Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Storbritanniens Högsta domstol: planerat oljeprojekt olagligt

    En ny dom i Storbritannien kan få stora konsekvenser för nya fossilprojekt. Högsta domstolen har slagit fast att Surrey County Council agerade olagligt när de gav planeringstillstånd för oljeproduktion vid Horse Hill utan att beakta klimatpåverkan som uppstår när oljan oundvikligen bränns.

    Surrey County Council hade tidigare godkänt planeringstillstånd för oljeborrning vid Horse Hill, nära Gatwicks flygplats. Surreyinvånaren Sarah Finch var den som, på uppdrag av Weald Action Group, överklagade domen, och målet togs därefter upp i Högsta domstolen.

    Detta är ett välkommet steg mot en säkrare och mer rättvis framtid. Olje- och gasbolagen kanske agerar som om ”business as usual” fortfarande är ett alternativ, men det kommer att bli mycket svårt för planeringsmyndigheterna att tillåta ny exploatering av fossila bränslen – i Weald, Nordsjön eller någon annanstans – när deras verkliga klimatpåverkan är tydlig för alla att se, säger Sarah Finch i ett pressmeddelande från Weald Action Group.

    Sarah Finch under en demonstration utanför Högsta domstolen. Foto: Weald Action Group

    Den brittiska regeringen har enligt lag åtagit sig att minska sina koldioxidutsläpp för att nå netto noll 2050. Jordens vänner och andra miljöorganisationer menar att fossilprojekt såsom Horse Hill underminerar dessa löften.

    Landskapet kring beviljande av planeringstillstånd för utvinning av fossila bränslen har förändrats i grunden. Framöver kommer det att bli svårare för dem som driver projekt för utvinning av fossila bränslen att få tillstånd för sina projekt. Så här står det i Högsta domstolens dom: ”Hela syftet med att utvinna fossila bränslen är att göra kolväten tillgängliga för förbränning.” säger Jordens Vänner i pressmeddelandet om Högsta domstolens beslut i Horse Hill fallet.

    Dokumenten som bevisar Timbros band till oljejätten Exxon

    Hundratusentals kronor har slussats från oljebolaget Exxon Mobil till tankesmedjan Timbro. Det ljusskygga Atlas Network förmedlade oljepengarna som var öronmärkta för att påverka den svenska klimatpolitiken. Nu offentliggör Supermiljöbloggen och Dagens ETC dokumenten som bevisar transaktionerna.


    Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

    Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik


    På Norrmalmstorg i Stockholm håller moderatveteranen Gunnar Hökmark ett tal till stöd för Ukraina. Han har lämnat partipolitiken men inte debatten och leder fortfarande tankesmedjan Frivärld som likt Timbro finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv. När Gunnar Hökmark konfronteras med kopplingarna till den amerikanska oljelobbyn viftar han avfärdande med handen och vägrar svara.

    Samma inställning har Timbros nuvarande vd PM Nilsson som kallar granskningen för ”konspirationsteorier” och säger sig inte ha sett några bevis. Men nu kan Supermiljöbloggen och Dagens ETC äntligen publicera flera dokument som i detalj beskriver hur oljepengar från Exxon slussats till Timbro. Dessa återfinns i slutet av denna text.

    Atlas betalade för notan

    De ekonomiska banden löper från nutid och flera decennier tillbaka i tiden. Timbro anslöt sig till Atlas Network redan på 1980-talet och är fortfarande medlem. Så sent som 2022 stod det oljefinansierade nätverket för notan när Timbros chefsekonom bjöds ner till ett möte i Warszawa.

    Men fler transaktioner uppdagas när Supermiljöbloggen och Dagens ETC granskar hundratals fax, brev och mejl. Kopior på checkar och fax från oljejätten Exxon Mobil till Atlas avslöjar återkommande överföringar under flera års tid. Tidigare sammanställningar av bland andra sajten DeSmog visar att Atlas under de senaste decennierna mottagit hundratals miljoner kronor från Exxon och andra storspelare i fossilindustrin.

    Pengarna har slussats vidare till tankesmedjorna i det globala Atlas-nätverket som i syfte att påverka klimatpolitik genom att bland annat sprida vilseledande rapporter och demonisera klimataktivister. Och den organiserade desinformationen har fått effekt. Klimatåtgärder har skjutits på framtiden efter kampanjer där svenska Timbro varit en del av maskineriet från allra första början.

    ”Hysteriska miljöorganisationer”

    Timbros tidigare vice vd Mattias Bengtsson berättar i Dagens ETC att Atlas stod för notan när klimatförnekaren John Stossel reste till Sverige. I en Svenska Dagbladet-intervju från augusti 1996 varnar han för risken med ”hysteriska miljöorganisationer”. Och i Atlas interna budgetredovisning listas ”Stossel tour” samt en överföring till Timbro på 20 000 dollar (motsvarande 40 000 dollar i dagens penningvärde).

    I ett fax berättar Atlas för Exxon om ”Stossels framgångsrika resa till Stockholm” och tillägger att ”dessa värdefulla förbindelser med forskare och utländska institut skulle kunna växa avsevärt med rätt omvårdnad.”

    Nya vänner i USA

    Under 1990-talet är Gunnar Hökmark partisekreterare för Moderaterna och samtidigt involverad i Timbro. Redan 1993 träffar moderattoppen två Atlas-chefer under ett möte i Stockholm och 1996 reser han för att träffa sina nya vänner i USA. Under ett besök i Washington D.C. får Gunnar Hökmark via Atlas kontakt med Cato Institute, Heritage Foundation och andra inflytelserika tankesmedjor finansierade av oljeindustrin. I ett fax till Atlas-chefen Leonard Liggio tackar Hökmark för en ”charmig och intressant middag” och skriver: ”Jag vill också tacka dig för din hjälp med att arrangera ett mycket intressant program.”

    Samma år lanserar Timbro en miljösatsning med ”avsikten att förmedla motbilder till domedagsprofetiorna”. Timbrotoppen Mattias Bengtsson reser till USA och deltar på flera seminarier med Fred Singer, en annan klimatförvillare som oljebolagen under många år anlitat som konsult. På ett Atlasmöte i Storbritannien i maj 1996 leder Fred Singer ett seminarium med rubriken ”Combating the international environmental agenda.” På deltagarlistan finns Mattias Bengtsson och Timbros dåvarande vd PJ Anders Linder. Kort därefter använder Timbro pengarna från Exxon till att producera miljönyhetsbrevet Ekvilibrium. Tankesmedjan sprider ett stort antal klimatskeptiska texter och en återkommande källa i artiklarna är den redan då mycket ifrågasatta experten Fred Singer.

    Året efter ökar Exxon sin finansiering av klimatförnekare. Atlas skriver till oljejätten och varnar för kommande regleringar och miljölagstiftning. Nätverket ber om pengar som ska ”bistå Atlas ansträngningar att nå opinionsbildare och beslutsfattare om det utbredda problemet med politiserad vetenskap, särskilt globala klimatförändringar”. Timbro nämns i ansökan som ”en potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt när det gäller reglering och miljöfrågor.” Exxon vill satsa sina resurser utanför USA och höjer därför anslagen till Atlas.

    1998 skickar Exxon en check på 50 000 dollar till Atlas som delar upp anslaget till flera tankesmedjor i det globala nätverket. Till Europa slussar Atlas vidare 5 000 dollar till Timbro och tre andra mottagare (motsvarande 9 600 dollar i dagens penningvärde).

    Året efter ökar oljejätten de europeiska anslagen till 7 000 dollar där Timbro är en av två mottagare. Atlas återrapporterar till sin finansiär att Timbro använt pengarna för att översätta böcker samt producera ett nyhetsbrev med miljötema.

    Samtidigt arbetar Atlas vidare med sin strategi att fånga upp unga högerpersoner och tidigt knyta dem till sig. Nätverket delar ut generösa stipendier till moderater, Timbro-anställda och högerdebattörer som får studera på amerikanska prestigeuniversitet.

    Atlas fortsätter än idag med att utbilda och forma marknadsliberala makthavare med sina klimatförvillande budskap. De fortsätter också att finansiera och organisera påverkans- och lobbyarbete som ämnar rasera miljölagstiftning, fördröja klimatomställningen och ta USA ur Parisavtalet, vilket SMB tidigare rapporterat om. 

    Våra dokument – en ögonblicksbild

    I detta nätverk av oljeindustrins fördolda intentioner och världens mäktigaste klimatförvillare är Timbro fortsatt medlem. Vi har här publicerat ett fåtal av de hundratals dokument vi har gått igenom, vilka återfinns i slutet av denna text. Timbros vd PM Nilsson kontaktades första gången tre veckor innan granskningen släpptes men har inte visat intresse av att varken svara på frågor eller ta del av dokumenten, som vi fram tills nyligen inte hade tillåtelse att publicera offentligt. Två veckor efter publicering kallar han granskningen för en konspirationsteori i Dagens Nyheter.

    DN:s kulturchef Björn Wiman svarar Nilsson och skriver att “[a]lla kan se att [Dagens ETC och Supermiljöbloggens] granskning bygger på dokumentation i form av mejl, fax och kopior på transaktioner och att stödet från Atlas Network i praktiken bekräftas av en tidigare Timbrochef”.

    Nu kan alla våra läsare, med eller utan anknytning till Timbro, se att vår granskning är allt annat än en konspiration. Vårt källmaterial utgör dock endast en ögonblicksbild. De dokument vi har gått igenom som visar betalningar till Timbro sträcker sig enbart mellan åren 1996 -1999. Vad som skett före eller därefter i form av finansiellt stöd mellan oljeindustrin och Atlas Network respektive Timbro kan vi inte med säkerhet veta. 

    Dokumenten

    Nedan har vi lagt in de dokument som granskningen är baserad på. Dokumenten ligger i kronologisk ordning och visar det intensiva samarbetet mellan Timbro, Atlas, och flertalet moderata politiker sedan början av 90-talet och två decennier framåt. Alla summor skrivs i dåvarande värde.

    Fax från Timbros grundare Sture Eskilsson till Atlas-chefen Leonard Liggio 14 oktober 1991. Eskilsson berömmer Liggios arbete och beskriver deras nära vänskap.

    Atlas-cheferna Leonard Liggio och Carl Helstrom besöker Stockholm den 18 mars 1992. På schemat finns möten med olika företrädare från Timbro och Svenska Arbetsgivareföreningen (numera Svenskt Näringsliv) samt ett möte på statsministerns kansli i Rosenbad med Carl Bildts planeringschef Olof Ehrenkrona.

    Deltagarlista för Atlas och Timbros gemensamma konferens på Grand Hôtel i Stockholm, 22-24 augusti år 1993. På gästlistan finns bland andra Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark samt PJ Anders Linder som är rådgivare i regeringskansliet och blivande vd för Timbro. Andra deltagare var Atlas-cheferna Alejandro Chafuen och Leonard Liggio, Sveriges utrikesminister Margaretha af Ugglas, moderata statsrådet Ulf Dinkelspiel, Svenska Arbetsgivareföreningens informationschef och sedermera vice vd på Svenskt Näringsliv, SvD-skribenten Janerik Larsson, samt Mats Johansson, dåvarande vd för Timbro.

    A letter from a professor

Description automatically generated

    Timbros vd Mats Johansson skriver sedan i ett brev daterat 27 augusti 1993 och tackar alla mötesdeltagare. Johansson skriver att han hoppas att samtliga av deltagarna är motiverade att utveckla nya och gamla kontakter för ytterligare aktiviteter jorden runt.

    A letter of a politician

Description automatically generated with medium confidence

    Fax från 8 februari 1996 skickat av Hans Birger Ekström, insamlingschef för Moderaterna, till Atlas-chefen Leonard Liggio. Ekström planerar en resa med moderata parlamentarikern Gunnar Hökmark till Washington för att få reda på mer om “Contract with America”, en republikansk politisk plan till stor del framtagen av Atlas-medlemmen Heritage Foundation.

    A letter with a signature

Description automatically generated

    Liggio svarar Ekström och Hökmark i ett fax samma dag. Liggio beskriver hur han bokat in möten med bland andra Tom Atwood från Heritage Foundation och Edward Hodgkins från Cato Institute, också medlem i Atlas.

    Fax från 29 februari 1996, Hökmark tackar Liggio för resan och arrangerandet av “ett mycket intressant program”. Timbros vd PJ Anders Linder står som cc på faxet.

    Schema från Atlas-möte i East Sussex, 9-11 maj 1996. Ett seminarium leds av klimatskeptikern Fred Singer med rubriken “Combating the International Environmental Agenda.” På deltagarlistan finns Timbros vice vd Mattias Bengtsson samt vd PJ Anders Linder. Senare samma år lanserar Timbro ett nytt programområde med syftet att “förmedla motbilder till domedagsprofetiorna och introducera medel för den goda miljöpolitiken som sätter människan i centrum”.

    Schema från Atlas-möte i Aten, 30 oktober -1 november 1997. Ännu ett seminarium av Fred Singer med rubriken “New information Technology and the Future of the Environment.” På deltagarlistan finns Timbros vice vd Mattias Bengtsson samt Timbro anställda Per Ericsson. Ericsson blir sedan ansvarig över Timbros miljönyhetsbrev Ekvilibrium där han återkommande använder Singer, samt andra personer och organisationer från Atlas, som källa.

    Fax från oljebolaget Exxon till Atlas den 21 november 1997 med en bifogad check på 25 000 dollar. Oljebolaget vill öka finansieringen till 50 000 dollar för år 1998 om Atlas kommer med ett förslag på hur Exxons pengar ska användas för att finansiera tankesmedjor utanför USA som “har möjligheten att påverka regeringars politik”.

    A close up of a paper

Description automatically generated

    Fax från Atlas till Exxon 29 januari 1998. Atlas har uppdaterat sitt miljöprogram efter Exxons önskemål. Timbro omnämns i ansökan som en “potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt gällande reglering och miljöfrågor.” Enligt förslaget skall 5000 dollar gå till Europa med Timbro som en av tre mottagare. Målet med finansieringen är bland annat att “öka tillgången till beslutsfattare, media och akademin”. Förslaget nämner även att boken ”Facts, not Fear”, en barnbok som ska ”motverka oansvariga påståenden från miljöextremister”, skall översättas till svenska, samt att Timbro ska bedriva miljöstudier och producera ett miljönyhetsbrev.

    Exxon är imponerade av Atlas förslag där Timbro står med som samarbetspartner och skickar en check till Atlas på 50 000 dollar den 27 februari 1998. 

    Slutrapport för Atlas och Exxons miljöprogram år 1998, fax från 29 mars 1999. Atlas summerar hur donationen på 50 000 dollar från Exxon har använts. I beskrivningen av Timbros insatser nämns bland annat hur Exxons pengar gått till produktionen av ett miljönyhetsbrev (Timbros Ekvilibrium skrivet av Per Ericsson), samt publicering av boken What went wrong in Sweden. Atlas avslutar med att tacka Exxon och skriver “få av dessa projekt hade varit möjliga utan Exxons generösa bidrag”.

    Fax från Atlas till Exxon 1 april 1999. Atlas förslag för hur ett bidrag från Exxon på 75 000 dollar skall delas ut under år 1999 till partnerinstitut runt om i världen. Till Europa skickar Atlas 7000 dollar, där Timbro nu är en av två mottagare. I beskrivningen av Timbro nämns det att Atlas nyligen hade ett möte med Timbros ledning där ledningen välkomnade ett fortsatt samarbete med Atlas kring bland annat miljöfrågor. Förslaget nämner även att Exxons finansiering kommer gå till forskning på miljöreformer i Skandinavien

    Atlas “General Operating Grant 1996”. Det största enskilda stödet på 20 000 går till Timbro för att finansiera den amerikanska klimatskeptikern och Atlas-anslutne John Stossels besök till Stockholm. Atlas skriver till Exxon i ett senare fax att Stossel träffade akademiker, regeringsföreträdare och journalister, och att dessa “värdefulla kontakter skulle kunna växa betydligt med rätt vårdande”.

    A letter of a person

Description automatically generated with medium confidence

    Fax från 17 maj 2011, skrivet av Håkan Tribell, tidigare chef för Timbro Idé och talskrivare åt bland annat Ulf Kristersson, till nuvarande Atlas-chefen Brad Lips. Tribell tackar för sitt deltagande i Atlas “ThinkTank MBA-program”.


    Lukas Frisell, Supermiljöbloggen
    Eigil Söderin, Dagens ETC
    Anton Borgström, Dagens ETC


    Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

    Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik

    Rekord för fossil energi trots att förnybart ökar

    Den som hoppats på att användningen av fossil energi börjat plana ut lär bli besviken över 2023 års globala siffror. Trots att förnybar energi växer så det knakar, användes mer fossila bränslen än någonsin tidigare. Den total efterfrågan på energi växer, och i globala syd ökar ännu användningen av olja och kol medan förnybart ökar i Europa.

    Det skriver tidningen The Guardian, baserat på en rapport från internationella Energy Institute, ett globalt organ för energisektorn. Enligt rapporten nådde världens konsumtion av fossila bränslen en rekordnivå 2023 – 1,5 procent högre än året innan – vilket orsakade utsläpp på över 40 gigaton koldioxid.

    Totalt sett stod fossila bränslen för 81,5 procent av världens energiproduktion. Samtidigt ökade sol och vindkraft kraftigt, med 13 procent till rekordnivån 4,748 terawatt-timmar. Konsumtionen av kol ökade med 1,6 procent och olja ökade med 2 procent. Användningen av fossilgas låg stabilt jämfört med året före.

    Fortsatt fossilberoende i utvecklingsländer

    Energianvändningen ser olika ut i olika delar av världen.

    “I avancerade ekonomier ser vi tecken på att efterfrågan på fossila bränslen har nått sin topp, men det kontrasteras med ekonomier in global syd där ekonomisk utveckling och förbättrad levnadsstandard fortsätter att driva på den fossila tillväxten”, säger Nick Wayth, chef för the Energy Institute till The Guardian.

    I Indien ökade användningen av fossila bränslen med hela 8 procent, vilket innebär att Indien nu använder mer kol än Europa och Nordamerika tillsammans. I Europa står emellertid fossila bränslen – för första gången sedan industriella revolutionen – för mindre än 70 procent av energin. Framför allt är det efterfrågan på gas som minskat sedan Rysslands anfallskrig på Ukraina.

    Klartecken från domstol för gruva i Gállok

    Högsta förvaltningsdomen ger klartecken till regeringens beslut om järnmalmsgruvan i Gállok (Kallak), Jokkmokks kommun.

    Frågan om en gruva i Gállok har varit omstridd, och efter regeringsbeslutet 2022 ansökte Naturskyddsföreningen om rättsprövning i ärendet. Både miljörörelsen och lokala samebyar har kritiserat och protesterat mot regeringens beslut. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att regeringens beslut godkänns.

    Det är en sorgens dag. Det är för oss obegripligt att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen till SVT.

    Detta beslut är dock inte det slutgiltiga steget för att öppna en gruva – härnäst krävs ett godkännande från miljödomstolen.

    Tydlig koppling mellan företags klimatrapportering och ökad lönsamhet

    En nyligen publicerad rapport, ”Nordic Climate Transparency Leadership”, visar en tydlig koppling mellan företags klimatrapportering och högre lönsamhet bland nordiska börsnoterade företag.

    Rapporten, framtagen av Open Sustainability Index och We Don’t Have Time, fokuserar på nordiska börsbolags beredskap inför EU:s nya direktiv för hållbarhetsrpportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

    I rapporten analyseras de största och mest handlade företagen på Nasdaq OMX Nordic 120-listan. Resultaten visar att en majoritet, 68 procent, av bolagen har fastställt vetenskapligt baserade klimatmål. Dock rapporterar enbart 48,5 procent av bolagen om sina faktiska klimatpåverkande utsläpp.

    Rapporterande bolag har högre avkastning

    De bolag som rapporterar klimatpåverkande utsläpp i alla tre led av produktionskedjan (det som brukar kallas scope 1, 2 och 3) – direkta utsläpp, energianvändning och indirekta utsläpp – har uppnått 28 procent högre avkastning än genomsnittet för listan.

    Det är tydligt att de företag som är ledande med noggrann och transparent rapportering inte bara gynnar miljön utan också ger ökad avkastning till sina aktieägare, säger Petter Palander, medförfattare till rapporten i ett pressmeddelande.

    Rapporten visar dessutom att en särskilt tydlig koppling mellan klimatrapportering och högre lönsamhet syns bland de företag som uppfyller de striktare kraven i den kommande CSRD-regleringen.

    Finansiella sektorn släpar efter

    Rapporten visar dock även att just den finansiella sektorn släpar efter, endast en fjärdedel av bolagen inom denna sektor har rapporterat om sina investeringars utsläpp. Dessa företag spelar en kritisk roll eftersom deras investeringsbeslut kan ha stor miljöpåverkan.

    Att endast en fjärdedel har rapporterat sina investeringars utsläpp indikerar att det finns ett betydande utrymme för förbättringar inom sektorn när det gäller transparens och ansvar i klimatrapporteringen.

    Ökad pesticidbelastning i europeiska jordbruk

    En ny forskningsstudie visar på en ökning av pesticidbelastningen i europeiskt jordbruk och pekar på de hälsoproblem som det kan leda till. Enligt forskarna behövs mer kunskap och förbättrade regleringsprocesser på området.

    Den nyligen publicerade studien som visar på den oroväckande trenden med ökande pesticidanvändning i EU kan läsas i tidskriften Environmental Pollution och är utförd av forskare vid flera tyska universitet. Pesticider är kemikalier som är framställda för att skydda växter eller jordbruksprodukter från olika skadegörare som insekter, ogräs, svampar och andra organismer som kan skada eller minska skörden.

    Enligt studiens resultat används särskilt höga nivåer av pesticider per hektar på Cypern och i Nederländerna. Mest pesticider används inom grönsaksodling och intensiva odlingar.

    Negativa hälsoeffekter av ökad pesticidbelastning

    När höga nivåer av pesticider används per hektar, så som syns i vissa områden i EU, ökar risken för negativa hälsoeffekter markant för människor som bor eller arbetar i närheten. Det beror på att pesticider kan kontaminera dricksvatten och jord, vilket leder till att människor som konsumerar vatten och livsmedel från dessa områden utsätts för kemikalierna. Här är några av de potentiella hälsoeffekterna som kan uppstå:

    • Akuta effekter: Kan inkludera hudirritation, andningsproblem och akuta förgiftningssymptom som kräver omedelbar medicinsk intervention.
    • Kroniska effekter: Långsiktig exponering kan bidra till utvecklingen av mer allvarliga hälsotillstånd som cancer, neurologiska störningar som Alzheimers sjukdom, och metabola sjukdomar som diabetes.
    • Reproduktion och utveckling: Vissa pesticider har visat sig störa reproduktiv hälsa, vilket kan leda till fertilitetsproblem och skador på ofödda barn.

    Effekter av EU:s förbud

    I artikeln beskriver forskarna hur EU mellan 2018 och 2023 förbjöd användningen av 14 specifika pesticider. Denna åtgärd ledde teoretiskt till en minskning av den totala pesticidbelastningen med 94 procent.

    Emellertid pekar studien på att när ett förbjudet ämne tas bort, kan det ersättas med en annan, godkänd pesticid som även den innebär hälsorisker. Det kan innebära att risker inte alltid elimineras utan istället enbart förändras.

    Forskarna menar att området behöver mer fokus och att det finns ett behov av att förbättra de processer genom vilka nya pesticider godkänns. Detta inkluderar att noggrant överväga vilka effekter ersättning av förbjudna ämnen kan ha.

    PFAS i Vättern-fisk skärper kostrekommendationen

    Bild på fisk

    PFAS-halterna i Vätternfisk är för höga och nu går länsstyrelserna runt sjön ut med skärpta rekommendationer för hur ofta fisken kan ätas. Barn och gravida bör inte äta Vätternfisk mer än tre gånger per år. Men rekommendationen ifrågasätts för att vara för generös.

    Det är efter provtagningar inom Vätterns miljöövervakningsprogram som rekommendationen utfärdas gemensamt av länsstyrelserna i Jönköping, Östergötland, Örebro och Västra Götaland.

    Vår sammanlagda bild av situationen i Vättern visar nu att alla fiskarter som undersökts har förhöjda halter av PFAS. Nu utökar vi därför rekommendationerna till att gälla all fisk fångad i Vättern, säger länsfiskekonsulent Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län i ett pressmeddelande.

    Kräftor som odlas och fångas i Vättern har tidigare uppvisat lägre halter och ingår inte i rekommendationen. Men denna art ska analyseras igen i ett nytt provtagningsprogram som inleds nu.

    PFAS, eller Perfluorerade alkydsubstanser, utgör en stor grupp med tusentals kemikalier som är bland de mest spridda i världen efter decenniers användning inom en lång rad områden, som till exempel släckskum, textilimpregnering, hudkrämer, skidvallor och skidvallor.

    De bryts i stort sett inte ned i naturen, och skadliga långtidseffekter, som viss cancer, hormonstörningar och sämre immunförsvar, har blivit allt mer uppenbara, här Livsmedelsverkets översikt i ämnet.

    Länsstyrelsernas beslut är tillfälligt i väntan på att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, nästa år väntas bli klar med sin risk- och nyttoanalys för fiskföda. Då kan förändringar bli aktuella.

    Rekommendationen säger alltså att små barn, samt gravida och kvinnor som tänkt skaffa barn ska undvika att äta Vätternfisk mer än tre gånger per år. Vuxna män och kvinnor för vilka barn inte är aktuellt kan äta fisk en gång per månad, enligt bedömningen.

    I EU:s förordning från 2023 om så kallat högsta tolerabla veckointag av olika kemikalier angavs även ett värde för de fyra vanligaste PFAS-kemikalierna. Det sattes till 4,4 nanogram (miljarddels gram) per kilo kroppsvikt och vecka för att undvika långtidsskador.

    Sett i ljuset av EU-regeln är rekommendationen för Vätternfisk för generös. Det anser ARV, Aktionsgruppen Rädda Vättern, i en kommentar till länsstyrelsernas beslut. Föreningen är inblandad i en juridisk strid med regeringen om sanering av den PFAS–förgiftade marken kring den militära flygplatsen i Karlsborg och kräver stopp för fortsatta läckage till Vättern, vilket SMB tidigare berättat om.

    Länsstyrelserna berättar inte att vi samtidigt varje dag får i oss PFAS från annat än vätternfisk: nämligen från dricksvattnet, från ägg, kött, grönsaker och från dammet vi har inomhus, säger Elisabeth Lennartsson, ordförande för ARV i ett pressmeddelande.

    Föreningen kommer nu att tillfråga länsstyrelserna om hur man resonerar och, säger man, ”publicera svaren.”

    Nina Ekelund: ”Kalla mig inte miljömupp”

    Det som näringslivets hållbarhetsmedvetna vd:ar säger idag sade ’miljömuppar’ för tre decennier sedan. Ändå erläggs de som arbetar för en bättre, hållbar, värld med nedtryckande epitet. I själva verket är de hjältar, skriver Nina Ekelund i veckans fristående söndagskrönika.

    Krönika När jag var yngre så blev jag ibland presenterad som ”miljömupp”. Det kunde vara kompisar som presenterade mig för sina kompisar och så la de till ”men hon är bra ändå”. Ibland hände det också i mer professionella sammanhang att jag kallades ”miljömupp”. Jag minns att jag alltid tog illa vid mig och jag tror inte jag sa ifrån någon gång. Just idag undrar jag varför… 

    Vad är en miljömupp i dagens Sverige? En googling bort beskrivs miljömupp som ”en person som tror sig värna miljön genom att leva efter något slags självuppfunnet rättesnöre”. Ytterligare en googling bort beskrivs ”mupp” som ett ”nedsättande ord som används för att beskriva en person som är dumskalle eller konstig på ett negativt sätt.” Med kompletteringen ”så om någon kallar dig en mupp, är det inte precis en komplimang.” 

    Vid några tillfällen minns jag att jag till och med hörde en tidigare kollega presentera sig och säga ”ja, jag är en sån där miljömupp”. Liksom en anti-komplimang om sig själv?

    Skulle jag någonsin komma undan med att jag presenterar min kompis eller kollega som en forskarmupp, politikermupp, journalistmupp, konduktörsmupp eller bagarmupp? 

    De planetära gränserna ställer höga krav

    Okej, värst vad hon är känslig, kanske någon läsare tänker. Nä, inte särskilt. Men vet du, jag kom att tänka på denna epitet när jag stolt ser tillbaka på vad vi jobbat med det sista halvåret i Hagainitiativet. Vi har haft en aktiv dialog med alla europaparlamentariker om att klimatomställningen är viktig och kräver höga ambitioner. Senaste veckan har vi publicerat två rapporter, bland annat vårt klimatbokslut. Förordet till bokslutet, signerat av 11 vd:ar, fick mig att fundera på mupperiet. Vd:arna skriver så här:

    ”Planeten bedöms nå 1,5 graders uppvärmning inom kort vilket ställer höga krav på oss i näringslivet. Det handlar om hela mänsklighetens, och framför allt den unga generationens, möjlighet till ett hoppfullt, hållbart och rättvist samhälle.”

    Att år efter år skriva att vi måste agera nu, kan låta som en ihålig upprepning. Men för oss och våra verksamheter är det på riktigt. Hela energi- och klimatomställningen och de planetära utmaningarna ställer höga krav på oss företagare, politiker och alla som har möjlighet att agera.”

    Då muppar, nu hjältar

    Inte skulle någon presentera en vd för ett storföretag för miljömupp. Tvärtom är det nu helt inne att jobba med miljö- och klimatfrågor. Ja, det är till och med lite trendigt. Men när jag läser texten och tänker tillbaka: Det är ju precis det vi ”miljömuppar” sa för 30 år sedan. Det handlar om mänskligheten och vi måste agera nu. Då mupp, nu näringslivshjälte, i alla fall enligt vissa politiker. 

    Vi spelar roulett med framtiden, och alla de som arbetar för en bättre värld är mina hjältar. Om du sjunger, forskar, driver företag, gör filmer eller på annat sätt medverkar till att minska trycket på planeten, för att framtidens generationer ska få en lika bra värld som jag växt upp i, så sträck på dig! 

    Du har förmåga att tänka i sju generationer framåt, istället för hur långt näsan räcker. Du har integritet, istället för att bara flyta med strömmen. Du är min hjälte! 

    Jag önskar dig en riktigt glad midsommarhelg!

    Nina Ekelund är generalsekreterare för företagsnätverket Hagainitiativet och fristående krönikör för Supermiljöbloggen.

    Försäkringsersättningar för miljarder: ”Klimatförändringarna drabbar oss här och nu”

    Ett fritidshus är översvämmat.

    De senaste fem åren har 50 000 svenska villor drabbats av så allvarliga naturskador att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.

    – Klimatförändringarnas effekter drabbar oss här och nu – tiden när svenskarna inte behöva anpassa sin bostad är över. Antalet naturskador på småhus kan skilja sig åt mellan olika år men vi ser att antalet ökar, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, till Supermiljöbloggen.

    Vatten- och vindskador dominerar

    Sammanställningen visar att 80 procent av naturskadorna som villaägare fått ersättning för är vattenrelaterade eller har uppstår i samband med kraftig vind.

    – I framtiden kommer Sverige bli blötare, torrare och varmare, med både fler skyfall och fler värmeböljor. I takt med att extremväder blir allt vanligare är viktigt att se om sitt hus, både för att minska risken för skador och för att det ska vara behagligt att bo där, säger Per Sangrud.

    Gävle värst drabbat

    Totalt har cirka 2 procent av alla villor i Sverige fått försäkringsersättning på grund av naturskador sedan 2018. Den plats i Sverige som varit värst drabbat av naturskador är Gävle, där har 15 procent av villorna fått försäkringsersättning. Det beror på det skyfall år 2021 som drabbade staden och orsakade översvämning i 4000 till 5000 villor, vilket resulterade i försäkringsersättningar på 1,1 miljarder kronor.

    Framtida försäkringskostnader

    Vad innebär det ökande antalet naturskador för försäkringskunderna? Kan vi förvänta oss dyrare försäkringar i framtiden?

    – Det är ett ämne som diskuterats flitigt de senaste åren men den frågan får försäkringsbolagen själva svara på. Hur naturskador påverkar småhus i Sverige beror mer på var vi bygger än hur vi bygger. Problemet vi ser idag är att många kommuner beviljar bygglov i områden där de inte borde göra det, svarar Per Sangrud.

    Klimatanpassa din fastighet

    För att minska risken för naturskador rekommenderas villaägare att vidta åtgärder för att klimatsäkra sina fastigheter. Det kan inkludera förbättrad dränering, att installera backventiler i avloppsystemet och att inte placera dyrbara föremål i källaren. Här kan du läsa mer om hur du kan klimatsäkra din fastighet.

    Om klimatet är ”existentiellt” för Timbro idag krävs självrannsakan

    Så blev till sist Supermiljöbloggens och ETC:s granskning av Timbros mångåriga samarbete med oljebolagens trojanska häst, amerikanska Atlas Network, kommenterat av den idag högsta ansvarige, Timbros vd PM Nilsson. I en replik till DN:s kulturchef klandrar han att tidningen spritt vår ”konspirationsteori”, som han kallar den. Det är olyckligt att vi inte istället getts möjlighet att visa våra kort för honom.

    Ledare Det är ytterst relevant och korrekt att be högsta chefen för en organisation, som under en lång följd av år har samarbetat med en av de absolut viktigaste och mäktigaste organisationerna för att spela ned klimatförändringarnas oerhörda allvar på uppdrag av fossilindustrin om kommentarer och förklaringar till dessa våra avslöjanden.

    När Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman i sin helgkrönika lyfter fram vår granskning av Timbro – som viftas bort och förtigs när det bara är SMB och ETC som vädjar om kontakt med de inblandade – är det omöjligt för PM Nilsson att inte gå i svaromål.

    Han säger nu till DN i sin replik att klimatet är en ”existentiell” fråga för Timbro. Då borde han ha varit en smula nyfiken på att syna våra oerhörda påståenden, givet de historiska och nutida fossilkopplingar och klimatförvillanden som vår granskning påvisar.

    Men han avfärdar vår granskning, byggd på noggrann läsning av hundratals dokument, som ”konspirationsteorier”. Det är mycket beklagligt att ett omfattande journalistiskt arbete under lång tid avfärdas med liknande ordval som Kalla Faktas wallraffande med dold kamera i SD:s trollfabrik.

    Om klimatet är ”existentiellt” för Timbro idag är detta mycket glädjande. Men bevisligen har det motsatta gällt under alldeles för många år för denna organisation. Det har varit lätt att följa den klimatförvillande tråden hos Timbros och Timbro-associerade makthavares agerande under lång tid.

    Påståendet att klimatfrågan är existentiell förutsätter alltså en omprövning av vad organisationen står för, och gör. Trovärdigheten kräver självrannsakan om alla de år då det varit existentiellt för Timbro att spela ned klimatfrågan och motarbeta alla rimliga politiska initiativ för att bromsa klimatutsläppen. Kanske bör PM Nilsson ta initiativ till en helt rimlig och relevant vitbok, till exempel? Och bemöta Supermiljöbloggens och Dagens ETC:s frågor.

    En mer hållbar textilindustri: kraftiga åtgärder behövs

    Textilindustrin är en av våra mest smutsiga industrier. För att bryta detta och skapa en mer hållbar textilindustri behövs flera åtgårder, bland annat förändrade konsumtionsmönster, tillverkningsprocesser och striktare lagstiftning. Detta är vad deltagarna på årets stora textilkonferens i Bryssel enades kring.

    I mitten av maj hölls konferensen Threads of Change: Systemic Transformation of the Textile Sector i Bryssel. Konferensen är ett led i FN:s och EU:s försök att samarbeta för en mer hållbar textilindustri. Talarna lyfte bland annat tidigare rapporters och utredningars resultat som pekar på textilindustrins centrala roll i bekämpningen av klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar.

    Veronika Hunt Šafránková, chef för FN:s miljöprogram i Bryssel, framhöll att textilindustrin varje år står för upp till åtta procent av de globala växthusgasutsläppen. Hon belyste även industrins enorma vattenförbrukning, motsvarande 86 miljoner olympiska simbassänger årligen, och dess bidrag till nio procent av all mikroplast i våra hav.

    Inger Andersen, generaldirektör för FN:s miljöprogram, underströk de negativa konsekvenserna av slit- och slängkulturen i välbärgade länder. Andersen betonade behovet av att reformera modeindustrin och övergå till mer cirkulära affärsmodeller.

    Sammantaget enades deltagarna om att kraftfulla åtgärder behövs för att minska textilindustrins negativa miljöpåverkan. Nedan är några av de huvudsakliga åtgärder och tillvägagångssätt som framhölls:

    • Förändrade konsumtionsmönster: Konsumenter behöver uppmuntras att göra mer hållbara och etiska modeval.
    • Förbättrade tillverkningsprocesser: Industriens aktörer behöver implementera mer hållbara tillverkningsprocesser. Till exempel kan det vara att minska användningen av skadliga kemikalier, optimera energianvändning, och förbättra vattenhanteringen.
    • Investering i infrastruktur: Det är viktigt att investera i infrastruktur som stöder återanvändning och återvinning av textilier. Detta kan inkludera utveckling av teknologier för att förbättra återvinningen av textilfibrer och att skapa system för effektivare insamling och hantering av textilavfall.
    • Samverkan mellan sektorer: Behov finns av bättre samarbete mellan olika intressenter i textilindustrin, inklusive designers, tillverkare, återförsäljare, policyframställare och konsumenter.
    • Striktare lagstiftning: Striktare regelverk som uppmuntrar eller kräver hållbar praxis inom industrin behövs. Detta kan exempelvis vara lagar som kräver fullständig redovisning av miljöpåverkan i tillverkningskedjan eller förbud mot att förstöra osålda varor.
    • Stödja innovation och teknologiutveckling: Det är nödvändigt att stödja innovation inom materialvetenskap och återvinningstekniker. Detta kan leda till utvecklingen av nya, mer hållbara textilmaterial och förbättrade metoder för att återvinna kläder och andra textilier.

    Välja rätt solskydd för både hälsa och miljö

    På sommaren behöver många solskyddsmedel för att skydda huden från starka solstrålar. Dock innehåller många av dessa skyddande medel kemikalier som är farliga för såväl miljön som människors hälsa. Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ? SMB har testat marknaden.

    Som SMB tidigare rapporterat är inte solskyddsmedel enbart positiva för miljön och hälsan. Enligt en forskningsöversyn publicerad i Applied Sciences 2023 innehåller många konventionella solskyddsmedel kemikalier som är hormonstörande, potentiellt cancerframkallande och farliga för miljön.

    I samma översynsartikel betonar forskarna behovet av striktare reglering och information till konsumenter. Men följer marknaden förmaningen?

    Flera farliga kemikalier i vanliga solskyddsprodukter

    Nja, på marknaden finns flera solskyddsmedel som innehåller farliga kemikalier. Bland annat är oxybenzone en vanlig ingrediens i solskyddsmedel. Den används för dess förmåga att absorbera ultraviolett ljus och därmed fungera som ett kemiskt filter som hindrar ljus från att nå huden.

    Dock har oxybenzone också skadliga effekter på miljön, särskilt på vattenlevande ekosystem. Vårt kombinerande av sol och bad är en orsak till att kemikalien ofta hamnar i vattenmiljön. Forskning har bland annat kopplat oxybenzone till skador på korallreven. Dessutom påverkar oxybenzone sjögräs på liknande sätt.

    Zinkoxid är ett annat vanligt ämne i solskyddsmedel som har visat sig kunna skada immunförsvaret hos musslor och på så sätt även påverka det akvatiska ekosystemet negativt.

    Men det är inte bara miljön som påverkas negativt av kemikalier i solskyddsmedel. En undersökning av Råd & Rön från 2023 fann att 31 undersökta solskyddsprodukter innehöll ämnen som misstänks vara hormonstörande.

    Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ?

    Utifrån rådande kunskap om den negativa påverkan som vanliga kemikalier i solskyddsmedel kan ha på miljön och hälsan, skulle ett alternativ kunna vara att förbjuda produkter med farliga kemikalier. Då hade alla konsumenter kunnat skyddas.

    Dock, situationen är istället att många solskyddmedel innehåller farliga kemikalier. Det innebär att det är upp till konsumter själva att välja solkyddsmedel som inte innehåller någon av kemikalierna som kan ha negativ påverkan på miljön eller hälsan.

    Utifrån det här testade SMB hur lätt det är som konsument att välja solskyddsmedel utan skadliga kemikalier. Testet genomfördes genom att besöka de större konventionella onlinesajterna och några fysiska butiker som erbjuder solskyddsmedel, bland annat apotek, kosmetikahandel och större livsmedelskedjor, med syftet att se vilken guidning man som konsument får kring valet av solskyddsmedel.

    Solskyddsmedel på onlinesajter

    Inte någon konventionell sajt utan tydligt miljö- eller hälsofokus som besöktes hade tydlig information om riskerna som vissa kemikalier i solskyddsmedel kan innebära för människors hälsa och vattenmiljön. Det innebär att konsumenter som inte själva känner till riskerna saknar guidning till produkter med säkra kemikalier på dessa sajter. Undantagen är sajter med fokus på miljö och hälsa, på dessa fanns mer guidning.

    Majoriteten av produkterna som frontades var inte miljöcertifierade eller på annat sätt märkta så att konsumenten tydligt ser vilka kemikalier produkten innehåller utan att läsa innehållsförteckningen. Det vill säga, väljer man som konsument första produkten som dyker på sajten är det troligtvis en produkt som inte är miljömärkt och som kan innehålla farliga kemikalier. Men återigen, det var en stor skillnad mellan konventionella sajter och sajter med fokus på miljö eller hälsa, där de sistnämnda oftast frontar solskyddsmedel utan farliga kemikalier.

    För den medvetne konsumenten är det därmed relativt lätt att online både få tag på både miljömärkta solskyddsmedel och andra solskyddsmedel utan farliga kemikalier. Bland annat erbjuds dessa solskyddsmedel av Jordklok, Apoteket, Kronans Apotek, Häsokraft och Coop. Dessutom kan man hitta vilka varumärken som är miljömärkta hos bland annat Svanen och Bra Miljöval.

    Inte miljöcertifierade alternativ i alla butiker

    Men om man som konsument spontant ska handla ett solskyddsmedel, till exempel på vägen till stranden, hur guidas konsumenten då? Som test besökte SMB sex butiker som säljer solskyddsmedel i Uppsala centrum: Normal, två Apoteket, Ica, Kronans Apotek och Hälsokosten.

    I alla butiker utom ett Apotek fanns det någon produkt som var miljömärkt eller uppmärksammade kemikalieinnehållet. Apoteket som saknade ett sådant solskyddsmedel hänvisade dock till en annan butik i närheten som hade ett miljöcertifierat solskydd. Normal och Ica hade inte miljöcertifierade solskyddsmedel, men en Niveaprodukt märkt med texten ”Ocean Respect” samt informationen att produkten inte innehåller octocrylene, oxybenzone och octinoxate.

    Vad som emellertid framkom tydligt var att det inte var produkternas kemikalieinnehåll som frontades för konsumenten. Lättast var att hitta en konventionell produkt som inte var miljömärkt och som innehöll kemikalier som kan skada miljön eller hälsan. Ingen av butikerna hade heller någon särskild skriftlig information om riskerna med vissa kemikalier i solskyddsmedel.

    Det gäller att konsumenten själv är påläst

    Sammantaget är slutsatsen att ja, det går att få tag på solskyddsmedel utan farliga kemikalier, men inte överallt och det är viktigt att vara påläst. Majoriteten av produkterna som erbjuds på marknaden är inte miljömärkta och riskerna med farliga kemikalier uppmärksammas inte.

    Det krävs att konsumenten redan känner till miljö- och hälsorisker för att kunna finna alternativa solskyddsmedel som inte är farliga för miljön och hälsan. Det verkar därmed som att forskarnas råd om striktare reglering och mer konsumentinformation inte efterföljs i Sverige.

    Lagen om naturrestaurering godkänd till slut!

    EU:s nya lag om att restaurera skadad natur och förstörda ekosystem har slutligen godkänts i ministerrådet. Lagen stoppades oväntat i våras efter ett kontroversiellt ingripande i elfte timmen av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

    Lagen stipulerar att EU:s medlemsländer ska återställa 20 procent av skadade ekosystem, både på land och i hav till år 2030, vilket SMB tidigare berättat om.

    Att lagen räddades ur sin djupfrysning beror på att Österrikes miljöminister i helgen tilkännagav att hon ändrat uppfattning och vill rösta ja. Detta trots att hennes chef, premiärminister Karl Nehammer beordrat henne att rösta nej, uppger DN.

    Lagen beskrivs som mycket väsentlig för att EU-länderna ska ha en chans att uppfylla FN:s mångfaldsmål. Trots att detta mål har undertecknats och godkänts, valde den svenska regeringens ansvarige minister att i ett sent läge strax inför ministerrådets formella godkännande av lagen övertala Ungerns regering att ändra sig.

    Lagen hade kunnat dö sotdöden om ingen ändrade sig tillbaka. Men så blev alltså fallet i helgen, när Österrikes fackminister uttalade att hon bytt uppfattning.

    Peter Kullgren motiverade sin övertalningskampanj med att han såg det som naturligt att utnyttja varje tillfälle som finns att påverka beslutet i en fråga där Sveriges intressen hotas. Det handlar framförallt om den industriella skogsnäringen och jordbruket, där hans uppfattning är att lagen kommer att hindra och detaljreglera allt för mycket.

    Att Kullgren intervenerade i en fråga där en annan minister är ansvarig, och dessutom i ett mycket sent skede, har från experter på EU:s beslutsprocesser beskrivits som ovanligt. Märkligt är också att lagen i ett tidigare skede efter parlamentets godkännande hälsades välkommen av miljöminister Romina Pourmokthari i hennes kommentar till nyhetsbyrån Omni.

    SMB har tidigare frågat klimatminister Romina Pourmokthari om hon var införstådd med ministerkollegans kupp dagarna före omröstningen i ministerrådet. Hennes pressekretare svarade att hon inte hade möjlighet att lämna någon kommentar.

    SMB har inte heller fått något svar på samma fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

    Så ska beslutsfattarna få grepp om kemikalierna

    FNs internationella klimatpanel IPCC:s arbetssätt är förebilden för den kemikaliepanel som nu sätts upp inom FN. De skenande mängderna kemikalier som det idag finns dålig kunskap om vad gäller effekter på människa och miljö ska få ett eget forskarråd.

    Supermiljöbloggen följer sedan länge det viktiga arbetet med att minska användningen av farliga kemikalier och har rapporterat om ansträngningarna inom FN-systemet för att få till stånd en internationell forskarpanel för att hantera riskerna.

    FN kommer nu att inrätta en global forskarpanel för hantering av risker med kemikalier. Precis om IPCC, FNs klimatpanel, kommer den nya panelen för kemikalier att ge underlag till beslutsfattare.

    Idag upptäcks många risker först i efterhand när kemikalier redan används i stor skala, berättar Ekot. Forskaren Marlene Ågerstrand har länge lyft riskerna med kemikalieanvändningen. I en intervju med Ekots Annika Digreus berättar hon om hur viktigt det är att få fram ökad kunskap till beslutsfattare om de tusentals kemikalier som idag används, utan att vi egentligen vet så mycket om dess effekter på människa och miljö.

    Arbetet med att få till stånd en FN-panel för kemikalier har pågått sedan 2022 och 17-21 Juni hålls ett möte med experter på området i Genève. Förhoppningen är att detta möte innebär konkreta steg för att etablera och komma igång med en panel för att råda bot på okunskapen om kemikalier och hantera riskerna som kemikalier innebär för människor och miljö.

    Amerikanska fossilgranskaren: ”Timbro ingår i global kampanj som svartmålar Greta Thunberg”

    En farlig ”klimatpopulist” som vill ”upphäva den liberala demokratin”. Så beskrivs Greta Thunberg i tankesmedjan Timbros kanaler. De svenska utspelen ingår i en global kampanj för att demonisera klimatrörelsen, arrangerad av Atlas Network. Det visar en granskning av klimatjournalisten Amy Westervelt.

    Denna text är skriven av Dagens ETC:s reporter Eigil Söderin.

    Det började i augusti 2018 när den unga aktivistens skolstrejk utanför svenska riksdagen tände en global massrörelse. När generation Greta fyllde gator och torg med enorma demonstrationer världen över började oron sprida sig i oljebolagens styrelserum. 

    Interna marknadsföringsdokument från oljejätten BP som läckt ut till sajten Drilled avslöjade hur överrumplad branschen var av den nya unga klimatrörelsen. För att slå ner det gröna hotet anlitade de en armé av tankesmedjor.

    Uppskruvad Greta-kritik

    Ju starkare nätverket Fridays for future blev desto högre blev tonläget i den svenska klimatdebatten. I Timbros nätmagasin Smedjan publicerades texter som varnade för att klimatpopulister ”hyser en längtan efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen”. Men den uppskruvade Greta-kritiken var inte bara uttryck för spontana högeråsikter.

    Journalisterna Geoff Dembickis och Amy Westervelts granskning visar att utspelen följer ett globalt mönster. Formuleringar och talepunkter återanvänds i land efter land och i bakgrunden finns det ljusskygga Atlas Network.

    – Vi började märka att alla slags debattörer upprepade liknande saker. Och det händer inte om det inte finns någon form av samordning av meddelanden. De lägger verkligen ett stort fokus på att kunna dela idéer fram och tillbaka, säger Amy Westervelt.

    500 medlemsorganisationer

    Som Supermiljöbloggen och Dagens ETC tidigare avslöjat har Timbro fått pengar och stöttning från Atlas Network som i sin tur finansieras av fossilindustrin. Det internationella nätverket finns representerat i 100 länder av 500 medlemsorganisationer som förespråkar en politik för ”fri marknad”. 

    Medlemmarna har nära kontakt och utbyter idéer, tips och strategier på återkommande möten. Och det är tack vare Atlas som det nu i flera länder sprids en allt hårdare retorik som svartmålar klimataktivister. Utspelen plockas upp av medier och leder i slutändan till en kriminalisering av dessa grupper. 

    Det visar en granskning publicerad av de amerikanska sajterna Drilled och DeSmog.

    – Hela Atlas-nätverket har älskat att smutskasta Greta sedan hon dök upp. Men i Sverige fanns det en mycket intressant inramning av henne från Timbro, säger Amy Westevelt.

    Den initiala kritiken handlade om Greta Thunbergs unga ålder. Hon förstår inte ens ekonomin. Hon borde stanna i skolan.

    – Sedan började det förändras när hon blev äldre. Och jag tror att när hon fick mer inflytande i världen började det skifta till att hon är farlig och gör barn deprimerade. Greta är en nihilist och extremist.

    Timbro har sagt att de har sina åsikter oavsett Atlas. Vad säger du om det svaret?

    – Jag tror att båda sakerna kan vara sanna. De utesluter inte varandra. Men jag tror också att de lägger till sin röst till många andra röster som säger mycket liknande saker. Hela anledningen till att Atlas finns är den typen av förstärkning och upprepning.

    Sedan Atlas Network grundades 1981 har nätverket finansierats av fossilindustrin. Oljejättar som Exxon Mobil och Koch Industries har slussats hundratals miljoner kronor via Atlas till Timbro och andra medlemsorganisationer för att bekämpa klimatrörelsen. 

     – De har gjort mycket för att avhumanisera och kritisera klimataktivister. För ett decennium sedan började de sprida idén att klimataktivister var ett unikt hot mot samhället, att de borde kallas terrorister, att de är extremister.

    ”Ingripa resolut och helst förebyggande”

    Demoniseringen av klimataktivister leder till hårda politiska förslag. När en serie vägblockader genomfördes under 2023 av bland andra gruppen Återställ våtmarkerna följdes det av en uppskruvad retorik från högerpolitiker. 

    En av de mest högljudda är riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) som gett ut böcker på Timbro förlag. I ett debattartikel uppmanade Kärrholm Polisen att ”ingripa resolut och helst förebyggande” och gripa klimataktivister innan de ens misstänkts för brott.

    Amy Westervelt säger att vi inte ska underskatta tankesmedjornas makt.

    – De har ett märkligt stort inflytande över politiken. Och oljebolagen skulle inte spendera alla de här miljonerna om de inte fick valuta för pengarna.

    Leif Öster: Skogen än mer i fokus i Sverige och EU efter valet

    Bild på flygande spillkråka utanför boet

    Med en hel drös nya lagar och förordningar på gång från EU, och hela fyra pågående nationella skogsutredningar kommer skogsfrågan garanterat vara i fokus ett bra tag än. Det skriver SMB:s Leif Öster i sin krönika, och konstaterar att regeringen inte gjort det lätt för sig – precis som dagens skogsbruk med avverkningar mitt under häckning gjort det väldigt mycket svårare för våra vilda fåglar.

    Nu när EU-valet är över, fortsätter säkert debatten om skogarna. EU har redan fattat en rad beslut som påverkar skogsbruket – och fler beslut finns i pipeline. Här hemma pågår tre olika skogsutredningar och strax innan EU-valet startade regeringen en fjärde (!) utredning. Nu ska även artskyddet ses över. Regeringen valde dock i sin pressinformation att inte nämna ordet fåglar, vilket fick LRF gå i taket som skriver att ”eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas”. LRF fick i detta omedelbart stöd av SD.

    Det här med fåglar och skogsbruk är intressant. I princip är alla vilda fåglar fridlysta och skyddas av både svensk lagstiftning och av EU:s fågeldirektiv (2009/147/EC), unionens första regelrätta naturlagstiftning. Inte enkelt för skogsbruket att hantera. Och inte lätt för regeringar att ändra på. 2022 försökte den dåvarande regeringen lätta på skyddet för fåglar på individnivå men beslutet blev mycket svårtolkat .

    Fåglarna försvann när TV ville filma

    På den tiden som skogsbruk bara bedrevs vintertid var det här med fåglar en ickefråga. Men nu med skogsbruk året om sägs det att över en miljon fåglar årligen drabbas av svenskt skogsbruk. Och just fåglar verkar vara något som engagerar allmänheten och väljarkåren. Så häromåret ringde en stor TV-kanal till mig och ville montera små kameror på träd som skulle fällas.  

    Tanken var att filma ägg och ungar som mosas när träden avverkades. Detta trots att alla fåglar är fridlysta och inte får störas. Flera andra länder har förbud mot skogsbruk under häckningstid. TV-kanalen ville skapa debatt om det rimliga i att avverka under den mest intensiva häckningsperioden. Och man ville lyfta skogsägarnas ansvar i detta. 

    Det blev inget reportage eftersom fågelföräldrarna flyttar om en kameraman kommer kättrande i trädet. Och utan dramatiska bilder minskade nyhetsvärdet. Men flera intressanta frågor kvarstår. Här finns frågor om skogsägarnas kunskap. Och om alla fågelarter ska ha samma skydd. Men också hur det kommer sig att vi har ett skogsbruk som i princip varje dag riskerar att bryta mot lagen. Mycket motsägelsefullt är det, dessutom, att en del av dessa fridlysta fåglar samtidigt tidvis är jaktbart vilt. 

    Fyra skogsutredningar samtidigt.

    Nu ska frågor om artskydd, skogsägarnas ansvar och framtida skogsbruk utredas grundligt. Inte mindre än fyra olika skogsutredningar kommer att avrapporteras innan årsskiftet. 

    Först ut är Svenska kyrkans skogsutredning som den 25 september ska lämna sin slutrapport. Den följs med stort intresse, eftersom just denna utredning är initierad av en stor markägare och inte av regeringen. Utredningen leds av den erfarne förre generaldirektören på Skogsstyrelsen och landshövdingen Göran Enander. Han ska försöka svara på vad som utgör ett kyrkligt hållbart skogsbruk. Och hur når man dit? Kyrkan är landets femte största markägare och de 13 stiften ansvarar för 469 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.

    Näst på tur är den nya Miljömålsberedningen som under ledning av rutinerade Lars Tysklind ska avge en särskild rapport om skog. Den 2 december ska man ” föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald, samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF)”. 

    Det är inget enkelt uppdrag.  Men Tysklind är rutinerad och ledde åren 2020-21 framgångsrikt det stora arbetet med den relevanta och läsvärda Artskyddsutredningen SOU 2021:51. Bland annat Kungliga Vetenskapsakademin konstaterade att ”detta är en gedigen och seriöst genomförd utredning och stödjer flertalet av de förslag som läggs fram”. 

    Pinsam hantering från regeringens sida

    Men regeringens agerande efter remissomgången blev rent pinsamt. Istället för att respektfullt ta del av Tysklinds många vettiga förslag startar man nu istället en ny artskyddsutredning. Troligen kommer en internutredare föreslå att både skärpa artskydet för utsatta arter och mildra för andra mera vanliga. Ingen enkel uppgift förstås. Utredningen ska presentera sitt förslag den 31 december 2024. 

    Lite kul är sista stycket i pressmeddelandet om att:  ”Regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till”.   Jaha, allt annat vore väl orimligt. För det är väl endast inskränkningar i den lagliga markanvändningen som kan ersättas?

    Den fjärde utredningen är den ”nya skogsutredningen” som ska utreda skogsbruket till 31 augusti 2025. Redan den 31 december 2024 ska man komma med ett delbetänkande.  I en stor ATL-intervju kommenterar utredaren Göran Örlander dagens skogspolitik som bygger på ”frihet under ansvar”.  Han menar att ”Skogspolitiken ska bygga på att man lägger mycket ansvar på skogsägaren. Då måste regelverk och hela politiken vara inriktad på det”. Ja. Det låter klokt att reda ut vilket ansvar vi skogsägare egentligen har.  Helt klart är att det finns ett uttalat kunskapskrav på skogsägarna i 1993 års skogspolitiska beslut som gäller än idag.

    Direktiven mer som en instruktion för önskat resultat

    När man läser direktiven till de statliga utredningarna, känns dessa mer som en instruktion för vad utredningen ska komma fram till – i stället för att öppna upp och med nyfikenhet ta in nya rön från vetenskap och forskning. Både stat, näring och utredare måste hela tiden även snegla på vad som händer i Bryssel. Och det kommer kräva experthjälp.

    Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat kritiserar därför 15 branschorganisationer regeringens nedskärningar inom Naturvårdsverket. Kritiken framförs i form av ett öppet brev. Bakgrunden till brevet är att mängder av beslut i Bryssel nu innebär behov av expertrådgivning till berörda företag. Det har ofta varit Naturvårdsverket som fått rollen som rådgivare.  Så hur är läget i Bryssel så här veckan efter EU-valet?

    I brevet nämner företagen bland annat den kommande förpackningsförordningen som bland annat ska förebygga och minska förpackningsavfall och öka återanvändning. Här finns även krav på retursystem och minskad mängd av onödiga förpackningar. Man vill även ha hjälp och stöd kring införandet av luftvårdsplaner och det revideradeindustriutsläppsdirektivet samt genomförande av utsläppshandelsdirektivet.

    Beslutad är redan LULUCF, den förordning som reglerar utsläpp och upptag från olika typer av markanvändning och sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska bindas i EU:s skogar till 2030. Sverige måste till år 2030 öka den årliga nettoinbindningen av koldioxid i landskapet (i första hand skogen) och skogsprodukter från idag kring 40 till i storleksordningen 48-49 miljoner ton. https://www.atl.nu/eu-tvingar-inte-sverige-att-minska-avverkningarna  

    Från och med 1 januari 2025 gäller även avskogningsförordningen:  Den ersätter den tidigare timmerförordningen och innebär att det blir förbjudet att importera vissa råvaror, som trä till EU, om inte vissa miljökrav är uppfyllda.

    Även taxonomin är beslutad och gäller och omfattar bland annat skogsbruket. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. 

    Ännu mer lagar på gång från Bryssel

    Annat som redan är beslutat är den nyligen antagna ekodesignförordningen.

    Men ännu mer väntar från Bryssel. Närmast på tur står en inplanerad omröstning den 17 juni av medlemsstaternas miljöministrar rörande Förordningen om restaurering av natur. Det handlar här om att restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030. Syftet är att minska förlusten av biologisk mångfald och säkerställa friska ekosystem.

    EU vill även ha ett regelverk för Certifiering av kolkrediter: Man tänker sig ett frivilligt certifieringsramverk för åtgärder som binder koldioxid. Tanken är här att mängden koldioxidinlagring kan kvantifieras samt att inlagringen inte orsakar betydande skada för andra miljömål, som den biologiska mångfalden.

    Bland mycket annat finns även ett planerat och kommande direktiv om hur miljöpåståenden får kommuniceras (Green Claims). 

    Ja. Sammantaget kan man nog säga att hela havet stormar kring den svenska skogen. Bra då att inte träden vet om det utan växer som bäst just nu. Varje dag kommer det till ungefär en miljon nya kubikmeter virke! Det är väl då rimligt att en del av våra fina skogar skyddas, och att de som får brukas, vilket är merparten, brukas med tydliga och begripliga regler.

    Faktaruta:

    Enligt 4 § artskyddsförordningen är det förbjudet att:

    •    1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar,
    •    2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon,
    •    3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och
    •    4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
    •       a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
    •       b) återupprätta populationen till den nivån.

    Våren 2024: Snabbaste ökningen av koldioxid någonsin

    Bilden föreställer ett bolmande kolkraftverk

    Halten av koldioxid ökade under våren snabbare än någonsin tidigare, till de hittills högsta nivåerna i mänsklighetens historia. Det rapporterar amerikanska NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, som gjort mätningar kontinuerligt sedan slutet av 1950-talet.

    Under årets fyra första månader ökade koldioxid halten snabbare än någonsin. Medelkoncentrationen i maj 2024 var 426,9 ppm (parts per million) vilket var nästan 3 ppm mer än året innan. Det är också rekord för en tvåårsperiod, enligt NOAA och forskare vid Scripps Institution of Oceanography. När mätningarna startade i Mauna Loa på Hawaii år 1958 låg halten på 315 ppm.

    Ökningen av koldioxid beror på utsläpp från mänskliga aktiviteter och förändrad landanvändning – och har som bekant lett till global uppvärmning som riskerar att överskrida Parisavtalets mål.

     Den nuvarande utvecklingen är förenlig med ett scenario där den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader inom en snar framtid, säger Ralf Döscher, klimatforskare på SMHI.

    Läs mer på SMHIs hemsida

    Att koncentrationen ökat rekordmycket i år, beror enligt Ralf Döscher på fortsatt höga utsläpp och att biosfärens förmåga att ta upp koldioxid minskat. Detta eftersom väderfenomenet El Ninõ under 2023 och början av 2024 har lett till torrare förhållanden i tropikerna.

    Arkitekter (ännu mer) kritiska till Svenskt Näringsliv efter SMB:s granskning

    Är det rimligt att arkitekter, en yrkeskår med stort engagemang för klimatomställningen indirekt, via Svenskt Näringsliv, sponsrar det rakt motsatta?

    Frågan, som redan tidigare ställts av arkitekter i klimatnätverket ACAN, har fått brännande aktualitet efter SMB:s avslöjande att Timbro fått pengar av klimatförnekande tankesmedjan Atlas Network.

    – Ja, jag känner att vi inte talat klart om Timbro och om Innovationsföretagens indirekta stöd till Timbros aktiviteter, via medlemskapet i Svenskt Näringsliv.

    Det säger arkitekten Tove Sjöberg, som driver eget arkitektkontor och är medlem i Architects Climate Action Network, ACAN Sverige, sedan starten 2018.

    Hon och en kollega skrev i höstas ett pepprat inlägg i sin branschtidning Arkitekten och ifrågasatte om Innovationsföretagen, med 850 medlemsföretag inom arkitekt- och ingenjörssektorn, kan känna sig bekväma med sin huvudorganisation Svenskt Näringslivs hållning i klimatfrågan.

    Hos Timbro hittar man kritik mot alla sorters klimatpolitik

    Dels, framhöll de, för att Svenskt Näringsliv i sig självt driver en lam och motsägelsefull klimatagenda som inte helt håller sig i linje med vetenskapen.

    Och dels för att SN:s dotterorganisation Timbro intar en desto ännu mer tydligt negativ uppfattning i frågan:

    På Timbros hemsida går det att hitta kritik mot i princip alla sorters klimatpolitik: reduktionsplikt, EU:s green deal och subventioner till förnybar el. “Klimatet vinner på tillväxt” hävdas bestämt, en inte helt okontroversiell ståndpunkt, skrev de i tidningen Arkitekten.

    De här uppfattningarna går att härleda till det mångåriga samarbetet mellan Timbro och Atlas Network, framhöll Tove Sjöberg och hennes kollega Anna Holst i sitt inlägg, och åberopade bland annat Supermiljöbloggens tidigare granskningar.

    Nu har saken blivit än mer tillspetsad, anser Tove Sjöberg med anledning av SMB:s och Dagens ETC:s avslöjande nyligen. Vår nya granskning som publicerades den 4 juni visar bland annat att Atlas mottagit särskilda pengar från oljebolaget Exxon som i sin tur varit direkt destinerade till opinionsarbete mot klimatåtgärder i Sverige och Europa, utfört av Timbro.

    ”Svenskt Näringsliv inte alls representativa för vår bransch”

    – Svenskt Näringslivs hållning är inte alls representativ för vår bransch vill jag säga. Men för att Innovationsföretagens medlemmar ska kunna sluta kollektivavtal måste man alltså bidra till den här sortens opinionsbildning? Jag menar att det är uppenbart att det Timbro säger påverkar vad regeringen gör och säger idag. Och Timbro är Svenskt Näringslivs dotterorganisation och finansieras av dem.

    – Det är uppenbart att regeringen påverkas av vad Timbro säger, framhåller arkitekten Tove Sjöberg, som ifrågasätter kopplingen mellan Svenskt Näringsliv och tankesmedjan. Ännu mer gör hon det idag, efter SMB:s och ETC:s granskning.

    – Det hela blir än värre när det även står klart att oljepengar varit inblandade. Jag skulle nu verkligen vilja veta om delar av Innovationsföretagens medlemsavgift till Svenskt Näringsliv går vidare på något sätt till Timbro.

    Den frågan var uppe i de bådas inlägg i höstas. Det besvarades av Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lydahl, som bemötte deras synpunkter, dock utan att ha svar om förbundet indirekt stöder Timbros aktiviteter via sin medlemsavgift.

    Den frågan kan hon inte heller ge SMB något svar på.

    – Timbro har en historisk koppling till Svenskt Näringsliv, men agerar självständigt. Jag har personligen ingen kunskap om hur finansieringen går till, säger hon.

    Elin Lydahl säger däremot rakt ut att Innovationsföretagen ”gör sitt yttersta för att Svenskt Näringsliv ska driva en mer progressiv klimatagenda.”

    Ser du någon framgång för er påverkan, då?

    –  Vi hade ju en väldigt klar signal från det svenska folket i EU-valet, som jag hoppas påverkar våra makthavare att sätta fart i klimatarbetet.

    Ja, fast om vi tittar mer på Svenskt Näringslivs agenda idag, ser du någon skillnad?

    Företagens vilja att bidra i klimatarbetet måste tas till vara

    – Jag skulle vilja säga att man nog talar lite tydligare om att man vill ha ett teknikneutralt energisystem, och inte enbart talar om kärnkraft. Och så uppmuntras sådant som energilagring via batterier och att tillståndsprocesser måste skyndas på. Innovationsföretagen är ett litet förbund, och nyttan är större för oss om vi kan få Svenskt Näringsliv med oss i frågor, än om vi skulle hoppa av och stå vid sidan om.

    –  Men jag vill betona att det är viktigt att man tar till vara på företagens vilja och ambition att spela en stor roll i klimatomställningen. Att göra som politikerna idag, att skjuta klimatmålen framåt i tiden, är inte ett effektivt sätt att få saker gjorda, säger Elin Lydahl.

    Erik Jarlöv, arkitekt och vd på företaget Urban design, stämde in i kritiken mot Svenskt Näringsliv när saken diskuterades i höstas. Och skrev i en kommentar i branschtidningen att SN inte ska hävda att man representerar alla kollektivanslutna medlemsföretag i uttalanden som många av dem aldrig skulle skriva under på. Han hade tidigare vänt sig till SN:s vd Jan-Olof Jacke och påpekat detta utan att få något svar.

    Inte överraskad över kopplingar till oljelobbyn

    Jarlöv säger till SMB om vår granskning av Timbro att han ”inte blir överraskad att det finns sådana kopplingar, med tanke på hur klimatdebatt och -politik drivs från Timbro och Tidöpartierna.” Och tillägger att det är är sorgligt om Innovationsföretagen genom medlemsskap i Svenskt Näringsliv även kopplas till oljelobbyn. Han hoppas att branschorganisationen i så fall tar tydligt avstånd.

    SMB har vänt sig till Svenskt Näringsliv och frågat hur organisationens ekonomiska kopplingar till Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur finansierar Timbro, ser ut. Sker någon regelbunden ekonomisk stöttning från moderorganisationens sida, till exempel?

    Det finns ingen notering i Svenskt Näringslivs årsredovisning för år 2022 som tydligt visar att något driftsstöd, sponsring eller bidrag till Stiftelsen Fritt Näringsliv utgått. Det året alltså.

    Däremot bildades Fritt Näringsliv år 2003 genom en avsevärd ekonomisk insats av Svenskt Näringsliv som gick in med ett stiftelsekapital på 300 miljoner kronor. Övrig instiftare var Näringslivets fond, Näfo, som bidrog med 30 miljoner. Vi inväntar svar och uppdaterar texten om besked inkommer.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.