser därför att IPCC i sin nästa rapport skapar nya scenarier för att hålla jämn takt med den verkliga utvecklingen vid polerna. Enligt panelens nuvarande värsta scenario kommer den globala havsnivåhöjningen vara omkring 70 cm till sekelskiftet – en prognos som kan komma att visa sig otillräcklig, enligt Slater.

    Michael Tjernström är dock inte förvånad över resultatet som han menar var väntat:

    Det är tråkigt att vara domedagsprofet, men egentligen alla tecken som vi ser i klimatförändringarna nu, det ena efter det andra, stämmer med det som vi har varnat för i 20 års tid. Detta är ännu ett exempel på det.

    Samtidigt är han är osäker på om ett nytt värsta-scenario skulle medföra någon egentlig nytta:

    Om inte det nuvarande värsta scenariot har avskräckt tillräckligt, vad skulle ett ännu värre göra för nytta? Är det inte illa nog som det redan är?

    ”Domedagsglaciären”

    Varningssignalerna från både Arktis och Antarktis har varit flera den senaste tiden och oron bland klimatforskare har ökat. Avsmältningen av havsis i Arktis är nu rekordstor och istäcket är nu ungefär hälften så stort som på 1980-talet, samtidigt som nya rön visar att den så kallade shelfisen på Antarktis – som håller inlandsisen på plats – håller på att vittra bort. Den senaste varningen kom nyligen från västra Antarktis med det illavarslande budskapet att Pine Island och Thwaites-glaciärerna håller på att glida isär. I en ny studie i PNAS har forskare analyserat satellitbilder som visar upp stora synliga sprickor i glaciärerna som förvärrats år efter år.

    Sedan tidigare har världsmeteorologiorganisationen WMO varnat för att den globala uppvärmningen innebär en särskild risk för Thwaites-glaciären, även kallad ”domedagsglaciären” på grund av sin enorma storlek och för att den smälter så snabbt. Mängden is som smälter årligen från det antarktiska istäcket har sexfaldigats mellan 1979 och 2017, enligt WMO, och om hela glaciären skulle kollapsa skulle det kunna orsaka en havsnivåhöjning med upp till två meter. De två gigantiska glaciärerna har redan bidragit med 5 procent av den globala höjningen av havsnivåerna, rapporterar The Washington Post.

    Nu är det inte första gången som satellitbilder på sprickorna visas upp, men de senaste analyserna visar oroande tecken på att de kan blir ännu värre. Antarktiska halvön hör till de snabbast uppvärmande platserna i världen med nära 3 grader under den senaste 50-årsperioden. Och som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. Haven värms nu upp i rekordfart, vilket påverkar isblocken som blir sköra. När glaciärerna sedan utsätts för påfrestningar så riskerar de redan tunna isblocken att brytas av och åka ut i vattnet. 

    Ingen återvändo

    Även på Grönland smälter rekordstora mängder is, enligt en studie i Communications Earth & Environment, och forskare befarar nu att istäcket nu har smält så pass mycket att det inte längre finns någon återvändo. Under 2019 försvann 532 miljarder ton, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet sedan 2003. Enligt studien kommer isen fortsätta vittra sönder även om den globala uppvärmningen stannar av och även om vi skulle gå tillbaka till ett klimat som mer liknar det vi hade för 20 eller 30 år sedan. Grönlandsisarna uppges därför bara vara den första i en serie av så kallade ”tipping points”, brytpunkter där en avgörande tröskel passeras och som innebär en oåterkallelig förändring av jordens ekosystem och klimatsystem. 

    Den ”tredje polen”

    Glaciärer som smälter snabbare än förväntat är inte isolerat till polarisarna i Arktis och Antarktis. Glaciärerna i Himalaya – som ibland kallas den “tredje polen” – verkar enligt en ny studie smälta i en oroväckande takt. Där smälter glaciärerna dubbelt så snabbt i dag som de gjorde mellan år 1975 och 2000 och har sedan dess smält i snitt 45 centimeter per år. Resultatet är att ungefär en fjärdedel av Himalayas istäcke nu gått förlorat. Studien visar att denna issmältning har flera förklaringar, men att den extrema takten endast kan förklaras av varmare temperaturer till följd av mänskligt orsakad uppvärmning.

    Den snabba glaciärsmältningen i Himalaya resulterar inte bara i en höjd havsnivå. Runt 1 miljard människor i Sydostasien är beroende av smältvattnet från glaciärerna för vattenförsörjning. De oregelbundna och osäkra vattenflöden som är resultatet av klimatförändringen kommer att ha stor inverkan på den dryga sjättedel av jordens befolkning som bor där.

    Klimatkrisen blir således alltmer synlig och reaktionen borde därför vara därefter. När klimatforskare är oroliga för hur snabbt avsmältningen nu går borde beslutsfattare hörsamma och påverkas av detta och sätta ambitionsnivån därefter. Förr eller senare är det problem som måste hanteras ändå, men då blir det med akuta åtgärder och till ett ännu högre pris.

    150 förslag för snabb klimatomställning

    Under fredagen presenterar organisationen Klimatriksdagen sin Akutplan för klimatet!. En nationell koldioxidbudget och totalstopp för fossila investeringar är några av de 150 förslagen som riktas mot Sveriges politiker.

    Planen täcker tio olika fokusområden, däribland energi, industri, byggande, jordbruk och vattenverksamhet.

    Vi ser att statsmakternas klimatpolitiska ramverk inte är tillräckligt för att uppnå Parisavtalets klimatmål, och därför behövs kraftiga skärpningar i klimatpolitiken redan under denna och kommande mandatperiod, säger Jonas Bane, Klimatriksdagens ordförande.

    Bland förslagen finns ett totalförbud mot planerat åldrande av produkter, likt modellen som Frankrike använder. Klimatriksdagen vill också införa en nationell koldioxidbudget och förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotor från 2025. Ytterligare ett förslag är ett ersättningssystem för skogsägare som väljer att behålla skog och därmed binda koldioxid.

    Planen kommer överlämnas till representanter från de olika riksdagspartierna. Här kan du läsa planen i sin helhet.

    Vi måste utlysa internt klimatnödläge

    Det räcker inte att vädja till regeringar och företag om att utlysa klimatnödläge. Med vår kampanj vill vi uppmana civilsamhället att påbörja klimatomställningen i den egna verksamheten, skriver fem civilsamhällesorganisationer i ett öppet brev.

    Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta – inklusive civilsamhället. Vi är fem civilsamhällesorganisationer som utlyser klimatnödläge och ställer om våra verksamheter.

    Att själva ställa om 

    Förbränning av fossila bränslen, avskogning, överfiske, ohållbara jordbrukssystem och konsumtionsmönster skapar eskalerande klimatförändringar. Att fortsätta skada ekosystem som är förutsättning för livet på jorden måste upphöra. Ändå pågår aktiviteter som går rakt emot de förändringar som vi vet krävs – utbyggnad av oljeraffinaderi, expanderad gruvnäring, ökade anslag till militären och fortsatt skogsskövling. 

    Civilsamhället har länge antagit en roll som bygger på att kräva eller vädja till regeringar och företags goda vilja. Dessa metoder har visat sig otillräckliga och går framförallt inte tillräckligt fort. Vi kan inte stå och titta på när ekologiska orättvisor fortgår. Vi stannar inte vid att beklaga oss om brist på ansvar från tredje part – vi skapar omställning där vi står.  

    Omställningskampanj för klimatet 

    Vi utlyser klimatnödläge är en omställningskampanj som sätter ribban högt. Det är inte endast en symbolisk utlysning kring hur farliga klimatförändringarna är. Istället är kampanjen ett upprop till handling. Kampanjen innebär att ta in klimat- och miljöperspektiv i all verksamhet och som konsekvens förändra stora delar av den. 

    Flera av oss anslutna organisationer har andra kärnfrågor än klimat- och miljö, såsom fred, jämlikhet, rättvisa och demokrati. Dessa perspektiv är grundläggande för en rättvis omställning.

    Våra åtaganden skiljer sig åt mellan oss medverkande organisationer. Vi agerar genom att exempelvis utveckla nya projekt, insatser och samarbeten på temat klimat. Införa radikala hållbarhets- och miljöpolicys gällande mat, fonder och flyg, och utesluta vissa företag. Bidra med expertis till den bredare klimatrörelsen och främja ickevåldsmotståndsom civil olydnad.

    Vi välkomnar fler att ansluta sig 

    Vi bjuder in gräsrotsrörelser, civilsamhället, fackförbund och institutioner som skolor, universitet, bibliotek, kommuner, landsting med flera, att omfamna vad Gandhi kallade det konstruktiva programmet – i korthet, att direkt skapa den förändring vi vill se i världen. I denna satsning förväntas långtgående omställning av organisationer och verksamheter. 

    Vill ni ansluta er eller veta mer? Kontakta hej@klimatprata.se. Läs mer om kampanjen här. 

    Centralasiengrupperna
    Fältbiologerna
    Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
    Latinamerikagrupperna
    Vardagens civilkurage


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Lysekil ger regeringen tillåtelse att besluta om Preemraff

    Kommunfullmäktige i Lysekil hade möjlighet att lägga in veto mot Preemraff. Under onsdagens möte stod det klart att en klar majoritet ändå valde att släppa vidare beslutet till regeringen.

    Enligt miljöbalken måste kommunfullmäktige säga ja till planerna för att regeringen ska ha mandat att godkänna utbyggnaden. Företrädare för Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet var de enda 3 av 27 ledamöter som röstade nej till Preemraff under onsdagens omröstning, skriver DN. Frågan om utbyggnaden i Lysekil ligger nu alltså hundraprocentigt på regeringens bord.

    Lysekils beslut kommer inte som någon chock. Preemraff är kommunens största privata arbetsgivare och kommunen har länge flaggat för att de anser att de lokala jobben går före klimatet.

    Nu är det desto viktigare att regeringen tar sitt ansvar och sätter stopp för utbyggnaden av det gigantiska oljeraffinaderiet. Om nya Preemraff får tillåtelse kommer verksamheten släppa ut 1 miljon ton extra koldioxid om året, vilket är helt oförenligt med både Parisavtalet och de svenska klimatmålen.


    Vill du veta mer om turerna i Preemraff och varför regeringen måste säga nej? Läs Supermiljöbloggens bevakning här.

    Uppgifter från rymden: Brandröken når hela vägen till Europa

    Uppgifter från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) på uppdrag av Europeiska kommissionen visar att de bränder som för närvarande rasar i västra USA är betydligt mer intensiva än genomsnittet 2003-2019 för hela landet och de drabbade staterna.

    Omfattningen och storleken på bränderna som pågått sedan mitten i Augusti i Kalifornien ligger på en mycket högre nivå än under något år sedan studierna inleddes 2003. Västra USA har uppmätt AOD-nivåer (aerosolernas optiska djup) på sju eller högre, vilket har bekräftats av oberoende mätningar på marken. För att sätta detta i perspektiv så indikerar en AOD 0,1 på en kristallklar himmel med maximal sikt, medan ett värde på 1 indikerar mycket disiga förhållanden, något som är standard i vissa regioner under säsongen för skogsbränder enligt NASA.

    CAMS-övervakning av atmosfäriska förhållanden är avgörande i sådana situationer, eftersom det ger beslutsfattare och andra individer kunskapen att fatta välgrundade val angående deras och andras hälsa. säger Mark Parrington, CAMS Senior Scientist och löpeldexpert

    CAMS, som övervakar dagliga löpeldaktiviteter över hela världen med hjälp av satellitobservationer, har spårat rök så långt som 8 000 kilometer bort i norra Europa. Den tyngsta röken har tack vare vindarna stannat kvar kring Nordamerika men CAMS prognoserNA – gjorda genom att kombinera satellitdata med atmosfärsmodeller – förutspår att den kommer ta sig över Atlanten till norra Europa senare i veckan, som det gjorde i slutet av förra veckan.

    Bränderna i Kalifornien kan göra klimatet till valfråga

    Bränderna fortsätter rasa i västra USA och klimatkrisen gör nu intåg i den amerikanska valdebatten på ett sätt vi inte sett tidigare. När allt fler människor ser och tvingas genomleva klimatkrisen skärps retoriken från politiker. Frågan är om det räcker i ett land som blir alltmer polariserat och splittrat.

    Jag tror inte att vetenskapen vet, faktiskt.

    Det var Donald Trumps kommentar till en orolig tjänsteman när han till slut besökte ett eldhärjat Kalifornien. Bränderna har hittills ödelagt närmare två miljoner hektar mark och dödat minst 35 människor. Över 16 000 brandmän rapporterades under helgen jobba med att få bränderna under kontroll.

    Sex av de tio största bränderna i Kalifornien någonsin rasar just nu, vilket säger något om dess omfattning. Brandområdet i Kalifornien uppskattades i helgen vara över motsvarande 12 000 kvadratkilometer, vilket skulle motsvara en yta som nästan fyra Gotland. Storleken innebär ett nytt rekord, vilket dessutom kommer ovanligt tidigt i brandsäsongen, vilket skapar en oro för vad som ska komma.

    Olika syn på klimatkrisen

    Under sin tid i Vita huset har Trump upprepade gånger kallat klimatkrisen för en bluff orkestrerad av Kina och under flera år ifrågasatt dess existens och förra hösten drog han USA ur Parisavtalet.

    Till skillnad från Trump har Kaliforniens guvernör Gavid Newsom varit tydlig med att han anser att det rör sig om ett klimatnödläge, och att de som inte ser kopplingen till klimatförändringarna lever i förnekelse.

    Debatten är över runt klimatförändringarna. Det är bara att komma till Kalifornien, se det med egna ögonen. Det är inte en intellektuell debatt, det går inte ens att diskutera längre, sa Newson till NBC.

    Även det demokratiska partiets presidentkandidat Joe Biden har reagerat på presidentens hantering av bränderna och var tydlig med vad han ser för problem framåt:

    Om du ger en klimatmordbrännare fyra år till i Vita huset, varför skulle då någon bli förvånad om ännu mer av USA brinner?

    Även den demokratiska senatorn och tidigare presidentkandidaten Elizabeth Warren skräder inte orden för att beskriva det hon ser:

    Klimatkrisen stirrar oss inte bara rakt i ansiktet, den bränner våra ögon.

    Kan bli en valfråga

    Klimatet verkar därmed nu bli en valfråga från att ha varit relativt osynlig under det corona–anpassade kampanjarbetet, trots Bidens vallöfte om att lägga 2000 miljarder dollar under fyra år på klimatsatsningar.

    Och det finns faktiskt tecken på att polariseringen bland de amerikanska väljarna har minskat i klimatfrågan när allt fler har sett och upplevt extremväder. Enligt en ny studie råder det till och med en ganska bred enighet bland väljarna i synen på klimatförändringarna. Men trots ökningen är det fortfarande avgrundsdjupt mellan väljarna. Där nu 88 procent av demokratiska väljare ser klimatförändringar som ett allvarligt hot är det bara 31 procent av republikanska väljare som gör detsamma.

    Kaliforniens guvernör har dock inget tålamod med klimatförnekarna:

    Den sortens åsikter går inte ihop med verkligheten på marken, de fakta som vi lever med. Du kanske inte tror på det intellektuellt, men dina egna ögon, och dina egna erfarenheter säger något annat.

    Även Oregons guvernör Kate Brown säger att delstaten nu bevittnar de förödande effekterna av klimatförändringar:

    Vår luftkvalitet är värst i världen till följd av bränderna. Nästan överallt i delstaten kan du känna det.

    Tidigare i år kom en amerikansk studie som visade att röken från skogsbränder kan ha långvariga hälsoeffekter, vilka dessutom riskerar att föras vidare till kommande generationer. Nästan samtidigt kom även en studie Harvard-universitetet som visade att sambandet mellan luftföroreningar och risken för att dö av covid-19 är betydligt starkare än vad forskningen tidigare sett. Det blir en ytterligare en press för en befolkning fortfarande starkt påverkad av coronapandemin och som egentligen inte fått uppleva en paus från vårens utbrott.

    En läxa att göra

    Därmed kommer den politiska diskussionen lägligt inför presidentvalet när vi nu befinner oss i en tid där det blir alltmer tydligt att klimatförändring ligger bakom de extremväder vi ser i USA, men även i Sverige. Av den anledningen är det svårt att förstå varför debatten är så frånvarande på hemmaplan.

    Trots en någorlunda stark enighet om klimatkrisen existens är det samtidigt en fråga som är nästan icke existerande i det svenska vardagliga politiska samtalet där allt numera handlar om brott och straff. Detta trots att larmrapporter om klimat och biologisk mångfald kommer alltmer frekvent och med allvarligare budskap. Därför är paradoxalt nog de amerikanska demokratiska politikerna för närvarande tydligare med att peka ut klimatkrisens påverkan utan att för den skull kallas alarmister. Här har de svenska beslutsfattarna en läxa att göra.

    Att vara tyst löser ingenting utan klimatkrisen måste i alla sammanhang nämnas och bemötas som den kris det är. Om inte nu så när?

    Uddlös klimatsatsning i Västra Götaland

    Satsningen Klimat 2030 i Västra Götaland är tänkt att bidra till att nå målet att minska utsläppen med 80 procent i regionen till år 2030. Men risken är att projektet istället bidrar till greenwashing när företagen, som framhålls som förebilder genom att delta, inte har några särskilda krav på sig och när regionen själv antagit en transportplan som leder till ökade utsläpp. 

    Klimat 2030 är en regional klimatsatsning som enligt projektets hemsida inkluderar företag, branschorganisationer, kommuner, kommunalförbund, högskolor, institut, föreningar och andra organisationer i Västra Götaland som vill ta ställning och bidra i omställningen till en klimatsmart region. 

    Företagsekonomistudenterna Sally Mattsson och Felicia Frykman vid Göteborgs handelshögskola blev intresserade av satsningen och valde därför i sin kandidatuppsats att granska vad de 97 företagen som är knutna till Klimat 2030 i praktiken gör för klimatet. De upptäckte att hela 42 procent av de responderande företagen överhuvudtaget inte mätte sina koldioxidutsläpp. Några av företagen hade till och med ökat sina utsläpp under tiden de varit med i satsningen. Eller som Preem, ett av företagen i projektet, planerar att öka sina utsläpp.

    Det förvånade oss inte att inte alla företagen mätte sina utsläpp, däremot blev vi förvånade över att det inte ställdes några krav på företagen. Det enda de behöver göra för att finns med på listan som föregångare är att lämna in ett åtagande som kan bestå av vad som helst, men det finns ingen uppföljning för att se om åtagandet följs. Dessutom har vissa av företagen till och med ökat sina utsläpp under sin tid i satsningen, eller planerat för utsläppsökningar fram till 2030, berättar Sally Mattsson. 

    Att företagen i Klimat 2030 inte har några särskilda krav på sig togs även upp av flera företag i intervjuerna som studenterna gjorde med dem. Företagen var kritiska och pekade på att kravlösheten innebär uppenbara risker.

    Flera av företagen tog upp det här som ett problem i intervjuerna med oss. Företagen menade att det genom den här kravlösheten fanns en uppenbar risk att satsningen skulle utnyttjas av oseriösa företag, enligt Sally Mattsson.

    I uppsatsen skriver studenterna om hur det i tidigare forskning framkommit att uppföljning och kontinuerlig förbättring är viktigt för att långsiktiga mål ska nås. Det studenterna upptäckte i sin studie var dock att någon sådan uppföljning av vad de deltagande företagen i Klimat 2030 gjort inte genomförts.

    Dessutom visar studien att Västra Götalands regionfullmäktige bedriver en politik som för utsläppen i motsatt riktning från målen till 2030. Exempelvis leder regionens transportinfrasturkturplan för år 2018-2029 till ökade utsläpp, vilket bland annat Naturvårdsverket kritiserat.

    Det som verkligen chockade oss var att det mål som finns i klimat 2030, att minska utsläppen med 80 procent i regionen, enligt tjänstemännen på Klimat 2030 enbart skulle ses som någon slags inspiration och något som man skulle bidra till, inte ett mål som skulle nås. Men när vi pratade med forskarna och företagen tyckte de att det var ett mål som var nödvändigt att nå. De hade alltså helt olika uppfattningar. Att det tas beslut om till exempel trafikplanen som ökar utsläppen går ju verkligen emot målet med 80 procents utsläppsminskning, vilket är problematiskt när vi vet att utsläppen i regionen knappt har minskat de senaste åren, säger Felicia Frykman.

    Klimat 2030 skriver på sin hemsida att de välkomnar studenternas granskning och att de ser det som ett tillfälle att förbättra klimatarbetet i Västra Götaland. De skriver även att “som undertecknare av Klimat 2030 ställer man sig bakom det regionala klimatmålet och ska bidra till att det nås. Detta ska redovisas genom ett åtagande som publiceras. Däremot krävs i dagsläget inte att man måste beräkna sina utsläpp av växthusgaser”. 

    Ris och ros till rekordstora miljösatsningar

    Den stora höstbudgeten innehåller nära 10 miljarder i miljösatsningar. Höjd bonus-malus och mer pengar till industrins klimatomställning är några av nyheterna som presenterades av Isabella Lövin och Per Bolund på måndagens pressträff. Supermiljöbloggen sammanfattar några av budgetposterna och analyserar satsningarna.

    Transporter

    Drygt hälften av pengarna i de nya miljöförslagen – 5,4 miljarder – går till omställningen av transportsektorn, som är en välkänd knäckfråga i Sveriges klimatarbete. Reduktionsplikten, som styr hur mycket biobränsle som måste blandas i bensin och diesel, höjs från 4 till 28 procent till 2030 för vägtransporter. Dessutom införs även en reduktionsplikt för flyget. För att få fram mer biobränsle ges 200 miljoner i fortsatt produktionsstöd till bioraffinaderier.

    Regeringen skärper också kraven för bonus-malus, som reglerar hur mycket man tjänar eller förlorar på att köpa en miljöbil kontra en fossilbil. Bonusbeloppet för en miljöbil som släpper ut noll gram koldioxid höjs från 60 000 till 70 000 kronor. Samtidigt höjs miljöavgiften för malusbilarna.

    Vid en första titt på förslagen som Bolund och Lövin presenterade saknades större satsningar på elektrifiering, trots att det är en avgörande punkt för att fossilbefria svenska transporter. Avsaknaden fick sin förklaring under gårdagskvällen, då Liberalerna gick ut med beskedet om att ytterligare 1,3 miljarder tillkommer för att elektrifiera tunga fordon samt till vätgasmackar.

    Budgeten innehåller också stora satsningar på tåg och godstransporter. Green Cargo, som är statligt ägt och sköter majoriteten av svenska tågburna godstransporter, får ett kapitaltillskott på 1400 miljoner kronor. Även den regionala kollektivtrafiken och kommunal cykeltrafik kommer stärkas.

    Supermiljöbloggens kommentar

    Det är en bra signal att transporterna får så hög prioritet. Det svenska transportsystemet är extremt beroende av fossila bränslen, vilket både värmer upp jordklotet och förvärrar luften i våra städer. Att skärpa både reduktionsplikten och bonus-malus är mycket viktiga verktyg för att öka tempot i utfasningen av olja och fossilgas. Satsningarna välkomnas av 2030-sekretariatet och Gröna Bilister, som båda arbetar med att ställa om transportsektorn.

    De blygsamma slantarna till cykling gav genast reaktioner, bland annat på Expressens ledarsida. Även Gröna Bilister är kritiska till hur cykelns roll riskerar försvinna om bilen fortsätter vara i centrum för politiken.

    Vi hör flera kritiska röster från cykelsverige att summan på 325 miljoner kronor är liten. Dessutom finns det problem med att mycket av pengarna är bundna i stadsmiljöavtal som för många kommuner och regioner är en komplicerad process. Om vi fortsätter att bygga för biltrafik samtidigt som vi gör satsningar på gång och cykel kommer vi fortfarande se en ökning av biltrafik. Vi behöver ett negativt mål helt enkelt, där vi minskar eller bibehåller dagens trafiknivåer gällande bil. Att endast ha positiva mål för kollektivtrafik, gång och cykel är inte tillräckligt, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas.

    Natur & hav

    2,2 miljarder satsas på skydd av natur och renare hav och vatten. Pengarna ska framför allt gå till naturvård och naturskydd, där 350 miljoner öronmärks för att återväta våtmarker, som fyller flera viktiga miljöfunktioner.

    För renare hav och vattendrag går ytterligare 350 miljoner till sanering av förorenade områden och sediment. Mer medel skjuts också till för Sveriges havsmiljöarbete, där bland annat ett förbud mot bottentrålning i skyddade områden prioriteras.

    Supermiljöbloggens kommentar

    De utökade stöden till bevarande och vård av svensk natur är mycket välkomna. Framför allt är det positivt att medel skjuts till återuppbyggnad av våtmarker. Det är en naturvårdsåtgärd som kan låta obetydlig, men våtmarker är både kolkällor, naturliga reningsverk och hem för rik biologisk mångfald.

    Naturskyddsföreningen konstaterar att satsningarna är välkomna, men menar att medlen är alldeles för otillräckliga för att säkra den biologiska mångfalden i Sverige.

    Vi står inför en akut klimatkris och starkt hotad biologisk mångfald. Många av de satsningar som regeringen gör på miljöområdet är därför både nödvändiga och välkomna. Men även om det är stora satsningar ska vi komma ihåg att det bara utgör en del av budgeten, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. 

    Industri

    En knapp miljard går till industrins omställning. Industriklivet, som syftar till att hjälpa stora industrier minska sina utsläpp, breddas nu till att även omfatta bioraffinaderier, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

    Sverige skjuter också till medel till gröna obligationer. Det är statliga lån som ska användas för investeringar i svensk industri. Till 2023 ska de gröna obligationerna uppgå till maximalt 25 miljarder.

    På elsidan går 260 miljoner till slopade energiskatter för mindre solcellsaktörer. 200 miljoner kommer ges till statliga forskningsinstitutet Rise för att snabba på forskning om bioraffinaderier. Mindre summor ges också till ökad återvinning av metaller och bättre kemikaliekontroll.

    Supermiljöbloggens kommentar

    Industrin spelar en mycket viktig roll i den svenska miljöomställningen. De gröna obligationerna är ett piggt inslag för att driva på den teknikutveckling och industriomställning som redan nu är av stort intresse för investerare.

    Tyvärr är pengarna avsatta för cirkulär ekonomi småslantar i jämförelse med vad som skulle behövas, men det är ett gott steg på vägen.

    Ambitiös miljöpolitik – men Preemraff och fossilsubventioner behöver hanteras

    Sammantaget innehåller de nya budgetförslagen många viktiga satsningar på klimat och biologisk mångfald. För att få hela bilden av regeringens miljöpolitik behöver vi avvakta tills 21 september, då hela budgetpropositionen presenteras. Då gäller det framför allt att hålla öga på subventionerna till fossila bränslen och fossil infrastruktur.

    Under förra året uppgick summan för de fossila subventionerna till nästan dubbla miljöbudgeten. De 10 miljarder i miljösatsningar som nu presenterats kan redan sättas i relation till de drygt 11 miljarder som regeringen gav flygindustrin i våras.

    De nya satsningarna är långt ifrån tillräckliga i det långa loppet. Sverige missar idag 14 av 16 miljömål och flera av målen i Agenda 2030. Vi behöver öka tempot ännu mer i arbetet mot fossilfrihet och minimerad exploatering av naturen.

    Flera miljöorganisationer har också påpekat att regeringens hantering av Preemraff är avgörande för resultatet. Det är förmodligen inte en olycklig slump att den nya budgeten innehåller många av de bioraffinaderiplaner som Preem behöver för att lyckas greenwasha sin verksamhet.

    Nu återstår att se hur den övriga budgeten speglar regeringens satsningar på miljö och klimat. Om regeringen fortsätter subventionera fossila verksamheter riskerar miljöeffekterna av dessa ambitiösa budgetplaner att försvinna i ett nollsummespel.


    Anna Ljungström, redaktör för Supermiljöbloggen

    Luftföroreningar ligger bakom fler än 400 000 dödsfall

    Enligt en rapport av Europeiska miljöbyrån är luftföroreningar den största hälsorisken i Europa. Luftföroreningar kan kopplas till diabetes, lungsjukdomar, och cancer. Det finns till och med bevis för att dödsfall bland covid-19 patienter varit kopplade till luftföroreningar.

    SMB har tidigare rapporterat om hälsoproblem kopplade till luftföroreningar, bland annat ökad risk för foster, indikationer på ökad dödlighet bland covid-19 patienter, och 7 miljoner dödsfall per år i världen relaterade till luftföroreningar.

    Nu konstateras återigen hälsoriskerna med luftföroreningar i en rapport av Europiska miljöbyrån (EEA) där luftföroreningar beskrivs som den största hälsorisken i Europa. Enligt rapporten orsakar luftföroreningar fler än 400 000 dödsfall per år i Europa. Vidare står det att luftföroreningar kan kopplas till flera sjukdomar såsom diabetes, lungsjukdomar och cancer. Även kopplingen till dödlighet bland covid-19 patienter nämns.

    Att förbättra de europeiska invånarnas hälsa och välbefinnande är viktigare än någonsin, nu när uppmärksamheten riktas mot att hantera covid-19-pandemin. Pandemin är ett tydligt exempel på de komplicerade sambanden mellan miljön, våra sociala system och vår hälsa, skriver Europeiska miljöbyrån på sin hemsida som kommentar till rapporten.

    Utöver luftföroreningar tas även andra allvarliga hälsorisker upp i rapporten, till exempel buller och värmeböljor. Enligt rapporten bidrar undermåliga miljöförhållanden till 13 procent av dödsfallen i EU.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.