Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Orkanen Ida kan bli dyrast hittills – drabbar nu New York

    Posted on by Jan Lindsten

    I New York utlyste borgmästaren undantagstillstånd när den våldsamma orkanen Ida drog in över staden. Den har orsakat flera dödsfall under sin väg genom USA och tros bli den mest kostsamma hittills, enligt FN:s meteorologiska organ WMO.

    Ida beskrivs som en av de kraftigaste orkanerna sedan mitten av 1800-talet. Den drog in över Louisiana i södra USA under helgen och åstadkom stor förödelse. Därefter fortsatte den norrut och och har skapat översvämningar, strömavbrott och annan förstörelse i flera delstater.

    För första gången någonsin gick USA:s vädermyndighet NWS ut med en varning för livshotande översvämningar i New Jersey och för andra gången i New York, skriver DN. Totalt utfärdade myndigheten över fem starka varningar för livsfara vid de kraftiga skyfall som orkanen drog med sig.

    TV-stationer och många tidningar, bland annat the Guardian, rapporterar nu i ord och bild från en stad i kaos, där stora delar av tunnelbanan står stilla och hela stadsdelar står under vatten. I Central park föll 80 millimeter regn under en enda timme.

    Antalet dödsoffer är ännu oklart och nu nämns siffran 40 omkomna. Skillnaden är stor med orkanen Katarina som orsakade närmare 2000 dödsfall i New Orleans i början av 2000-talet. Men spaningar som gjorts från luften visar mycket omfattande materiell förödelse. Många småsamhällen har drabbats av kraftiga översvämningar och en miljon människor saknar ström i Louisiana.

    I nyhetsrapporteringen görs så här långt ingen definitiv koppling mellan just orkanen Idas mäktighet och styrka och klimatuppvärmningen.

    Men i dagarna kom en FN-rapport som visar att olika slags väderkatastrofer blivit sju gånger vanligare under 50 år, rapporterar DN. Det handlar mest om stormar och torka och den ökade frekvensen är helt kopplad till det varmare klimatet.

    Trots den kraftiga ökningen av själva händelserna, har antalet omkomna minskat kraftigt, tack vare förbättrade anpassningsåtgärder av olika slag och utökade varningssystem, visar rapporten från WMO.

    Gigantisk oljeläcka i Medelhavet

    Posted on by Anna Ljungström

    Lika stor yta som hela New York. Så stort är oljeutsläppet från Syriens största oljeraffinaderi som nu befaras spridas vidare mot Cypern.

    Syriska myndigheter uppger att en tank med 15 000 ton olja har läckt sedan 23 augusti, enligt CNN. Myndigheterna har också sagt att de haft läckan under kontroll, men nya satellitbilder visar att föroreningen är mycket värre än man tidigare anat.

    Oljan täcker nu en havsyta på cirka 800 kvadratkilometer – ungefär lika stort som hela New York. Det nya utsläppet är heller inte det första i år. I februari skedde ett stort oljeläckage som drabbade kusterna kring Israel och Libanon.

    Medelhavet var redan innan oljeutsläppen känsligt för miljökatastrofer. Plastskräp, luft- och vattenföroreningar bidrar till Medelhavet flera gånger har utnämnts till världens mest förorenade hav. Just föroreningarna pekas ut som ett av de absolut värsta hoten mot havets unika biologiska mångfald. 60 procent av Medelhavets växter och drygt 30 procent av havsdjuren är endemiska och finns inte på någon annan plats än den här regionen.

    Regeringen kritiseras för ”usel klimatanpassning”

    Posted on by Jan Lindsten

    Klimatanpassningen i Sverige håller inte måttet. Regeringen måste nu ta ett samlat ansvar och prioritera det arbetet, framhåller branschorganisationen Svensk Försäkrings omställningsansvarige Staffan Moberg, som rent av klassar politiken som ”urusel”.

    Staffan Moberg säger i ett inslag i SVT att kommunpolitikerna ofta kör över sina tekniker när det gäller beslut om var bostäder ska byggas. Teknikerna är väl medvetna om att det kan bli stora problem i framtiden med stigande vattennivåer och översvämningar, medan politikerna hellre ser kortsiktiga ekonomiska fördelar och bortser från de problem som drabbar de boende i kommande generationer, menar Moberg.

    Regeringen jobbar väldigt mycket med att minska koldioxidutsläppen, men klimatanpassning har man lämnat helt därhän, säger Moberg till SVT-nyheter.

    Frågan om översvämningar i bostadsområden har blivit högaktuell i Sverige under de senare årens allt vanligare kraftiga skyfall. Den kom än mer i fokus efter de allvarliga översvämningarna in Gävle nyligen. I samband med dessa krävde Svensk Försäkring att regeringen tar initiativ till en översvämningsutredning och varnade samtidigt för att husägare om inget görs kan bli utan möjlighet att försäkra sina fastigheter om dessa byggts på olämpliga platser.

    Tidigare skrev Staffan Moberg och Hanna Matschke Ekholm från Svenska Miljöinstitutet i ett debattinlägg att det är mycket stora skillnader mellan kommunerna i hur långt arbetet har kommit med klimatanpassningen och att stödet till kommunsektorn från staten måste öka.

    Supermiljöbloggen har i flera artiklar på senare tid berättat om de stora utmaningarna för stat, kommuner och regioner att anpassa infrastruktur, institutioner och inte minst bostäder till ett allt varmare klimat.

    I början av sommaren lades en stor riskutredning över klimatkänsliga områden i Sverige fram av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fram och Sveriges Geologiska Institut, SGI, som även den betonade behovet av att staten satsar mer pengar på anpassningsåtgärder.

    Nyligen flaggade Miljöpartiets språkrör, klimatminister Per Bolund, för att partiet vill tjugofaldiga det statliga stödet till klimatanpassning runtom i landet, rapporterade SMB också. Det är ännu oklart hur regeringspartnern Socialdemokraterna ställer sig till utspelet.

    Rekordhögt koldioxidpris i EU

    Posted on by Anna Ljungström
    Bilden föreställer ett bolmande kolkraftverk

    Europas industrier betalar allt mer för sina fossila utsläpp. För första gången någonsin har priset för att släppa ut ett ton koldioxid nått över 60 euro i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

    30 augusti slogs ännu ett rekord i handeln med utsläppsrätter EU ETS. Nu betalar Europas tunga industrier över 60 euro – drygt 600 svenska kronor – för varje ton koldioxid som släpps ut i atmosfären, rapporterar Financial Times.

    För bara fem år sedan kostade en utsläppsrätt knappt 50 kronor. Stora överskott av utsläppsrätter innebar att EU:s handelssystem, som instiftats för att minska utsläppen av växthusgaser, länge kritiserades för att vara ineffektivt. De småslantar som utkrävdes gav för små incitament för industrierna att snabbt ställa om till fossilfritt.

    Men tack vare flera faktorer har priset stadigt rusat uppåt de senaste åren. Den viktigaste orsaken är reformeringen av hela utsläppssystemet 2019, där man införde en marknadsstabiliseringsreserv som annullerar utsläppsrätter och ser till att priset inte blir för lågt. Skärpningen kallas The Swedish Proposal och ses som en av Sveriges viktigaste förhandlingsvinster i EU.

    Ytterligare orsaker som samverkat till prisökningen på koldioxid är höga gaspriser och den nya klimatlag som EU klubbade igenom i juni.

    Den positiva trenden ser lyckligtvis ut att fortsätta. Med fortsatt annullering av utsläppsrätter och bättre klimatpolitik menar bedömare att koldioxidpriset lär spräcka 90 euros-vallen innan 2030, skriver Euroactiv.

    EU ETS omfattar 13 000 anläggningar för energiproduktion, tillverkningsindustri och flyg, varav 750 finns i Sverige. Tillsammans står dessa för cirka 40 procent av EU:s totala utsläpp.

    MP vill ha nettonollutsläpp 2035

    Posted on by Anna Ljungström

    Skärpta utsläppsmål och en nationell klimatbudget. Det vill Miljöpartiet införa, meddelande Per Bolund och Märta Stenevi i årets sommartal.

    Sveriges nuvarande klimatmål säger att landet ska ha nettonollutsläpp 2045. Miljöpartiet vill nu tidigarelägga målet med tio år till 2035, rapporterar TT.

    Partiet vill också att Sverige ska använda en nationell koldioxidbudget för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska per år. Stenevi och Bolund nämnde också skarpa mål för fossilförbud och större stöd till kommuners klimatanpassning, en satsning SMB tidigare rapporterat om.

    Märta Stenevi kritiserade andra partier för att inte satsa tillräckligt mycket på åtgärder för att bromsa klimatkrisen.

    Det stora problemet med de klimatmål vi har i dag är att vi inte får med oss riksdagen på den politik som behöver föras för att sänka utsläppen, säger Märta Stenevi.

    Brommautredningen: ”Kan avvecklas i förtid”

    Posted on by Anna Ljungström

    Den statliga utredningen om Bromma flygplats konstaterar att inrikesflyget inte lär återgå till samma nivåer som tidigare och att flygplatsen kan läggas ned någon gång mellan 2025 och 2027 – utan att Arlanda bygger ut.

    Regeringen meddelade i våras att man vill lägga ner Bromma flygplats, men efter motstånd i riksdagens trafikutskott startades en utredning om beslutet.

    Utredare Magnus Persson bedömer nu att inrikesflyget kommer minska, men poängterar att prognoserna är osäkra. Slutsatsen är dock att inrikesflygets nivåer inte kommer återgå sig till nivåerna som rådde 2019.

    Flyget har tappat marknadsandelar. Vi ser till exempel hur många företag ser över sina resepolicys, säger utredare Magnus Persson.

    Även Brommas ägare Swedavia har meddelat att man vill lägga ner flygplatsen.

    Utredningen föreslår att beslut skulle kunna fattas av riksdag och regering under nästa år, och att regeringen innan dess ska ge riksdagen en skrivelse om nedläggningen. Däremot menar utredningen att avvecklingen tidigast kan vara klar någon gång mellan 2025 till 2027, vilket är längre längre tid än regeringen och Swedavia önskat.

    Utredningen bedömer också att Brommas befintliga linjetrafik, som nu är på låga nivåer till följd av minskat resande, skulle få plats på Arlanda utan att bygga ut flygplatsen.

    Nya miljöpengar till landsbygden

    Posted on by Anna Ljungström

    Avvattning av jordbruksmark prioriteras när landsbygdsprogrammet får nya medel.

    I vårändringsbudgeten aviserade regeringen att det statliga landsbygdsprogrammet får 417 miljoner kronor extra. Nu har man enats om hur pengarna ska fördelas. Flera av posterna har kopplingar till miljö och klimat.

    Den största andelen – 140 miljoner – går till markavvattning av jordbruksmark. Genom att nyanlägga och rusta upp täckdikning för att leda bort vatten förbättras jordbrukets förmåga att hantera klimatkrisens ökade skyfall. Bättre avvattning av överskottsvatten gör också så att det blir en balans mellan syre, vatten och jord i marken, enligt SMHI. Dessutom minskar risken för att kväve och fosfor läcker ut i vattendrag.

    68 miljoner kronor går till riktat investeringsstöd för energi och klimat. Pengarna kan sökas från hösten 2021 till 2025.

    Samtidigt får satsningen kritik för att vara allt för svag. Regeringen meddelade under tisdagen att man behåller 1 miljard av de 1,4 miljarder Sverige fått i återstartsbidrag till jordbruket av EU. WWF:s jordbruksexpert Jenny Jewert menar att detta försvårar möjligheten till hållbart jordbruk:

    [Detta är] pengar som naturligtvis behövs för att öka hållbar produktion av mat och andra ekosystemtjänster i odlingslandskapet.

    SJ börjar köra nattåg Stockholm-Hamburg

    Posted on by Anna Ljungström

    2022 rullar nattågen ut i Europa igen. Nu står det klart att SJ vunnit upphandlingen om den efterlängtade nattågstrafiken.

    SMB har tidigare rapporterat om regeringens besked att återuppliva de internationella nattågen.

    Efter avslutad upphandling blir det SJ som från och med andra halvåret 2022 kommer köra turer Stockholm-Hamburg 244 dagar om året. SJ uppger i ett pressmeddelande att de samarbetar med de tyska och danska järnvägsbolagen. Nattågssatsningen blir en del i det växande nätverk av internationella nattåg i Europa.

    Intresset för internationella tågresor ökar. På SJ vill vi vara en del av den utvecklingen. I vår planering ligger bland annat en tätare och mer effektiv trafik till och från Köpenhamn när höghastighetstågen från kontinenten når upp till den danska huvudstaden, säger Maria Hofberg, ansvarig för den internationella nattågstrafiken på SJ.

    Sämre skördar med förändrat klimat

    Posted on by Anna Nyquist

    Jordbruket är en utpekad förlorare när klimatet förändras. Nu visar en ny studie att klimatförändringarna bidragit till kraftigt minskad produktivitet inom jordbrukssektorn.

    Det globala jordbruket har ökat rejält de senaste 60 åren. Studier sammanställda av FN visar även att maten som produceras räcker till allt fler människor. Samtidigt svälter fortfarande delar av jordens befolkning och det finns goda skäl att oroa sig för den framtida tillgången på mat. Ett av de allvarligaste hoten är klimatförändringarna. 

    Nyligen publicerad forskning visar att den globala jordbruksproduktiviteten är 21 procent lägre än den kunde ha varit utan de klimatförändringar som skett sedan 1971. Enligt forskarna motsvarar det ungefär sju års produktivitetsökningar sedan 1960-talet.

    Vi finner att klimatförändringarna i princip har utplånat cirka sju års förbättringar av jordbruksproduktiviteten under de senaste 60 åren. […] Det motsvarar att trycka på pausknappen för produktivitetstillväxt 2013 och inte uppleva några förbättringar sedan dess, säger Ortiz-Bobea, docent vid Charles H. Dyson School of Applied Economics and Management och en av studiens författare.

    Studien visar att effekterna av klimatförändringar varit större i områden som redan är varmare, däriband Afrika, Latinamerika och Asien. 

    De flesta uppfattar klimatförändringarna som ett avlägset problem, men det här är något som redan har effekt. Vi måste ta itu med klimatförändringarna nu så att vi kan undvika ytterligare skador för kommande generationer, säger Ortiz-Bobea.

    Jordbruket är känsligt för klimatfaktorer som torka, skyfall och erosion. Dessutom minskar produktiviteten ännu mer av en sinande biologisk mångfald, där till exempel viktiga pollinerande insekter försvinner. Samtidigt som art- och klimatkrisen hotar världens matförsörjning bidrar de globala livsmedelsföretagen själva till utvecklingen genom avskogning, monokulturer, fossilintensivt jordbruk och ett allt för stort fokus på kött och mejerivaror.

    Dagens CO2-kurva

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 411,84 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 414,75 ppm. Förra året vid samma tid var motsvarande halt ungefär lika hög (411,80 ppm). Genomsnittet för juli månad blev 416,96 ppm, vilket är en ökning med 2,34 ppm jämfört med juli 2020.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Årets juni och juli månader var de varmaste månaderna uppmätta, och Europa slog nyligen nytt värmerekord.

    Källa: NOAA

    Sjögräs och mangrove suger upp koldioxid från luften

    Posted on by Jonna Elofsson Bjesse

    De gör ett ännu bättre jobb än skogar på land, enligt en rapport från mars i år av UNESCO. Innebär detta att undervattensskogar är viktigare kolsänkor än skogarna på land?

    I rapporten undersöks hur koldioxid fångas upp av jordens havs- och kustekosystem. Forskning av Carlos Duarte, rapportens författare och marinekolog vid King Abdullah University i Saudiarabien, visar att en hektar sjögräs kan suga upp lika mycket koldioxid varje år som 15 hektar regnskog. Totalt är cirka 33 miljarder ton koldioxid (cirka tre fjärdedelar av världens utsläpp 2019) lagrat i planetens undervattensekosystem.

    En anledning till att marina ekosystem är så effektiva kolsänkor är att sjögräs- och mangroveskogar är tätare än skogar på land. De kan också fånga flytande skräp och organiskt material, som lägger sig på havsbotten och kan fördubbla mängden kol som lagras in i dessa ekosystem.

    Undervattensskogarna har också en annan fördel, skriver The Economist. Till skillnad från skogar på land brinner inte ekosystem under vattenytan. Klimatförändringarna intensifierar skogsbränder runt om i världen och när skogar brinner släpps deras lagrade kol tillbaka till atmosfären.

    Undervattensskogarna må vara ogenomträngliga för bränder, men de är fortfarande sårbara för värme, och stormar. En marin värmebölja i Australien 2010 och 2011 skadade en tredjedel av världens största sjögräsäng, Shark Bay, som också är ett världsarv. I maj 2020 förstörde cyklonen Amphan 1500 kvadratkilometer mangroveskog på gränsen mellan Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen. Under de närmaste tre åren visade fältstudier att det upprotade sjögräset släpper ut kol till atmosfären.

    Förutom att fungera som svampar för växthusgaser verkar mangroveskogar också som buffertar för sårbara strandlinjer och skyddar dem från stormar som tränger in från öppet hav. En studie av 59 subtropiska länder uppskattade att genom att dämpa vågor och tillhandahålla naturliga hinder för stormar förhindrar mangroveskogar mer än 65 miljarder dollar i egendomsskador varje år och hjälper till att skydda mer än 15 miljoner människor.

    Idag förstörs mellan två och sju procent av havens kolsänkor varje år. Mangroveskogarna och sjögräsängarna förstörs fem till tio gånger snabbare än regnskogen, visar ny svensk forskning från Göteborgs Universitet.

    Lyckligtvis finns bevis för att det är möjligt att återställa skadade undervattensskogar. Under Vietnamkriget förstörde en cocktail innehållandes bland annat napalm mer än hälften av mangroveskogen i Mekongdeltat. Ett intensivt efterkrigsplanteringsprogram kunde återställa ekosystemet inom två decennier.

    Forskningen tyder på att undervattensskogar, såsom mangrove och sjögräsängar, verkar vara mycket viktiga kolsänkor. Även svenska sjögräsängar har stor kapacitet att lagra kol. Det blir alltså viktigt att satsa på att bevara och skydda de här hotade ekosystemen som effektiv klimatåtgärd.

    Ny svensk innovation bidrar till att fler kan få rent dricksvatten

    Posted on by Anna Nyquist

    I samband med årets World Water Week presenterades en ny innovation för att fler i världen ska få tillgång till rent vatten. SMB besökte pop-up utställningen i Kungsträdgården i Stockholm där innovationen presenterades.

    World Water Week är ett årligt evenemang med temat globala vattenfrågor som arrangerats av SIWI (Stockholm International Water Institute) sedan 1991. Syftet är att tillsammans med organisationer från olika sektorer och regioner i världen finna lösningar på världens vattenutmaningar. 

    Årets tema är ”bygga motståndskraft snabbare”. Över 50 sessioner med olika teman har under veckan hållits där fokuset i många fall varit på lösningar för att hantera klimatförändringar och andra utmaningar som hotar människors vattenförsörjning. Enligt FN kommer den globala efterfrågan på dricksvatten att överstiga tillgången med hela 40 procent år 2030. 

    Som ett svar på den här efterfrågan presenterade svenska GreenTech-bolaget Wayout under veckan sin nya mikrofabrik där vatten ska kunna renas via trippel RO (reversed osmosis) filter, uv-filter och sandfilter. Även saltvatten kan renas så att det görs drickbart. Mikrofabriken visades som en pop-up i Kungsträdgården i Stockholm.

    En enda mikrofabrik ska enligt företagets grundare Martin Renck och Ulf Stenerhag kunna producera 150 000 liter dricksvatten i månaden och försörja mellan 1000 och 5000 människor med dricksvatten. 

    Idén är att mikrofabriken ska kunna ställas i ett område med dålig tillgång till dricksvatten, var som helst bara det finns någon slags vattenkälla. 90 procent av det renade vattnet ska gå att dricka, medan 10 procent ska kunna användas till annat. Vattnet ska distribueras i rostfria kärl som sedan kan tvättas och återanvändas. 

    Grundarna menar att deras system ska kunna hindra att upp till 250 000 plastflaskor och därmed även 25 ton koldioxid då vatten förpackat i plastflaskor använder 2 000 gånger mer energi än kranvatten. De pekar på att 1,4 miljarder plastflaskor säljs årligen i världen och att mindre än tio procent av dem återvinns.

    Planen är att hyra ut mikrofabrikerna till lokala aktörer. Priset per liter vatten ska vara under tio cent, vilket enligt Wayoutgrundarna är under marknadspriset. De menar att den här innovationen möjliggör att människor blir självförsörjande på vatten och slipper förlita sig på ohållbara globala leverantörskedjor.

    Om det är något vi lärt oss 2020 är det att det inte längre är möjligt att förlita sig på globala värdekedjor. Vi måste bryta mönstret, börja producera lokalt och bli självförsörjande på ett hållbart sätt, säger Ulf Stenerhag, vd och grundare av Wayout. 

    Nyligen installerades Wayouts första mikrofabrik i nationalparken Serengeti i norra Tanzania.  Mikrofabriken där är helt soldriven och har under 2020 förärats prestigefyllda priser som Red Dot i Singapore och japansk-amerikanska Good Design. Formen står designduon Bernadotte & Kylberg och No Picnic för.

    EU förbjuder de 200 värsta PFAS-kemikalierna

    Posted on by Jan Lindsten

    Europeiska Unionen klubbar nu ett totalförbud mot 200 av de svåraste så kallade PFAS-kemikalier från och med februari år 2023. Samtidigt pågår arbetet för att fasa ut fler av de tusentals PFAS-ämnen som används av människan.

    Det framgår av ett pressmeddelande från svenska Kemikalieinspektionen, som tillsammans med sin tyska motsvarighet UBA tog initiativet till förbudet.

    PFAS består av bortåt 5 000 likartartade kemikalier, med mycket breda användningsområden. De används i allt från brandsläckningsskum till olika slags kosmetika och hudvårdsprodukter, vattenavvisande textiler, ytskikt i stekpannor med mera.

    En gemensam nämnare är att kemikalierna är mycket långlivade och svårnedbrytbara. Somliga av dem är praktiskt taget onedbrytbara. Därför återfinns de numera överallt i naturen, och även rentav i olika vävnader hos mänskliga foster, vilket Supermiljöbloggen nyligen berättat om.

    Långtidseffekterna av att exponeras för ämnena är ännu dåligt utforskade. Medicinska studier påvisar dock en klar påverkan på immunsystemet, och somliga PFAS misstänks starkt för att vara cancerframkallande och störa fertiliteten.

    Hittills har enbart några få av dessa kemikalierna förbjudits inom EU, till exempel PFOS som ligger bakom förgiftningen av flera dricksvattentäkter i Sverige efter att brandsläckningsskum läckt in i täkterna. Uppsala kommuns vattenbolag har till exempel stämt försvarsmakten och kräver mångmiljonbelopp i skadestånd.

    De kemikalier som nu förbjuds av EU tillhör de värre. Hela gruppen av kemikalier är dock föremål för ett användningsförbud, om det inte är uppenbart nödvändigt, vilket SMB rapporterat om. Det förbudet, om det antas, väntas införas under år 2025.

    Nytt regeringsbeslut: mellanlagret i Oskarshamn utökas

    Posted on by Jonna Elofsson Bjesse

    Regeringen har idag beslutat att mellanlagret för kärnavfall i Oskarshamn ska utökas. Kritiken lät inte vänta på sig.

    ”Vi har inte fått någon förhandsinformation. Det är anmärkningsvärt”, säger Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn, till TT.

    När der gäller slutförvar av Sveriges kärnavfall pågår fortfarande ett dödläge och beslut i den frågan väntas inte snart.

    ”När vi utökade kapaciteten 1998 sade vi att vi inte på något vis kommer att gå med på en utökning av mellanlagrets kapacitet om vi inte har en lösning på plats med ett slutförvar”, säger Andreas Erlandsson.

    Men inte alla är lika kritiska till regeringens beslut.

    ”Det här är bara en temporär lösning på ett akut problem som finns i mellanlagret och inget annat. Vi tycker att det är en bra lösning, som säkrar kärnkraftens drift även efter 2024 och samtidigt ger regeringen tillfälle att se över några av de problem med slutförvaret som Kärnavfallsrådet har pekat på”, säger Carl Reinhold Bråkenhielm, ordförande i kärnavfallsrådet, till TT.

    Finansmarknaden närmar sig en grön vändpunkt

    Posted on by Anna Nyquist

    Äntligen ser finansmarknaden ut att ha blivit grönare. En granskning av Blomberg Green visar att 2021 kan bli första året då banker investerar mer i gröna projekt än i fossilindustrin. 

    Trots att världen i och med Parisavtalet kommit överens om att begränsa utsläpp från fossila källor, visar Bloomberg Greens granskning att bankerna fortsatt att framförallt investera i fossila industrier. Bankernas satsningar på de fossila industrierna har bara de senaste åren varit flera gånger större än satsningar på olika typer av gröna projekt. 

    Granskningen visar dock även att 2021 verkar bli året då finansmarknaden närmar sig en grön vändpunkt. Bankernas satsningar på fossila industrier har sjunkit drastiskt samtidigt som satsningarna på gröna projekt fortgår.


    Vi kan mycket väl befinna oss vid en kraftfull vändpunkt. Finans kommer bara att leda när siffrorna är vettiga, säger Tim Buckley, en energiinvesterare som tillbringade nästan två decennier på Citigroup Inc., till Bloomberg Green.

    Ett ökat grönt intresse från finansbranschen märktes också då 168 investerare tidigare i år krävde ökad klimattransparens inom ramen för CDP:s kampanj “2021 Non-Disclosure Campaign”. Bland dessa investerare återfanns finansjättar som Alecta, Carnegie Fonder, East Capital Asset Management, Handelsbanken Fonder och Amundi. 

    En orsak till det nyvunna miljöintresset på finansmarknaden skulle kunna vara att gröna investeringar även börjat löna sig utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 2020 var det exempelvis de gröna fonderna som gick bäst, i synnerhet sådana med inriktningen hållbar energi. Samtidigt var placeringar i fossilindustrierna föregående års tydliga förlustaffärer.

    Stort oljeutsläpp i Piteå

    Posted on by Anna Ljungström

    Under tisdagen upptäcktes ett tre kilometer långt oljeutsläpp i Piteå hamn. ”Kan blåsa mot naturreservat”, säger saneringsledaren.

    Utsläppet beräknas vara cirka 300 meter brett och tre kilometer brett. Kustbevakning och räddningstjänst jobbar nu febrilt för att sanera vattnet och skydda strandlinjen, rapporterar SVT Norrbotten. Oljeskyddsexperter och material från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har anlänt till Piteå under onsdagen för att hjälpa till.

    Enligt Piteå kommun har man placerat ut absorberingslänsar i de vikar där det förorenade vattnet redan nått land.

    Vi kommer även att pumpa upp förorenat vattnet vid hamnen. Det som komplicerar det hela är att vinden ökar i styrka och det ska regna i natt. Enligt väderprognosen kan det komma att blåsa mot Sandängestranden naturreservat, sa Daniel Granberg, saneringsledare i ett pressmeddelande under tisdagskvällen.

    Samtidigt kommer rapporter om att oljeindränkta sjöfåglar hittats i närheten av utsläppen. Under onsdagskvällen hade vinden vänt ut till havs igen.

    Enligt uppgift ska utsläppet komma från ett holländskt fartyg som tömt sin barlasttank i hamnen.

    Cementa nekas prövning i HD

    Posted on by Anna Ljungström

    Ansökan om fortsatt kalkstensbrytning på Gotland kommer inte prövas i Högsta domstolen.

    I slutet av juli bedömde mark- och miljööverdomstolen Cementas miljökonsekvensbeskrivning som alldeles för dålig för att kunna prövas i domstol. Avvisandet överklagades av Cementa, och idag kom beskedet: Högsta domstolen kommer inte överpröva MMÖD:s beslut.

    Det innebär att den rättsliga processen nu börjar om från noll, enligt experter som SVT pratat med. Genom en ifrågasatt uppluckring av miljöbalken har Cementa fått åtta månaders uppskov för sitt tillstånd, men efter den tiden går det inte längre att få ett förlängt tillstånd. EU:s lagstiftning om miljöbedömningar, grundvatten och naturskydd sätter stopp för det.

    Lokalinvånare på Gotland oroas av kalkbrottens påverkan på grundvattnet och närliggande Natura 2000-områden. Trots tidiga signaler om att Cementas vattenberäkningar varit bristfälliga har bolaget inte gjort tillräckligt för att rätta till dem, enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning.

    Amanda Borneke, Hållbarhetskoordinator på Sweco Sverige, sammanfattar:

    • Miljööverdomstolens dom som kom 6 juli gäller. Cementa får inget prövningstillstånd i målet om fortsatt och utökad täkt- och vattenverksamhet vid Slite på Gotland.
    • HD:s beslut innebär slutet på den här processen. Företaget kan gå in med en ny ansökan till mark- och miljödomstolen och det blir ett nytt mål med ny prövning, ny huvudförhandling. I den nya processen kan regeringen komma att besluta att lyfta upp frågan.
    • Cementas konsekvensanalyser av 20 års fortsatt kalkbrytning i Slite på Gotland är underkända. För att ansöka om nytt prövningstillstånd behövs nya konsekvensanalyser.
    • Mark- och miljööverdomstolen menar att miljökonsekvensbeskrivningen har så många brister, att det inte går att ta ställning till brytningens inverkan på miljön.
    • En utväg är att Cementa räddads av våra politiker. Regeringen måste då, baserat på den nya ändringen i miljöbalken, bereda och fatta ett nytt beslut om förlängning av tiden för att utnyttja det befintliga tillståndet inom den volym som redan har miljöprövats och godkänts.
    • Regeringen har gett Cementa åtta månader till från 31 oktober. Efter det finns det däremot inget förlängt tillstånd att få.
    • Om regeringen skulle förlänga det befintliga tillståndet ytterligare efter åtta månader eller utöka volymen, skulle den dock bryta både mot EU:s lagstiftning om miljöbedömningar, grundvatten och naturskydd, och mot Århuskonventionen som Sverige är part till och som kräver att allmänheten ska kunna delta i beslutsprocessen.

    LÄS MER: Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Internt V-upprop för bättre klimatpolitik

    Posted on by Anna Ljungström

    Vänsterpartiets partiledning får intern kritik för att inte prioritera klimatkrisen tillräckligt högt, rapporterar Ekot.

    Enligt ett upprop som Ekot tagit del av vill 140 partimedlemmar att partiledningen ska bli bättre på att positionera sig medialt i klimatfrågor och ställa tuffare krav på regeringen. Uppropet kommer bara några veckor efter att Naturskyddsföreningen kritiserat V för fåtaliga klimatåtgärder i partiets förslag till höstbudgeten.

    Biträdande partisekreterare Hanna Gedin säger till Ekot att medlemmarna inte behöver vara oroliga och att klimatet är högt prioriterat i Vänsterpartiet.

    – Jag kan ju inte riktigt se hur man skulle kunna prioritera den mer, när egentligen det vi pratar mest om är den stora, gröna massiva omställningen som behövs, och att staten behöver ta en mycket större roll än vad den gör i dag.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.