Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    OECD totalsågar den svenska klimatpolitiken

    Posted on by Jan Lindsten

    Ekonomiska samarbetsorganet OECD underkänner helt den svenska klimat- och miljöpolitik som Tidöregeringen för i en granskningsrapport. Risken är stor att de klimatmål Sverige förbundit sig till nu missas, säger OECD.

    Rapporten, som ska lämnas över till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) under onsdagen, är en svidande vidräkning med den politik regeringen Kristersson fört inom miljö- och klimatområdet sedan den tillträdde. Sverige har historiskt sett varit en förebild inom klimatpolitiken, men har tappat den rollen, konstaterar OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development).

    Att regeringen sänkt skatterna på bensin och diesel med hela 17 miljarder kronor fram till dess nästa val ska hållas 2026 går i helt fel riktning, anser man.

    OECD rekommenderar regeringen att göra helt om i sin politik, och föreslår höjd energiskatt på diesel, stramare beskattning av förmånsbilar, bättre incitament inom transportsektorn och reformerade reseavdrag till och från arbetet (det vill säga just vad som var på gång hösten 2022, ett färdigt förslag som regeringen stoppade i ett av sina första beslut).

    Även biologiska mångfaldsmålen kan missas

    Rapporten slår även ned på svagheter i miljöpolitiken för att klara de biologiska mångfaldsmålen. När det gäller naturen och EU-målet att skydda 30 procent av skogs- och vattenområden är Sverige på helt fel väg. Tvärtom, noterar OECD, försökte Sverige och några andra EU-länder rentav att stoppa lagen förra våren. Detta var för övrigt ett initiativ av den svenska landsbygdsministern, Peter Kullgren (KD) och som orsakade mycket hård kritik.

    Det svenska skogsbruket kännetecknas av ett intensivt och hårdhänt kalhyggesbruk som haft negativa effekter på skogens miljö, slår rapporten fast. Miljövärdena behöver skyddas, samtidigt som åtgärder införas som ökar lagringen av kol i skog och mark – vilket för övrigt också Sverige har förbundit sig att göra.

    Totalt kommer OECD med 28 rekommendationer om vad Sveriges regering behöver göra för att förbättra sin svaga miljö- och klimatpolitik.

    I DN kommenterar klimatministern rapportens kritik med att förklara att klimatpolitiken inte kan få äventyra tillväxten eller utformas så att industrin drivs utomlands.

    Utmaningen här är att skräddarsy de reformer som är nödvändiga så att de är både effektiva och genomförbara, samtidigt som man säkerställer att de omfamnas av näringslivet såväl som av den breda allmänheten, säger hon.

    Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall säger i en kommentar däremot att regeringen måste lägga om kursen helt:

    Det här är en i raden av utvärderingar och rapporter som visar att regeringens klimat- och miljöpolitik är otillräcklig och försöken att motsäga det bygger på optimistiska scenarier eller osäkra åtgärder. Kejsaren är naken, det går åt helt fel håll. Sveriges utsläpp ökar, och det är dags för regeringen att börja ta ansvar.

    Klimatforskaren Michael Mann: ”Trump är i krig mot mänskligheten”

    Posted on by Lisa Jacobson

    Donald Trump fortsätter att fatta beslut som går stick i stäv med vetenskap och internationella överenskommelser. Presidenten har givit order om att massor av skog ska huggas ned, att USA ska dra sig ur fonden för de mest sårbara för klimatförändringar och vill nu även visa att global uppvärmning är bra för mänskligheten.

    Redan i sitt installationstal meddelade Trump att USA återigen lämnar Parisavtalet. Därefter har det ena slaget efter det andra kommit mot forskning, natur, klimat, och mot utsatta människor. USA drar sig nu även ur den fond som upprättats för att rika länder ska ersätta de som drabbas hårdast av klimatförändringar som inte kan stoppas. Det rapporterar tidningen the Guardian.

    Den så kallade ”loss and damage”-fonden förhandlades fram under COP28, 2023, efter många år av påtryckningar från de mest utsatta länderna som släppt ut minst växthusgaser och därmed är oskyldigt drabbade. USA hade, efter att länge fördröjt processen, förbundit sig att bidra med 17,3 miljoner dollar – en liten summa med tanke på att USA är världens värsta utsläppsnation, enligt The Guardian. Men nu blir det inget av med detta, USA lämnar fonden med omedelbar verkan.

    Order att avverka skog – tre gånger Sveriges yta

    För en dryg vecka sedan rapporterade tidningen även att Trump beordrat att USA ska öka sin skogsavverkning för att bli självförsörjande på timmer. Lagar om att skydda hotade arter vill Trump kringgå med hänvisning till ett ospecificerat ”nödläge”. Totalt ska 113 miljoner hektar skog skövlas enligt presidentordern – en yta nästan tre gånger så stor som hela Sverige.

    Presidentordern hävdar också att avverkningen skulle vara ett sätt att minska risken för skogsbränder – något som tillbakavisas av forskare.

    Vill ha rapport som motsäger klimatvetenskapen

    De senaste veckorna har klimatforskare sparkats och federala klimatrelaterade webbsidor tagits ned. Men Trump och hans hantlangare nöjer sig inte med detta. De vill även ”motbevisa” den etablerade vetenskapen och vill samla ”forskning” till en rapport om att den globala uppvärmningen skulle vara positiv för mänskligheten. Det rapporterar nyhetsförlaget Politicos miljö och energinyheter E&E News.

    En sådan rapport kan vara ett sätt för Trump att omvandla sin klimatförnekelse och missinformation till federal politik, och utgöra en grund för att försvaga och montera ned regleringar inom klimatområdet. Det skulle även kunna vara ett steg på vägen att helt få bort det som kallas ”endangerment finding”, de paragrafer som slår fast att växthusgaser är skadliga och som sedan 2009 är den legala och vetenskapliga grunden för att USAs miljömyndighet EPA ska arbeta för minska dessa.

    Vad Trumpadministrationen försöker göra är inget mindre än att förorena processen med ideologiskt motiverad antivetenskap. Det betyder att USA:s federala regering nu är i krig mot mänskligheten, skriver den kände klimatforskaren Michael Mann, University of Pennsylvania, i en kommentar till E&E News.

    Textilbergen ger oss en välbehövlig spark i rätt riktning

    Posted on by Birgitta Losman
    textilavfall

    Dagens berg av textiler synliggör något som vi borde ha förändrat för länge sedan. Det måste troligen bli värre innan det blir bättre. Och textilbergsdiskussionen kanske är vad beslutfattare, producenter och konsumenter behöver för att på allvar börja förändra de textila systemen.

    Det har länge varit känt att EU-lagstiftningen ställer krav på medlemsstaterna att senast år 2025 ska sortera ut textilavfall. I stället för att bränna det, ska det nu hanteras i enlighet med avfallshierarkin. För textil innebär avfallshierarkin följande:

    *Förebygga. Inte producera onödigt mycket och inte konsumera i överflöd. Det ställer nya krav på design, materialval, produktionsprocesser och konsumtion.

    *Använda så länge som möjligt. Dubblerad livslängd minskar exempelvis koldioxidutsläppen med ungefär hälften. Det innebär förutom att använda egen textil länge, också att det är bra att byta eller sälja second hand. Sådan återanvändning är inte avfallshantering utan är en del av det avfallsförebyggande arbetet och ger också blomstrande affärsmöjligheter. Särskilt om lagstiftarna skulle hjälpa till med ekonomiska incitament, exempelvis sänkt moms på second hand.

    Så långt är det ändå ganska enkelt att greppa och förstå. Även om det är en lång väg till att verkligen få detta att hända. Men sedan då? Vad händer egentligen när vi pratar insamling, sortering, återvinning och cirkulär ekonomi.

    Kommunerna har insamlingsansvaret

    Krav på separat insamling av textilavfall är ett ansvar som i Sverige lagts på kommunerna. De kan göra det i egen regi, anlita privata eller ideella entreprenörer för jobbet. När invånare vill göra rätt och lämnar in textil blir det snabbt stora volymer. Och eftersom återvinningssystemen inte fungerar än blir det textilberg, varav mycket exporteras på världsmarknaden som second hand, en del går till trasor och stoppning medan en del bränns. Många av de stora sorteringsanläggningarna i Europa är extremt professionella. Men även dessa har just nu svårigheter med avsättning för sorterat material.

    Förlängd livslängd hela vägen

    Avfallshierarkins principer gäller även för textilavfall. Det är alltså bättre att sortera ut sådant avfall som kan bli second hand, ett steg som gör att avfallet upphör att vara avfall och i stället går till återanvändning. Textila flöden för återanvändning kommer därmed både från aktiviteter helt utanför avfallssystemet och från insamling av textilavfall, efter att sortering och värdering gjort att avfall upphör att vara avfall.

    I andra hand är det bättre att återtillverka textil, exempelvis genom lagning, rekonditionering av olika slag och sedan använda textilen igen. När det inte är möjligt är det bra att fiberåtervinna exempelvis mekaniskt eller kemiskt. Endast cirka en procent av textilierna inom EU fiberåtervinns idag och detta behöver byggas ut.

    Fiberåtervinning ger upp till 10 procent minskad miljöpåverkan jämfört med ny fiber. Därför är det viktigt att undvika att gå rakt på fiberåtervinning. Först bör insamlat textilavfall i stället användas högre upp i avfallshierarkin i olika varianter av återtillverkning och uppgradering. Ändå diskuteras i den allmänna debatten inom EU nästan bara fiberåtervinning just nu när vi pratar om återvinning. Men uppskalad återtillverkning behöver vara en viktig del av materialåtervinningen. Det är nämligen fullt möjligt att, om vi struntar i avfallshierarkin, ha ett cirkulärt system med snabbmode, som ger låg miljöeffekt. Därför är det så viktigt med tydliga mål i ett kommande producentansvarssystem och att dessa sedan följs upp.

    Cirkulär ekonomi är ofta något väldigt diffust. Men det går att förenkla så här i en fri text, för ökad förståelse:

    Exempel: Tröja blir trasor till industrin

    En tröja produceras i samtliga produktionssteg från råmaterial till färdig produkt i Asien och sätts på marknaden av ett varumärke i Sverige. 2028 beräknas producentansvar vara i drift, och då kommer varumärket betala en avgift till ett producentansvarssystem. Den avgiften ska täcka kostnaden för att cirkulera materialet i ekonomin. Avgiften kommer om EUs lagstiftning fullföljs att vara olika hög, beroende på hur hållbar textilen beräknas vara.

    Konsumenten som köpte tröjan har därefter tröttnat och byter eller säljer tröjan på second hand.

    Nästa konsument ser ett hål på tröjan och lämnar till kommunens insamlingssystem, som i den här kommunen sköts av en ideell aktör. De flesta insamlade plagg exporteras, så den här tröjan hamnar i en sorteringsanläggning i Vilnius för bedömning. I det här fallet blir den trasor till industrin.

    Exempel: Tröja blir återtillverkad tröja och sedan fiber till ny textil produkt

    En tröja produceras, sätts på marknaden och går in i second hand, på samma sätt som ovan. Konsument nummer två ser sedan ett hål på tröjan och lämnar till kommunens insamlingssystem. Året är nu 2025 och den här kommunen har börjat sortera textil och försöka hitta kunder som vill ha textil för återtillverkning. Tröjan bedöms gå att återtillverka med hjälp av ett företag som arbetar med storskalig lagning – så sker och därefter säljs tröjan online.

    Konsument nummer tre tycker efter två år att tröjan är förskräckligt sliten. Den lämnas igen till kommunens insamlingssystem. Året är nu 2027 och i den bästa av världar har nu kommunen byggt en egen försortering eller har samarbete med omgivande kommuner och producenter om en gemensam anläggning. Professionella värderare med stöd i automation kan nu avgöra vad som passar för återtillverkning och vad som bör gå vidare till nästa steg i sorteringsindustrin och har lyckats få fram en materialström som passar för sorteringsanläggningen Siptex krav. Siptex sorterar materialet så att det kan gå till en fiberåtervinningsanläggning, som köper materialet.

    En aktör som kan ta vidare materialet och både spinner och producerar tyg köper produkten från fiberåtervinningsanläggningen och har kunder som tillverkar textila produkter, som sätts på marknaden, med ny producentansvarsavgift som ska täcka hanteringen i nästa cirkulation av materialet.

    Det här är såklart ingen komplett beskrivning av gången i ett textilt system. Men i det andra exemplet cirkulerar materialet längre, tack vare bättre infrastruktur, fungerande kundrelationer och att återtillverkning sker före fiberåtervinning. Att tänka i konkreta loopar av cirkulation hjälper oss konsumenter att förstå följande:

    1. Förändrad produktion och konsumtion behövs och detta berör också vilka geografier som produktion och konsumtion sker i om vi inte ska skicka textilt insamlat material tur och retur Asien varje gång vi vill cirkulera material. Det blir helt enkelt nya kombinationer av lokalt/regionalt och globalt.
    2. Att hoppa över återtillverkningssteget gör att vi förstör material i onödan.
    3. I en cirkulär ekonomi pågår produktion, konsumtion, insamling, sortering, återtillverkning, fiberåtervinning och annan materialåtervinning samtidigt. Det är komplext och svårt. Men nödvändigt att förstå om vi vill förändra det ohållbara textilsystemet i världen.

    Textilbergen uppmanar till lösningar

    Tillbaka till medias rapportering om de textila bergen orsakade av textilinsamling. Eller vänta nu – orsakade av – nej, just det. Det är inte insamlingslagen som orsakar mängden textil.

    Den fanns redan innan – bara utspridd så att vi inte såg den!

    Det är faktiskt bra att det ohållbara textilsystemet blir synliggjort, i form av textila berg. Då kanske vi alla begriper att vi behöver förändra systemet. Vi måste ta de lagstiftningsbeslut som behövs, göra de industrisatsningar som krävs, förändra affärsmodellerna så att lång livslängd och cirkulation av material blir lönsamt, ändra på våra ohållbara beteenden och normer och använda teknikutvecklingen där den gör verklig miljönytta. Det blir värre innan det blir bättre. Men med rätt åtgärder nu kan vi förändra systemet och göra det på ett sätt som både gynnar företagande och jobb.

    Artikelförfattaren arbetar med omställningen av textil och modeindustrin vid Högskolan i Borås och var 2020 Särskild utredare för Producentansvar textil i Sverige.

    Stoppa Rysslands krigskassa – att öka takten i energiomställningen är ett av flera verktyg

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Rysslands angreppskrig mot Ukraina rasar på med oförminskad styrka. Och mycket av vad som kan göras ligger i våra politiska ledares och diplomatins händer. Men vi enskilda kan också göra något! Om vi ökar vår användning av förnybar el, och effektiviserar vår energianvändning bidrar vi i förlängningen till att minska efterfrågan på rysk olja och fossilgas och försvagar landets ekonomi. Det skriver elkonsulten Hugo Franzén i ett debattinlägg.

    Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

    DEBATT Varje dag dör människor i Ukraina. Varje dag skadas civila, hem förstörs och familjer tvingas på flykt. Vi stödjer Ukraina i kriget mot Ryssland genom ekonomiskt stöd och leveranser av vapen. Parallellt införs sanktioner som ska minska Rysslands krigskassa, men trots sanktionerna så minskar exporten av exempelvis olja och fossilgas bara marginellt.

    Exporten av olja och gas är Rysslands största inkomstkälla och exporten genererar intäkter på många miljarder varje år, vilket göder den ryska krigskassan. Den ryska oljan och gasen exporteras till Sverige och till övriga Europa. Exportinkomsterna är enorma och större än hela det samlade ekonomiska stödet till Ukraina från Europa. Vi köper alltså mer olja och gas i miljarder räknat än vårt ekonomiska stöd till Ukraina, så frågan är hur vi kan minska eller stoppa detta flöde av pengar till den ryska krigskassan?

    Skuggflottan måste stoppas!

    Självklart är en mycket viktig del att sätta stopp för den skuggflotta med undermåliga fartyg som står för den ljusskygga trafiken. Vi kan driva på för skärpta sanktioner som minskar möjligheter för Ryssland att exportera sin olja och gas. Allt detta är en uppgift för politiker, diplomater och andra beslutsfattare.

    Men en ytterligare möjlighet är att snabba på energiomställningen så att efterfrågan på den ryska oljan och gasen minskar. Och här har alla vi medborgare också möjlighet att bidra.

    Nedan följer några exempel på vad vi kan göra för att bidra till energiomställningen:

    • Vi kan medverka till uppförandet av mer förnybar elproduktion så som vindkraft och solkraft. Att bygga ett vindkraftverk är få som kan göra, men vi kanske kan bli medlem i ett vindkraftskooperativ och på så sätt stödja utvecklingen. Bor vi i en lägenhet så kanske vi kan få fastighetsägaren att investera i en solcellsanläggning och bor vi i ett småhus kan vi kanske montera en solcellsanläggning på taket. När vi tillför mer el i elsystemet minskar behovet av olja och gas för elproduktion. En annan viktig effekt är att elpriset hålls nere

    Lägre elanvändning minskar efterfrågan på olja och gas

    • Vi kan minska vår elanvändning genom att på olika sätt energieffektivisera. Det kan handla om att isolera vinden eller skaffa en värmepump om jag bor i ett småhus. För att minska mängden hushållsel kan vi välja energieffektiva vitvaror när det är dags att byta ut dessa. Och så vidare. När vi minskar vårt elbehov minskar behovet av olja och gas för elproduktion. När efterfrågan på el minskar bidra detta som nämnts tidigare även till att hålla ner elpriset.

    • Vi kan öka effektiviteten i elsystemet genom att minska vår elanvändning när efterfrågan är hög. Efterfrågan är generellt sett hög vardagar mellan klockan 7.00 och 9.00 och 17.00 och 19.00. sVi ökar effektiviteten i elsystemet exempelvis genom att inte sätta på disk- och tvättmaskiner eller ladda elbilen under tider med hög efterfrågan. Att lagra energi i batterier kan också vara en bra åtgärd. Genom att minska efterfrågan när elbehovet är stort minskar vi behovet av kondenskraft som ofta drivs med olja och gas. Genom att inte använda el när efterfrågan är hög så bidrar även denna åtgärd till att hålla nere elpriset.  

    • Elektrifiering av transportsektorn och industrin är en viktig del av energiomställningen. För att detta ska kunna ske är det viktigt att vi har bra tillgång till el och att elpriserna är låga. Om vi står i begrepp att byta bil är elbilen ett energieffektivt alternativ. När vi byter bort en bil som drivs av bensin, diesel eller gas mot en elbil minskar vi behovet av energi med upp till 75 procent. Om elbilen sedan laddas med förnybar el försvinner hela behovet av bensin, diesel eller gas. 

    Stöttar både Ukraina och hjälper klimatmålen

    Varje kWh, kilowattimme, vi kan effektivisera bort, varje kWh förnybar el vi kan tillföra elsystemet och varje bil som drivs av el i stället för med bensin, diesel eller gas, minskar behovet av rysk olja och gas.  

    Om vi kan begränsa eller stoppa det ryska energiflödet till Sverige och till Europa kan vi minska Rysslands resurser och den ryska militärmaktens handlingsutrymme på slagfältet. Som bonus får vi även lättare att uppnå våra klimatmål. Vi måste ställa krav på att Sveriges regering att driva på för hårdare sanktionen samtidigt som vi alla kan intensifiera arbetet med energiomställningen, efter bästa förmåga. 

    Nu är det dags att agera och jag hoppas du vill vara med att stötta Ukraina! Den som vill ha tips och mer information om hur energianvändningen kan ställas om kan vända sig till kommunernas energi- och klimatrådgivare. Kontaktuppgifter finns på kommunernas hemsidor samt hos Energimyndigheten.

    Hugo Franzén

    Energikonsult med solenergi och hållbara energisystem som specialområde

    Frida Hylander: ”Det politiska utrymmet för klimatet är skrämmande litet”

    Posted on by Frida Hylander

    När klimatfrågan förpassas till den politiska bakgården behöver vi fortsätta att prata om den. Att visa och påminna om att klimatkrisen hänger ihop med praktiskt taget alla större politiska frågor är avgörande. Kanske måste vi som förstår detta också anpassa vår kommunikation, menar Frida Hylander i veckans krönika.

    KRÖNIKA Det är lite ute med klimatet just nu. Inte bara för att det trängs undan på den politiska agendan till förmån för Trumps pågående projekt att sätta världspolitiken i gungning, utan också till följd av aktiv nedprioritering av vår egen regering.

    Trots att de svenska utsläppen ökar, det blir svårare att nå klimatmålen och läget ständigt blir alltmer akut, känns klimatfrågan märkligt ute. Klimat- och miljöanslag skärs ner till höger och vänster, civilsamhälleliga organisationer går på knäna – och tyvärr leder nedskärningarna ibland till tron att behovet av klimatomställningen inte är så viktig i ljuset av allt annat som pågår. Vilket såklart inte stämmer.

    Det politiska utrymmet för klimatet är skrämmande litet

    Behovet av modigt klimatarbete är enormt, men det politiska utrymmet skrämmande litet. Vill man få något gjort just nu får man allt oftare beteckna det som något annat än klimatarbete, exempelvis under de för stunden mer trendiga begreppen upprustning och krisberedskap.

    Från klimatpsykologisk forskning vet man att det i klimatkommunikation ofta är enklare att nå grupper som inte redan är klimatengagerade med budskap som inte har med klimatet att göra alls. Cykla för att det är bra för hälsan! Sätt upp solceller för att spara pengar! Servera gärna pannkakor i skolan – barnen älskar det! – men tala för guds skull inte om att de är vegetariska, då kommer föräldrarna att rasa på rektorn.

    Ett sätt att se på målgruppsanpassning är att det är viktigare att nå fram än att ha rätt, vilket ibland innebär att faktiskt inte benämna klimatvinsterna med olika åtgärder. Om vi inte berättar att tåg är bra för klimatet kanske chansen ökar att järnvägen får mer pengar.

    Kanske borde vi som harvar på med klimatfrågan börja anpassa oss mer till trender och förändrade målgrupper och inte prata om klimatet alls? Likt John Cleese i den klassiska Fawlty Towers-sketchen upprört väsa “Don’t mention the climate!” om någon råkar yppa k-ordet.

    Klimatkrisen är här och nu – det måste vi påminna om

    Att målgruppsanpassa är ofta klokt, liksom att ha ett pragmatiskt förhållningssätt till vilka arbetssätt och budskap som har störst potential att leda till förändring. Men man kan undra var går gränsen mellan att ha ett pragmatiskt, strategiskt förhållningssätt och att helt vika ner sig och svepas med i trenden att spela ner klimatkrisens allvar. Den faktiska klimatkrisen tar ju ingen hänsyn till politiska och mediala trender. Den är akut, vilket kräver omedelbar och kraftfull handling, alldeles oavsett vilka övriga världshändelser som pågår och vad vår egen regering verkar vilja prioritera. Det kommer alltid pågå andra kriser som känns viktigare och mer prioriterade att hantera först och som gör att det där med klimatet får vänta till sen. Men klimatkrisen är här och nu – och vi måste fortsätta påminna om det.

    Ja, snarare borde vi nu ta varje tillfälle att visa hur klimatkrisen hänger ihop med demokratifrågor och politiska konflikter. Förklara på vilka sätt klimatfrågan är relevant för pågående och hotande krig och kriser, och vilken typ av beredskap vi behöver bygga upp för att på ett motståndskraftigt sätt kunna hantera dem. Och inte minst varför det just därför är så viktigt att skifta bort från fossila bränslen och över till förnyelsebara. Varför ett starkt civilsamhälle är väsentligt för att kunna genomföra en trygg och demokratiskt förankrad klimatomställning. Varför samhällsväven behöver hållas ihop extra mycket när världen skakar. 

    Vi får kanske stå ut med att vara lite ute, för vi måste faktiskt fortsätta prata om klimatet.

    Kraftig ökning av vägtrafikens utsläpp

    Posted on by Anna Nyquist

    En ny rapport från Trafikverket avslöjar en oroväckande trend. Under 2024 steg utsläppen från vägtrafiken i Sverige med 18 procent jämfört med året innan. Trots fler elbilar på vägarna fortsätter de totala utsläppen att öka.

    Rapporten pekar ut ändringar i reduktionsplikten som en direkt orsak till ökningen. Dessa ändringar har kraftigt minskat andelen biodrivmedel i bensin och diesel. Faktiskt halverades mängden tankat biodrivmedel under 2024 jämfört med 2023.

    Under samma år var 57 procent av alla nya bilar som såldes i Sverige laddbara. Det är en liten minskning från 2023, då siffran låg på 58 procent.

    Trafikmönstren visar också på förändringar, om än relativt små. Användningen av lätta fordon ökade med 1,8 procent, vilket tyder på en ökning i privatbilismen. Trafiken med tunga fordon minskade dock något, med 0,5 procent.

    Sverige siktar på att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Tyvärr visar denna rapport att vi är på väg i fel riktning, vilket till stor del beror på nuvarande politiska beslut.

    FN-rapportör oroad över behandling av svenska klimataktivister

    Posted on by Alva Danielsson

    “Djupt oroad”, är känslan hos FN-rapportör Michel Forst som var på besök i Sverige. Det gäller behandlingen av klimataktivister i Sverige, som på senare år blivit allt mer hårdhänt. Trenden är densamma i många länder i Europa. Forst mötte både svenska regeringen och klimataktivisterna.

    Det är specifikt två fall som tas upp, när FN-observatör och miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, kommer på besök: Rebellmamman Anna som blev av med jobbet från Energimyndigheten, och kvinnan som nekades medborgarskap efter en protest på Bromma flygplats. Forst har vid båda dessa tillfällen kritiserat Sveriges hantering av ärendena, och skrivit att han är “djupt oroad”.

    Miljörörelsen delar känslan av oro. Rebellmammor och andra representanter från grenar av klimatrörelsen deltog också i ett möte med Forst. 

    – Det var både väldigt fint och väldigt tungt att delta på mötet med Forst. Vi blev tagna på allvar och det fanns en genuin vilja hos Forst att få en klar bild av läget för miljöförsvarare i Sverige. Samtidigt gjorde det ont att ta del av det samstämmiga vittnesmålet om hur det på bara ett par år skett ett historiskt skifte i förhållandet mellan regering och civilsamhälle, säger rebellmamman Sara Nilsson Lööv till SMB.

    Hur är känslan efter mötet?

    – Jag känner mig stärkt efter mötet och ser fram emot att tillsammans med alla rebellmammor och övriga civilsamhället fortsätta att kämpa för en rättvis klimatpolitik i linje med vetenskapen. När angrepp sker så står vi inte ensamma, vi har FN i ryggen som värnar om våra rättigheter och som bekräftar att det inte är vi utan den planetära krisen som är samhällsfaran och säkerhetsrisken, berättar rebellmamman Sara.

    Till DN säger FN-rapportören Michel Forst att protester alltid har använts för att försvara mänskliga rättigheter.

    Jag vill också påminna om att fredlig protest är en grundläggande rättighet som skyddas enligt internationell lag om mänskliga rättigheter och att det är en form av engagemang som miljöförsvarare kan använda i ett demokratiskt samhälle. Stater glömmer det ibland, säger Forst till DN.

    I sitt möte med den svenska regeringen, träffade Michel Forst flera av de kritiserade ministrarna, men säger till Dagens ETC efter mötet att han inte vill gå in på detaljer. Regeringens svar ska nu analyseras av Forst och hans kollegor.

    IPCC: Många länder vill slopa nyckelbegrepp inför nästa klimatrapport

    Posted on by Jan Lindsten

    Klimatpanelens nästa stora syntesrapport AR7 läggs fram om fyra år. Nu jobbar arbetsgrupper med att slå fast inriktningen av arbetet. Men vid ett arbetsmöte i helgen ströks på många länders begäran en lång rad etablerade ord och begrepp i skisserna över vad rapporten ska innehålla. Något som fick IPCC:s vice ordförande Diana Urge-Vorsatz att skriva ett frustrerat inlägg i sociala medier.

    Mötet, det 62:a arbetsmötet för klimatpanelen, hölls i kinesiska staden Hangzhou och förbereder IPCC:s Seventh Assessment Report. Liksom tidigare är denna rapport indelad i tre omfattande delar. Den senaste, AR6, presenterades vid totalt fyra tillfällen under 2022 och 2023 (här SMB:s nyhetsartikel om slutrapporten).

    Sedan 2023 har klimatfrågan utvecklats i dramatisk riktning. Oroande rapportering om svåra effekter av uppvärmningen jorden runt ackompanjeras trots detta av nyheter om att klimatet nedprioriteras i allt fler länder.

    Vid arbetsmötet i Hangzhou deltog inte USA, för första gången sedan IPCC bildades 1988, som en direkt följd av president Donald Trumps omfattande och blixtsnabba nedmontering av strängt taget all klimatpolitik som hittills förts i landet.

    Många medlemsländer hade invändningar

    Bland övriga närvarande ländernas representanter dök det också upp många invändningar (länk till protokoll) vilka så kallade punktsatser som ska ingå i de olika kapitel som ska skrivas. Helt centrala och vetenskapliga begrepp som till exempel ”missanpassning, mål, utvärdering, Parisavtalet, policypaket och attribution”, har ifrågasatts och i många fall strukits i dessa punktlistor.

    Det är oroväckande att nyckelord som utgjort ryggraden i tidigare rapporter, bedömningar som var konsekventa och bland de mest använda komponenterna i AR, cykel efter cykel efter cykel, inte accepterades att ingå i skisserna, skriver nu Diana Urge-Vorsatz i en kommentar i sociala medier, och betonar att detta är hennes privata uppfattning.

    Vad betyder då dessa reservationer från IPCC-medlemsländernas deltagare vid arbetsmötet? SMB har frågat två mycket insatta personer. De vill inte citeras öppet, men säger till SMB att strykningarna av de viktiga begreppen inte nödvändigtvis behöver betyda allt för mycket. Dessa punktsatser kan de forskare och experter som nu ska utses att skriva kapitlen välja att bortse från.

    ”Världen behöver klarhet, inte kompromisser”

    Författarna skriver om det de bedömer vara relevant och korrekt, utifrån det vetenskapliga kunskapsunderlaget, betonar en av SMB:s källor. Själva kapitlens rubriker låses däremot fast och måste följas.

    Inlägget från Diana Urge-Vorsatz uttrycker dock farhågor, och hon får medhåll i kommentarsfältet, att IPCC:s trovärdighet kan vara i fara:

    Detta är djupt oroande. Om vi börjar späda ut det språk som definierar vår klimatverklighet, hur kan vi då förvänta oss att driva meningsfulla åtgärder? Världen behöver klarhet, inte kompromisser, särskilt i en tid då varje bråkdel av en grad spelar roll, heter det i en replik på hennes inlägg.

    Tågen slog rekord i förseningar och fel förra året

    Posted on by Lisa Jacobson

    De svenska tågens punktlighet var rekordlåg 2024. Bara 87,1 procent av persontågen kom i tid, eller högst fem minuter för sent. Samtidigt rapporterades över 70 000 fel på tågen under 2024. Orsakerna är flera, men eftersatt underhåll och bristande finansiering under lång tid är viktiga faktorer.

    I förra veckan presenterade Trafikanalys sin statistik för 2024. Inte någon gång sedan myndigheten började mäta 2013 har så låg andel tåg kommit i tid, även om en liknande bottennotering gjordes 2010. Det näst sämsta året var 2023.

    Värst på långdistanståg och i Norrbotten

    Pendeltåg och andra tåg som kör kortare sträckor var punktligast, medan långdistanstågen hade mest problem. Bara 70 procent av dem kom fram i tid.

    Bäst på att komma i tid var tågen i Hallands och Jönköpings län, medan tågen Norrbotten var ett riktigt bottennapp: där var mer än vartannat tåg försenat, skriver SVT.

    När det gäller orsaker hänvisar Trafikverket till vinterväder i början och slutet av året, att antalet tågresor ökat, liksom antalet underhållsarbeten. Det som sticker ut 2024 är så kallat ”spårspring”, skriver Dagens Nyheter. Obehöriga personer vid spåret ledde till cirka 4500 förseningstimmar 2024, jämfört med 3000 år 2023.

    Drygt 200 fel per dag

    SVT har djupdykt i tågkaoset och tagit fram statiskt för antalet anmälda fel på järnvägen, till exempel trasiga växlar, nedrivna kontaktledningar och sprucken räls. Också här var 2024 värsta året på flera år: 73 649 fel anmäldes – mer än 200 per dag.

    Järnvägen mår inte bra. Den är sjuk, det finns mycket som är eftersatt och som borde ha bytts ut för länge sedan, säger Håkan Englund, ordförande i fackförbundet SEKO för järnvägsarbetare inom Infranord, till SVT.

    Underhållsskulden växer

    Vi åker mer tåg än någonsin och infrastrukturen och satsningarna på järnvägen har inte alls hängt med. Trafikverket uppskattar att den så kallade underhållsskulden till 91 miljarder kronor för att komma ikapp med det eftersatta underhållet.

    I grunden är det ju en politisk fråga. Järnvägen är i princip helt offentligt finansierad så skicket på infrastrukturen är ju resultat av politiska beslut hela vägen igenom. Man har valt att vi ska har ett ökat resande men vi ska inte ha de kostnader som finns för det. Det valet har man gjort i många regeringar. Det är inte tillräckligt för att bibehålla standarden i nuvarande skick, och det är ännu längre ifrån att bygga tillbaka och öka standarden, säger Carl-William Palmqvist, docent i järnvägsteknik vid Lunds universitet, till SVT.

    Nina Ekelund: Kommer EU:s nya klimatinitiativ bli ett motmedel mot Trump?

    Posted on by Nina Ekelund

    Det är tuffa tider för klimatarbetet, vilket kanske allra främst illustreras av vad som har beslutats på andra sidan Atlanten sedan Donald Trump blev president för andra gången. Samtidigt händer det saker på EU-nivå: i veckan presenterade EU-kommissionen en ny grön giv. Låt oss göra allt vi kan för att se till så att den för oss ordentligt närmare Parisavtalets mål, skriver Nina Ekelund i veckans krönika.

    KRÖNIKA I förra veckan presenterade den nya kommissionens sin storsatsning Clean Industrial Deal – ett försök att väga upp USA:s klimatsatsning Inflation Reduction Act (IRA).

    IRA, som antogs under Biden-administrationen, var en av de mest omfattande klimatlagarna i USA:s historia och innehöll flera åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Totalt mobiliserade IRA cirka 370 miljarder dollar för att främja utvecklingen av förnybar energi, inklusive sol- och vindkraft, batterilagring och modernisering av elnätet. De ekonomiska förutsättningarna för expansionen av grön energi förbättrades kraftigt, vilket möjliggjorde för många företag och konsumenter att sänka sina utsläpp.

    Nu har delar av IRA dessvärre gått i graven. I januari 2025 utfärdade president Trump en verkställande order som instruerade federala myndigheter att omedelbart pausa utbetalningar av IRA-medel, och ingenting tyder på att de kommer återaktiveras. Nu verkar det i stället som att EU tar vid.

    USA:s klimatpaket IRA gynnade omställningen

    Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken och före detta italiensk premiärminister, fick för ett år sedan fick i uppdrag av Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, att skriva en rapport om konkurrenskraft. I denna rapport, som publicerades i september 2024, lyfte han fram att USA:s Inflation Reduction Act (IRA) har varit mer effektiv än EU:s strategier för grön omställning.

    Några problem som lyfts fram i rapporten för varför USA:s IRA har varit bättre än EU:s arbete med grön omställning är:

    • IRA var enklare för företag att söka medel ifrån, medan EU:s motsvarigheter har präglats av mer byråkrati.
    • IRA gynnade inhemsk produktion mer effektivt, medan EU:s konkurrensregler har förhindrat.
    • IRA hade en tydligare långsiktig strategi (vilket nu har ändrats med Trumps paus eller eventuell nedläggning av IRA).

    Mario Draghi menade att IRA var mer kraftfull, enklare att använda och bättre anpassad för att locka gröna investeringar än EU:s strategier. Han föreslog att EU bör förenkla sina regler och skapa mer förutsägbara och långsiktiga stödåtgärder för att konkurrera med USA.

    EU tar lärdom av IRA

    Med Draghi-rapporten i bakhuvudet kom därtill den 26 februari, vilket var som lilla julafton för oss som följer EU-politiken. Då släppte den nya kommissionen sitt förslag till ’Clean Industrial Deal’, vilket är en vidareutveckling på den förra kommissionens gröna giv. Huvudområdena i denna nya ’rena giv’ är:

    • Förenkling av regelverk och minskad byråkrati
    • Sänkta energikostnader
    • Ökat statligt stöd och investeringar
    • Främjande av inhemsk produktion
    • Utveckling av arbetskraftens kompetens
    • Handelsåtgärder och resiliens för att främja hållbara leveranskedjor

    Kommissionen skriver i sin nya giv att den kommer att minska byråkrati, utnyttja den inre marknadens omfattning, främja arbetstillfällen av hög kvalité och bättre samordna politiken på EU-nivå och nationell nivå.

    Med andra ord så möter den nya given upp Draghis önskemål. Det finns mycket mer att säga om given för ren industri, men det blir en annan krönika. Det jag däremot funderar över just nu: Vad blir USA:s respons på given? När denna krönika skrivs så har USA:s officiella respons varit osynlig eller obefintlig. De förändringar som skett med USA:s klimatpolitik har tillsammans med nya europeiska given skapat möjligheter för Europa att ta ledningen inom den gröna industrisektorn.

    Men är ledningen bra eller dåligt för klimatet? Vi behöver alla höja tempot. Alla länder behöver höja sina ambitioner. Huruvida given för ren industri är Pariskompatibel, det vill säga för oss närmare Parisavtalet, kräver sin analys. Den är troligen otillräcklig, men när USA backar, då är det viktigt att EU inte backar. Under året ska EU-parlamentet diskutera given, låt oss alla se till att den stärks ytterligare och faktiskt för oss närmare Parisavtalet.

    Världens länder enades om vägen framåt för att rädda naturen

    Posted on by Lisa Jacobson

    I höstas avbröts FN:s miljömöte, COP 16, utan att alla viktiga beslut kunde fattas. Därför samlades delegater från världens länder i Rom tidigare i veckan. Natten till fredagen klubbades två viktiga beslut: Dels om metoder för att skydda natur och följa upp dem, dels om en fond för biologisk mångfald. Oklarheter kvarstår dock om vem som ska betala.

    En miljon arter riskerar att dö ut på grund av mänsklig aktivitet. För att stoppa den katastrofala utvecklingen, enades världens länder 2022 om att skydda 30 procent av världens hav och landyta fram till 2030 – det så kallade Kunming-Montrealramverket. Vid FN:s miljömöte, COP16, i Cali i Colombia i höstas var det meningen att tydliga, detaljerade beslut skulle fattas om vägen tid, samt om finansieringen.

    Som SMB tidigare berättat så drog förhandlingarna ut på tiden och mötet i Cali fick avbrytas utan att de svåraste besluten fattats. I veckan samlades därför ländernas representanter i Rom för att föra förhandlingarna i hamn.

    Beslut om gemensamma regler och metoder

    Det blev förhandlingar på övertid även denna gång, men natten till fredagen klubbades två viktiga beslut. Det första handlar om ett regelverk och metoder för hur man ska genomföra, utvärdera och följa upp det som länderna gör för att skydda naturen, och för att nå de 23 olika mål som satts upp.

    Jag är jätteglad att vi gemensamt har kommit fram till ett bra beslut. Det här visar att vi kan samarbeta på global nivå, att vi kan leverera resultat och kompromissa och hitta vägar framåt trots den oroliga situationen i världen och trots att vi har olika utgångspunkter, säger Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare, till Dagens Nyheter.

    Den andra knäckfrågan handlar inte oväntat om pengar. Framför allt är det länder i globala syd, som har mycket natur med stor artrikedom, som behöver ersättas för att kunna ta hand om denna. Globala nord, som i stor utsträckning redan exploaterat sin (och andras) natur behöver hjälpa till, eftersom vi också drar nytta av den biologiska mångfalden i syd.

    Pengarna ska avsättas – men ännu oklart hur

    I Cali bestämdes att 200 miljarder dollar per år ska avsättas fram till 2030 för att skydda den biologiska mångfalden. Här finns dock fortfarande oklarheter, och ännu inga pengar på bordet.

    Men länderna fattade beslut om att skapa en tillgänglig fond som ska samla både statliga och andra medel. Ytterligare en fond beslutade man om redan i Cali, en där läkemedelsbolag som använder genetisk information från naturen bidra med en del av sin vinst.

    Vissa delegater uttryckte frustration över vad de tyckte var ett urvattnat resultat. The Guardian refererar till exempel till Bolivias förhandlare Juan Carlos Alurralde som menade att texten öppnar för ”ändlösa diskussioner” om vem som sak betala och distribuera pengarna – allt medan skogar brinner och djur försvinner.

    Ny utredning om rätten att reparera och motverka falska miljöpåståenden

    Posted on by Birgitta Losman

    EU-direktiven om att göra det lättare för en konsument att välja att reparera varan i stället för att köpa en ny, samt motverkande av vilseledande miljöpåståenden ska nu införlivas i svensk nationell lagstiftning. Direktiven utgör en del av ett större lagpaket inom ramen för den europeiska gröna given.

    Direktivet om rätten att reparera en vara har redan trätt i kraft inom EU och utredningen är en del i Sveriges implementering. En viktig del, som bland annat beskrivits av Svensk Handel, är att företag ska ge information till konsument om möjligheten att reparera. Det andra direktivet som den särskilda utredaren tar sig an handlar om gröna påståenden där syftet är att motverka vilseledande miljöpåståenden. Båda direktiven är delar av lagpaket inom den europeiska gröna given som berör en mängd politikområden och är EUs strategi för grön omställning.

    Regeringen har utsett hovrättsrådet Anne Kuttenkeuler till särskild utredare för att föreslå lagändringar som leder till genomförande av de två EU-direktiven om hållbar konsumtion i svensk rätt.

    Onlineplattform för reparationer

    Direktiven till utredningen innehåller ett särskilt uppdrag om den europeiska onlineplattformen för reparationer och andra närliggande frågor. I direktiven beskrivs att EU-kommissionen för att uppmuntra till reparation kommer att upprätt en europeisk onlineplattform för reparationer. Plattformen ska även innehålla nationella avsnitt, som ska upprättas av medlemsstaterna. Syftet är att konsumenter ska paras ihop med reparatörer och i vissa fall, även med säljare av rekonditionerade varor. Om det redan finns en nationell plattform som uppfyller kraven i direktivet i medlemslandet behöver ett nationellt avsnitt inte
    skapas.

    Utredaren ska redovisa sitt uppdrag för regeringen senast den 15 december 2025.

    EU-kommissionen skjuter upp införandet av klimatmål 

    Posted on by Hedda Berg

    I veckan skulle EU-kommissionen föreslå att formalisera ett klimatmål om utsläppsminskning till 2040. Nu har kommissionen beslutat att förslaget inte kommer presenteras förrän senare i vår.

    Ett förslag om att formalisera det klimatmålet som ämnar att minska utsläppen inom EU med 90 procent till 2040 skulle presenteras av EU-kommissionen nu i veckan. Men kommissionen har nyligen beslutat att förslaget inte kommer att presenteras förrän senare i vår. Anna-Kaisa Itkonen, EU-kommissionens talesperson, berättade för Politico att 2040 målet kommer att “presenteras snart”, men att det inte finns ett specifikt datum i åtanke. 

    Endast åtta medlemsländer stödjer öppet målet. Sverige har villkorat sitt stöd till ett 90-procentsmål, vilket Europaportalen rapporterade om tidigare i veckan. SMB har tidigare rapporterat om splittringen i kring klimatmålet. Flera medlemsländer tycker att EU gör tillräckligt för klimatet om man jämför med andra stora globala utsläppare, som Kina och USA. 

    Storbritannien avskaffar undantag för bekämpningsmedel

    Posted on by Anna Nyquist

    Den brittiska regeringen har bestämt att permanent stoppa alla nödtillstånd för tre bekämpningsmedel: clothianidin, imidacloprid och thiamethoxam. Dessa kemikalier, skadliga för bland annat bin, förbjöds redan 2018.

    Denna politiska åtgärd utgör ett viktigt steg för miljön, men väcker blandade känslor. Miljöaktivister ser det som en seger med tanke på att den utbredda döden av insekter från bekämpningsmedel hotar både biologisk mångfald och de ekosystemtjänster människor är beroende av.

    Däremot är lantbrukare, särskilt inom sockerbetesindustrin, oroliga för ekonomiska konsekvenser och potentiella skördeförluster när de inte längre kan använda dessa bekämpningsmedel.

    Inom EU, inklusive Sverige, har liknande tillstånd för vissa kemiska bekämpningsmedel godkänts – trots att dessa har varit förbjudna i EU sedan 2018. Detta har stött på kraftig motstånd från miljöorganisationer. I Sverige blev exempelvis ett sådant tillstånd överklagat av Naturskyddsföreningen och senare upphävt av Mark- och miljödomstolen.

    I både Storbritannien och EU arbetar emellertid bland annat forskare och politiker med att utveckla hållbara och effektiva alternativ till dessa bekämpningsmedel. Tekniker som genredigering och integrerad skadedjursbekämpning (IPM) testas för att utveckla skadedjursresistenta grödor och kontrollera skadedjur, utan att skada pollinerare.

    Satsningar på att skydda natur inger hopp

    Posted on by Anna Nyquist

    Världen står inför stora miljöutmaningar, men samtidigt finns initiativ som inger hopp. Ett sådant exempel är parlamentet i Demokratiska republiken Kongo som beslutat att skydda ett tropiskt skogsområde lika stort som Frankrike, inklusive 108 000 kvadratkilometer orörd skog, genom Kivu-Kinshasa Green Corridor-lagstiftningen.

    Den vidsträckta gröna korridoren i Kongobäckenet beskrivs ofta som världens största naturliga kolsänka. Den fångar varje år 1,5 miljarder ton CO₂ och är hemvist för över 10 000 arter, inklusive unika arter som Okapi och Röda colobusapor. Dessa skogar spelar en avgörande roll inte bara för global biologisk mångfald utan även för klimatet. Beslutet innebär nu att nära 14 procent av Kongos yta är skyddad natur.

    Skydd av natur är dock inte enbart Kongos ansvar. Globalt är cirka 17,6 procent av landytan och 8,4 procent av havsområdena skyddade enligt Protected Planet Report 2024. Dock är det globala målet mer ambitiöst, det så kallade 30×30 målet, innebär att minst 30 procent av jordens yta ska vara skyddad till år 2030. När 2030 nu snabbt närmar sig, är det tydligt att ett utökat skydd av dessa områden är avgörande för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster som rent vatten och luft, samt för att mildra klimatförändringarna.

    I Sverige är ungefär 15 procent av landets yta formellt skyddade, en siffra som alltså ligger långt under 30-procentsmålet. De skyddade områdena inkluderar nationalparker, naturreservat och andra områden reglerade genom miljöbalken, avsedda att bevara Sveriges biologiska mångfald och naturarv. Kanske kan Sverige dra inspiration från Kongo i sina strävanden att utöka sina skyddade områden.

    Stämd på miljoner dollar av oljebolag: Greenpeace USA till rättegång

    Posted on by Alva Danielsson

    I veckan inleddes en rättsprocess mot Greenpeace USA, som kan stå dem så pass dyrt att de tvingas lägga ned. Oljebolaget Energy Transfers har stämt miljöorganisationen på drygt tre miljarder kronor efter protester mot bolagets oljeledning genom ett urfolksreservat i North Dakota.

    2014 ansökte bolaget Energy Transfer om att bygga oljeledningen Dakota Access Pipeline, från North Dakota till den Mexikanska gulfen. Utöver ytterligare fossilberoende, och ett steg längre ifrån Parisavtalets mål om att hålla globala uppvärmningen under två grader, finns ett annat stort problem. Oljeledningen korsar en flod i området Standing Rock, ett reservat som tillhör ursprungsbefolkningen.

    Under protester 2016 med tusentals människor och med stöd av över 300 urfolksstammar, stoppades till slut utbyggnaden av dåvarande presidenten Barack Obama. Men när Donald Trump kom till makten fick ledningen åter grönt ljus.

    Energy Transfers stämningsansökan från 2017 är nu uppe i domstol i North Dakota. De anklagar Greenpeace för protesterna 2016, och säger sig ha förlorat 300 miljoner dollar som följd. Greenpeace skriver i ett pressmeddelande att rättsprocessen har kopplingar till president Donald Trumps vilja att expandera oljeproduktionen i landet. Energy Transfers rättegång ”försöker skriva om historien om den urfolksledda protesten vid Standing Rock och kan ha en skadlig inverkan på yttrandefriheten i USA och internationellt” står att läsa i ett pressmeddelande från Greenpeace. Organisationen beskriver den här typ av stämningsansökan som ett försök att dränka ideella organisationer i pappersarbete och juridiska avgifter, för att pressa dem mot konkurs.

    Utöver den inverkan som den här stämningen kan ha på Greenpeace-enheterna är en av de mest oroande sakerna med fallet att det kan skapa farliga nya rättsliga prejudikat som kan hålla alla deltagare i protester ansvariga för andras handlingar vid dessa protester. Och man kan föreställa sig att detta skulle ha en allvarligt avskräckande effekt på alla som vill delta i protester”, säger Deepa Padmanabha, senior juridsk rådgivare på Greenpeace USA.

    Enligt ett mail till Dallas Morning News skriver Energy Transfers att stämningsansökan handlar om att Greenpeace inte har följt lagen. De tar avstånd från påståenden om att de försöker tysta yttrandefrihet, och att de ”stöder alla amerikaners rätt att uttrycka sina åsikter och protestera lagligt.”

    2025 : Året för ökad klimatdesinformation?

    Posted on by Hedda Berg

    Med en ny amerikansk president i Vita Huset, den skenande utvecklingen av AI, ökat extremväder globalt och höstens kommande COP30, händer det mycket på klimatfronten. Samtidigt finns det aktörer som vill utnyttja de klimatutmaningar som vår samtid står inför. Det skriver den icke-statliga organisationen Global Witness, som listar på vilka sätt ökad klimatdesinformation kan tänkas uttrycka sig under 2025. 

    Klimatdesinformation går ut på att förvilla, framföra politiska åsikter, skapa spänningar i samhället eller tjäna pengar på missvisande information om klimatfrågor. Förvillande klimatbudskap kan, exempelvis, uttrycka sig i riktade online–attacker mot klimatforskare, eller genom missvisande information om ett företags egentliga klimatpåverkan. 2021 gjorde SVT en granskning om hur klimatskeptiker sprider falska uppgifter om statistik online och hur dessa i sin tur kan leta sig in i etablerade svenska medier. I samband med den snabba utvecklingen av AI och ökat extremväder står klimatfrågan inför nya prövningar framåt.

    I år hålls COP30 i Brasilien, ett land som nyligen lanserat ett initiativ med FN och UNESCO för att stärka arbetet mot online–desinformation som kan sakta ner klimatåtgärder. Om regeringar och internationella institutionella organ inte tar initiativ för att motverka klimatdesinformation på nätet, kan utvecklingen röra sig åt fel håll under 2025, skriver Global Witness.

    Men hur kan egentligen den ökade klimatdesinformation uttrycka sig under 2025? 

    Extremväder och konspirationer 

    2024 var året för allt fler väderkatastrofer globalt. Från sociala medier har vi bevittnat skenande bränder i Los Angeles. I Chile härjade även omfattande bränder. Italien och stora delar av Sydamerika har drabbats av torka. Nepal, Sudan och flera länder i Europa har bevittnat dödliga översvämningar. Även i Sverige blev vädret allt mer oförutsägbart under 2024. Stormar mot Skånes kuster, rekordvärme i nordligaste Norrland och på västkusten härjade stora översvämningar. 

    Hand i hand med ökat extremväder går även konspirationsteorier. Den tropiska cyklonen Hurricane Helen rörde sig under september månad över flera amerikanska delstater såsom Tennessee, North Carolina, Georgia och Florida. De starka vindarna tog 230 människors liv, vilket gjorde den till den dödligaste orkanen sedan Hurricane Maria slog mot Puerto Rico under 2017. Samtidigt spreds konspirationsteorier om att stormen skulle vara en form av vädermanipulation från den amerikanska staten. 

    Under 2024 spreds även falsk information online om att dammar skulle ha förstörts för att förvärra de dödliga översvämningarna i Spanien. Ett exempel, som SMB berättade om, kom från en svensk riksdagsledamot.

    Klimatjournalisten Marco Silva på BBC, som arbetat som klimatjournalist sedan 2021, säger i en intervju med Reuters att han bara på några få år märkt en markant ökning av spridning av falsk information kring extremväder. Desinformationen har spridits på en global nivå om alltifrån bränder i Kanada och Hawaii, om Hurricane Milton och Helene i USA, översvämningar i Dubai och Valencia samt värmeböljor i södra Europa.

    En Reutersrapport från 2025 visade hur klimatdesinformation kring extremväder har ökat till den grad att myndigheter omedvetet har inkluderat falsk information på sina hemsidor. Detta redan existerande fenomen, menar Global Witness, kan komma att förvärras under 2025. Framförallt i samband med begynnelsen av Trumps andra mandatperiod. 

    Klimatförnekelse : Den stora pengamaskinen

    Under 2024 gjorde Global Witness en undersökning som visade att The Epoch Times, en medieplattform känd för att ägna sig åt klimatförvillande budskap, tjänade nära 1,5 miljoner dollar på att publicera klimatdesinformation. Liknande har SMB visat i sina flera omfattande granskningar hur aktörer tjänar pengar på klimatdesinformation. Detta genom att avslöja hur svenska tankesmedjan Timbro har tagit emot hundratusentals kronor från oljejätten Exxon för att, bland annat, sprida klimatförvillande budskap. 

    Undersökningen från Global Witness visar även hur The Epoch Times publicerat annonser som främjat användandet av klimatförvillande budskap online på Meta. Metas VD Mark Zuckerberg tar även bort faktaverifiering av inlägg under 2025, med argumentet att verifiering av fakta minskar yttrandefrihet. Global Witness skriver att fler aktörer kommer att utnyttja möjligheten att tjäna pengar på klimatförnekande innehåll online under 2025, i samband med att skyddet försvinner. Att skapa AI-bilder om klimatdesinformation är ett lätt sätt att tjäna pengar, då det får ofta många visningar.

    Trakasserier mot klimatjournalister och aktivister

    SMB har tidigare skrivit om hur trakasserier har ökat gentemot klimatjournalister och aktivister under 2024. Framförallt i form av stämningsansökningar mot offentlig deltagande, även kallade SLAPP:s (Strategic lawsuits against public participation). Dessa är rättsliga processer som initieras av politiker, företag eller andra offentliga aktörer mot privatpersoner, journalister eller icke-statliga organisationer.  Framförallt blir journalister och aktivister som driver klimatfrågor stämda i högre utsträckning än personer som driver andra politiska eller sociala frågor.

    Global Witness skriver att desinformation kommer bli ett allt vanligare sätt att tystna ned de som driver klimatfrågan. Online-attacker mot klimataktivister och journalister har ökat, i ett försök att misskreditera deras arbete. I en undersökning från 2023 frågade Global Witness 468 klimatjournalister huruvida de upplevt trakasserier online för deras arbete, varav 183 svarade ja. Även UNESCO visade i en rapport att attacker online i form av desinformation mot journalister som driver klimatfrågor har ökat. Och trots att mycket att desinformation riktad mot dessa grupper blir faktaverifierat, lever de kvar länge på internet. När skydd mot faktaverifiering minskar, kan dessa attacker tänkas öka under 2025.

    Under 2024 avslöjade Global Witness hur desinformationskampanjer hade spridits på X inför COP29 i Azerbaijan. Inför COP30 i Brasilien skriver Global Witness att ursprungsbefolkning i Brasilien, vars tillgång till sitt land är hotat, kan komma att bli utsatta för likande riktade desinformationskampanjer inför COP-mötet.

    Du kan själv hindra spridning av desinformation

    De tre punkterna för hur klimatdesinformation kan komma att öka behöver nödvändigtvis inte bli verklighet, skriver Global Witness.

    Som privatperson kan man själv försöka skilja på vad som är fakta och vad som är klimatdesinformation med avsikt att förvilla. På EU-komissionens officiella hemsida listar de varningsflaggor att hålla utkik efter när man skrollar på olika sociala medier. Att vara källkritisk och titta efter om referenserna faktisk kommer från etablerade mediehus och vetenskapliga institutioner är ett sätt att undvika att bli utsatt för klimatdesinformation. Man bör även hålla utkik efter sensationalistiskt och överdrivet språk, som är vanligt hos de som försöker spela på känslor för att nå privatpersoner med sina klimatförvillande budskap.

    Global Witness menar att i slutändan ligger ansvaret på EU att fortsätta driva lagstiftning och politiska beslut på klimat- och teknikområdet. Arbetet med The Digital Service Act, EU:s initiativ för att reglera desinformation, måste intensifieras för att hålla aktörer som sprider klimatdesinformation ansvariga.

    Hugg baby hugg! säger industrin och ministern – ett dåligt råd till skogsägarna

    Posted on by Leif Öster
    Bild på skördare i full gång i vinterskog.

    Lägre oljepriser kräver ökad produktion. Därför ropar Donald Trump ”Drill, baby drill” för att ge amerikanerna lägre bensinpriser. I Sverige finns motsvarigheten i skogspolitiken. ”Hugg, baby hugg” ropar skogsindustrin och landsbygdsministern. Men lägre virkespriser gynnar inte de svenska skogsägarna, skriver SMB:s krönikör Leif Öster.

    KRÖNIKA Varenda bonde vet det. Underskott av spannmål eller insatsvaror ger högre priser. Överskott ger lägre priser. ”Drill, baby, drill ”säger Donald Trump av samma skäl. Han vill öka utbudet av olja för att priset på bensin och olja ska sjunka. Trump försöker till och med att få oljekartellen Opec+ att öka produktionen för att sänka priset. På samma sätt agerar landsbygdsminister Peter Kullgren. Han vill öka utbudet av virke. I vartenda tal vill han se en ökad tillgång till biomassa.  Industrin jublar förstås och ropar ”hugg, baby, hugg”.

    Frågan är väl om oljeindustrin tycker att det är en så bra idé med lägre priser. Och vad tycker 300 000 svenska skogsägare om det blir ett överutbud av virke? Egentligen är det där med råvarupriser ganska enkelt. Varenda virkesköpare vet att exempelvis fler reservat och mer överhållen skog minskar virket på marknaden och priset på virket stiger.

    De enda som inte verkar ha förstått detta är LRF Skogsägarna. Men det är klart, alla tre skogsägareföreningarna, Södra, Mellanskog och Norra skog, är numera medlemsägda skogsindustrier.  Man äger numera så mycket skogsindustrier att de 105 000 medlemmarnas virke inte längre räcker till, utan man måste köpa resterande virkesvolym på andra marknader.

    Utredning enligt devisen hugg, baby, hugg

    När Peter Kullgren presenterade kommittédirektivet till den nu pågående skogsutredningen användes ordet ”öka” 35 gånger. Tillväxten, avverkningarna, nyttan, ja, allt ska öka. Förutom då virkespriset, som rimligen går ner när det blir ett överskott av virke. Ekot hörs från ”hugg, baby, hugg”.

    Ordet landsbygd förekommer bara en gång i direktivet. Detta är typiskt. För landsbygdsfrågorna är egentligen bara i rikspolitikens fokus några få sommarveckor vart fjärde år, strax innan valet. Då sätter partiledarna på sig Goretex-jackor, far ut och klappar kor, får och gärna någon bonde. Ofta har man gevär på axel för att även attrahera jägarkåren. 

    I riksdagsvalet fick KD bara 5,34 procent av rösterna. Ändå styr partiet mycket av den svenska skogs- och klimatpolitiken. Allra tydligast har denna styrning varit i Miljömålsberedningen som nyligen lämnat sina förslag om växthusgaser och biologisk mångfald. Beredningens syfte är att komma sams över partigränser, så att miljömålen ska överleva i flera mandatperioder. KD representerades här av en regionpolitiker från Kalmar, Carl-Wiktor Svensson.

    Utredare ville inte samsas om någonting

    I ett mail skriver Carl-Wiktor Svenssons att ”Demokrati bygger på att vi kan samsas och respektera varandras ståndpunkter, även om vi inte är överens om allting”. Själv ville Svensson inte samsas om någonting alls. Han blev snabbt känd som den som läckte tidiga ej förhandlade förslag i debattartiklar. Han medgav senare att många av hans egna inspel till Miljömålsberedningen i själva verket var skrivna av skogsindustrin. Mer om den saken och en interiör från Miljömålsberedningens sista dagar framgår av Naturpodden. Och hur det som skulle bli en politisk samsyn istället blev ett KD-projekt på temat hugg, baby, hugg”.

    Till sist. Det är inte Donald Trump som hittat på slogan om drill, baby, drill, utan det republikanska partiet använde slogan redan 2008. Men efter oljekatastrofen med oljeplattformen Deepwater Horizon började kritiker istället säga ”Spill, baby, Spill” och ”Kill, baby, kill”.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.