Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Svenska hushållen slänger 140 måltider per år

    En ny analys av Livsmedelsverket visar att det årligen i Sverige slängs enorma mängder mat. Matsvinnet uppgår till hela 140 slängda måltider per hushåll och år. Detta stora matsvinn är inte bara en tung ekonomisk börda utan även en betydande miljöbelastning.

    Globalt står matsvinnet för cirka 24 procent av alla växthusgasutsläpp från matproduktion och -konsumtion, vilket understryker behovet av förbättrade åtgärder både på nationell och global nivå.

    Att det i Sverige slängs hela 140 måltider per hushåll och år illustrerar den omfattande resursanvändningen som går till spillo genom matsvinnet i den här delen av världen. Förutom koldioxidutsläppen innebär detta även en stor förbrukning av vatten och mark.

    Trots de dystra siffrorna finns även en positiv aspekt: matsvinnet i svenska hushåll har ändå minskat de senaste åren.

    Hushållens matsvinn har glädjande nog minskat de senaste åren, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Först och främst måste fler bli medvetna om sitt matsvinn, som annars lätt glöms bort. Det är först då som man kan göra något åt detta slöseri”, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

    Vill man veta mer om hur man kan minska sitt matsvinn har Livsmedelsverket samlat tips för det här.

    Industriklivets miljardsatsning på klimatet får kritik av Riksrevisionen

    Industriklivet satsar miljarder på att minska utsläpp från industrisektorn. Satsningen kritiseras nu i en ny granskning från Riksrevisionen, som visar att flera av klimatåtgärderna riskerar att inte kunna genomföras.

    Det statliga stödorganet Industriklivet bidrar med forskning och investeringar för att minska klimatrelaterat utsläpp. Nu kritiseras en ny satsning från Industriklivet av Riksrevisionen. Miljardsatsningen ska minska utsläpp från industrier, men brister i planering, genomförande och uppföljning riskerar att göra arbetet ineffektivt. Det kan leda till att regeringen inte kan nå Sveriges klimatmål, skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport. 

    – Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt, säger Riksrevisionens direktör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande. 

    Flera brister i Industriklivets satsning

    I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att bristande eltillgång försvårar Industriklivets möjligheter att minska utsläppen. Granskningen visar även att Industriklivets satsning har dubblerats, utan att regeringen analyserat förändringar från tidigare åtgärder.

    Enligt Riksrevisionen har Energimyndighetens förmåga att bedöma inkomna uppgifter och ansökningar från Industriklivet varit bristfällig. Myndigheten har inte kunnat prioritera och därmed bevilja stöd för de mest effektiva åtgärderna. Ytterligare ett problem är att Energimyndigheten i sin återrapportering inte har samlat in alla uppgifter som behövs för att kunna utvärdera utsläppsminskningar, enligt Riksrevisionens granskning. 

    Riksrevisionens rekommendationer 

    Riksrevisionen skriver på sin hemsida att regeringen är ansvarig för att ändra utformningen av Industriklivet och anpassa styrningen av klimatomställningen i stort. Bland annat bör statliga klimatinvesteringar samordnas. Regeringen måste se till att det finns tillräckligt med uppgifter från Industriklivet för att pröva ansökningarna på effektivt sätt, skriver Riksrevisionen. 

    Enligt Riksrevisionen bör regeringen även se till att det finns alternativa vägar för att nå klimatmålen, om Industriklivets satsning skulle misslyckas.

    Leif Öster: ”Kyrkan blir klassens ljus om skogsförslaget antas”

    Bild på Husby kyrka

    Om Svenska kyrkan antar Göran Enanders utredning går man från en att vara en av de sämre aktörerna i skogen till att bli klassens ljus. Det skriver SMB:s skogsexpert och krönikör Leif Öster i en kommentar till förslagen om en hållbar och etiskt bättre skogsförvaltning.

    Idag, onsdag den 25 september, presenterades Svenska kyrkans skogsutredning efter 15 månaders intensivt arbete. Den innehåller 414 sidor med väl genomarbetade analyser och förslag. Om förslagen genomförs, kommer kyrkan att gå från att vara bland de sämre i klassen, vad gäller skogligt hållbarhetsarbete, till att bli klassens ljus.

    Och prislappen är rimligt, cirka 20 kronor per medlem.  Kyrkan kan bli ett föredöme i Skogssverige.Bakgrunden till utredningen är en uppslitande intern debatt om hur svenska kyrkans skogar ska skötas. Debatten förs även bland kyrkans 5,5 miljoner medlemmar. Det finns de som vill lämna kyrkan med hänvisning till skogsskötseln. Nyckelfrågan är om skogarna fortsatt ska skötas med främst konventionellt kalhyggesbruk eller kan kyrkan göra bättre? 

    Göran Enander fick i april 2023 uppdraget att ta fram förslag som ska ge ett mer naturnära skogsbruk. Ett brukande där kyrkan bidrar till ökad biologisk mångfald, klimatnytta och även underlättar för rennäringen. 

    Till sekreterare utsågs Kaisa Syrjänen Schaal, som till vardags är specialist på kyrkans policyfrågor. Två tidigare ärkebiskopar, Antje Jackelén och Anders Wejryd har hjälpt utredaren med en teologisk text om andlig hållbarhet.

    ”Enander har lyckats bra med sina förslag”

    Det är ett omfattande betänkande som nu läggs. Kyrkan är en av Sveriges största skogs- och jordbruksförvaltare med 460 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.

    Hur har då Enander lyckats? Mycket bra, tycker jag. Spännande är till exempel att på åtta procent av markerna föreslås att skogsbruket där designas efter rennäringens behov. På en tredjedel av skogarna ska naturnära skogsbruk tillämpas och en femtedel av skogarna ska skyddas helt. Fokus flyttas från ett volymtänk till ett långsiktigt värdeskapande, där större vikt läggs vid ökat lokalt inflytande och biologisk mångfald.

    Kyrkans metod kan bli modell för framtiden

    Till skillnad från andra skogsutredningar bygger denna på ett stort antal intervjuer och träffar med både anställda inom kyrkan, församlingsbor och externa experter. Samtliga 13 stift har besökts och fått göra inspel. 

    Men det är inte bara inom kyrkan utredningen är efterlängtad. Intresset är minst lika stort bland den övriga svenska skogsnäringen som just nu går i väntans tider. Mängder av öppna frågor behöver få svar och regeringen har tillsatt fyra (!) olika skogsrelaterade utredningar som nu arbetar. Ganska märkligt –det hade väl varit bättre med en samlad utredning? Kanske kan kyrkans utredning då bli ett viktigt inspel på vad som är ett möjligt framtida skogsbrukande.

    20 procent skyddas och hälften ska brukas mer varsamt

    Utredaren föreslår att kyrkan fortsätter med kalhyggesbruk på 47 procent av sin mark. Här ska miljöhänsynen förstärkas mot idag och på halva denna areal ska omloppstiden förlängas. Det betyder i klartext att träden får växa till sig innan de avverkas, vilket ger en snabb och direkt klimatnytta.

    Vidare föreslås att 20 procent av den produktiva skogsmarken helt ska avsättas för skydd av biologisk mångfald och till klimatnytta. Kyrkan har även en del skogar som planterats med nordamerikansk contortatall. Enander föreslår nu att kyrkans contortaskogar avvecklas inom en 10-årsperiod och ersätts med svensk tall.  Han får här oväntat stöd av Sveriges kommuner och regioner som anser i ett nytt yttrande att contortan bör klassas som en invasiv art.

    En tredjedel blir naturnära skogsbruk

    Utredaren föreslår vidare att 33 procent av kyrkans brukade skogsareal ställs om till ett mer naturnära brukande. Där ska ökad social hänsyn tas bland annat till friluftsliv, kulturmiljövård, rekreation och hälsa, med särskilt fokus på tätortsnära skog och hänsyn till rennäringen. Detta innebär:

    • Större lövandel, där det är möjligt
    • Stor andel naturlig föryngring
    • Inslag av restaureringsåtgärder
    • Bland annat ökning av områden med marklav
    • Ingen gödsling
    • Ingen dikning
    • Inga främmande trädslag
    • Ekologiskt funktionella kantzoner längs sjöar och vattendrag
    • Hänsyn till ras och skred
    • Klimathänsyn genom återvätning främst på dikade näringsrika torvmarker

    Intressant är också att utredaren vill att det nya naturnära skogsbruket även ska bidra till metodutveckling av skogsbruket. Bland annat ska åtta procent av skogsbruket designas för rennäringens behov.  Blädning ska utvecklas på tio procent av markerna och andra hyggesfria metoder på 15 procent av kyrkans skogar.

    Kunskapssatsning görs med nyinrättat råd

    Den allmänna trenden i svenskt skogsbruk är ett ökat krav på att den som äger eller förvaltar skogar har en stor egen kunskap. Enander föreslår därför att ett särskilt råd inrättas centralt för markförvaltningen. Rådets huvuduppgift blir att bidra med sakkunskap om ekologi och biologisk mångfald, klimatfrågor, skogs- och jordbruk, rennäring, barnperspektiv samt teologi kopplat till andlig hållbarhet.

    Intressant är att Enander även föreslår interna omställningspengar och utbildningssatsningar för att säkerställa genomförandet av sina förslag.  Sammantaget anses dessa ligga i linje med Sveriges internationella åtaganden, EU:s intentioner och de förväntningar som finns inom och utom kyrkan. Omställningen föreslås ske brett inom hela kyrkans skogsinnehav. 

    Förslaget kostar bara 20 kronor per medlem

    Till skillnad från många andra skogsutredningar har Enanders utredning även gjort en analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslag. Med nya metoder och minskat virkesuttag i närtid bedöms inkomsterna årligen minska med  ungefär 100 miljoner kronor. Det motsvarar 0,4 procent av kyrkans totala inkomster eller knappt 20 kronor per medlem. Den exakta siffran är omöjlig att beräkna eftersom virkespriser och kostnader fluktuerar.  Men en ökad andel växande kvalitetsträd kommer säkert betalas bra i framtiden och underlätta kyrkans egna behov av kvalitetsvirke i samband med renoveringar och ombyggnationer av sina träbyggnader.

    Vad händer nu? Nu ligger bollen hos kyrkomötet som är kyrkans högsta beslutade organ.  Årets kyrkomöte äger rum redan den 1–4 oktober och den 18–20 november. Förhoppningsvis sker nu ett snabbt remissförfarande av förslagen, så att beslut kan fattas under 2025.  

    Nu ska Svenska kyrkans skogsbruk bli hållbart

    En stor omläggning av Svenska kyrkans skogsbruk är på gång. Kyrkans egna särskilda utredare, tidigare landshövding Göran Enander, föreslår bland annat att 20 procent av arealen skyddas för ökad mångfald och kolinlagring och att 30 procent ställs om till naturnära skogsbruk.

    Enander presenterade sin utredning med namnet Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp på onsdag förmiddag.

    Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare, med ett innehav av 460 000 hektar som har förvaltats med ett traditionellt, storskaligt skogsbruk. Detta har blivit allt mer konfliktfyllt inom kyrkan, där biologisk mångfald och hänsyn till klimatet idag är högt prioriterat. Trycket har varit mycket högt, ända från biskopar till konfirmander, om att ändra inriktning.

    Kyrkans skogsutredare Göran Enander, här på tur i fjällen.

    Enligt förslaget ska de nödvändiga förändringar i kyrkoordningen klubbas så att den nya ordningen kan träda i kraft 1 januari 2026.

    – Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger Göran Enander i ett pressmeddelande.

    Håller skogsnäringen på att vakna? Hoppfullt svar i ny bok

    Bild på professor emeritus Erik Westholm, Sveriges Lantbruksuniversitet

    Det finns hopp om en utveckling mot ett mycket mer hållbart skogsbruk. Klimatet och mångfaldsmålen kräver en radikal omläggning. Insikten sprider sig nu inom näringen och bland skogsägarna. Det är den hoppfulla utgångspunkten i en ny bok av skogsägaren och tidigare SLU-professorn Erik Westholm – som också beskriver sitt ”sena uppvaknande” i frågan.

    Kunskapen om vad den dubbla krisen för klimatet och biologisk mångfald kräver i form av hållbara brukningsmetoder har varit sorgligt eftersatt i den svenska skogliga utbildningen, framhåller Erik Westholm i en SMB-intervju.

    Egentligen säger han inte detta själv. Han citerar i sin bok en frustrerad lärare på Sveriges Lantbruksuniversitets skogsfakultet, ansvarig för landets jägmästarutbildningar. Och uttalandet (gjort i fjol) är något av en nyckelmening i boken:

    Det är ju otroligt märkligt att vi inte har haft någon seriös forskning på alternativ skogsskötsel under så många år. Jag får (—) många frågor från tidigare studenter som nu jobbar i skogsägarföreningar eller på skogsstyrelsen om alternativ skogsskötsel där man prioriterar naturvård eller en varierad skog utan kalhyggen. SLU har inga vettiga svar att ge eftersom vi inte forskat på detta. Helt obegripligt!

    Anonymt citat i ”Tio tankar om skogens framtid”

    Erik Westholm gav nyligen ut sin bok med titeln ”10 tankar om skogens framtid” och gläder sig åt att suget efter kunskap om ett framtidsinriktat och hållbart skogsbruk nu verkar växa på många håll. Den här forskningen, som knappt funnits i Sverige, visar nya möjligheter att både bruka skogen vettigt och hållbart, och låta dess klimat- och ekosystemtjänster verka mer effektivt.

    ”Förändringens vind blåser i skogsutbildningen”

    Och Erik Westholm påpekar också att förändringens vindar blåser i skogsutbildningarna. Det finns en medvetenhet om att nu behövs skogar som kan ge både nyttiga produkter, vara robusta mot störningar och stå för stor klimatnytta.

    – Jag har ju skrivit mycket om skogen tidigare, och deltog i den omfattande skogsstudien Future Forests, som finansierades av Mistra. Och jag deltar i skogsdebatten med inlägg, fast i rätt smala sammanhang. Den här gången ville jag skriva en pedagogisk och rätt enkel lärobok så att vanligt folk får insikt om vad som pågår, säger han.

    Och tillägger gillande att boken redan verkar börja fylla detta syfte: den har antagits som kurslitteratur på agronomutbildningen i höst.

    Denna rörelse mot något nytt, som svarar mot dagens behov, finns även inom delar av skogsindustrin och inom Lantbrukarnas riksförbund. LRF har, betonar Westholm, varit en stor medspelare bakom det industriella kalhyggesbruket.

    – Min känsla är att den traditionella synen börjar luckras upp i kanterna, för det bränner under fötterna. Jag har träffat rätt många mindre skogsägare som vill bruka sin skog på ett sätt som är hållbart på riktigt. Egentligen är det väl politiken som har svårast att se den här förändringen.

    Regeringen försöker demontera skogsskyddet än mer

    I boken ges många exempel på hur dagens regering lägger ned stor möda på att försöka demontera vad som finns kvar i nuvarande skogsvårdslagen om hänsynstagande och tillsyn (vilket tydliggörs i direktiven till en ny skogsutredning). Trots att det redan idag är i huvudsak fritt fram att avverka även starkt skyddsvärd skog, under parollen ”frihet under ansvar.” Vilket tyvärr finns gott om exempel på i nyhetsflödet.

    Därtill har regeringen ansträngt sig för att hålla EU:s ambitioner att förbättra mångfalden och öka skogarnas kollagring så låga som möjligt.

    Nu sitter den borgerliga Tidöregeringen vid makten – men Erik Westholm vill påminna om att Socialdemokraterna i huvudsak agerat likadant.

    – Deras ministrar åkte även de i skytteltrafik till Bryssel för att övertyga kommissionen om att svenskarna ska få sköta sin skog som de vill. Men jag ser EU mer som en budbärare av förändringar som måste komma. Det som är positivt är att det verkar finnas en djupare kritik i spåren av klimat- och mångfaldskrisen. Partidistriktet i Stockholm arbetar till exempel nu fram en helt annan och progressiv skogspolitik.

    Glädjefullt när släktskogen görs hållbar på riktigt

    – Om jag är på rätt spår, tror jag att det finns en politisk poäng att vinna för det parti som kan lägga fram en hoppfull skogspolitik för ett hållbart skogsbruk.

    Författaren berättar i ord och bild i boken om allt positivt han är med om i släktskogen på 500 hektar, som han privat äger tolv av.

    – Vi har fattat beslut om att lägga om till ett naturnära skogsbruk och har gjort detta klart för våra virkesköpare. Vi var ute härom veckan i grupp i vår skog och jag kände en enorm glädje över den här utvecklingen.

    Men du beskriver också att ditt uppvaknande är ”sent” i skogsfrågan, hur menar du då?

    – Hela industrisamhället vilar på tanken att vi hela tiden kan öka produktionen. Så har ju hela tiden skogsbruket bedrivits också. Jag har också gått och planterat gran med 2-metersluckor under en stor del av mitt liv. Så från två olika håll uppstod för mig bilden att så här kan vi inte hålla på, lyder författarens slutkläm.

    Fakta:

    Boktitel: 10 tankar om skogens framtid / Förlags AB Björnen www.bjornen.se

    Om författaren: Erik Westholm är född 1951 och kulturgeograf, professor emeritus vid SLU:s institution för Stad och Land. Westholm har bland annat medverkat i Mistra-utredningen Future Forests och skrivit boken ”Slaget om framtiden”. Han var tidigare knuten till Institutet för Framtidsstudier och har varit ledamot av Miljövårdsberedningen och Regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, samt är ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

    Efterfrågan inom cirkulär ekonomi måste upp på bordet

    Det räcker inte att prata om hållbar produktion. Efterfrågan måste upp på bordet i diskussionen om cirkulär ekonomi. Minskad konsumtion hos den rikaste delen av världens invånare och förändrad efterfrågan på material, produkter och tjänster i ekonomin är en nyckel till att nå FN-målet hållbar produktion och konsumtion och för att bidra till helheten i Agenda 2030.

    Många av frågorna om övergång från linjära till cirkulära materialflöden handlar om att som företag kunna hitta nya sätt att vara lönsam på. Lagar och policies som kräver och understödjer den övergången är centralt för att lyckas. Nu har Sverige via  tillträdande EU-kommissionär Jessica Rosvall med cirkulär ekonomi i portföljen, chansen att visa framfötterna.

    Ohämmad ökning av resursförbrukningen

    När FN:s Resurspanel tidigare i år släppte sin Global Resources Outlook, lyfte panelen resursfrågans betydelse för att nå såväl Agenda 2030-målen som andra internationella överenskommelser.

    Användningen av naturresurser har ökat nära fyra gånger de senaste 50 åren. Om utvecklingen fortsätter som idag, bedömer FNs resurspanel att resursanvändningen ökar med minst 60 procent till år 2060, jämfört med 2020 års nivå. Detta bedöms försätta planeten i en situation av katastrofal inverkan på klimat och biologisk mångfald.

    FN:s resurspanel lyfter vikten av att fokusera både på efterfrågan (konsumtion) och utbud (produktion) och betonar att det krävs strukturella förändringar för att minska eller undvika resursintensiv efterfrågan. Ett exempel som tas upp är förändring från animalisk kost till vegetabiliska produkter och minskat matsvinn. Åtgärden kan minska behovet av mark för livsmedelsproduktion, samtidigt som den kan bidra till mer jämlik fördelning av näringsriktig kost.

    Sveriges ensidiga fokus på utbud

    Så hur går det för Sveriges i regering i arbetet för hållbar produktion och konsumtion? Sverige har stolta traditioner som industriland och ofta har det varit naturligt att koncentrera arbetet för klimat och miljö på utbudet i ekonomin. Ett exempel är att regeringen pekar ut ökat utbud av kärnkraft som den enskilt viktigaste åtgärden för att minska koldioxidutsläpp. Om vi just i detta sammanhang avstår att kommentera om denna åtgärd ger god effekt för miljö och klimat och mer ser till den strukturella inriktningen på Sveriges klimatarbete, så kan vi konstatera att fokus för svenska regeringen idag i princip uteslutande ligger på produktion – dvs utbud.

    Ytterligare ett tydligt exempel är satsningarna på grönt stål i norra Sverige. Tron på förändrad produktion för att lösa våra globala utmaningar är helt enkelt överdrivet stor. Detta kan i sin tur beror på en stark tilltro till att tekniken ensamt ska lösa våra hållbarhetsutmaningar. I själva verket krävs flera olika kombinationer av åtgärder där även beteendeförändring är en viktig del – både beteendeförändring hos enskilda konsumenter och hos företag och andra aktörer.

    Komplexa utmaningar och lösningar

    Att bara koncentrera insatser på produktionen i ekonomin – som endast är en del av de komplexa utmaningarna idag – möter inte de åtaganden som Sverige och de andra staterna i FN-systemet förbundit sig att arbeta för. Agenda 2030-målen hör ihop och är odelbara. Vår planet ger oss ett överflöd av naturresurser, som inte används på ett effektiv och rättvist fördelat sätt idag. Naturvårdsverket lyfter i en kommentar till FN:s resurspanel vikten av att åtgärder inom resursanvändningen har ett tydligt fokus på att åstadkomma en rättvis omställning där ett begrepp som tillräcklighet (”sufficiency”) blir en utgångspunkt. 

    Arbete för hållbar konsumtion, i den betydelse som ligger i Agenda 2030-målen, innebär inte bara miljöfördelar utan också sociala fördelar med bättre hälsa och minskad svält, samt ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft och större bärkraft i lokal och global ekonomi.

    Hög tid för kraftfulla incitament

    Mål 12.2 i Agenda 2030 stadgar att världen senast 2030 ska uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser, en väsentlig komponent i en kommande cirkulär ekonomi. Mål 12.5 handlar om att väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Och för att detta ska hända krävs kraftiga incitament för att accelerera övergången till cirkulär ekonomi. Det finns också en nyligen släppt rapport, vid Science Park Borås, som visar att sådana kraftiga incitament, tvärtemot vad många tror, har starkt stöd hos svenska befolkningen och detta oberoende av ifall man röstar till höger eller vänster. Fritt fram alltså för beslutsfattare att söka blocköverskridande överenskommelser och ta i hand på långsiktiga spelregler för en starkare cirkulär ekonomi.

    Konkreta mål och åtgärder behövs

    I den svenska regeringens strategi för cirkulär ekonomi, alltså den strategi som pekar ut riktningen för hur vi ska kunna cirkulera material i ekonomin på ett effektivt och ansvarsfullt sätt, pekas fyra huvudområden ut: Hållbar produktion och produktdesign kommer först. Men därefter pekas hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster ut. Som tredje område finns giftfria och cirkulär kretslopp och slutligen drivkrafter för näringsliv och andra aktörer vad gäller innovation och affärsmodeller. Egentligen är strategins inriktning inte alls tokig. Men området hållbara sätt att konsumera och använda material behöver åtföljas av konkreta åtgärder för att åstadkomma detta i ekonomin.

    Och här finns mer att göra. Ett exempel som jag som tidigare utredare av producentansvar för textil upplevt, är när producentansvar hyllas som lösning på allsköns svårigheter att cirkulera material. Men att samla in och lägga material på hög leder inte i sig till ansvarsfull cirkulation av material. Utan tydlig målstyrning för hantering av materialet och kunder som är beredda att använda det, igen och igen, i ekonomin blir producentansvarslagarna tandlösa. Det handlar om efterfrågan i termer av konsumtion som behöver förändras, men minst lika mycket om efterfrågan mellan företag på det material och de produkter som ska cirkuleras i ekonomin.

    Spännande svensk portfölj i EU

    Så låt oss slå ett slag för fokus på efterfrågan inom den cirkulära ekonomin och åtgärder för att stimulera förändringar av densamma. Och glöm inte åtgärderna för att även minska efterfrågan på miljövärstingarna. Cirkulär ekonomi är i sig ingen frälsning. Och ohållbar konsumtion och produktion kan förekomma även när material cirkuleras. Låt oss hoppas att den nya kommissionären i EU – Jessica Rosvall – med portföljen cirkulär ekonomi – tar chansen att på allvar diskutera och besluta om åtgärder som både minskar konsumtionen av det ohållbara och främjar efterfrågan på återanvändning och materialåtervinning.

    Efterfrågan är nyckeln till att cirkulera material i ekonomin – ganska enkel ekonomisk logik – egentligen, för politiker oavsett om de kommer från vänster, mitten eller höger. Och en radikal cirkularitet med exempelvis lagstadgade krav på 10 års full garanti, skulle ge företagen utmärkta förutsättningar att göra affärer där förlängd livslängd ger både lönsamhet och minskad belastning på planeten.

    Överkonsumtion av kött – kraftigt bidragande till klimatförändringarna

    De globala utsläppen kan minska kraftigt om människor som idag överkonsumerar kött- och mejeriprodukter övergår till en mer växtbaserad kost, visar ny forskning.  

    Ungefär en tredjedel av de globala utsläppen kommer från våra livsmedelssystem. Nästan 57 procent av världens befolkning överkonsumerar kött- och mejeriprodukter. Om överkonsumtionen minskar kan utsläppen från livsmedelssystem sjunka med 32 procent globalt. Det visar en ny forskningsstudie, publicerad i tidskriften Nature Climate Change. 

    Livsmedelsutsläpp varierar med livsstil och inkomst

    Utsläppen från livsmedelssystem varierar mellan länder och regioner. Framförallt beror skillnaderna på matpreferenser, livsstil och inkomst. Konsumtionen av mejeri- och köttprodukter är så hög hos stora delar världens befolkning att hundratusentals dör av kostrelaterade sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar, visar studien.

    År 2019 ledde överkonsumtion av rött och processat kött till 896 000 dödsfall globalt, enligt siffror från World Health Organization (WHO). Samtidigt visar studien att 800 miljoner människor världen över lever i hungersnöd. Ytterligare tre miljarder har inte råd med en hälsosam kost.

    Även om människor som idag lever i hungersnöd skulle öka sitt intag av kött- och mejeriprodukter, skulle de globala utsläppen sjunka med 17 procent om överkonsumtionen minskade. Enligt studien kan konsumenternas matval därför inte bara bromsa klimatförändringarna, utan även minska ojämlikhet och öka livsmedelssäkerhet.

    En klimatomställning som inte känns blir ingen omställning alls

    Politiker av skilda kulörer betonar ofta att vi inte ska behöva känna av klimatomställningen alls. Och regeringen har just lagt fram en budget som försvårar för de som verkligen vill ställa om. Allt detta är svårt att förstå och innebär att det handlingsutrymme som krävs för att vi ska ändra vårt sätt att leva krymper, skriver klimatpsykologen Frida Hylander i veckans SMB-krönika.

    KRÖNIKA I veckan presenterade regeringen sin budgetproposition för 2025. En budget som innebär att Sverige missar nästan alla klimatpolitiska mål, riktar åtgärder som gör det enklare och billigare att leva klimatskadligt och sänker miljöbudgeten med en tredjedel jämfört med 2022. 

    Hur det skulle vara smart politik att missa klimatmålen och istället rikta åtgärder som fortsätter att bygga in folk i fossilberoende livsstilar övergår nog fler förstånd än mitt. 

    Ett av regeringens återkommande argument för sin förda politik är att klimatåtgärder måste ha folklig förankring, en talepunkt de tycks jämställa med att ingen ska behöva märka av klimatpolitiken. ”Mitt mål är inte att människor ska ställa om sina liv”, som Kristersson sa inför valet 2022.   

    Idén om att ingen (eller rättare sagt: ingen av dem som är ovilliga att göra förändringar för att ställa om till ett hållbart samhälle) får tycka att klimatåtgärder blir jobbiga är ett reellt hinder för klimatomställningen. Alla som är åtminstone lite inlästa på klimatfrågan förstår att det är omöjligt att ställa om till ett motståndskraftigt och fossilfritt samhälle utan att någon märker av det.

    Och viktigare: att klimatkrisen, ju allvarligare den blir, kommer att märkas av långt mer än alla klimatpolitiska åtgärder tillsammans. Fråga dem som under de senaste veckorna tvingats evakuera sina hem efter stormen Boris översvämningar och skred. 

    Känslor är lurigt – just eftersom de känns

    Klimatkrisen är en kris som känns och märks. Men det är lurigt med känslor, just eftersom de känns och just eftersom många är så rädda för det som känns. Inte sällan kretsar klimatdebatten kring vilka känslor som är ”bra” eller ”dåliga” att ha i klimatarbetet. Ska man känna skam? Är det bra att skrämma folk? Politiker går ibland ut och deklamerar att medborgarna inte behöver känna det ena eller det andra, och helst inget alls inför klimatkrisen. Men om klimathandlingar eller -politik aldrig får röra upp obehag blir handlingsutrymmet för den som bryr sig om att trygga en beboelig och säker framtid nästintill obefintligt. 

    Det lägger ett dubbelt ansvar på klimatengagerade att både förväntas agera för att hantera krisen och se till att de som fortfarande lever på som vanligt slipper känna skuld och skam. Den som inte agerar tycks, med regeringens logik, också vara den vars känslor ska skyddas, medan den som kämpar för klimatet kan behandlas lite hur som helst. Det viktigaste är att inte låtsas om den stora elefanten i rummet. 

    För så här är det: klimatkrisen fortgår till stor del på grund av en otroligt ojämlik fördelning av planetens resurser, där en liten grupp överanvänder naturresurser och släpper ut oproportionerligt mycket växthusgaser. Det här gäller på individ-, företags- och nationsnivå. Vissa gör mer skada än andra och det är framför allt dessa som behöver ändra sig. 

    Det här är ett sakförhållande, ett krasst konstaterande som står bortom mänskliga känslor. Likväl är det något som väcker starka reaktioner. Men hur ska ett problem kunna hanteras om det inte går att prata om sakernas egentliga tillstånd? Ajabaja, berätta inte för högutsläpparna om vad de håller på med för då kanske de blir arga och gör – ja, vadå? 

    Allt svårare för de som kämpar för förändring

    Den som gör skada ska skyddas till varje pris, medan den som söker förändring blir ombedd att hålla låg profil. Bara ingen märker att ni försöker rädda planeten! 

    I praktiken krymper handlingsutrymmet för de som kämpar för förändring allt mer. Det här förstärks med den nuvarande klimatpolitiken, som fortsätter att göra det enklare att leva ohållbart genom att slopa flygskatten, sänka skatten på fossildrivna husbilar, sänka skattereduktionen för solcellsinstallering och lägga skattemiljarder på sänkta drivmedelspriser. Inte bara ska människor inte märka av klimatpolitiken – regeringen visar att den som lever ohållbart ska prioriteras och känna stolthet, medan den som försöker ställa om och dra sitt strå till stacken ska hindras och skämmas. 

    Den stora frågan är varför man ska ta bilägares oro för bensinpriserna på mer allvar än tågresenärernas oro för tågpriserna? Varför den som lever ohållbart ska omhuldas och lugnas, medan den som drar sitt strå till stacken ska få kämpa i motvind? Och varför det är viktigare att skydda högutsläppares känslor mer än klimatengagerades? 

    Ny rapport: Banker inte redo för klimatförändringarna

    En ny rapport från analysföretagen Climate X och Climate Proof belyser bristerna i hur världens 50 största banker hanterar klimatförändringar. Resultaten visar tydligt att bankerna inte är redo för klimatförändringarna.

    Rapporten med titeln ”Top 50 Banks in the World Tackling Adaptation – 2024” visar att även om många banker har börjat erkänna klimatrisker i sina årsrapporter och offentliga uttalanden, är det få som faktiskt har integrerat dessa risker i sina affärsmodeller och strategiska beslutsprocesser.

    Faktorer som gör bankerna oförberedda

    Rapporten belyser flera viktiga faktorer som visar att många banker är oförberedda på klimatförändringar. En av de huvudsakliga faktorerna är att bankerna saknar specificerade och genomförbara strategier för att hantera klimatrelaterade risker. Riskerna kan exempelvis vara fysiska som översvämningar och stormar.

    Andra risker som bankerna riskerar att förbise utan genomarbetade strategier är så kallade övergångsrisker som uppkommer när samhällen och marknader rör sig mot mer hållbart beteende. Dessa övergångsrisker kan handla om de ekonomiska utmaningar som uppstår när världen förflyttar sig från en ekonomi beroende av fossila bränslen till en som är baserad på hållbara energikällor. Det kan handla om allt från förlust av värde på tillgångar som blir omoderna eller irrelevant, till kostnader för att implementera ny teknik och möta nya regelverk.

    En annan bidragande orsak som beskrivs i rapporten är otillräcklig data och analys. Dels har bankerna inte all nödvändig data och dels finns en bristande förmåga att analysera den data som finns för att förstå hur klimatförändringar specifikt påverkar deras verksamheter och kunder.

    Europeiska banker ledare inom klimatanpassning

    Regional lagstiftning och politik har en påtaglig inverkan på hur väl banker kan anpassa sig till klimatförändringar. I Europa, där hållbarhetslagar och politik generellt är mer progressiva, är bankerna ofta i framkant när det gäller klimatanpassning. Detta i skarp kontrast till banker i USA och Australien, där en mindre progressiv klimatpolitik resulterar i att dessa banker halkar efter.

    Banker som Standard Chartered PLC och Banco Santander SA i Europa toppar listan över de bäst förberedda. Det beror på att de har omfattande strategier och transparenta rapporteringsprocesser för sin klimatanpassning. Dessa banker har inte bara investerat i teknologier som förbättrar deras förståelse för klimatrisker, utan har också utvecklat finansiella produkter som främjar en hållbar utveckling.

    Exempel på dessa finansiella produkter kan inkludera gröna obligationer som ger kapital till miljövänliga projekt som förnybar energi eller energieffektivisering, hållbarhetslänkade lån där räntesatserna är kopplade till mottagarens förmåga att uppnå specifika hållbarhetsmål eller rådgivningstjänster som hjälper företag att utforma mer hållbara strategier.

    Däremot visar rapporten att vissa stora globala banker, som Japan Post Bank och amerikanska giganter såsom Morgan Stanley och Goldman Sachs, inte har hållit jämna steg. Dessa institutioner kämpar antingen med att formulera adekvata strategier för klimatanpassning, eller med att effektivt implementera befintliga strategier.

    Att bli klimatredo kan ge stora fördelar för bankerna

    Rapporten framhäver att banker som aktivt förbättrar sin klimatanpassning kan dra stora fördelar av detta. Genom att utveckla tydliga handlingsplaner, förbättra datainsamling och analys, samt anpassa sig till regionala lagstiftningskrav och marknadskrav kan de inte bara minska sina risker utan också stärka sin marknadsposition och locka till sig investerare och kunder som värdesätter hållbarhet.

    Dessutom kan en ledande roll i klimatanpassningen ge bankerna fördelar som nya regleringsfördelar, exempelvis lägre kapitalkrav, och andra finansiella incitament. Deras förmåga att effektivt hantera klimatrisker kan bli avgörande för långsiktig framgång och stabilitet i en värld som alltmer prioriterar hållbarhet.

    Professorn: Vi har goda förutsättningarna att lösa klimatkrisen

    När mycket känns mörkt, hördes nyligen en hoppfull röst. Carl Folke, professor i naturresurshållning och föreståndare för Beyerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademin, ser stora möjligheter att lösa klimatkrisen. I en intervju med Sveriges Radio den 16 september uttryckte han optimism över att fler har blivit medvetna om problematiken, vilket öppnar för förändring.

    Carl Folke, en av världens mest citerade forskare inom hållbarhetsområdet, betonar att stora förändringar redan är igång. ”Vi tror att vi just nu befinner oss i en slags ny renässans. För vad vi ser forskningsmässigt är att innan stora skiften så ökar polariseringen oftast. Det blir öppet för förändring på ett annat sätt. Vi är precis i en sån fas nu. Enorma förändringsprocesser pågår, dels politiskt, socialt och kulturellt,” säger han.

    Han beskriver hur fler börjar förstå sitt beroende av naturen. ”Det pågår en revolution när det gäller samhällets medvetenhet om hur beroende vi är av en frisk planet för all mänsklig aktivitet,” förklarar han. Han säger att det syns tydligt inom näringslivet och andra delar av samhället. Han fortsätter: ”Vem hade kunnat tro att finanssektorn och investerare för fem år sedan skulle visa det intresse de gör idag för naturen.”

    Trots de stora utmaningar vi står inför, menar Carl Folke att framtiden ser ljus ut. ”Med klokhet, vishet och förståelse kan man vrida om det här till något alldeles fantastiskt,” säger han. Nyckeln är att inse hur beroende vi är av planeten och ta ansvar för att vårda och förvalta den på ett hållbart sätt.

    Länk till intervjun.

    Utsläppen av metan riskerar att ta oss till 3 graders uppvärmning

    Bild på ätande kor, biogasproducenter

    Utsläppen av växthusgasen metan växer snabbare än någonsin – och har ökat med 20 procent de senaste två decennierna. Detta trots löften från mer än 150 länder att minska metanutsläppen med minst 30 procent det här årtiondet. Det visar nya resultat från en internationell forskargrupp.

    Metan är den näst viktigaste växthusgasen efter koldioxid. Den är hela 80 gånger mer kraftfull när det gäller att hålla kvar värme i atmosfären, men effekten är mer kortlivad.

    Den nya ”globala metanbudgeten”, som sammanställningen kallas, visar att 40 procent av utsläppen kommer från jordbruket, till exempel från idisslande kor och risodlingar. Andra stora utsläppskällor är fossilbränsleindustrin, sopor och avloppsvatten, biomassa och förbränning av biobränslen. De största utsläppen kommer från Kina, Indien och USA.

    Dagens utsläppskurvor pekar mot 3 graders uppvärmning snarare än 1,5 till 2 grader som världen kommit överens om. För att nå det målet skulle utsläppen behöva minska med 45 procent fram till år 2050.

    Människan ansvarig för två tredjedelar av utsläppen

    Två tredjedelar av utsläppen kan kopplas till mänskliga aktiviteter, en andel som ökat från 60 procent sedan den senaste sammanställningen gjordes för fyra år sedan.

    Det här är ett problem, men vi kan förbättra situationen. Att skära ned metanutsläppen är en av de bästa och den enda kortsiktiga, snabba åtgärden vi kan ta till för att minska hastigheten på den globala uppvärmningen, skriver huvudförfattarna i tidskriften The Conversation.

    Även utsläppen av metan från naturliga ekosystem som tropiska våtmarker ökar, vilket oroar forskarna.

    66 institutioner runt om i världen har bidragit med data till rapporten, som presenteras i tidskriften Environmental Research Letters. Sammanställningen har letts av Global Carbon Project, en forskargrupp inom det globala forskarnätverket Future Earth.

    Avslöjar källorna till flera växthusgaser

    Varje år som varje år sammanställer Global Carbon Project hur mycket koldioxid som släpps ut från olika källor. Med lite längre intervaller gör gruppen samma typ av undersökning av utsläppen av de andra viktiga växthusgaserna metan och kväveoxider som exempelvis lustgas. I somras rapporterade de att även kväveoxidutsläppen stiger oroväckande. Också här är jordbruket den stora utsläppskällan, framför allt från kvävebaserad konstgödsel och naturgödsel. De senaste 40 åren har dessa utsläpp ökat med 40 procent, och boven här är en ökad efterfrågan på kött och mjölkprodukter.

    Tanken med dessa noggranna kartläggningarna av utsläppskällorna är att ge bättre underlag för beslutsfattare om var de mest effektiva insatserna kan göras. Och många av världens länder skrev 2021 under ett löfte att skära ned metanutsläppen rejält. Nu återstår att göra verklighet av löftena.

    Regeringen minskar miljöanslagen och sänker bensinskatten i nästa års budget

    Åderlåtningen av miljö- och klimatanslagen i statsbudgeten ser ut att fortsätta. I Tidöregeringens budgetförslag sänks utgiftsområde 20 från 19,6 miljarder kronor i år till 16,4 miljarder 2025. Långt in i budgetens finstilta skrivningar sägs också rakt ut att en rad miljö- och klimatmål inte kommer att nås – ens på längre sikt. Det vill säga tvärt om mot vad ministrar påstår vid sina möten med media.

    Presentationen av och kommentarerna till höstbudgeten under torsdagen gällde i hög grad de stora satsningar regeringen gör på att sänka inkomskatterna och vissa andra skatter, framförallt bensin- och dieselskatterna. Skattesänkningar är också sammanlagt den största utgiftsposten, som lägger beslag på cirka hälften av det totala nya budgetutrymmet på 60 miljarder.

    Att krympningen av klimat- och miljöbudgeten fortgår och aviseras fortsätta även år 2027 blev föga uppmärksammat.

    Bio-CCS får kraftig satsning under 2026

    Vad som särskilt sticker ut är det sänkta anslaget för ”skydd av värdefull natur” – i regel skyddsvärda naturskogar som inte avverkats – som dras ned från 1,7 till 1,2 miljarder kronor. Vidare minskar anslagen, i mindre grad, för miljöövervakning, sanering av förorenade områden och till klimatinvesteringar.

    Den enda påtagligt stora satsning som aviseras i flerårsöversikten är driftsstöd till så kallad Bio-CCS, som för 2026 utlovas 1,7 miljarder kronor. Tekniken går ut på att koldioxid från förbränning av skogsflis och andra förnybara restprodukter, avskiljs och lagras i underjorden. Härmed skulle åtgärden skapa så kallade negativa utsläpp, det vill säga minska mängden fritt kol i atmosfären.

    Tekniken har framhållits även av IPCC som nödvändig för att klara detta efter 2050. Men det finns många invändningar, vilket SMB rapporterat om.

    Bensinskattesänkning leder inte (?) till mer utsläpp

    Beskattningen av de fossila drivmedlen minskar kraftigt även i nästa års budget. Det kostar regeringen cirka tio miljarder. Även om reduktionsplikten höjs från sex till tio procents inblandning av biodrivmedel nästa år, satsar regeringen stenhårt på att hålla bensin- och dieselpriserna vid pump åtminstone oförändrade.

    Följden blir dock, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L), inte höjda utsläpp av fossil koldioxid. ”Med den här budgeten väntas Sveriges totala utsläpp minska nästa år och 2026, samtidigt som vi bedöms kunna klara vårt ESR-åtagande till år 2030.” sa hon vid ett pressmöte inför budgetpresentationen.

    Att klimatmålen nås, intygade även finansminister Elisabeth Svantesson (M) och energiminister Ebba Busch (KD) när de uttalade sig för Svt.

    Dessa försäkrande uttalanden motsägs dock. Märkligt nog inte bara av experter och forskare – utan av regeringen själv, i det egna budgetdokument.

    Ministrarna motsägs av sin egen budget

    Skrivningarna på detaljnivå i budgetavsnittet för område 20 säger nämligen något helt annat än vad ministrarna konstaterar under sina presentationer:

    Här en faksimil över regeringens egen bedömning i sin budget om huruvida en rad uppsatta miljömål kommer att klaras. Ett till synes annat besked än vad som kungörs vid ministrarnas pressträffar.

    Regeringen Kristersson tog till storsläggan mot miljön redan i sin första budget i november 2022. Då sänktes i ett slag klimat- och miljöbudgeten från 23,7 till 19,7 miljarder. Sänkningen gick mycket hårt åt anslagen för att köpa in naturskog och till driften av naturreservat. Massiva protester mot de stora försämringarna för friluftsliv och mångfaldsskydd fick dock regeringen att i efterhand lägga till pengar, vilket hyfsade budgeten för i år.

    Stenhård kritik från miljöhåll – ”bajsmacka”

    2025 års budgetförslag fick synnerligen vass kritik från forskarhåll och från miljörörelsen så fort det presenterats. Här följer några citat, hämtade från tidningen ETC under torsdagen:

    Ministrarna sysslar med retoriska piruetter. Det regeringen har gjort hittills under mandatperioden har ökat utsläppen (—) Detta skulle kunna kallas för en grå istället för grön skatteväxling.

    Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Chalmers

    Möjligheterna att flytta utsläppssiffror mellan olika delar av redovisningen gör att trycket på omställningen minskar. Det är allvarligt. Det är avgörande att vi får ner samtliga utsläpp med sju procent om året vilket inte vi gör med regeringens politik.

    Staffan Laestadius, professor emeritus industriell omvandling, KTH

    Regeringen gör det enklare för folk att släppa ut fossila bränslen, inte att vara hållbara. Vi pratar om elva miljarder kronor som totalt läggs på att stimulera fossila bränslen i transportsektorn. Detta trots att det finns alternativ. Det är obegriplig politik. Regeringen levererar bajsmacka efter bajsmacka.

    Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

    SMB:s krönikör föreslagen till Klimatpolitiska rådet

    Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola och krönikör på SMB föreslås till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet.

    – Det känns spännande! Klimatpolitiska rådet är en viktig del av det klimatpolitiska ramverket, säger Johnsson till SMB.

    Filip Johnsson, som sedan i fjol är en av Supermiljöbloggens sex gästkrönikörer, är glad över att det klimatpolitiska rådet föreslagit honom att ingå i rådet. Det är dock regeringen som fattar det formella beslutet.

    Förslaget lades fram av rådet under tidsdagen och inkluderar även förslag till ny vice ordförande, en post som varit vakant sedan i somras. Här föreslås nuvarande rådsledamoten Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi i Göteborg.

    Klimatpolitiska rådet är ett expertorgan som inrättades 2018 under Stefan Löfvens regeringstid och har uppgiften att granska sittande regerings politik för att nå de klimatmål som slagits fast av Sveriges riksdag. Varje år lämnas en granskningsrapport som utvärderar hur arbetet bedrivs.

    Regeringen väntas fatta beslut om tillsättningarna inom kort.

    Filip Johnssons forskning på Chalmers handlar till stor del om hur klimatpåverkan ska kunna minskas inom energisektorn i sin helhet, till exempel vilken roll som olika elproduktionstekniker och flexibilitet i elnäten kan spela.  

    – Jag tror jag kan bidra med kunskaper om energisystemet och hur det kopplar till omställningen av transport- och industrisektorerna. Jag har också ett ganska stort nätverk inom industri och forskning som förhoppningsvis kan komma till nytta, säger han avslutningsvis.

    Rapport: Demokratier möter klimataktivism med hårdare straff

    Rika, demokratiska länder tar till alltmer extrema åtgärder mot klimataktivism, visar en ny rapport.

    Länder som Australien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA använder oproportionerligt hårda straffåtgärder mot klimataktivister, visar en färsk rapport från Climate Rights International. 

    Eskalerande skogsbränder, rekordhöga temperaturer, översvämningar och matbrist har drabbat stora delar av världen under år 2024. Enligt rapporten har många rika länder tappat fokus på klimatfrågan, när det blir allt vanligare för stater att fängsla och bestraffa människor som slår larm om klimatförändringar. Genom rekordlånga fängelsestraff och trakasserier mot klimatdemonstranter underminerar stater människors rätt till demonstration, sammankomst och föreningsfrihet, enligt rapporten. 

    Rika, demokratiska länder har länge kritiserat stater i det globala syd för att förbjuda rätten till fredliga demonstrationer. Samtidigt tillämpas samma typer av metoder i västvärlden gentemot klimataktivism, enligt rapporten.  

    ”Regeringar har ofta en stark och principiell syn på rätten till fredliga protester i andra länder – men när de inte gillar vissa typer av protester hemma stiftar de lagar som möjliggör för polisen att stoppa dem”, säger Brad Adams, som är direktör på Climate Rights International, till The Guardian. 

    Rekordlånga fängelsestraff för klimataktivister

    Rekordlånga fängelsestraff i Storbritannien, Tyskland, Australien och USA är ett av flera exempel på de allt hårdare straffåtgärderna mot klimataktivister, visar rapporten. Flera länder har även infört nya lagar som gör fredliga protester olagliga. I den tyska delstaten Bayern antogs år 2018 en kontroversiell lag som tillåter polisen att anhålla en person innan ett brott begåtts. Trots att lagen inte riktade sig mot klimataktivism från början, har den använts frekvent mot personer som planerar klimatdemonstrationer. Sedan 2022 har bayersk polis hållit klimataktivister häktade i mer än 24 timmar vid över 80 tillfällen, enligt rapportens siffror.  

    Människorättsförespråkare: “Det här är människor vi borde skydda”

    Enligt rapporten har myndigheter runt om i Europa och USA bemött fredlig klimataktivism med massarresteringar som har resulterat i långa fängelsestraff. Politiker och media har vid några tillfällen likställt aktivister med huliganer, ekoterrorister och sabotörer, visar rapporten. Högt uppsatta människorättsförespråkare har reagerat på de alltmer hårda lagarna och regeringars syn på klimataktivister. 

    “Det här är människor vi borde skydda, men de ses av regeringar och företag som ett hot att neutralisera. I slutändan handlar det om makt och ekonomi.” sa Mary Lawlor, FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarare, till The Guardian förra året.

    Det är väl inte för mycket begärt med lite ledarskap?

    En för klimatfrågan mycket viktig vecka har just gått i USA, EU och Sverige. SMB:s krönikör, Hagainitiativets generalsekreterare Nina Ekelund, har lyssnat och läst och önskar sig mest av allt att ledarna nu tar sitt ansvar och börjar utöva klimatpolitiskt ledarskap.

    KRÖNIKA Jaha, så nu har veckan passerat. Den stora superpolitikveckan som jag gruvat mig inför är nu avklarad. Hur kommer det gå med demokratin? Kommer klimatet och planetens välfärd adresseras av politikerna? I USA var det debatten mellan Harris och Trump, där gick Harris segrande ut enligt CNN, och det kändes lite bättre.

    Sedan skulle Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, presentera sin kommissionärslista. Men den flyttades till nästa vecka och därmed fick jag ”framflyttad ångest”, lite respit med känslorna. Ja och slutligen, riksdagens öppnande den 10 september. Då presenterade statsministern regeringsförklaringen. Jag återkommer till den. Men först lite bakgrund som hade varit bra om statsministern hade haft med sig i samtalen med sina samarbetspartners. 

    Dessa två rapporter presenterades under superpolitikveckan:

    Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft, som Mario Draghi, tidigare chef för ECB, överlämnade till Ursula von der Leyen. Denna tunga rapport är viktig för EU-kommissionen. Draghi lyfter fram att det är viktigt att påskynda den gröna omställningen då den är en central konkurrensfaktor och att EU:s ledarskap i klimatfrågor inte bara är nödvändigt för att möta miljöutmaningarna, utan även för att säkra den ekonomiska utvecklingen. 

    Den tunga internationella forskargruppen Earth Commission, koordinerad av det globala forskarnätverket Future Earth, publicerades förra året ett ”tak” för mänsklig utvinning av naturresurser och föroreningar. Nu har de presenterat ny forskning som lägger en slags grund genom att visa oss vad världens befolkning behöver från jordsystemet, för att kunna leva ett liv fritt från fattigdom.

    Företagen och städerna har ledande roll i omställningen

    Om inte förändringar görs nu kommer det vid år 2050 inte att finnas något säkert och rättvist utrymme. Vi vet vad som behöver göras. Företag och städer har en ledande roll genom att använda gränserna för det planetära systemet som grund för vetenskapligt baserade mål och därmed minska sin påverkan på jordens viktiga resurser.

    Och så då till regeringsförklaringen som presenterades tidigare i veckan. Statsministern sa att staten och kapitalet behöver varandra. Ja, det är politiken som bidrar till att näringslivet får de ramar som näringslivet behöver för att öka tempot i den gröna omställningen. Men varför genomsyrades inte regeringsförklaringen av att den gröna omställningen är en central konkurrensfaktor? Varför tog inte regeringen chansen att visa att deras ledarskap är viktigt för att möta miljöutmaningarna och säkra den ekonomiska utvecklingen?

    1. Klimatet kom långt ner i regeringsförklaringen, den nämndes mot slutet. Klimatet genomsyrade inte regeringsförklaringen.

    2. Statsministern nämnde att Sverige har lyckats minska utsläppen med mer än tredjedel samtidigt som ekonomin har fördubblats. Det är såklart mycket positivt, men tyvärr har denna regering ökat utsläppen genom beslutad politik. 

    3. Det nämndes att Sverige kommer att klara sina ESR-åtaganden fram till 2030 – det är dock fortfarande ytterst oklart om så kommer att ske. De tydliga beräkningarna kommer att återfinnas i budgeten som kommer den 19 september. 

    Klimatpolitiken måste vara långsiktig, förutsägbar och ambitiös och på riktigt bidra till utsläppsminskningar. Näringslivet behöver denna tydlighet för att den gröna omställningen ska lyckas. Mario Draghi lyfte fram det viktiga ledarskapet i klimat- och miljöfrågor och hur viktigt det är för att möta utmaningarna. Jag vill se ledarskap nu. Det är väl inte för mycket begärt?

    Världens underjordiska klocka varningsringer för oss nu

    I alla tider har människorna vid hot och fara varskott varandra och samlat till uppbåd genom att tända eldar eller ringa i klockor. Nu ringer själva vår planet Tellus i sin dova underjordiska klocka och varnar oss alla bebyggare för klimatfaran. Jorden manar oss till handling!

    Det är TT som berättar nyheten om vad det var för märklig, dov signal som under fjolåret registrerades av seismologer runt om i hela världen.

    För nästan precis ett år sedan dök den märkliga signalen upp som inte påminde om något forskarna träffat på tidigare. Den varade under nio dagar och var stark nog att dyka upp i mätinstrument runt hela jordklotet.

    Ett stort antal seismologer och forskare i andra discipliner slog sig ihop och bestämde sig för att skingra mystiken. Och nu har man svaret. Samarbetet dem emellan är en vacker och viktig bekräftelse på att globalt samarbete är fullständigt oundgängligt för att mänskligheten ska kunna ta sig förbi den utmaning som också är själva svaret på den seismologiska gåtan.

    Vad var det som hände? Jo, enligt rapporten som nu publicerats i tidskriften Science, uppkom störningen i jordskorpan av ett enormt bergras inne i en grönländsk fjord. Raset berodde på att en glaciärtunga smält så mycket att den inte längre kunde stötta en bergsida.

    Bergraset skapade stor tsunami i trång fjord

    Raset ledde till en kraftig tsunami i den otillgängliga fjorden på östra sidan av Grönland. Vågorna slog fram och tillbaka i den smala fjorden under nio dygn, utan att minska mycket i styrka. Störningen gav upphov till den märkliga signalen som höll sig stabilt på en låg frekvens.

    Ja, det beskrivs nästan som att Jorden själv, vårt enda hem i universum, lät höra sitt eget dova alarm om att något mycket dåligt är på väg att hända.

    Om vi inte tror på denna övernaturliga tolkning av det fenomen som avslöjats, säger signalen från underjorden likafullt detsamma:

    Vår Jord är i fara. Glaciärer – och inlandsis på Grönland – smälter med allt större hastighet. Den dova alarmsignalen kommer säkert att ljuda igen, och igen. Ända tills vi människor, och våra politiska och ekonomiska ledare och makthavare, tar reson och snabbt minskar civilisationens klimatvärmande utsläpp!

    Ny rapport: Koldioxidutsläpp från skogsbränder ökar kraftigt

    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Koldioxidutsläppen från skogsbränder ökade kraftigt i fjol och i början av år 2024. Mänsklig aktivitet står bakom allt mer intensiva bränder, visar en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus.

    Nästan fyra miljoner kvadratkilometer av hela världens skog har brunnit 2023 och i början av år 2024. Det är en mindre yta jämfört med genomsnittet från tidigare år, visar rapporten State of Wildfires från Copernicus. Samtidigt var koldioxidutsläppen från skogsbränder 16 procent över genomsnittet från tidigare år, vilket motsvarar 8.6 miljarder ton koldioxidutsläpp globalt under 2023 och i början av 2024. Det beror framförallt på att skogsbränder har ökat i den boreala skogen i Kanada. Den boreala skogen sträcker sig över hela det norra halvklotet och har under flera tusentals år lagrat ungefär en biljon koldioxid i dess träd och mark. När den boreala skogen brinner släpps större andelar koldioxid än vid skogsbränder någon annan plats i världen, vilket SMB rapporterat om nyligen. 

    Mänsklig aktivitet ökar risken för skogsbränder

    I juni förra året tredubblades risken för skogsbränder i Kanada. Över 230 000 kanadensare tvingades evakuera sina hem när 150 000 kvadratkilometer av landets skogsyta brann. Rapporten visar att de omfattande bränderna i landet framförallt beror på mänsklig aktivitet. I de områden det brann som mest ledde klimatförändringar till att skogsbränderna var 40 procent större jämfört med skogsbränder från tidigare år. Det innebär att elden både rör sig snabbare, är fysiskt större och därmed mer intensiva.

    Under 2023 ökade risken för skogsbränder i Grekland fyrfaldigt jämfört med tidigare år, som ett resultat människodrivna klimatförändringar. I de västra områdena av den brasilianska delstaten Amazonas ledde klimatförändringar och markanvändning i området till att skogsbränderna var 50 procent större under 2023 än tidigare år. Markanvändning var bidragande till de alltmer intensiva bränderna i delstaten, enligt rapporten.

    Extremfall kan bli allt vanligare

    Rapporten visar att större skogsbränder, som idag ses som extremfall, kommer att bli vanligare. Enligt rapporten finns ett ökat behov för brandhanteringsstrategier och riktlinjer för att kunna mildra effekterna av mer frekventa skogsbränder i framtiden.

    Stor forskningsrapport: Rättvisa förutsättning för klimatomställningen

    bild på jordklotet från en satellit

    Rättvisa står i fokus i en ny stor rapport från en internationell grupp av klimat- och miljöforskare. Forskarna har tittat på vad de kallar det “säkra och rättvisa handlingsutrymmet” där alla människor kan få en skälig levnadsstandard inom planetens gränser, och resultaten är oroande: Om inga drastiska förändringar görs nu, riskerar det här utrymmet att helt försvinna till år 2050.

    Idag publiceras ny forskning i tidskriften The Lancet Planetary Health som visar att vår planet fortsatt kan förse oss med basala nödvändigheter för överlevnad, men bara om våra ekonomiska system drastiskt transformeras, och viktiga resurser omfördelas.

    Rapporten bygger vidare på konceptet säkra och rättvisa planetära gränser som introducerades 2023. De tar hänsyn till våra planetära gränser men även rättviseaspekter som krävs för att skydda bland annat sårbara grupper och vår natur. Människors, samhällens och företags hälsa och framgång är oskiljaktiga från planetens hälsa och stabilitet. De planetära gränserna kan sägas vara ”taket” för det säkra och rättvisa utrymmet som vi bör hålla oss inom för att undvika att klimat och ekosystem kollapsar.

    Rättvisa förutsättning för säkerhet

    Nu har över 60 forskare i en ny rapport även definierat ”grunden” till det säkra och rättvisa utrymmet, genom att visa oss vad den globala befolkningen behöver från det planetära systemet för att kunna leva ett liv utan fattigdom. Det är första gången som forskare har kvantifierat säkerhet (en stabil planet) och rättvisa (att människor skyddas från skada) i samma enheter – vilket visar att rättvisa är en förutsättning för planetens och människornas säkerhet.

    Att ta itu med rättvisa måste vara kärnan i vårt svar på den planetära krisen. Earth Commissions arbete visar att det inte är möjligt att leva inom planetens säkra gränser och samtidigt integrera rättvisa utan att ta itu med ojämlikheter och säkerställa att alla har de nödvändiga resurserna för ett värdigt liv, säger Wendy Broadgate, chef för Future Earth i Stockholm i ett pressmeddelande. 

    Skyndsam omställning krävs – på flera plan

    I det nya arbetet har forskarna gjort prognoser fram till 2050 och funnit att det ”säkra och rättvisa utrymmet” kommer att krympa med tiden, om inte brådskande förändringar görs. När det gäller klimatet specifikt fann de att om betydande förändringar inte görs nu kommer det 2050 inte att finnas något säkert och rättvist utrymme kvar – vilket betyder att även om alla i världen enbart har den basala levnadsstandarden kommer vi vara utanför gränsen för ett stabilt klimat. De främsta orsakerna är obalansen i resursanvändning och en växande ojämlikhet.

    Det krävs en transformation från det nuvarande systemet, och det snabbt. Forskarna pekar också på att verktygen och kunskapen finns för att kunna leva inom de säkra och rättvisa gränserna. Företag och städer i synnerhet har en ledande roll att spela i omvandlingen mot en säker och rättvis framtid, genom att skala ned och använda gränserna för det planetära systemet som grund för vetenskapligt baserade mål och därmed minska sin påverkan på jordens viktiga resurser.

    Rapporten kommer från den internationella forskargruppen Earth Commission, koordinerad av det globala forskarnätverket Future Earth, och går att läsa i sin helhet här.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.