Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Många fördelar med biogas – men bristen på sorterat matavfall är problematiskt

    Avfallsbaserad biogas har pekats ut som en viktig del i att kunna minska våra utsläpp av växthusgaser. Trots det satsas det inte på biogas överallt. Nu har forskare vid KTH identifierat de faktorer som avgör hur mycket olika marknader satsar på biogas.

    Biogas är en blandning av gaser som framställs av organiskt material, vanligtvis specialodlade grödor eller avfall, och som till stor del består av metan, en gas med en klimatpåverkan som är 25 gånger högre än koldioxid.

    SMB kontaktade Tatiana Nevzorova, en av författarna till KTH-studien, för att höra mer om biogas och även för att fråga om det trots den höga utsläppsnivån verkligen är fördelaktigt med biogas.

    Biogasanvändandet sänker de totala utsläppen av växthusgaser eftersom biogas kan skapas av organiskt avfall som därigenom blir till användbar energi istället för att enbart bidra till klimatpåverkande utsläpp, berättar Tatiana.

    Energin från biogas kan ersätta energi från fossila källor och därigenom sänka utsläppen av växthusgaser, men det kräver att det totala uttaget av bioenergi inte är för högt så att de biogena utsläppen hinner fångas upp i biosfären.

    Tatiana beskriver hur biogasens funktionalitet är densamma som för naturgas, men att biogas till skillnad från naturgas inte framställs av fossila källor.

    Biogas kan användas för alltifrån el- och värmeproduktion, till bränsle för transporter. Dessutom kan det rötslam som bildas i samband med produktionen av biogas till och med användas som ekologiskt gödningsmedel, enligt Tatiana.

    Det var biogasens fördelar som blev utgångspunkten i Tatianas och hennes kollegors studie och orsaken till att de ville ta reda på varför det, trots fördelarna, på vissa marknader ändå inte satsas fullt ut på biogas. I deras resultat framträdde främst fyra faktorer som bidrar till att biogas används mer på vissa marknader och mindre på andra.

    Den första anledningen till att aktörer satsar på biogas är att man på marknaden verkar proaktivt för utmaningar som klimatförändringar. Den andra faktorn är att det finns stödjande policys inom framförallt politiken. Den tredje faktorn är att det finns stödjande samarbeten inom nätverk. Den fjärde faktorn är partnerskap samt tillräcklig teknisk kapacitet.

    Hur ligger då den svenska marknaden till när det gäller biogas? Enligt Tatiana ligger Sverige bra till, men samtidigt säger hon att det finns mer att göra. Framförallt menar hon att bristen på avfall är problematiskt, den innebär att det i dagsläget inte finns tillräckligt mycket avfall för att producera tillräckliga mängder avfallsbaserad biogas för att kunna möta efterfrågan.

    Fler borde sortera ut sitt avfall, då skulle mer avfallsbaserad biogas kunna produceras, menar Tatiana.

    All användning av biobränsle är inte miljövänlig per automatik. Råvara som kommer från skogen eller specialodlade grödor riskerar att leda till avskogning och skador på biologisk mångfald, så det är väldigt viktigt att den biogas som framställs är hållbar. Det bästa alternativet är därför att göra biogas av vanligt matavfall.

    Tatiana berättar att under 2018 producerades det i Sverige ungefär 1,3 miljoner ton matavfall och att andelen avfall utgör cirka 40 % procent av allt avfall i våra soppåsar. Om det avfallet istället skulle sorteras ut skulle det kunna omvandlas till biogas och biogödsel. Enligt Tatiana skulle det då finnas tillräckligt avfall att producera avfallsbaserad biogas för det lokala behovet.

    ”Gretaeffekten” kan ge skärpta klimatmål i EU

    EU-parlamentets miljöutskott har i veckan röstat om hur ambitiösa utsläppsmålen ska vara i den kommande klimatlagen. Dagens mål är 40 procents minskning men nu anser miljöutskottet att kommissionens mål är för låga – och vill i stället att målet ska vara en minskning på 60 procent till 2030. En tydlig skärpning från ursprungliga förslaget på 55 procent till 2050, även om miljörörelsen hade hoppats på ännu mer.

    Miljöutskottet ställer sig också bakom utfasning av fossila subventioner till 2025, och att alla medlemsländer ska vara klimatneutrala år 2050. Med tanke på att EU är världens tredje största utsläppare av växthusgaser har klimatmålen potential att verkligen påverka klimatarbetet globalt – både direkt, genom utsläppsminskningar, och indirekt genom signalen det skickar till omvärlden och inte minst de andra utsläppsjättarna USA och Kina.

    Tysken Michael Bloss, en av den gröna gruppens representanter, menar att de strängare klimatmålen aldrig hade omfamnats utan Fridays for Future. Greta Thunberg, som deltog i klimatdiskussioner med EU-kommissionärer i mars 2020 där ett mindre ambitiöst mål diskuterades, var tydlig med sin kritik. I ett öppet brev betonade 34 ungdomsklimataktivister, inklusive Thunberg, att EU istället för att sätta upp långsiktiga mål bör fokusera på utsläpp av koldioxid just nu om världen ska uppfylla åtagandena som gjordes för fem år sedan i Parisklimatet.

    Nollutsläppsnettot 2050 för EU är lika med kapitulation. Det betyder att ge upp. Vi behöver inte bara mål för bara 2030 eller 2050. Vi behöver framför allt dem för 2020 och nästa månad och år framöver. menar Greta Thunberg.

    Svenska Jytte Guteland (S) är parlamentets huvudförhandlade för den nya klimatlagen och har drivit linjen om 65 procents minskning. Trots att hon tidigt tvingades ge upp det ursprungliga målet är hon nöjd med resultatet i miljöutskottet.

    Detta är en viktig delseger för en starkare och bättre klimatlagstiftning och den historiska målsättningen om ett klimatneutralt EU senast år 2050. Vi har lyckats med ett antal rejäla förbättringar av kommissionens förslag, säger Jytte Guteland till Europaportalen.

    Fem av de sex svenska ledamöterna i miljöutskottet – Guteland (S), Pär Holmgren (MP), Malin Björk (V), Frederick Federley (C) och Karin Karlsbro (L) – röstade på de skärpta förslagen. Den sjätte ledamoten, moderaten Jessica Polfjärd, kallade de höjda klimatmålen för ”orealistiskt” och valde att lägga ner sin röst.

    Nästa avgörande steg kommer nästa vecka, när EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen ska hålla ett linjetal till unionen. Mycket talar för att hon kommer att argumentera för ett mål på 55 procents utsläppsminskningar. Parallellt med detta pågår sedan förhandlingar inom EU-parlamentet, som kulminerar i en omröstning i början av oktober.

    En avgörande fråga som förhandlas på vägen är också vilka sanktionsmöjligheter som kommer att finnas mot medlemsländer som inte följer lagen. Sedan ska ministerrådet också säga sitt innan EU slutligen får en ny klimatlag – kanske inte med 60-procentskrav, men säkerligen mer ambitiös än många trodde så sent som i våras.

    Swedavia vill lägga ner Bromma flygplats

    Det saknas förutsättningar för att fortsätta driva Bromma flygplats, slår Swedavia fast i en rapport som lämnas till regeringen idag. Men det statliga bolaget ställer samtidigt som krav att Arlanda borde byggas ut. Detta trots att vetenskapen tydligt visar att flygandet måste minska.

    Under måndagen lämnar Swedavia över en rapport till Näringsdepartementet om framtiden för Bromma flygplats. Slutsatsen är att det inte är motiverat att fortsätta driva flygplatsen i sviterna av corona.

    Rapporten innehåller en brasklapp om att Arlanda i sådana fall borde byggas ut, trots att vetenskapen gång på gång visat att mer flygande inte går i linje med Parisavtalet.

    Det yttersta beslutet om nedläggning av Bromma och eventuell utbyggnad av Arlanda hänger på politikerna i regeringen och Stockholms stad. Enligt uppgifter till DN finns det en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att ingen ny bana på Arlanda behövs ”de närmsta åren”.

    Guterres: Vi måste samarbeta

    FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uppmanar världens länder att agera för klimatet nu, ”annars är vi utdömda”.  

    2020 skulle bli ett avgörande år för att bemöta klimathoten då flera internationella klimattoppmöten var planerade, men i samband med pandemins utbrott hamnade klimatet i skymundan. Nu påminner Guterres världens ledare om att behovet att agera för klimatet är större än någonsin.

    Vi behöver ett antal transformerande åtgärder för energi, för transport, agrikultur, industri och vårt sätt att leva. Annars är vi utdömda, sa Guterres till AFP.

    FN:s generalsekreterare menar att det internationella samarbetet har varit för dåligt vad gäller hindrandet av spridningen av corona-viruset. Det borde bli en läxa för att förbättra samarbetet kring det gränsöverskridande klimathotet.

    De behöver agera tillsammans mot klimathotet, som är ett mycket större hot än pandemin själv. Det är ett existentiellt hot för vår planet och för våra liv.

    Rapporter visar att de globala utsläppen minskat under 2020, delvis på grund av pandemin, delvis på grund av andra faktorer. Samtidigt varnar forskare att de minskningar vi sett hittills inte är tillräckliga, och att det krävs en större systemförändring för att vi ska kunna hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar.

    Jag vill inte gå tillbaka till en värld där betydelsen av biologisk mångfald ifrågasätts, till en värld där fossila bränslen får mer subventioner än förnybar energi, eller till en värld där vi ser att sociala ojämlikheter skapar splittringar, osäkerhet, ilska och frustration, sa Guterres.

    Guterres menar också att pandemin har visat på samhällets anpassningsförmåga och att det går att göra förändringar.

    Jag tror vi behöver ha en annan värld, ett annat normalt, och vi har möjligheten att skapa det, sa generalsekreteraren.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 410,80 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (411,36 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,77 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm. Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är redan exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Den globala medeltemperaturen är förmodligen den högsta på över 12 000 år, något som börjar få konsekvenser för de extremväder vi nu ser. De värsta bränderna i modern tid rasar längs USA:s västkust och i onsdags färgades himlen dunkelt röd i San Francisco av bränderna och hindrade solens strålar. Flera invånare beskrev det som om apokalypsen hade nått staden.

    Globalt sett den fjärde varmaste augustimånaden, enligt Copernicus mätningar. Särskilt varmt var det i sydvästra USA och norra Mexiko samt över nordvästra Sibirien stora delar av det Arktiska havet. Sommaren i Europa var cirka 0,9 °C över genomsnittet och ett antal värmeböljor nådde mycket högre än genomsnittliga dagstemperaturer i västra och centrala Europa. Antalet dagar med väldigt stark värmestress i kategorin påminde om sommaren 2019 och i viss mån om sommaren 2003. Båda åren registrerade intensiva värmeböljor i samma region. Årets sommar var den varmaste som har registrerats på Svalbard, enligt Norges meteorologiska institut. Sedan 1899 har man registrerat Svalbards temperatur och sedan dess har det aldrig varit så varmt som i år. Värmerekordet ligger på 21,7 grader och sattes den 25 juli i år.

    Hållbara upphandlingar – hur funkar det?

    En upphandling är när en upphandlande enhet, oftast en offentlig organisation som en kommun eller en region, köper varor, tjänster eller byggentreprenader. Oftast är handlar det om inköp av varor och tjänster från företag. De här inköpen är en mycket stor del av de totala inköpen i Sverige. Det innebär även stora möjligheter till att påverka marknaden i en mer miljövänlig riktning – i alla fall om högre hållbarhetskrav ställs. 

    Hållbara upphandlingar är ett sätt att göra mer hållbara inköp, men även att påverka företags hållbarhetsarbete genom att ställa högre krav vid upphandlingar. Företagens förbättrade arbete med hållbarhet kan i sin tur även påverka företagens hela leverantörskedjor. Därmed kan högre krav bidra till en positiv kedjereaktion där en hel leverantörskedja blir mer hållbar.

    Som SMB tidigare rapporterat har företag rent generellt sett dålig koll på sina leverantörskedjor, i synnerhet när det gäller hållbarhet, så där finns stor potential för förbättring. Bland annat finns dolda klimatrisker i leverantörskedjorna som är viktiga att hantera. 

    I en hållbar upphandling tar du inte bara hänsyn till de fördelar som uppstår för din organisation utan ser till samhället i sin helhet. Samtidigt minimerar du skador på miljön och värnar om olika sociala aspekter såsom schyssta arbetsvillkor. Det lönar sig såväl för ekonomin som för samhället att ställa hållbarhetskrav i offentlig upphandling, skriver Upphandlingsmyndigheten.

    En dryg sjättedel av Sveriges BNP utgörs av upphandlingar

    Inköp med offentliga medel är i Sverige mycket omfattande och en väsentlig del av vår totala handel. Offentliga organisationer i Sverige har till exempel årligen upphandlingspliktiga uppköp för över 700 miljarder. Det motsvarar en dryg en sjättedel av Sveriges BNP. 

    Enligt Konkurrensverket är hållbarhet numera en av de viktigaste aspekterna inom offentliga upphandlingar.

    Upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål. Genom att upphandla hållbart kan du säkerställa den goda affären sett till hela livscykeln. Du bidrar också till en hållbar utveckling och till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås, skriver Upphandlingsmyndigheten.

    Upphandlingsmyndigheten har samlat ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med hållbara upphandlingar. Enligt myndigheten är det bra att utgå från de ambitioner som uttrycks i organisationens policy, miljömål, önskemål och behov. 

    Det är även viktigt att visa hur upphandlingen bidrar till organisationens övergripande miljökvalitetsmål, till exempel minskad klimatpåverkan eller en giftfri vardag. Det är också avgörande att identifiera särskilt viktiga inköp, exempelvis inköp som har stor miljöpåverkan, stora sociala risker eller där volymen är stor. Slutligen skriver man på myndigheten att uppföljning är viktig. För mer information om hållbara upphandlingar för offentliga organisationer.  

    Hur hållbara är företagens egna inköp?

    Hur ser då företagens eget intresse ut för hållbara inköp? En studie från Sustainable Brand Index B2B 2020 visade att nästan en tredjedel av företagen i Sverige har angett att hållbarhet är en avgörande faktor vid inköp. För 27 procent var hållbarhet en av flera relevanta faktorer, medan 40 procent angav att hållbarhet inte var viktigt.  

    Greenpeace blockerar Preemraffs jättetanker

    Sen halv åtta på torsdagskvällen blockerar Greenpeace fartyg Rainbow Warrior oljehamnen i Lysekil för att stänga transportvägen för Preemraff. Det 278 meter långa Bahamasregistrerade oljefartyget Grena Knutsen som är fyllt med norsk råolja, hindras därmed från att lossa olja.

    Greenpeace protesterar mot Preems omdebatterade planer att bygga ut oljeraffinaderiet som godkändes av miljööverdomstolen i juni. Ansvaret ligger nu hos regeringen som ska fatta ett slutgiltigt beslut under hösten.

    Ett godkännande skulle innebära att Preemraff blir Sveriges största utsläppare av koldioxid. I söndags gick Miljöpartiet ut och sa nej till en utbyggnad av Preemraff.

    Vi ligger kvar till Stefan Löfven har stoppat Preems planer, säger Gustav Martner på Greenpeace som befinner sig ombord på Rainbow Warrior till Aftonbladet.

    På en fråga om hur Greenpeace ser på de ekonomiska kostnaderna som aktionen innebär svarar Martner:

    De är inget jämfört med de enorma kostnaderna för att förstöra jorden.

    Akut nödläge: de vilda ryggradsdjuren har minskat med 68 procent sedan 1970

    Den biologiska mångfalden befinner sig i kris. På mindre än 46 år har bestånden av ryggradsdjur i världen i snitt gått ned med 68 procent. Det visar Världsnaturfondens WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten mellan 1970 och 2016.

    Årets Living Planet Report är en skrämmande en läsning. Trenden går käpprätt åt fel håll och pressen på naturresurserna ökar.

    Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF Sverige skräder inte orden i förordet i den svenska sammanfattningen av WWF Living Planet Report 2020 som beskriver läget för den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket världen över. Och varför skulle han?

    Enligt WWF:s uppdaterade Living Planet Index – som presenteras i rapporten – har bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Anledningen är att vi människor idag lever som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande.

    I Europa och Centralasien har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 24 procent, i Asien och Stillahavsområdet med 45 procent och i Afrika med 65 procent. De tydligaste förändringarna har skett i Syd- och Centralamerika samt Karibien, där populationerna fallit med hela 94 procent. Värst drabbade är sötvattensmiljöerna, där undersökta populationer i snitt minskat med 84 procent. Mest utsatta ryggradsdjur är fiskar, groddjur och kräldjur. Det är så illa att 1 av 3 sötvattensarter riskerar utrotas.

    Ett ökat tryck på naturen

    De största hoten mot den biologiska mångfalden är, enligt rapporten, förlust av livsmiljöer (inte minst genom storskalig omvandling till jordbruksmark), överexploatering av arter, klimatförändringar, invasiva arter och sjukdomar samt föroreningar. Människans aktiviteter påverkar numera 75 procent av jordens yta och inkräktar alltmer på naturen, vilket har skapat ett extremt tryck på vår biologiska mångfald och pressen på våra naturresurser. 

    Det globala genomsnittet av de ursprungliga arterna som finns kvar ligger nu på 79 procent och är fallande, vilket är en bra bit under den rekommenderade säkerhetsnivån på 90 procent. Exempel på populationer som minskat är bland annat havslädersköldpaddan i Costa Rica som i snitt har minskat med 84 procent mellan 1995 och 2011 och den östliga låglandsgorillan som i Kongo-Kinshasa minskat med 87 procent mellan 1994 och 2015.

    Håkan Wirtén säger i presentationen av rapporten att han är chockad över rapportens resultat.

    Det här är en katastrof, inte bara för djur utan även för oss människor.

    Det vi ser nu är dessutom antagligen bara toppen av ett isberg. Living Planet Index visar nämligen bara läget för ryggradsdjuren som endast utgör tre procent av allt djurliv. Vi vet exempelvis från tidigare forskning att det pågår en snabb minskning av insekter både när det gäller mångfald och biomassa.

    Vända kurvan

    Samtidigt finns vissa ljusglimtar i mörkret. Vissa arter går åt rätt håll och genom forskningsinitiativet Bending the Curve – ett samarbete mellan WWF och nära femtio universitet, naturvårdsorganisationer och mellanstatliga organisationer – som har tagit fram modeller för hur vi kan vända den negativa kurvan för biologisk mångfald uppåt. Utifrån ett kombinationsscenario av förstärkta naturvårdsinsatser genom skydd och restaurering, effektiviserad livsmedelsproduktion, minskat matsvinn och mindre animaliska produkter så kan den biologiska mångfalden återhämta sig.

    Förlust av biologisk mångfald är även en stark drivkraft bakom smittsamma sjukdomar och WWF stödjer därför, liksom tidigare FN-rapporter, ett perspektiv som utgår från One Health, det vill säga samspelet mellan människans, djurens och naturens hälsa, med en rad andra aktörer. Man kan se det som ett mer ekologiskt folkhälsoperspektiv.

    WWF lyfter även fram tillståndet för naturen och mångfalden i Sverige – och presenterar kraven till svenska politiker att agera globalt och på hemmaplan. Bland annat uppmanar man regeringen att höja rösten och agera förebild genom att säkra den biologiska mångfalden i Sverige och inom EU samt driva på för en hög ambition i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald.  

    Mätbara mål

    Håkan Wirtén efterlyser mätbara mål för den biologiska mångfalden och att det sätts upp tydliga ramverk. Genom globala beslut vill WWF att minst 30 procent av land och hav ska skyddas, förlusten av arter stoppas och våra fotavtryck från konsumtion och produktion halveras. Därmed är det kanske dags att ta den kända evolutionsbiologen Edward O. Wilsons förslag om att avsätta halva planeten för att stävja massutrotning på allvar.

    Vi får därför hoppas att politiker nu tar tillfället i akt att agera. Att upprätta ett Parisavtal för den biologiska mångfalden som föreslagits av forskare kan vara ett första steg och verkar ligga i linje med vad WWF önskar. Precis som klimatarbetet har sin gröna giv ”New Green Deal” efterlyser WWF en ”New Deal for People and Nature” där världens ledare kommer överens om en rad globala beslut för en värld där både människan och naturen kan leva i harmoni.

    Inget nytt

    Den naturliga följdfrågan blir därför varför det inte rapporteras mer om naturens prekära situation och negativa utveckling? Läget för den biologiska mångfalden är akut och dess betydelse måste därför belysas tydligare av media och politiker och andra beslutsfattare. Men samtidigt som vi förlorar biologisk mångfald i högre utsträckning än någonsin tidigare förefaller det mediala intresset vara oroväckande svalt. Det är ju inte så att WWF:s dystra rapport kommer som en isolerad händelse utan istället bekräftar och förstärker vad andra forskare och instanser kommit fram till.

    Till och med Världsekonomiskt forum har alltmer i sina årliga riskrapporter tagit upp förlust av biologisk mångfald som ett hot mot vår ekonomi och vår hälsa. Förra året kom en uppmärksammad global rapport från IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, som visade att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Vi vet att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter dör nu 114 gånger snabbare än normalt. Enbart i vinterns bränder i Australiens beräknas tre miljarder djur ha dött och ett tag var man ordentligt oroligt att koalan riskerade utrotas. Dessutom varnade forskare nyligen att isbjörnen kan vara så gott som utdöd i det vilda redan år 2100 som en konsekvens av mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar. Allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, vilket borde betona allvaret i frågan. Betänk att den senaste hände för cirka 65 miljoner år sedan när dinosaurierna dog ut efter ett meteoritnedslag.

    Om coronapandemin har visat något så är det att det går att satsa och att förändringar i livsstil och beteende är möjliga. Därmed finns goda möjligheter att bygga ett mer hållbart samhälle som värnar naturen och därigenom oss själva.

    Som Håkan Wirtén nämner under presentationen av rapporten finns ingen tid att förlora.

    Det är bråttom, det är oerhört bråttom.

    Så vad väntar vi på?

    Ekologisk odling – varför är det bra?

    I Sverige användes 20 procent av jordbruksmarken för certifierad ekologisk produktion år 2019, vilket är betydligt mer än i många andra länder. Men hur skiljer sig ekologiskt jordbruk egentligen från konventionell livsmedelsproduktion? Och varför är det egentligen bättre för miljön att handla ekologiskt? Supermiljöbloggen reder ut begreppen.

    Ekologisk livsmedelsproduktion skiljer sig från konventionellt jordbruk på ett antal punkter. Till exempel får bara ytterst få växtskyddsmedel användas. Inte heller konstgjorda gödselmedel såsom handelsgödsel är tillåtna inom ekologiskt jordbruk, vilket ökar incitamenten för ekologiska gårdar att kombinera odling med djurhållning. Inom ekologisk produktion ställs också högre krav på djurens välfärd, till exempel har alla djur på svenska ekologiska gårdar rätt till utomhusvistelse och till att slippa inta läkemedel i förebyggande syfte.

    Renare vatten och större biologisk mångfald

    Ekologisk odling är av en rad anledningar mer miljövänlig än konventionell odling. Eftersom inga gifter används riskeras inte dessa spridas till och förorena närliggande vattendrag eller ackumuleras i jordmånen. 

    Dessutom gynnar giftfri odling den biologiska mångfalden, vilket är viktigt för jordhälsan och en rad olika ekosystemsfunktioner. I genomsnitt finns omkring 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur i och runt ekologiskt brukad mark.

    Inte nödvändigtvis mer klimatsmart

    Ekologisk odling är dock inte nödvändigtvis bättre än konventionell odling ur klimatsynpunkt. Medan ekologisk odling i snitt ger upphov till mindre växthusgasutsläpp samt kväve- och fosforläckage per hektar, så tenderar utsläppen per kilo produkt ofta att bli lika höga än de som konventionell odling ger upphov till.

    Den främsta anledningen till detta är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. En rad jämförande studier visar att ekologiskt jordbruk i snitt ger 8 och 25 procent lägre skörd per hektar jämfört med konventionell produktion. Ett tydligt undantag är under perioder av torka, då ekologisk odling i en rad studier visat sig ge högre avkastning än konventionell. Det finns också studier som visar att ekologisk odling ofta ger högre skördar för småbönder i låginkomstländer som odlar regnvattenbaserat och med få externa insatsmedel.

    I allmänhet kräver konventionell odling alltså i snitt högre energiinput men ger i gengäld en högre output. Ekologisk odling är därmed inte mer effektiv än konventionell produktion, utan bara mer extensiv, eftersom större arealer behövs för att kompensera för den lägre skördenivån på hektar. En nackdel med omställning till ekologisk produktion är därför att mer mark behöver omvandlas till jordbruksmark genom till exempel avbeskogning.

    Komplexa problem för jordbruket

    Avslutningsvis finns det stora skillnader mellan olika ekologiska gårdar, liksom mellan olika konventionella odlingssystem. En rad val kopplade till plöjning och annan jordbearbetning, samt till vad som odlas och i vilken följd (och inte minst inkluderandet av mellan– och/eller kvävebindande grödor i växelbruksföljden) har till exempel också väldigt stor påverkan på såväl biologisk mångfald, jordhälsa och jordbrukets utsläppsnivåer. Detta är något som inte nödvändigtvis återspeglas i diskussionen kring ekologiskt versus konventionellt jordbruk.

    Jordbrukets miljöpåverkan är både omfattande och komplex. I jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk är ekologiskt ofta att föredra, sett till helheten. Båda produktionsslagen står dock inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläpp och miljöpåverkan.

    Läs mer

    EU fortsätter producera förbjudna kemikalier för export

    EU har godkänt export av mer än 80 000 ton bekämpningsmedel som är förbjudna att användas inom unionen. Kemikalierna medför allvarliga hälso- och miljöfaror.

    År 2018 godkände EU:s medlemsländer export av mer än 81.000 ton bekämpningsmedel som innehåller ämnen som förbjudits ibland mer än tio år på egen mark. Kryphål i EU lag innebär att kemikalieföretag kan fortsätta att producera bekämpningsmedel för export långt efter att de inte mera används inom EU på gund av deras mycket höga toxicitet och riskerna för hälsa och miljö som de medför. Kemikalierna som exporteras har potentiella hälsorisker som hormonstörning och cancer, och miljöfaror som grundvattenförorening och förgiftning av fisk, fåglar, däggdjur och bin.

    Om ett bekämpningsmedel är förbjudet för att orsaka cancer i EU kommer det att orsaka samma problem för det brasilianska folket, säger Alan Tygel, talesman för kampanjen mot bekämpningsmedel till Greenpeace UK.

    En av de exporterade kemikalierna är den omtalade parakvat, som varit förbjudet i EU sedan 2007 på grund av risken för dödlig förgiftning som det innebär för jordbrukare. Parakvat introducerades först på marknaden 1962 och har beskrivits av Världshälsoorganisationen (WHO) som ”den enda mycket giftiga herbiciden under efterkrigstiden”. Det är så giftigt att en klunk kan döda, vilket gör det till en vanlig orsak till dödliga självmordsförsök, och forskning har visat att det ökar risken för Parkinsons sjukdom. 

    Europeiska bekämpningsmedelsföretag tjänar miljarder på försäljning av farliga kemikalier i fattigare länder. Världens fem största pesticidtillverkare (som alla befinner sig i Europa eller USA) tjänar mer än en tredjedel av sitt leverne på försäljning av bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU. Mer än hälften av deras intäkter kommer från försäljning till låg- och medelinkomstländer i Asien, Afrika och Sydamerika.  

    Att inte ta itu med detta långvariga utnyttjande är diskriminering, rent och enkelt, säger Baskut Tuncak, tidigare FN-expert på konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av miljövänlig hantering och bortskaffande av farliga ämnen till Greenpeace UK.

    Tuncak varnar också för att stater som exporterar förbjudna kemikalier negligerar deras skyldigheter för de mänskliga rättigheterna, särskilt de som berör rätten till en hälsosam miljö och säkra arbetsförhållanden.

    Det gröna guldet: Europas första avokadoplantage rubbar det lokala ekosystemet

    Den alltmer populära avokadon är inte bara fläckad av blod och gängkonflikter utan även av eld och bekämpningsmedel. Netflix serie ”Rotten” har visat kartellernas våld som har sitt järngrepp om avocadoproduktionen i Mexico, men när det gröna guldet kommer till Europa så uppstår nya problem.

    Välkommen till Algarve, Portugal; Europas allra sydvästra del som under de senaste åren har präglats av torka och förödande skogsbränder till följd av klimatförändringarna och de törstiga, lokala golfbanorna. Trots detta hittar du här Europas första och enda Avocadoplantage. Området beräknas för närvarande till 1500 hektar fördelat på 180 gårdar – ett svar på en marknad som under de senaste åren ”börjat kräva avokado” med en exponentiell ökning av konsumtionen i Nordeuropa.

    Den gröna, feta, nästan söta frukten med sitt höga Omega-3 innehåll har blivit en självklar del av den hälsomedvetnas vardag. Konsumtionen av avokados har ökat kraftigt under de senaste åren, och den europeiska konsumtionen förväntas att stiga från 650 000 ton 2018 till mer än 1 100 000 år 2020. Det törstiga avokadoplantan kommer ursprungligen från Central- och Sydamerikas regnskogar, men när efterfrågan stiger och investerare backar från lokala gängkonflikter börjar länder långt från ekvatorn investera i det gröna guldet, på bekostad av det lokala ekosystemet.

    ”Vi har goda förhållanden av temperatur och soltimmar och nästan ingen förekomst av frost. Detta ger Algarve ett gynnsamt klimat och är tillsammans med södra Spanien och Sicilien ett av få områden i Europa som lämpas för produktion av avocado” säjer Pedro Valadas Monteiro, regionchef för jordbruk till AlgarveDailyNews.

    Men med sinade vattenbrunnar, förödande skogsbränder och glyfosatnivåer 50 gånger över EUs gränsvärde i närliggande vattendrag har lokalbefolkningen efter 6 år lång kamp startat en GoFoundMe-kampanj som syftar till föra företagen bakom avocadoplantagen inför rätten. Grundarna till kampanjen består huvudsakligen av regionens småskaliga bönder som alla är beroende av brunnar som nu torkar upp regelbundet under sommarmånaderna.

    ”Vi måste få möjligheten att säkerställa en hållbar framtid för oss och alla framtida generationer. Vi kan inte räkna med att myndigheterna genomför våra mål så vi har skapat en ideell förening som heter Regenerarte och hoppas att vi kommer att ha större inverkan på företagen såväl som i potentiella framtida rättsfall” skriver grundarna till kampanjen på GoFoundMe.

    Enligt Amílcar Duarte, en forskare inom agronomi vid universitetet i Algarve (UAlg), är avokadon en gröda som inte kräver mer bekämpningsmedel eller vatten än inhemska citrusfrukter. En av ägarna till plantagen, João Bento, har valt att investera i väderövervakning i syfte att minska vattenåtgången och kritiserar lokalbefolkningen för att inte känna till ”modernt jordbruk” och ”banbrytande teknik” som används på plantagen. Dessutom behöver inte Europas avokado transporteras hela vägen från Sydamerika och får därmed ett väsentligt lägre ekologiskt fotavtryck.

    Som med kött, nötter, kaffe och diverse resurskrävande produkter som den växande medelklassen vill se som en del av sin vardag, så kokar det ner till ett surt dilemma av ”Pest eller kolera”. Marknaden kommer fortsätta möta efterfrågan, och tills kampanjer lyckas dra ansvariga inför rätta, produktionsmetoder regleras efter ett klimat i förändring och företag tar ansvar för massproduktionens konsekvenser på det lokala samhället så är det individen som väljer vad den köper. Och kom ihåg; Flera individer kan tillsammans skapa en revolution.

    Försvaret får frikort i klimatarbetet

    Försvarsmaktens klimatpåverkan är hittills ogranskad och omfattas inte av några lagkrav. Det skriver Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en rapport som granskar den svenska militärens klimatarbete.

    Militärens påverkan på klimatet är ett sällan uppmärksammat eller rapporterat problem, trots klimatavtal, klimatlag och att vi sedan 6 november 2001 har en särskild FN-dag för att just uppmärksamma krigets miljöpåverkan. Överlag har militärens roll för miljöförstöring och klimatkris ständigt underskattats eller dolts, vare sig det gäller växtgiftet Agent Orange under Vietnamkrigen eller strålning från kärnvapentester världen över.

    Transparens har inte direkt varit en ledstjärna för militären när det gäller klimat och miljö. En anledning till detta är att globalt så har militär verksamhet som regel varit undantagen klimatkrav, vilket har sin grund i ett undantag som USA förhandlade fram i arbetet inför Kyotoavtalet 1997 och som fortfarande innebär att det saknas krav på minskade militära utsläpp. Det är nämligen upp till varje stat att införa sådan krav, trots officiellt avskaffande av undantaget i och med Parisavtalet.

    Svenska Försvarsmakten utan klimatkrav

    Nu visar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en ny rapport att även den svenska Försvarsmakten är undantagen den miljöledningsförordning (2009:907) som ska säkra att svenska myndigheter bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål. Myndigheten behöver därmed inte rapportera till Naturvårdsverket som andra myndigheter och saknas därmed i sammanställningar och uppföljningar av miljöarbetet. Och detta trots att Försvarsmakten har utsetts till en av 26 särskilt utvalda miljömålsmyndigheter med särskilt ansvar för att arbetet med miljömålen ska fungera.

    Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, ser detta som ytterst anmärkningsvärt:

    Att Försvarsmakten – Sveriges näst största myndighet – inte granskas hårdare är helt orimligt. Stora militära utsläpp kan öka osäkerheten genom att bidra till ökade klimatförändringar, och motverka Sveriges klimatarbete.

    Svenska Freds granskning fokuserar på klimatarbete och klimatsäkerhet och baseras nästan uteslutande på Försvarsmaktens egen beskrivning och rapportering av miljöarbetet. Vad som snabbt står klart är att det inte finns mycket till uppföljning att hämta. Myndigheten har nämligen inte ens ett specifikt mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser och ingen utvärdering.

    Istället har Försvarsmakten ett internt miljöledningssystem med höga krav på egen uppföljning och utvärdering, något som enligt Svenska Freds analys inte fungerat alls. Uppföljning och utvärdering uppvisar inte bara stora brister utan myndighetens eget klimatarbete verkar inte inneburit till några förbättringar alls.

    Försvarsmaktens enda klimatmål innebär att minska energiförbrukningen i sina lokaler och fastigheter med 20 procent till 2020 jämfört med 2011, men inte ens detta mål går det att svara på om det uppfylls, enligt granskningen.

    Utelämnar viktiga delar

    Samtidigt utelämnar försvaret de delar av verksamheten med störst klimatpåverkan och som utgör 90 procent av utsläppen, som övningsverksamhet, resor och transporter, och utsläpp från det militära flyget. Delar som är särskilt viktiga att följa upp, menar Svenska Freds, med tanke på den upprustning som nu sker.

    De enda siffror som Svenska Freds lyckas hitta rör utsläpp från Försvarsmaktens inhemska transporter och som ingår i Sveriges årliga rapportering till FN:s klimatkonvention. Enligt denna rapportering har utsläppen av växthusgaser från Försvarsmaktens inrikes transporter inte minskat sedan 2010. De motsvarar cirka en tredjedel av det civila inrikesflygets utsläpp, trots en period av reducerad militär verksamhet. 

    Agnes Hellström menar att det är flera insatser som nu måste till för att komma tillrätta med problemet:

    Nu måste regeringen inkludera Försvarsmakten i den översyn av miljöledningen som pågår. Dessutom behövs en utredning av försvarssektorns totala påverkan på klimatet. Om det ska finnas en rimlig chans att bromsa den globala uppvärmningen är det ohållbart att ge undantag till så stora aktörer som Försvarsmakten.

    Även om fokus i granskningen ligger på Försvarsmakten, menar Svenska Freds att även andra försvarsmyndigheter, som vapenindustrin med flera aktörer, skulle behöva inkluderas för att få en heltäckande bild. Rapportens fokus är på klimatförändringarna och utsläpp av växthusgaser, men det finns även annan miljöpåverkan som vore relevant att titta närmare på.

    En ökad transparens

    Vad som står klart från Svenska Freds granskning är att transparensen behöver öka ifall Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Utan kunskap om var utsläppen finns är det svårt att göra något åt dem.

    Här har amerikanska forskare, och även journalister, varit föredömliga i att granska den amerikanska militären. De har kommit fram till att sedan invasionen av Afghanistan 2001 hade den amerikanska militären fram till 2017 släppt ut motsvarande 1,2 miljarder ton koldioxid i atmosfären som en konsekvens av krigen. 

    Enbart under 2017 släppte det amerikanska försvaret ut mer växthusgaser än hela Sverige det året; motsvarande 59 miljoner ton koldioxid jämfört med Sveriges 50,8 miljoner ton. Om det amerikanska försvarshögkvareret Pentagon var ett land skulle enbart dess bränsleanvändning göra det till den 47: e största utsläpparen av växthusgas i världen.

    Med dessa uppskattningar går det att sätta press på försvaret att minska sin klimatpåverkan. Just nu genomför Naturvårdsverket en statlig översyn av vilka myndigheter som ska inkluderas i miljöledningssystemet. Översynen ska lämnas till regeringen den 30 september. Att fortsatt utelämna Försvarsmakten från miljöarbetet är förhoppningsvis uteslutet efter denna viktiga granskning av Svenska Freds.

    Inget framtida hot

    Klimatförändringar är inget som längre ligger på framtiden utan vi har redan börjat se effekterna av klimatkrisen som alltmer kommer utvecklas till en säkerhetskris när människor flyr på grund av klimatrelaterade problem och konflikter.

    Nyligen varnade Röda Korset i en rapport att år 2050 kan 200 miljoner människor i världen behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, stormar, torka och skogsbränder samt klimatförändringarnas socioekonomiska effekter. Det är en fördubbling mot idag och redan till år 2030, alltså om bara tio år, kan antalet drabbade öka med 50 procent jämfört med idag. Tiden är med andra ord knapp och inga undantag acceptabla.

    RO fäller Kronfågel för vilseledande reklam

    Reklamombudsmannen

    Privatperson anmälde företaget Kronfågel för påståendet ”Med kyckling grillar du för en bättre middag och ett bättre klimat” i en reklamkampanj. Nu har Kronfågel fällts av Reklamombudsmannen.

    I juni skrev SMB om hur Kronfågels miljöpåstående att grillning av kyckling är “bättre för miljön” skulle kunna anses vilseledande. SMB utredde påståendet efter att redaktionen fått en läsarfråga om reklamen verkligen var tillåten.

    Nu har ett annat av Kronfågels miljöpåståenden, ”Med kyckling grillar du för en bättre middag och ett bättre klimat” anmälts av en privatperson. Bakgrunden till anmälan var att personen ansåg att industriellt framställd kyckling och grillning orsakar koldioxidutsläpp och att påståendet därför var vilseledande.

    I sitt beslut skriver Reklamombudsmannens Elisabeth Trotzig att reklamen innehåller ett vilseledande miljöpåstående och att påståendet därmed strider mot Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

    Risk för greenwashing när företag bidrar till FN:s hållbarhetsmål

    SDG

    Allt fler företag arbetar med FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Nu visar ny studie att det finns en ökad risk för greenwashing när företag väljer mål där de redan presterar bra eller lätt kan förbättra sig inom.

    FN:s 17 hållbarhetsmål kan användas av företag för att bli mer hållbara. Målen ska vara ett stöd för företag att driva en ansvarsfull verksamhet och på ett hållbart sätt ta hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer i företagens verksamheter.

    Nu visar dock en studie framtagen inom det IVL-ledda forskningsprojektet Mistra Carbon Exit att engagemanget för FN:s hållbarhetsmål bland 2 000 av världens största börsnoterade företag till stora delar enbart är symboliskt. Till exempel hade hälften av företagen i studien mål som kunde kopplas till FN:s hållbarhetsmål, men endast en fjärdedel av företagen hade relevanta och mätbara mål. 

    I bästa fall kan hållbarhetsmålen fungera som ett stöd för att fatta informerade beslut för ökad hållbarhet. I värsta fall bidrar de bara till ett ytterligare lager av ”grönmålning”, skriver forskarna på DN Debatt.

    Av studien framgår det att vissa företag väljer mål som ger en mer fördelaktig bild av företaget genom att välja områden som företaget redan presterar bra inom eller lätt kan förbättra sig inom, så kallad ”cherry-picking”. Forskarna bakom studien menar att företagen istället borde välja mål som är mer relevanta och utmanande. De exemplifierar det här genom att peka på hur företag inom bland annat oljeindustrin inte bör välja bort mål som innebär en övergång till förnybara energislag, eller att företag inom resenäringen inte kan fokusera på enbart social hållbarhet utan även bör fokusera på utsläppen från flygresor.

    Samtidigt poängterar forskarna att hållbarhetsmålen kan fungera som långsiktiga ramverk för företags hållbarhetsarbete. Hållbarhetsmålen kan, förutom att hjälpa företag att bli mer hållbara, även visa företagen vilka hållbarhetsmål som är nödvändiga, accepterade och efterfrågade av samhället.

    Albin hungerstrejkar utanför riksdagen

    I samband med riksdagens öppnande på tisdagen startade 27-årige läkarstudenten och Extinction Rebellion-aktivisten Albin Björk en hungerstrejk i protest mot att politikerna inte agerar mot klimatkrisen.

    – Jag har pausat studierna för att fokusera på klimatet. Klimatläget är så pass allvarligt att jag gör större nytta och kan rädda fler liv genom att hungerstrejka än genom att fortsätta mina läkarstudier. Regeringens passivitet till klimatkrisen hotar både människors hälsa och säkerhet, säger Albin.

    Hans krav är att få träffa Stefan Löfven för att diskutera de krav Extinction Rebellion ställer till de politiska ledarna. Kraven handlar bland annat om att utlysa klimatnödläge i Sverige och minska landets utsläpp till netto-noll redan 2025.

    – Planen är att jag ska sitta här så länge som möjligt, helt utan att äta. När jag inte orkar längre kommer jag avbryta och en annan aktivist ta vid hungerstrejken. På så sätt kommer vi ha en ständig närvaro vid riksdagshuset för att fortsätta skapa uppmärksamhet för frågan.

    Albin berättar att responsen på strejken från förbipasserande politiker hittills varit svalt.

    – Den ende som stannat till är Jens Holm från Vänsterpartiet. Han har varit här förut också. De andra har sneglat men inte öppnat upp för dialog. Jag känner igen det från tidigare strejker, men när jag fortfarande sitter kvar om någon vecka kommer fler börja intressera sig.

    Målarfärg minskar fågeldöd vid vindkraftverk

    En smidig lösning kan minska dödligheten av rovfåglar vid vindkraftverk med 70 procent. Knepet är enkelt: måla rotorbladen.

    I en ny norsk studie har forskare undersökt hur fågeldödligheten vid vindkraftverk kan minskas. När tre av rotorbladen målades svarta fick fåglarna lättare att upptäcka vindkraftverket, vilket fick dödligheten för rovfåglar att sjunka med hela 70 procent.

    För fåglar som flyger lägre, som exempelvis ripor, testade forskarna att måla nedre delen av vindkraftverket svart. Även det fick effekt, dödligheten halverades.

    Det bästa är förstås att undvika vindkraftverk i fågelrika områden, men detta kan vara ett bra komplement för utsatta fågelgrupper. Den norska studien är bland de första i sitt slag och behöver utföras på fler platser för att fastställa att den positiva effekten gäller även i andra miljöer.

    Vindkraftverken behövs för att generera förnybar energi, men forskare från SLU har tidigare efterfrågat bättre kontroll- och uppföljningsprogram för dödlighet av insekter, fåglar och fladdermöss. I nuläget dödas mellan fem och tio fåglar per år och vindkraftverk.

    DN är ute på hal is

    Ledarredaktionen på Sveriges största dagstidning köper Preems spinn rakt av. Men utbyggnad av fossil energi kan aldrig vara miljövänligt, oavsett om produktionen är ännu värre någon annanstans, skriver Supermiljöbloggens redaktör Anna Ljungström.

    Sedan Miljöpartiet beslutat sig för att säga nej till Preemraff har diskussionen eskalerat på debattsidor och i sociala medier.

    Preem har sedan starten på sin kampanj lobbat för att de globala utsläppen på något magiskt sätt skulle minska om de får raffinera ytterligare 11,4 miljoner ton rådiesel varje år. Argumentet drivs vidare av Moderaterna, som aningslöst skriver i DI om att Preemraff är lösningen på världens alla klimatproblem.

    Nu har dessutom ledarredaktionen på Sveriges största dagstidning köpt Preems spinn rakt av.

    ”Genom att ge tillstånd till Preems expansionsplaner i Lysekil kan Sverige visa vägen till minskade utsläpp.” står det i DN:s osignerade ledare idag. Texten retweetades självklart direkt av Preem. PR-folket på oljebolaget bör vara nöjda – DN använder helt okritiskt Preems egna pressmeddelande som källa.

    Hela debatten är i grunden skruvad: alla vet väl att den fossila eran är förbi?

    Utbyggnad av fossil energi kan aldrig vara miljövänligt, oavsett om produktionen är ännu värre någon annanstans. Det är som att säga att vi borde tillåta barnarbete i Sverige, för här är åtminstone barnaga förbjudet.

    Det är tröttsamt att DN inte kommit längre än denna klassiska fallasi.

    Parisavtalets löften, och därmed den internationella klimatpolitiken, bygger på att varje land var för sig ser till att minska de nationella utsläppen. Det hade så klart varit lättare med ett globalt övergripande organ vars enda uppgift var att stoppa fossilbranschens tillväxt, men nu är det denna arena av nationalstater som den internationella realpolitiken är uppbyggd efter.

    Då får vi göra det bästa av saken och se till att Sverige gör sin del av arbetet. Om inte Sverige säger nej till utbyggnaden av oljeraffinaderier, varför skulle då USA, Kina och Kuwait känna sig manade att stoppa sina fossila verksamheter?

    DN sätter också hopp till Preems löften om CCS och minskade utsläpp, men dessa greenwashing-argument behöver synas i kanterna. CCS-löftet bygger på osäker teknik och kan – om det ens blir verklighet – bara fånga in en femtedel av de utsläpp som den nya anläggningen kommer generera. I Preems ansökan om utbyggnad står det dessutom svart på vitt att de bara tänker genomföra utsläppsminskande åtgärder som är ekonomiskt lönsamma. Det är kort sagt ett ekande tomt löfte.

    Preems plan om 1 miljon koldioxid extra om året skulle spräcka vår utsläppsbudget flera gånger om. Samtidigt varnar forskarna för att 1,5-gradersmålet kan vara kört om bara tio år. Vi har helt enkelt inte råd att slösa bort Sveriges globala föregångarroll på fler decennier av förlegad oljeproduktion, oavsett hur grönmålad den blir av storföretagen. Det är beklämmande när stora ledarssidor inte förmår inse det.

    DN avslutar med att ett nej till Preem skulle innebära att Sverige blir ”ledande i koketterande miljöasketism”. Snarare borde vi kalla avslaget för vad det är: nödvändig miljöpragmatism.

    Anna Ljungström, redaktör på Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under etiketten SMB ledare.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,36 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (411,94 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,82 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm. Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är redan exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Den globala medeltemperaturen är förmodligen den högsta på över 12 000 år, något som börjar få konsekvenser för de extremväder vi nu ser. Kalifornien upplever nu ännu en värmebölja med rekordtemperaturer och myndigheter har uppmanar folk att begränsa sina utomhusaktiviteter och se till att hålla vätskenivån. Igår var det 52 grader i Death Valley som nyligen slog ett potentiellt nytt värmerekord med 54,4 grader. Värmeböljan rullar in just som Kalifornien börjat hämta sig från hettan i augusti, där åskoväder med närmare 11  000 blixtnedslag på 72 timmar låg bakom enormt förödande skogsbränder. Precis som terrängbränderna i Australien i vintras har Kaliforniens värmebölja och skogsbränder en tydlig klimatkoppling. Ett annat intressant värmerekord noterades i torsdags. Då uppmättes 31,5 grader i Jerusalem – på natten.

    Här i Sverige var det varmare än normalt i hela landet i augusti. Varmast var det i södra Sverige där Lund hade högsta temperaturen med 33,3 grader. Globalt beräknas 2020 kunna bli det varmaste eller näst varmaste någonsin, i linje med den långsiktiga trenden av stigande temperaturer. Med stigande temperaturer riskerar de värmerelaterade dödsfallen öka avsevärt och bli fler än de dödsfall som orsakas av alla infektionssjukdomar tillsammans. Därmed måste vi förbereda oss bättre för att kunna hantera denna alltmer sannolika framtid.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.