I en ny studie har forskare undersökt hur föroreningar och ekonomi påverkat varandra i Kina mellan 2001 och 2017. Resultaten visar att grön finansiering, föroreningar och ekonomisk utveckling är nära sammankopplade under denna period.
Studien som är publicerad i Energy Strategy Reviews visar att när ekonomin växer ökar utsläppen av vissa föroreningar. Men när ekonomin når en viss utvecklingsnivå, börjar utsläppen minska igen. Detta mönster, som följer den så kallade Environmental Kuznets Curve (EKC), visar att initial ekonomisk tillväxt kan leda till ökade utsläpp, men att en mer utvecklad ekonomi tenderar att investera mer i miljövänlig teknik och bättre miljöregler.
Den typen av investeringar kallar forskarna grön finansiering, och de menar att den spelar en avgörande roll i denna positiva dynamik. Studien visar att grön finansiering inte bara främjar ekonomisk utveckling, utan också att en stark ekonomi leder till fler investeringar i grön finansiering, vilket skapar en positiv cykel.
Forskarna argumenterar för att grön finansiering hjälper ekonomin att växa genom att stimulera investeringar i miljövänliga projekt och teknologier. Samtidigt leder ekonomisk tillväxt till ökad grön finansiering, vilket ytterligare främjar hållbar utveckling.
Dock visar studien även att vid förekomst av föroreningar krävs ökad grön finansiering för att hantera föroreningarna. Det innebär att när ekonomin växer behövs ökade medel för att hantera de miljömässiga konsekvenserna.
Forskarna ser även att föroreningar i sig har en direkt negativ effekt på ekonomin. Föroreningar skadar bland annat folkhälsan, vilket leder till ökade sjukvårdskostnader och minskad produktivitet. På så sätt visar studiens data på såväl positiva som negativa kopplingar mellan grön finansiering, föroreningar och ekonomisk utveckling.
Fokus är oftast på EU:s och Sveriges klimatpolitik, särskilt i samband med det senaste EU-valet – men vad händer i resten av världen? SMB ger här en överblick av den globala klimatpolitikenoch resultaten från aktuella Climate change performance index.
Första halvåret av 2024 fortsatte världens koldioxidutsläpp att öka. Trots de internationella åtagandena enligt Parisavtalet, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader Celsius, ligger de nuvarande utsläppsnivåerna långt över de mål som krävs för att uppnå detta – inklusive Sveriges.
Enligt de senaste rapporterna måste de globala utsläppen halveras till 2030 för att vi ska ha en chans att uppnå Parisavtalets mål. Men det handlar inte om att alla länder nu måste börja spurta. De handlar om endast 20 länder som släpper ut hela 80 procent av världens totala klimatpåverkande växthusgaser.
EU kommer på tredje plats bland stora utsläppare. Men det är Kina som toppar listan – det är landet som orsakar mest klimatpåverkande utsläpp i världen. Dock, Kina må vara den största utsläpparen totalt sett, men den genomsnittliga amerikanen är ansvarig för nästan dubbelt så mycket klimatföroreningar som den genomsnittliga personen i Kina. Och i det tätbefolkade Indien, en annan av världens största klimatförorenare, är utsläppen per capita betydligt under det globala genomsnittet.
En genomsnittlig person i EU släpper ut mindre än både den genomsnittliga amerikanen och kinesen. Däremot släpper per capita ut ungefär tre gånger så mycket som en genomsnittlig indier.
Politiska klimatåtgärder
Enligt Climate change performance index, ett index som följer klimatpolitiken i 63 av världens länder, agerar inget av dessa länder i enlighet med 1,5-gradersgränsen. Trots detta finns det stora skillnader i ambition. Danmark ligger i topp på indexet, tätt följt av Estland och Filippinerna. Sverige är på en tionde plats.
Kina är på plats 51 och USA på plats 57. Värdlandet för COP28 år 2023, Förenade Arabemiraten (UAE), tillsammans med Iran och Saudiarabien, utgör en bottentrio på plats 65 till 67.
Vad är det då som utgör en mer ambitiös klimatpolitik, och hur ser en mindre ambitös klimatpolitik ut?
Danmark – toppar listan
Danmark har en ambitiös klimatpolitik med mål att minska växthusgasutsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och att bli koldioxidneutralt till 2050. Landet är världsledande inom vindkraft, med nästan 50 procent av elproduktionen från vindkraft, och satsar också på solenergi och biomassa.
Danmark har infört koldioxidskatter och ekonomiska incitament för att främja investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Regeringen har implementerat en omfattande klimathandlingsplan och deltar aktivt i internationella klimatförhandlingar för att driva på globala klimatåtgärder.
Estland – i topp
Estland kommer som ovan beskrivits på platsen under Danmark i Climate change performance index. Det kan kopplas till en relativt ambitiös klimatpolitik genom goda initiativ och strategier. Landet har satt upp mål att bli klimatneutralt till 2050 och har implementerat en omfattande strategi för att minska sina växthusgasutsläpp.
Estland har även satsat på att öka andelen förnybar energi i sin energimix, med särskilt fokus på vind- och solkraft. Landet planerar att stänga sina oljeskifferkraftverk, som är en stor källa till koldioxidutsläpp. Istället vill man investera i grön teknik och energilagring.
Estland har också integrerat klimatåtgärder i sin nationella utvecklingsplan och arbetar aktivt med internationella partners för att uppnå sina klimatmål. Landet har även infört ekonomiska incitament för att stödja övergången till förnybar energi samt har stort engagemang i EU:s klimatpolitik.
Filippinerna – i topp
Filippinerna har framträtt som en av de mest progressiva nationerna i klimatkampen, trots sina begränsade resurser. Landet är extremt sårbart för klimatförändringar, vilket har drivit fram starka klimatåtgärder. Filippinerna rankas högt i Climate Change Performance Index. Placeringen är mycket tack vare landets låga utsläpp per capita och ansträngningar för att öka andelen förnybar energi i energimixen.
Landet har implementerat en rad lagar och policyer för att främja användningen av förnybar energi och skydda miljön. Den nationella regeringen har ökat budgeten för klimatrelaterade program och projekt. Den satsar även på att förbättra klimatresiliens genom både anpassnings- och mitigationsåtgärder.
Filippinerna har också varit aktiva i internationella klimatförhandlingar och har engagerat sig i flera globala initiativ för att bekämpa klimatförändringarna. Genom att förbättra samarbetet med internationella partners och utvecklingsorganisationer har Filippinerna lyckats mobilisera resurser och teknisk expertis för att stödja sina klimatmål.
USA – i botten per capita
USA har en bottenplacering på Climate change performance index. Visserligen har landet genomfört betydande förändringar i sin klimatpolitik, framförallt har Inflation Reduction Act lett till stora investeringar i förnybar energi som sol- och vindkraft samt elbilar. Emellertid, åtgärderna anses otillräckliga eftersom landet är fortsatt mycket beroende av fossila bränslen.
Landets höga per capita-utsläpp beror främst på dess energikonsumtion och transportsektor. USA har en hög konsumtion av fossil energi per person, mycket på grund av den omfattande användningen av fossila bränslen för elproduktion och uppvärmning. Transportsektorn bidrar också kraftigt, med en stor andel av befolkningen som kör bil, ofta över långa avstånd, vilket resulterar i höga utsläpp.
Kina: En energipolitisk paradox
Kina är världens största energikonsument och har en enorm kolanvändning, vilket gör landet till en av de största bidragsgivarna till den globala uppvärmningen. Landets höga per capita-utsläpp beror på den massiva industriella produktionen och urbaniseringen, vilket ökar energikonsumtionen.
Emellertid, Kina har även investerat stort i förnybar energi och är världsledande inom sol-, vind- och vattenkraft. Framväxande gröna företagskluster, som i Baoding och Yixing, har bidragit till att öka användningen av förnybara energikällor. Kinas energipolitik är därmed en paradox: en stor användare av fossila bränslen och samtidigt en ledande producent av förnybar energi.
Inget land i topp
Det är tydligt att klimatpolitiken varierar kraftigt mellan världens största utsläppare. Men även talande att inget av de länder som släpper ut mest ser ut att klara av att nå Parisavtalets krav med nuvarande klimatpolitik.
Detta markerar Climate change performance index genom att inte låta något land hamna på indexets tre högsta placeringar. Det här gör att Danmark – trots att de anses bäst – hamnar på plats fyra. Vissa länder som Danmark, Estland och Filippinerna gör emellertid framsteg, medan andra, som USA och Kina, står och stampar.
Tio miljöaktivister har dömts till fängelse i Kambodja. Fyra av aktivisterna som stod utanför domstolen arresterades på plats. Men detta är inte första gången kambodjanska människorätts- och miljöaktivister fängslas i landet.
Aktivisterna som fängslats tillhör organisationen Mother Nature Cambodia, som sedan 2012 jobbar för mänskliga rättigheter och skydd av naturen i landet. De har genom åren riktat kampanjer mot både skogsskövling, olaglig sandbrytning och korruption i utvecklingsprojekt.
Rättegången mot de tio aktivisterna inleddes den 29 maj 2024 vid Phnom Penhs huvudstadsdomstol. Tre av dem åtalades för förolämpning av kungen och för att har konspirerat mot regeringen och har nu dömts till åtta års fängelse. Resterande aktivister har dömts för enbart konspiration och fick sex års fängelse. Anklagelserna härrör från Mother Nature’s offentliga aktivism sedan 2012.
Domstolen utfärdade arresteringsorder för samtliga 10 personer. Minst 50 poliser och säkerhetspersonal ska ha omringat de aktivister som fredligt satt utanför domstolen i Phnom Penh när ordern gavs, rapporterar Kambodjanska människorättsorganisationen LICADHO. Polisen och civilklädd personal ska därefter ha släpat dem med våld in i väntande bilar.
“Istället för att lyssna på unga ledare som går i spetsen för miljörörelsen har den kambodjanska regeringen valt att fängsla dem som vågar säga sin mening, säger Montse Ferrer, Amnesty Internationals biträdande regionchef för forskning.
De fängslade aktivisterna har skickats till fem olika fängelsen runt om i landet, enligt LICADHO. De befinner sig då hundratals kilometer från sina familjer och från varandra. Att placera människor i fängelsen så långt ifrån sina anhöriga och advokater ses enligt FN som en kränkning av mänskliga rättigheter.
Kambodjanska människorätts- och miljöaktivister har under de senaste åren dödats, fängslats och trakasserats av domstolar. Rörelsen Mother Nature Cambodia har också utsatts för hot, juridiska trakasserier och övervakning av polisen. Elva av deras aktivister har tidigare fängslats och ett dussintals gripits under åren.
Tidöregeringens svaga klimat- och energipolitik manifesteras nu öppet i redovisningen till EU-kommissionen om hur flera beslutade beting ska nås till 2030. Sverige kommer att missa flera tunga mål med bred marginal, visar sammanställningen.
Halvårsskiftet utgjorde dead-line för EU:s medlemsländer att skicka in sina uppdaterade klimat- och energiplaner till kommissionen, de så kallade NEKP:erna. Det svenska dokumentet antogs av regeringen efter midsommar och sändes direkt till Bryssel.
Handlingen ska beskriva hur medlemsländerna uppnår de juridiskt bindande direktiven om sänkta utsläpp i transportsektorn, ökad kollagring i skog och mark, högre andel förnybar energi, samt effektivisering av energianvändningen fram till och med 2030.
Den svenska regeringen visar med sitt inskick att man kommer att bomma stort med den politik och med de beslut som fattats hittills. Det framgår redan i dokumentets inledning, som redovisar både de svenska betingen enligt EU:s beslut och regeringens beräkningar av var man hamnar med de åtgärder som klubbats.
Enligt bestämmelserna i ESR-direktivet (Effort Share Regulations) ska koldioxidutsläppen som regleras i Sverige (framförallt från transporter) minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Det innebär att utsläppen måste minska från 31 miljoner ton år 2021 till 21,6 miljoner ton tio år senare. Dock, skriver regeringen i sin plan, når Sverige inte dit utan beräknas stanna på cirka 25 miljoner ton, något mer eller något mindre beroende på utfallet i olika scenarier.
En viktig förklaring till att målet missas är att de fossila utsläppen från vägfordon just nu ökar kraftigt. Det är en följd av den kraftigt minskade reduktionsplikten (inblandning av förnybart biobränsle) i kombination med sänkt bensinskatt.
Sämre kollagring idag skärper betinget
När det gäller direktiven enligt det så kallade LULUCF-protokollet (Land Use, Land Use Change and Forestry) ska Sveriges inlagring av kol i skog och mark till år 2030 öka till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna enhet står för att samtliga växthusgaser ingår och har räknats om till koldioxid.
Kollagringen behövde till 2030 öka med fyra miljoner ton per år, utifrån den genomsnittliga lagringen under referensåren 2016–18. Men betinget har idag vuxit eftersom inlagringen i framförallt skog och skogsmark sedan dess minskat som en följd av dålig tillväxt och rekordhög avverkning, vilket SMB skrivit om tidigare. Trots att kollagringen varit under beredning länge har enbart marginella förberedelser gjorts i Sverige för att implementera direktivet.
Nu kan målet missas med allt mellan sju och 19 miljoner ton, beroende på skogens tillväxttakt, skriver regeringen.
Sverige inte ensamt om att missa mål
Inte heller direktivet om effektiviserad energianvändning kommer att klaras. Enligt direktivet ska Sveriges totala energianvändning minska under perioden 2021-2030 med 237 terawattimmar, Twh. Regeringen beräknar i energiplanen att man kan nå upp till 170 Twh (som jämförelse producerar alla vattenkraftverk i Sveriges årligen cirka 65 Twh el).
Det ska sägas att Sverige inte är ensamt om att se ut att missa målen, som i flera fall skärpts avsevärt på senare tid. Något som är helt nödvändigt för att klara klimatkrisen. Men från att ha legat bäst till tidigare har den positionen nu förlorats, visar EU-statistik som SMB berättat om tidigare.
Regeringen har inte heller, visar en granskning gjord av EU-experten Magnus Nilsson, tagit de beslut och initiativ som krävs för att implementera klimat- och energidirektiven.
Den svenska klimat- och energiplanen mörkar dock inte gentemot kommissionen utan berättar alltså i klartext att Sverige kommer att missa de mål som klubbats och som är juridiskt bindande.
Klimatministern har däremot i sin kommunikation till medborgarna sagt det rakt motsatta och hävdat att Sverige absolut kommer att klara målen. Det uttryckliga löftet gav Romina Pourmokthari (L) i en Svt-intervju i februari i år.
Svenskar vill ha hårdare och snabbare klimatåtgärder, precis som världen i stort. De som hävdar motsatsen har antingen inte koll eller försöker medvetet fördröja klimatomställningen. Nu behöver den stora majoritetens stöd för mer ambitiös klimatpolitik bli ljudligare, skriver veckans fristående krönikör Frida Hylander
Krönika När resultatet från EU-valet började trilla in sent på kvällen den 9 juni stod det klart att Miljöpartiet och Vänsterpartiet ökade, medan Sverigedemokraterna backade för första gången i ett val. Det som visat sig i undersökningar före valet, nämligen att svenskarna prioriterade klimatet högt, slog igenom också i valresultatet. Svenska folket vill ha mer klimatpolitik och hårdare klimatåtgärder.
Val till europaparlamentet är inte detsamma som val till riksdagen, men även när det gäller nationella åtgärder finns ett mycket starkare stöd för klimatåtgärder än vad regeringen vill ge sken av. Det visar underlaget till en rapport framtagen för Klimatpolitiska rådet. I rapporten har frågor från den nationella SOM-undersökningen analyserats för att se hur den svenska allmänhetens attityder till klimatpolitik ser ut. Vad rapporten visar? Att 77 procent är oroade över att de klimatåtgärder som utförs är otillräckliga för att bromsa klimatförändringarna och att det finns ett brett stöd för att nå Sveriges klimatmål och sätta in fler klimatåtgärder. Ett särskilt högt stöd finns för åtgärder som innebär satsningar på kollektivtrafik, men också för att höja skatten för företag och industrier med stora utsläpp.
Klimatminister Pourmokhtari har flera gånger bemött kritik mot regeringens utsläppshöjande politik med att väljarna minsann röstade för sänkta bränslepriser. Men det är en förenklad förklaring av vad väljarna önskar av klimatpolitiken. Till och med i den grupp som ljudligt motsätter sig höjningar av bränslepriserna, Bränsleupproret 2.0, tycks motståndet hos många handla mer om en önskan att klimatåtgärder ska vara rättvisa och inte hindra människor i deras vardag, än en önskan om att politiken ska skita i klimatet. Det är åtminstone vad en forskningsstudie som intervjuat medlemmar i gruppen visar.
Att det finns ett stort folkligt stöd för hårdare och snabbare klimatåtgärder bekräftas även i stora globala studier och enkätundersökningar. I veckan publicerades undersökningen Peoples’ Climate Vote 2024, med 73 000 deltagare från 77 olika länder, där hela 86% uppgav att man vill att länder ska lägga geopolitiska skillnader åt sidan och arbeta tillsammans för att hantera klimatkrisen. Trots ökande konflikter och högerextrem framfart vill en överväldigande majoritet att länder ska samarbeta för mer, inte mindre, klimatpolitik. I en ännu större studie som publicerades i Nature tidigare i år, med 130 000 deltagare, uppgav 69% att man var beredd att betala 1% av sin inkomst för klimatåtgärder. 89% krävde ökad klimatpolitisk handling.
Så nästa gång en lobbyist, politiker, tankesmedjeföreträdare eller någon annan hävdar att det inte finns tillräckligt folkligt stöd för klimatomställningen kan du luta dig tillbaka i trygg förvissning om att de antingen inte har koll eller medvetet försöker fördröja klimatomställningen.
Klimatfrågan har folket på sin sida, men det räcker inte med att det folkliga stödet kommer fram som torra siffror i årliga SOM-undersökningar. Stödet behöver bli ljudligare, högre än motståndet. Det behöver bli ljudligare eftersom vi människor i hög grad påverkas av vad andra människor gör och säger. När vi navigerar oss fram i världen gör vi det genom att titta på andra. Därför spelar det roll att fler förstår att en majoritet stödjer förändring och är villiga att göra uppoffringar för klimatet. Och att narrativet om att det inte finns folkligt stöd drivs av en minoritet vars agenda är att fördröja klimatomställningen och försätta oss alla i större fara. Vi, majoriteten, behöver höras högre än dem.
En ny dom i Storbritannien kan få stora konsekvenser för nya fossilprojekt. Högsta domstolen har slagit fast att Surrey County Council agerade olagligt när de gav planeringstillstånd för oljeproduktion vid Horse Hill utan att beakta klimatpåverkan som uppstår när oljan oundvikligen bränns.
Surrey County Council hade tidigare godkänt planeringstillstånd för oljeborrning vid Horse Hill, nära Gatwicks flygplats. Surreyinvånaren Sarah Finch var den som, på uppdrag av Weald Action Group, överklagade domen, och målet togs därefter upp i Högsta domstolen.
Detta är ett välkommet steg mot en säkrare och mer rättvis framtid. Olje- och gasbolagen kanske agerar som om ”business as usual” fortfarande är ett alternativ, men det kommer att bli mycket svårt för planeringsmyndigheterna att tillåta ny exploatering av fossila bränslen – i Weald, Nordsjön eller någon annanstans – när deras verkliga klimatpåverkan är tydlig för alla att se, säger Sarah Finch i ett pressmeddelande från Weald Action Group.
Sarah Finch under en demonstration utanför Högsta domstolen. Foto: Weald Action Group
Den brittiska regeringen har enligt lag åtagit sig att minska sina koldioxidutsläpp för att nå netto noll 2050. Jordens vänner och andra miljöorganisationer menar att fossilprojekt såsom Horse Hill underminerar dessa löften.
Landskapet kring beviljande av planeringstillstånd för utvinning av fossila bränslen har förändrats i grunden. Framöver kommer det att bli svårare för dem som driver projekt för utvinning av fossila bränslen att få tillstånd för sina projekt. Så här står det i Högsta domstolens dom: ”Hela syftet med att utvinna fossila bränslen är att göra kolväten tillgängliga för förbränning.” säger Jordens Vänner i pressmeddelandet om Högsta domstolens beslut i Horse Hill fallet.
Hundratusentals kronor har slussats från oljebolaget Exxon Mobil till tankesmedjan Timbro. Det ljusskygga Atlas Network förmedlade oljepengarna som var öronmärkta för att påverka den svenska klimatpolitiken. Nu offentliggör Supermiljöbloggen och Dagens ETC dokumenten som bevisar transaktionerna.
Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
På Norrmalmstorg i Stockholm håller moderatveteranen Gunnar Hökmark ett tal till stöd för Ukraina. Han har lämnat partipolitiken men inte debatten och leder fortfarande tankesmedjan Frivärld som likt Timbro finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv. När Gunnar Hökmark konfronteras med kopplingarna till den amerikanska oljelobbyn viftar han avfärdande med handen och vägrar svara.
Samma inställning har Timbros nuvarande vd PM Nilsson som kallar granskningen för ”konspirationsteorier” och säger sig inte ha sett några bevis. Men nu kan Supermiljöbloggen och Dagens ETC äntligen publicera flera dokument som i detalj beskriver hur oljepengar från Exxon slussats till Timbro. Dessa återfinns i slutet av denna text.
Atlas betalade för notan
De ekonomiska banden löper från nutid och flera decennier tillbaka i tiden. Timbro anslöt sig till Atlas Network redan på 1980-talet och är fortfarande medlem. Så sent som 2022 stod det oljefinansierade nätverket för notan när Timbros chefsekonom bjöds ner till ett möte i Warszawa.
Men fler transaktioner uppdagas när Supermiljöbloggen och Dagens ETC granskar hundratals fax, brev och mejl. Kopior på checkar och fax från oljejätten Exxon Mobil till Atlas avslöjar återkommande överföringar under flera års tid. Tidigare sammanställningar av bland andra sajten DeSmog visar att Atlas under de senaste decennierna mottagit hundratals miljoner kronor från Exxon och andra storspelare i fossilindustrin.
Pengarna har slussats vidare till tankesmedjorna i det globala Atlas-nätverket som i syfte att påverka klimatpolitik genom att bland annat sprida vilseledande rapporter och demonisera klimataktivister. Och den organiserade desinformationen har fått effekt. Klimatåtgärder har skjutits på framtiden efter kampanjer där svenska Timbro varit en del av maskineriet från allra första början.
”Hysteriska miljöorganisationer”
Timbros tidigare vice vd Mattias Bengtsson berättar i Dagens ETC att Atlas stod för notan när klimatförnekaren John Stossel reste till Sverige. I en Svenska Dagbladet-intervju från augusti 1996 varnar han för risken med ”hysteriska miljöorganisationer”. Och i Atlas interna budgetredovisning listas ”Stossel tour” samt en överföring till Timbro på 20 000 dollar (motsvarande 40 000 dollar i dagens penningvärde).
I ett fax berättar Atlas för Exxon om ”Stossels framgångsrika resa till Stockholm” och tillägger att ”dessa värdefulla förbindelser med forskare och utländska institut skulle kunna växa avsevärt med rätt omvårdnad.”
Nya vänner i USA
Under 1990-talet är Gunnar Hökmark partisekreterare för Moderaterna och samtidigt involverad i Timbro. Redan 1993 träffar moderattoppen två Atlas-chefer under ett möte i Stockholm och 1996 reser han för att träffa sina nya vänner i USA. Under ett besök i Washington D.C. får Gunnar Hökmark via Atlas kontakt med Cato Institute, Heritage Foundation och andra inflytelserika tankesmedjor finansierade av oljeindustrin. I ett fax till Atlas-chefen Leonard Liggio tackar Hökmark för en ”charmig och intressant middag” och skriver: ”Jag vill också tacka dig för din hjälp med att arrangera ett mycket intressant program.”
Samma år lanserar Timbro en miljösatsning med ”avsikten att förmedla motbilder till domedagsprofetiorna”. Timbrotoppen Mattias Bengtsson reser till USA och deltar på flera seminarier med Fred Singer, en annan klimatförvillare som oljebolagen under många år anlitat som konsult. På ett Atlasmöte i Storbritannien i maj 1996 leder Fred Singer ett seminarium med rubriken ”Combating the international environmental agenda.” På deltagarlistan finns Mattias Bengtsson och Timbros dåvarande vd PJ Anders Linder. Kort därefter använder Timbro pengarna från Exxon till att producera miljönyhetsbrevet Ekvilibrium. Tankesmedjan sprider ett stort antal klimatskeptiska texter och en återkommande källa i artiklarna är den redan då mycket ifrågasatta experten Fred Singer.
Året efter ökar Exxon sin finansiering av klimatförnekare. Atlas skriver till oljejätten och varnar för kommande regleringar och miljölagstiftning. Nätverket ber om pengar som ska ”bistå Atlas ansträngningar att nå opinionsbildare och beslutsfattare om det utbredda problemet med politiserad vetenskap, särskilt globala klimatförändringar”. Timbro nämns i ansökan som ”en potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt när det gäller reglering och miljöfrågor.” Exxon vill satsa sina resurser utanför USA och höjer därför anslagen till Atlas.
1998 skickar Exxon en check på 50 000 dollar till Atlas som delar upp anslaget till flera tankesmedjor i det globala nätverket. Till Europa slussar Atlas vidare 5 000 dollar till Timbro och tre andra mottagare (motsvarande 9 600 dollar i dagens penningvärde).
Året efter ökar oljejätten de europeiska anslagen till 7 000 dollar där Timbro är en av två mottagare. Atlas återrapporterar till sin finansiär att Timbro använt pengarna för att översätta böcker samt producera ett nyhetsbrev med miljötema.
Samtidigt arbetar Atlas vidare med sin strategi att fånga upp unga högerpersoner och tidigt knyta dem till sig. Nätverket delar ut generösa stipendier till moderater, Timbro-anställda och högerdebattörer som får studera på amerikanska prestigeuniversitet.
Atlas fortsätter än idag med att utbilda och forma marknadsliberala makthavare med sina klimatförvillande budskap. De fortsätter också att finansiera och organisera påverkans- och lobbyarbete som ämnar rasera miljölagstiftning, fördröja klimatomställningen och ta USA ur Parisavtalet, vilket SMB tidigare rapporterat om.
Våra dokument – en ögonblicksbild
I detta nätverk av oljeindustrins fördolda intentioner och världens mäktigaste klimatförvillare är Timbro fortsatt medlem. Vi har här publicerat ett fåtal av de hundratals dokument vi har gått igenom, vilka återfinns i slutet av denna text. Timbros vd PM Nilsson kontaktades första gången tre veckor innan granskningen släpptes men har inte visat intresse av att varken svara på frågor eller ta del av dokumenten, som vi fram tills nyligen inte hade tillåtelse att publicera offentligt. Två veckor efter publicering kallar han granskningen för en konspirationsteori i Dagens Nyheter.
DN:s kulturchef Björn Wiman svarar Nilsson och skriver att “[a]lla kan se att [Dagens ETC och Supermiljöbloggens] granskning bygger på dokumentation i form av mejl, fax och kopior på transaktioner och att stödet från Atlas Network i praktiken bekräftas av en tidigare Timbrochef”.
Nu kan alla våra läsare, med eller utan anknytning till Timbro, se att vår granskning är allt annat än en konspiration. Vårt källmaterial utgör dock endast en ögonblicksbild. De dokument vi har gått igenom som visar betalningar till Timbro sträcker sig enbart mellan åren 1996 -1999. Vad som skett före eller därefter i form av finansiellt stöd mellan oljeindustrin och Atlas Network respektive Timbro kan vi inte med säkerhet veta.
Dokumenten
Nedan har vi lagt in de dokument som granskningen är baserad på. Dokumenten ligger i kronologisk ordning och visar det intensiva samarbetet mellan Timbro, Atlas, och flertalet moderata politiker sedan början av 90-talet och två decennier framåt. Alla summor skrivs i dåvarande värde.
Fax från Timbros grundare Sture Eskilsson till Atlas-chefen Leonard Liggio 14 oktober 1991. Eskilssonberömmer Liggios arbete och beskriver deras nära vänskap.
Atlas-cheferna Leonard Liggio och Carl Helstrom besöker Stockholm den 18 mars 1992. På schemat finns möten med olika företrädare från Timbro och Svenska Arbetsgivareföreningen (numera Svenskt Näringsliv) samt ett möte på statsministerns kansli i Rosenbad med Carl Bildts planeringschef Olof Ehrenkrona.
Deltagarlista för Atlas och Timbros gemensamma konferens på Grand Hôtel i Stockholm, 22-24 augusti år 1993. På gästlistan finns bland andra Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark samt PJ Anders Linder som är rådgivare i regeringskansliet och blivande vd för Timbro. Andra deltagare var Atlas-cheferna Alejandro Chafuen och Leonard Liggio, Sveriges utrikesminister Margaretha af Ugglas, moderata statsrådet Ulf Dinkelspiel, Svenska Arbetsgivareföreningens informationschef och sedermera vice vd på Svenskt Näringsliv, SvD-skribenten Janerik Larsson, samt Mats Johansson, dåvarande vd för Timbro.
Timbros vd Mats Johansson skriver sedan i ett brev daterat 27 augusti 1993 och tackar alla mötesdeltagare. Johansson skriver att han hoppas att samtliga av deltagarna är motiverade att utveckla nya och gamla kontakter för ytterligare aktiviteter jorden runt.
Fax från 8 februari 1996 skickat av Hans Birger Ekström, insamlingschef för Moderaterna, till Atlas-chefen Leonard Liggio. Ekström planerar en resa med moderata parlamentarikern Gunnar Hökmark till Washington för att få reda på mer om “Contract with America”, en republikansk politisk plan till stor del framtagen av Atlas-medlemmen Heritage Foundation.
Liggio svarar Ekström och Hökmark i ett fax samma dag. Liggio beskriver hur han bokat in möten med bland andra Tom Atwood från Heritage Foundation och Edward Hodgkins från Cato Institute, också medlem i Atlas.
Fax från 29 februari 1996, Hökmark tackar Liggio för resan och arrangerandet av “ett mycket intressant program”. Timbros vd PJ Anders Linder står som cc på faxet.
Schema från Atlas-möte i East Sussex, 9-11 maj 1996. Ett seminarium leds av klimatskeptikern Fred Singer med rubriken “Combating the International Environmental Agenda.” På deltagarlistan finns Timbros vice vd Mattias Bengtsson samt vd PJ Anders Linder. Senare samma år lanserar Timbro ett nytt programområde med syftet att “förmedla motbilder till domedagsprofetiorna och introducera medel för den goda miljöpolitiken som sätter människan i centrum”.
Schema från Atlas-möte i Aten, 30 oktober -1 november 1997. Ännu ett seminarium av Fred Singer med rubriken “New information Technology and the Future of the Environment.” På deltagarlistan finns Timbros vice vd Mattias Bengtsson samt Timbro anställda Per Ericsson. Ericsson blir sedan ansvarig över Timbros miljönyhetsbrev Ekvilibrium där han återkommande använder Singer, samt andra personer och organisationer från Atlas, som källa.
Fax från oljebolaget Exxon till Atlas den 21 november 1997 med en bifogad check på 25 000 dollar. Oljebolaget vill öka finansieringen till 50 000 dollar för år 1998 om Atlas kommer med ett förslag på hur Exxons pengar ska användas för att finansiera tankesmedjor utanför USA som “har möjligheten att påverka regeringars politik”.
Fax från Atlas till Exxon 29 januari 1998. Atlas har uppdaterat sitt miljöprogram efter Exxons önskemål. Timbro omnämns i ansökan som en “potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt gällande reglering och miljöfrågor.” Enligt förslaget skall 5000 dollar gå till Europa med Timbro som en av tre mottagare. Målet med finansieringen är bland annat att “öka tillgången till beslutsfattare, media och akademin”. Förslaget nämner även att boken ”Facts, not Fear”, en barnbok som ska ”motverka oansvariga påståenden från miljöextremister”, skall översättas till svenska, samt att Timbro ska bedriva miljöstudier och producera ett miljönyhetsbrev.
Exxon är imponerade av Atlas förslag där Timbro står med som samarbetspartner och skickar en check till Atlas på 50 000 dollar den 27 februari 1998.
Slutrapport för Atlas och Exxons miljöprogram år 1998, fax från 29 mars 1999. Atlas summerar hur donationen på 50 000 dollar från Exxon har använts. I beskrivningen av Timbros insatser nämns bland annat hur Exxons pengar gått till produktionen av ett miljönyhetsbrev (Timbros Ekvilibrium skrivet av Per Ericsson), samt publicering av boken What went wrong in Sweden. Atlas avslutar med att tacka Exxon och skriver “få av dessa projekt hade varit möjliga utan Exxons generösa bidrag”.
Fax från Atlas till Exxon 1 april 1999. Atlas förslag för hur ett bidrag från Exxon på 75 000 dollar skall delas ut under år 1999 till partnerinstitut runt om i världen. Till Europa skickar Atlas 7000 dollar, där Timbro nu är en av två mottagare. I beskrivningen av Timbro nämns det att Atlas nyligen hade ett möte med Timbros ledning där ledningen välkomnade ett fortsatt samarbete med Atlas kring bland annat miljöfrågor. Förslaget nämner även att Exxons finansiering kommer gå till forskning på miljöreformer i Skandinavien
Atlas “General Operating Grant 1996”. Det största enskilda stödet på 20 000 går till Timbro för att finansiera den amerikanska klimatskeptikern och Atlas-anslutne John Stossels besök till Stockholm. Atlas skriver till Exxon i ett senare fax att Stossel träffade akademiker, regeringsföreträdare och journalister, och att dessa “värdefulla kontakter skulle kunna växa betydligt med rätt vårdande”.
Fax från 17 maj 2011, skrivet av Håkan Tribell, tidigare chef för Timbro Idé och talskrivare åt bland annat Ulf Kristersson, till nuvarande Atlas-chefen Brad Lips. Tribell tackar för sitt deltagande i Atlas “ThinkTank MBA-program”.
Lukas Frisell, Supermiljöbloggen Eigil Söderin, Dagens ETC Anton Borgström, Dagens ETC
Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Den som hoppats på att användningen av fossil energi börjat plana ut lär bli besviken över 2023 års globala siffror. Trots att förnybar energi växer så det knakar, användes mer fossila bränslen än någonsin tidigare. Den total efterfrågan på energi växer, och i globala syd ökar ännu användningen av olja och kol medan förnybart ökar i Europa.
Det skriver tidningen The Guardian, baserat på en rapport från internationella Energy Institute, ett globalt organ för energisektorn. Enligt rapporten nådde världens konsumtion av fossila bränslen en rekordnivå 2023 – 1,5 procent högre än året innan – vilket orsakade utsläpp på över 40 gigaton koldioxid.
Totalt sett stod fossila bränslen för 81,5 procent av världens energiproduktion. Samtidigt ökade sol och vindkraft kraftigt, med 13 procent till rekordnivån 4,748 terawatt-timmar. Konsumtionen av kol ökade med 1,6 procent och olja ökade med 2 procent. Användningen av fossilgas låg stabilt jämfört med året före.
Fortsatt fossilberoende i utvecklingsländer
Energianvändningen ser olika ut i olika delar av världen.
“I avancerade ekonomier ser vi tecken på att efterfrågan på fossila bränslen har nått sin topp, men det kontrasteras med ekonomier in global syd där ekonomisk utveckling och förbättrad levnadsstandard fortsätter att driva på den fossila tillväxten”, säger Nick Wayth, chef för the Energy Institute till The Guardian.
I Indien ökade användningen av fossila bränslen med hela 8 procent, vilket innebär att Indien nu använder mer kol än Europa och Nordamerika tillsammans. I Europa står emellertid fossila bränslen – för första gången sedan industriella revolutionen – för mindre än 70 procent av energin. Framför allt är det efterfrågan på gas som minskat sedan Rysslands anfallskrig på Ukraina.
Högsta förvaltningsdomen ger klartecken till regeringens beslut om järnmalmsgruvan i Gállok (Kallak), Jokkmokks kommun.
Frågan om en gruva i Gállok har varit omstridd, och efter regeringsbeslutet 2022 ansökte Naturskyddsföreningen om rättsprövning i ärendet. Både miljörörelsen och lokala samebyar har kritiserat och protesterat mot regeringens beslut. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att regeringens beslut godkänns.
Det är en sorgens dag. Det är för oss obegripligt att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen till SVT.
Detta beslut är dock inte det slutgiltiga steget för att öppna en gruva – härnäst krävs ett godkännande från miljödomstolen.
En nyligen publicerad rapport, ”Nordic Climate Transparency Leadership”, visar en tydlig koppling mellan företags klimatrapportering och högre lönsamhet bland nordiska börsnoterade företag.
Rapporten, framtagen av Open Sustainability Index och We Don’t Have Time, fokuserar på nordiska börsbolags beredskap inför EU:s nya direktiv för hållbarhetsrpportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
I rapporten analyseras de största och mest handlade företagen på Nasdaq OMX Nordic 120-listan. Resultaten visar att en majoritet, 68 procent, av bolagen har fastställt vetenskapligt baserade klimatmål. Dock rapporterar enbart 48,5 procent av bolagen om sina faktiska klimatpåverkande utsläpp.
Rapporterande bolag har högre avkastning
De bolag som rapporterar klimatpåverkande utsläpp i alla tre led av produktionskedjan (det som brukar kallas scope 1, 2 och 3) – direkta utsläpp, energianvändning och indirekta utsläpp – har uppnått 28 procent högre avkastning än genomsnittet för listan.
Det är tydligt att de företag som är ledande med noggrann och transparent rapportering inte bara gynnar miljön utan också ger ökad avkastning till sina aktieägare, säger Petter Palander, medförfattare till rapporten i ett pressmeddelande.
Rapporten visar dessutom att en särskilt tydlig koppling mellan klimatrapportering och högre lönsamhet syns bland de företag som uppfyller de striktare kraven i den kommande CSRD-regleringen.
Finansiella sektorn släpar efter
Rapporten visar dock även att just den finansiella sektorn släpar efter, endast en fjärdedel av bolagen inom denna sektor har rapporterat om sina investeringars utsläpp. Dessa företag spelar en kritisk roll eftersom deras investeringsbeslut kan ha stor miljöpåverkan.
Att endast en fjärdedel har rapporterat sina investeringars utsläpp indikerar att det finns ett betydande utrymme för förbättringar inom sektorn när det gäller transparens och ansvar i klimatrapporteringen.
En ny forskningsstudie visar på en ökning av pesticidbelastningen i europeiskt jordbruk och pekar på de hälsoproblem som det kan leda till. Enligt forskarna behövs mer kunskap och förbättrade regleringsprocesser på området.
Den nyligen publicerade studien som visar på den oroväckande trenden med ökande pesticidanvändning i EU kan läsas i tidskriften Environmental Pollution och är utförd av forskare vid flera tyska universitet. Pesticider är kemikalier som är framställda för att skydda växter eller jordbruksprodukter från olika skadegörare som insekter, ogräs, svampar och andra organismer som kan skada eller minska skörden.
Enligt studiens resultat används särskilt höga nivåer av pesticider per hektar på Cypern och i Nederländerna. Mest pesticider används inom grönsaksodling och intensiva odlingar.
Negativa hälsoeffekter av ökad pesticidbelastning
När höga nivåer av pesticider används per hektar, så som syns i vissa områden i EU, ökar risken för negativa hälsoeffekter markant för människor som bor eller arbetar i närheten. Det beror på att pesticider kan kontaminera dricksvatten och jord, vilket leder till att människor som konsumerar vatten och livsmedel från dessa områden utsätts för kemikalierna. Här är några av de potentiella hälsoeffekterna som kan uppstå:
Akuta effekter: Kan inkludera hudirritation, andningsproblem och akuta förgiftningssymptom som kräver omedelbar medicinsk intervention.
Kroniska effekter: Långsiktig exponering kan bidra till utvecklingen av mer allvarliga hälsotillstånd som cancer, neurologiska störningar som Alzheimers sjukdom, och metabola sjukdomar som diabetes.
Reproduktion och utveckling: Vissa pesticider har visat sig störa reproduktiv hälsa, vilket kan leda till fertilitetsproblem och skador på ofödda barn.
Effekter av EU:s förbud
I artikeln beskriver forskarna hur EU mellan 2018 och 2023 förbjöd användningen av 14 specifika pesticider. Denna åtgärd ledde teoretiskt till en minskning av den totala pesticidbelastningen med 94 procent.
Emellertid pekar studien på att när ett förbjudet ämne tas bort, kan det ersättas med en annan, godkänd pesticid som även den innebär hälsorisker. Det kan innebära att risker inte alltid elimineras utan istället enbart förändras.
Forskarna menar att området behöver mer fokus och att det finns ett behov av att förbättra de processer genom vilka nya pesticider godkänns. Detta inkluderar att noggrant överväga vilka effekter ersättning av förbjudna ämnen kan ha.
PFAS-halterna i Vätternfisk är för höga och nu går länsstyrelserna runt sjön ut med skärpta rekommendationer för hur ofta fisken kan ätas. Barn och gravida bör inte äta Vätternfisk mer än tre gånger per år. Men rekommendationen ifrågasätts för att vara för generös.
Det är efter provtagningar inom Vätterns miljöövervakningsprogram som rekommendationen utfärdas gemensamt av länsstyrelserna i Jönköping, Östergötland, Örebro och Västra Götaland.
Vår sammanlagda bild av situationen i Vättern visar nu att alla fiskarter som undersökts har förhöjda halter av PFAS. Nu utökar vi därför rekommendationerna till att gälla all fisk fångad i Vättern, säger länsfiskekonsulent Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län i ett pressmeddelande.
Kräftor som odlas och fångas i Vättern har tidigare uppvisat lägre halter och ingår inte i rekommendationen. Men denna art ska analyseras igen i ett nytt provtagningsprogram som inleds nu.
PFAS, eller Perfluorerade alkydsubstanser, utgör en stor grupp med tusentals kemikalier som är bland de mest spridda i världen efter decenniers användning inom en lång rad områden, som till exempel släckskum, textilimpregnering, hudkrämer, skidvallor och skidvallor.
De bryts i stort sett inte ned i naturen, och skadliga långtidseffekter, som viss cancer, hormonstörningar och sämre immunförsvar, har blivit allt mer uppenbara, här Livsmedelsverkets översikt i ämnet.
Länsstyrelsernas beslut är tillfälligt i väntan på att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, nästa år väntas bli klar med sin risk- och nyttoanalys för fiskföda. Då kan förändringar bli aktuella.
Rekommendationen säger alltså att små barn, samt gravida och kvinnor som tänkt skaffa barn ska undvika att äta Vätternfisk mer än tre gånger per år. Vuxna män och kvinnor för vilka barn inte är aktuellt kan äta fisk en gång per månad, enligt bedömningen.
I EU:s förordning från 2023 om så kallat högsta tolerabla veckointag av olika kemikalier angavs även ett värde för de fyra vanligaste PFAS-kemikalierna. Det sattes till 4,4 nanogram (miljarddels gram) per kilo kroppsvikt och vecka för att undvika långtidsskador.
Sett i ljuset av EU-regeln är rekommendationen för Vätternfisk för generös. Det anser ARV, Aktionsgruppen Rädda Vättern, i en kommentar till länsstyrelsernas beslut. Föreningen är inblandad i en juridisk strid med regeringen om sanering av den PFAS–förgiftade marken kring den militära flygplatsen i Karlsborg och kräver stopp för fortsatta läckage till Vättern, vilket SMB tidigare berättat om.
Länsstyrelserna berättar inte att vi samtidigt varje dag får i oss PFAS från annat än vätternfisk: nämligen från dricksvattnet, från ägg, kött, grönsaker och från dammet vi har inomhus, säger Elisabeth Lennartsson, ordförande för ARV i ett pressmeddelande.
Föreningen kommer nu att tillfråga länsstyrelserna om hur man resonerar och, säger man, ”publicera svaren.”
Det som näringslivets hållbarhetsmedvetna vd:ar säger idag sade ’miljömuppar’ för tre decennier sedan. Ändå erläggs de som arbetar för en bättre, hållbar, värld med nedtryckande epitet. I själva verket är de hjältar, skriver Nina Ekelund i veckans fristående söndagskrönika.
Krönika När jag var yngre så blev jag ibland presenterad som ”miljömupp”. Det kunde vara kompisar som presenterade mig för sina kompisar och så la de till ”men hon är bra ändå”. Ibland hände det också i mer professionella sammanhang att jag kallades ”miljömupp”. Jag minns att jag alltid tog illa vid mig och jag tror inte jag sa ifrån någon gång. Just idag undrar jag varför…
Vad är en miljömupp i dagens Sverige? En googling bort beskrivs miljömupp som ”en person som tror sig värna miljön genom att leva efter något slags självuppfunnet rättesnöre”. Ytterligare en googling bort beskrivs ”mupp” som ett ”nedsättande ord som används för att beskriva en person som är dumskalle eller konstig på ett negativt sätt.” Med kompletteringen ”så om någon kallar dig en mupp, är det inte precis en komplimang.”
Vid några tillfällen minns jag att jag till och med hörde en tidigare kollega presentera sig och säga ”ja, jag är en sån där miljömupp”. Liksom en anti-komplimang om sig själv?
Skulle jag någonsin komma undan med att jag presenterar min kompis eller kollega som en forskarmupp, politikermupp, journalistmupp, konduktörsmupp eller bagarmupp?
De planetära gränserna ställer höga krav
Okej, värst vad hon är känslig, kanske någon läsare tänker. Nä, inte särskilt. Men vet du, jag kom att tänka på denna epitet när jag stolt ser tillbaka på vad vi jobbat med det sista halvåret i Hagainitiativet. Vi har haft en aktiv dialog med alla europaparlamentariker om att klimatomställningen är viktig och kräver höga ambitioner. Senaste veckan har vi publicerat två rapporter, bland annat vårt klimatbokslut. Förordet till bokslutet, signerat av 11 vd:ar, fick mig att fundera på mupperiet. Vd:arna skriver så här:
”Planeten bedöms nå 1,5 graders uppvärmning inom kort vilket ställer höga krav på oss i näringslivet. Det handlar om hela mänsklighetens, och framför allt den unga generationens, möjlighet till ett hoppfullt, hållbart och rättvist samhälle.”
Att år efter år skriva att vi måste agera nu, kan låta som en ihålig upprepning. Men för oss och våra verksamheter är det på riktigt. Hela energi- och klimatomställningen och de planetära utmaningarna ställer höga krav på oss företagare, politiker och alla som har möjlighet att agera.”
Då muppar, nu hjältar
Inte skulle någon presentera en vd för ett storföretag för miljömupp. Tvärtom är det nu helt inne att jobba med miljö- och klimatfrågor. Ja, det är till och med lite trendigt. Men när jag läser texten och tänker tillbaka: Det är ju precis det vi ”miljömuppar” sa för 30 år sedan. Det handlar om mänskligheten och vi måste agera nu. Då mupp, nu näringslivshjälte, i alla fall enligt vissa politiker.
Vi spelar roulett med framtiden, och alla de som arbetar för en bättre värld är mina hjältar. Om du sjunger, forskar, driver företag, gör filmer eller på annat sätt medverkar till att minska trycket på planeten, för att framtidens generationer ska få en lika bra värld som jag växt upp i, så sträck på dig!
Du har förmåga att tänka i sju generationer framåt, istället för hur långt näsan räcker. Du har integritet, istället för att bara flyta med strömmen. Du är min hjälte!
Jag önskar dig en riktigt glad midsommarhelg!
Nina Ekelund är generalsekreterare för företagsnätverket Hagainitiativet och fristående krönikör för Supermiljöbloggen.
De senaste fem åren har 50 000 svenska villor drabbats av så allvarliga naturskador att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.
– Klimatförändringarnas effekter drabbar oss här och nu – tiden när svenskarna inte behöva anpassa sin bostad är över. Antalet naturskador på småhus kan skilja sig åt mellan olika år men vi ser att antalet ökar, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, till Supermiljöbloggen.
Vatten- och vindskador dominerar
Sammanställningen visar att 80 procent av naturskadorna som villaägare fått ersättning för är vattenrelaterade eller har uppstår i samband med kraftig vind.
– I framtiden kommer Sverige bli blötare, torrare och varmare, med både fler skyfall och fler värmeböljor. I takt med att extremväder blir allt vanligare är viktigt att se om sitt hus, både för att minska risken för skador och för att det ska vara behagligt att bo där, säger Per Sangrud.
Gävle värst drabbat
Totalt har cirka 2 procent av alla villor i Sverige fått försäkringsersättning på grund av naturskador sedan 2018. Den plats i Sverige som varit värst drabbat av naturskador är Gävle, där har 15 procent av villorna fått försäkringsersättning. Det beror på det skyfall år 2021 som drabbade staden och orsakade översvämning i 4000 till 5000 villor, vilket resulterade i försäkringsersättningar på 1,1 miljarder kronor.
Framtida försäkringskostnader
Vad innebär det ökande antalet naturskador för försäkringskunderna? Kan vi förvänta oss dyrare försäkringar i framtiden?
– Det är ett ämne som diskuterats flitigt de senaste åren men den frågan får försäkringsbolagen själva svara på. Hur naturskador påverkar småhus i Sverige beror mer på var vi bygger än hur vi bygger. Problemet vi ser idag är att många kommuner beviljar bygglov i områden där de inte borde göra det, svarar Per Sangrud.
Klimatanpassa din fastighet
För att minska risken för naturskador rekommenderas villaägare att vidta åtgärder för att klimatsäkra sina fastigheter. Det kan inkludera förbättrad dränering, att installera backventiler i avloppsystemet och att inte placera dyrbara föremål i källaren. Här kan du läsa mer om hur du kan klimatsäkra din fastighet.
Så blev till sist Supermiljöbloggens och ETC:s granskning av Timbros mångåriga samarbete med oljebolagens trojanska häst, amerikanska Atlas Network, kommenterat av den idag högsta ansvarige, Timbros vd PM Nilsson. I en replik till DN:s kulturchef klandrar han att tidningen spritt vår ”konspirationsteori”, som han kallar den. Det är olyckligt att vi inte istället getts möjlighet att visa våra kort för honom.
Ledare Det är ytterst relevant och korrekt att be högsta chefen för en organisation, som under en lång följd av år har samarbetat med en av de absolut viktigaste och mäktigaste organisationerna för att spela ned klimatförändringarnas oerhörda allvar på uppdrag av fossilindustrin om kommentarer och förklaringar till dessa våra avslöjanden.
När Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman i sin helgkrönika lyfter fram vår granskning av Timbro – som viftas bort och förtigs när det bara är SMB och ETC som vädjar om kontakt med de inblandade – är det omöjligt för PM Nilsson att inte gå i svaromål.
Han säger nu till DN i sin replik att klimatet är en ”existentiell” fråga för Timbro. Då borde han ha varit en smula nyfiken på att syna våra oerhörda påståenden, givet de historiska och nutida fossilkopplingar och klimatförvillanden som vår granskning påvisar.
Men han avfärdar vår granskning, byggd på noggrann läsning av hundratals dokument, som ”konspirationsteorier”. Det är mycket beklagligt att ett omfattande journalistiskt arbete under lång tid avfärdas med liknande ordval som Kalla Faktas wallraffande med dold kamera i SD:s trollfabrik.
Om klimatet är ”existentiellt” för Timbro idag är detta mycket glädjande. Men bevisligen har det motsatta gällt under alldeles för många år för denna organisation. Det har varit lätt att följa den klimatförvillande tråden hos Timbros och Timbro-associerade makthavares agerande under lång tid.
Påståendet att klimatfrågan är existentiell förutsätter alltså en omprövning av vad organisationen står för, och gör. Trovärdigheten kräver självrannsakan om alla de år då det varit existentiellt för Timbro att spela ned klimatfrågan och motarbeta alla rimliga politiska initiativ för att bromsa klimatutsläppen. Kanske bör PM Nilsson ta initiativ till en helt rimlig och relevant vitbok, till exempel? Och bemöta Supermiljöbloggens och Dagens ETC:s frågor.
Textilindustrin är en av våra mest smutsiga industrier. För att bryta detta och skapa en mer hållbar textilindustri behövs flera åtgårder, bland annat förändrade konsumtionsmönster, tillverkningsprocesser och striktare lagstiftning. Detta är vad deltagarna på årets stora textilkonferens i Bryssel enades kring.
I mitten av maj hölls konferensen Threads of Change: Systemic Transformation of the Textile Sector i Bryssel. Konferensen är ett led i FN:s och EU:s försök att samarbeta för en mer hållbar textilindustri. Talarna lyfte bland annat tidigare rapporters och utredningars resultat som pekar på textilindustrins centrala roll i bekämpningen av klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar.
Veronika Hunt Šafránková, chef för FN:s miljöprogram i Bryssel, framhöll att textilindustrin varje år står för upp till åtta procent av de globala växthusgasutsläppen. Hon belyste även industrins enorma vattenförbrukning, motsvarande 86 miljoner olympiska simbassänger årligen, och dess bidrag till nio procent av all mikroplast i våra hav.
Inger Andersen, generaldirektör för FN:s miljöprogram, underströk de negativa konsekvenserna av slit- och slängkulturen i välbärgade länder. Andersen betonade behovet av att reformera modeindustrin och övergå till mer cirkulära affärsmodeller.
Sammantaget enades deltagarna om att kraftfulla åtgärder behövs för att minska textilindustrins negativa miljöpåverkan. Nedan är några av de huvudsakliga åtgärder och tillvägagångssätt som framhölls:
Förändrade konsumtionsmönster: Konsumenter behöver uppmuntras att göra mer hållbara och etiska modeval.
Förbättradetillverkningsprocesser: Industriens aktörer behöver implementera mer hållbara tillverkningsprocesser. Till exempel kan det vara att minska användningen av skadliga kemikalier, optimera energianvändning, och förbättra vattenhanteringen.
Investering i infrastruktur: Det är viktigt att investera i infrastruktur som stöder återanvändning och återvinning av textilier. Detta kan inkludera utveckling av teknologier för att förbättra återvinningen av textilfibrer och att skapa system för effektivare insamling och hantering av textilavfall.
Samverkan mellan sektorer: Behov finns av bättre samarbete mellan olika intressenter i textilindustrin, inklusive designers, tillverkare, återförsäljare, policyframställare och konsumenter.
Striktare lagstiftning: Striktare regelverk som uppmuntrar eller kräver hållbar praxis inom industrin behövs. Detta kan exempelvis vara lagar som kräver fullständig redovisning av miljöpåverkan i tillverkningskedjan eller förbud mot att förstöra osålda varor.
Stödja innovation och teknologiutveckling: Det är nödvändigt att stödja innovation inom materialvetenskap och återvinningstekniker. Detta kan leda till utvecklingen av nya, mer hållbara textilmaterial och förbättrade metoder för att återvinna kläder och andra textilier.
På sommaren behöver många solskyddsmedel för att skydda huden från starka solstrålar. Dock innehåller många av dessa skyddande medel kemikalier som är farliga för såväl miljön som människors hälsa.Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ? SMB har testat marknaden.
Som SMB tidigare rapporterat är inte solskyddsmedel enbart positiva för miljön och hälsan. Enligt en forskningsöversyn publicerad i Applied Sciences 2023 innehåller många konventionella solskyddsmedel kemikalier som är hormonstörande, potentiellt cancerframkallande och farliga för miljön.
I samma översynsartikel betonar forskarna behovet av striktare reglering och information till konsumenter. Men följer marknaden förmaningen?
Flera farliga kemikalier i vanliga solskyddsprodukter
Nja, på marknaden finns flera solskyddsmedel som innehåller farliga kemikalier. Bland annat är oxybenzone en vanlig ingrediens i solskyddsmedel. Den används för dess förmåga att absorbera ultraviolett ljus och därmed fungera som ett kemiskt filter som hindrar ljus från att nå huden.
Dock har oxybenzone också skadliga effekter på miljön, särskilt på vattenlevande ekosystem. Vårt kombinerande av sol och bad är en orsak till att kemikalien ofta hamnar i vattenmiljön. Forskning har bland annat kopplat oxybenzone till skador på korallreven. Dessutom påverkar oxybenzone sjögräs på liknande sätt.
Zinkoxid är ett annat vanligt ämne i solskyddsmedel som har visat sig kunna skada immunförsvaret hos musslor och på så sätt även påverka det akvatiska ekosystemet negativt.
Men det är inte bara miljön som påverkas negativt av kemikalier i solskyddsmedel. En undersökning av Råd & Rön från 2023 fann att 31 undersökta solskyddsprodukter innehöll ämnen som misstänks vara hormonstörande.
Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ?
Utifrån rådande kunskap om den negativa påverkan som vanliga kemikalier i solskyddsmedel kan ha på miljön och hälsan, skulle ett alternativ kunna vara att förbjuda produkter med farliga kemikalier. Då hade alla konsumenter kunnat skyddas.
Dock, situationen är istället att många solskyddmedel innehåller farliga kemikalier. Det innebär att det är upp till konsumter själva att välja solkyddsmedel som inte innehåller någon av kemikalierna som kan ha negativ påverkan på miljön eller hälsan.
Utifrån det här testade SMB hur lätt det är som konsument att välja solskyddsmedel utan skadliga kemikalier. Testet genomfördes genom att besöka de större konventionella onlinesajterna och några fysiska butiker som erbjuder solskyddsmedel, bland annat apotek, kosmetikahandel och större livsmedelskedjor, med syftet att se vilken guidning man som konsument får kring valet av solskyddsmedel.
Solskyddsmedel på onlinesajter
Inte någon konventionell sajt utan tydligt miljö- eller hälsofokus som besöktes hade tydlig information om riskerna som vissa kemikalier i solskyddsmedel kan innebära för människors hälsa och vattenmiljön. Det innebär att konsumenter som inte själva känner till riskerna saknar guidning till produkter med säkra kemikalier på dessa sajter. Undantagen är sajter med fokus på miljö och hälsa, på dessa fanns mer guidning.
Majoriteten av produkterna som frontades var inte miljöcertifierade eller på annat sätt märkta så att konsumenten tydligt ser vilka kemikalier produkten innehåller utan att läsa innehållsförteckningen. Det vill säga, väljer man som konsument första produkten som dyker på sajten är det troligtvis en produkt som inte är miljömärkt och som kan innehålla farliga kemikalier. Men återigen, det var en stor skillnad mellan konventionella sajter och sajter med fokus på miljö eller hälsa, där de sistnämnda oftast frontar solskyddsmedel utan farliga kemikalier.
För den medvetne konsumenten är det därmed relativt lätt att online både få tag på både miljömärkta solskyddsmedel och andra solskyddsmedel utan farliga kemikalier. Bland annat erbjuds dessa solskyddsmedel av Jordklok, Apoteket, Kronans Apotek, Häsokraft och Coop. Dessutom kan man hitta vilka varumärken som är miljömärkta hos bland annat Svanen och Bra Miljöval.
Inte miljöcertifierade alternativ i alla butiker
Men om man som konsument spontant ska handla ett solskyddsmedel, till exempel på vägen till stranden, hur guidas konsumenten då? Som test besökte SMB sex butiker som säljer solskyddsmedel i Uppsala centrum: Normal, två Apoteket, Ica, Kronans Apotek och Hälsokosten.
I alla butiker utom ett Apotek fanns det någon produkt som var miljömärkt eller uppmärksammade kemikalieinnehållet. Apoteket som saknade ett sådant solskyddsmedel hänvisade dock till en annan butik i närheten som hade ett miljöcertifierat solskydd. Normal och Ica hade inte miljöcertifierade solskyddsmedel, men en Niveaprodukt märkt med texten ”Ocean Respect” samt informationen att produkten inte innehåller octocrylene, oxybenzone och octinoxate.
Vad som emellertid framkom tydligt var att det inte var produkternas kemikalieinnehåll som frontades för konsumenten. Lättast var att hitta en konventionell produkt som inte var miljömärkt och som innehöll kemikalier som kan skada miljön eller hälsan. Ingen av butikerna hade heller någon särskild skriftlig information om riskerna med vissa kemikalier i solskyddsmedel.
Det gäller att konsumenten själv är påläst
Sammantaget är slutsatsen att ja, det går att få tag på solskyddsmedel utan farliga kemikalier, men inte överallt och det är viktigt att vara påläst. Majoriteten av produkterna som erbjuds på marknaden är inte miljömärkta och riskerna med farliga kemikalier uppmärksammas inte.
Det krävs att konsumenten redan känner till miljö- och hälsorisker för att kunna finna alternativa solskyddsmedel som inte är farliga för miljön och hälsan. Det verkar därmed som att forskarnas råd om striktare reglering och mer konsumentinformation inte efterföljs i Sverige.
EU:s nya lag om att restaurera skadad natur och förstörda ekosystem har slutligen godkänts i ministerrådet. Lagen stoppades oväntat i våras efter ett kontroversiellt ingripande i elfte timmen av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Lagen stipulerar att EU:s medlemsländer ska återställa 20 procent av skadade ekosystem, både på land och i hav till år 2030, vilket SMB tidigare berättat om.
Att lagen räddades ur sin djupfrysning beror på att Österrikes miljöminister i helgen tilkännagav att hon ändrat uppfattning och vill rösta ja. Detta trots att hennes chef, premiärminister Karl Nehammer beordrat henne att rösta nej, uppger DN.
Lagen beskrivs som mycket väsentlig för att EU-länderna ska ha en chans att uppfylla FN:s mångfaldsmål. Trots att detta mål har undertecknats och godkänts, valde den svenska regeringens ansvarige minister att i ett sent läge strax inför ministerrådets formella godkännande av lagen övertala Ungerns regering att ändra sig.
Lagen hade kunnat dö sotdöden om ingen ändrade sig tillbaka. Men så blev alltså fallet i helgen, när Österrikes fackminister uttalade att hon bytt uppfattning.
Peter Kullgren motiverade sin övertalningskampanj med att han såg det som naturligt att utnyttja varje tillfälle som finns att påverka beslutet i en fråga där Sveriges intressen hotas. Det handlar framförallt om den industriella skogsnäringen och jordbruket, där hans uppfattning är att lagen kommer att hindra och detaljreglera allt för mycket.
Att Kullgren intervenerade i en fråga där en annan minister är ansvarig, och dessutom i ett mycket sent skede, har från experter på EU:s beslutsprocesser beskrivits som ovanligt. Märkligt är också att lagen i ett tidigare skede efter parlamentets godkännande hälsades välkommen av miljöminister Romina Pourmokthari i hennes kommentar till nyhetsbyrån Omni.
SMB har tidigare frågat klimatminister Romina Pourmokthari om hon var införstådd med ministerkollegans kupp dagarna före omröstningen i ministerrådet. Hennes pressekretare svarade att hon inte hade möjlighet att lämna någon kommentar.
SMB har inte heller fått något svar på samma fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
