Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,25 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (410,88 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+3,41 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Nu när september ligger bakom oss kan vi konstatera att månaden var överlag varmare än normalt. I landets sydöstra delar var det hela 2–3 grader varmare än vanligt, enligt SMHI:s sammanställning. Den 15 september uppmättes 27,7 grader i skuggan i Lund, vilket var den varmaste septemberdagen som uppmätts där sedan 1886. Helsingborg var nära högsommartemperatur med 24,7 grader den 27 september vilket är den högsta uppmätta temperaturen för Götaland så sent på säsongen.

    Det blir allt tydligare att det är värmen som dominerat sedan i slutet av 1990-talet för månaden. Sedan dess har det inte en gång varit svalare än normalt och trenden blir allt tydligare att vi går mot varmare dagar.

    Ny intressant forskning har även visat att det i flera länder nu blir alltmer uppenbart att den globala upphettningen i högre grad värmer upp nätter än dagar. Enligt en studie i Global Change Biology beror det på molnformationer som blockerar solen på dagen men som binder mer värme och fukt på natten, något som tros få svåra konsekvenser för delar av djurlivet som är beroende av svalka på natten. Denna utveckling gäller främst Europa, Västafrika, västra Sydamerika och centrala Asien. I södra USA, Mexiko och i Mellanöstern har man tvärtom sett varmare dagar, vilket ökar arters sårbarhet för värmestress och uttorkning. Det betonar vikten av försöka hålla ner uppvärmningen så mycket det går för att inte öka sårbarheten i olika system.

    Blir vi generationen som översvämmade New York?

    Isen på Antarktis kommer att fortsätta smälta och höja havsnivån med minst 2,5 meter, även om världens länder lyckas uppnå Parisavtalet. Det visar ny forskning som ytterligare betonar betydelsen av att begränsa den globala upphettningen för att undvika ännu värre avsmältning.

    Vi kommer att få enorma förändringar även om vi följer Parisavtalet och katastrofala om vi inte gör det.

    Det säger Anders Levermann, verksam vid Potsdam Institute for Climate Impact Research, som tillsammans med medförfattare undersökt hur isen på Antarktis förväntas smälta i ett varmare klimat. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature visar forskarna hur Antarktis uppvisar en mängd temperaturtrösklar och en så kallad stark ”hysteres” effekt, vilket innebär att isen kommer att fortsätta förlora massa även om temperaturen skulle sjunka. Detta beror enligt Levermann och kollegor på en rad eftersläpande effekter som bland annat finns i isen och som i sin tur gör den instabil när den nått vissa lägen. Detta kan komma få stora konsekvenser, eftersom Antarktisisen består av en ismassa motsvarande 58 meter av den globala havsnivåhöjningen.

    Studien visar att isen har temperaturkänslighet som innebär att för varje grads uppvärmning över förindustriell nivå kommer havsnivån höjas med 1,3 meter. Det innebär att även om Parisavtalet uppfylls kommer Antarktis is att smälta och havsnivån att höjas med 2,5 meter. Denna höjning är dock inget jämfört med vad som är att vänta ifall uppvärmningen passerar 2 grader, eftersom avsmältningen ökar så att havsnivåhöjningen nästan fördubblas till 2,4 meter per extra grads uppvärmning över 2 och upp till 6 grader. Skulle sedan temperaturen passera 6 grader handlar det nästan om 10 meter per uppvärmningsgrad mellan 6 och 9 grader. Samtidigt ger var och en av dessa trösklar upphov till den nämnda hystereseffekten, vilket innebär att isen inte återfås även om temperaturen vänds till dagens nivåer. Därmed betonas hur viktigt det är att hålla nere uppvärmningen så långt det bara går.

    Martin Jakobsson, som är forskare i maringeologi och geofysik vid Stockholms Universitet, säger till Aftonbladet att studien pekar på två viktiga faktorer. För det första att om temperaturen skruvas upp med 2 grader måste man skruva ner mer än 2 grader för att isen ska återgå till sitt ursprungsläge. För det andra att 1 grads uppvärmning motsvarar en global höjning av 1,34 meter av världshavens vattennivå.

    Forskningen ligger väl i linje med det som rapporterats de senaste veckorna gällande accelererande avsmältning av isarna på både Arktis och Antarktis och den oroväckande avsmältningen av Grönlandsisen där stora glaciärer spricker upp och glider isär. Den Antarktiska halvön hör dessutom till de platser i världen som värms upp snabbast med nära 3 grader under den senaste 50-årsperioden. Och som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. 

    Och om detta inte var nog visar annan ny studie i Nature att Grönlandsisen är på väg att tappa sin massa ungefär fyra gånger snabbare än vad som tidigare observerats under de senaste 12 000 åren. Samtidigt rapporterar det amerikanska klimat- och miljöorganet NOAA att den arktiska isen nu befinner sig på den näst lägsta nivån som uppmätts.

    Det är med andra ord mycket allvarliga tecken som uppvisas från havsisarna. Framtidsspaningen från Anders Levermann, medförfattare till studien om Antarktis är allt annat än munter:

    Vi kommer bli ihågkomna som generationen som översvämmade New York.

    ”Var försiktig med oliver, avokado och nötter”

    Vilka vegetariska matvaror är egentligen bäst för klimat och miljö? Svenska och ekologiska baljväxter och grönsaker får högt betyg i WWF:s nya vegoguide. Avokado, banan, oliver, kokos och nötter bör däremot bara ätas om de är ekologiskt odlade.

    WWF har sedan tidigare Köttguiden och Fiskguiden, som hjälper svenska konsumenter att orientera sig i den snåriga livsmedelsdjungeln. Nu när allt fler vill käka vegetariskt eller veganskt kompletteras guiden med en genomgång av flera andra matvaror: vegoprotein, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, nötter och frukt.

    Resultatet har tagits fram tillsammans med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. De olika livsmedlen bedöms utifrån fyra aspekter: klimatutsläpp, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vattenanvändning.

    I toppen hittas bland annat ekologiska äpplen, ekologiska baljväxter och svenska vildväxande bär. Även de flesta grönsaker och spannmål får godkänt, men grövre grönsaker, rotfrukter och potatis är extra bra. Alla typer av vegokött är också mycket bra alternativ, oavsett om de är baserade på soja-, ärt- eller svampprotein.

    Några populära matvaror får märkningen ”orange ljus”, vilket innebär att produkten orsakar stora miljöproblem. Dessa bör inte ätas i stora mängder och kan gärna ersättas med bättre alternativ.

    Bland livsmedlen som får orange märkning finns bland annat exotiska frukter som banan, kokos, dadlar och mango. Även oliver, konventionellt odlade nötter, sparris och avokado bör ätas med varsamhet. Det största problemet med de orangelistade varorna är oftast att de kräver mycket vatten och besprutningsmedel. Dessa livsmedel bör därför ses som lyxigare sällanköp, där det är extra värt att lägga några kronor på en ekologisk märkning.

    Lokalt samarbete i Härnösand bidrar till minskat matsvinn

    Igår inföll Matsvinnets Dag för första gången. I Härnösand firade kommunens kostenhet dagen med att inviga ett nytt lokalt samarbete för minskat matsvinn.

    Ett vanligt år brukar man uppskatta att en tredjedel av den mat som produceras slängs, vilket gör matsvinnet till ett enormt klimatproblem. Enligt beräkningar från FAO står matsvinn för så mycket som åtta procent av de antropogena växthusgasutsläppen.

    Förra året beslutade därför FN att Matsvinnets Dag ska infalla den 29:e september varje år. Den internationella högtiden ska syfta till att öka den samhälleliga och mediala uppmärksamheten kring matsvinn, som till ganska nyligen var ett problem som nästintill inte debatterades alls.

    En plats där Matsvinnets dag uppmärksammades igår var Härnösand, där kommunens kostenhet tog tillfället i akt att lansera ett nytt lokalt samarbete för minskat matsvinn.

    Samarbetet består i att kommunen i fortsättningen kommer ta hand om de varor som ICA Maxi i Härnösand annars skulle kastat på grund av skönhetsfel, så som rispade kartonger. Den räddade maten kommer sedan användas till att “sätta guldkant” på den kost som serveras på kommunens sjukhus, äldreboenden och i skolmatsalar, enligt verksamhetschefen Ulrika Olsson. 

    Även produkter med närliggande bäst-före-datum som handlaren anser inte kommer hinna bli sålda i tid kommer att gå till kommunens verksamheter istället för att bli till svinn.

    Initiativet i Härnösand är bara ett i en rad olika projekt som visar att det går att bekämpa matsvinnet på sätt som både gynnar näringsliv och medborgare.

    Nu gäller det – kommer EU få en skarp klimatlag?

    Nu har EU chansen att klubba en klimatlag som skulle innebära tydliga utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet. Men samtidigt finns risken att vi får en urvattnad papperstiger med fina ord men inte lika fint innehåll. EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) skriver på SMB Debatt inför den avgörande omröstningen i EU-parlamentet och uppmanar de svenska parlamentarikerna att rösta för en så skarp klimatlag som möjligt.

    Ska EU minska sina utsläpp med 55, 60, 65 eller till och med mer än 65 procent till 2030? Ska målet om klimatneutralitet till 2050 gälla hela unionen eller även varje medlemsstat var för sig? Det är några av de frågor som avgörs när EU-parlamentet nu går till omröstning kring den omdebatterade klimatlagen. 

    Klimatlagen innebär både att EU kan sätta de mål som krävs för att klara sin del av Parisavtalet, och att unionen får verktyg för att följa upp, granska och påverka att även medlemsstaterna var för sig tar sin del av ansvaret för kommande generationer. Lagen handlar alltså både om mål och om verktyg. Både om riktning och om styrning. 

    Men politiker i andra partigrupper fokuserar närmast ensidigt på målen och särskilt det höjda klimatmålet till 2030. De är däremot mindre benägna att prata om de andra delarna av klimatlagen. Det är tydligen lättare att ställa sig bakom ambitiösa målsättningar än att ställa upp på den politik som skulle krävas för att verkligen nå dessa målsättningar. 

    En klimatlag med ambitiösa skrivningar men utan muskler riskerar att bli en papperstiger. Jag kommer aldrig acceptera att klimatpolitiken förpassas till att vara något som samlar damm i en byrålåda. Det är oroväckande att svenska kollegor i andra partigrupper inte är lika beslutssamma. Omröstningen i EU-parlamentet nu i oktober handlar inte bara om procentsatser. Vi har chans att i grunden påverka klimatpolitiken i hela Europa. 

    Med EU som plattform kan vi driva på klimatpolitiken inte minst i länder som Polen och Ungern vars engagemang för vår tids ödesfråga varit minst sagt begränsat. Men i så fall måste kommissionens rekommendationer vara bindande för medlemsstaterna, och inte bara lös rådgivning som medlemsstaterna i praktiken kan välja att helt strunta i. Därför är det även avgörande med klimatlagens regler om färdplaner för varje samhällssektor som dessutom är bindande för medlemsstaterna. Utsläppsmålen ska inte bara formuleras på EU-nivå, utan för alla medlemsstater. 

    En fråga som diskuterats en del i närtid är CCS, carbon capture and storage. Detta innebär att binda och lagra koldioxid inte bara genom naturliga kolsänkor som skog och våtmarker, utan genom teknik. Teknik som tyvärr mer handlar om förhoppningar än om verklighet här och nu. Kommissionen vill att minusutsläppen ska räknas in i klimatmålet till 2050. Med den logiken behöver vi inte minska våra utsläpp lika mycket, eftersom att vi i framtiden kommer plocka bort den koldioxid vi nu släppt ut ur atmosfären. Eller i klartext: En frisedel att fortsätta släppa ut som vanligt. 

    Tyvärr verkar både kommissionen och en majoritet i parlamentet sätta överdriven tilltro till CCS-tekniken. Varje kilo koldioxid som binds eller sugs ut ur atmosfären är välkommet och oerhört viktigt, men vi kan inte sätta för stora förhoppningar till teknik som fortfarande inte är beprövad på storskalig nivå. Klimatkrisen är alltför akut för det. Att suga ut koldioxid ur atmosfären i framtiden vore viktigt. Men att minska utsläppen så mycket som möjligt nu, är ännu viktigare. Om CCS-tekniken blir en ursäkt för att inte göra det, riskerar den i värsta fall att göra mer skada än nytta. 

    Jag kommer aldrig att släppa den här frågan. Europaparlamentet utlyste i slutet av förra året ut ett “klimatnödläge”, och då måste vi agera efter det.. Då måste utsläppen minska varje år redan nu, EU sätta ett klimatmål om minst 65 procents utsläppsminskning till 2030 och EU få verktyg att agera om medlemsstater inte följer klimatmålen eller för en politik som inte är i linje med Parisavtalet. Därför vill jag också uppmana mina svenska kollegor i EU-parlamentet i alla partigrupper att rösta för en så ansvarstagande klimatlag som möjligt. 

    Det är inte säkert att vi får en till chans. 

    Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Coronavaccinets hemliga ingrediens: En halv miljon döda hajar

    ”Havet är djupt” sjunger Ariels vänner i Disneys film om den lilla sjöjungfrun, men inte tillräckligt djupt för att klara sig undan läkemedelsindustrin. Ingrediensen som kan stoppa den pågående pandemin finns i hög koncentration i levern hos hajar. Nu fruktar forskare att en halv miljon hajar kommer behöva slaktas för att alla människor på planeten ska få ett vaccin.

    Det eftertraktade ämnet är en olja som heter ”Squalene” och används i dag i ett antal produkter på marknaden såsom kosmetika och maskinolja. Enligt uppskattningar gjorda av naturvårdare dödas cirka tre miljoner hajar varje år för squalenet som redan idag används i ett antal vaccin, bland annat influensavaccinet. Ämnet förstärker effekten av immunsystemets respons och gör därmed vaccinet mer effektivt.

    Det är djuphavshajar som har mest av squalenet. De växer långsamt, blir könsmogna sent och får få ungar. Det kan få en stor effekt om de fiskas ut. Men det mesta fisket är förbjudet, i alla fall i EU-vatten, säger Charlott Stenberg, marinbiolog och hajexpert till Aftonbladet.

    Flera av vaccinkandidaterna som är under utveckling mot covid-19 använder sig av hajleveroljan, bland annat det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline. Företaget förväntas tillverka en miljard doser för potentiell användning i vaccinet mot Covid-19 och nu fruktar djurskyddsgruppen Shark Allies en hajmassaker om vaccinkandidaterna godkänns och har startat en kampanj för att pressa marknaden att hitta ett hållbart alternativ.

    Ungefär 3 000 hajar behövs för att utvinna ett ton squalen. Shark Allies menar att om hela världens befolkning fick en dos av ett covid-19-vaccin med hajleveroljan, skulle cirka 250 000 hajar behövas dödas. Sannolikt kommer den globala befolkningen dessutom att behöva två doser av vaccinet, vilket innebär att en halv miljon hajar kommer slaktas.

    En av många vetenskapliga studier på hajarnas roll i ekosystemet kommer från SLU där man sett att platser där hajen fullständigt fiskats ut har skapat stora ekologiska skiften i sammansättning av arter med exempelvis sjukdomar och alger som växer över korallrev. En minskad population av hajar påverkar även populationen av plankton, som står för ungefär hälften av syrebildningen på jorden.

    Att skörda en ingrediens i stor skala från ett vilt djur kommer aldrig att vara hållbart, speciellt om det är ett topprovdjur som spelar en avgörande roll i ett ekosystem. säjer Stefanie Brendl, grundare och verkställande direktör för Shark Allies till Sky News.

    Forskare testar nu ett alternativ till hajleveroljan för att undvika hotet mot hajpopulationer, en syntetisk version gjord av fermenterade sockerrör, skriver International Business Times. Hittills är hajleveroljan är mycket mycket billigare och mer effektiv än den från andra källor och många forskare är oroliga för att utvecklingen inte går tillräckligt snabbt.

    Tills dess får vi hoppas att Ariel och hennes vänner förstår att människan och hennes globala ekonomi vill överleva, om det så kostar andra arters liv och flera av planetens ekosystem.

    Regnskog skövlas för att ge plats åt gigantisk palmoljeplantage

    Enligt en ny rapport från Greenpeace skövlas just nu världens näst största regnskog i Centralafrika olagligt för att ge plats åt en gigantisk palmoljeplantage. Projektet kritiseras även av lokala ledare. Företaget tillbakavisar kritiken.

    Det är det kamerunska företaget Cameroun Vert SARL, mer känt som Camvert, som i år har börjat utveckla en 60 000 hektar stor palmoljeplantage i Centralafrika. När projektet är klart kommer det att vara en av de största palmoljeverksamheterna i Centralafrika och årligen ge cirka 180 000 ton olja.

    Plantaget ska införas på ett område där det idag finns regnskog. Enligt Världsnaturfonden är den regnskogen en av världens viktigaste naturområden. Därtill gränsar den enligt Greenpeace rapport till Campo Ma’a, en nationalpark med flera utrotningshotade djurarter, bland annat elefanter, schimpanser, leoparder och låglandsgorillor. 

    Skogen som tidigare klassificerats som icke-lämpligt för kommersiellt bruk blev i november 2019 avklassificerad och godkänd för kommersiellt jordbruk. Det här skedde enligt Greenpeace trots att miljökonsekvensbedömningen inte hade slutförts. I april godkändes även att de första 2500 hektaren regnskog skulle få avverkas.

    Enligt Greenpeace bryter projektet både mot kamerunsk lag och internationella standarder samt hotar urbefolkningens försörjning.

    Camvert-projektet är ett fall av olaglighet och missbruk av inhemska rättigheter som kommer att förvärra klimatet och den biologiska mångfaldskrisen om det fortsätter. Det avslöjar återigen den farliga myten om hållbar skogsförvaltning, liksom det växande problemet med omvandling av skogar – inklusive skogsavgifter som är certifierade ”hållbara” av Forest Stewardship Council – till jordbruksföretagskulturer i Kamerun, säger Greenpeace kampanjchef Ranèce Ndjeudja.

    Även lokala ledare har kritiserat Camverts planer på att hugga ner de lokala skogarna för att istället införa palmoljeplantage.

    Vi fick höra samma sak [det vill säga att det skulle skapas jobb, redaktörens anmärkning] för fyrtio år sedan när tillverkaren av gummiträd, Hevecam, och oljepalmproduktionsföretaget, Socapalm, inrättades. Men vi har varit fattiga och jag måste till och med säga att vi blir fattigare, säger Ebande Charles, chef för byn Adjap, i Nyété till Mongabay.

    Företaget Camvert avvisar anklagelserna. Enligt projektledaren Mamoudou Bobbo har projektet skapats i full respekt för nationella och internationella lagar. Han menar även att de haft samråd med regeringsförvaltningar, miljöorganisationer och lokalbefolkningen. Därtill hänvisar Bobbo till att 10 000 av de 60 000 hektar som nu avverkas ska bevaras som en buffertzon för miljöjämvikt.

    Klimatfrågan ignoreras i ännu en valdebatt

    Donald Trump och Joe Biden kommer antagligen inte att få en enda fråga om klimatet när de ikväll möts i den första debatten inför presidentvalet 3 november. Nu kräver 37 demokratiska senatorer att klimatfrågan ska debatteras.

    Inför det amerikanska presidentvalet hålls tre tv-sända debatter mellan president Donald Trump och tidigare vice president och demokraternas kandidat Joe Biden. Ikväll är det dags för den första debatten som hålls av Fox News. Det har därför varit oerhört stort fokus på vad debatten ska innehålla med tanke på allt som sker i USA just nu.

    37 demokratiska senatorer kräver nu i ett brev till den opartiska presidentdebattkommissionen i Washington – som ansvarar för innehållet i debatten – att klimatfrågan ska finnas med. Det skriver Aktuell Hållbarhet.

    Dessvärre verkar inte senatorerna få sin önskan uppfylld. Enligt förhandsuppgifter från kommissionen finns nämligen inte klimatet med bland de sex ämnen som valts ut till den första debatten. Ämnena är istället: Kandidaternas duglighet, Högsta domstolen, Covid-19, Ekonomi, Ras och våld, samt integritetsfrågor kopplade till valprocessen.

    Frånvaron av klimatkrisen i kvällens valdebatt är minst sagt förbluffande. Bränderna i västra USA och den rekordintensiva orkansäsongen har nämligen synliggjort klimatkrisen för amerikanarna – även om presidenten fortsätter förneka klimatets påverkan – och många trodde att klimatet nu skulle göra intåg i den amerikanska valdebatten på ett sätt vi inte sett tidigare. Dessutom har undersökningar visat att två tredjedelar av det amerikanska folket nu anser att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar.

    Vilken kandidat som vinner valet kommer att få avgörande effekter för klimatet. Med Trump riskerar hela världens klimatarbete försenas avsevärt, medan Biden kanske har den mest ambitiösa klimatplanen någonsin i amerikansk politik och vill satsa 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor). Han har dessutom lovat att omedelbart återansluta USA till Parisavtalet, eftersom dagen efter valet är den första tidpunkt då USA tidigast kan helt lämna avtalet efter att Trump tog det första formella steget att begära utträde för snart ett år sedan. Kvällens hopp står till att Biden på egen hand tar upp frågan i relation till någon av de sex debattämnena.

    Nu är detta inte första gången klimatfrågan är frånvarande. Under 2016 års presidentvalsdebatter ställdes inte en enda direkt fråga om klimatförändringen vare sig Hillary Clinton eller Donald Trump och den svenska valdebatten är inte mycket bättre, trots torka, värmebölja och skogsbränder under valet 2018.

    Frågan är vad som behöver inträffa för att politiker ska börja ta det som sker på allvar? Frågan är om vi ens vill veta det.

    Kvällens debatt kommer ske klockan 03-04.30 svensk tid natten mot onsdag.

    Preem drar tillbaka ansökan för Preemraff

    Preem har på förmiddagen beslutat att dra tillbaka miljötillståndsansökan för Preemraff Lysekil. Enligt Preem har styrelsen fattat beslutet mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna och att resurserna nu istället ska bidra till att accelerera den förnybara produktionen.

    SMB har vid flera tillfällen rapporterat om Preems miljötillståndsansökan för Preemraff Lysekil, bland annat om att utbyggnaden är oförenlig med såväl Prisavtalet som med Sveriges klimatmål. Protesterna mot utbyggnaden har varit massiva. 

    Att avveckla ROCC-projektet är ett kommersiellt beslut som baseras på en sammanvägning av projektets lönsamhet och tekniska genomförbarhet. Beslutet att avveckla projektet gör även tillståndsansökan från 2016 inaktuell, säger Magnus Heimburg, nytillträdd VD för Preem i ett pressmeddelande.

    Preem satsar nu istället på att utöka produktionen av förnybara drivmedel vid raffinaderiet i Göteborg. Enligt Preem planerar de att anläggningen ska bli Sveriges största anläggning för produktion av förnybar diesel och förnybart flygbränsle. Miljötillståndsprocessen för denna anläggning är sedan tidigare påbörjad och behandlas i mark- och miljödomstolen.

    Beslutet är ett viktigt steg i att accelerera omställningen vid båda raffinaderierna, från fossil produktion till förnybart, och är ett viktigt steg för att nå våra mål, tillägger Magnus Heimburg i pressmeddelandet.

    Glädjereaktionerna från miljörörelsen har inte uteblivit, bland annat har både Greenpeace och Naturskyddsföreningen visat vilken viktig seger det här är för miljörörelsen genom att kommentera beslutet på Twitter.

    En seger för miljörörelsen, skriver Greenpeace på Twitter.

    Vi är SÅ många som kämpat för att stoppa utbyggnaden av Preemraff i Lysekil. En enorm seger för klimatet att ansökan dras tillbaka! Tack alla ni som kämpat med oss! Det här ger oss mer kraft för att fortsätta förändra. Tillsammans kan vi skynda på omställningen, skriver Naturskyddsföreningen på Twitter.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 410,88 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (411,15 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,83 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat. Som bilden visar är den ökande globala trenden väldigt tydlig.

    Källa:   NOAA Global CO2 Trend webpage




    Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är redan exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Klimatfrågan behöver därmed all den uppmärksamhet den förtjänar och det var därför mer än välkommet i veckan att naturlegendaren David Attenborough 94 år gammal startade ett Instagramkonto, som under ett dygn fick närmare tre miljoner följare. Hans första inlägg var en video där han varnar för hoten mot klimatet. En timme efter det första inlägget hade Attenborough fått en miljon nya följare. Därmed satte han nytt Guinnessrekord i att på kortast tid nå en miljon följare.

    Inga mål för biologisk mångfald uppnås

    Världen missar ännu en gång de globala målen för biologisk mångfald och ländernas ambitionsnivåer och åtgärder är långt ifrån tillräckliga. Det skriver FN:s konvention om biologisk mångfald i sin senaste rapport som sammanställt hur världens länder de senaste tio åren lyckats med att uppnå de 20 globala Aichimålen.

    Det här är deprimerande.

    Det säger Torbjörn Ebenhard vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU, till Studio Ett angående att världen ser ut att misslyckas med att uppnå samtliga globala mål som FN för tio år sedan satte upp för att bevara den biologiska mångfalden (de så kallade Aichimålen).

    Den sorgliga slutsatsen är budskapet i vad som kanske är den viktigaste globala rapporten om biologisk mångfald, the Global Biodiversity Outlook (GBO) från sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald, vars värdinstitution är FN:s miljöprogram (UNEP).

    Rapporten är den femte i ordningen av vad som räknas som flaggskeppet för konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD), vars syfte är att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist. CBD brukar liknas vid ett Parisavtal för biologisk mångfald.

    Nu är det inte förstå gången världens länder missar målet att hejda förlusten av biologisk mångfald. 2010 utnämndes nämligen av FN till det internationella året för biologisk mångfald, men då det fanns avsevärt mer att önska skapade FN istället årtiondet för biologisk mångfald 2011-2020 som även erkände behovet av att ta itu med de bakomliggande drivkrafterna som påverkar det direkta trycket på biologisk mångfald. Men trots en förlängning på 10 år verkar det inte ha hänt så mycket att glädjas åt, förutom det framgångsrika klimatarbetet som kulminerade med Parisavtalet 2015.

    Påverkar Agenda 2030

    Egentligen är biologisk mångfald en förutsättning för hela Agenda 2030 och även Parisavtalet, med tanke på hur viktiga naturbaserade lösningar är för att hantera utsläpp av växthusgaser, exempelvis hav och skog som kolsänkor. Samtidigt adresserar flera av de globala hållbarhetsmålen de drivkrafter som ligger bakom förlusten av biologisk mångfald, såsom klimatförändringar (delmål 13), miljöförstöring (delmål 6, 12, 14) och överexploatering (delmål 6, 12, 14 och 15) och andra adresserar även ohållbar konsumtion och produktion (delmål 12).

    Därmed hotas möjligheten att uppnå de globala hållbarhetsmålen till 2030, eftersom flera av dessa antingen är direkt eller indirekt kopplade till biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden framhålls uttryckligen i delmål 14 (hav och marina resurser) och delmål 15 (ekosystem och biologisk mångfald), men stöder också en mycket bredare uppsättning mål. Det är bland annat en nyckelfaktor för att kunna uppnå delmål 2 (ingen hunger) och delmål 6 (rent vatten och sanitet åt alla).

    Samtidigt finns ett komplicerat förhållande mellan de globala målen och miljön där en studie nyligen nyligen föreslog att de globala målen inte bara är otillräckliga i sig själva utan även att deras fokus på socioekonomisk utveckling riskerar att osynliggöra miljöförstöring.

    Achimålen

    Konventionen om biologisk mångfald utformades vid konferensen i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1993. Den har ratificerats av 196 länder. Dessa länder förbinder därmed sig att tillsammans arbeta för att bevara arter och nyttja naturresurser på ett hållbart sätt.

    2010 enades länderna om de 20 Aichimålen (Nagoya-målen) som skulle gälla fram till 2020 (se Faktaruta). Dessa mål syftar till att på olika sätt hejda förlusten av biologisk mångfald, skydda känsliga ekosystem och säkerställa viktiga ekosystemtjänster (rent vatten, frisk luft, pollinering etc).

    Enligt Global Biodiversity Outlook 5 har inget av de 20 målen uppnåtts helt, men sex mål har delvis uppnåtts (mål 9, 11, 16, 17, 19 och 20). Mål 10, 16 och 17 skulle dessutom egentligen varit uppnådda redan 2015. Samtidigt är Aichimål 12 extra intressant med tanke på den senaste tidens larmrapporter kring minskade populationer av arter och risk för utrotning. Mål 12 säger nämligen att senast i år ska utrotning av kända hotade arter ha stoppats och deras bevarandestatus varaktigt förbättrats, och dessutom i synnerhet vad gäller de arter som minskar snabbast. Och är det en utveckling som går åt fel håll är det denna, där forskare varnar för att vi nu befinner oss i den sjätte massutrotningen, vilket Anne Larigauderie, chef för FN panel för biologisk mångfald (IPBES), nyligen betonade till AFP:

    Just nu är vi på väg mot att systematiskt utrota allt icke-mänskligt liv.

    Bara en vecka före Global Biodiversity Outlook släpptes kom WWF Living Planet Report 2020 som visar att på bara 46 år har bestånden av ryggradsdjur i världen minskat med hisnande 68 procent. Ett år tidigare kom IPBES med sin uppmärksammade globala rapport som varnar att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några få årtionden. Via forskningsstudier vet vi nu dessutom att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter nu dör 114 gånger snabbare än normalt, att utdöende av fågelarter sker fem gånger snabbare än tidigare trott och att nästan hälften av världens insekter riskerar utrotas. Även Torbjörn Ebenhard, som även är en del av den svenska förhandlingsdelegationen inom konventionen om biologisk mångfald, är orolig över den ökande artutrotningstakten:

    De insatser vi gör, som räddat några djur från utrotning de senaste tio åren räcker inte på långa håll. Hela ekosystem är också på väg att förloras. Om det fortsätter som nu är alla korallrev borta om tio år. Det kommer påverka en tredjedel av världens marina arter. I Australien dör djur av värmeslag och världen över lever stora däggdjur bara kvar på små fläckar av deras tidigare utbredningsområden.

    Bygger på frivillighet

    Varför ser det då ut så här? Torbjörn Ebenhard tror inte att det inte handlar om kunskapsbrist till varför inget händer utan att det snarare allvarligare än så:

    Anledningen till att målen inte nås är framför allt att det finns motstående intressen som inte vill se dessa investeringar för miljön och inte vill ha förändringar.

    Och eftersom det handlar om en konvention bygger arbetet för biologisk mångfald dessutom på frivillighet och inget land är tvingat att göra något de inte vill. Det finns inga straff ifall ett land inte uppfyller målen. Det gör att man kommer osökt in på förslaget att vid sidan om eller inom den internationella brottmålsdomstolen borde det etableras en miljödomstol med sanktionsmöjligheter. Den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden i USA-valet har i sin massiva klimatplan förslagit att skapa en Environmental and Climate Justice Division inom det amerikanska justitiedepartementet och i Frankrike stödjer president Macron ett förslag från ett medborgarråd att göra det straffbart med ”ekocid” – det vill säga miljömord. Så visst finns förslag.

    En annan förklaring som hänger ihop med den första är att de nationella målen inom CBD är förvånansvärt dåligt anpassade till Aichimålen, både när det gäller omfattning och ambitionsnivå. Färre än en fjärdedel är väl anpassade till Aichimålen och endast ungefär en tiondel av alla nationella mål liknar dem. Det verkat som att länderna brister i både engagemang och ambition för att faktiskt nå Aichimålen, som om de inte bryr sig. Dessutom är det mål som är lågt satta.

    I Sverige har Aichimålen införlivats i miljömålsarbetet och de 16 miljökvalitetsmålen. Besvärande nog missar Sverige missar idag 14 av 16 miljömål och flera av målen i Agenda 2030. Endast två mål visar en positiv utveckling (luftkvalitet och försurning). Alla andra miljömål, inklusive bevarandet av biologisk mångfald, levande skogar, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt. och djurliv, går åt fel håll. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen finns ännu inte på plats. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster har tyvärr inte fått den uppmärksamhet de behöver.

    Vissa positiva tecken

    Trots missade mål och övergripande mörka bild ser Sveriges chefsförhandlare i de globala förhandlingarna om mål för biologisk mångfald Charlotta Sörqvist ändå ljusglimtar i FN-rapporten:

    Även om avskogningen ökar, så har takten minskat där man har agerat och försökt minska avskogningen. Det visar att det går att påverka utvecklingen.

    Sörqvist säger också att de skyddade områdena totalt sett har ökat, vilket hon menar visar att det går att göra skillnad om man har tydliga mål och mätbarhet. Även miljö- och klimatminister Isabella Lövin väljer i ett pressmeddelande från Miljödepartementet att lyfta fram rapportens positiva delar:

    Det här visar att vi inte kan vänta med att agera. Läget för den biologiska mångfalden är akut, men det är positivt att den här rapporten också visar att trenden går att vända.

    En vision för biologisk mångfald

    Men vad kan då göras? Enligt GBO-rapporten behövs särskilt åtgärder inom fem områden för att uppnå visionen för biologisk mångfald 2050:

    • Starkare/mer omfattande skydd och mera restaurering av biologisk mångfald
    • Åtgärder mot klimatförändringar
    • Åtgärder mot föroreningar, invasiva främmande arter och överutnyttjande
    • Hållbar produktion av varor och tjänster, inte minst livsmedel
    • Minskat konsumtion och avfall.

    Torbjörn Ebenhard poängterar att det är viktigt att målen måste vara mätbara och uttryckas i kvantiteter och tydligare ta upp vilka insatser som ska göras. Just införande av mätbara mål är något forskare nyligen föreslog i en studie som ett sätt att begränsa den globala artdöden.

    Torbjörn tar Sverige som exempel där vi saknar en tydlig definition på vad ”hållbart nyttjande” innebär och därmed vet vi inte heller hur det ska mätas. Samtidigt känner han en frustration över att det händer så lite trots att det blir allt mer bråttom:

    Det är det som är så frustrerande. Det är inte första gången vi säger detta, men folk reagerar som att de hör det för första gången.

    Han betonar därför att det behövs en genomgripande samhällsförändring. Det räcker inte att skapa naturreservat utan kommer krävas mer än så. Samtidigt poängterar han att det positiva med förändringar är att när väl åtgärder kommer på plats spelar de en roll och har betydelse framåt.

    Vägskäl

    Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, skriver i förordet till GBO-rapporten att det börjar bli bråttom:

    Nu måste vi påskynda och utöka samarbetet för att uppnå positiva resultat för naturen- att bevara, återställa och använda biologisk mångfald på ett rättvist och hållbart sätt.

    Med andra ord är detta inget arbete som längre kan skjutas på framtiden (om nu någon trodde det). Om vi inte agerar kommer den biologiska mångfalden försämras under förändringen av land- och havsanvänding, överexploatering, klimatförändring, utsläpp och invasiva arter.

    Regeringen har aviserat att den i budgetpropositionen för 2021 kommer att presentera flera åtgärder för att värna biologisk mångfald och skydda djur och natur finns därför med i budgetpropositionen för 2021. Kritiker menar dock att det är långt ifrån tillräckligt, och särskilt med tanke på vad som satsar på andra områden i denna rekordbudget på 105 miljarder kronor.

    Det är därför glädjande att Nya Zeeland har lanserat en strategi för biologisk mångfald med fem mål som ska uppnås inom 30 år, även om tidsaspekten skulle behöva vara snävare. Viktiga delar av strategin – som konstaterar att Nya Zeelands miljö är vid en brytpunkt – innebär förbättrad kollagring och bekämpning av föroreningar och invasiva arter är viktiga delar av strategin. En sådan kan vara av intresse för andra länder att ta efter.

    Global Biodiversity Outlook 5 blev alltså ytterligare en publikation av den senaste tidens larmrapporter kring en biologisk mångfald i kris som sorgligt nog inte behandlas som en sådan. I den allra första meningen i rapportens översikt betonas att mänskligheten befinner sig vid ett vägskäl gällande det arv man vill lämna åt kommande generationer. I en situation när den biologiska mångfalden minskar i en oöverträffad takt och trycket som driver nedgången dessutom intensifieras borde det inte vara en svår fråga att svara på.

    Världens ledare har helt enkelt inte gjort sitt jobb, trots att de förbundit sig genom avtal att skydda världens ekosystem och djurliv. Torbjörn Ebenhard vid SLU sammanfattar på ett nästan tragikomiskt vis rapporten i intervjun med Studio Ett:

    Det är ett totalt misslyckande.

    Det är något vi alla borde ta med oss. Den biologiska mångfalden är grunden för vår existens, men hur många tänker på det så?

    Polen stänger alla kolgruvor till 2049

    Ett av kolindustrins starkaste fästen är på fall. Polens regering och fackföreningar har kommit överens om att lägga ner alla landets stenkolgruvor senast 2049. Trettio år av avveckling är ur klimatsynpunkt alldeles för lång tid, men beslutet kan få ett stort symbolvärde.

    Nedmonteringen av den polska kolindustrin är ett paradigmskifte för landet och ”kommer att helt förändra den polska energiindustrin”, säger viceminister och naturresursminister Artur Sobon, uppger Sveriges radio.

    Beslutet är ett resultat av EU:s mål om klimatneutralitet 2050. Polen har ofta satt sig på tvären i EU:s klimatarbete och förhalat både klimatmål och investeringar i förnybar energi.

    Landet ger gigantiska subventioner till landets kolgruvor, som sysselsätter över 70 000 polacker. Veckorna innan beslutet om nedstängning har föregåtts av strejker från kolarbetare, men det nuvarande avtalet slår fast att inga uppsägningar ska ske.

    Naturligtvis borde Polen stänga gruvorna långt tidigare. Men att EU:s stora bromskloss äntligen satt ett slutdatum för kolindustrin har ändå stor betydelse.

    För första gången har Polen en datum för utfasning av kolet. Det är åtminstone en startpunkt för ytterligare förhandlingar. Med 2049 är alldeles för sent. Alla vet att vi inte kommer kunna förbränna kol 2049, säger Aleksandra Gawlikowska-Fyk på Forum Energii till Climate Home News.

    https://twitter.com/MLKristola/status/1309743555490050049

    Den polska kolindustrin har länge tampats med ekonomiska svårigheter. Trots detta vill den polska regeringen fortsätta subventionera kolindustrin fram till slutdatumet 2049. Enligt Climate Home News innehåller avtalet mellan regeringen och facken en klausul som villkorar nedläggningen med kravet om att regeringen ska be EU-kommissionen om extra stöd för att fortsätta garantera de kvarvarande kolgruvornas stabilitet. Polska bedömare menar dock att EU knappast kommer godkänna subventionerna och att gruvorna ändå kommer läggas ner de närmaste 10-20 åren på grund av den bristande lönsamheten.

    En annan stor fråga är också vad Polen kommer ersätta kolet med – avvecklingen av världens smutsigaste energislag borde vara ett gyllene tillfälle att satsa på förnybart. Men som Supermiljöbloggen rapporterade i somras investerade den polska staten nyligen 400 miljarder euro i olje- och gasindustrin. Det finns alltså en överhängande risk att landet fortsätter på den fossila banan. För att undvika det måste övriga EU-länder fortsätta pressa på för ett starkare klimatarbete inom unionen.

    David Attenborough gör instagrampremiär

    Den 94 år gamla naturhistoriken och klimathjälten gör premiär på Instagram för att varna oss om att planeten är i fara.

    I samband med att filmen “David Attenborough A life on our Planet” har premiär på bio den 28 september gör Attenborough även premiär på Instagram. Under @davidattenborough kommer han under kommande veckor att göra videohälsningar till sina följare. I ett första inlägg som publicerats idag berättar han om miljöutmaningarna och vad som bör göras för att hantera dem.

    Jag gör detta steg för att som vi alla vet, är världen i trubbel. Kontinenter brinner. Glaciärer smälter. Korallreven dör… Listan fortsätter och fortsätter. Berättar David i sitt första videomeddelande på den sociala medieplattformen.

    Inom en timme efter sitt första inlägg hade klimathjälten redan fått mer än 200 000 följare och under dagen har antalet följare gått upp i över en miljon. Filmskaparna Colin Butfield och Jonnie Hughes kommer samarbeta med David för att driva kontot och skrev en tillhörande text till David Attenboroughs första inlägg:

    David Attenborough har spenderat en livstid på att resa och dokumentera den levande världen i all sin variation och underverk. Han har också bevittnat de skadorna vi orsakat. Att rädda vår planet är nu en kommunikationsutmaning. Vi vet vad vi ska göra, vi behöver bara viljan. Därför vill vi dela detta meddelande på Instagram. Eftersom det finns hopp och tillsammans kan vi inspirera till förändring.

    https://www.instagram.com/p/CFg3LHIHGug/

    Vårt sätt att producera mat riskerar att utrota insekterna

    Enligt forskning minskar antalet insekter kraftigt. Forskarna som författat studien menar att den huvudsakliga orsaken till minskningen är de syntetiska gödselmedel och kemikalier som används inom jordbruket. 

    SMB har vid upprepade tillfällen rapporterat om hotet mot insekterna, bland annat om ett pågående massutdöende bland insekter och om hur dagens juridiska skydd inte är tillräckligt för att skydda insekterna. Det är till exempel fortfarande i hög utsträckning tillåtet att använda kemikalier som dödar insekter och som därmed även hotar hela vårt ekosystem. 

    Ytterligare forskning kunnat påvisa det allvarliga läget för insekterna. Den året gamla studien, som publicerats i Biological conservation, bygger på 73 tidigare studier. Studierna visar på hur situationen ser ut globalt med data från bland annat Västeuropa, USA, Australien, Kina, Brasilien och Sydafrika. 

    I studien kom forskarna fram till att över 40 procent av insektsarterna som studerats hotas av utrotning. Arter inom insektstyperna Lepidoptera (fjärilar), Hymenoptera (steklar) och Coleoptera (skalbaggar) var de som hotas allra mest. 

    Forskarna menar att huvudorsaken till att så många insekter dör och hotas av utrotning är det intensiva jordbruket och dess syntetiska gödselmedel och kemikalieanvändning. Ytterligare orsaker är invasiva arter och klimatförändringarna.    

    Slutsatsen är tydlig: om vi inte ändrar vårt sätt att producera mat, kommer insekter som helhet att riskera utrotning om några decennier, skriver forskarna i artikelns slutsatser.

    I artikeln beskriver forskarna hur insekter bidrar till ekosystemet genom att bland annat vara mat för andra djur, pollinatörer och återvinnare av näring. Tidigare har forskare visat att de här ekosystemtjänsterna i pengar räknat är värda tusentals miljarder per år. 

    Francisco Sánchez-Bayo på Sydneys universitet, en av artikelns författare, säger till the Guardian att de stora förlusterna av insektsarter får förödande konsekvenser för såväl planetens ekosystem som för mänsklighetens överlevnad. 

    Tång – havens nya superstjärna

    Marinbiologen Marie Lenngren har nyss utkommit med en barnbok om tångens värld. Nu berättar hon varför tången är avgörande för havens stabilitet.

    Hej Marie! Varför en bok om just tång?

    – När man kommer till stranden är tång ofta bland det första man möter. Det är därför en perfekt entré till havets spännande värld! Tång är dessutom hetare än någonsin. Man har börjat odla tång i Sverige, man finner ständigt fler användningsområden och vi lär oss mer om dess viktiga funktioner för miljön.

    Satsningar på tångodlingar har blivit ett allt vanligare sätt att återställa balansen i rubbade marina ekosystem. Marie förklarar att tången har många viktiga miljöförtjänster.

    – Tång spelar en stor roll i att motverka klimatförändringarna då de tar upp mängder av koldioxid. Den motverkar också övergödning genom att ta upp näring ur vattnet och utgör undervattensskogar som gynnar den biologiska mångfalden. Tång kan också användas som ett klimatsmart livsmedel och för att skapa värme, bränsle, plast och många andra produkter. 

    Hur fick du upp intresset för tången och dess miljöfördelar?

    – Jag har alltid bott vid havet och älskat att utforska det marina livet längsmed stränderna. Under mina studier till marinbiolog fastnade jag för tången och alla de små fascinerande invånare som lever runt den. Jag blev så förvånad när jag fick reda på att vi har utforskat månens yta mer än djuphavet här på vår egen planet. Tänk allt som finns därute i havet som vi ännu inte känner till!

    Sist men inte minst: Vem i Sverige skulle du vilja läste ”Noriko på äventyr i tångens värld”?

    – Först skulle jag vilja ge boken till alla barn som är nyfikna på havet! Sedan skulle jag vilja ge boken till landsbygdsmininster Jennie Nilsson för att uppmärksamma möjligheterna med att odla tång och miljövinsterna av att bevara ålgräsängarna och de naturliga tångskogarna. Dessutom läste jag att hon är från Halland, där tången som är illustrerad i boken är hämtad, säger Marie Lenngren.

    EU:s klimatomställning i fokus under von der Leyens linjetal

    Under ett närmare 80 minuter långt linjetal under onsdagen lade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ut sin vision för unionen under det kommande året. 37% av pengarna i EU:s coronafond ska gå till klimatomställningen, men med pågående klimatförändringar kan löftet om utsläppsminskningar vara både klent och för långt in i framtiden.

    Enligt förslaget ska utsläppen minska med 55 procent fram till 2030, en minskning från omröstningen i EU-parlamentets miljöutskott som Supermiljöbloggen skrev om förra veckan men ett steg i rätt riktning från att inte ha något konkret mål för 2030 under förhandlingar i våras. Målet skulle behöva vara minst 65-70 procent för att vara i linje med den senaste klimatforskningen.

    Jag förstår att det är för mycket för vissa och för lite för andra, säger kommissionsordföranden. Men vår konsekvensanalys visar tydligt att nå detta mål skulle sätta oss på rätt bana för att nå klimatneutralitet 2050 och för att nå våra åtaganden i Parisavtalet.

    Enligt WWF ligger svagheten i rapporten att det är kommissionen själv som är både domare och jury om huruvida den nya lagstiftningen överensstämmer med klimatneutralitetsmålet. Miljögruppen uppmanar EU att inrätta ett oberoende, vetenskapligt klimatråd för att ge underlag till beslut samt övervaka klimatpolitiken, något som existerar i länder som Nya Zealand.

    Era avlägsna mål kommer inte att betyda något om de höga utsläppen fortsätter som idag, även i några år till, för det kommer att förbruka vår återstående koldioxidbudget innan vi ens har chansen att nå era 2030- eller 2050-mål, utryckte Greta Thunberg i sitt tal under komissionens första förhandling i våras.

    Utöver klimatet nämnes även digitalisering, migrationsfrågan, minimilön, hälsounion, rättsstatlighet och hatbrott under Ursula von der Leyens tal. Internationella samarbeten lyftes som avgörande, inte minst för klimatet, men förhoppningen om Kina och Ryssland som pålitliga EU- partners anser hon som utmanande.

    – Vårt globala system har hamnat i en smygande handlingsförlamning. Stormakter antingen lämnar insitutioner eller tar dem som gisslan för sina egna intressen, vi vill stärka och utveckla internationella samarbetsorganisationer som FN, WTO och WHO berättar kommissionsordföranden i sitt tal.

    Ledamöter från alla svenska partier i EU-parlamentet kommenterade von der Leyens tal, antingen i den efterföljande debatten i eller via en pressbriefing. Många av dem lyfte fram von der Leyen som en god talare och att hon förde en ambitiös agenda. Kritik riktades mot att kommissionen går vidare med förslaget om en europeisk minimilön och migrationspolitik.

    Kina lovar bli klimatneutrala till 2060

    I ett tal inför FN:s generalförsamling berättade Kinas president Xi Jinping att landets utsläpp ska peaka 2030 för att sedan bli klimatneutrala innan 2060. Det är ett stort steg framåt för ett land som hittills aldrig avgett några långsiktiga klimatlöften – men frågan är hur trovärdigt uttalandet är.

    Ungefär 28 procent av världens koldioxidutsläpp sker inom Kinas gränser. Det gör landet till jordens enskilt största koldioxidkälla. Hittills har Kina lovat att utsläppen ska nå toppnivå 2030, men helt undvikit långsiktiga klimatmål.

    Till nästa års klimattoppmöte ska alla världens länder lämna in nya skärpta nationella klimatlöften, så kallade NDC:s. EU, som just nu arbetar fram sin egen NDC, har länge uppmanat Kina att bidra med ett konkret mål.

    Xis besked blev därför en mycket välkommen, om än överraskande, nyhet.

    Kinas mål om klimatneutralitet är både tekniskt och ekonomiskt möjlig. Nu när både Kina och EU sätter starkare utsläppsmål blir världens väg mot Parisavtalets långsiktiga mål mycket tydligare, säger Richard Baron, VD för klimatorganisationen 2050 Pathways Platform till The Guardian.

    Men många frågetecken kvarstår gällande exakt hur Kinas klimatomställning ska gå till. Bedömare menar att en stor orsak till den plötsliga kinesiska klimatvurmen grundar sig i möjligheten att få ett geopolitiskt övertag över USA, som under Donald Trumps ledning aktivt motverkar internationellt klimatarbete.

    Xi har för vana att säga vad omvärlden vill höra, och vet att det är nästan omöjligt för utländska eller internationella aktörer att kontrollera till vilken grad dessa löften egentligen genomförs. Det finns ingen anledning att tro att diskrepansen mellan retorik och verklighet skulle vara mindre då det kommer till klimatet. Snarare tvärtom, tyvärr. Under första halvåret 2020 färdigställde Kina 11,4 gigawatt ny kolkraft, vilket var 62 procent av all ny kolkraft globalt, säger journalisten och Kina-kännaren Jojje Olsson till Supermiljöbloggen.

    Olsson varnar för att Kinas nya utspel kan innebära att omvärldens press på Kina minskar.

    Att ta Xi Jinpings löften på allvar är inte bara naivt, utan även farligt. Visst vore det bekvämt för alla inblandade om retoriken stämde med verkligheten. Men risken med att tro på denna propaganda blir istället att påtryckningarna mot Kina att överge sitt beroende av kol minskar.

    Asiatiska miljöorganisationer håller med om att många svåra frågor kvarstår, men är ändå försiktigt positiva.

    Xis löfte behöver backas upp med mer detaljer och konkret implementering. Hur långt innan 2030 kan Kinas utsläpp peaka? Hur går klimatneutraliteten ihop med Kinas pågående expandering av kolindustrin? Det är svåra frågor som kräver bättre svar från Beijing. Men löftet kommer troligen hjälpa till att göra det här annars tuffa miljöåret till en nystart för globalt klimatarbete, säger Li Shuo, expert på kinesisk klimatpolitik hos Greenpeace Asia till BBC.

    Cyanobakterier tros vara orsaken till 350 döda elefanter i Botswana

    Mellan maj och juni i år hittades flera hundra Botswanska elefanter döda under okända omständigheter. I ett pressmeddelande i måndags förklarade regeringstjänstemän att dödsfallen högst troligt är en följd av toxinproducerande cyanobakterier i elefanternas vattenhål.

    Botswana är Afrikas mest elefantrika land, men som supermiljöbloggen rapporterade om i juli har den mystiska döden av 350 elefanter i Okavango-deltat förvirrat naturvårdare. Många upprörda röster misstänkte att det låg mänsklig inblandning bakom massutdöende av elefanterna. Nu visar det sig att det kanske indirekt är sant. 

    Laboratorietester har upptäckt att cyanobakteriella neurotoxiner är den mest troliga orsaken till dödsfallen. Cyanobakterier finns rutinmässigt i vatten, men alla producerar inte toxiner. Forskare oroar sig för att klimatförändringarna får mängden bakterier att öka och producera mer giftiga substanser när vattentemperaturen stiger. Förhållandena blir mer då gynnsamma för bakterierna att växa. Dessutom trivs cyanobakterier i näringsrikt vatten. Elefanternas vattenhål kan ha utsatts för eutrofiering på grund av överdimensionerad gödsling i avrinningsområdet.

    Toxiner uteslöts ursprungligen som orsak eftersom inga andra arter dog, men forskare tror nu att elefanter kan vara särskilt mottagliga eftersom de tillbringar mycket tid i vattnet och dricker stora mängder vatten. 

    Detta är den starkaste teorin men det är fortfarande bara en hypotes och andra eventuella orsaker är inte uteslutna. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.