Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    SMB har gått igenom kärnkraftsremisserna: många har mycket kraftiga invändningar

    Posted on by Jan Lindsten

    Regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft får omfattande kritik. Inte bara från de som är kritiska till kärnkraft. Även en lång rad kärnkraftsvänliga remissinstanser har starka invändningar. Den vanligaste kritiken är att kärnkraften favoriseras till nackdel för andra energislag och får orimligt höga subventioner, visar SMB:s genomgång.

    SMB har läst igenom slutsatserna i de cirka 50 svar som under veckan registrerats på regeringens hemsida. Totalt skickade regeringen utredningen till 82 myndigheter, organisationer och företag. De statliga organen måste svara, medan övriga får lämna synpunkter om de vill. Den 3 december var sista dagen att komma med yttrande.

    Svaren kan i sin helhet studeras här. Och en tydlig majoritet av de som är positiva till kärnkraften betonar att staten hellre ska välja teknikneutrala stödformer för ny elenergi än en så ensidig satsning.

    Miljörörelsen hanterades med armbåge i remissrundan. Enbart Naturskyddsföreningen, landets största ideella miljö- och klimatorganisation inbjöds att lämna sypunkter. Inom parentes har alla som vill rätt att skicka in synpunkter på en statlig utredning.

    ”Miljoner ton mer koldioxid i atmosfären med ny kärnkraft”

    Föreningen svarade desto mer omsorgsfullt med en egen utredning. Den innehåller en konsekvensberäkning över vad den kärnkraftsutbyggnad som regeringen vill se får för klimateffekt. Naturskyddsföreningen underkänner för det första utredningens premisser att det krävs 300 Twh, Terawattimmar el (ca en fördubbling av dagens användning) för att ställa om Sverige. Det är ett politiskt mål som överstiger en rad andra seriösa beräkningar, menar föreningen.

    En så stor och ensidig satsning på kärnkraft som regeringen aviserar kommer, på grund av den försening av omställningen som satsningen innebär, att leda till att 200 miljoner ton koldioxid mer släpps ut i atmosfären fram till 2045, enligt föreningen.

    Föga förvånande avvisar branschorganisationerna Svensk Vindenergi och Svensk Solenergi utredningens förslag. De pekar på att den massiva utbyggnaden av kärnkraft kommer att trycka undan sol- och vindsatsningar.

    Med ny kärnkraft kommer elen fram för sent

    Svensk Solenergi hävdar att satsningen ironiskt nog kan visa sig vara överflödig om och när ny kärnkraft är på plats om 15-20 år. Behovet av ny elkraft kan då ha sjunkit kraftigt, eftersom företag som vill satsa på ny teknik baserad på eldrift redan har flyttat till, eller satsat nytt i andra länder, skriver föreningen.

    Statens egna myndigheter och verk är ljumma mot utredningen. Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Energimyndigheten och Riksgäldskontoret pekar på ekonomiska risker för staten och skattebetalarna och undanträngningseffekter.

    Energimarknadsinspektionen säger rakt nej till förslagen utredningen vilket även de tunga akademierna Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet gör. Chalmers skriver att utredningens förslag utgör ett omotiverat och orimligt stöd som äventyrar skattebetalarnas pengar och skulle utgöra den största statliga subventionen i landets industrihistoria. Och avfärdar helt en del påståenden som görs i utredningen, till exempel att vindkraft skulle gynnas:

    I konsekvensanalysen finns formuleringar som gör gällande att kärnkraften på något sätt skulle göra det lättare att investera i vindkraft. Vi förstår inte detta påstående och har inte hittat någon i branschen som gör det heller, skriver Chalmers.

    Statliga bidrag får inte räknas in i ekonomin

    Positiva till ny kärnkraft är till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Fortum, Energiföretagen Sverige, Skogs- och stålindustrierna, men även bland dessa finns invändningar för ensidighet, favorisering och otillräckligt utredda detaljer. Notabelt är att tungviktaren Svenskt Näringsliv också har invändningar av detta slag, och betonar att vindkraftsutbyggnad i närtid inte får försummas.

    I floden av remissvar finns helt andra slags påpekanden som är tänkvärda. Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till kärntekniklagen och strålsäkerhetslagen. Dessa kräver att en huvudman för kärnkraft måste ha tillstånd på plats och visa att man har tillräckliga muskler helt av egen kraft, innan stöd kommer på tal:

    Kraven på sökande innebär att en verksamhetsutövare inte kan använda sig av statligt stöd för att kunna visa tillräckliga ekonomiska resurser vid tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen, påpekar myndigheten.

    Negativ med för snabb utredning av svår fråga

    En vanlig invändning är att utredningen kännetecknas av orimlig brådska. Regeringen aviserar ett beslut redan i maj nästa år utan att invänta andra pågående utredningar som berör energiområdet. Energimyndigheten pekar på att Elmarknadsutredningen lämnar sitt slutförslag endast någon vecka innan. Och Kärnkraftsprövningsutredningen redovisas först den 29 augusti. ”Resultatet av dessa utredningar borde beaktas innan lagstiftningen genomförs” framhåller myndigheten.

    ”Att snabbutreda en så komplex och långtgående fråga som kärnkraft på sex månader är otillfredsställande”, anser även Institutet för näringslivsforskning, som överlag har en kritisk hållning till förslagen i Mats Dilléns utredning.

    Regeringen har, sammanfattningsvis, en rejäl uppförsbacke om man nu vill försöka sjösätta en av de absolut största industrisatsningarna i Sveriges historia – med många hundra miljarder av skattebetalarnas och konsumenternas pengar i potten.

    Bonde vill lagra koldioxid i jordbruket – ”Effektivare”

    Posted on by Birgitta Losman

    Lantbrukaren Olle Åkesson utmanar energijättarna med en enkel metod för att lagra koldioxid genom sitt lantbruk. Han har lämnat in en ansökan om statligt stöd, mer eller mindre i protest mot storskaliga dyra investeringsprojekt där lagring sker under mark.

    Idag finns ett statligt stöd för avskiljning och lagring av koldioxid att söka hos Energimyndigheten. Stödet betalas ut efter så kallad omvänd auktion. Det innebär att den som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Det statliga stödet betalas sedan ut i 15 år. Bland ansökningarna för att lagra koldioxid finns stora energibolag som Stockholm Exergi, Skellefteå Kraft och Öresundskraft.

    Koldioxidlagring kan göras enkel

    Lantbrukaren Olle Åkesson i Lugnås utanför Mariestöd har också sökt stöd och han vill utmana de stora, dyra investeringarna. Olle Åkesson menar att det inte behövs så dyr och avancerad teknik, eftersom koldioxidlagring kan göras enkelt och kostnadseffektivt inom lantbruket.

    Effektivt med mellangröda

    Metoden som Olle Åkesson planerar att använda är att odla så kallad mellangröda. Mellangröda används en säsong mellan odling av ordinarie huvudgrödor. Detta binder stora mängder koldioxid, menar Olle Åkesson.

    Han får medhåll av företaget Svensk kolinlagring som hjälper gårdar att ställa om till ett mer klimatvänligt jordbruk. Svensk kolinlagring anser att regeringen gör fel när de satsar 36 miljarder på kolinlagring. Regeringen har alltså gett Energimyndigheten möjlighet att fördela medel till kolinlagring perioden 2026-2046. Stödet går till både investering och drift. Men att lagra koldioxid i jordbruket är enligt Svensk kolinlagring och lantbrukaren Olle Åkesson mer kostnadseffektivt och något som fungerar här och nu.

    Supermiljöbloggen har följt frågan om koldioxidlagring och bland annat berättat om att Vattenfall stoppat ett projekt för koldioxidlagring eftersom de anser att marknaden är omogen.

    Fakta om Energimyndighetens stöd till kolinlagring:

    • Stödet riktar sig till aktörer med anläggningar i Sverige som kan bidra till negativa utsläpp av koldioxid genom bio-CCS. Projekten ska kunna leverera geologiskt lagrad biogen koldioxid senast tre år från och med beslut om stöd (möjlighet till två års förlängning).
    • Stöd beviljas genom en omvänd auktion där de aktörer som begär lägst ersättning för avskiljning, transport och lagring av koldioxid med biogent ursprung (SEK/ton lagrad koldioxid) samt uppfyller övriga krav i utlysningen beviljas stöd.

    Nu står det klart : Vargens skyddsstatus sänks

    Posted on by Hedda Berg
    Bilden föreställer en varg

    Vargens skyddsstatus ändras. Igår röstade Bernkonventionens ständiga kommitté för EU:s förslag om att sänka vargens skyddsstatus runt om i Europa. Sänkningen innebär att skyddsstatusen går från ’strikt skyddad’ till ’skyddad.

    Förra veckan rapporterade SMB om att vargens skyddsstatus snart skulle kunna sänkas. För att förslaget skulle gå igenom krävdes det att en majoritet av Europarådets konvention om skydd av djur och växter, Bernkonventionen, röstade för en nedgradering av rovdjurets skyddsstatus. Igår meddelade Europeiska unionens råd att sänkning kan träda i kraft om 3 månader. 

    Förslaget har mötts av skarp kritik från flera djurrättsorganisationer, som menar att frågan handlar mer om politik än vetenskap. Bland andra har Världsnaturfonden (WWF) uttryckt en oro för att ett nedgraderat vargskydd öppnar upp för att skyddssystemet för flera andra arter omkullkastas. 

    Ministern : “ Vargstammen har ökat stadigt och även otryggheten.”

    Flera ministrar har kommenterat Bernkonventionens beslut i ett pressmeddelande på regeringens hemsida.

    När vargen nu får en mer passande skyddsstatus kan vi förvalta vargstammen på ett förutsägbart och handlingskraftigt sätt. Den nya skyddsstatusen ger oss möjlighet att föra en rovdjurspolitik som är både ekologiskt och socialt hållbar”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

    Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) är positivt till beslutet.

    Sverige har varit pådrivande i att få till den här sänkningen. Det är glädjande att våra ansträngningar ger resultat. Vargstammen har ökat stadigt och även otryggheten. Allt fler lantbrukare får sina djur rivna eller dödade. Det här beslutet kommer leda till att handlingskraften mot vargattacker i Sverige nu kan bli starkare”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

    Vattenfall stoppar projekt för lagring av koldioxid

    Posted on by Jan Lindsten

    Vattenfalls planerade anläggning för avskiljande och lagring av koldioxid vid värmeverket i Jordbro stoppas. Enligt bolaget saknas ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar för att fullfölja projektet.

    Vattenfalls fullskaliga bygge, som SMB berättade om i början av året, omfattade en infångning och lagring av 150 000 ton koldioxid per år från den egna anläggningen i Jordbro, Haninge kommun.

    Enligt SVT skrinläggs även ett motsvarande projekt i Uppsala, där lagringen skulle omfatta 200 000 ton koldioxid per år.

    Utsläppsvolymen 350 000 ton kan jämföras med det samlade svenska inrikesflygets årliga utsläpp på cirka 300 000 ton. Vattenfalls projekt gällde dock lagring av biogen koldioxid från biomassa, så kallad Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage). Bio-CCS ses som en metod att återföra koldioxid från atmosfären, förutsatt att det förnybara bränslet som eldas kompenseras med uppväxande skog.

    Regeringen satsar på hårt på Bio-CCS

    Regeringen har, till skillnad från mycket annat inom klimat- och miljöområdet, satsat hårt på Bio-CCS. I höstbudgeten aviserades 1,7 miljarder kronor 2026 för att komma igång med lagring av biogen koldioxid genom så kallad omvänd auktionering, som tillåter handel med lagrad koldioxid mellan företag.

    Till 2045 ska Sverige enligt planering ha nått det så kallade netto-nollmålet. Cirka tio miljoner ton koldioxid som inte bedöms kunna tas bort med andra åtgärder, ska då neutraliseras med CCS-tekniken.

    Enligt Vattenfalls kommentar till Svt är marknaden för koldioxidinfångning omogen, vilket får ses som ett bakslag för regeringen, som bundit sig hårt till tekniken.

    Handeln med koldioxid har också kritiserats kraftigt inom EU från flera länder som pekar på risker med dubbelräkning av den avskiljda koldioxiden och att effekten därmed blir noll.

    CCS-projekten måste ändå mångdubblas

    Runt om i världen upplever CCS-projekten också ständiga bakslag. Enligt en Chalmersrapport som SMB berättat om, måste tekniken med infångning och lagring ändå växa i närmast astronomisk omfattning. Orsaken är att utsläppen har ökat så kraftigt under de senaste decennierna.

    Idag behövs därför framförallt kraftfulla minskningar av de fossila utsläppen men också Bio-CCS, samt CCS, alltså lagring av enbart fossil koldioxid. Det sistnämnda för att all fossil energi inte bedöms kunna ersättas av förnybart inom överskådlig tid, till exempel för långdistansflyg och mycket energikrävande industri. Då måste dessa utsläpp i vilket fall neutraliseras och inte leda till ökade halter av koldioxid i atmosfären.

    Försvarsmakten betalar inte skadestånd till PFAS-förgiftade

    Posted on by Lisa Jacobson

    Det blir inget skadestånd från Försvarsmakten direkt till de som blivit förgiftade av PFAS i dricksvatten i Kallinge. Enligt Justitiekanslern har skadeståndskravet kommit in för sent, även om det är fastslaget att Försvarsmakten förorenat vattnet.

    Det var 2013 som det upptäcktes att dricksvattnet i Kallinge, Ronneby kommun, innehöll höga halter av PFAS. Orsaken var Försvarsmaktens användning av brandskum på närbelägna F17, vilket Supermiljöbloggen tidigare har skrivit om.

    Många Kallingebor har nu höga halter PFAS i blodet och en del har utvecklat cancer. Högsta domstolen har tidigare slagit fast att höga halter PFAS är en personskada. De drabbade Kallingeborna kan ha rätt till skadestånd från kommunen, eftersom vattnet distribuerats av det kommunala vattenbolaget. Men med grund i Europakonventionen har 145 personer även krävt 100 000 kronor var i skadestånd direkt från Försvarsmakten, som PFAS-föreningen (som organiserar de drabbade) anser bär den huvudsakliga skulden.

    Nu rapporterar Sveriges Radio att det inte blir något skadestånd från Försvarsmakten eftersom skadeståndsansökan kommit in för sent. Den lämnades nämligen in mer än 10 år efter att situationen blev känd.

    Kommunägda Ronneby Miljöteknik som levererar vattnet har tidigare i år betalat 28 000 kr var till 17 drabbade personer, vilket bland annat SVT rapporterade om. Men det återstår att se om det blir något skadestånd till övriga, beslut ska fattas i Blekinge Tingsrätt. I veckan rapporterade Sydöstran även att kommunen kan komma att höja VA-taxan med 20 procent för att bekosta eventuella skadestånd eftersom det är oklart om kommunen får ersättning från Försvarsmakten.

    Norska djuphavsdriften stoppas

    Posted on by Alva Danielsson

    Efter tidigare klartecken för djuphavsborrning har nu den norska regeringen vänt. De stoppar utdelningen av licenser för att bryta mineraler i Arktis. Beskedet kommer i samband med förhandlingarna för nästa års regeringsbudget.

    SMB har tidigare berättat om när det norska stortinget röstade ja till gruvbrytning på djuphavsbotten i januari i år, med en klar majoritet för förslaget. Idag kom däremot beskedet att inga tillstånd utfärdas varken i år eller 2025. Det innebär inte ett permanent stopp för djuphavsborrning, men betraktas ändå som en stor seger hos bland annat miljörörelsen.

    Miljörörelsens kampanjer mot djuphavsborrning har pågått länge. Även forskare och EU-parlamentariker har tidigare uttryckt kritik. Så sent som i november lämnade WWF in en stämningsansökan mot den norska regeringen för beslutet, och domstolen i Oslo ska pröva om konsekvensutredningen verkligen uppfyller kraven för att godkänna djuphavsdrift. Greenpeace och WWT välkomnar båda det nya beskedet.

    Det här är en enorm vinst! Efter hårt arbete från miljöorganisationer, aktivister, forskare och fiskeriorganisationer har vi säkrat en historisk vinst för havsskydd, eftersom öppningsprocessen för djuphavsgruvdrift i Norge nu har stoppats. Vi kommer inte att låta den här industrin förstöra det unika livet i djuphavet, inte i Arktis eller någon annanstans”, säger Haldis Tjeldflaat Helle, talesperson för Greenpeace i Norge i ett pressmeddelande.

    Alla Stockholms almar kommer att dö av almsjukan

    Posted on by Lisa Jacobson

    Almsjukan i Stockholm kommer inte att gå att stoppa. Runt 800 almar i huvudstaden är smittade och måste sågas ned. Och på sikt är det kört för alla Stockholms almar, enligt stadsträdgårdsmästare Elisabet Elfström.

    Att såga ned alla döda och döende almar är ett försök att rädda de övriga så länge som möjligt. Men almsjukan är mycket svår att stoppa.

    På sikt så är det kört för almbeståndet. Vi ser inga tecken på att almsjukan mattas av. Snarare tvärtom. Almsplintborren, den skalbagge som är själva boven i dramat eftersom de får med sig den svamp som orsakar angreppet, svärmar numer två gånger på grund av de varmare somrarna. Då blir de dubbelt så många, säger Elisabet Elfström till Dagens Nyheter.

    Sjukdomen har funnits i södra Sverige i 30-40 år och i Skåne finns nästan inga almar kvar. Bara på Gotland ser läget något ljusare ut, fast sjukdomen finns även där.

    Många älskar almarna, och Elisabet Elfström betonar att inga friska träd sågas ned. För en arborist är det tydligt vilka som är drabbade, delar av träden krymper ihop och torkar, även om träden fortfarande kan ha löv kvar, berättar hon.

    Vissa extra skyddsvärda träd har vaccinerats, men på sikt kommer inte de heller att klara sig. Dock har almsjukan härjat förr, så det är möjligt att almarna kan komma tillbaka på lång sikt, enligt Elisabet Elfström.

    Leif Öster: Ser vi ett modernt baggböleri i Baltikum?

    Posted on by Leif Öster

    Svenska bolag har under många år köpt upp stora arealer skog från privatpersoner i de baltiska länderna, affärer som kan ha mycket god värdeökning. Det finns likheter med 1800-talets baggböleri i Norrland, då hemmansägare mot bättre vetande sålde sin skog till mycket låga priser, reflekterar Leif Öster i helgens krönika.

    KRÖNIKA När de baltiska staterna blev självständiga åren 1990-1991 återfick hundratusentals tidigare jord- och skogsägare sina marker. Men snabbt började bland annat svenskägda bolag köpa upp skogen. I exempelvis Lettland ägdes då nästan all privat skog av små skogsägare. Nu, 2024 ägs två tredjedelar av olika bolag.

    Redan 2011 skrev den svenska journalisten Susanne Gare ett intressant reportage i facktidningen Skogen om svensk landgrabbing i Baltikum. Någon kallade det svenska agerandet för ett ”nutida baggböleri”, men debatten här hemma uteblev. Tvärtom. Köpen har fortsatt. Exempelvis köpte IKEA häromdagen ytterligare 8 080 hektar skogsmark i Lettland. Säljare är ett annat svenskt bolag, nämligen Skogsfond Baltikum.

    I ett pressmeddelande skriver Skogsfonden att man de senaste åren har ”förvärvat flera hundra noga utvalda skogsfastigheter i Lettland”. Därefter har de utfört viss skogsvård och paketerat alla fastigheterna i två säljbara lettiska dotterbolag. Värdeökningen har varit 100 procent på fyra år. Troligen finns det ett antal privatpersoner som en gång sålde sin baltiska skog, till alldeles för låga priser. Ungefär som tusentals bönder som på 1800-talet sålde sin skog till skogsbolagen till vad som skulle visa sig vara låga priser.

    Hur mycket skog som svenskägda bolag nu köpt i Baltikum vet ingen exakt, men siffran 300 000 hektar har nämnts. Störst ägare verkar Södra skogsägarna vara med 126 000 hektar. SCA skriver på sin hemsida att de planerar att komma upp till 100 000 hektar i år.

    Ett intressant forskningsprojekt

    Ett framtida forskningsprojekt med tillhörande debatt kommer att vara att jämföra dagens skogsbolags agerande i nutid med hur det gick till på baggböleriets 1800-tal. Det finns både likheter och skillnader.

    Förspelet till 1800-talets baggböleri är intressant, men ganska okänt. Medan markägandet i södra och mellersta Sverige var tämligen klarlagd redan i slutet av 1700-talet, fanns det stora oklarheter med ägandet av ofta nyanlagda gårdar i Norrlands enorma inland. Därför fastställde staten Norrlandsböndernas enskilda ägande med lantmäteri och lagfart. Projektet kallades avvittring och gårdarna tilldelades ofta generöst med skog.

    Å andra sidan fick staten därmed lagfart på de enorma skogsvidderna utanför byarna. Historieprofessorn Svenbjörn Kilander har beräknat att så mycket som 4,5 miljoner hektar skog nu gavs bort av staten. Med ett tydligt ägande följde möjligheten för de nu legala skogsägarna att både sälja virke och, senare, i många fall hela skogen till skogsbolagen. Så merparten av den skog som de stora skogsbolagen äger idag har tidigare varit först statligt ägd och sedan ägd av enskilda skogsägare.

    Och precis som nu i Baltikum var det ofta rika grannar och småhandlare som först köpte upp skogarna, för att senare sälja till de större skogsbolagen med vinst.  Begreppet baggböleri avsåg från början sågverket Baggböle AB utanför Umeå, med påstådda stölder av virke på statens mark, men kom med tiden att beteckna alla delvis tvivelaktiga skogsaffärer.  Härifrån kommer också orden ”baggböla” och att ”bagga” ner skogen. 

    Är det vi nu ser i Baltikum ett modernt baggböleri?

    Black Friday: Vi shoppar lika mycket som det svenska klimatbiståndet

    Posted on by Olivia Larsson

    Vi har en planet, och den shoppar vi sönder. Svenskarna förväntas shoppa för nästan 10 miljarder kronor under Black Friday. För att sätta det i ett perspektiv är det mer än hela det svenska klimatbiståndet.

    KOMMENTAR Black Friday infaller alltid dagen efter Thanksgiving. Vi firar ju som bekant inte Thanksgiving i Sverige, men det har inte stoppat oss från att anamma denna stora shoppingdag. Vilken nu utvecklats till Black Weekend, eller till och med Black Month.

    Det är samma visa varje år. Elektronikkedjorna med typ Elgiganten i spetsen kör en så aggressiv marknadsföring att det känns som att den går på anabola steroider. Influensers försöker lura i oss att de inte kan leva utan en produkt som just nu är en helt sjukt Black Friday-deal. Till och med statligt ägda Apoteket (!) lockar med Black-Friday-erbjudanden.

    Vi lockas till att shoppa mer, mer, mer. Men det går ju som bekant icke. Vår planet orkar inte med hur den rika delen av världen konsumerar. Exempelvis krävs 4,2 jordklot  om hela jordens befolkning levde som i Sverige. 

    Konsumtion som utarmar planeten

    Här är lite klassisk fakta som är bra att ha i bakhuvudet om man funderar på att köpa något som man inte behöver:

    • Regnskog och urskog skövlas för att möta den globala efterfrågan på nya möbler. Det bidrar till accelererande klimatförändringar och stora förluster av biologisk mångfald.

    Hur prioriterar vi?

    Det är svårt att förstå hur mycket de här nästan 10 miljarderna som svenskarna ser ut att shoppa för under Black Friday faktiskt är. Men för att sätta den svenska shoppingen i ett perspektiv så handlar vi för ungefär lika mycket som det årliga svenska klimatbiståndet. Alltså lika mycket som vi bidrar till för att de mer sårbara delarna av världen bättre ska kunna hantera klimatkrisens konsekvenser.

    I USA, beräknas det i samband med Black Friday att shoppas för omkring 75 miljarder dollar. Det är ungefär samma årliga BNP som länder som Tanzania och Azerbadjan. Hjälp, jag blir yr.

    Striden om vargens skyddsstatus – avgörande omröstning nästa vecka

    Posted on by Hedda Berg

    Efter att EU-kommissionen för drygt ett år sedan lade fram ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus är vargfrågan tillbaka i den politiska hetluften. Europarådets konvention om skydd av djur och växter, Bernkonventionen, röstar om huruvida vargens skyddsstatus ska sänkas eller inte i ett möte nästa vecka. 

    Vargfrågan har länge varit omdebatterad. För drygt ett år sedan gav vargpolitiken upphov till ny debatt i EU-institutionernas korridorer. Det var i samband med att EU-kommissionen lade fram ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus från ‘strikt skyddad’ till ‘skyddad’. Nästa vecka når frågan ett slutligt skede, när Bernkonventionens stående kommitté på onsdag ska rösta för eller emot en sänkning av vargarnas skyddsstatus.

    Vargen anses vara skadlig för boskap

    I september i år röstade EU-länderna om huruvida vargens skyddsstatus skulle nedgraderas. I omröstningen var majoriteten av EU:s 27 medlemsländer, däribland Sverige, samstämmiga om att ändra artens skyddsstatus i Bernkonventionen. Detta skulle bland annat innebära att nationella myndigheter får lov att skjuta vargar som hotar att döda boskapsdjur. Att flera av EU:s medlemsländer röstade för förslaget handlar om att vargen ökar i utbredning och kan därmed komma i konflikt med sin omgivning. Framförallt menar förespråkarna för förslaget att vargen kan skada tamdjur och boskap. 

    ”Resultatet av dagens omröstning är mycket glädjande och Sverige har varit pådrivande. Den allra högsta skyddsnivån för varg är inte motiverad i Sverige. Det här är ett avgörande första steg för en framtida sänkning av vargens skyddsstatus i art- och habitatdirektivet. Dagens omröstning kommer i förlängningen kunna leda till ökad handlingskraft i hanteringen av vargattacker”, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande efter höstens omröstning.

    En personlig fråga för von der Leyen

    EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, har varit extra angelägen om att få igenom en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det är många som spekulerar kring att frågan verkar vara en högst personlig sådan för henne. I januari förra året dödades von der Leyens prisvinnande ponny, Dolly, av en varg.

    ”Hela familjen är fruktansvärt tagen av nyheterna”, sa hon i ett uttalande efter Dollys död.

    Von der Leyen fick sin hämnd när vargen sköts av tyska lokala myndigheter några dagar därpå. Men hon var inte klar där. Bara en månad efter Dollys bortgång lade kommissionens ordförande fram förslaget om att sänka vargens skyddsstatus i hela Europa.

    Bernkonventionen röstar om frågan 

    För att förslaget ska bli verklighet krävs inte bara en majoritet från EU:s medlemsländer. Bernkonventionens ständiga kommitté måste också godkänna förslaget under sitt möte nästa vecka. Utan ett godkännande då, kan inte ändringen gå igenom.  

    Ända sedan förslaget kom har kritiken varit påtaglig, men inför mötet har påtryckningar från miljöorganisationer och djurrättsgrupper stärkts ytterligare. Syre rapporterade tidigare i veckan om kritiken som kommit från bland annat djurrättsgruppen Large Carnivore Initiative for Europe (LCIE), som menar att EU:s förslag inte är berättigat. De påpekar i ett uttalande att en viktig princip är att ”beslut om bevarande och förvaltning av vilda djur baseras på sund vetenskap, inte (bara) på politiska skäl”.

    Skarp kritik från flera djurrättsgrupper

    Ytterligare en organisation som skrivit till Bernkonventionens stående kommitté är European Alliance for Wolf Conservation (EAWC), där Svenska rovdjursföreningen ingår. Även de menar att det inte finns vetenskapliga grunder för en sänkning. En nedgradering av skyddsstatusen skulle öppna dörren för ökad jakt.

    ”Det är mycket svårt att se hur detta kan leda till att förebyggande åtgärder genomförs och att acceptansen för vargen och andra stora köttätare ökar”, skriver de i ett öppet brev till kommittén. Enligt EAWC har den politiska debatten om vargarna fokuserats för lite på andra åtgärder för att skydda boskap från vargattacker. 

    ”Svaret på problemet är inte att skjuta vargar, utan att genomföra icke-dödliga åtgärder för att skydda boskapen, såsom stängsel, vakthundar, herdar eller någon kombination av dessa metoder”, skriver de.

    Rekordvarm sen novemberdag uppmätt i Sverige

    Posted on by Jan Lindsten
    Silhuettbild över Göteborgs hamn och Älvsborgsbron

    Måndagen den 25 november uppmättes +14 grader i Göteborg. Det är den högsta temperatur som någonsin uppmätts så sent på året i Sverige, berättar SMHI.

    Måndagens rekordvärde trumfar det tidigare värdet som också löd på 14 grader, med en enda dag, skriver SMHI i en dygnsrapport på sin hemsida. Den 23 och 24 november uppmättes i småländska Västervik också 14 grader – men det var för 118 år sedan, alltså 1906.

    Enskilda rekordtemperaturer säger inget om de långvariga trenderna, även om det allt varmare klimatet väntas leda till just ökade enskilda värmerekord på olika orter.

    Men det här året har sammantaget visat en lång rad höga temperaturer i många länder, liksom över världshaven. Sammanlagda håller dessa på att göra 2024 till det hittills varmaste året på planeten Jorden sedan mätningar började göras i slutet av 1800-talet.

    Nyligen berättade Världsmeteorologiska Organisationen, WMO, att innevarande år sannolikt blir det första där medeltemperaturen på Jorden överstiger det medelvärde som rådde före industrialiseringen med 1,5 grader Celsius. Orsaken är, utöver de fortsatt ökande utsläppen av växthusgaser, även effekter av de naturliga väderfenomenen El Niño och La Niña.

    +1,5 grader över förindustriell medeltemperatur är det mål som satts i Parisavtalet och som inte ska överskridas vid detta sekels slut för att undvika alltför svåra skador på ekosystem, civilisationen och folkhälsan.

    Den dåliga uppslutningen kring Parisavtalet och oviljan att inleda omställningen och minska de fossila utsläppen gör att världen istället går mot i storleksordningen drygt tre graders uppvärmning. Detta enligt FN:s Emmissions Gap Report som lades fram för några veckor sedan.

    Finsk studie: Svårt att släppa fossilbilen på landsbygden

    Posted on by Lisa Jacobson

    Elbilar är inte bara för dyra för att vara ett attraktivt alternativ på landsbygden. Åtgärder för att minska utsläppen måste också ta hänsyn till att förhållandet till bilen är mer komplext och känslomässigt. Det visar finländska forskare som studerat landsbygdsbors syn på hur utsläppen från persontransporter ska kunna minska.

    Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av Finlands miljödepartement i och med arbetet med landets klimatplan 2021. Över 18 000 finländare svarade, och av dem var nästan 5 000 bosatta på landsbygden. De svarande är inte ett representativ urval av den finska befolkningen, men svaren ger ändå intressanta insikter i hur finländare på landsbygden resonerar kring bilen och bilkörande. Sannolikt är svaren relevanta även för svenska förhållanden.

    Klimatpolitiken upplevs som orättvis

    Personer på landsbygden tyckte i större utsträckning än övriga att klimatpolitiken var ”mycket orättvis”. Var femte nämnde att kollektivtrafiken var dålig där de bodde, men bara var tionde efterfrågade förbättringar. Däremot ville fler se samhällsservice som sjukvård på närmare håll.

    Nio av tio landsortsbor ansåg att stora prishöjningar på fossila bränslen skulle vara mycket orättvist, jämfört med sex av tio stadsbor. Lite mer oväntat tyckte även en av fem på landsbygden att det var mycket orättvist att investera i kollektivtrafik i städer. Fler än i städerna tyckte att det var orättvist att förbättra cykelvägar, sänka priset på miljövänligare bilar och bygga ut laddinfrastrukturen.

    Forskarna tittade närmare på svaren framför allt på två frågor: Vad borde politiker och beslutsfattare inom stat och kommun göra för att minska utsläppen från transporter? Och vad skulle få de svarande själva att skaffa en bil med lägre utsläpp eller att minska sitt bilkörande?

    Många var skeptiska till elbilar

    När det gäller elbilar var det bara 4 procent som hade eller planerade att köpa en sådan. Många kommenterade att elbilar skulle behöva bli mycket billigare för att de skulle kunna skaffa en. Andra vanliga skäl att tveka var räckvidden, svårigheter att ladda, oro över att elbilar inte ska funka i låga temperaturer, eller vara tillräckligt kraftfulla, etcetera.

    Sammantaget sågs elbilar som något främmande och utländskt, som kanske funkar i stan och längre söderut, men inte på finska landsbygden. Det fanns också en aversion mot elbolagen som ansågs ta ut oskäliga vinster, och el som något som importeras trots att bara 20 procent av elen i Finland är importerad. Att bensin och diesel också kommer från utlandet nämndes inte.

    Biogas sågs som ett bättre alternativ

    Biogas var flera positiva till, framför allt med tanke på att gas kan produceras lokalt. Skattelättnader och andra incitament för att konvertera bilar till att gå på biogas, och fler tankstationer, efterfrågades.

    Studiedeltagare förordade också andra lösningar för att minska utsläppen. Många handlade om skattelättnader, så att fler skulle kunna köpa en nyare bil med mindre utsläpp. En annan kategori av svar handlade om att utsläppsminskningarna borde ske någon annanstans, till exempel genom att förbjuda biltrafik i städer, minska utsläppen från flyg, fartyg och utländska långtradare och att främja inhemska produkter.

    Hot mot identitet och livsstil

    En sjättedel av landsbygdsborna tyckte att man inte borde göra något alls för att minska utsläppen från bilkörande. En del hänvisade till att de riktigt stora utsläppen görs av Kina och USA. Vissa skrev bara svordomar eller kommentarer om hur dum frågan var.

    Forskarna konstaterar att människor är fästa vid sina bilar av flera skäl än rationella. Vissa av de svarande uppfattade förslag om att minska på utsläppen från persontransporter som hot mot deras identitet och livsstil. De ses som en del av en ”grön agenda” som framförs av en urban elit som inte förstår sig på livet på landet. Flera lyfte också fram att de var intresserade av gamla bilar, att reparera dem och att de inte skulle kunna göra detsamma med en elbil.

    Men svaren reflekterar också en reellt svår situation i avfolkningsbygder där samhällsservicen försvinner och bilen är nödvändig för att ta sig till jobb, affärer, fritidsaktiviteter och sjukvård.

    Jag antar att jag får säga upp mig eftersom jag snart inte har råd att jobba. Vem ska köpa mitt hus så att jag kan flytta närmare service och leva på bidrag? Snart kommer jag inte ha råd med nåt annat, skrev en svarande (översatt citat ur studien).

    Klimatpolitik måste inkludera landsbygdens problem

    Sammantaget visar studien att många landsortsbor anser att lösningar som fungerar i städer inte gör det på landet. Många uppfattar också klimatpolitiska åtgärder som orättvisa. Forskarna konstaterar att liknande åsikter i befolkningen ledde till att det finska populistpartiet Sannfinnländarna fick fler röster i valet 2023 än de styrande Socialdemokraterna. På sin valplattform hade Sannfinländarna sänkta bränslepriser och senarelagda klimatmål.

    Studien har flera lärdomar för beslutsfattare som vill driva igenom utsläppsminskningar från persontransporter. Kommunikation kring elbilar behöver ta landsbygdsbornas oro och osäkerhet när det gäller laddning och räckvidd på allvar. Samtidigt måste politiken på ett bredare sätt motverka att landsbygden blir eftersatt, och att regionala skillnader förstärks.

    Annie Croona: Ovärdigt att behandla kollektivtrafiken så här

    Posted on by Annie Croona

    SL och andra kollektivtrafikbolag kämpar med sviktande lönsamhet och drar därför in linjer, höjer priserna och reducerar avgångarna. Det resulterar knappast i att fler väljer kollektiva färdmedel. Vi behöver sluta behandla kollektivtrafiken som vilken tjänst som helst – och ge den de förutsättningar klimatomställningen kräver, skriver Annie Croona i veckans krönika.

    KRÖNIKA En himla fin grej, tänkte jag, att SL (Storstockholms lokaltrafik) låter resenärer med barnvagn resa gratis. Eller egentligen kändes det rimligt, men ändå inget att ta för givet – och vi kommer till varför. 

    Men så meddelade SL nyligen att det nu är slut på vagnrullarnas gratisresor. Anledningen? Det går numera att blippa sitt SL-kort även i de bakre dörrarna, där resenärer med barnvagn kliver på.

    Det var alltså inte medmänsklighet – eller klimatet – som låg bakom de tidigare bestämmelserna, utan praktiska hinder för att ta betalt. Nu har man istället ansträngt sig för att kunna få in de där extra slantarna från de som reser med barnvagn. Det skriker inte direkt “sälj bilen”. 

    Drivs som vilket bolag som helst

    Anledningen är förstås att SL, precis som andra kollektivtrafikföretag, kämpar med lönsamheten. Varje krona måste in, och därför reducerar man antalet avgångar och drar in flera busslinjer, satsar mer på kontrollanter (även civilklädda) och höjer priserna. 

    SL drivs i mångt och mycket som vilket bolag som helst – kollektivtrafiken ses som en tjänst bland alla andra. Men att ta sig till jobbet, skolan eller vårdcentralen är inget man kan välja bort. Det borde ligga i allas vårt intresse att kollektivtrafiken är förstahandsvalet för de som bor i städer.

    Kollektivtrafiken är en bärande del av klimatomställningen, men som SL och deras motsvarigheter styrs tillåts de inte spela den (alldeles oumbärliga) rollen. I stället blir det upp till var och en att ta beslut om färdmedel, och i många fall är kollektiva färdmedel för dyra, för otillgängliga, eller för opålitliga. 

    Höjd tröskel för att välja kollektivtrafiken

    Låt oss titta på ett exempel. 

    Många småbarnsföräldrar i Stockholmsområdet har bil men åker kollektivt regelbundet, till exempel till jobbet. I många fall är kollektivtrafiken det smidigaste färdmedlet, men hur blir det för den som har barn i barnvagn, och väljer mellan den redan köpta bilen och SL:s nya, snåla biljettpolicy? 

    För den som inte har ett månadskort är varje resa ett ekonomiskt beslut. Priset per biljett är nu 42 kronor, och giltighetstiden på ynka 75 minuter gör att ett ärende ofta kräver två biljetter, alltså 84 kronor. På helger betalas ingen trängselskatt i Stockholm, och på många platser är parkering gratis. Det är alltså långt ifrån självklart att välja SL. 

    Det finns mycket vi kan göra för att uppmuntra till kollektiva färdmedel, och jag tror att våra beslutsfattare måste agera både som idealister och realister. 

    Våra resmönster är komplexa. De flesta varierar sina färdmedel, eftersom behoven skiftar.  Väldigt många bilresor går att ersätta, men inte alla. I storstäder finns en enorm potential för minskad biltrafik – om vi investerar i alternativen. Kanske hade fler barnfamiljer vågat sälja bilen om SL:s priser var lägre och om det fanns seriösa cykelparkeringar. Och så vidare.

    Utredde pristak – inget hände

    SL påbörjade för några år sedan ett arbete i just den här andan, när de började titta på “capping”, alltså ett pristak för biljetter. Systemet, som bland annat finns i London, innebär att ett visst antal köp av enkelbiljetter under ett dygn (eller en månad) automatiskt övergår till en dygnsbiljett (eller ett månadskort).

    Men åren gick, och inget hände. Jag har kontaktat SL flera gånger, men inte fått något vettigt svar. Kanske för att någon på ekonomiavdelningen uppmanat företaget att skifta fokus till att dra in varenda krona som går – till exempel genom att ta betalt för barnvagnsresor. (SR rapporterade för ett par månader sedan att SL:s bestämt sig för att det är för dyrt.)

    Politiken har lagt enormt mycket fokus på bensinpriserna, men priserna i kollektivtrafiken – som ökat betydligt mer – har det varit tyst om. Trots att kollektiva färdmedel är oumbärliga för många, samtidigt som det är det mer klimatsmarta alternativet. 

    Tänk om vi behandlade kollektivtrafiken som den pulsåder den är, för klimatet, för rättvisan, för livspusslet. Det hade varit en himla fin grej.

    Avtal på COP29 – utfasning av fossila bränslen stryks

    Posted on by Birgitta Losman

    Sent på lördagskvällen efter smått kaosartade slutförhandlingar nåddes ett avtal vid FNs klimatmöte i Baku, COP29. EU får inte igenom kraven på utfasning av fossila bränslen. Klimatbistånd på 300 miljarder dollar per år från rika till fattiga länder garanteras från 2035 med frivilligt stöd dessförinnan.

    Det var en tydligt frustrerad klimat- och miljöminister som gav en kort intervju under COP29-förhandlingarnas sista skakiga timmar. Romina Pourmokhtari var tydlig med att EU helt enkelt blivit ignorerade i sina krav. Framförallt Saudiarabien har bromsat allra mest, menade ministern, och det finns en total ovilja att förflytta frågan om att fasa ut fossila bränslen i det nya klimatavtalet. Den andra stora stötestenen under förhandlingarna har varit summan som rika länder ska bidra med i klimatbistånd till fattiga länder och önationer. Även här har länderna stått mycket långt ifrån varandra under förhandlingarna, vilket Supermiljöbloggen tidigare har berättat om.

    Garanterat klimatbistånd – men på låg nivå

    Strax före kl 24 natten till söndag svensk tid, nåddes efter ett dygns försening och kaosartade slutförhandlingar, ett avtal. Slutbudet gällande klimatbistånd från rika stater till utvecklingsländer höjdes i slutskedet. Det blir nu 300 miljarder dollar per år i garanterat klimatbistånd från rika länder till utvecklingsländer från år 2035. Före år 2035 finns en uppmaning om att bidra med klimatbistånd. Den summan är långt från det som världens fattiga länder drivit som krav under förhandlingarna.

    EU fick backa från fossila bränslen

    EU har under hela förhandlingarna velat ta vidare skrivningar från förra årets avtal om att fasa ut fossila bränslen. Det har inte lyckats. Detta beskrivs av SVT som ett steg tillbaka jämfört med förra avtalet. Det står alltså ingenstans i det nya COP29-avtalet att fossila bränslen ska fasas ut.

    Frivilliga bidrag från rika utvecklingsländer

    Under hela förhandlingarna har det varit omtvistat om exempelvis Kina ska ses som ett utvecklingsland eller som ett rikt land som bör bidra till arbetet med klimatbistånd. Det finns i slutskrivningarna vid COP29 inga krav på att Kina och Saudiarabien ska vara med och bidra med klimatbistånd till fattiga länder. Däremot finns formuleringar om att det är önskvärt med frivilliga bidrag från utvecklingsländer som Kina, Singapore och Saudiarabien till fattiga utvecklingsländer, vilket sveriges klimat- och miljöminister lyfter fram som ett viktigt steg.

    SVT beskriver nivån på klimatbiståndet som ett nederlag för utvecklingsländerna och meddelar att det finns uppgifter om att Indien vägrar att acceptera avtalet så som det utformats. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur forskare, bland annat Johan Rockström, vill omvandla FNs klimatmöten till mer konkreta arbetsmöten med färre deltagare. Men vid det uttalandet fanns fortfarande skrivningar från COP28 om att fasa ut fossila bränslen kvar. Nu är målet att fasa ut fossila bränslen strukna ur det globala klimatavtalet och detta mitt under brinnande klimatkris.

    Klimatresiliens i skogen: Varierade trädslag minskar risken för skador

    Posted on by Alva Danielsson

    Sveriges skogar och skogsbruk måste anpassas för ett varmare klimat. Det säger forskaren Jan Bengtsson från SLU, en av artikelförfattarna till en ny studie om skador på trädslag i svensk skog. Skogar med färre trädarter löper större risk för skador, något som kan leda till ekonomiskt bortfall för skogsindustrin som får en minskad virkesproduktion.

    Riksskogstaxeringen har i över hundra år samlat in omfattande data om skogarna i Sverige. De senaste 15 årens data utgör grunden till en ny studie. Skador på träd kan orsakas av exempelvis älgar, bränder eller insekter, och ibland vara så omfattande att de påverkar hela skogens ekosystem.

    Studien är utförd av forskare på Umeå universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. De menar att det är viktigt att förstå vad som orsakar skador i skogen. Detta eftersom ett varmare klimat och intensivare skogsbruk kommer att öka omfattningen av skadorna i framtiden.

    Studien kan inte fastslå att en blandskog direkt minskar risken för skador på träden. Däremot påpekar artikelförfattarna att orsak till och utbredning av skador varierar på olika trädslag och trädåldrar. Något som indikerar att ett adaptivt skogsbruk kommer att påverka skaderisken.

    Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk. Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk, säger Micael Jonsson i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

    Initiativ som Fritidsbanken är för bra för att vara sanna!

    Posted on by Olivia Larsson
    Bild på en Fritidsbank,

    I ett samhälle där vi ständigt hetsas att konsumera, köpa och äga, känns Fritidsbanken nästan för bra för att vara sann. Nyss mottog föreningen priset som ”Årets samhällsaktör”, vilket var välförtjänt menar SMB:s skribent Olivia Larsson.

    Förra veckan satt jag med några vänner i min soffa och pratade om världen. Då nämnde någon att bibliotek är ett sådant fantastiskt fenomen, men också som en fossil från en annan tid. Vi var överens om att ifall någon skulle kläckt ut sig idén om fenomenet bibliotek idag, liksom ställt sig upp i en talarstol och argumenterat: ”Över hela landet borde vi att vi bygga stora hus och fylla dem med med typ alla böcker som finns. Huset ska vara öppet för alla, och vem som helst får komma dit och låna vilken bok de vill – helt gratis!”, så hade de flesta sagt att det bara var en utopi. För i den här världen måste det ju som bekant konsumeras och tjänas pengar, sa vi.

    Men just då, mitt i samtalet, slog det oss: Fritidsbanken finns. För drygt tio år sedan startade konceptet i Forshaga, en liten kommun med 11 500 invånare i Värmland. Föreningen har sedan dess vuxit explosionsartat. I dag finns Fritidsbanken i över 40 procent av Sveriges kommuner, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.

    Årets samhällsaktör

    Vad är då Fritidsbanken? Jo, det fungerar som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsprylar. Här kan man låna allt möjligt för en aktiv fritid. Exempelvis skidor, flytvästar, tält och stormkök.

    I veckan mottog Fritidsbanken Gullers Grupps pris ”Årets samhällsaktör” i kategorin hållbarhet. Juryns motivering löd:

    För att de genom sin helt cirkulära verksamhet både stärker folkhälsan och bidrar till ökad jämlikhet i samhället. Fritidsbanken stimulerar en aktiv fritid som är gratis och till för alla – en oerhört viktig gärning i en tid när stora delar av civilsamhället är utsatt för påfrestningar.

    Låneverksamheter som inspirerar

    Det finns fler typer av låneverksamheter som nästan är för bra för att vara sanna:

    Cykelkök: En öppen gör-det-själv-verkstad där vem som helst kan komma och laga sin cykel – helt gratis. Här finns alla nödvändiga verktyg och ofta även volontärer som gärna hjälper till. På Cykelfrämjandets webbplats går det att hitta information om var i Sverige cykelköken finns.

    Makerspace: Ofta en förening där medlemmar kan vara för att skapa, reparera och experimentera med olika projekt. Makerspaces finns på flera platser i Sverige och erbjuder tillgång till verktyg och utrustning för allt från hantverk till avancerad teknik. Enligt Makers of Sweden är vanliga aktiviteter på dessa platser bland annat snickeri, lödning, programmering, 3D-utskrift, laserskärning, svarvning och svetsning.

    Bibliotek med symaskiner: Oslos nya bibliotek, Deichman Bjørvika, har blivit en samlingsplats för hela staden. Här finns flera våningar med bland annat konst, böcker, musik – fritt och tillgängligt för alla. Här finns också symaskiner som besökare får möjlighet att låna.

    Det här är alla initiativ som visar hur bra det funkar när vi kan låna mer, laga mer och dela mer, istället för att köpa nytt hela tiden. Kanske en glimt av vad ett hållbart samhälle kan vara.

    Mest ris i remissvar om regeringens höjda reduktionsplikt

    Posted on by Jan Lindsten
    bild på bilkö

    Inte tillräckligt alls! En lång rad remissinstanser gör nu tummen ned för en höjning av reduktionsplikten, inblandning av förnybart i bensin och diesel, till tio procent. Det behövs större höjningar gradvis fram till 2030, och absolut ingen skattesänkning på fossila bränslen.

    Det var i höstbudgeten som regeringen, inte helt väntat, aviserade höjd reduktionsplikt från bottenläget sex procent till tio från och med nästa år.

    Kommentarerna var redan då kritiska på många håll. Det påpekades att den här höjningen inte räcker för att klara vare sig nationella eller EU:s klimatmål som ska vara uppnådda 2030.

    Reduktionsplikten sänktes efter ett snabbt beslut av Tidöregeringen mycket kraftigt till EU:s mininivå den 1 januari i år. Prissänkningen som blev följden ligger bakom den mycket kraftiga ökningen av de svenska koldioxidutsläppen i år, vilket SMB rapporterat om. Dessa ökade växthusgasutsläpp markerade ett trendbrott efter flera decennier med en stadigt nedåtgående utsläppskurva.

    Rätt att höja reduktionsplikten – men för lite

    Dagens Industri har nu gått igenom remissvaren på regeringens förslag och det är tydligt att motståndet inte har minskat i omfattning. Miljöorganisationer, Naturvårdsverket och andra myndigheter, liksom Svenskt Näringsliv och flera storföretag och branschorganisationer, uttrycker alla att det visserligen är rätt att höja reduktionsplikten. Men tio procent anses vara för lite, särskilt när höjningen kombineras med att laddning av elbilar på offentliga laddstationer ska räknas in i utsläppskalkylen.

    Regeringens linje att hålla priserna på bensin och diesel nere trots den höjda inblandningen av förnybara drivmedel med hjälp av en skattesänkning gör att värdet av åtgärden minskar, heter det i flera remissvar.

    Lunds universitet konstaterar att Sverige måste skaffa sig utrymme för de missade sänkningarna av utsläppen genom att handla in utsläppsrätter från andra EU-länder. Eller självmant öka kollagringen i skog och mark enligt LULUCF-protokollet. Men det lär inte bli lätt, eftersom Sverige bedöms missa redan dagens beting. ”Vi vill därför understryka vikten av betydligt kraftigare åtgärder för att sänka växthusgasutsläppen i transportsektorn”, lyder universitetets slutkläm.

    Höjningen av reduktionsplikten föreslås ske vid årsskiftet, men därefter inte justeras uppåt ytterligare, enligt regeringens skrivning i höstbudgeten.

    Sabotagedom mot aktivister prövas av Högsta domstolen

    Posted on by Jan Lindsten

    Tolv klimataktivister fälldes i tingsrätten för sabotage efter en sittaktion på E4:an. Däremot friades de i hovrätten och dömdes enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten. Nu beviljar Högsta domstolen prövningstillstånd och får sista ordet om hur hårt civil olydnad ska bestraffas.

    Att begå civilt motstånd i någon slags fredlig aktion och inte lyda lagen är per definition straffbart. Men hur stränga ska domarna rimligen vara mot aktivister som dels åberopar demonstrationsfriheten och dels hävdar nödvärn med hänvisning till det kritiska läget för klimatet?

    Debatten tog fart i Sverige inte minst sedan Solna tingsrätt dömde tolv personer för sabotage hösten 2022. De hade sittstrejkat på E4:an och orsakat stora trafikstörningar, så allvarliga att sabotage förelåg, menade tingsrätten.

    Sabotage har flera års fängelse på straffskalan. Nu dömdes ingen till fängelse, utan till skyddstillsyn men häktestiden blev omkring en månad lång.

    Aktivisterna överklagade och i våras konstaterade Svea hovrätt att tingsrättens bedömning om sabotage var för sträng. Störningen från aktionen var inte så allvarlig att den utgjorde sabotage. Domen blev istället dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakten.

    Men hovrätten var oenig. Två nämndemän ville fastslå att gärningen utgjorde sabotage. Riksåklagaren gick nu vidare med en överklagan och under onsdagen beviljade HD prövningstillstånd. Nu väntar alltså ett mycket viktigt avgörande i högsta instans om den trend som råder i samhället med krav från en del håll på hårdare tag mot klimataktivister också ska bli domstolarnas praxis.

    ”Folk måste få protestera när regeringarna inget gör”

    En av personerna som försvarar aktivisterna är den klimat- och miljöengagerade juristen Pia Björstrand. Hon hoppas att HD ska resonera som hovrätten:

    – Jag både hoppas och tror det. FN har uttryckt oro över Sveriges hårda repressalier mot fredliga demonstranter och såväl FN som Europadomstolen har uttryckt att fredliga demonstranter aldrig bör dömas till fängelsestraff.

    – Världen befinner sig otvivelaktigt i ett klimatnödläge. Då måste medborgare få protestera när våra regeringar inte agerar. Jag utgår från att HD tar demokrati och mänskliga rättigheter på allvar och frikänner demonstranterna, säger Pia Björstrand till SMB.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.