Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Munskydd räddade liv – nu är de ett miljöproblem

    Personer i munskydd

    Tonvis med munskydd av papper och plast skyddade under pandemin människor från att bli smittade av covid. Men nu när de slängts utgör de ett miljöproblem på grund av sitt innehåll av mikroplaster.

    Nära 130 miljarder munskydd, gjorda av bland annat polypropylen och andra plaster, användes varje månad när pandemin var som värst. Många av de använda munskydden har hamnat i sopförbränningen, men det finns också mängder av dem på soptippar eller slängda runtom i städerna och i naturen.

    Över 300 munskydd hittades exempelvis på fem stränder längs Marockos kust mot Medelhavet. Och de frivilliga som rensade stränder från skräp i en städningskampanj i Storbritannien under pandemin fann munskydd på nästan en tredjedel av alla stränderna.

    De bortslängda munskydden har nu börjat brytas ner och avge bland annat mikroplaster (plastpartiklar under 5 mm). Forskaren Anna Bogush från Coventry University och hennes medarbetare har studerat vad som händer vid denna nedbrytning.

    I studien, som publicerats i tidskriften Environmental Pollution, lät man nyinköpta munskydd ligga i rent vatten i ett dygn och filtrerade sedan vattnet. Alla munskydden visade sig läcka mikroplaster, men värst var de så kallade FFP2 och FFP3-maskerna, som ansetts ge det bästa skyddet. Dessa släppte ut fyra till sex gånger mer än de enklare maskerna. 

    Det är oklart hur farliga mikroplaster är, men millimeterstora partiklar anses mindre problematiska än partiklar i nanostorlek. Partiklarna i Coventry-studien varierade i storlek, men merparten var under 100 mikrometer.

    ”Studien understryker behovet av att planera för hur vi tillverkar, använder och tar hand om munskydd”, säger Anna Bogush till tidningen Guardian

    Sveriges klimatmål ser ut att bli kvar – även transportmålet?

    Sedan Tidöregeringen tillträdde har det rått osäkerhet om Sverige ska behålla sina klimatmål eller om de ska förändras kraftigt. Framför allt har målet för transportsektorn debatterats. Men enligt uppgifter till SVT och Dagens Nyheter verkar det nu som att klimatmålen blir kvar.

    Sverigedemokraterna har i många år motarbetat klimatmålen. Och för snart två år sedan presenterade regeringens utredare, nationalekonomen John Hassler, sitt förslag till hur Sveriges klimatstrategi ska anpassas efter EU:s planer för klimatet. Huvudförslaget var att riksdagens miljömålsberedning lägger om de svenska klimatmålen så att de ”baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk”. Supermiljöbloggen rapporterade även att transportsektorns 2030-mål såg ut att slopas, åtminstone i sin nuvarande utformning, och nationella konsumtionsmål fick kalla handen i Hasslers utredning.

    Läckt utkast: Utsläppsmålen behålls

    I veckan skulle Miljömålsberedningen, som inkluderar alla riksdagspartier, fatta beslut om vilka förslag som ska lämnas över till klimat- och miljöministern. Och det ser, något förvånande, ut som att partierna har enats om att behålla klimatmålen för 2030, men något justerade. Detta enligt uppgifter till SVT.

    Dock fattades aldrig något beslut denna vecka, enligt Dagens Nyheter. Tidningen har tagit del av utkastet till överenskommelse mellan Tidöpartierna och oppositionen. Enligt detta ska de svenska klimatmålen behållas, inklusive målet för transportsektorn att minska utsläppen med 70 procent till 2030. Dock föreslås flera förändringar för att anpassa målen till EU.

    I stället för att jämföra med utsläppen 1990 blir jämförelseåret 2005. Det innebär att ambitionen sänks något – men bara marginellt: ”Det nya målet till 2030 föreslås bli att utsläppen ska vara 59 procent lägre än 2005. För att vara i nivå med dagens mål hade målet behövt sättas till 59,2 procent lägre utsläpp” skriver DN.

    Utsläpp från transporter ska minska med 70 procent

    Det omstridda målet att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, verkar alltså också kvarstå. Sverige är dock mycket långt ifrån att nå det målet, enligt en rapport från Naturvårdsverket. När rapporten släpptes i april rapporterade Aktuell Hållbarhet att utsläppen fram till 2024 bara minskat med 23 procent. Tidöregeringens politik med sänkt reduktionsplikt har också inneburit att utsläppskurvan vänt uppåt.

    Det står inte uttryckligen att transportmålet ska behållas men miljömålsberedningen skriver i utkastet att ”det nationella målet för inrikes transporter till 2030 bidrar med en tydlig styrsignal till aktörer inom transportsektorn”, enligt DN.

    Den närmaste tiden lär utvisa om transportmålet behålls eller ej, Supermiljöbloggen återkommer i frågan.

    Så skadesköt centerpartister kyrkans skogsutredning

    Det finns tydliga spår att följa för den som tittar närmare på hanteringen av Svenska kyrkans skogsutredning. Gröna spår. Här följer den snåriga berättelsen om hur strategiskt placerade centerpartister idkat framgångsrikt krypskytte mot kyrkans strävan efter förnyelse i sitt skogsbruk. Desinformation, hån och hemlighetsmakeri är några av verktygen.

    Centerpartiet. LRF. Skogsindustrin. Tre olika organ och branscher. Tre skilda representanter för svensk politik, organisationsväsen och näringsliv – men som när det gäller Svenska kyrkan och dess skogsförvaltning ständigt överlappar varandra.

    Kyrkan, som är landets femte största skogsägare, presenterade i höstas sin utredning med förslag om hur skogsbruket ska ställas om för att bli långsiktigt hållbart i socialt, andligt, existentiellt och ekonomiskt avseende.

    De interna motsättningar om skogsförvaltningen som 2021 låg bakom beslutet att starta utredningen, blommade upp igen så fort den lades fram den 25 september.

    I den mejlflod SMB har studerat under flera månaders granskning av den interna konflikten vimlar det av personer – anställda, förtroendevalda på alla nivåer, forskare och aktiva kyrkomedlemmar. I flera av våra artiklar framkommer att ett antal stiftsjägmästare och egendomschefer tidigt varit mycket aktiva och drivande för att skapa starkast möjliga antipati mot utredningens förslag.

    Stiftsjägmästare fick helhjärtat stöd

    Vad som återstår att berätta är hur dessa tjänstepersoner backats upp av förtroendevalda och en hög centralt placerad befattningshavare. Utan dem hade inga beslut om kritiska motutredningar kunnat dras igång. Och kommunikationen av skogsutredningens innehåll, förslag och syfte ut till stift, kyrkoråd och församlingar hade med allra största sannolikhet varit rakare och tydligare.

    Några namn sticker ut. Och ett parti. Och en organisation. Och en bransch. Här är listan:

    Karin Perers (C) – mångårig ordförande för Svenska kyrkans högsta beslutsorgan kyrkomötet. Också själv skogsägare och tidigare under elva år ordförande i medlemsägda skogskoncernen Mellanskog. Kandiderar nu till kyrkopolitiker i Västerås stift.

    Anneli Kihlstrand (C) – ordförande för egendomsnämnden i Lunds stift, långvarigt aktiv inom LRF och ordförande för kyrkans egendomsnämnders samarbetsorgan Enso.

    Sture Karlsson (C) – ordförande för egendomsnämnden i Västerås stift och utbildad jägmästare. Idag kyrkopolitiker i Falun och ordförande för Västerås stifts skogsaktiebolag, Svenska kyrkans enda. Samarbetade nära Karin Perers när hon som ordförande anställde honom som VD i Mellanskog,

    Magnus Niklasson (tjänsteperson, ej förtroendevald) – tidigare mångårig medarbetare inom LRF samt skogsindustrin, idag centralt placerad på kyrkans huvudkansli i Uppsala. Anställdes 2023, med titeln senior rådgivare i skog- och markfrågor.

    Vad var det som blev framgångsrikt?

    Hur skogsutredningen besvaras är inte avgjort ännu. Det sker i kyrkomötets plenum i november (nyvalda kyrkomötet tillträder dock senare). Så vad motiverar då formuleringen i ingressen här ovan – att krypskyttet mot utredningen varit ”framgångsrikt”?

    Det handlar i hög grad om hur skogsutredningen presenterats ute i stiften, i församlingar och andra kyrkliga enheter.

    Skogsutredningen innehöll flera konkreta förslag: att kalhuggning (dock ”anpassad” sådan) som metod enbart ska praktiseras på 47 procent av arealen (mot idag cirka 90), att 20 procent av skogarna ska skyddas helt och att återstående 33 procent ska brukas ”naturnära” – där begrepp som blädning, luckhuggning och plockhuggning figurerar.

    I det förslag till kyrkomötesbeslut som lades fram av kyrkostyrelsen i juni har alla dessa konkreta volymmål slopats – och stiftens starka grepp över skogsskötseln föreslås vara kvar i hög grad. Stiftens närmast totala självsvåldighet över hur skogsbruket sker har varit en svår stötesten och konflikthärd inom kyrkan.

    Kyrkostyrelsens ställningstagande var en kompromiss som samlade en betryggande majoritet, men även gjorde många av kyrkans miljöaktiva medlemmar missnöjda. De tyckte det var urvattnat och att det viktigaste målet missades – en konkret, siffersatt omställning av skogsbruket, som skulle ske inom några få år.

    Stift blev kritiska efter desinformation

    Kyrkostyrelsens svar motiverades av att en majoritet av stiften ställt sig negativa till rätt stora delar av utredningen, i något fall till hela. Och så var det. Men den intressanta följdfrågan blir ändå VARFÖR många stift, och även kyrkoråd, var så negativa?

    I en sammanställning gjord av Svenska kyrkans nätverk för hållbart skogsbruk, som SMB tidigare berättat om, finns en omfattande dokumentation som pekar på en trolig och obehaglig orsak: remissvaren påverkades i hög grad av en negativ, till stora delar felaktig, beskrivning av vad skogsutredningen innehöll och skulle ge för konsekvenser.

    Nätverket, som anmält hela remissprocessen till kyrkostyrelsen för granskning, gick igenom remissvaren från samtliga 13 stift. Man fann att de som hänvisar till Ensos så kallade kompletterande utredningar (beskrivna utförligt i SMB:s första artikel) hade intagit mest kritisk hållning. De åtta stift som hänvisade till skuggutredningarna och Ensos sammanfattning var tydligt mer avståndstagande än övriga fem.

    Här figurerar Anneli Kihlstrand som en nyckelperson. Det är hon som undertecknat Ensos fyrasidiga sammanfattning av skuggutredningarna. Kihlstrand lämnar i sin text falska varudeklarationer om dessa:

    ”Experter har lyckats producera tre oberoende analyser” skriver hon, och hävdar också att ”skogsutredningen kompletteras med fakta som bygger på stiftens faktiska skogsinnehav och på en vetenskaplig granskning av det underlag som utredningen har för sina förslag.” (SNB:s kursiveringar).

    Konsultuppdrag – ingen vetenskap

    Sanningen är istället att dessa skuggutredningar är konsultuppdrag, där beställaren – Enso självt – dikterat utgångspunkterna. En viktig utgångspunkt för Enso var att belysa kostnaden för att göra de större avsättningar av skog som föreslås. Men detta gjordes med ändrade ingångsvärden jämfört med dem som skogsutredningen utgick från. (Den tredje utredningen fakturerades aldrig av utföraren, utan är finansierad med statliga forskningsmedel – men är likafullt en beställd konsultrapport med syfte att misskreditera skogsutredningen).

    Varken oberoende eller vetenskaplighet föreligger, med andra ord.

    Att det står till så här bekräftas av flera kommentarer i mejl från inblandade forskarna, som SMB har tagit del av. ”Det är uppdragsgivaren och referensgruppen som avgör vad de vill att jag simulerar och beaktar i analyserna” skriver en av dem.

    Den ansvarige prefekten på Sveriges Lantbruksuniversitet, Hans Peterson, bekräftar även han i ett mejl att SLU inte ställer sig bakom slutsatserna i rapporterna, bara att själva körningarna enligt den simuleringsmodell som använts är korrekt gjorda.

    Anneli Kihlstrand figurerar i många andra händelser och situationer kopplade till kyrkans utredning. Hon har inte dragit sig för drastiska uttalanden i slutna sammanhang och även spridit texter med hånfulla beskrivningar av motståndarna.

    I ett utredningsmöte hösten 2023, ett år före presentationen, kallade Kihlstrand andlig och teologisk hållbarhet för trams och något som biskopar och teologer hittat på. Hon fann det också störande att biskopar alls uttalade sig om skogsbruket. Detta enligt mötesnoteringar SMB tagit del av.

    Miljöaktiv församling hånas

    När startskottet gått i den interna kampen mot skogsutredningen någon vecka efter dess lansering delade hon i en lång sändlista länkar på artiklar där bland annat en församling som engagerat sig i skogsfrågan hånas i en ledarartikel i LRF-anknutna tidningen ATL. SMB har i en tidigare artikel berättat om detta.

    Anneli Kihlstrand har getts, tidsmässigt god, möjlighet att kommentera och bemöta SMB:s uppgifter. I ett mejl skriver hon: ”Jag delar inte alls bilden du ger av hur saker gått till utan tycker att du skarvar och far med osanning.”

    SMB har bett om exempel på vad av det vi tar upp som är osant och skarvat, men Kihlstrand har inte återkommit.

    Men tillbaka till Enso. Dess centrala roll i spridandet av missvisande budskap om skogsutredningens konsekvenser gör väl denna sammanslutning till största ”boven i dramat”? Eller finns det andra aktörer som också är ansvariga?

    Det är Anneli Kihlstrands besked till SMB att det inte är hon och Enso som beställt utredningarna som får oss att leta ytterligare. Och här dyker partikamraten Sture Karlssons namn upp.

    Fram träder ett landskap som får Lewis Carolls ”Alice i Underlandet” att framstå som en helt logisk berättelse.

    ”Det är de 13 egendomsförvaltningarna som beställt dessa [–utredningarna–] och det har ombesörjts via STEF” framhåller Kihlstrand i sitt mejl. Det stämmer, formellt. Avtalen med SLU-forskarna är underskrivna av två stiftsjägmästare med deras gemensamma organ STEF (Stiftens egendomsförvaltningars förening) i brevhuvudet.

    Ledamöter i nämnder utan information

    STEF har agerat på uppdrag av stiftens egendomsnämnder, förklarar Västerås stiftsjägmästare Martin Bäck i ett mejl till SMB. ”Samtliga egendomsnämnder och utskott såg ett behov av kompletterande konsekvensanalyser av förslagen. Enso gavs uppdraget att samordna och tillfråga SLU om att utföra dessa analyser” förklarar han, och tillägger att hans chef, Sture Karlsson blev den som fick konkretisera uppdraget i beställningen till forskarna.

    Men ”samtliga egendomsnämnder” är inte alls tillfrågade. SMB har varit i kontakt med förtroendevalda i Luleå, Växjö och Stockholms stift, där saken inte kommunicerades överhuvudtaget. Allt tyder tvärtom på att beställningarna av de kontroversiella sidoutredningarna enbart hanterats av ordförandena i egendomsnämnder och utskott.

    I tio av de 13 stiftens egendomsnämnder, eller utskott, sitter centerpartistiska politiker som ordförande, bland andra alltså Sture Karlsson och Anneli Kihlstrand. Dessa ordförande har alltså i praktiken mycket väl kunnat lägga upp strategin så gott som helt utan inblandning av någon annan.

    Går det då att få klarare fakta på bordet genom att studera beslutsprotokoll? Nej, Enso för inga sådana. Stadgar eller bokföring står heller inte att finna. Enso sägs inte ha någon egen ekonomi, trots att en hel del utgiftsalstrande aktiviteter ordnas. En sökning på Skatteverket föreningsregister ger heller ingen träff.

    Kyrkan är idag en medlemsorganisation, landets största, med offentlighetsregler som är mycket lika statens egna, och en demokratisk struktur. Beslutsprocesserna ska vara transparenta och insyn standard.

    Enso uppfyller inget av detta.

    Bråk om centralt informationsmaterial

    SMB har frågat Sture Karlsson i ett mejl om hans roll och kommunikation kring Enso och utredningsuppdragen. Han har svarat att han inte lämnar några kommentarer alls, utöver vad han sagt i andra medier (uttalanden som inget har att göra med vad SMB vill veta).

    De kontroversiella skuggutredningarna är såklart inte det enda som kommunicerats ut till landets stift och församlingar om skogsutredningen. Det togs fram olika typer av sammanställningar och kortversioner, häften och power-pointpresentationer som spreds på informationsaftnar och sammankomster, och länkar till såväl utredningen som till de kontroversiella motutredningarna lades i varierande former ut på respektive stifts hemsidor.

    En fråga som inte fått något tydligt svar är emellertid hur det centrala kyrkokansliets kommunikationsavdelning hanterat den sammanfattning som man beställde direkt från skogsutredningens eget sekretariat.

    Det handlar om en så kallad FAQ, Frequently Asked Questions. Det är en mycket vanligt förekommande typ av dokument när ett omfattande material, till exempel en utredning, ska göras mer tillgänglig i en kortfattad populärversion.

    SMB har läst utkastet, som i neutral ton beskriver vad utredningen syftar till och föreslår, i fråga-svarform.

    Försökte stoppa spridning av sammanfattning

    Denna sammanfattning retade dock upp en av kyrkans egendomschefer som krävde en ”objektiv FAQ, som inte enbart baseras på utredningen.” Kravet riktades dock inte till kommunikationsavdelningen, utan till skogsrådgivaren på kyrkokansliet, Magnus Niklasson.

    I tidigare granskning har framkommit att Niklasson varit starkt involverad i att ta fram skuggutredningarna och även suttit med i den referensgrupp som styrde upp dem. Han deltog i det arbetet utan att lämna någon information alls till kyrkostyrelsen, trots att han var föredragande vid flera möten om skogsutredningen. Trots detta dubbelspel var han med i den projektgrupp som under våren bearbetade remissvaren och tog fram ett svarsförslag att lägga på kyrkostyrelsens bord.

    Mejlkorrespondens visar att Magnus Niklasson, i samarbete med Anneli Kihlstrand, nästan omgående efter presentationen av skogsutredningen försökte påverka kommunikationsavdelningen att få bort FAQ:n. Kommunikatören protesterade mot påtryckningarna och sa, enligt citat till Niklasson, ”att det finns behov av att kunna redogöra för innehållet i utredningen” – vilket väl får ses som en rimlig ståndpunkt hos en kommunikationsavdelning.

    Magnus Niklasson har getts möjligheten att kommentera anklagelserna och svarar i ett mejl:
    ”Jag delar inte bilden av att jag skulle ha agerat på det sättet.”  

    I ett sent skede får SMB svar av kyrkokansliets biträdande presschef Stefan Håkansson att FAQ:n distribuerades, i oavkortat format, till stiftens kommunikatörer. Däremot lämnar inte Håkansson någon kommentar till SMB:s uppgift att Magnus Niklasson och Anneli Kihlstrand försökte hindra att dokumentet användes överhuvudtaget.

    Och så slutligen Karin Perers. Hon har inte framskymtat som särskilt aktiv i den mejlkorrespondens SMB granskat. Hennes position som högsta förtroendevald i kyrkan ger ändå hennes agerande tyngd och betydelse.

    ”Ingen opinionsbildare om skogsbruket”

    2021, samma år som kyrkomötet beslutade om att dra igång sin utredning, tillfrågades Karin Perers av DN (210518) om sina dubbla stolar som företrädare för både kyrkan och Mellanskog: ”I min roll som ordförande för Kyrkomötet är jag talman, med ansvar för det demokratiska hantverket. Jag är ingen opinionsdrivare om skogsbruk inom kyrkan” försäkrade hon.

    Bläcket på kyrkans skogsutredning hade dock inte hunnit torka innan hon och partikollegan Sture Karlsson gick till generalangrepp på densamma, dagen efter dess lansering den 25 september i fjol. De varnade för att utredningsförslagen är riskabla och att kyrkan borde invänta regeringens skogsutredning (som häromveckan lade fram förslag om ökad produktion, slopade naturreservat, skogsgödsling och fler främmande trädslag – 180 grader på tvärs mot den kyrkliga utredningens inriktning, och som mött massiv kritik från forskare och miljöorganisationer, red:s anmärkning).

    SMB har frågat Karin Perers på vilket sätt hennes uttalande rimmar med vad hon framhöll i DN några år innan, samt om hon deltagit i den interna processen bland centerpartisterna i egendomsnämnderna om hur skogsutredningen skulle hanteras. Så här lyder hennes mejlsvar (som inte tar upp fråga nummer två):

    ”När kyrkans egen skogsutredning hade presenterat sitt betänkande, ringde en journalist från Kyrkans Tidning mig. Jag bidrog då med en omvärldsspaning och sa: Just nu pågår en omfattande statlig utredning som kommer att påverka svenskt skogsbruk. Den kommer att gälla all skoglig förvaltning och Svenska kyrkan behöver inte springa i förväg.”

    Ville invänta statens skogsutredning

    Detta är emellertid ännu ett missvisande, förvillande uttalanden i den långa raden av felaktigheter som sagts i ärendet.

    Statens skogsutredning kommer inte alls att förestava hur enskilda ägare av skog och mark ska bruka och förvalta sin egendom. Den makten saknar staten. Det finns ännu fria val att göra – något som inte minst Karin Perers varit mycket mån om att framhäva som helt centralt för landets skogsägare.

    Forskare förutspår turismens död i ett varmare klimat

    Fullpackad badstrand

    På skidorterna tar snön slut, vid badorterna härjar bränder. Detta, och många andra faktorer, kan komma att skada turismbranschen när klimatet blir varmare. Enligt Stefan Gössling, internationellt känd forskare i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet, står vi i början av en era av icke-turism. World Economic Forum har en mer positiv syn, men även där ser man många svårigheter för turismen.

    Flygandet världen över har tagit fart igen efter pandemin, och på populära turistmål tränger besökarna ut ortens egna invånare. Turismen ser ut att blomstra världen över – men den bilden kommer inte att hålla så länge till. 

    ”För 80 år sedan började massturismen i Europa. 80 år framåt i tiden tvivlar jag på att det kommer att finnas mycket turism kvar i världen”, sa Stefan Gössling nyligen i en intervju i tidningen Guardian. I en artikel i Journal of Sustainable Tourism utvecklar han och kollegan Daniel Scott dessa tankar.  

    Det finns redan mängder av exempel på hur klimatrelaterade händelser ställt till problem på turistdestinationer. Australien beräknas ha förlorat 3,4 miljarder dollar när turisterna skrämdes bort av skogsbränder för några år sedan. Bränder har även förstört hotell och vingårdar i Kalifornien, en nationalpark i Canada och delar av ön Maui på Hawaii, och härjade i somras i södra Europa.

    Värmeböljor är en annan följd av klimatkrisen. Länderna kring Medelhavet svettades i rekordhöga temperaturer i somras. Akropolis i Aten fick stängas för besökare på grund av hetta förra året, och över 1 300 muslimska pilgrimer dog samma år när det blev över 50 grader varmt i Mekka.

    Ändå är det inte de direkta effekterna av uppvärmningen som kommer att leda till turismens fall, enligt Stefan Gössling och Daniel Scott. De ser de indirekta effekterna i form av ökade priser som mer avgörande.

    Allt blir dyrare

    En övergång till hållbara bränslen kommer till exempel att öka transportkostnaderna för kryssningar och färjor, och biobränsle till flyg kostar upp till sju gånger så mycket som vanligt bränsle. Försäkringskostnaderna stiger brant i de regioner som påverkas mest av klimatförändringarna. Egendomar i högriskområden, som delar av Västindien, är redan nästan omöjliga att försäkra. För verksamheter som berör djur, som safariarrangörer och djurparker i Afrika, orsakar torka och hetta merkostnader för foder, veterinärbesök och döda djur. 

    De ökade kostnaderna kommer först att drabba företagen inom branschen, men lär sedan tas ut i form av ökade priser på resor och boenden. Samtidigt minskar utbudet, eftersom säsongerna förkortas och vissa turistorter blir alltför heta eller alltför snöfattiga. Detta minskade utbud lär bidra till att göra de återstående resmålen ännu dyrare.

    På längre sikt finns en ytterligare faktor: säkerheten. Om klimatkrisen får fortsätta leder den till politiska kriser, social oro och konflikter både inom och mellan länder. Detta kan väntas skrämma bort turisterna, och göra de kvarvarande trygga besöksmålen ännu mer attraktiva och därmed ännu dyrare.

    Idag ökar turismen, eftersom pandemin inte längre hindrar resandet och nya grupper av resenärer tillkommer, inte minst från Asien. Men Gössling och Scott räknar med att världens samlade turistintäkter börjar sjunka om inte förr så på 2040-talet. Då går utvecklingen från massturism till turism som en exklusiv aktivitet för ett fåtal, tror forskarna.

    Vitbok med fyra scenarier

    World Economic Forum, den organisation som ordnar de kända mötena i Davos, noterar för sin del att turismbranschen hämtat sig väl efter pandemin. Man räknar med en 7-procentig tillväxt under nästa årtionde. Ändå väntas många förändringar i världen påverka turismen. I en ny vitbok lägger World Economic Forum fram fyra möjliga scenarios för framtiden:

    En värld av öar. Protektionism, minskad internationell handel och ökande spänningar i världen leder till en uppsplittrad turism. Flygandet minskar, men klimatutsläppen från flygplanen ersätts av utsläpp från regionala resor med buss, bil och tåg. 

    Harmoniska horisonter. Detta är den omvända bilden, med goda förbindelser mellan världens länder, stark världshandel och fler turister inte minst från länder som Indien, Indonesien och Nigeria. Då ökar flygets utsläpp och det ökade antalet besökare kan slita hårt på många resmål.

    En grönare värld. Detta scenario visar en värld som går mot hållbara bränslen, stark miljölagstiftning och mer medvetna resenärer. Förutsättningen är omfattande investeringar i miljövänlig teknik och biobränslen.

    Teknikturbulens. I detta scenario ägnar sig fler åt virtuell turism, vilket minskar resornas utsläpp men ökar energiåtgången i IT-sektorn. Många arbeten ersätts av AI och det blir ett glapp mellan lyxturismen och de turister som inte klarar de ökande priserna.

    Vart och ett av dessa scenarier kräver sin speciella strategi för att minska riskerna för bland annat ”överturism” och miljöförstöring. Inom turismbranschen måste man vara beredd att förbättra både ledarskapet, kompetensen hos de anställda och finansieringen, menar World Economic Forum.

    Starkt stöd för bättre skydd av den biologiska mångfalden

    Det finns ett starkt stöd för FN:s ”30-30-mål”, som innebär att en tredjedel av jordens yta ska vara skyddad år 2030 för att bevara den biologiska mångfalden. Det visar en studie från Göteborgs universitet, som mätt opinionen i åtta länder på fem kontinenter.

    Att den biologiska mångfalden är hotad är väl känt. Detta gäller inte minst Sverige, där bara mindre än hälften av alla kända arter har en så kallad gynnsam bevarandestatus. Enligt Naturvårdsverkets statusrapport, som nyligen redovisats i Supermiljöbloggen, har de allra flesta rapporterade arter och livsmiljöer i Sverige dåliga förutsättningar att överleva på sikt.

    Om politikerna skulle vilja göra något åt detta, så har de dock opinionen med sig. Enligt studien från Göteborg var 66 procent av de tillfrågade i Sverige för 30-30-målet, som antogs vid FN:s konferens om biologisk mångfald i Montreal år 2022. Målets syfte är att en tredjedel av jordens land, hav och vattendrag ska skyddas till år 2030, för att bevara värdefull natur och minska utrotningen av arter och livsmiljöer. 

    12 000 deltagare i åtta länder

    Studien, som gjorts av statsvetarna Patrik Michaelsen, Aksel Sundström och Sverker Jagers, byggde på en opinionsundersökning i Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA förra året. Totalt deltog drygt 12 000 personer i undersökningen, och hela 82 procent av dem ställde sig bakom tanken på utökat naturskydd.

    Variationen i svaren kan delvis bero på hur mycket natur som redan är skyddad i respektive land. I Sverige är omkring 15 procent av landets yta redan skyddad, medan mycket lite är skyddat i länder som Argentina, Indien och Sydafrika.

    I både de rikare och de mindre rika länderna ansåg de svarande att de rika länderna borde ta ett större ansvar för kostnaderna. Man ansåg däremot inte att det borde gå att ”köpa sig fri” genom att betala något annat land för skyddade områden i detta land. 

    Undersökningen visade vidare att de svarande helst ville att skyddet skulle betalas genom omläggningar inom statsbudgeten eller genom särskilda punktskatter på miljöskadliga aktiviteter. Detta sågs som bättre än höjda skatter.  

    Inte privatiserade områden

    Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder, säger Patrik Michaelsen i ett pressmeddelande.

    Forskarna understryker också att de tillfrågade inte vill ha ”paper parks”. Med det uttrycket menas områden som bara är skyddade på papperet men inte i praktiken och inte utvalda så mycket för sina naturvärden som av sociala eller ekonomiska skäl.

    För att lyckas med målet att skydda så mycket som en tredjedel av jordens yta krävs att folkopinionen stödjer tanken. Och så verkar det faktiskt vara, skriver forskarna, som konstaterar att en utökning av naturskyddet i världen framstår som ett politiskt genomförbart mål.

    Här kommer en klimatkanon – som var och en kan bidra till

    Veckans största nationella nyhetssnackis – regeringens kulturkanon – har fått konkurrens. SMB:s krönikör Mattias Goldmann föreslår här en helt annan kanon med ett inkluderande, framåtsyftande och väsentligt syfte – en klimatkanon, som ger alla individer möjligheter att bidra med nya perspektiv och gärningar.

    Syftet med en kulturkanon är otydligt, värdet begränsat och avgränsningen diffus. En klimatkanon siktar däremot framåt, kan bygga gemenskap över gränser, inspirera till konkreta handlingar och visa på lösningar. För att få med oss de som ser värdet av att betona den nationella särprägeln, kan vi med gott samvete lyfta in några svenska verk och händelser.

    Här är mitt förslag till klimatkanon, med fem skriftliga verk, tre filmer och – viktigast – fem handlingar för alla att testa.

    Viktiga skriftliga verk

    • Svante Arrhenius uppsats – ”On the Influence of Carbonic Acid in the Air upon the Temperature of the Ground.” Redan 1896 slog nobelpristagaren Arrhenius fast att ökade koldioxidhalter leder till ökade temperaturer. Du behöver bara läsa första sidan, som  inleds med “A great deal has been written on the influence of the absorption of the atmosphere upon the climate”. Sen kan du slå alla på fingrarna som påstår att klimatforskningen är ny och osäker.
    • Rachel Carsons ”Tyst Vår” från 1962; startskottet för den moderna miljörörelsen och först att för allmänheten visa på hur vår oaktsamhet med jorden kan få fruktansvärda konsekvenser. En tunn, lättläst bok som visar hur kampen för en bättre värld faktiskt kan vinnas.
    • IPCC: FN:s klimatpanels syntesrapporter är konsensusdokumenten som visar världen hur allvarligt klimatläget är. Det räcker att läsa “Summary for Policymakers” på 30 textsidor, man kan till och med komma undan med två sidor genom att läsa ”Headline statements”.
    • Parisavtalet: Det historiska, bindande globala avtalet om att hålla uppvärmningen väl under 2°C. Bara 27 sidor, orkar man inte hela så räcker artiklarna 2-4 för att förstå vidden av vad vi faktiskt enats om som globalt samhälle. 
    • Sveriges klimatpolitiska ramverk. Vad ska Sverige göra då? Det enades sju av riksdagens åtta partier om med det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och klimatmålen. Tvärtemot vad man kan tro så är det bara 70 sidor (50 om du skippar bilagorna); ta dig igenom det och du har stenkoll på vad som faktiskt gäller. 

    Filmer

    • En obekväm sanning. Al Gores film från 2006 var startskottet för ett globalt klimatuppvaknande, 20 år senare fortfarande en omskakande upplevelse och omdiskuterad i delar – bra för en kanon som manar till samtal!
    • Wall-E. Människan har förstört Jorden och flyttat ut i rymden, men lilla soproboten Wall-E återskapar liv. Pixarfilmen är perfekt för att diskutera vår gemensamma framtid också med de i släkten som verkligen är framtiden. 
    • Interstellar. Oerhört många science fiction-filmer handlar om hur vi måste överge Jorden och försöka hitta andra planeter att bo på. Spoiler alert för dem alla: Det är svårt. Interstellar är den bästa enligt IMDB:s ranking, men välj en annan om du vill.

    Aktioner och gärningar

    • Klimatstrejka. När Greta Thunberg 2018 började sittstrejka utanför riksdagen på fredagar, blev det början för en global världsrörelse av ungdomar, pensionärer, mammor och andra som vill säkra en dräglig framtid. Om du inte gjort det än, sätt dig en stund med dem, sticka en halsduk eller delta på annat sätt.
    • Testa en Tesla. När Tesla 2008 började bygga elbilar, var de först att nyttja elens kraft och göra det klimatbättre fordonet mer attraktivt än fossilbilen som måste bort för att klara klimatkrisen. Om du inte gjort det än, testa kraften i att köra på el och fundera på vilka branscher som ännu inte hittat sin lönsamma, attraktiva omställning. Klura också lite på hur Elon Musk så snabbt kunde förstöra ett så starkt varumärke och hur det påverkar omställningen.
    • Besök ett hotat område. Klimatkrisen hotar inte bara söderhavsöar, utan alltifrån smältande glaciärer och hotat renbete i Norrland till bortsköljda stränder i Skåne. Likadant är det överallt i världen; det vi vill värna är hotat. Bli inte en del av last chance-turismen, utan åk till något i ditt närområde och fundera på hur det skulle kunna bevaras för framtiden.  
    • Sätt upp solceller. Den kraft som finns i sol, vind och vatten räcker för våra behov många gånger om, vilket blir väldigt påtagligt när man själv har solceller på taket. Alla har inte möjligheten, men man kan köpa in sig på förnybar energi eller investera i solenergi i utvecklingsländer och följa vilka nyttor det ger.
    • Klimatberäkna. Vilken är din egen klimatpåverkan? Om du inte redan gjort det, testa WWF:s klimatkalkylatoroch gör en plan för att komma ner till långsiktigt hållbara nivåer. Har du redan gjort det, tipsa en kompis eller utmana kollegorna!

    Kulturkanon bestäms uppifrån och ska ”vid behov” kunna justeras något vart tionde år. Klimatkanon bestäms inte alls, var och en kan ta fram sin egen och justera den så ofta man vill. Klimatomställningen vinns inte med standardiserade påbud uppifrån utan det görs istället när var och en hittar sin egen ingång och motivation.

    Kyrkovalet – opolitiskt men med skarp skogspolitik

    Den 8–21 september är det val i kyrkovalet i Svenska kyrkan. Politiska partier förekommer inte på samma sätt som i de vanliga valen, men flera partier har ändå nomineringsgrupper. Naturskyddsföreningen har nu gjort en granskning som särskilt tittar på hur dessa nomineringsgrupper förhåller sig till kyrkans skogsförvaltning.

    Vad är kyrkoval för något?

    Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund och har 5,5 miljoner medlemmar. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren. Svensk kyrkan anser att den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.

    Varför kyrkoval?

    Det finns en lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari 2000, i samband med att svenska staten separerades från kyrkan. Lagen beskriver att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Kyrkovalet är ett sätt för kyrkan att uppfylla lagkraven om demokratisk uppbyggnad.

    Hur genomförs valet?

    Kyrkovalet genomförs medvetet på ett sätt som liknar de allmänna valen. Kyrkan menar att det är bra att väljarna känner igen sig i hur valet går till. Det finns skillnader, bland annat att medlemmar har rösträtt från 16 år, i stället för som i allmänna politiska val där gränsen 18 år gäller.

    Politiska partier förekommer inte i kyrkovalet. Medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper bildade för att delta i kyrkovalet. Det finns politiska partier som också ställer upp i kyrkovalet. I kyrkovalet kallas de grupper som ställer upp för nomineringsgrupper. 

    Det finns tre olika nivåer i kyrkovalet. Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, till exempel undervisning och gudstjänster. Stiftsfullmäktige har som huvuduppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan. Kyrkomötet har stor inverkan på Svenska kyrkans viktiga miljöpåverkan vad gäller skogsskötsel, vilket Supermiljöbloggen tidigare berättat om.

    Hållbar skogsförvaltning under stark debatt

    Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och Naturskyddsföreningen, som nu granskat nomineringsgruppernas inställning till hållbar skogsförvaltning, menar att kyrkan har ett stort ansvar för natur och klimat.

    Hösten 2024 presenterades Svenska kyrkans skogsutredning som innehöll ett antal förslag på hur Svenska kyrkans skogsförvaltning ska kunna bli hållbar. Förslagen har väckt diskussion inom och utanför kyrkan och har behandlats i en större granskning av Supermiljöbloggen.

    Naturskyddsföreningens valguide

    Naturskyddsföreningen har inför valet ställt frågor om sju nyckelförslag ur utredningen till samtliga nomineringsgrupper till kyrkomötet, både partipolitiskt bundna och obundna och utifrån detta tagit fram en valguide. Alla grupper utom Frimodig Kyrka har svarat.

    Resultatet från Naturskyddsföreningens granskning, sammanställd i bild nedan, visar tydliga skillnader mellan nomineringsgrupperna. Socialdemokraterna, De Gröna i Svenska Kyrkan, Vänstern i Svenska kyrkan och Himmel och Jord är mest positiva. De säger sig alla stödja samtliga förslag för en hållbar skogsförvaltning. Det finns ändå viktiga skillnader mellan hur de fyra grupperna kommenterar sina svar, framhåller Naturskyddsföreningen.

    Ett exempel är att Socialdemokraterna svarat ja på alla frågor, men sedan vill lämna över en stor del av ansvaret för de viktiga besluten om målnivåer för skydd och naturnära skogsbruk till stiften. Sverigedemokraterna säger nej till sex av utredningens sju förslag.

    Hela Naturskyddsföreningens guide för skogen inför kyrkovalet finns: här

    Dyster prognos för Sveriges biologiska mångfald

    Sverige ska rapportera status för arter och livsmiljöer till EU enligt art- och habitatdirektivet. Under augusti presenterades Naturvårdsverkets resultat, vilket ser dystert ut. De flesta arter och livsmiljöer vi känner till har dåliga förutsättningar till fortlevnad.

    Det rör sig om bara 40 procent av våra kända arter som faktiskt har gynnsam bevarandestatus, och endast 20 procent av livsmiljöerna. För att ändra den negativa utvecklingen krävs omfattande insatser, skriver Naturavdelningschefen Fredrik Hannerz i ett pressmeddelande. Skogsbruket och ängs- och betesmarker är särskilda områden där förändring behöver ske.

    Bevarandestatus för arter i Sverige. Källa: Naturvårdsverket

    Fjärilar hotas särskilt av igenväxta betesmarker, eftersom deras livsmiljö då krymper avsevärt. En annan grupp arter som hotas är insekter som är bereonde av död ved i skogen. Här behövs en kontinuitet i skogen, alltså inga avbrott i form av exempelvis avverkningar, för att insekterna ska trivas.

    Hyggesfritt en lösning

    Fjällbjörkskogen är den enda skogsmiljön som Naturvårdsverket idag bedömer ha gynnsam bevarandestatus. Om skogarna under fjällnära gränsen inte är skyddade så riskerar de att avverkas, vilket är en stor anledning till arternas hotade status. Marcus Carlsson Reich på naturanalysenheten skriver i ett mail till SMB att det behövs en variation i hur vi brukar skogen.

    – De insatser vi i första hand har i åtanke är en generellt ökad variation i hur skogen brukas, där framförallt olika former av hyggesfria brukningsmetoder behöver öka. Idag är trakthyggesbruk den dominerande brukningsmetoden, andra brukningsmetoder skulle bidra till ökade möjlighet för arter som kräver andra typer av biotoper, säger Marcus Carlsson Reich.

    Nyligen presenterades slutbetänkadet för regeringens skogsutredning, som föreslår ökad produktion och avverkning, där just kalhyggesbruket är dominerande. Den ifrågasätter också hänsynen till en del arter, och föreslår bland annat minskad hänsyn till fågelarter vid avverkning.

    Marcus på Naturvårdsverket poängterar att nuvarande målbilder för miljöhänsyn inte är tillräckliga. Hänsynen till biologisk mångfald behöver öka i skogen oavsett brukningsmetod.

    – De mål som skogsägare har med sitt skogsbruk idag och som ska återspeglas i skogsbruksplaner leder nästan uteslutande till samma brukningsmetod, det vill säga att olika mål, tex kring biologisk mångfald, ger inte utslag i faktiska åtgärder i den omfattning som skulle behövas.

    Behovet: mer resurser

    Enligt Naturvårdsverkets rapportering så är en orsak till livsmiljöernas försvinnande att skogar med höga naturvärden avverkas.

    I dagsläget sker inga större konsekvenser för markägare som avverkar skogar med rödlistade och fridlysta arter. Vilka politiska åtgärder bör vidtas för att förhindra att sådan avverkning sker?

    – För att den lagstiftning som berör skogen ska ha en reell verkan behöver resurser tillföras för identifiering och kartläggning av skogar med höga naturvärden. Är skogar med höga naturvärden identifierade skapar det möjlighet till rådgivning om anpassat brukande eller skydd. Därtill behövs mer resurser för tillsyn, skydd och skötsel. För en skog med naturvärden som avverkats är lagutrymmet litet om naturvärdena inte varit kända innan avverkningen, säger Marcus Carlsson Reich till SMB.

    Tidöregeringen har hittills minskat klimat- och miljöbudgeten, och dragit ner på anslagen till skydd av natur, vilket gjorde sig tydligt i den senaste vårbudgeten. Samtidigt har EU:s restaureringsförordning trätt i kraft för att medlemsländerna ska öka insatserna för att bevara och restaurera biologisk mångfald.

    Lisa Olsson är vår nya sociala medier-redaktör

    Supermiljöbloggens senaste tillskott är kulturfantasten Lisa Olsson som tagit sig an rollen som sociala medier-redaktör. Vi ställde några frågor till Göteborgaren, som väl ändå dricker te?

    Hej Lisa! Vem är du?

    Jag är 26 år och bor i Göteborg. Jag tog examen i digital kommunikation under våren 2024 och arbetar idag som marknadsförare på en teater. 

    Hur startade ditt engagemang för miljö och klimat?

    Mitt intresse började i skolan, särskilt i samband med olika projekt kring Earth Hour. Med åren har det vuxit. Jag tror att mycket av mitt intresse nu är tack vare vänner som pratar mer om klimatet och genom utbildning. 

    Foto: Privat

    Vad fick dig att vilja bli sociala medier-redaktör för SMB?

    Jag gillar att kombinera kreativitet och kommunikation, och ser sociala medier som ett viktigt verktyg för att sprida kunskap. Jag tycker det är viktigt att alla ska kunna ta del av information i sin vardag, och sociala medier gör det möjligt på ett helt nytt sätt. När den här rollen dök upp kändes det roligt och viktigt att få vara med och lyfta fram miljönyheter som kanske inte alltid syns i de stora medierna.

    Berätta något otippat om dig!

    Något många tycker är otippat är att jag varken dricker kaffe eller te – speciellt det sistnämnda brukar förvåna folk, eftersom jag tydligen ”ser ut som en teperson” eller ”har auran av en teperson”.

    Om du fick drömma, hur ser ditt idealsamhälle ut?

    Mitt idealsamhälle är ett jämlikt samhälle där vi lever mer hållbart och i fred. Ett samhälle där alla har samma tillgång till kultur. Där hela världen jobbar för mänskliga rättigheter och där vi tänker långsiktigt kring hur vi lever och på vad vi lämnar för avtryck på världen.


    Vi önskar Lisa, nu även offentligt, varmt välkommen till SMB.

    Vill du tipsa eller ställa en fråga till Lisa? Skicka då ett DM till SMB:s Instagram. Läs mer om oss och våra redaktionsmedlemmar här.

    Supermiljöbloggen vill gärna förstärka vårt grafiska team ännu mer. Är du intresserad av grafisk formgivning, design, eller sociala medier och hade velat bli en del av SMB:s redaktion? Skicka ett mejl där du berättar om dig själv, dina kunskaper och varför du är intresserad.

    Misstänkt förtigande av PFAS vid Vättern bör undersökas

    Aktion Rädda Vättern kämpar vidare med sina protester mot ett misstänkt miljöbrott i den segslitna frågan om Karlsborgs PFAS-förorenade flygplats. Man har nu begärt överprövning av åklagarmyndighetens beslut att lägga ner en förundersökning i ärendet.

    Det var på sommaren 2020 som Fortifikationsverket, som förvaltar militärens fastigheter, fick veta att det fanns höga halter av de farliga ämnena PFAS på den nordöstra delen av flygfältet. Verkets konsult ansåg att upptäckten genast borde anmälas, men anmälan dröjde ända till slutet av 2023. 

    FIHM (Försvarsinspektören för hälsa och miljö, tillsynsmyndighet för Fortifikationsverket) dröjde sedan ända till sommaren 2024 innan det misstänkta miljöbrottet anmäldes. Detta skedde först efter påtryckningar från gruppen Aktion Rädda Vättern, ARV.

    Aktion Rädda Vättern har överhuvudtaget tvingats trycka på mycket i ärendet. Kammaråklagaren ville först inte göra någon förundersökning om det misstänkta miljöbrottet, eftersom man inte ansåg att det fanns ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse” som krävde en förundersökning. 

    ARV påpekade då att en PFAS-förorening av Vättern, som förser ca 300 000 människor med dricksvatten, faktiskt är ett stort allmänintresse. En förundersökning startades så småningom, men las nyligen ner av kammaråklagaren med hänvisning till att det inte skulle kunna gå att bevisa brottsligt uppsåt eller oaktsamhet i fallet.

    Uppsåtligt eller slarvigt hemlighållande

    Det är detta senaste steg i ärendet som fått ARV att göra en överprövning av kammaråklagarens beslut. Man påpekar att Fortifikationsverket länge hemlighållit fyndet av höga PFAS-halter i en del av flygfältet. Om detta hemlighållande är uppsåtligt eller beror på slarv och okunskap kanske inte kan avgöras, men det är i båda fallen brottsligt.

    När det tydligt går att med hjälp av skriftliga daterade dokument se att fel begåtts handlar det antingen om uppsåt eller oaktsamhet. En tredje möjlighet ges inte, skriver ARVs miljöjuridiska talesperson Christer Haagman i föreningens begäran av överprövning.

    Supermiljöbloggen har följt den segdragna striden om Vätterns miljö i många artiklar. Det handlar bland annat om att Högsta förvaltningsdomstolen godkänt två kontroversiella beslut: dels att den militära flygtrafiken i Karlsborg får femdubblas, dels att den PFAS-förorenade marken vid landningsbanan får dräneras.

    Förhöjda halter i Vätterns fisk

    Vi har också berättat att den lagliga möjligheten att skydda Vättern mot PFAS-utsläpp försvunnit, trots att all fisk från sjön visat sig ha förhöjda PFAS-halter. Länsstyrelserna i länen kring Vättern har därför skärpt rekommendationerna för fisk och kräftor från sjön. Barn, ungdomar, gravida och ammande kvinnor bör idag inte äta Vätternfisk mer än högst 2-3 gånger per år.

    Så sent som i våras skrev vi även om att Fortifikationsverket fått tillstånd till att lägga upp kilometerlånga vallar med förorenad jord nära Vättern i samband med en renovering av landningsbanan vid Karlsborg. Man har också fått klartecken till att föra dag- och dräneringsvatten direkt ut till Vättern. 

    Vatten från PFAS-förorenade delar av banan ska, enligt ett tidigare domstolsbeslut, först renas innan det släpps ut. Men eftersom Fortifikationsverket och FIHM så länge förteg föroreningarna i den nordöstra delen av banan, så omfattas inte vattnet därifrån av reningskraven. Detta PFAS-förorenade vatten kommer att släppas ut helt utan rening, vilket fått ARV att överklaga tillståndet till regeringen.

    ”Evighetskemikalier” i många produkter

    PFAS är en grupp syntetiska, mycket svårnedbrytbara ämnen som kallats ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner extremt långsamt i naturen och i kroppen. De finns i vanliga konsumentvaror som stekpannor, friluftskläder och skönhetsmedel, men också i industriprodukter och specialvaror.

    Brandskum som innehåller PFAS har använts mycket länge, bland annat vid militära övningar. Ett mycket omtalat fall gäller utsläpp från det militära flygfältet i Kallinge i Blekinge, som bland annat orsakat cancer hos närboende. Dessa kan enligt Högsta domstolen kan ha rätt till skadestånd, men försvarsmakten kommer inte att ge något skadestånd, eftersom skadeståndsansökan kommit in för sent. Även i Karlsborg har brandskum med PFAS använts vid övningar.

    Naturskyddsföreningen har länge fört en kampanj mot PFAS, som hittats i nästan allt dricksvatten och ytvatten i Sverige. En tiondel av det testade kranvattnet hade halter som låg över Sveriges nya gränsvärde. PFAS-utsläppen till miljön sker både vid tillverkningen av produkter där kemikalierna ingår, vid användningen av produkterna och när produkterna blir avfall.

    Vi lever över våra tillgångar – och vi gör det med ett leende

    Vetskapen om att vi lever över våra tillgångar är närmast total – men med ett leende fortsätter vi att överkonsumera. Men ingen verkar hålla i ratten idag skriver SMB:s krönikör Filip Johnsson som undrar om orsaken är att människan inte riktigt vågar se vad den håller på med.

    KRÖNIKA Det var inte så länge sedan jag kände att världen ändå höll ihop. Att det fanns ett slags grundläggande ordning. Politikerna satte ramarna, myndigheterna höll koll, och vi andra… vi fogade oss. Lite gnäll, visst, men vi visste ändå att någon höll i ratten.

    Men nu? Nu känns det som att ratten är övergiven. Bilen kör av sig själv, rakt mot en avgrund, och vi sitter där i baksätet och scrollar TikTok.

    Jag läser om kläder. Om hur vi skickar våra trasiga, smutsiga plagg till Ghana och kallar det återvinning. Som om det vore en god gärning. Men det är inte återvinning. Det är sophantering. Vi exporterar vårt avfall och kallar det hållbarhet. Det är så bisarrt att man nästan skrattar. Fast man skrattar inte. Man skäms.

    Och så turismen. Santorini. Tre miljoner turister om året. Tjugo tusen bofasta. Kryssningsfartyg som spottar ut människor som bara vill ta en bild i solnedgången. En bild! Det är inte längre resor, det är konsumtion av platser. Som om världen vore ett Instagramfilter.

    Billigt flyg som egentligen är dyrt

    Flyget då. Lågprisflyg som tar oss över hela Europa för några hundralappar. Det är så billigt att det känns som att det inte kostar något alls. Men det gör det ju. Det kostar i utsläpp, i klimat, i framtid. Och ändå sitter Ryanairs VD (fortfarande) och rycker på axlarna åt klimatförändringarna. Det är nästan poetiskt i sin cynism.

    Samtidigt står tågen still. Växelfel mellan Göteborg och Stockholm. Igen. Jag reser ofta med tåg. Ibland går det bra. Ibland inte. Men det är alltid tåget som får skiten. Flyget är försenat också, men det pratar vi inte om. Vi har andra förväntningar. Vi är snällare mot det som förstör mest.

    Det är något med vår samtid som skaver. Vi vet att vi lever över våra tillgångar. Vi vet att det inte håller. Men vi fortsätter ändå. Vi köper mer, reser mer, flyger mer. Och vi gör det med ett leende. Som om vi inte riktigt vågar titta på vad det är vi håller på med.

    Kläder, turism, flyg – det kan vara fantastiskt. Men just nu är det mest ett symptom. På en värld som tappat kontrollen. Och på oss, som inte längre vet hur man bromsar.

    Precis när jag skrivit klart denna krönika läser jag i the Guardian att om Tories vinner nästa val så vill dom maximera utvinningen av gas och olja i Nordsjön.

    Snacka om att tappa kontrollen.

    Ny studie: Inte längre låg sannolikhet för kollaps av Atlantströmmar

    Det stora systemet av havsströmmar som Golfströmmen är en del av riskerar att kollapsa. Tidigare har forskare bedömt att det är låg sannolikhet att detta ska hända, men det motsägs nu av en ny modelleringsstudie. En snabb minskning av växthusutsläppen krävs för att hindra ett katastrofalt scenario, enligt forskare.

    Forskare har länge varnat för att vi kan vara på väg mot en tippningspunkt där det stora systemet av strömmar i Atlanten, AMOC, stannar av eller i värsta fall kollapsar helt. Detta skulle få flera katastrofala konsekvenser. För nordvästra Europa, bland annat Sverige, skulle det innebära ett mycket kallare klimat eftersom Golfströmmen inte längre skulle föra med sig varmare vatten söderifrån. Nederbörden skulle minska, vinterstormarna skulle bli svåra och matproduktionen hotas. Dessutom skulle havsnivåerna stiga ytterligare.

    Forskare har varnat tidigare

    Ingen vetenskaplig konsensus råder om risken för kollaps, mycket på grund av att forskarna är beroende av olika komplicerade datormodeller och långtidssimuleringar för att bedöma framtida risker. Men förra året varnade över 40 forskare i ett brev till Nordiska rådet att varningssignalerna måste tas på allvar.

    Nu kommer ännu en studie som inskärper allvaret. De nederländska forskarna skriver i tidskriften JGR Oceans att AMOC kan passera en tippningspunkts inom de närmsta decennierna i ett scenario med fortsatt höga utsläpp, och att en kollaps kan ske 50 till 100 år därefter.

    Utsläppen måste minska drastiskt

    Med fortsatt ökning av växthusgasutsläppen, ledde 70 procent av forskarnas modeller till kollaps, och med medelhöga utsläpps nivåer i 37 procent av modellerna. Men även i ett scenario med minskade utsläpp visade 25 procent av modellerna på en kollaps.

    Forskaren Stefan Rahmstorf, verksam vid Potsdaminstitutet för klimatforksning, säger till The Guardian att han tidigare trott att risken för kollaps var omkring 10 procent.

    Nu ser det ut som att även i ett lågutsläppsscenario, där vi håller oss till Parisavtalet, är risken snarare 25 procent. Dessa siffror är inte speciellt säkra, men vi talar om en riskbedömning där även en tioprocentig risk för AMOC-kollaps skulle vara alldeles för högt. Vi ser att tippningspunkten där en nedstängning blir oundviklig kan passeras redan inom de närmsta 10–20 åren eller så. Det är ett chockerande fynd och det är därför vi måste agera väldigt snabbt för att skära ner utsläppen, säger han till tidningen.

    Skogsutredningen väcker motstridiga reaktioner: ”Dödsdom för miljömålen”

    Nu har skogsutredningens slutbetänkande lämnats över till regeringen. Utredare Göran Örlander föreslår färre regelverk, minskat artskydd och en ökad produktion. Det är drastiska åtgärder som ifrågasätts starkt av både forskare och miljörörelsen.

    En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk heter rapporten som på regeringens uppdrag ser över skogspolitiken. Redan innan sommaren kunde det anas vad författaren Göran Örlander skulle föreslå. Efter slutbehandling står det nu klart att det svenska skogsbruket ska generera ökad tillväxt med bland annat gödsling och främmande trädarter i fokus.

    Enklare att upphäva naturreservat

    Utredrningen föreslår att det ska bli enklare att upphäva naturreservat, om syftet med reservatet inte längre bedöms rimligt att uppnå. Örlander exemplifierar det med att reservat som gjorts för fåglar som flyttat därifrån inte längre skulle fylla sin funktion:

    Man har kanske avsatt ett område för att det har funnits en fågel, till exempel, som har flyttat därifrån. Tanken med det här är att skapa utrymme för skydd på andra ställen”, förklarar Örlander till Sveriges Radio.

    Samtidigt ska vi enligt FN-konventioner skydda 30 procent av land och hav. Borde det då inte bli lättare att bilda nya reservat, snarare än att upphäva befintliga? ”Vi gör det tydligare”, lyder Örlanders svar i radioinslaget.

    Klimatnyttan beror på vem som räknar

    Skogens klimatnytta råder det ständig debatt om. SMB har tidigare berättat om att det ofta beror på hur beräkningarna görs. Göran Örlander råder regeringen att ta fram en ny beräkningsmodell: Fossila utsläpp som uteblir när man använder skogliga produkter bör tas med i beräkningarna, där fokus ska ligga på substitutionsnyttan.

    Skogsforskaren Stig-Olof Holm vid Umeå universitet är skeptisk till beräkningarna ur ett klimatperspektiv.

    – För att få det rätt måste man väga in inte enbart substitutionseffekter av användande av skogsråvara, samt grad av inlagring av kol i skogsprodukter, utan även skogsbrukets effekter på klimatet genom avverkning. Det vill säga göra en beräkning av olika avverkningsnivåers klimateffekt totalt sett över tid, förklarar Stig-Olof Holm.

    Örlander argumenterar i utredningen att koldioxid från skogliga produkter har en kortare omloppstid än utsläpp från fossila källor, och är därför ett bättre alternativ för klimatet.

    – Detta vore i och för sig inget problem om vi skulle ha låt säga 100 – 150 år på oss att klara klimatkrisen. Men vi har ca 25 år på oss för att klara en uppvärmning på inte mer än 1,5 – 2 grader jämfört med förindustriell tid, säger Stig-Olof Holm och hänvisar till forskning som visar att minskad avverkning är den bästa klimatanpassningen i Parisavtalets tidsperspektiv.

    ”Förslagen är en dödsdom för naturarvet”

    Från näringslivets håll är reaktionerna positiva. LRF hävdar att utredningen stärker skogens klimatnytta och ger bättre förutsättningar för skogsägare. Branchorganisationen Skogsindustrierna välkomnar fokuset på tillväxt. ”Att öka tillväxten i de svenska skogarna är en av de viktigaste skogspolitiska utmaningarna”, heter det i pressmeddelandet.

    Andra aktörer är inte lika positivt inställda. Både Greenpeace och Skydda skogen kallar utredningen för ett ”beställningsjobb från industrin” och ifrågasätter Örlanders opartiskhet.

    Utredningen är skräddarsydd för att maximera virkesuttaget genom miljö- och klimatskadlig produktion. Den saknar förslag för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige,”, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace i ett pressmeddelande.

    – Om förslagen genomförs kommer det att leda till att mångfalden i våra skogar utarmas – det handlar i klarspråk om en dödsdom för våra miljömål och för ovärderliga naturarv i skogen, säger Skydda skogens talesperson Elin Götmark till SMB.

    Golfbanor tar mer plats än sol- och vindkraft tillsammans

    Ny forskning visar att världen använder mer mark för golfbanor än för att producera förnybar energi. Om samma ytor fylldes med sol- och vindkraftverk skulle de kunna täcka en stor del av framtidens energibehov.

    För många är golf en riktig sommarfavorit – gröna gräsmattor, frisk luft och timmar ute på banan. Men de enorma ytorna har fått forskare att börja fundera: tänk om marken kunde göra mer nytta?

    Den frågan fick forskare i Tyskland att räkna på saken. De ville ta reda på hur mycket energi som skulle kunna produceras om golfbanorna i stället användes för förnybar energi.

    Resultatet är slående. Studien visar att golfbanorna globalt skulle kunna producera upp till 842 gigawatt solkraft och 659 gigawatt vindkraft. Det motsvarar mer el än vad många länder producerar i dag – och i flera fall skulle det till och med räcka för att nå klimatmålen med hjälp av bara sol- och vindkraft.

    Hur mycket mark tar golfbanorna egentligen?

    Runt om i världen finns över 38 000 golfbanor. Och de flesta av dem är koncentrerade till bara ett fåtal länder. Hela 80 procent ligger i tio länder – och USA leder överlägset med mer än 16 000 banor. Därefter kommer Storbritannien med 3 100 och Japan med 2 700.

    I Storbritannien upptar golfbanorna nästan en halv procent av landets totala yta. Även Japan och Sydkorea använder stora arealer – 0,37 respektive 0,42 procent. Trots det visar studien att dessa länder använder betydligt mindre mark till sol- och vindkraft, trots att potentialen är enorm.

    Som kuriosa: Även om Sverige inte ingick i studien finns det ungefär 661 golfbanor runt om i landet.

    Golf och förnybar energi kan samexistera

    Studien visar emellertid att golf och förnybar energi faktiskt kan samexistera. Golfbanor kan fortsätta vara gröna oaser samtidigt som delar av marken används för att producera el. Vindkraftverk tar liten plats och kan placeras på banorna utan att spelet störs. Solpaneler kan också installeras på vissa ytor utan att ta över hela anläggningen.

    Och på några håll händer det redan. I Hyogo-prefekturen i Japan har en hel golfbana byggts om till en solpark med 260 000 paneler. Den producerar 125 gigawattimmar el varje år – nog för att försörja tusentals hushåll.

    Dags att omvärdera markanvändningen

    Forskarna betonar att de inte vill stoppa golfen. I stället vill de starta en diskussion om hur vi använder vår gemensamma mark och utmana oss att tänka om kring våra prioriteringar.

    Golfbanor behöver alltså inte försvinna. Men studien visar tydligt att marken spelar en avgörande roll i energiomställningen. De val vi gör – om vi låter stora ytor fortsätta ligga outnyttjade eller om vi satsar på förnybar energi – kan avgöra om vi lyckas nå klimatmålen i tid.

    Ny studie: Elbilar minskar utsläppen mest av alla biltyper

    En ny rapport från International Council on Clean Transportation (ICCT) visar att elbilar är det överlägset bästa alternativet för att minska klimatpåverkan från personbilar i EU. Fast den allra största klimatnytta får du naturligtvis fortfarande genom att välja bort bilen helt.

    Det diskuteras ofta om elbilar verkligen är det bästa valet för miljön. Det kan vara en av förklaringarna till att nybilsförsäljningen av elbilar bromsat in. Samtidigt vill många köra mer miljövänligt – men i djungeln av information, teknik och olika bilval är det inte alltid lätt att veta vad som faktiskt är bäst för miljön.

    Och valet blir inte lättare när forskningen pekar åt olika håll. Studier visar exempelvis att elbilar både ökar partikelutsläppen, framför allt från däck och vägbeläggning, och att batteritillverkningen driver både miljöproblem och sociala konflikter. Men ICCT:s nya rapport slår emellertid fast en sak: när det gäller klimatpåverkande utsläpp leder elbilarna klart bland personbilar.

    Elbilar kör ikapp sina produktionsutsläpp

    ICCT:s rapport publicerades i juli i år och bygger på en livscykelanalys samt en jämförelse mellan olika biltyper vad gäller utsläppen från tillverkning, användning och skrotning. Resultaten är tydliga. En elbil som säljs 2025 släpper i genomsnitt ut 73 procent mindre koldioxid än en bensinbil under hela sin livstid.

    Elbilar ger visserligen ungefär 40 procent högre utsläpp vid tillverkning, framför allt på grund av batterierna. Men skillnaden hämtas snabbt hem. Efter cirka 1 700 mil körda mil har elbilen lägre totala utsläpp än en bensinbil. För en genomsnittlig svensk bilägare, som kör omkring 1 126 mil per år, betyder det att elbilen i jämförelse med bensinbilen går plus för klimatet på mindre än två år.

    Jämförelse mellan olika biltyper

    ICCT jämför även utsläppen mellan flera olika biltyper mätt i gram koldioxidekvivalenter per kilometer (g CO₂e/km). För elbilar bygger beräkningarna på en genomsnittlig europeisk elmix enligt EU-kommissionens energiscenario JRC POTEnCIA CETO 2024. Resultatet visar stora skillnader:

    • Elbilar (BEV): cirka 63 g CO₂e/km – 73 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Elbilar som laddas med 100 procent förnybar el: cirka 52 g CO₂e/km – 78 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Laddhybrider (PHEV): cirka 163 g CO₂e/km – ungefär tre gånger högre utsläpp än rena elbilar
    • Hybridbilar (HEV): cirka 188 g CO₂e/km – cirka 20 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Bensin- och dieselbilar: cirka 234–235 g CO₂e/km

    Det här gör jämförelsen tydlig: även om hybrider och laddhybrider minskar utsläppen något jämfört med bensinbilar, är elbilar det klart bästa alternativet för att sänka klimatpåverkande utsläpp. Och laddas de med förnybar el blir klimatnyttan ännu större.

    Siffrorna för bensin- och dieselbilar baseras på genomsnittliga livscykelutsläpp för nya bilar i EU 2025. Tunga SUV:ar släpper ofta ut betydligt mer än 235 g CO₂e/km, medan små, bränslesnåla bilar ligger något lägre.

    Vätgasbilar – stor potential

    Rapporten visar att vätgasbilar kan vara minst lika klimatvänliga som elbilar – men bara om de drivs med vätgas producerad från förnybar el. Med så kallad grön vätgas blir utsläppen ungefär 50 g CO₂e/km, vilket är 79 procent lägre än för bensinbilar.

    Men om vätgasen istället framställs från naturgas ser bilden helt annorlunda ut. Då stiger utsläppen till omkring 175 g CO₂e/km. Det är högre än för laddhybrider och långt ifrån elbilarnas nivå. ICCT bedömer därför att vätgasbilar inte är ett realistiskt klimatvänligt alternativ i dag, så länge förnybar vätgas är svårtillgänglig inom EU.

    Elbilar avgörande för klimatmålen

    ICCT:s slutsats är tydlig: elbilar spelar en avgörande roll för att EU ska nå sina klimatmål. Hybrider och laddhybrider minskar visserligen utsläppen, men inte tillräckligt snabbt eller mycket.

    För att snabba på omställningen föreslår rapporten att försäljningen av nya bensin-, diesel- och hybridbilar ska upphöra senast 2035. Men det räcker inte att bara byta ut bilparken. ICCT argumenterar också för att produktionen måste bli betydligt mer hållbar. Det kräver att tillverkarna ökar användningen av återvunnet material i batterier, satsar på klimatsmart stål och effektiviserar energianvändningen i fabrikerna.

    Så maximerar du klimatnyttan

    Elbilsvaruhuset.se lyfter i samband med ICCT-rapporten hur konsumenter kan göra elbilen mer klimatvänlig. Ett första steg är att installera en laddbox hemma, vilket möjliggör att klimatnyttan ökar. Med en laddbox kan konsumenter styra och anpassa laddningen till tider då andelen förnybar el är som högst. Nästa steg är att teckna ett elavtal med 100 procent förnybar energi för att minska utsläppen ytterligare. Konsumenter kan också investera i solceller med batterilagring för att öka självförsörjningen och minska beroendet av fossil el.

    Men om målet är att maximera klimatnyttan finns det ett ännu bättre alternativ: att välja bort bilen helt. Att gå, cykla, ta elsparkcykeln eller åka tåg och kollektivtrafik ger jämförelsevis nästan inga klimatpåverkande utsläpp alls. Ett tåg som drivs med förnybar el kan ligga så lågt som 14 gram koldioxidekvivalenter per kilometer. En elcykel hamnar runt 15 gram och en elsparkcykel så lite som 3 gram. Skillnaden jämfört med både fossilbilar och elbilar är enorm. Dessutom sjunker partikelutsläppen rejält med dessa alternativ, och batteriproblematiken försvinner helt för fordon utan batteri.

    Vattenkranarna sinar i torkans Teheran

    Dystopiska scener utspelar sig i Teheran, huvudstaden med över tio miljoner invånare, när vattenbristen får kranarna att stå torra. Det har varit torka i Iran i fem år, men denna sommar har det regnat ännu mindre, och värmeböljan varit ännu varmare. 

    Storskaligt industriellt jordbruk och oreglerad användning i urbana områden där befolkningen konstant ökar lägger beslag på stora delar av vattenreservoarerna. Sommaren medförde värmerekord på över 40 grader Celsius. I kombination med torkan skapar detta stora utmaningar i vattenkraftproduktionen och således elförsörjningen. När behovet av luftkonditionering är som högst står invånarna inför återkommande strömavbrott utöver avbrott i vattenförsörjningen.

    Teheranbon Fatemeh beskriver dagarna i 40 grader som att ha feber, och berättar för Al Jazeera om hur hon förvarar vatten för att förbereda inför avbrotten. Hon lägger isbitar i ventilationen för att hantera värmen, och kyler kroppen med blöta handdukar.

    Klimatförändringarna gör saken mycket värre. Landet har sett en minskad nederbörd på 40 procent i år, jämfört med genomsnittet. Vattenreservoarerna är därför bara fyllda till knappt en tredjedel. Värmeböljor som den Iran såg denna sommar kommer att bli både vanligare och mer intensiva i och med ökad global uppvärmning.

    Motioner till kyrkomötet kräver att skogsutredningen genomförs fullt ut

    I höst fattar kyrkomötet beslut om hur Svenska kyrkan ska bedriva sitt skogsbruk. Ett 15-tal av de totalt 129 motioner som väckts inför mötet kommer med förslag om att skärpa det kompromissförslag som kyrkostyrelsen klubbat, och som många miljö- och skogsaktiva medlemmar tyckte blev urvattnat i förhållande till skogsutredningen. SMB har läst motionerna.

    Svenska kyrkans skogsutredning, beställd av kyrkomötet år 2021, föreslog i höstas en lång rad mål för att göra skogsbruket långsiktigt hållbart. Uppdraget var att förbättra den biologiska mångfalden, förbättra klimatnyttan genom ökad kollagring, ge samerna större inflytande över kyrkans skogar i renbeteslandet, och allmänt stärka de andliga och etiska aspekterna i skogsbruket, vilket SMB berättat om.

    För att garantera att målen nåddes föreslogs fastställda arealer för olika åtgärder: 20 procent ska skyddas helt och 33 procent börja brukas så kallat naturnära. De återstående 47 procenten skulle fortsätta att brukas enligt dagens metoder, det vill säga med trakthyggesbruk (=kalhuggning).

    Skogsutredningen misskrediterades internt

    SMB har i en stor granskning visat hur skogsutredningen misskrediterades och misstänkliggjordes i en mycket omdiskuterad intern aktion som drevs av egendomsnämnder och tjänstemän inom kyrkans skogsförvaltning. När kyrkostyrelsen klubbade sitt beslutsförslag till kyrkomötet hade samtliga volymmål slipats bort, vilket också SMB rapporterade.

    Från flera nomineringsgrupper (kyrkomötets beteckning för ”partier”) väcks nu motioner med krav på att skogsutredningen ska följas mer strikt. Ivrigast är gruppen HoJ, Himmel och Jord, som lägger tio motioner som sammantagna skulle innebära att utredningens förslag genomförs full ut.

    Därtill lägger HoJ en motion som föreslår att kyrkans aktieinnehav i skogsbolaget SCA avvecklas. Förslaget motiveras med att bolaget genomfört hårdhänta avverkningar av naturskogar och struntat i att man är certifierad.

    I en motion från ÖKA, Öppen kyrka, vill motionären att ansvaret för att genomföra omställningen till ett skonsammare skogsbruk lyfts över från stiften, med hänvisning till hur stiftens egendomsansvariga hanterat skogsutredningen:

    Kritik mot egendomsförvaltningar

    Vi har under tiden som gått sedan utredningen släpptes hösten 2024 bevittnat flera märkliga aktioner från våra stift och egendomsförvaltningar. Det har handlat om beställda skuggutredningar som kan ifrågasättas utifrån såväl syfte som innehåll. Samma stift som har initierat dessa skuggutredningar ska nu ges ansvaret att driva skogsförvaltningen, enligt kyrkostyrelsen i linje med utredningen. Det lär inte ske. Ansvaret för processen kan inte läggas där, heter det i motionen.

    Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, föreslår i en gruppmotion att det sätts ett volymmål på 20 procent skyddad skog och att det bildas ett särskilt råd som följer upp arbetet.

    Visk, Vänsterpartiet i Svenska kyrkan, lägger sig i sin gruppmotion rätt nära skogsutredningen men utan att precisera några volymmål. Man för också fram en kritik liknande den Öppen kyrka kommer med i sin motion:

    Vi är medvetna om det negativa remissutfallet från stiften och särskilt egendomsförvaltningarna som till och med beställt skuggutredningar. I flera remissyttranden från stiften har vidare visats en stor skepsis mot att ändra de hittillsvarande metoderna att förvalta skogsbeståndet. Det finns därför stora farhågor för att de övergripande målen för förvaltningen av prästlönetillgångarna inte inom överskådlig tid kommer att uppnås om ansvaret överlämnas till stiften.

    Liberaler vill ha hållbarhetsindex

    De gröna i Svenska kyrkan, vill att målen för det omställda skogsbruket skrivs in i kyrkoordningen, men föreslår inte några siffersatta mål. Det gör inte heller Fisk, Fria liberaler i Svenska kyrkan, som dock vill att det införs ett slags hållbarhetsindex som underlättar kontrollen av hur egendomsförvaltningarna bedriver arbetet.

    SDSK, Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan, kommer med ett förslag som indirekt talar för viss ökning av omloppstiderna i skogsbruket. Skälet är att det behövs en del äldre timmer kring 200 år till reparationer och restaurering av kyrkobyggnader, vilket behöver tryggas i egen skog, menar man. I andra sammanhang pläderar SD dock för fortsatt hårdhänt och industriellt skogsbruk, och vill även stimulera mångfaldsfientlig skogsgödsling för att få fart på tillväxten.

    Socialdemokraterna och Centerpartiet lägger inga motioner med bäring på skogsutredningen.

    Det kyrkoval som hålls 8 – 21 september bestämmer sammansättningen av kyrkomötet för nästa mandatperiod. Men det nyvalda kyrkomötet tillträder först den 19 november vid kyrkomötets andra höstsession.

    Nya kyrkomötet röstar inte om skogen

    Det slutliga besvarandet av skogsutredningen avgörs alltså innan dess och med nuvarande sammansättning av kyrkomötet.

    Hur kyrkovalet utfaller kan dock bli en fingervisning om hur starkt engagemanget är bland kyrkomedlemmarna för en förändrad skogsförvaltning. Det skulle alltså i teorin kunna påverka ledamöterna i samband med omröstningen om svaret på skogsutredningen.

    Uranbrytning blir tillåtet i Sverige igen

    Uranbrytning förbjöds i Sverige av den förra regeringen 2018. Men på torsdagen klubbas en proposition som gör det tillåtet från och med 1 januari 2026.

    Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller energi, i och med det säkerhetspolitiska läget. Hon anser att inhemsk uranbrytning är ett viktigt steg mot svensk kärnkraft, skriver Dagens Nyheter.

    Regeringen tar nu även de första stegen mot att jämställa uranbrytning med annan gruvdrift, och att ta bort kommunernas rätt att säga nej. Detta är något som Sveriges Kommuner och Regioner har kritiserat, vilket Supermiljöbloggen tidigare skrivit om.

    Miljöpartiets språkrör Amanda Lind kallar det hela ett ”enormt svek”:

    Dessutom är det uppenbart att det kommunala vetot är på väg att ryka helt och hållet. Det är helt orimligt med tanke på den påverkan på närmiljö, dricksvatten och jordbruksmark som finns i samband med uranbrytning, säger hon till SVT Nyheter.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.