Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dödläge i förhandlingarna på COP29

    Det årliga klimatmötet COP29 pågår i Baku, Azerbajdzjan. Ett av ämnena som diskuteras är fonder och investeringar för att kunna reparera och bemöta klimatkrisen där den drabbar människor värst. Men förhandlingarna går inte framåt – de rikaste länderna verkar inte villiga att betala.

    Klimatmötets andra vecka inleddes i måndags med en uppmaning från FN:s klimatchef Simon Stiell: “Låt oss skippa skådespeleriet och komma till saken den här veckan”, och syftade till förhandlingarna om klimatfinansiering.

    I länder som drabbas hårt av klimatkrisens konsekvenser är kostnaderna hundratals miljarder dollar bara fram till 2030. Men vem ska nu betala detta? SMB har tidigare skrivit om rapporten från Oxfam som visar hur de rikaste människorna står för en klar majoritet av alla växthusgasutsläpp. Många argumenterar att 23 av världens rika länder har lovat att bidra med 100 miljarder dollar om året fram till 2025, men enligt FN krävs det minst tio gånger mer än så, rapporterar DN.

    Under förhandlingarna på COP är det nu flera av de rika länderna som vägrar lova mer pengar, och pekar istället på att bland annat Kina och Gulfländerna borde ta mer ansvar.

    Vi bidrar på ett mikroskopiskt sätt till klimatförändringarna, men när det gäller effekterna är vi på den exponentiella sidan. Det kan omöjligt bäras av skattebetalarna i respektive land, säger Elizabeth Thomson, klimatambassadör för Barbados till DN.

    Samtidigt som förhandlingarna i Baku pågår, har G20 samlats i Rio de Janeiro. Igår gick medlemsländerna ut med  ett gemensamt uttalande om allt från jordbruk till hur världshungern ska tacklas. Men delen om finansiering var kortfattat.

    Klimataktivisten Mitzi Jonelle är på plats i Rio, och är kritisk till G20-ländernas agerande. Hon pekar på att länderna i globala nord idag subventionerar fossilindustrin med biljoner amerikanska dollar. “Pengarna finns där. Det är den politiska viljan som saknas” säger hon i ett panelsamtal.

    ”Utvecklade länder misslyckas med att kvantifiera de biljoner som behövs, eller att säkerställa att dessa medel tillhandahålls som bidrag – vilket är avgörande för att uppnå klimaträttvisa. Deras upprepade retorik erbjuder ingen tröst för de ansträngda COP29-förhandlingarna, där vi fortsätter att se ett dödläge när det gäller klimatfinansiering”, säger klimataktivisten Harjeet Singh till UN News.

    Fredag markerar den sista dagen för årets klimatmöte, och det återstår att se om förhandlarna lyckas komma överens om det ekonomiska stöd som krävs för att rättvist bemöta klimatkrisen.

    Oväntat stort stöd för gröna samhällsvisioner

    Miljörörelsens framtidsvisioner får stort stöd enligt en studie från Göteborgs universitet. Också radikala förslag som förknippas med en ekonomi utan tillväxt får stöd av överraskande många. Dock är de unga mindre benägna att släppa tanken på tillväxt.

    Tidigare forskning om människors inställning till klimatomställningen har oftast fokuserat på olika politiska åtgärder, som koldioxidskatt. I den aktuella studien tittar forskarna istället på mer långsiktiga visioner som olika delar av miljörörelsen står bakom: Alltifrån en ekomodernistisk vision där teknologin har huvudrollen, till radikala ekonomiska förslag som nedväxt.

    Studien baseras på svar från den så kallade SOM-undersökningen, en enkät som görs varje år med fokus på samhälls-, opinions- och mediefrågor. Där har frågor eller påståenden formulerats som ligger i linje med en rad olika framtidsvisioner. Drygt 1600 svenskar har svarat.

    Många vill omfördela världens resurser

    Allra flest är positiva till omfördelning av världens ekonomiska resurser, så att allas grundläggande behov kan tillgodoses på ett hållbart sätt. Hela 83 procent svarade att detta var mycket eller ganska önskvärt.

    Den ekomodernistiska och teknikoptimistiska visionen att ”levnadsstandarden fortsätter höjas genom att den fossilfria energiproduktionen har byggts ut och helt har ersatt fossila bränslen” fick stöd av 80 procent. 78 procent stödde också att ge rättigheter till djur och ekosystem.

    Men även en mer radikal vision, i linje med ekonomisk nedväxt, fick stöd av 60 procent. Ordet nedväxt nämndes dock inte. Påstående formulerades ”Människor arbetar mindre, har råd med färre saker och har mer tid för gemensamma aktiviteter och personlig utveckling.” Unga, mellan 16 och 29 år, var betydligt mer skeptiska till nedväxt. I denna åldersgrupp var bara 44 procent positiva till detta påstående.

    Enligt forskarna kan det bero på att denna generation är mer materialistisk än de äldre, men det finns också andra möjliga förklaringar.

    När man är ung är man kanske mer inriktad på att öka sina resurser och bygga upp ett bra hem och liv, säger Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet, till webbtidningen Extrakt.   

    Stort stöd hos de med lägre inkomst

    Stödet för alla de gröna framtidsvisionerna var inte oväntat större bland dem som någon gång engagerat sig för klimatet, eller uppgav att de kände klimatoro. Hela 79 procent av de som kände sig oroliga stödde ”klimatteknokrati” – det vill säga att beslut som fattas av regering och riksdag ska följa riktlinjer antagna av klimatexperter – men bara 29 procent av de övriga.

    Mer förvånande var att stödet var starkast hos personer med lägst inkomst – vilket rimmar illa med till exempel Gula västarnas motstånd mot höjda bensinpriser.

    Resultaten från vår enkät talar för att motståndet som finns bland låginkomsttagare inte handlar om omställningen i sig utan om åtgärderna. Många låginkomsttagare kanske tycker att de drabbas orättvist hårt av klimatpolitiken, men verkar vara positiva till de mer långsiktiga visionerna. Det är viktigt att politiker har en nyanserad uppfattning om vad deras potentiella väljare egentligen tycker. Annars är risken att de tror att människor är mer skeptiska till klimatomställning än vad de egentligen är, och inte vågar formulerar en politik för förändring, säger Mattias Wahlström till Extrakt.   

    Unik koldioxidskatt på lantbruk

    Danska regeringen har idag vid en historisk presskonferens meddelat att landet blir först med att införa en koldioxidskatt på lantbruk.

    Skatt på gödsel och boskap

    Skatten kommer att baseras på utsläpp från gödselhantering och från boskapens matsmältning. Överenskommelsen beskrivs som en unik politisk överenskommelse. Danmark inför koldioxidskatten på lantbruk år 2030. Omkring 60 procent av Danmarks yta används inom jordbruket idag, en andel som ligger bland de högsta i världen, på samma nivå i andel som Bangladesh.

    Högt grundavdrag eftergift i modellen

    Den nya skatten ska uppgå till 300 danska kronor per ton utsläppt koldioxid år 2030 och därefter höjas till 750 kronor per ton 2035. Skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent, vilket gör de faktiska skattesatserna avsevärt lägre, vilket beskrivs som en seger av ordföranden i lantbruksorganisationen Landbrug&Fødevarer, Søren Søndergaard.

    Reslutat av samverkan

    Avtalet är ett resultat av samverkan mellan politiska företrädare, lantbrukets organisationer och organisationer som arbetar med naturvård i Danmark.

    Innan lagen kan träda i kraft krävs en omröstning i det danska parlamentet. Det finns bred politisk uppslutning bakom överenskommelsen, men motstånd finns från ytterhögerns politiska företrädare som anser att skatten skadar Danmarks ekonomi utan att lösa koldioxidfrågan eftersom Danmarks utsläpp enligt ytterhögern är marginella ur globalt perspektiv. På vänsterkanten finns inte heller stöd. Där anser rödgröna alliansen att överenskommelsen är otillräcklig när det gäller att skydda klimat och marina områden.

    EU riskerar att missa globala klimatmål

    EU har länge predikat om ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Samtidigt ser unionen ut att missa globala klimat- och hållbarhetsmål, rapporterar Politico. 

    Donald Trumps återvändande till Vita huset vid årsskiftet innebär inte särskilt ljusa framtidsutsikter för miljö och klimat. SMB har tidigare rapporterat om vilka konsekvenser ett maktskifte i USA kan innebära för framtidens klimat. Bland annat kan de globala utsläppen komma att öka med flera miljarder ton. Efter Trumps vinst ser allt fler på EU som en ledstjärna i den globala klimatpolitiken, skriver Politico

    Inför FN:s årliga globala klimatkonferens (COP29), som just nu hålls i Baku i Azerbaijan, har EU med dess 27 medlemsländer tryckt på vikten av ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Den 10:e februari nästa år möts världens länder för att diskutera utsläppsminskningar till 2035. Samtidigt så ser EU och dess 27 medlemsländer ut att missa de utsläppsnivåer de ska ha i februari för att kunna nå önskade nivåer för 2035.

    Nationer måste kollektivt minska utsläppen av växthusgaser med 57 procent till 2035 för att Parisavtalets 1,5-graders mål ska införlivas. Trots att EU har minskat sina utsläpp står unionen och dess medlemsländer fortfarande för en stor andel av de globala utsläppenÅr 2021 låg EU på en tredje plats av de ekonomier som släppte ut högst andel växthusgaser globalt. Året därpå gick Indien om EU, som var på en fjärde plats år 2022. Under det första kvartalet av 2023 släppte EU:s ekonomiska sektorer ut 931 miljoner ton växthusgaser

    Institutionella strukturer uppehåller klimatmål

    Polen tar över ordförandeskapet i Europeiska rådet vid årsskiftet och kommer att leda diskussionerna om nya klimatplaner. Samtidigt säger en högt uppsatt polsk regeringstjänsteman till Politico att ”det är i princip omöjligt” att nå februaris deadline.  

    Det är EU:s institutionella struktur som gör det svårt att nå klimatmålen. Lagstiftning tar vanligtvis mer än ett år att genomföra. Samtidigt är den politiska mitten i Europeiskaparlamentet i en lång övergångsfas efter valet som ägde rum i somras. Det innebär att Europeiska kommissionen, EU:s verkställande arm, i praktiken är förlamad fram till december.

    EU sätter upp klimatmål varje decennium, samtidigt som Parisavtalet kräver att planer för utsläppsminskning ska lämnas in vart femte år. Nedprioriteringar av klimatfrågan beror även på att flera EU-länder vill lägga mer resurser på försvar och stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion år 2022.

    “EU har redan gjort mycket för klimatet”

    Som det ser ut idag är världen på väg mot en 2,8 graders uppvärmning, vilket är långt över Parisavtalets mål. Ambitionen är att begränsa temperaturökningen till under två grader, och helst 1,5 grader. EU-kommissionen föreslog tidigare i år att unionen ska sätta upp ett mål som innebär att EU ska minska sina utsläpp med 90 procent till 2040. Danmark stödjer förslaget, men flera andra länder, däribland Polen, är inte redo att ställa sig bakom klimatmålet. Flera medlemsländer tycker att EU gör tillräckligt för klimatet om man jämför med andra stora globala utsläppare, som Kina och USA. 

    “EU har redan gjort mycket för klimatet”, säger en senior klimatförhandlare från ett av medlemsländerna till Politico. ”Min regering tycker till och med att Europa gör för mycket”. I oktober fördes förhandlingar om huruvida kommissionens rekommendation om att minska utsläppen med 90 procent skulle nämnas på klimatmötet COP29. Tillslut valde att inte inkludera förslaget som en punkt på dagordningen för FN:s klimatmöte.

    Mattias Goldmann: ”Tågen är i tid – och alla är besvikna”

    Bild på nattåget till Luleå

    Behovet av satsningar på järnväg och tågtrafik är mycket stort. Men debatten är inte betjänt av att överdriva hur illa det står till med tågens punktlighet. Många är intresserade av att måla upp en sämre bild än den verkliga, skriver Mattias Goldmann i sin helgkrönika efter en inte alls försenad tågresa till Luleå.

    KRÖNIKA På konferensen i Luleå finns det något förväntansfullt över frågan hur nattåget upp varit. Man vill höra om förseningar och strul, inställda avgångar, en öde perrong utan information, som allra minst en ostädad kupé eller avstängda toaletter. 

    Men inte, nattåget var perfekt i tid, kupén bekväm och välstädad, tågvärdarna urtrevliga och det fanns rentav en underbar Nattåget-öl från Bottenvikens bryggeri, som enbart går att få om man tar just nattåget. Tågpersonalen ursäktade sig för något jag inte ens märkt och bjöd på kaffe och kaka som plåster på de obefintliga såren. När jag klev av i Luleå långt före soluppgång varnades jag för att perrongen kunde vara hal men någon hade redan varit där och sandat. Sen ingick fin frukostbuffé på hotellet tvärsöver gatan. 

    ”Vilken tur du har” säger de besvikna frågeställarna. Det stämmer – i kärlek och mycket annat. Men för just tågresan så var min positiva upplevelse bara precis samma som alla andras. Förutom frukosten som var för att jag unnat mig en dyr biljett – eller noga räknat låtit arrangören av mitt besök unna mig det. Och att inte bara denna utan också alla andra tolv tågresor denna månad var i tid, var statiskt förväntat. Det normala är att av tolv tågresor, så är tolv i tid. 

    95,8 procent av tågen under tredje kvartalet var i tid, räknat som högst 15 minuter sena. Det är ju inte att vara i tid, kanske du invänder men på en resa genom halva natten i halka och snörök, genom Mälardalens överfyllda spår eller förbi alla ombyggnationer i Sydsverige är det faktiskt imponerande. Och när tåget rullar in i Luleå alltför tidigt på morgonen närmast önskar man sig en liten försening.

    Lättast att minnas förseningarna

    Också för den som tycker att upp till en kvart extra på tåget verkligen skulle förstöra livet, kanske för att hen har ett enbart fysiskt jobb som inte alls kan skötas via datorn, så ger Trafikanalys knastertorra sammanställning lugnande besked. ”Under tredje kvartalet 2024 anlände 87,9 procent av de framförda persontågen till sin slutstation högst fem minuter efter tidtabell.” Unikt bra för just detta kvartal? Nejdå, ”Detta är en förbättring med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2023.” 

    Just för tågförseningar har alla rätt till sin egen sanning. Vanligtvis sansade människor som inte godtar när någon avvisar IPCC:s forskning med att det minsann var kallt ute i morse, bryr sig inte om att nio av tio tåg är max fem minuter sena, nitton av tjugo tåg mindre än en kvart. Den som upplevt och redogjort för det normala är en aningslös turknutte, för de har upplevt något annat och då gäller det.

    Fast förmodligen har de inte upplevt något annat, för statistiken ljuger inte och tar man tåget tillräckligt ofta är man en del av den. De bara minns den där tjugonde gången när tåget var kraftigt försenat, för det är den vi präglats på att berätta om, att lida av och kanske begära ersättning för. 

    Kanske har alla intresse av att överdriva tågkaoset? Politisk opposition vill visa hur dåligt järnvägen sköts, majoriteten vill visa på årtionden av eftersatt underhåll, tågbranschen vill ha mer investeringar, flyget och bilen får fler resenärer när man inte litar på tåget. Du och jag kan komma försent till mötet, skaka på huvudet och bara säga ”tåget…” fast orsaken var en helt annan.

    Missförstå mig inte: Det behövs massiva satsningar på järnvägen så att fler kan åka klimatsmart tåg i vardag och fritid, i när och fjärran. Men jag tror inte vägen – förlåt rälsen – dit är att överdriva hur dåligt tåget fungerar. Jag är övertygad om att samtalet tjänar på att vi inte utgår ifrån personliga anekdoter utan verklig statistik.

    Och vill du berätta om dina tågäventyr – som jag som tog tåget hem från Bangkok – så fokusera på de delarna som är i linje med statistiken. Du får krydda berättelsen med något annat än just förseningar, mer positivt, mer allmängiltigt, mer tågvänligt – för nittion av tjugo tåg är max en kvart sena. 

    På tisdag är det dags igen. Du hittar mig i restaurangvagnen med en Bottenvikens Nattåget i glaset.

    Värmerekord: 23,8 grader varmt på Island – i november

    Isländskt lanndskap.

    Island har nyligen upplevt ovanligt höga temperaturer för november. Under torsdagen steg temperaturerna till 23,8 grader i Kvískerjum, vilket innebär nytt värmerekord för en dag i november. Samtidigt rapporteras över 30 lerskred runt om i landet, vilket kan relateras till de varma förhållandena.

    Att Island är den varmaste platsen i Europa under en novembermånad hör inte till vanligheterna. Men så var faktiskt fallet under natten till fredagen, rapporterar the Guardian. Det innebär även att det var den varmaste novembernatten som någonsin uppmätts norr om den 60 breddgraden.

    ”Det tidigare novemberrekordet sattes 1999. Då översteg temperaturen 20 grader för första gången i november, och sedan dess har detta hänt flera gånger under vintertid. Det är naturligtvis en indikation på att vi borde förvänta oss sådana temperaturer allt oftare med ett varmare klimat.”, säger Kristín Björg Ólafsdóttir, klimatolog vid Icelandic Met Office, till den isländska tidskriften Visir.

    Uppemot 30 skred har skett under dagarna, främst i Västfjordarna, vilket har gjort att flera vägar stängts av. Ólafsdóttir säger till Visir att ett varmare klimat vintertid ökar risken för jord- och lerskred. Just nu råder fortfarande risk för skred i island, men risken väntas avta då temperaturerna nu sjunker.

    Enligt The Guardian orsakades värmerekordet på Island av en varm och fuktig luftmassa från Azorerna. När luftmassan nådde Islands höga terräng, tvingades den stiga och avge fukt. När luftmassan därefter sjönk ner på läsidan av höjderna, blev den torrare och värmdes ytterligare genom den så kallade Föhneffekten, vilket resulterade i de rekordhöga temperaturerna.

    Lisa Jacobson ny skribent på Supermiljöbloggen

    Lisa Jacobson

    SMB växer så att det knakar. Nu kan vi presentera ännu en ny skribent – Lisa Jacobson! Eller ja, en halvny skribent. Lisa har redan hunnit skriva en otalig mängd texter för SMB om skakande forskning, det stora folkliga stödet för klimatåtgärder, rekordutsläpp, basinkomst, och regeringskritik. Äntligen kommer så presentationen av denna vassa vetenskapspenna.

    Hej Lisa! Vem är du?

    – Hej! Jag är en före detta medicinjournalist som sadlat om till att jobba med klimat- och hållbarhetsforskning, och mamma till två tonårskillar. Jag är infödd stockholmare men älskar att vara på landet och odla. Och så gillar jag att stå på scen – om jag får gömma mig lite i en kör. 

    Hur startade ditt engagemang för miljö och klimat?

    – Jag vet faktiskt inte hur det började, men jag har alltid velat vara med och ”rädda världen” eller åtminstone göra den lite bättre. När jag var liten berättade min morfar historier där jag och min bror var ”indianer” och jag fascinerades av ursprungsbefolkningars sätt att ta hand om naturen och ta tillvara på allt. Att oändlig tillväxt är en omöjlighet har jag på något sätt vetat sedan tonåren, och jag har alltid haft ett starkt rättvisepatos. 

    Vad fick dig att vilja börja skriva för SMB?

    – Till vardags jobbar jag med att koordinera en internationell forskargrupp, vilket är superintressant, men jag saknade att skriva på svenska. Jag vill få fler att fatta vilken riskabel situation vi och planeten befinner oss i. 

    Lisa Jacobson. Foto: privat

    Vilka ämnen skriver du helst om?

    – Jag är väldigt intresserad av hur vi i den rika delen av världen kan ändra våra beteenden för att ställa om till en klimat- och miljövänlig livsstil, och har själv studerat personer som slutar flyga av klimatskäl. Hur ändrar vi normer och värderingar? Sådan forskning skriver jag gärna om. 

    Berätta något otippat om dig!

    – Jag har nästan aldrig campat! För att vara miljö- och klimatengagerad är jag ganska lite ute i naturen, tyvärr. Men jag älskar att åka skidor i svenska fjällen.

    Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat bok- eller filmtips?

    – Framtidsministeriet av Kim Stanley Robinson är en otroligt intressant science fiction-roman som undersöker olika lösningar som skulle kunna ta oss ur klimat- och miljökrisen; Allt från återskapande av vildmark och finansiella lösningar för att behålla kolet i jorden, till klimatterrorism och geoengineering. Den bygger på ursprungsbefolkningars syn på att vi måste ha framtida generationer i åtanke när vi fattar beslut idag. Romanen börjar med en värmebölja i Indien som dödar miljoner – det är fruktansvärt, men värt att läsa vidare! 

    – För den som vill ha något att titta på med barn rekommenderar jag Wall-E. Så rörande tecknad film. Och ett till toppentips: alla Maja Lundes suveräna böcker Binas historia, Blå och Przewalskis häst.


    Vi önskar Lisa, nu även offentligt, varmt välkommen till SMB. Hennes texter hittar du här och vill du tipsa eller ställa en fråga till Lisa kan du skicka ett mejl. Läs mer om oss och våra skribenter här.

    Är du också intresserad av att skriva för SMB? Skicka ett mejl där du berättar om dig själv och varför du är intresserad. Skicka även med en tidigare text du skrivit, alternativt skriv en ny om någon relevant klimat- och miljörelaterad nyhet.

    Fritt fram för mer PFAS i Vättern efter dom

    Regeringen får två kontroversiella beslut om militärflygplatsen i Karlsborg vid Vättern godkända av Högsta förvaltningsdomstolen. Flygtrafiken får femdubblas, och den starkt vattensjuka och PFAS-förorenade marken vid landningsbanan får dräneras. ”Rättsordningen har satts ur spel”, kommenterar motståndsgruppen Aktion Rädda Vätterns juridiska ombud Christer Hagman.

    Den rättsliga prövningen av de känsliga ärendena har pågått i över ett år. På tisdagen publicerade förvaltningsdomstolen sina båda domar, som konstaterar att regeringen Kristersson fattat sina båda beslut i enlighet med svensk lag, i detta fall miljöbalken. De kan läsas här och här.

    Aktion Rädda Vättern, ARV, tyckte det rakt motsatta och ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Den sker alltså i Högsta förvaltningsdomstolen och efter denna finns ingen instans i Sverige att gå vidare till.

    Försvarsmakten får nu alltså igenom sitt önskemål att flygrörelserna i Karlsborg, enbart militära sådana, ska kunna upp till femdubblas jämfört med dagens tillstånd. Den här begäran, som fick starkt aktualitet när Sverige gick med i Nato, kommer att leda till svåra miljökonsekvenser som inte handlagts enligt miljöbalkens bestämmelser, menar ARV.

    Dränering av PFAS-sjuk mark krävs

    För att förbereda flygplatsen för starkt ökad trafik måste alltså också området dräneras. Visserligen lägger regeringen ett reningskrav på det markvatten som leds ut i Vättern på 95 procent, men något krav på att sanera marken från PFAS-kemikalier ingår inte i beslutet.

    Detta kommer, menar ARV:s talesperson, leda till en PFAS-chock för Vättern, som redan idag tar emot den så kallade ”evighetskemikalien” från olika vattendrag som mynnar ut i sjön.

    Till saken hör att området kring flygplatsen i Karlsborg hör till det mest förorenade i Sverige avseende den här kemikaliegruppen. Detta efter decenniers användning av PFOS-haltigt brandsläckningsskum på flygövningsplatsen. PFOS tillhör den grupp av PFAS-kemikalier med mest dokumenterade skadliga effekter, på bland annat immunsystemet och misstänks starkt för att vara cancerframkallande.

    Halterna av så kallat PFAS4 per liter grundvatten på ett mätställe uppgår till 2,4 miljoner nanogram (miljarddels gram). Det ska jämföras med den nya normen för högsta halt PFAS i dricksvatten i Sverige, 4 nanogram per liter.

    Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar som slutkläm i den 20 sidor långa domen att ”det vatten som avses att renas finns för närvarande inte på området eftersom markavvattningen inte är igång, men bedömningar har gjorts av vilka halter PFAS som kan uppstå.” 

    Enligt aktionsgruppens talesperson Christer Hagman är detta en komplett missuppfattning, eftersom hela området är sankt och på flera ställen starkt kontaminerat av kemikalierna.

    ”Beslutet är helt felaktigt”

    Hagman betonar att han ser godkännandet av regeringens beslut som ett helt felaktigt beslut som bryter mot EU:s vattendirektiv. Enligt detta får inte ens militär övningsverksamhet försämra ett europeiskt vattendrags kvalitet, vilket nu kommer att ske.

    – Jag hade ett visst hopp om att de här starka skrivningarna i direktivet skulle leda till att beslutet underkändes, men är inte så förvånad trots allt.

    Enligt Hagman är det teoretiskt tänkbart att gå vidare och försöka på en prövning antingen i EU-domstolen eller i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Men tror inte själv att det skulle vara framgångsrikt.

    – Nej, och jag tror att de rättsliga instanserna inom EU själva ligger så lågt man bara kan. I det är fallet har försvarsmaktens kortsiktiga intressen satt hela den svenska rättsordningen ur spel.

    SMB har vid flera tillfällen tidigare berättat om konflikten i Vättern och om PFAS-problematiken, till exempel här och här.

    Fortsatt ökning av koldioxidutsläpp ger nya rekordnivåer

    Världens utsläpp fortsätter att öka

    Ännu har vi inte nått den efterlängtade toppen på utsläppskurvan: världens samlade koldioxidutsläpp ökar fortfarande, enligt en rapport från ett internationellt forskarlag. 2024 slår således nytt utsläppsrekord. Ett positivt trendbrott syns i Europa och USA, medan utsläppen från Kina och Indien ökar.

    Varje år sammanställer forskarnätverket Global Carbon Project de samlade koldioxidutsläppen från olika källor. Bakom årets rapport, the Global Carbon Budget, står över 100 forskare från 86 organisationer i 19 länder.

    På en presskonferens på klimattoppmötet COP 29 presenterade några av forskarna de nedslående resultaten:

    • Totalt beräknas årets utsläpp bli 41,6 miljarder ton, en ökning från 40,6 miljarder ton förra året.
    • Utsläppen från fossila bränslen når en ny toppnivå, 37,4 miljarder ton, 0,8 procent mer än 2023.
    • Utsläppen från förändrad landanvändning, till exempel avskogning, ökar också efter en tidigare nedgång.

    Alla fossilutsläpp ökar igen

    – Utsläppen från alla fossila bränslen ökar, och det är inte den utveckling vi hade önskat oss, sade Mike Sullivan, forskare från Universitetet i Exeter, under rapportlanseringens presskonferens.

    Forskarna hade trott att världen nått utsläppstoppen för kol, men årets resultat visar att framför allt ökar kolanvändningen fortfarande i Indien för att möta ett ökande energibehov och höjd levnadsstandard. Oljeanvändningen växer också fortsatt, bland annat eftersom internationellt flyg och fartygstrafik ökar igen (men ligger fortfarande lägre än före Covid-pandemin). När det gäller fossilgas har även den kurvan vänt uppåt efter en nedgång som följd av Rysslands invasion av Ukraina.

    Några ljuspunkter är att utsläppen minskar i Europa ( med 3,8 procent) och nu även i USA (0,6 procent). I Kina är siffrorna ännu osäkra men sannolikt blir det en liten ökning av utsläppen där.

    Oroande är att utsläppen från förändrad landanvändning ökar igen, efter att ha minskat under några år. Förklaringen är att trots att avskogningen minskar, så har har torka, El Nino och stora bränder lett till att mer koldioxid avges.

    Omställningen måste snabbas på

    Enligt rapporten tycks utsläppen ha nått en platå det senaste decenniet – men det krävs en snabb nedgång för att nå Parisavtalets mål och undvika de värsta klimatriskerna. Med nuvarande takt, kommer den globala koldioxidbudgeten som vi måste hålla för att inte överskrida 1,5 grader, att vara slut inom sex år, enligt forskarlagets pressmeddelande.

    – Toppen av kurvan, som vi desperat väntat på, har fortfarande inte nåtts. Det understryker hur viktigt arbetet kring klimatfinansiering här på COP29 är, för att hjälpa länder att ställa om och snabba upp den omställning som redan är på gång. Det visar också hur viktigt det är att länderna höjer sina ambitioner, sade professor Rachel Kyle, Storbritanniens klimatrepresentant, på presskonferensen.

    Hon hänvisade till att Storbritannien igår utlovade en utsläppsminskning med 81 procent till 2035 och uppmuntrade fler att följa efter.

    Världens rika länder lovade under klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 att gemensamt bidra med 100 miljarder dollar årligen för att hjälpa fattiga länder att mildra klimatförändringarnas effekter. Detta löfte är även en del i Parisavtalet, men det har trots detta ännu aldrig infriats.

    Rika länder i Globala nord är ansvariga för 92 procent av alla utsläpp som överskrider den planetära gränsen på 350 ppm (parts per million) atmosfärisk koncentration av koldioxid.

    Största rapporten om klimat och hälsa: Enorma utmaningar för en oförberedd värld

    Den globala folkhälsan står inför allt större utmaningar. De snabbt växande hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringarna innebär komplexa folkhälsoutmaningar. Rekordbrytande temperaturer 2023 resulterade i en aldrig tidigare skådad ökning av värmerelaterade dödsfall och andra svåra effekter. Årets Lancet Countdown on Health and Climate Change 2024 avslöjar en kraftig upptrappning av klimatrelaterade hälsohot och en oförberedd värld.

    I takt med att utmaningarna med att hantera klimatförändringarna växer, blir vetenskapliga bevis alltmer nödvändiga för att informera om effektiva hälsoskyddsåtgärder. Som svar på detta behov följer sedan 2016 det oberoende internationella akademiska samarbetet Lancet Countdown upp framstegen när det gäller hälsa och klimatförändringar världen över. Årets rapport är resultatet av expertis och engagemang från 122 forskare, vårdpersonal och praktiker från 57 akademiska institutioner och FN-organ globalt och ger de mest detaljerade resultaten hittills.

    Dessvärre är årets rapport en dyster läsning.

    Ännu ett år med ökade utsläpp

    Än en gång visar Lancet Countdown på en värld som går åt fel håll. I stället för att minska, nådde de globala energirelaterade koldioxidutsläppen en ny rekordnivå 2023. Olje- och gasbolag förstärker det globala beroendet av fossila bränslen. Detta sker delvis på grund av de höga energipriserna och de oväntade vinsterna från den globala energikrisen, men företagen backar även från sina gröna åtaganden och utökar nu istället sina planer för produktion av fossila bränslen ytterligare.

    I mars 2024 var de 114 största olje- och gasbolagen på väg att överskrida utsläppen som överensstämmer med 1,5–gradersmålet med 189 procent redan 2040. Det är en ökning från 16 procent bara från året innan. Som ett resultat driver deras strategier världen längre bort från att uppfylla målen i Parisavtalet, vilket ytterligare hotar människors hälsa och överlevnad.

    rapporten betonar författarna att den optimism som Parisavtalet gav världen 2015 nu är nära att gå förlorad när den globala uppvärmningen riskerar att passera den överenskomna gränsen på 1,5 grader. Under 2023 nådde temperaturen rekordhöga 1,45 grader över förindustriell nivå och nya temperaturrekord har fortsatt registreras världen över under hela 2024. 

    Extrema väderhändelser ökar och hotar vår hälsa

    De fossildrivna klimatförändringarna ökar i sin tur frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser. Den ökade frekvensen av naturkatastrofer anses numera helt kopplad till det varmare klimatet.

    Tillsammans med förseningar i anpassning och sårbara mänskliga system och infrastruktur, orsakade extremt väder omfattande hälsoeffekter och dödsfall globalt under 2023, enligt rapporten. Författarna menar att förödelsen som orsakades av rekordstora extrema väderhändelser 2023 och 2024 visar på de mänskliga kostnaderna för ett misslyckande med att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till snabbt växande faror. Människor i alla länder står nu inför hot mot sin hälsa och överlevnad när klimatfarorna ökar, menar Dr Maria Neira, direktör, avdelningen för miljö, klimatförändringar och hälsa, Världshälsoorganisationen WHO:

    Vi ser rekordstora värmeböljor, torka och livsmedelsosäkerhet som påverkar miljontals liv världen över. Ändå fortsätter vi att hälla biljoner dollar i fossila bränslen, som driver dessa kriser. Det är dags att sluta finansiera skada och börja investera i hälsa.

    Rapportförfattarna menar därför att de effekter som vi hittills sett kan därför bara vara början på en allt farligare framtid, med förödande effekter på de naturliga system som mänskligheten är beroende av. Trots avsevärda förbättringar under de senaste åtta åren kvarstår viktiga luckor i Lancet Countdowns övervakning av hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringar. Det är dock tydligt att anpassningen inte håller jämna steg med de växande riskerna. När klimatriskerna eskalerar kommer länder att behöva ägna allt större ansträngningar och resurser för att undvika de värsta hälsoeffekterna.

    ”Hälsoeffekterna av klimatförändringar obestridliga”

    I nära samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO och andra ledande hälso- och klimatorganisationer framhåller rapporten att klimatförändringarnas hälsoeffekter nu är obestridliga – och de blir allt allvarligare för varje år. Under 2023 exponerades människor i genomsnitt för hittills oöverträffade 50 dagar mer av hälsofarliga temperaturer än vad som hade varit väntat utan klimatförändringar.

    Extrem torka påverkade 48 procent av den globala landytan, medan 61 procent av den globala landytan såg en ökning av extrema nederbördshändelser jämfört med genomsnittet 1961–1990. Detta ökade riskerna för matosäkerhet, extremt väder och vattenförorening. Samtidigt gynnar förändrade nederbördsmönster och stigande temperaturer överföringen av dödliga infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, West Nile-feber och vibrioinfektioner, på tidigare opåverkade platser vilket sätter människor i riskzonen för överföring.

    Richard Horton, chefredaktör för den medicinska tidskriften the Lancet, betonade vid presskonferensen för lanseringen av årets rapport att klimatförändringarna som tidigare sågs som något avlägset i tid och plats som händer någon annan, någon annanstans nu händer här och nu.

    Ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna 

    En hälsosammare och mer motståndskraftig framtid är möjlig, men det kräver en fundamental förändring av prioriteringarna.

    Dessvärre har rapporten inte fått någon uppmärksamhet alls hos svenska politiker. Och det trots att det handlar om hot mot mänsklig hälsa som vida kommer att överstiga covid-19. Enligt en mycket konservativ beräkning från WHO har klimatförändringarna lett till fler än fyra miljoner dödsfall sedan år 2000, men enligt en rapport från Världsekonomiskt forum kommer klimatförändringarna sannolikt att orsaka ytterligare 14,5 miljoner dödsfall varje år runt 2050.

    Till den siffran ska även då räknas de årliga dödsfallen av förorenad luft utomhus och inomhus. Av de upp till nio miljoner dödsfall som varje år orsakas av luftföroreningar, kan fem miljoner tillskrivas luftföroreningar från användning av fossila bränslen, vilka skulle kunna undvikas genom en utfasning av fossila bränslen. Men på något sätt har det blivit en ständig kostnad som världen accepterar. 

    Nya möjligheter att sätta hälsa i centrum

    I förra årets rapport från Lancet Countdown presenterades elva prioriteringar för en hälsosam framtid. Författarna menar att dessa rekommendationer fortfarande är relevanta, och att nya möjligheter dykt upp för att anta dessa rekommendationer och sätta hälsa i centrum för världens svar på klimatförändringarna. Författarna föreslår att när länder nästa år ska uppdatera sina nationella klimatplaner för att uppfylla målen i Parisavtalet 2025, ska det finnas en möjlighet att säkerställa att hälsoeffekter och kostnader av klimatförändringar redovisas, att hälsovinster av åtgärder för att hantera klimatförändringar prioriteras och att hälsofördelarna beaktas och maximeras.

    Detta skulle enligt rapportförfattarna säkerställa klimatförändringsåtgärder på nationell nivå för att främja och maximera skyddet av människors hälsa och överlevnad.

    Ökat engagemang från hälsoprofessionella (både inom akademin, hälso- och sjukvården och departementen) kommer att vara avgörande för att säkerställa att länders klimatplaner kan främja förbättrad hälsa och välbefinnande. Detta genom att på ett meningsfullt sätt införliva hälsoöverväganden. Idag är hälsodepartement och myndigheter sällan involverade i utveckling av klimatpolitiken och hälsa behöver därför integreras tydligare i klimatpolitiken.

    Hälsoskydd ska vara främsta måttet på klimatåtgärd

    Författarna föreslår därför följande prioriteringar:

    • Sätt hälsa i centrum för nationella åtaganden för att uppfylla målen i Parisavtalet
    • Investera i en hälsosam framtid och sunda befolkningar
    • Sätt människors hälsa i centrum för finansieringen av klimatförändringar
    • Ange skydd och främjande av människors hälsa och välbefinnande som det primära måttet på klimatåtgärder
    • Forma samhällen för att främja hälsa, jämlikhet och klimaträttvisa
    • Bygg framtidssäkrade hälsosystem
    • Ta itu med klimatförändringarna genom folkhälsoinsatser

    Att reagera på dessa nya möjligheter kan hjälpa till att driva transformativa förändringar för att tackla klimatförändringarna och samtidigt leverera stora förbättringar av människors hälsa. Framgången med denna omvandling kräver dock samtidiga och ihållande ansträngningar för att förbereda ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna.

    Dessa ansträngningar kräver, enligt rapporten följande:

    • Att bygga kapacitet om hälsa och klimatförändringar genom att tillhandahålla formell utbildning i klimatförändringar och hälsa. Att göra klimat- och hälsoutbildning till en del av de grundläggande läroplanerna inom hälsoutbildningsprogram skulle vara ett viktigt steg för att uppnå detta mål
    • Engagera sig med, respektera och höja kunskapen och stärka ledarskapet hos ursprungsbefolkningar, frontlinjesamhällen och minoritetsgrupper i utformningen och genomförandet av hälso- och klimatförändringspolicyer, för att säkerställa att de kan skydda människors hälsa och undvika oavsiktliga skador. Dessa samhällen är ofta de som påverkas mest av de åtgärder som krävs för att tackla klimatförändringarna och har i många fall nyckeln till ett effektivt genomförande av dem.
    • Att integrera hälsa i all klimatförändringspolitik på internationell, nationell och lokal nivå, genom tvärsektoriellt samarbete. Detta utgör en nyckel för att säkerställa att klimatförändringsåtgärder skyddar och främjar människors hälsa och överlevnad.

    Dessa prioriteringar är dock otillräckliga i sig. Den grundläggande förutsättningen är att världen uppfyller de begränsningsmål som anges i Parisavtalet, för vilket det finns detaljerade färdplaner. Om inte denna den grundläggande förutsättningen är uppfylld kommer prioriteringarna att ha liten effekt, om ens någon, för att skydda människors hälsa. 

    Varmare temperaturer ökar risken för saltrubbning

    En ny studie visar att Sverige lär se betydligt fler fall av saltrubbning när temperaturerna stiger. Det är ett av många exempel på hur klimatkrisen påverkar hälsa och sjukvård – och forskarna ska fortsätta att undersöka miljöfaktorers påverkan på våra kroppar.

    När klimatkrisen intensifieras påverkas även människors hälsa – vilket ställer krav på sjukvården. Bland annat innebär ökade temperaturer större risk för saltrubbning.

    Redan vid temperaturer över 20 grader ökar risken för åkomman, vars medicinska begrepp är hyponatremi. Tillståndet, som innebär att natriumnivåerna i blodet sjunker, kan leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma. 

    En ny studie från Karolinska institutet visar att sjukhusinläggningarna på grund av hyponatremi kan öka med omkring 70 procent till 2050, beräknat på en temperaturhöjning på en till två grader och en åldrande befolkning. 

    Forskarna planerar att undersöka hur andra miljöfaktorer, till exempel luftföroreningar, påverkar risken för saltrubbningar. Läs mer om studien här

    Klimatmötet: ”Körschemat är klart – det är bara att leverera”

    FN:s stora årliga klimatmöten kan krympas till en tiondel. Det säger flera organisationer som ROM-klubben och Potsdam-institutet till FN:s klimatkonvention i samband med årets möte i Azerbajdzjan.

    Just nu pågår FNs årliga klimatmöte i Azerbajdzjan. Det tyska Potsdaminstitutet och ROM-klubben är två av de organisationer som anser att FNs klimattoppmöte ska minskas rejält i omfång och utvecklas i riktning effektiva arbetsmöten.

    Ingen brist på beslut

    Forskaren Johan Rockström, föreståndare för Potsdaminstitutet säger till Sveriges Radio att det inte behövs fler stormöten om klimatet. Han menar att det inte är hållbart att fortsätta samlas två veckor per år med så många deltagare för att diskutera. Detta då de viktiga besluten är redan tagna. Ramverk och avtal för att bromsa klimatförändringarna är på plats. 1.5-gradersmålet är satt, beslut finns om att fasa ut kol, olja och gas. Beslut finns också om krav på minskning av CO2-utsläpp med drygt 7.5 procent per år fram till 2030 i enlighet med FNs miljöprogram UNEP. Problemet är, enligt Rockström, inte brist på beslut, utan att de inte verkställs.

    Lägg mer arbete på att verkställa fattade beslut, och låt det kosta för länder som inte klarar att leverera mot dem

    Johan Rockström, professor i miljövetenskap till Sveriges Radio.

    Dags att verkställa besluten

    De årliga klimatmötena borde utvecklas till effektiva arbetsmöten för att genomföra beslut anser Johan Rockström.

    FNs miljöprogram UNEP lyfter finansiering av åtgärder som en av de viktigaste frågorna i årets förhandlingar vid klimattoppmötet. SVT rapporterar om att den stora stridsfrågan vid klimatmötet är vem som ska betala för effekterna av klimatkrisen. Fattiga länder kräver 1 000 miljarder dollar per år i bistånd för att klara klimatfrågan. Frågan om att minska utsläppen för att långsiktigt lösa krisen tycks vara betydligt längre ner på dagordningen.

    Hållbara livsmedel: Möt SLU-forskaren Alejandra Castaneda

    Alejandra Castaneda, livsmedelsingenjör från Colombia, är idag en del av forskarteamet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hennes väg till att utveckla framtidens växtbaserade livsmedel är fylld av starka personliga och professionella drivkrafter. SMB har träffat henne för att höra mer om hennes innovativa forskning med fokus på att skapa det vegetariska livsmedlet tempeh av nordiska råvaror.

    Det är en gråmulen dag när SMB träffar Alejandra i Uppsala för att höra mer om hennes spännande forskning på SLU. Efter en inledande förklaring om forskningsprojektet berättar hon varför det är så viktigt för henne.

    – I Columbia besökte jag ett slakteri och såg hur dåligt djuren mådde, att de inte kunde andas eller gå. Det var fruktansvärt att se deras lidande, berättar hon.

    Denna upplevelse fick henne att sluta äta kött i tre år av etiska skäl. Tyvärr ledde det till hälsoproblem på grund av näringsbrist, vilket väckte hennes intresse för att skapa mer näringsrika vegetariska livsmedel.

    – Jag insåg att det var nödvändigt att utveckla växtbaserade alternativ som var lika näringsrika som kött. Jag ville skapa mat som gav tillräcklig näring utan att orsaka hälsoproblem, säger hon.

    Från Colombia till Sverige

    2018 flyttade Alejandra till Sverige för att vidareutbilda sig. Efter att ha avslutat två masterprogram är hon nu doktorand vid SLU och forskar på alternativa livsmedel. I Colombia drevs intresset för vegetarisk mat av etiska skäl, men i Sverige fördjupades även hennes förståelse för miljöaspekterna.

    – Min tid i Sverige har gjort mig mer medveten om de miljömässiga fördelarna med växtbaserad kost. Det har blivit ytterligare en viktig drivkraft för mig, säger Alejandra.

    Skapandet av en nordisk tempeh

    Det stora intresset för att utveckla näringsrika vegetariska alternativ har lett Alejandra till att experimentera med att skapa tempeh av favabönor, som växer bra i Sverige. Hon förklarar att tempeh är ett traditionellt asiatiskt livsmedel som vanligtvis görs av sojabönor, men eftersom dessa inte odlas i Sverige krävs långa transporter som ökar klimatavtrycket. Genom att istället använda nordiska råvaror minskar klimatpåverkan och matsäkerheten stärks.

    – Favabönor är rika på protein och tåliga att odla, men smaken kan vara en utmaning. De används ofta som djurfoder på grund av den bittra smaken, säger hon.

    För att förbättra smaken har Alejandra och hennes team utvecklat avancerade jäsningsprocesser med hjälp av speciella bakterier och svampar. Dessa processer har både neutraliserat smaken och förbättrat näringsupptaget.

    Havre kan spela roll för bättre smak

    För att ytterligare skapa en bättre smak och textur blandar forskarteamet favabönor med havre, som också är en nordisk råvara.

    – Vi använder hela havrekornet, vilket gör tempehn mer näringsrik och tillför fibrer och beta-glukan som är bra för kolesterolet, förklarar hon.

    Kombinationen av favabönor och havre har visat sig vara uppskattad i smaktester. Deltagarna har noterat den nötiga och umamirika smaken.

    Fermentering och naturliga ingredienser

    Alejandra understryker att fermenteringen är avgörande för att förändra smaken och göra proteinet mer biotillgängligt.

    – Genom att fermentera bönorna och tillsätta bakterier och svampar får vi en produkt som är lättare för kroppen att ta upp och som smakar bättre, säger hon.

    Hon jämför tempeh med tofu, eftersom den är enkel att tillaga och absorberar smaker vid till exempel marinering. Däremot förklarar hon att själva texturen mer liknar chicken-nuggets.

    Samarbeten och feedback

    Ett stort fokus i Alejandras forskning är samarbeten med andra universitet och företag. Projektet inkluderar 23 partners som bidrar med expertis och resurser som SLU inte själva har.

    Det är samfinansierats av HealthFerm, ett europeiskt forskningsprojekt som undersöker innovativa fermenteringar av baljväxter och spannmål för att utveckla hälsosamma och hållbara växtbaserade livsmedel och C4F (Crops for the Future) som är ett forskningsinitiativ vid SLU. Det fokuserar på att utveckla och optimera användningen av alternativa grödor för framtida hållbara livsmedelslösningar.

    – Vi samarbetar både med företag som exempelvis levererar mikroorganismer och med kockar som kan förbättra smaken. Vid en sommarskola i Lyon tidigare i år arbetade vi med Michelin-kockar som tillagade vårt tempeh i olika rätter och gav oss värdefull feedback, berättar hon.

    Traditionen med vegetarisk kost underlättar

    Smaktester har gett intressanta resultat, särskilt att de visar på skillnader mellan länder. I Sverige har responsen varit positiv, medan den i Finland har varit mer reserverad.

    – Jag tror att det kan bero på att Finland fortfarande är mer köttfokuserat, medan Sverige har en starkare tradition av vegetarisk kost. Det är även skillnad om man äter tempeh som den är, jämfört med om den är tillagad av en kock, säger Alejandra.

    Teamet värdesätter dock all feedback de får och arbetar kontinuerligt för att förbättra produkten.

    Framtiden: från labbet till matbordet

    Även om prototypen är färdig behövs fler samarbeten för att skala upp produktionen.

    – Vi behöver partners som kan hjälpa oss att få ut tempehn på butikshyllorna. Det är en hälsosam, miljövänlig och lokal produkt som jag hoppas att många kommer att uppskatta, säger hon.

    Med ungefär två år kvar av sin doktorandtjänst planerar Alejandra att fortsätta bidra till hållbara och hälsosamma livsmedel i Sverige.

    – Vi vill också skapa en bok med tydliga instruktioner om hur man kan laga tempeh hemma med svenska råvaror, berättar hon.

    Och för den som vill provsmaka tempeh finns möjligheten att besöka SLU:s laboratorium i Uppsala.

    – Alla är välkomna att smaka och ge oss sin feedback, avslutar Alejandra med ett leende.

    Läs mer om Alejandras forskning i den här vetenskapliga artikeln eller på SLU:s hemsida.

    Massiv ökning av utsläpp från privata flygplan

    Världens superrika har börjat använda privata jetplan som andra använder taxi – och det har lett till en explosion av utsläpp. FN:s klimattoppmöte är ett av de evenemang som många tog privatplanet till. Detta är några av de hårresande slutsatserna i en ny studie från Linnéuniversitet.

    På bara fem år, mellan 2019 och 2023, ökade koldioxidutsläppen från privatflygplan med hela 46 procent, enligt studien som publiceras i Nature Communications Earth & Environment. Totalt släpptes över 15 miljoner ton koldioxid ut av de närmare 26 000 flygplanen som ägs av rika privatpersoner.

    Vi ser en explosion av utsläppsmängder på toppen av samhällspyramiden, helt enkelt för att de rikaste släpper ut så mycket mer på grund av de extra pengar de har. En superrik person som använder privatflyg under ett år kan bidra lika mycket till globala uppvärmningen som 50 000 människor i centrala Afrika, säger studiens huvudförfattare Stefan Gössling, professor vid Linnéuniversitetet, till Dagens Nyheter.

    Att ha sitt eget jetplan är förstås inte billigt, och ägarna har i genomsnitt en förmögenhet på 1,3 miljarder kronor. Flest privatjet finns i USA, över 18 000, vilket innebära att drygt 5 av 100 000 äger ett eget jetplan. Flest privatjet per invånare finns dock på Malta: hela 46 av 100 000 invånare kan skryta med ett eget plan.

    Korta nöjesresor vanligt

    Nära hälften av resorna var kortare än 50 mil, och nästan 20 procent var under 20 mil. Flygplansägarna verkar alltså ofta ta flyget istället för bilen – därav liknelsen med taxiresor.

    Populära destinationer är till exempel Hawaii, Maldiverna och Ibiza. Det evenemang som lockade flest att ta sitt privatjet var fotbolls-VM i Qatar – men på andra plats kom World Economic Forum där företagsledare och andra brukar diskutera bland annat klimatfrågor, samt FN:s klimatmöte COP i Dubai förra året.

    Forskarna konstaterar också att privatflyget väntas öka i framtiden. De förordar därför att sektorn regleras för att minska utsläppen.

    Sveriges klimatpolitik anmäld till EU-kommissionen

    Den svenska regeringens politik leder till att vi missar alla EU:s klimatmål. Därför anmäler nu Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna regeringen och uppmanar EU-kommissionen att granska Sveriges energi- och klimatplan.

    Sverige är ett av fem länder som i veckan anmäldes till EU-kommissionen för bristande klimatpolitik.

    Regeringens agerande är olagligt. Vi befinner oss i en brinnande planetär kris, i det läget lyckas inte Sverige leva upp till ett enda av EU:s gravt otillräckliga mål, säger Ida Edling på Miljöjuristerna till SVT.

    Om kommissionen bedömer att Sveriges plan bryter mot EU-lagstiftningen kan landet dras inför EU-domstolen och riskerar böter.

    Regeringens erkänner i sin egen energi- och klimatplan att Sverige kommer att bryta mot EU:s lagstiftning på flera viktiga punkter:

    • Skogen kommer inte klara att öka upptaget av koldioxid tillräckligt mycket, eftersom det skulle kräva mer nyplantering eller gödsling, eller minskad avverkning.
    • På grund av minskad reduktionsplikt ökar utsläppen och EUs mål kommer att missas, vilket SMB tidigare har rapporterat.
    • Andelen förnybar energi ökar inte tillräckligt för att nå EUs mål.
    • Vi satsar för lite på energieffektivisering.

    Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår ifrån sig, trots att regeringen själv erkänt att målen inte kommer att nås.

    Vår klimatplan ligger i linje med de kraven som ställs på vad en klimatplan ska innehålla, säger hon till SVT.

    Filip Johnsson: ”Nu ser det ännu dystrare ut för klimatomställningen”

    Valsegern för Donald Trump väcker många frågor om vad som ska hända i klimatpolitiken. Med Trump vid makten kan en rad negativa förändringar väntas, även om somligt kan ta tid eller inte gå att genomföra. Nu är det viktigt att Europas länder inte tappar taget, utan tvärtom tar ledningen. Och Sverige borde kunna vara föregångare, skriver SMB:s krönikör Filip Johnsson i veckans text.

    KRÖNIKA I min förra krönika konstaterade jag att det ser dystert ut för klimatomställningen. När jag skriver denna krönika onsdagen den 6:e november är det precis klart att Donald Trump har vunnit valet i USA och alltså kommer sväras in som USA:s 47:e president. Därför ser det nu om möjligt ännu dystrare ut för klimatomställningen.

    En majoritet av de amerikanska väljarna tyckte alltså inte att Trump är konstig (”weird”) utan snarare helt normal. Uppenbarligen finns det en frustration inom den amerikanska väljarkåren som inte är helt enkelt att sätta fingret på. Trump får röster från ett brett spektrum i samhället – från uteliggare till välbärgade floridabor. En ganska bred fan-bas med andra ord.

    Trumps seger skapar många frågor

    Det många nu frågar sig är vad Trump kan ställa till med när det gäller miljö- och klimatfrågorna. Trump har ju kallat USA:s klimatsatsning för ”den nya gröna bluffen”. Hur mycket av den av Biden-administrationen sjösatta Inflation Reduction Act (IRA) kommer han kunna backa tillbaka? Till vilken grad kommer USA öka sin olje- och gasutvinning? Kommer Trump dra USA ut ur Parisavtalet och kanske även lämna FN:s klimatkonvention? Vad kommer hända med inriktningen och finansieringen av USA:s naturvårdsverk (EPA) och andra viktiga myndigheter?

    Dessa är bara några av de frågor som jag själv ställer mig när det gäller miljöområdet. Sedan finns såklart stora oklarheter när det gäller hur mycket Trump kommer skada demokratin. Kommer USA att förvandlas till ett Ungern? Men då med den skillnaden att det är i världens mäktigaste land som pressfrihet, självständiga domstolar och andra grundfunktioner för en demokrati monteras ned. Sedan har vi naturligtvis frågan vad valutgången kommer att innebära för Ukraina och för Europa.

    Ett deprimerande symptom – som på ett brutalt sätt visar att det är något sjukt med det ekonomiska systemet – är att börserna reagerade positivt på valutgången! Men man får väl glädjas åt att Stockholmsbörsen efter en initial uppgång faktiskt backade lite och slutade på lite minus.

    Bidens klimatpaket populärt hos företagen

    Om jag får spekulera lite runt mina frågor så går mina tankar så här:

    • När det gäller IRA så är hoppet att eftersom den är populär bland många företag kan Trump känna en press att inte helt slakta satsningen. Dessutom är IRA en lag vilken inte enkelt kan upphävas. 

    • För företagen i olje- och gasutvinningsbranschen är utgången av valet säkert glädjande. Under valkampanjen fick Trump 14 miljoner dollar från olje- och gasindustrin mot att han lovade skrota diverse miljölagar om han skulle vinna valet (tala om cynism från oljeindustrin). Han har också deklarerat ”drill, baby drill”. Troligtvis kommer exporten av i alla fall fossilgas (dvs naturgas) att öka. Hoppet står till att detta kan komma att ta tid och att världen hinner komma ytterligare en bit i omställningen och att aptiten från företag och olika organisationer på olja och gas hinner minska.

    • Även när det gäller huruvida Trump återigen kommer dra USA ut ur Parisavtalet och kanske lämna hela FN-ramverket kring klimatfrågan kan det ta tid. Här gäller det att Europa och övriga världen står fast. Det finns på många håll i världen bland allmänheten trots allt en ökande oro för klimatförändringarna, vilket borde ge politikerna råg i ryggen.

    • För USA:s myndigheter så kommer jag ihåg hur EPA:s hemsida snabbt efter Trumps förra tillträde som president rensades på all samhällsinformation om klimatförändringarna. Man kan alltså undra hur länge innehållet på denna hemsida kommer bestå.

    Här hemma då? Ja, även här började veckan dåligt med beskedet att regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftparker. Detta med motivering att samexistens med Försvarsmakten inte är möjlig. Märkligt när andra NATO-länder klarar samexistens med havsbaserad vindkraft och sina försvarsmakter.

    Som sagt, nu ser det ännu dystrare ut för klimatomställningen än när jag skrev min förra krönika. Det behövs nu mer än någonsin framtidshopp och länder och industrier som tar ledningen i klimatarbetet. Länder som Sverige borde kunna agera föregångare.

    Träd bidrar till välmående jordbruksmark

    En ny forskningsstudie visar att träd bidrar till hälsosammare och mer produktiv jordbruksmark. Resultaten, som publicerats i tidskriften Geography and Sustainability, utmanar därmed konventionella jordbruksmetoder där träd ofta avverkas för att maximera den odlingsbara marken.

    I studien är fokus på hur träd påverkar jordbruksmark i östra Australien. Resultaten visar att jord under trädkronor innehåller högre nivåer av kol, kväve och andra näringsämnen jämfört med helt öppen jordbruksmark.

    I artikeln framhäver därmed forskarna trädens positiva värde, utöver att vara koldioxidlagrare och livsmiljöer för olika arter, genom att träden även kan förbättra jordkvalitet. Resultaten stärker även teorin om ”fertile islands”, en teori om att träd berikar jorden även under mindre idealiska förhållanden.

    Studien ger ytterligare argument mot monokulturer inom jordbruket. Den betonar även vikten av att bevara och skydda träd inom jordbrukslandskap för att främja en hållbar och långsiktig markanvändning.

    ”Vag och fluffig” – Roswall får vänta på godkännande

    I veckan startade utfrågningen av EU:s 26 kommissionärskandidater. På tisdagskvällen var det dags för den svenska Jessika Roswall (M) att utfrågas kring 25 olika miljöpunkter under ett tre timmars lång livesänt parlamentsförhör. SMB har bevakat förhöret på distans. 

    I juli nominerade svenska regeringen den tidigare EU-ministern Jessika Roswall (M) till posten som svensk EU-kommissionär inför den kommande mandatperioden . Det var under tisdagskvällen som Roswall, nominerad till EU-kommissionär med särskilt ansvar för miljö, vatten och cirkulär ekonomi, utfrågades om 25 olika miljöfrågor under ett tre timmar långt parlamentsförhör i Bryssel. Roswall är långt ifrån den enda kommissionären som ska godkännas i Ursula von der Leyens andra kommission. Totalt 26 EU-kommissionärer ska utfrågas innan de kan tillträda sina poster.

    Jessika Roswall är den första kandidaten som inte blev godkänd efter tisdagens EU-förhör. Trots att Roswalls egen partigrupp, EPP (där M och KD ingår) röstade för att godkänna kandidaturen var flera andra av ledamöterna i Europaparlamentet inte särskilt imponerade av hennes insatts, rapporterar Politico.

    “Ingen uppgift är viktigare” 

    Anförandet inför Europaparlamentets ledamöter startar med att Jessika Roswall berättar att hennes politiska uppdrag är att skapa långsiktiga förändringar för EU-invånare, särskilt när det kommer till miljöfrågor och konsumenträttigheter. 

    – Mitt budskap är klart: det finns ingen uppgift som är viktigare än att leverera tydliga resultat som skyddar naturen och klimatet, skapar verkliga fördelar för våra medborgare och ger riktiga ekonomiska möjligheter för vår industri, säger Roswall.

    I sitt anförande lovar Roswall även att se till att EU:s ”gröna deal” ska bli en  bra”deal” för företag. Skulle hon bli nominerad ska EU i högre utsträckning involvera privata aktörer för att finansiera naturvård och införliva skyddsåtgärder mot klimatförändringar. Samtidigt menar Roswall i sitt anförande att ska det vara enklare att genomföra lagar på EU-nivå, utan att kompromissa med miljöskydd och hälsa.

    PFAS och vattenresiliens återkommande ämnen i utfrågningen

    Under den nästan tre timmar långa utfrågningen får Roswall frågor om bland annat förbud av farliga kemikalier i EU, vattenförvaltning, jordbruk, vindkraft och hur svenska regeringen ska leva upp till EU:s klimatmål.

    Som en del av EU:s övergång till en cirkulär ekonomi menar Roswall även att hon ska skärpa reglerna för användning av PFAS. Evighetskemikalien PFAS återfinns i kosmetikaprodukter och kläder. Kemikalien är skadlig för både miljö och människors hälsa.

    – Jag vill förbjuda användandet av PFAS i konsumentprodukter, säger Roswall.

    Hon poängterar även att ersättningsalternativ redan undersökts och att hon vill fortsätta samarbeta med både forskningsinstitut och industrin för att hitta alternativ. Under förhöret frågar svenska EU-parlamentarikern Helén Fritzon (S) frågar Roswall vad hennes tidsplan på att förbjuda PFAS i konsumentprodukter är, varpå Roswall menar att hon inte har någon tidsplan.

    – Jag hade som svensk verkligen önskat att Roswall gav tydliga och konkreta svar. Men jag måste säga som det är – det blev en afton med upprepningar av färdiga allmänt hållna svar, säger Heléne Frizton till DN.

    I samband med det kraftiga regnovädret som drabbat södra och östra Spanien i dagarna, där hundratals människor omkommit i katastrofen, lyfter flera av ledamöterna i parlamentet frågor om vattenresiliens. Vattenresiliens berör samhällets förmåga att snabbt kunna anpassa sig till situationer där vattentillgång är begränsad.

    Framförallt handlar frågorna till Roswall om hur hon tänker säkerställa att alla medlemsländer har tillgång till rent vatten i framtiden. Ledamöterna undrar även hur hon planerar att stötta jordbruksverksamhet i händelse av vattenbrist och hur EU ska hantera alltmer extrema väderförhållanden.

    – Att vi pratat så mycket om vatten idag handlar om att vi befinner oss i ett akut läge, säger Roswall.

    Hon trycker på gemensamma lösningar för att säkra vattenförsörjningen, att EU måste använda sig av innovation, införliva en hel del lagstiftning och investera i vatteninfrastruktur för att tackla problemet.

    Kritiken mot Roswall: ”Vag och fluffig”

    Samtidigt fortsätter flera av ledamöterna i Europaparlamentet fråga om Roswalls plan för en katastrofsituation. 

    – Hur ska man kunna stärka det förberedda arbetet för katastrofer som i Valencia? frågar spanska EU-parlamentsledamoten Susana Solis Pérez.

    Roswall svarar att hon inte kan gå in på alla detaljer för tillfället. 

    – Jag har tagit upp vattenfrågan i flera av mina svar redan, säger Roswall när ännu en ledamot frågar om konkreta åtgärder för vattenpolitiken. 

    Innan tisdagskvällen har Roswall kritiserats för att hon inte har varit övertygande nog i de förmöten som hållits innan parlamentsförhöret.

     – Orosmolnen är framför allt att hon varit för vag och fluffig och inte tillräckligt övertygande i de förmöten hon haft, säger Emma Wiesner (C), som är en av sex svenska ledamöter i miljöutskottet.

    Farhågorna inför utfrågningen införlivades efter att ledamöterna i slutet av utfrågningen samlades för att resonera om huruvida Roswall kunde godkännas. Flera uppfattade henne som alldeles för otydlig i flera svar. Jonas Sjöstedt (V) menar att regeringen bör ta tillbaka Roswalls kandidatur.

    – Jag är besviken. Hon är inte den miljökommissionär som EU eller klimatet behöver, säger Sjöstedt.

    Skarpa frågor om svenska regeringens klimatpolitik

    – Att skydda miljön innebär att man anpassar sig till miljön, hur ska du förklara detta till din partifamilj? frågar franske Europaparlamentsledamoten Pascal Canfin. Canfin är kritisk till svenska regeringens agerande i omröstningen av den omstridda naturresutaureringslagen.

    Svenska regeringen röstade nej till naturrestaureringlagen som klubbades igenom tidigare i år. Lagen ska restaurera 20 procent av EU:s land och hav till 2030 och alla ekosystem som i behov till 2050. Regeringens ställningstagande i omröstningen har mött omfattande kritik från flera miljöorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen

    – Vi har den här lagen och jag kommer göra mitt yttersta för att få den verkställd. Kan ni lita på mig med detta? Ja, det kan ni. Jag kommer hit som kommissionärkandidat, inte som svensk ambassadör, säger Roswall under utfrågningen.

    Jonas Sjöstedt (V) var även en av de som riktade skarp kritik mot den svenska regeringens agerande när det kommer till miljöpolitik. SMB sammanställde i oktober en lista över Tidöregeringens klimatpolitik, som Sjöstedt i sin fråga till Roswall kallar för en “historisk nedmontering av klimat- och miljöfrågor”.

    – Det är denna regeringens förtjänst att Sverige inte når EU:s miljömål. Hur tycker du att den svenska regeringens politik har varit? frågar Sjöstedt. 

    Roswall menar att hennes roll endast handlar om att driva EU:s miljöarbete.

    – Det här arbetet handlar om att vi tillsammans ska bedriva miljöarbete i den riktlinjer vi beslutat om, svarar hon.

    Ledamöter från ytterhögern och vänstern ville rösta ned Roswall. Företrädare från progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D) i Europaparlamentet träffas idag för att bestämma hur de ska gå vidare i frågan.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.