Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kritik mot förslag att göra det lättare att avverka fjällskog

    Regeringens skogsutredare vill göra det lättare att avverka fjällnära skog genom att avskaffa kravet på tillstånd. I stället ska det ska räcka med avverkningsanmälan – och sedan får skogen avverkas redan efter tio dagar. Det visar läckta förslag som nu får kritik från flera håll.

    I Colombia pågår nu FN:s miljömöte COP 16, där bland andra Romina Pourmokhtari diskuterar hur världens natur och biologiska mångfald ska skyddas. Samtidigt kommer oroande uppgifter från regeringens utredning för att främja ”ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk”.

    Det är nyhetsportalen Altinget och Dagens Nyheter som tagit del av ett underlag avsett för utredningens expert- och parlamentarikergrupp. Dokumentet innehåller preliminära förslag som kan innebära att det blir lättare för skogsindustrin att stilla den ständiga hungern efter skogsråvara.

    De fjällnära skogarna är ett unikt ekosystem med höga naturvärden. Men i och med bristen på virke och avverkningsmogen skog är pressen stor från skogsbolagen att avverka även denna ömtåliga skog som i många fall är mycket gammal.

    Föreslår att avskaffa tillståndsplikten

    Utredaren Göran Ölander, tidigare professor i skogsskötsel och med en bakgrund inom skogsindustrin, föreslår i dokumenten att det ska räcka med avverkningsanmälan istället för tillståndsplikt för att få avverka de fjällnära skogarna. Rätten till ersättning för den som inte får tillstånd att avverka sin skog kan därmed försvinna. Skydd av fjällnära skog skulle istället ske genom formellt områdesskydd på samma sätt som i övriga landet.

    Dessutom föreslår dokumenten att dagens tidsgräns på sex veckor mellan inlämnad anmälan och avverkning ska minskas till tio dagar. Skogsstyrelsen får därmed mycket kort tid på sig att granska ärendet. Både myndigheten och miljöorganisationer kommer att få svårt att hinna undersöka naturvärdena på plats.

    Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har också reagerat på uppgifterna.

    Med de här förslagen kommer det att kunna gå mycket, mycket fortare att avverka skogen innan någon hinner reagera och så kan det inte fungera, säger Daniel Helldén till Sveriges Radios Ekot.

    Kan drabba samer och renskötsel

    Altinget har pratat med personer i utredningens expertgrupp som är mycket kritiska till förslaget. Vissa anser att det innebär att staten ska betala skogsägare för att avverka skyddsvärda skogar, och att syftet är att tillgodose skogsindustrins krav på virke snarare än att gynna lokala skogsägare. En annan lyfter fram att samebyarna riskerar att bli överkörda då de förlorar möjligheten att överklaga en avverkning som hotar renbetet.

    Dagens Nyheter har också intervjuat flera kritiker:

    All fjällskog som inte är formellt skyddad försvinner väldigt fort. Översiktskartor över hyggesanmälningar liknar i dag en krigsfront, med hyggen som ligger precis intill varandra. Sett till biologisk mångfald är detta inte ett svenskt problem, utan en europeisk utmaning, säger Per Angelstam, professor vid norska Högskolen i Innlandet, till tidningen.

    Halten växthusgaser i atmosfären når nytt rekord

    Mängden växthusgaser i atmosfären nådde nya rekord under 2023. Koldioxid ackumulerar snabbare i atmosfären än någonsin tidigare under människans existens.

    En ny rapport från World Meteorological Organization (WMO) visar att koldioxidnivåerna har stigit med drygt elva procent på bara tjugo år. Effektiviteten hos kolsänkor såsom skog kan inte längre ta för givet. The Guardian har nyligen rapporterat om hur terrestra kolsänkor absorberade näst intill ingen kol året 2023, vilket väcker frågor om kollaps av kolsänkor.

    Årets Emissions Gap Report från FN konstaterar att vi med dagens politik är påväg mot över tre graders uppvärmning. Utsläppen måste minska med 28 procent till 2030 för att ha en chans att hålla oss under två grader.

    Det här är mer än bara statistik. Varje del per miljon och varje bråkdel av en grads temperaturökning har en verklig inverkan på våra liv och vår planet, säger Celeste Saulo, generalsekreterare på WMO i ett pressmeddelande.

    Svenskt Näringsliv måste göra upp med Timbro om klimatomställningen

    Bild på Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke

    Härom veckan satte Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke ned foten om klimatomställningen. ”Jag tror det är viktigt att Sverige håller fanan högt” säger han i en DN-intervju. SMB ledare välkomnar det beskedet starkt. Men menar Jacke allvar behöver behöver rimligen SN:s ledning en gång för alla göra upp med sin egen dotterorganisation Timbro.

    I DN:s intervju säger Jan-Olof Jacke klart och tydligt ifrån om behovet av en europeisk klimatpolitik som inte slår av på takten. Från många håll, främst från ultrahögern och även den måttligare högern, pågår initiativ för att bromsa EU:s gröna omställning. EU-parlamentets kristdemokratiska och konservativa partigrupp EPP (med M och KD som medlemmar) vill till exempel ändra beslutet om att fasa ut fossilbränsledrivna bilar ur produktionen. Längre högerut förnekas i huvudsak klimatproblemet, och därmed faller även behovet av åtgärder.

    Jacke framhåller att omställningen tvärtom gynnar både framtida generationer och svensk konkurrenskraft. Det är bara att instämma. Ambitiös och konsekvent klimatpolitik är bra för företagens kommersiella intressen, slår han fast. (Inom parentes är detta hans uttalande inte bara en kritik mot politiska krafter inom EU utan, inlindat och indirekt, även en spark mot Tidöregeringens klimatpolitik, som varken är ambitiös eller konsekvent).

    Man kunde av hela hjärtat önska att Svenskt Näringsliv hade en lika progressiv hållning som Hagainitiativet om behovet av starka styrmedel och ett ännu starkare fokus hos både politik och näringsliv för att nå hållbarhetsmålen utan klimatpåverkan. En hållning som för övrigt understryks av dess generalsekretare Nina Ekelund i helgens SMB-krönika.

    Men nu är det inte så. Det går att förstå. SN är en så mycket större organisation, med motstridiga kortsiktiga intressen mellan medlemsföretag med helt olika inriktningar och produktområden.

    Det är därför så mycket mer välkommet om dess vd pekar tydligt i vilken riktning alla måste gå.

    Men det krävs mer än uttalanden i intervjuer för att skapa trovärdighet. Om Jacke vill påverka och mobilisera alla de tusentals ännu tveksamma medlemsföretagen att bejaka, sträva mot och ansluta till klimatomställningen, kan inte han själv och Svenskt Näringsliv acceptera ett pågående krypskytte, ja, ren femtekolonnverksamhet, inifrån – från Timbro, tankesmedjan som fortsätter att tala med kluven tunga i klimatfrågan.

    ”Timbro prioriterar klimatomställningen högt – det är viktigt att Sverige minskar sina koldioxidutsläpp och att användningen av fossila bränslen trappas ned snabbt.”

    Så löd den kortfattade skriftliga kommentaren från Timbros vd PM Nilsson, sedan SMB och Dagens ETC, vädjat om en intervju för några månader sedan. Detta var efter vår omfattande granskning av Timbros långa och destruktiva samarbete med oljefinanserade amerikanska tankesmedjan Atlas.

    I vår granskning kunde vi visa, ja, bevisa, att Timbro getts både ansvar och finansiering för att sprida klimatförnekande budskap i europeisk och svensk debatt kring år 2000 – och att samarbetet med Atlas fortsatt många år därpå, in på 2020-talet.

    Det är gott och väl om PM Nilssons försäkran stämmer – även om det finns väldigt mycket mer vi hade velat fråga honom om.

    Men gör den det? Det finns starka skäl att tvivla. Timbros inflytelserika chefsekonom Fredrik Kopsch har bevisligen helt motsatt uppfattning. När högerdebattören, tillika klimatskeptikern Henrik Jönsson, i ett inlägg nyligen framhöll att ”det är hög tid att Sveriges politiker öppet erkände att klimatmålen i deras nuvarande form är omöjliga att genomföra” fick denne starkt bifall från Timbrohåll:

    ”Bra text av Henrik Jönsson. Politiker kommer överge klimatmålen. Det går inte att få acceptans för politiken som krävs”, skrev Fredrik Kopsch i ett Twitterinlägg.

    Det kan tilläggas att Timbros chefsekonom i fler inlägg på sitt Twitterkonto propagerar för att klimatmålen gott kan överges.

    Förutom att åsikten att det är bra om klimatmålen överges är ytterst olycklig, är hans kommentar om den bristande acceptansen fel i sak. Det har gjorts ett flertal opinionsundersökningar, här Naturskyddsföreningens, som visar att i en majoritet av i vilket fall svenskarna vill se resoluta klimatåtgärder från politiken.

    SMB har skickat Svenskt Näringslivs pressavdelning denna ledarartikel, med en hälsning till Jan-Olof Jacke att han är hjärtligt välkommen att kommentera vårt inlägg på SMB debatt, och att bemöta vår frågeställning:

    Har Svenskt Näringslivs högste chef, för sin trovärdighets skull, råd att låta ledande personer inom Timbro fortsatt sprida ett rakt motsatt budskap mot det han själv framför?

    ”Ge ut gröna kreditgarantier för en fossilfri omställning”

    Pressbild på Hybrit-anläggningen, Luleå

    Det pågår en kampanj mot Sveriges största gröna satsning för att framställa stål och järn utan utsläpp av fossil koldioxid. Vill motståndarna alltså att landets största enskilda bidrag för att klara klimatmålen stoppas, och att stålindustrin läggs ned? frågar sig Lars Wikman, industriell konsult och tidigare senior rådgivare på North Sweden European Office i Bryssel i ett inlägg på SMB debatt.

    Detta är ett debattinlägg. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

    DEBATT Sveriges största gröna investeringar görs i norra Sverige. Investeringarna kommer även att bli Sveriges största bidrag för att uppnå EU:s och FN:s mål om fossilfrihet. Enbart SSAB:s (Svenskt Stål AB) omställning till fossilfritt stål i Luleå kommer att minska Sverige koldioxidutsläpp med sju procent. Därtill ökar det förädlingen av våra råvaror, som fossilfri el och järnmalm som uppgraderas till fossilfri järnsvamp. Det betyder ökade exportintäkter. Gruvbolaget LKAB bryter hela 80 procent av EU:s järnmalm.

    Den gröna omställningen förutsätter en snabb utbyggnad redan till 2030 av fossilfri elproduktion i hela Sverige. Det stora elöverskott som norra Sverige idag exporterar till södra Sverige och Europa räcker inte ens för de ökande elbehoven till Norrlands många gröna projekt. Kortsiktigt är det då bara en snabb utbyggnad av vindkraft som kan klara det ökade elbehovet. Det kravet har industrin länge framfört till politiken. 

    De gröna satsningarna motarbetas

    Men satsningarna i norra Sverige motarbetas ändå av många olika intressen, som anser att alla gröna investeringar måste stoppas. Särskilt i de fall satsningarna får stöd från staten eller EU och görs i norra Sverige. Förutom att många av dessa kritiker även är klimatförnekare har man inga konstruktiva förslag om hur svensk industri ska överleva när hela världens industri genomför en både möjlig och nödvändig omställning till ett fossilfritt samhälle och en fossilfri marknad. 

    Man underskattar, eller har ingen kompetens, insikt eller erfarenhet av att bedöma industrins och forskningens innovationskraft för att utveckla nya lösningar, som både bidrar till ett fossilfritt samhälle och företagens lönsamhet – och då ibland med gröna stöd från både Sverige och EU.

    Tidningen Affärsvärldens medarbetare Christian Sandström (bitr. professor på Handelshögskolan i Jönköping) hör till dem som skriver ner alla satsningar som ”gröna bubblor”. För en tid sedan skrev han till exempel: ”De bolag och riskkapitalister som erhåller kreditgarantierna bedyrar gärna att dessa är på marknadsmässiga villkor. Detta faller på sin egen orimlighet. Går det då hävda att dessa kreditgarantier är ´marknadsmässiga´ Frågan kan besvaras med sunt förnuft. Om kreditgarantierna var marknadsmässiga hade väl marknaden redan tillhandahållit dessa?”

    Kreditgarantier kan påskynda omställningen

    Enligt Sandström utgör resonemanget en ”logisk kullerbytta”.  Men enligt mig är det inte kreditgarantier som driver den nödvändiga omställning som företagen själva vill, kan och måste göra för att finns kvar på en allt grönare internationell marknad. Men kreditgarantier kan påskynda den nödvändiga omställningen. Detta eftersom:

    • Vi har en accelererande klimatförändring som hotar både förtagen och samhällets framtid, om vi inte snabbt ställer om.
    • Vi har för få politiker som vill bidra till de investeringar som krävs för den infrastruktur och cirkulära ekonomi som samhället och företagen behöver.

    Ett exempel är land- och havsbaserad vindkraft som jämfört med kärnkraft kan byggas ut snabbt, men där kommuner i framförallt södra Sverige – som idag får sin el från norra Sverige – stoppar byggandet. Därtill har regeringen, som utfärdar tillstånden för havsvindkraft, många ansökningar liggandes som väntar på beslut.

    Debattören Lars Wikman

    Havsvindkraftbolagen söker tillstånd för att påbörja byggena snarast, men med önskemålet att staten ska svara för kabelanslutningarna till kraftnätet. Det har regeringen avvisat, samtidigt som den erbjuder kärnkraftsbolagen 300 miljarder kronor i kreditgarantier. Det handlar om 75 procent av den beräknade kostnaden 400 miljarder för 3-4 kärnkraftverk, samt därtill en mycket hög prisgaranti på 80 öre per kilowattimme under 40 år. Genomsnittstiden – i världen – för att bygga kärnkraftverk är 14 år och ibland mycket längre. Kärnkraft kan därmed omöjligen lösa problemen fram till 2030.

    Vindkraftstekniken utvecklas snabbt

    Med samma teknikneutrala kreditgarantier och prisgaranti, samt snabb handläggning av tillstånden, skulle utbyggnaden av vindkraft gå mycket snabbt och överträffa effekten från den kärnkraft som eventuellt börjar byggas senare. Dessutom utvecklas lagringstekniken för vindkraft som då blir lika planerbar som kärnkraft. Ny konstruktionsteknik är på gång, utan behov av sällsynta och ändliga jordartsmetaller från kortsiktiga gruvprojekt i känsliga naturområden. Som till exempel i svenska Sapmi, där både rennäring och turismen påverkas och naturen sällan går att återställa.

    Men enligt Christian Sandström har ”vindkraftsindustrin skapat ett Klondyke, där bidragsentreprenörer kan få en hög, riskfri avkastning på sina egna medel samtidigt som bolagen förlorar pengar i Sverige. 

    Han är även mot satsningen på fossilfritt stål och skriver: ”Sverige kan kanske framstå som duktigt i en internationell jämförelse och de inblandade företagen får en massa beröm, men för klimatet vore det betydligt bättre att låta bli”.

    Affärsvärlden citerar även Nordeas analytiker Anders Åkerblom som påstår att ”SSAB sätter hela sin balansräkning på spel i den nya fabriken för grönt stål i Luleå.”

    ”Hybrit kan vara världens starkaste koncept för fossilfritt stål”

    Enligt mig är det Affärsvärldens resonemang som utgör den ”logiska kullerbyttan”, när man varken tror på kreditgarantier, eller på att företagen investerar med egen kassa utifrån sin egen affärs-, marknads- och riskanalys.

    Hybrit i Norrbotten, med Vattenfalls billiga och fossilfria el, LKAB:s högvärdiga malm som ska bli fossilfri järnsvamp med fossilfri vätgas och SSAB:s nya stålverk för fossilfritt stål i Luleå, kan vara världens starkaste kombination för klimatsäkrad och lönsam stålproduktion.

    Enligt Affärsvärlden och andra kritiker bör dessa projekt stoppas. Ska Sveriges starkaste stålindustri alltså läggas ner, trots att Hybrit är ett av Sveriges största bidrag för att uppnå EU:s och FN:s fossilfria mål? 

    Lars Wikman, Luleå

    Wikman har en bakgrund som industriell konsult inom stålframställning och innovation och har arbetat inom bland annat Atlas Copco, Volvo och Ericsson och även innehaft befattningen Senior Advisor in European Affairs for North Sweden European Office, Bryssel.

    Näringslivet vill ha ambitiös klimatpolitik

    Utsläppen ökar mitt i en brinnande klimatkris. Tempot i omställningen har saktat ner. Nu försöker stora delar av näringslivet skicka signaler till regeringen. Signalen är enligt följande: Snälla, låt klimatpolitiken vara långsiktig, förutsägbar och ambitiös, menar SMB:s krönikör Nina Ekelund i veckans krönika.

    KRÖNIKA Delar av det svenska näringslivet har på de senaste åren drivit på och accelererat den gröna utvecklingen och några har burit den klimatpolitiska ledartröjan. Det har hittills rullat på fint med den gröna utvecklingen i näringslivet; Hybrit, Stegra, Northvolt, Flagship 1, havsbaserad vindkraft… Men nu ser vi några orosmoln. Tempot saktas ned, investerare avvaktar och några debattörer viftar med röd flagg och menar att det gröna tåget har spårat ur.

    Nej, det har inte spårat ur, det har saktat ned vid gult ljus och kommer snart rulla på igen. Det gula ljuset beror på många olika faktorer internationellt såväl som nationellt. En faktor som vi i Sverige kan råda över är politiken i Sverige och EU. Här bör vi lägga kraft och energi.

    Jag tycker mig se att vd:ar från stora bolag är ännu tydligare i sina önskemål om vad de vill se från regeringen för att skynda på den gröna utvecklingen.

    Till och med Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, sa den 22 oktober att klimatmål är viktiga och att de svenska företagen som är drivande i den gröna utvecklingen gynnar svensk konkurrenskraft: ”Den här omställningen kommer att vara bra för framtida generationer, men jag är också övertygad om att den kommer vara bra för svensk konkurrenskraft. Jag tror att det är viktigt att Sverige orkar hålla fanan högt.” Och han varnade för att sänka tempot, då han sa: ”om vi inte kör på så finns risken att vi hamnar på efterkälken, och måste försöka ta igen det om tio år, och det kommer vara otroligt svårt.”

    Klimatpolitiken behöver vara förutsägbar

    Visst har det tagit lång tid för Svenskt Näringsliv att vakna till, men ovan citat är ett steg i rätt riktning. Det tryck som funnits från forskning, miljöorganisationer och företag har bidragit till att tonen ändrats. Jag har tidigare kommenterat vilken viktig roll miljörörelsen har haft för att lyfta fram forskningens resultat till politiker och näringsliv.  

    Från Hagainitiativet har vi om och om igen, i snart 15 år, påmint om att höjda klimatambitioner är viktigt för näringslivet. På Fossilfritt Sveriges senaste konferens sa Martin Lundstedt, vd AB Volvo, att det är ”helt rätt med lagstiftning för att påskynda utvecklingen, efterfrågan på de fossilfria fordonen måste skapas.” Och flera företag uttrycker att de satt sina företag i pant för att vi ska klara den gröna utvecklingen, såsom Scania.

    Harald Mix, ägare i Northvolt och Stegra sa på samma konferens att han ”inte alls är orolig för att de stora företagen ska förändra sina långsiktiga fossilfria planer”. Samtidigt menade han att det är svårt att finansiera den nya gröna industrin och att vi får räkna med hinder längs vägen.

    Ja, vad blir då slutsatsen av detta? Signaler, signaler, signaler. När regeringen sänker bensin- och dieselskatt, försämrar villkor för elen samt försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften samt bidrar med otydlighet kring om de svenska klimatmålen gäller eller inte, så skickas signaler till marknaden. Marknaden som ska investera i den gröna utvecklingen. Nu försöker stora delar av näringslivet skicka signaler tillbaka till regeringen. Signalen är enligt följande: Snälla, låt klimatpolitiken vara långsiktig, förutsägbar och ambitiös. Det gynnar svensk konkurrenskraft och svenska jobb. Och det bidrar till att rädda planeten. Nu återstår att se om regeringen ska satsa på grönt eller köra mot rött. Det är bråttom!

    43 forskare varnar Nordiska rådet för kollapsad Golfström

    Klimatforskare från hela världen varnar i ett brev ministrarna i Nordiska rådet för risken att Golfströmmen kollapsar inom överskådlig tid som en följd av det varmare klimatet. För Norden skulle detta tvärtom innebära mycket kraftig avkylning, med svåra effekter för livsmedelsförsörjningen.

    I sitt öppna brev till Nordiska rådet pekar de 43 forskarna från ett möte på Island i veckan på att nyare vetenskapliga studier tydligare än tidigare visar att det varmare klimatet kan utöva massiv påverkan på det atlantiska systemet av havsströmmar. Nyheten om forskarnas initiativ berättas av Nature Now News.

    Även om det finns osäkerheter, kan denna risk vara underskattad i äldre forskning, säger man. Detta bland annat i FN:s klimatpanel IPCC:s rapporter från de senaste åren.

    Vad som driver fram processen med en avstannande Golfström är de oerhörda mängderna sötvatten som rinner ut i Atlanten från den smältande inlandsisen på Grönland.

    Golfströmmen ingår i det så kallade AMOC-systemet, atlantiska havsströmmar som transporterar upp varmt saltvatten från söder till norr, och returnerar kallare vatten i andra riktningen. Det varma saltvattnet i Golfströmmen kan dock blockeras av utrinnande kallt sötvatten från Grönland.

    Golfströmmen har kollapsat tidigare

    Följderna blir stora i framförallt norra Europa. Detta har skett tidigare i historien, och lett till drastiskt lägre temperatur i denna del av världen. Det talas om att effekten kan bli så hög som tio grader lägre medeltemperatur. Detta skulle ge synnerligen stränga köldknäppar vintertid i Norden, och till stora delar omöjliggöra jordbruk av dagens snitt. Påfrestningen på livsmedelsproduktionen blir alltså mycket stor.

    För världen i övrigt skulle effekterna också bli oerhörda. Men då handlar det om ännu mer extrema värmerelaterade väderhändelser, höjda havsnivåer, storskaliga förändringar av nederbördsmönstren och negativ påverkan på de marina ekosystemen.

    En av undertecknarna, oceanografen Torben Koenigk vid SMHI:s klimatforskningsenhet Rossby Center, intervjuades av SMB i vintras om risken för en kollapsad eller starkt försvagad Golfström. Han pekade då på, vilket även görs i det öppna brevet nu, att uppvärmningen av jordklotet på grund av de fossila utsläppen är den starkare trenden, och att dessa måste börja minska kraftigt.

    De speciella riskerna i Norden med en kraftig och katastrofal nedkylning borde samla de nordiska ministrarna till att utforma en kraftfull appell till världens övriga ledare. Denna ska understryka att det krävs snabba utsläppsminskningar i det nödläge som nu råder, lyder forskarnas avslutande råd i brevet.

    EU:s dubblade strömmingskvot får skarp kritik

    EU:s fiskeministrar beslutade under tisdagsförmiddagen att sill- och strömmingkvoten kommer att dubblas i centrala Östersjön nästa år.

    – Totalt oansvarigt, menar EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP). 

    EU-kommissionen lade tidigare i år fram ett förslag om att öka strömmingsfisket i centrala Östersjön, trots att forskare länge menat att fiskekvoten måste minska. Fortsatt fiske kan leda till att strömmingsbeståndet i centrala Östersjön kollapsar. 

    I veckan beslutades ändå under ett fiskeministermöte i Luxemburg att fiskekvoten i Östersjön ska höjas till 2025, vilket kommer att leda till att fisket i Bottenviken kommer öka med 21 procent. I centrala Östersjön ökar kvoten med 108 procent sedan i fjol. 

    Kraftig kritik mot beslutet 

    Beslutet har väckt mycket kritik, då ökat fisket kan leda till att redan hotade arter utrotas och att den känsliga miljön i Östersjön förvärras.

     – Bestånden är på dramatiskt låga nivåer. Ändå beslutade ministerrådet att fördubbla fisket av strömming i centrala Östersjön, och höja fisket med över 20 procent i Bottniska viken, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

    Rådet var oenigt i beslutet. I förhandlingarna ska Sverige ha förespråkat för ett minskat fiske. 

    – Vi ska ha så lågt satta kvoter som möjligt, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till SVT i måndags.

    Isabella Lövin (MP) har däremot riktat hård kritik mot Kullgrens försök att få ner strömmingsfisket. Hon menar att Kullgren inte har tagit tillräckligt tydlig ställning i förhandlingarna och att hans misslyckade försök att minska fiskekvoten kommer att vara förödande för Östersjön. 

    –  Ännu en gång har Peter Kullgren satt den storskaliga fiskeindustrins ekonomiska intressen över havets och det kustnära fiskets överlevnad. Kvotförhandlingarna är en cirkus och hela processen borde underkännas. Istället för att diskutera en återhämtningsplan för haven och förbjuda storskaligt fiske, sätter man fiskekvoter som inte leder till återhämtning, säger Lövin.

    Grönt ljus från EU för skattebefrielse för biogas

    Efter hårt arbete från Sverige har EU-kommissionen nu beslutat att acceptera skattebefrielse för biogas. Beslutet välkomnas av den svenska regeringen.

    År 2022 ogiltigförklarade EU-tribunalen den skattebefrielse för biogas som EU-kommissionen tidigare beslutat. Det har lett till stor osäkerhet om biogasens framtid trots att biogas bidrar till att uppfylla flera Agenda 2030-mål, liksom flera av Sveriges miljömål.

    Klimatkommunerna i Sverige lyfter fram biogas som ett sätt att sluta kretsloppet och effektivt ta hand om samhällets avfall. Matavfall från ett hushåll på fyra personer för att driva en bil med biogas upp till tolv kilometer per vecka. Klimatkommunerna menar att det inte räcker med bara en lösning för att fasa ut de fossila bränslena, men att biogas är en viktigt del av lösningen. Biogas är nästan helt koldioxidneutral och tekniken kan utnyttjas lokalt. Detta gör att man slipper importera eller transportera råvaror långa sträckor. Mindre företag och kommuner kan etablera biogasanläggningar.

    ”Viktigt stötta biogasen” säger kommissionen

    Den 23 oktober meddelade EU-kommissionen att de är klara med den utredning som inleddes 2024 angående statsstödsregler och eventuell överkompensation för biogasproducenter.

    EU-kommissionen konstaterar även att det ur klimatsynpunkt är viktigt att stötta biogasen i konkurrens med fossilgas. EU-kommissionens beslut innebär att EU accepterar skattebefriels för biogas och biopropan som inte framställts från matbaserade råvaror och som används som drivmedel eller för uppvärmningsändamål.

    Beslutet välkomnas av Sveriges regering:

    Det här är ett välkommet besked för alla Sveriges producenter och användare av biogas. Efter påtryckningar från regeringen inledde kommissionen äntligen till slut sin granskning och jag är glad att den äntligen är i mål.

    Finansminister Elisabeth Svantesson i regeringens uttalande.

    Nästa steg är att regeringen och Skatteverket i Sverige analyserar möjligheter till framtida och retroaktiva utbetalningar rörande skattebefrielse.

    Fakta:

    EU-tribunalen: Tribunalen utgör tillsammans med domstolen Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Domstolarna ska se till att EU-lagstiftningen tolkas och tillämpas enhetligt. Tribunalens beslut kan överklagas till domstolen, men bara om det gäller en rättsfråga. Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 hette tribunalen förstainstansrätten.

    Biogas: Biogas har hög klimatprestanda och bidrar till att minska växthusgasutsläppen när det ersätter fossila bränslen. Biogas bidrar också till många miljö- och samhällsnyttor såsom minskat beroende av importerade bränslen, lokal produktion och konsumtion och att cirkulera avfall som resurs i ekonomin. Det finns starka kopplingar mellan utveckling inom landsbygd och jordbruksföretag och biogasproduktion, vilket exempelvis Biogas Brålanda visat.

    Sveriges utsläpp ökar – minskad reduktionsplikt orsaken

    Utsläppen ökade med 5,6 procent andra kvartalet i år jämfört med samma kvartal 2023, enligt ny statistik från Statistikmyndigheten SCB. Den stora boven är regeringens politik med minskad inblandning av biodrivmedel i diesel som lett till ökade utsläpp från bygg- och transportsektorn, men även från privat bilåkande.

    Det är framför hushållen, byggbranschen och transportbranschen som står för ökningen av växthusgaser, enligt ett pressmeddelande från SCB.

    Andra kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett andrakvartal sedan 2021. Jämfört med andra kvartalet 2023 har utsläppen ökat med 5,6 procent, säger Johanna Takman, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper i pressmeddelandet.

    Totalt släppte vi ut 12,4 miljoner ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) under andra kvartalet 2024, medan motsvarande utsläpp 2023 var 11,8 miljoner ton. Detta trots att BNP bara ökat med en procent, vilket innebär att vi släppte ut mer per producerad krona i ekonomin.

    Orsaken är framför allt den minskade inblandningen av biodrivmedel i diesel – ett resultat av att regeringen i januari minskade reduktionsplikten från 30,5 till 6 procent för diesel.

    • Byggbranschens utsläpp ökade med 28 procent
    • Utsläppen från privat konsumtion ökade med 9 procent
    • Utsläppen från transportbranschen ökade med 10 procent.

    Små barn äter ohälsosamma mängder kött

    En ny rapport från Livsmedelsverket visar att små barn konsumerar mycket mer kött än vad som rekommenderas. Detta leder inte bara till negativa hälsoeffekter utan skadar även planeten där barnen ska växa upp.

    Rapporten från Livsmedelsverket visar dock även positiva förändringar; barns matvanor har förbättrats markant jämfört med för 20 år sedan. Bland annat noteras en uppåtgående trend i frukt- och grönsakskonsumtionen bland barnen. Men den fortsatt höga köttkonsumtionen utgör en hälsorisk, eftersom rött kött och charkprodukter kan kopplas till ökad risk för hjärtsjukdomar och vissa cancerformer.

    Dessutom förstärker den höga köttkonsumtionen redan stora miljöproblem. Nyligen rapporterade SMB om forskning som tydligt visar att utsläppen från våra livsmedelssystem står för nästan en tredjedel av de globala utsläppen. Om vi däremot slutar överkonsumera kött- och mejeriprodukter skulle dessa utsläpp minska med hela 32 procent.

    En enkel slutsats är därmed att minskad köttkonsumtion hos små barn inte bara skulle gynna deras hälsa utan även bidra till en mer beboelig planet där barnen har en framtid. Emellertid, små barn kan inte välja det här själva, här måste vuxna ta ett ansvar och ge barn en hållbar kosthållning.

    Fossilgasen klassas som grön i EU – har störst klimatpåverkan

    Sedan 2022 klassas fossilgasen – eller naturgasen som den vilseledande kallades – som grön i EU:s taxonomi, efter ihärdigt debatterande och lobbande. Det sades att fossilgasen är ett övergångsbränsle som kan ersätta kolet. Nu visar det sig att fossilgasen har högst utsläpp av alla fossila bränslen.

    Fossilgas nedkyld i flytande form är en vanlig exportvara på världens lastfartyg. Inte sällan med ett EU-land som slutdestination. Detta efter att fossilgas sedan 2022 klassas som hållbart, eller grön, i EU:s taxonomi.

    Nu visar en omfattande studie att fossilgasens klimatpåverkan är långt högre än vad man tidigare antagit. Studien som nyligen publicerats i vetenskapliga tidskriften Energy Science and Engineering, visar att fossilgasen har hela 33 procent högre klimatpåverkan än kolet över en tjugoårsperiod.

    – Idén att kol är sämre för klimatet är ett misstag – fossilgasen har ett högre utsläppsavtryck än alla andra bränslen, säger Robert Howarth, forskare vid Cornell University och författaren bakom studien till brittiska The Guardian.

    Påstods att gasen var bättre än kolet

    EU:s taxonomi är unionens gemensamma klassificeringssystem för hållbar verksamhet – helt enkelt den lagstiftning som bestämmer vad som anses och inte anses hållbart att investera i. Givet EU:s klimatplaner och regelverk får taxonomin en viktig styrande roll vad gäller vad EU:s pengar spenderas på och investeras i. 

    Taxonomin trädde i kraft i juni 2020. I februari 2022 föreslog EU-kommissionen, som då som nu leds av den tyske kristdemokraten Ursula von der Leyen, ett tillägg: fossilgas, ihop med kärnkraften, skulle adderas till taxonomin. Taxonomin är en del av den europeiska gröna given och EU:s omställning bort från fossila bränslen och utsläpp. Alla, inklusive kommissionen, förstod givetvis att fossilgasen var just ett fossilt bränsle. 

    Men EU-kommission föreslog att gasen skulle betraktas som ett övergångsbränsle, som inte skulle betraktas som hållbart efter ett givet årtal. Detta eftersom gasen hade betydligt lägre utsläppsavtryck vid förbränning än kol, och således skulle vara ett betydligt grönare alternativ, påstods det. Det blossade upp till stor debatt i media och i EU-parlamentet. I bakgrunden lurade olje- och gasföretagen, som är kända för att lobba för fossilgasen som ett övergångsbränsle, både i EU och USA.

    Betydligt större utsläpp än vad som framkom i debatten

    Efter endast en mindre ändring av slutåret för fossilgasens hållbarhet i förslaget klubbades det igenom i EU-parlamentet, bland annat efter att SD, M, KD och L röstat för fossilgasens inkluderande, ihop med kärnkraftens.

    Vad kommissionen, partierna som röstade för förslaget och andra förespråkare missade – eller valde att inte ta i beaktning – är gasens utsläpp innan den förbränns. Borrning, nedkylning och transport av gasen medför stora utsläpp, bland annat i rena läckage rätt ut i atmosfären, då i formen av metangas.

    Effekterna blir då betydligt mer potenta – cirka 80 gånger högre än vid utsläpp av koldioxid över en tjugoårsperiod. Ett sådant resultat står i skarp kontrast till påståendet att fossilgasen skulle vara grön och hållbar.

    Förespråkarna föll för greenwashing

    Howarth skriver i den vetenskapliga artikeln att “det finns ingen nödvändighet i fossilgas som en interim–energikälla” och att “sluta använda fossilgas borde vara en global prioritet”.

    Fossilgasen har globalt sett, efter bland annat kraftig lobbying, växt enormt de senaste åren, vilket oroar världens klimatforskare betydligt. Utsläppen från stigande metanutsläpp riskerar att tippa oss in i klimatkatastrof, lyder varningen.

    Till The Guardian säger Howarth:

    – Att tro att vi borde frakta runt den här gasen som en klimatlösning är helt enkelt fel. Det är greenwashing från olje- och gasbolag som kraftigt har underskattat utsläppen från denna typ av energi.

    Okänt ursprung för fossila drivmedel i Sverige

    Gröna Mobilister avslöjar att en stor andel av den fossila bensin och diesel som såldes i Sverige under 2023 hade okänt ursprung. Det här understryker behovet av ökad transparens och strängare regler inom drivmedelsindustrin.

    Gröna Mobilister rapporterar att 64 procent av den fossila bensinen och 48 procent av dieseln som användes i Sverige under 2023 hade okänt ursprung. Föreningen har samlat in denna information från årliga rapporter som drivmedelsleverantörer måste lämna till Energimyndigheten. Dessa siffror belyser en oroande brist på spårbarhet, vilket hotar konsumenternas förmåga att göra medvetna val och ifrågasätter miljöansvaret.

    Felaktiga ursprungsdeklarationer från drivmedelsföretag utgör en av de mest uppmärksammade bristerna. Till exempel har OKQ8 fått kritik för att felaktigt ange Sverige och Finland som ursprungsländer för sin olja. Gröna Mobilister upptäckte dessa fel genom att granska och jämföra Energimyndighetens data med kända fakta om oljeproduktion i olika länder.

    Gröna Mobilister visar i sin rapportering även på risken att sanktionerade råvaror från länder som Ryssland och Iran når den svenska marknaden. Med Rysslands invasion av Ukraina och pågående miljökriser – som till stor del orsakas av just fossila råvaror – blir behovet av striktare regler kring drivmedelsursprung allt mer akut.

    Som svar har Energimyndigheten skärpt sina kontroller och lanserat ett interaktivt verktyg. Detta verktyg ska möjliggöra för allmänheten att enkelt hämta detaljerad information om drivmedlens ursprung och ersätter de tidigare mindre detaljerade årliga rapporterna. Om detta verktyg kommer att erbjuda tillräcklig transparens återstår dock att se.

    Vi presenterar vår nya skribent Hedda Berg

    Porträttbild på Hedda Berg, SMB-skribent

    Supermiljöbloggen välkomnar varmt en ny skribent i våra led: Hedda Berg, göteborgare och magisterstudent med glupande intresse för politik, EU och klimaträttvisa – och second hand.

    Hedda är uppvuxen strax utanför Göteborg och sedan tonåren bosatt inne i staden. Nu hemkommen igen efter tre år i Lund där hon tagit kandidatexamen i programmet politiker, som varvar statskunskap och nationalekonomi.

    – Det är politik som är mitt stora intresse, och jag hoppas kunna bidra på Supermiljöbloggen med politikbevakning. Inte minst EU-politiken, som jag anser är ett underrapporterat ämne, säger Hedda som inte talar någon utpräglad göteborgska alls.

    –Nej, så är det nog, men den kommer när jag snackar med brorsan, skrattar hon.

    Hedda läser just nu ett magisterprogram i undersökande journalistik på medieinstitutionen på Göteborgs Universitet och tror även att detta kan bli till nytta för SMB-läsarna.

    Vad har du för relation till miljö- och klimatfrågorna?

    – Jag är 22 år, född året innan Greta Thunberg. Allt som hon drog igång blev en otroligt stor del av skolgången för mig. Vi diskuterade mycket och levde med de frågorna i skolan. Och det fick mig också att bli intresserad av politiken, inte minst hur politiker pratar om klimatet.

    – Svensk klimatpolitik är inte ens i närheten av vad som krävs för att kunna lösa problemen.

    Har du varit med i miljörörelsen eller liknande under din skoltid?

    – Nej, jag engagerade mig däremot mycket starkt i kvinnorättsfrågorna. Och de tangerar ju även rättvisefrågor kopplade till klimatkrisen. Här kommer vi även in på resursanvändning och second hand, som jag brinner för.

    Hedda säger att hon även lite får tacka mamma som arbetat mycket med hållbarhetsfrågor för att hon kommit in på klimatbanan.

    – Hon och min syster är mycket pålästa om klimatet. Det var hon som berättade för mig att Supermiljöbloggen sökte skribenter och tyckte jag skulle hålla mig framme.

    Hedda Berg har skrivit artiklar, krönikor och reportage tidigare. Både i svenska Lundagård, men också i engelska studenttidskrifter under sin tid där som utbytesstudent.

    Mycket arbete återstår innan skogsbruket blir hållbart

    Skogsbild

    ”Hållbart skogsbruk” har blivit ett utrop som alldeles för många inte är överens om vad det innebär.
    Eller knappt verkar veta. Den svenska skogsnäringen borde till exempel börja leva med att leva upp till sina inte mindre än 53 målbilder för god miljöhänsyn för att visa att man menar allvar, skriver Leif Öster i helgens krönika.

    KRÖNIKA Jag hör till dem som anser att dagens skogsbruk inte är hållbart. Ibland möter jag företrädare för skogsnäringen som påstår motsatsen. Men skogsbruket har aldrig lyckats reda ut vad man menar med ”hållbart” och hur det ska mätas. Om man då vill få till ett samtal om saken,  får man ofta höra att man polariserar och svartmålar. Men vem polariserar egentligen?  Den part som påstår att skogsbruket nu nått fram till det hållbara skogsbruket – eller den som tvivlar?

    I februari 2024 tillsatte regeringen en ny skogsutredning och klargjorde då att de skogspolitiska målen ska ligga fast. Men i höstens regeringsförklaring säger stadsministern istället att ” Regeringen fortsätter omläggningen av skogspolitiken”.  Så vad ligger fast och vad läggs om?  Jag vet inte, men statsministerns parti anser i vart fall att dagens skogsbruk är hållbart. 

    Bättre att diskutera vägen 

    Mer korrekt vore att enas om att dagens skogsbruk inte är hållbart, men att vi vill bedriva en ”hållbar utveckling” för att på sikt bli hållbara. Att diskutera vägen framåt. År 2015 enades världens ledare om att staka ut vägen till hållbara samhällen, den så kallade Agenda 2030.  Agendan består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Dessa mål kan även beskrivas i tre dimensioner, det vill säga den ekologiska, sociala och den ekonomiska hållbarheten. 

    Skogsbruket inte ekologiskt hållbart

    Ett av delområdena i Agenda 2030 är område 15 som handlar om landbaserade ekosystem och biologisk mångfald. Utan en ekologisk hållbarhet kan inte skogsbruket bli socialt och ekonomiskt hållbart.  Nationellt har riksdagen antagit en ”Handlingsplan Agenda 2030”.  Som måttstock för skogen används det svenska miljömålet ”Levande skogar”. Tyvärr visar uppföljningar som sker av miljömålet att statusen i våra skogar visar negativ trend.

    Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering 2023 av miljömålet Levande skogar är en dyster läsning. Myndigheten skriver att ”Miljökvalitetsmålet Levande skogar är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ”

    Fortfarande avverkas skogar med stor ekologisk variation, vilka behövs för den biologiska mångfalden. Skogarna ersätts med biologiskt fattiga produktionsskogar. Vi borde sluta avverka dessa skogar.

    Inventering för att hitta höga värden behövs

    Vi saknar även en nationell skoglig inventering för att hitta skogarna med högsta naturvärden. Med den kunskapen kan vi sedan prioritera resurserna för ökat skydd och ekonomisk ersättning till markägare.

    I den svenska skogsdebatten talar vi sällan om den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet.

    Social hållbarhet krävs för att vi ska få till en ekonomisk hållbarhet. Från Agenda 2030 kan man hämta kopplingar till svenskt skogsbruk. Bland annat vad gäller jobben, jämställdhet, kulturmiljön samt att få ett ”inkluderande samhälle”:

    • Jobben: Skogsnäringen försöker göra sin verksamhet effektivare, vilket ofta leder till färre jobb. ”Ingen människa i skogen” kommer snart bli ”ingen människa i fabriken”.  Men vårt land behöver många jobb. Lösningen är att gå från volym och bulk till vidareförädling. Och de som jobbar kvar i skogen måste få bättre villkor. 
    • Jämställdhet: Skogsnäringen har även betydande jämställdhetsproblem. Vi har för få kvinnor som äger skog och för få som leder skogsbruket. Skogsnäringens Metoo visade ett alltför ofta oacceptabelt beteende emot kvinnor.
    • Kulturmiljön är en viktig del av samhällets historia, bidrar till välbefinnandet och ökar människors förståelse för sin omvärld. Ändå har 6 000 kulturlämningar fått irreversibla skador de senaste tio åren.
    • Ett inkluderande samhälle är ett av Agenda 2030 delmål. Det finns obesvarade frågor om hur skogsbruket ska inkludera lokalsamhällen och berörda minoriteter i sin verksamhet. Hur man informerar i dialog om kommande åtgärder, lyssnar och anpassar sig där efter. Istället vill skogsbruket nu minska lokalbefolknings insyn genom att korta ner tiden mellan anmälan av avverkning och avverkningen.

    Ekonomiskt hållbart skogsbruk genererar överskott

    Ekonomisk hållbarhet innefattar en balanserad ekonomisk tillväxt som skapar värden och hushållar med naturresurser, utan att förstöra dessa eller ökar skulderna.

    Ett ekonomiskt hållbart skogsbruk genererar själv överskott, efter att lagbundna miljöhänsyn och avsättningar gjorts, utan att samhället behöver skjuta till medel. Skogsbruket måste även utveckla verksamheten för beredskap och bättre ekonomi för framtida händelser och påfrestningar.

    Men skogsbruket i sig generar knappt något överskott. Södras ”skogsgården” visar ett överskott på 2 400 kronor (år 2023) per hektar före kapitalkostnader som vid tre procent bankränta kan uppskattas till 3 000 kronor per år.

    Börja lev upp till vad som utlovats!

    Skogsbruket har gjort en hel för att förbättra sig. Men det återstår mycket mer arbete innan man kan påstå att man har nått fram till ett hållbart brukande. Ett första steg vore att leva upp till vad man själv utlovat i näringens 53 målbilder för god miljöhänsyn. Därefter kan man möjligen börja säga att skogsbruket är på väg att bli hållbart.

    Vattenkrisen hotar världens matproduktion

    Årtionden av ohållbart jordbruk och dålig vattenförvaltning – i kombination med klimatförändringarna – har kastat in världen i en färskvattenkris. Redan har varannan världsmedborgare brist på vatten, och situationen kommer att förvärras. Hälften av världens livsmedelsproduktion är hotad, enligt en ny internationell rapport.

    Torrlagda våtmarker, kalhuggen skog, vattenkrävande industrier och jordbruksmetoder samt den av människor orsakade klimatkrisen skapar ett ohyggligt tryck på jordens färskvattensystem. Det visar rapporten från Global Commission on the Economics of Water, som består av politiker, ekonomer och forskare. Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, är en av kommissionens ordföranden.

    För första gången i mänsklighetens historia så pressar vi nu den globala vattencykeln ur balans. Vi kan inte längre räkna med nederbörd, som är källan till allt färskvatten, på samma sätt som tidigare, säger Johan Rockström till CNN.

    Färskvattnets kretslopp är det komplexa system där vatten transporteras över planeten. Vatten avdunstar från sjöar, floder och växter, och stiger upp i atmosfären där det bildar ”floder” av vattenånga som transporteras över stora avstånd för att sedan kylas av och falla ned som regn eller snö.

    Hälften av väldens mat är i fara

    När detta kretslopp rubbas får jordbrukare problem – vilket kommer att leda till brist på mat. Hälften av världens livsmedelsförsörjning är i fara om inte åtgärder snabbt sätts in för att spara på vattenresurserna och skydda ekosystemen som vattnets kretslopp är beroende av. Redan slår skördar fel på grund av torka och översvämningar, och städer sjunker eftersom grundvattenreservoarer töms.

    Experterna bakom rapporten menar att världens ledare har underskattat hur mycket vatten som krävs för att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv. 100 liter per person och dag räcker för dricksvatten och hygien men för ett värdigt liv krävs cirka 4000 liter per person, med tanke på hur mycket som går åt för att producera mat, kläder och andra varor. På de flest håll i världen räcker vattnet inte till för detta. I slutet av detta årtionde kommer behovet av färskvatten vara 40 procent högre än tillgången.

    Internationellt samarbete krävs för att lösa krisen

    Kommissionen tittar också närmare på vad vattenkrisen innebär för världsekonomin, och kommer fram till att BNP kan minska med i genomsnitt 8 procent i höginkomstländer och upp till 15 procent i låginkomstländer fram till år 2050. Rapporten visar även hur sammankopplat det globala vattensystemet är, där till exempel förvaltningen av skogar i Brasilien och i Norden kan påverka nederbörden långt utanför sina egna gränser. Experterna efterlyser därför ökat internationellt samarbete för att lösa krisen.

    Idag gynnas ofta jordbruk och industrier som använder ofantliga mängder vatten av olika subventioner. Samtidigt saknar 2 miljarder människor tillgång till säkert dricksvatten, och hela 3,6 miljarder har osäker tillgång till vatten för hygien. Varje dag dör 1000 barn av brist på säker vattentillgång.

    Vi måste tänka radikalt kring hur vi ska bevara färskvattenkällorna, hur vi kan använda dem mycket mer effektivt och hur alla samhällen inklusive de mest sårbara ska få tillgång till vatten – med andra ord, hur vi ökar jämlikheten, säger Tharman Shanmugaratnam, Singapores president och en av kommissionens ordföranden till The Guardian.

    Miljö- och klimatministern jobbar för globalt plastavtal

    Regeringen ger glädjande nog hög prioritet till förhandlingarna om ett globalt plastavtal. Ansvarigt statsråd är Romina Pourmokhtari och en avslutande förhandlingsrunda förväntas äga rum i november.

    Produktionen av plast har ökat explosionsartat de senaste åren, från 2.3 miljoner ton år 1950 till 448 miljoner ton år 2015. Plastproduktionen förväntas dubbleras till år 2050. Det har blivit allt svårare att hantera effekterna på miljö och hälsa när det gäller den ”köp och släng”-kultur som utvecklats kring plasten. De marina miljöerna har pekats ut som extra sårbara för plastskräpet.

    2022 inleddes förhandlingarna om ett globalt plastavtal och samma år fick Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra flödena för plast, ett uppdrag som slutredovisades år 2024. Naturvårdsverket föreslår bland annat att stor tyngdvikt i det nationella arbetet bör läggas på att aktivt delta i kommande förhandlingar på EU-nivå och internationellt, för att lagstiftningen ska bli så ändamålsenlig och effektiv som möjligt.

    Det är därför glädjande att läsa den kommenterade dagordningen till EU-nämnden inför det femte och sista förhandlingsmötet i processen med att ta fram ett globalt bindande avtal om plastföroreningar. I förslaget till ståndpunkt från Sveriges regering anges en tydlig ambition att ge hög prioritet till plastförhandlingarna. De globala förhandlingarna om ett legalt bindande instrument för plast ses av regeringen som ett unikt tillfälle att minska mängden plastföroreningar genom minskad produktion, ökad återvinning och hållbar avfallshantering.

    Följande prioriteringar ser regeringen som viktiga att hålla fast vid i förhandlingarna som uppges vara i ett känsligt läge:
    *hela livscykeln av plast och mikroplast ska omfattas eftersom kopplingen
    mellan produktionsnivåer och föroreningar är stark och tydlig,
    *avtalet ska innehålla bestämmelser som leder till säkrare plastprodukter
    som kan återvinnas säkert,
    *nedskräpning i haven ska minska och mekanismer som stödjer
    avtalets genomförande ska omfatta näringslivets deltagande.

    När det gäller finansiering av avtalets genomförande vill regeringen vara öppna för olika lösningar beroende på avtalets utformning men en inriktning är att använda producentansvar som ett viktigt verktyg.

    Vid det sista förhandlingsmötet i Busan i Sydkorea i november föreslås Sverige och EU ha en fortsatt hög ambition att fatta beslut om ett bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel.

    ”Sverige går helt i fel riktning – ett fortsatt haveri”

    Tidöregeringens sviktande klimat- och miljöpolitik har varit en källa till ständigt återkommande kritik från landets miljöorganisationer och -nätverk. Och det låter inte mildare, när SMB ber några av dem kommentera utvecklingen under de två år som gått.

    Statsminister Ulf Kristersson betonade tidigt efter tillträdet att det är viktigt att hålla dialog med hela civilsamhället och näringslivet i klimatfrågan. När regeringen höll sitt dialogmöte i juni 2023 var dock deltagande begränsat från miljörörelsens sida. Många hade inte alls bjudits in, medan näringslivet var rikt representerat.

    SMB har vänt sig till några av de största svenska ideella aktörerna inom klimat– och miljöverksamhet och erbjudit dess ledning att lämna sitt omdöme om regeringens och dess samarbetspartners politik.

    Så här lyder kommentarerna:

    Tidöregeringen, precis som alla tidigare regeringar, kör oss huvudstupa mot en klimatkollaps. Vi måste genomskåda deras lögner och katastrofala politik, och samtidigt inse att oppositionen inte heller ebjuder alternativ i linje med den omställningen som krävs. Det är viktigare än någonsin att vi alla tar vårt ansvar, går ut på gatorna och skapar den förändring vi vill se, även mellan valen.

    Beatrice Elvhage, aktiv i nätverket Fridays for Future (Observera att FFF saknar officiella talespersoner)

    Greenpeace granskade Tidöpartiernas förda klimat- och miljöpolitik när de hade suttit ett år vid makten. Redan då kunde vi konstatera att de har försvagat och i vissa delar nedmonterat klimat- och miljöarbetet, särskilt i frågor som rör biologisk mångfald. Sedan dess har haveriet bara fortsatt och det är tydligt att deras förslag strider mot klimatlagen, vilket är det yttersta beviset på ett mycket omdömeslöst och ansvarslöst agerande i frågor som rör vår tids största utmaning.

    Erika Bjureby, chef för Greenpeace Sverige

    Vad säger då ledningen inom Naturskyddsföreningen? Det är landets äldsta och största miljöförening, grundad redan 1909, och den som genom åren haft störst politiskt inflytande bland de ideella aktörerna. Såväl i kraft av sin storlek som i egenskap av remissinstans, rapportör, expert och debattör:

    Det har varit mer fokus på att göra fossila bränslen billigare än att sluta använda dem. Miljö- och klimatfrågor har fått mycket utrymme i debatten, men verkligheten med översvämningar och bränder runtom i världen har stått i skarp kontrast till politiken hemma. Sverige går verkligen i helt fel riktning med ouppnådda miljö- och klimatmål och ökande utsläpp. 

    Beatrice Rindevall, riksordförande Naturskyddsföreningen

    Även WWF Sverige och Skydda skogen har tillfrågats av SMB, men har valt att inte lämna några kommentarer.

    Två förlorade år för klimat och miljö med regeringen Tidö

    Gruppbild på regeringen Kristersson

    För exakt två år sedan tillträdde Tidöregeringen, med M, KD, L och samarbetspartiet SD vid rodret. Nästan genast stod det klart att regeringen prioriterade miljö- och klimatpolitiken mycket lågt. SMB har ställt samman den omfattande listan över regeringens mestadels mycket negativa miljöbeslut, och händelser relaterade till dessa.

    Statsminister Ulf Kristersson höll sin regeringsförklaring i kammaren måndagen den 18 oktober. Han utlovade i denna visserligen en ambitiös miljö- och klimatpolitik – men redan kort därpå lades ett pärlband av, för många miljö- och klimatengagerade personer, närmast chockerande förslag fram.

    De som hade kikat i det så kallade Tidöavtalet – samarbetsdokumentet mellan de fyra partierna – var dock något förvarnade om att verkligt stora förändringar stod att vänta.

    SMB har gått igenom 24 månaders nyhetshändelser i Sverige och EU som berör miljön och klimatet och som har direkt koppling till regeringens politik. Resultatet, som säkert inte är heltäckande, kan studeras här nedan – och talar för sig självt:

    Oktober 2022:

    • Tidöavtalet, samarbetsdokumentet mellan M, KD, L och SD om regeringens politik presenteras. En massiv kärnkraftsutbyggnad, som ska bli ryggraden i klimatomställningen, lanseras.
    • Statsministern tillkännager att miljödepartementet, inrättat 1987, läggs ned. Miljö-och klimatfrågorna inordnas istället under näringsdepartementet.
    • Regeringen ger besked om att den av tidigare S–regeringen frysta nivån på reduktionsplikten ligger kvar under 2023, för att kraftigt sänkas år 2024 till EU:s miniminivå.
    • Regeringen river upp förslaget till nytt reseavdrag som skulle gynna arbetsresor med kollektivtrafik och cykel, trots att samtliga riksdagspartier utom SD stött det tidigare.
    • Den sänkta momssatsen för reparationer av exempelvis cyklar höjs.
    • I EU bildar Sverige tillsammans med bland andra Finland en informell lobbygrupp för att motverka EU:s förslag till nytt skyddsprogram för skogen.

    November 2022:

    • Miljöanslaget sänks kraftigt i regeringens första budget från 23,7 till 19,7 miljarder. Bland annat drabbas anslagen för naturreservat och skydd av värdefull skog.
    • Budgetförslaget innebär också att reseavdragen höjs för bilar som inte drivs med el. Bensin- och dieselskatten sänks och därtill dras elbilsbonusen in med mycket kort varsel.

    December 2022:

    • Regeringen beslutar att alla miljöprövningar av svenska vattenverk som inte påbörjats ska skjutas upp ett år. Beslutet kritiseras starkt av miljöorganisationerna som pekar på behovet av modern reglering av vattenkraften för att skydda framförallt vandrande ål- och laxbestånd.

    Januari 2023:

    • Statsministern utlovar att hålla dialog med näringsliv, forskare och civilsamhälle under vintern och våren inför ett större klimatmöte innan sommaren.
    • I EU misslyckas den svenska regeringen att hindra en förlängning av fiskestoppet av den starkt utrotningshotade ålen från tre till sex månader. Ministerrådet klubbar förlängningen – men Sverige förlägger de tre extra månaderna till en period när ingen ål fiskas.
    • Ulf Kristerssons statssekreterare PM Nilsson avgår sedan det framkommit att han tjuvfiskat ål och först ljugit för polisen om saken.

    Februari 2023:

    • I en intervju med nyhetsbyrån Bloombergs tillkännager klimatminister Romina Pourmokthari (L) att hon kommer att lämna regeringen om hon ”inte levererar i klimatfrågor.”
    • Enligt miljönätverket Forest Defenders Alliance försöker den svenska regeringen under sitt EU-ordförandeskap ändra klassningen av biomassa, vilket den svenska skogsindustrin vill, men som strider mot majoritetsuppfattningen i EU-rådet. ”Ge inte efter för det svenska ordförandeskapets översitteri” löd nätverkets slutkläm i ett brev.

    Mars 2023:

    • Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillkännager att klimatambitionerna i kommande livsmedelsstrategi ska sänkas. Tidigare målsättning att till viss del försöka begränsa konsumtionen av kött- och mejeriprodukter av klimatskäl kommer att slopas.
    • ”Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik riskerar att leda till ökade utsläpp när vi snarare behöver accelerera omställningen” skriver Klimatpolitiska rådet i årsrapporten. Rådet konstaterar att utsläppen ökar för första gången på decennier genom medveten politik.

    April 2023:

    • Tre klimatengagerade företagarnätverk efterlyser inbjudningarna till regeringens utlovade klimatmöte. ”De är ute redan” förklarade klimatminister Romina Pourmokthari, vilket inte visade sig stämma.
    • Budgetnedskärningarna av anslagen för skyddsvärd skog slår dubbelt så hårt. När ägare till fjällnära skog, där reservatsplanerna slopats, skickar in avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen måste pengar betalas ut ändå, enligt särskild lagstiftning för fjällområden. Därmed blir det ännu mindre pengar över till att ersätta skogsägare som nekas avverkning på andra håll.
    • Regeringen föreslår att alla miljöregler och restriktioner ska få ett ettårigt undantag vid Nato-övningar i Sverige.

    Maj 2023:

    • Regeringen lämnar positivt förhandsbesked till havsvindparken Kattegatt Syd utanför Hallandskusten.

    Juni 2023:

    • Regeringen lämnar tillstånd för en femdubblad flygverksamhet vid Karlsborgs flygflottilj, trots ännu olösta problem med sanering av starkt PFAS-förorenad mark längs landningsbanan, samt rening av dagvatten från området (rättslig handläggning pågår).
    • Regeringens omtalade dialogmöte om klimatet hålls under fyra timmar, inklusive lunch. Hälften av de 267 inbjudna är från näringslivet – ”Sveriges nya miljörörelse” enligt statsministern. WWF och Naturskyddsföreningen fick också inbjudan. Däremot fick inte ungdomarnas främsta organisationer och nätverk, Fridays for Future, Fältbiologerna och Aurora någon inbjudan.
    • Det svenska ordförandeskapet i EU får sällsynt hård kritik för hanteringen av lagförslaget om restaurering av skog och övrig naturmiljö. I ett brev till klimatminister Pourmokthari från flera av hennes europeiska kolleger beskylls Sverige för att försöka hindra att ett färdigt kompromissförslag förs upp till beslut i ministerrådet.
    • Regeringen river upp föregående regerings beslut om statligt stöd till Svenska Kraftnäts landanslutningskablar för vindkraft till havs. ”Neutralitet ska råda mellan olika kraftslag” lyder motivet.

    September 2023:

    • I klimat- och miljöbudgeten ökar regeringen investeringsstödet Klimatklivet med 800 miljoner, våtmarksbidraget med 155 miljoner och inför även ett konverteringsstöd till eldrift för tyngre fordon med 1,4 miljarder. Samtidigt sänks dock bensin- och dieselskatterna med 6,5 miljarder kronor, det vill säga med 2,5 miljarder mer än vad miljö- och klimatsektorn får i ökat anslag.
    • Ett av de allra tyngsta regeringsdokumenten för att styra omställningen, klimathandlingsplanen, reduceras till att bli en så kallad riksdagsskrivelse. Det innebär att debatt och eventuella omröstningar kring förslagen inte kommer att ske i kammaren.
    • Regeringen skär utan motivering ned anslaget till länsstyrelsernas och MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps övergripande planering av klimatanpassning från 140 till 90 miljoner. Arbetet med klimatanpassning ska avvecklas, heter det i budgeten. Detta står i strid med en förordning från 2018, enligt vilken länsstyrelserna har samordningsansvaret för klimatanpassning.

    Oktober 2023:

    • Tung kritik från näringslivet stoppar inte regeringens planer på att gå vidare med sänkningen av reduktionsplikten, med 34 procent för diesel och 6,5 procent för bensin efter årsskiftet. ”Detta försämrar vårt mål att ställa om branschen och sänder signalen att klimatmålet inte är viktigt,” skriver lastbilstillverkaren Scania i sitt remissvar.
    • EU:s ministerråd fastställer fiskekvoter för strömmingen i Östersjön som går tvärt emot forskarnas starka rekommendation om fiskestopp för att rädda beståndet undan kollaps. Svenska fiskeministern Peter Kullgren (KD) välkomnar dock rådets beslut, som ”låg nära vad regeringen önskade.”

    November 2023:

    • I en frågestund i riksdagen säger statsminister Ulf Kristersson (M) att han ställer sig bakom Ukrainas krav om att få de ryska storskaliga miljöbrotten under invasionskriget prövade som ekocidbrott i den internationella domstolen i Haag. Det ska dock nämnas att Sverige fortsatt att importera fossilgas från Ryssland, även efter det importstopp för kol och olja som riksdagen beslutade om i maj 2022.

    December 2023:

    • Regeringens klimathandlingsplan presenteras, dock utan närmare beräkningar av utsläppsminskningar, vilket klimatlagen stipulerar. Enligt en källa inom regeringskansliet som DN citerar är orsaken att regeringen ”försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar”. Länk till SMB:s sammanfattning av klimatplanen.

    Januari 2024:

    • Regeringen öppnar för fortsatt licensfiske i svenska vatten av den, i det europeiska beståndet, till 99 procent utrotade ålen. ”Jag är inte i nuläget oroad” lyder fiskeminister Peter Kullgrens (KD) kommentar till förslaget.
    • Organisationen Klimatkommunerna efterlyser skarpare politik från regeringen i klimathandlingsplanen och vill se ett samarbetsavtal på plats mellan kommunsektorn och regeringen om klimatet. ”Att presentera ett åtgärdspaket med effekt om 20 år är inte trovärdigt” säger man om klimathandlingsplanen.

    Februari 2024:

    • Regeringens aviserade hårdbantning av Naturvårdsverkets budget för år 2025 leder nu till ett kraftigt varsel. 65 anställda behöver sägas upp för att kostnaderna ska hållas, säger generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.
    • Regeringen lämnar direktiv till en ny skogsutredning, med hela 50 deluppdrag och med mycket forcerad tidsplan – ett delbetänkande ska presenteras kommande årsskifte. Enligt direktiven ska ökad avverkning och högre virkestillväxt prioriteras.
    • De olönsamma mindre flygplatserna i Sverige får ett stöd på en miljard kronor av regeringen. Enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) är det viktigt att flygandet ökar och att begreppet ”flygskam” mönstras ut.
    • Den nationella samordningskansliet för FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, som letts av tidigare sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) läggs ned efter slutredovisningen i mars och får ingen fortsättning.
    • DN avslöjar att klimatkalkylen i klimathandlingsplanen var vilseledande. Den graf som regeringen presenterade visade sig vara till stor del vara baserad på ett scenario där reduktionsplikten kraftigt höjs – vilken man alltså redan kraftigt sänkt.
    • ”Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter över ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 till nästa mandatperiod”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson i ett ytterst kritiskt uttalande i samband med att 2024 års rapport presenteras.

    April 2024:

    • DN har tagit del av kommunikation som visar att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) drev en hemlig övertalningskampanj för att i sista stund inför beslutet i EU:s ministerråd stoppa lagen om restaurering av naturen. Förslaget lades på is efter att Kullgren övertalat bland andra Ungerns regering att ändra uppfattning.

    Maj 2024:

    • I ett brev till den svenska regeringen uppmanar elva EU-länders miljöministrar regeringen att ta sitt ansvar för att Peter Kullgren stoppade skyddslagen från att antas, och se till att den kommer upp på bordet igen för beslut.
    • Branschorganisationen Drivkraft Sveriges statistik över bensin- och dieselförsäljningen visar en mycket kraftig uppgång. Regeringens sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet beräknas ha lett till 24 procents ökning av utsläppen under ett enda kvartal, vilket motsvarar 850 000 ton fossil koldioxid.

    Juni 2024:

    • Regeringen tillsätter en ny artskyddsutredning med direktiv att sänka skyddet för arter som man inte anser är tillräckligt hotade. ”Bara de allra mest skyddsvärda arterna (—) ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
    • EU-lagen om återställande senast år 2030 av 20 procent av förstörda ekosystem till lands och havs antas slutligt i ministerrådet. Inte genom någon räddningsaktion från svensk sida, som efterlysts, utan tack vare att Österrikes miljöminister gick emot sin egen premiärminister och röstade ja.

    Juli 2024:

    • Regeringens återkommande försäkringar om att man klarar såväl nationella mål som EU-mål för klimatet till år 2030 dementeras i den egna redovisningen till EU-kommissionen, den så kallade NEKP-rapporten. Kraven på energieffektivisering, ökad kollagring samt utsläppsminskningar enligt ESR-direktivet uppnås inte, konstaterar man i skrivelsen till Bryssel.

    Augusti 2024:

    • Regeringens kärnkraftsutredning läggs fram, med förslaget att färdigställa två reaktorer senast 2035 och totalt tio reaktorer 2045. De fyra första reaktorerna ska medfinansieras med ett statligt lån på 300 miljarder kronor. Därtill ska inrättas en garanterad mininivå på försåld el från kärnkraftverken på 80 öre per kilowattimme under 40 år, finansierad med en extraskatt. Tidöpartierna sa inför valet 2022 att statliga kreditgarantier och lagändringar skulle räcka för utbyggnaden.

    September 2024:

    • Statliga bolaget Vattenfall meddelar att projekteringen av havsvindkraftsparken Krieger söder om Trelleborg läggs på is som en följd av regeringsbeslutet att inte ge stöd till landkablarna, till skillnad från Tyskland och Danmark. Energiminister Ebba Busch (KD) kritiserar bolaget för att inte ha ”koll på sina saker.”
    • Flygskatten avskaffas helt, vilket sänker inrikes flygbiljetter med en knapp hundralapp och utrikesflyg med upp till drygt 400 kronor, enkel väg. Enligt regeringen är flygskatten ett kraftigt hinder för näringslivets utveckling.
    • I regeringens höstbudget sänks miljö- och klimatanslagen än en gång, nu från 19,6 till 16,4 miljarder kronor totalt. Anslaget för att skydda särskilt värdefulla naturskogar dras ned från 1,7 till 1,2 miljarder kronor.
    • Reduktionsplikten höjs oväntat vid årsskiftet med tio procent för att om möjligt minska de fossila utsläppen såpass att Sverige klarar EU:s utsläppsmål för trafiken 2030 (i budgeten bedöms dock målet inte nås, till skillnad från i ministrarnas muntliga presentation). För att inte höja priset vid pump satsas samtidigt tio miljarder kronor på sänkning av bensin- och dieselskatten.

    Oktober 2024:

    • Regeringens infrastrukturproposition läggs fram, med plan för anslagsfördelning de kommande tolv åren. Underhållsbudgeten för vägarna stärks kraftigt med 48 procent, medan järnvägarnas underhållsberg knappt bantas alls. Det eftersatta järnvägsunderhållet höjs med bara fem procent.
    • Regeringen får kritik från Världsnaturfonden som anser att den frångår intentionerna i EU:s art- och habitatdirektiv. WWF framhåller att bedömningen av skyddsbehovet för ekosystemen ska utgå från de vetenskapligt fastställda behoven för att öka biologisk mångfald. Den svenska regeringen vill istället utgå från hur de svenska naturområdena såg ut 1995, när Sverige blev medlem i EU.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.