FNs internationella klimatpanel IPCC:s arbetssätt är förebilden för den kemikaliepanel som nu sätts upp inom FN. De skenande mängderna kemikalier som det idag finns dålig kunskap om vad gäller effekter på människa och miljö ska få ett eget forskarråd.
Supermiljöbloggen följer sedan länge det viktiga arbetet med att minska användningen av farliga kemikalier och har rapporterat om ansträngningarna inom FN-systemet för att få till stånd en internationell forskarpanel för att hantera riskerna.
FN kommer nu att inrätta en global forskarpanel för hantering av risker med kemikalier. Precis om IPCC, FNs klimatpanel, kommer den nya panelen för kemikalier att ge underlag till beslutsfattare.
Idag upptäcks många risker först i efterhand när kemikalier redan används i stor skala, berättar Ekot. Forskaren Marlene Ågerstrand har länge lyft riskerna med kemikalieanvändningen. I en intervju med Ekots Annika Digreus berättar hon om hur viktigt det är att få fram ökad kunskap till beslutsfattare om de tusentals kemikalier som idag används, utan att vi egentligen vet så mycket om dess effekter på människa och miljö.
Arbetet med att få till stånd en FN-panel för kemikalier har pågått sedan 2022 och 17-21 Juni hålls ett möte med experter på området i Genève. Förhoppningen är att detta möte innebär konkreta steg för att etablera och komma igång med en panel för att råda bot på okunskapen om kemikalier och hantera riskerna som kemikalier innebär för människor och miljö.
En farlig ”klimatpopulist” som vill ”upphäva den liberala demokratin”. Så beskrivs Greta Thunberg i tankesmedjan Timbros kanaler. De svenska utspelen ingår i en global kampanj för att demonisera klimatrörelsen, arrangerad av Atlas Network. Det visar en granskning av klimatjournalisten Amy Westervelt.
Denna text är skriven av Dagens ETC:s reporter Eigil Söderin.
Det började i augusti 2018 när den unga aktivistens skolstrejk utanför svenska riksdagen tände en global massrörelse. När generation Greta fyllde gator och torg med enorma demonstrationer världen över började oron sprida sig i oljebolagens styrelserum.
Interna marknadsföringsdokument från oljejätten BP som läckt ut till sajten Drilled avslöjade hur överrumplad branschen var av den nya unga klimatrörelsen. För att slå ner det gröna hotet anlitade de en armé av tankesmedjor.
Uppskruvad Greta-kritik
Ju starkare nätverket Fridays for future blev desto högre blev tonläget i den svenska klimatdebatten. I Timbros nätmagasin Smedjan publicerades texter som varnade för att klimatpopulister ”hyser en längtan efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen”. Men den uppskruvade Greta-kritiken var inte bara uttryck för spontana högeråsikter.
Journalisterna Geoff Dembickis och Amy Westervelts granskning visar att utspelen följer ett globalt mönster. Formuleringar och talepunkter återanvänds i land efter land och i bakgrunden finns det ljusskygga Atlas Network.
– Vi började märka att alla slags debattörer upprepade liknande saker. Och det händer inte om det inte finns någon form av samordning av meddelanden. De lägger verkligen ett stort fokus på att kunna dela idéer fram och tillbaka, säger Amy Westervelt.
500 medlemsorganisationer
Som Supermiljöbloggen och Dagens ETC tidigare avslöjat har Timbro fått pengar och stöttning från Atlas Network som i sin tur finansieras av fossilindustrin. Det internationella nätverket finns representerat i 100 länder av 500 medlemsorganisationer som förespråkar en politik för ”fri marknad”.
Medlemmarna har nära kontakt och utbyter idéer, tips och strategier på återkommande möten. Och det är tack vare Atlas som det nu i flera länder sprids en allt hårdare retorik som svartmålar klimataktivister. Utspelen plockas upp av medier och leder i slutändan till en kriminalisering av dessa grupper.
Det visar en granskning publicerad av de amerikanska sajterna Drilled och DeSmog.
– Hela Atlas-nätverket har älskat att smutskasta Greta sedan hon dök upp. Men i Sverige fanns det en mycket intressant inramning av henne från Timbro, säger Amy Westevelt.
Den initiala kritiken handlade om Greta Thunbergs unga ålder. Hon förstår inte ens ekonomin. Hon borde stanna i skolan.
– Sedan började det förändras när hon blev äldre. Och jag tror att när hon fick mer inflytande i världen började det skifta till att hon är farlig och gör barn deprimerade. Greta är en nihilist och extremist.
Timbro har sagt att de har sina åsikter oavsett Atlas. Vad säger du om det svaret?
– Jag tror att båda sakerna kan vara sanna. De utesluter inte varandra. Men jag tror också att de lägger till sin röst till många andra röster som säger mycket liknande saker. Hela anledningen till att Atlas finns är den typen av förstärkning och upprepning.
Sedan Atlas Network grundades 1981 har nätverket finansierats av fossilindustrin. Oljejättar som Exxon Mobil och Koch Industries har slussats hundratals miljoner kronor via Atlas till Timbro och andra medlemsorganisationer för att bekämpa klimatrörelsen.
– De har gjort mycket för att avhumanisera och kritisera klimataktivister. För ett decennium sedan började de sprida idén att klimataktivister var ett unikt hot mot samhället, att de borde kallas terrorister, att de är extremister.
”Ingripa resolut och helst förebyggande”
Demoniseringen av klimataktivister leder till hårda politiska förslag. När en serie vägblockader genomfördes under 2023 av bland andra gruppen Återställ våtmarkerna följdes det av en uppskruvad retorik från högerpolitiker.
En av de mest högljudda är riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) som gett ut böcker på Timbro förlag. I ett debattartikel uppmanade Kärrholm Polisen att ”ingripa resolut och helst förebyggande” och gripa klimataktivister innan de ens misstänkts för brott.
Amy Westervelt säger att vi inte ska underskatta tankesmedjornas makt.
– De har ett märkligt stort inflytande över politiken. Och oljebolagen skulle inte spendera alla de här miljonerna om de inte fick valuta för pengarna.
Med en hel drös nya lagar och förordningar på gång från EU, och hela fyra pågående nationella skogsutredningar kommer skogsfrågan garanterat vara i fokus ett bra tag än. Det skriver SMB:s Leif Öster i sin krönika, och konstaterar att regeringen inte gjort det lätt för sig – precis som dagens skogsbruk med avverkningar mitt under häckning gjort det väldigt mycket svårare för våra vilda fåglar.
Nu när EU-valet är över, fortsätter säkert debatten om skogarna. EU har redan fattat en rad beslut som påverkar skogsbruket – och fler beslut finns i pipeline. Här hemma pågår tre olika skogsutredningar och strax innan EU-valet startade regeringen en fjärde (!) utredning. Nu ska även artskyddet ses över. Regeringen valde dock i sin pressinformation att inte nämna ordet fåglar, vilket fick LRF gå i taket som skriver att ”eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas”. LRF fick i detta omedelbart stöd av SD.
Det här med fåglar och skogsbruk är intressant. I princip är alla vilda fåglar fridlysta och skyddas av både svensk lagstiftning och av EU:s fågeldirektiv (2009/147/EC), unionens första regelrätta naturlagstiftning. Inte enkelt för skogsbruket att hantera. Och inte lätt för regeringar att ändra på. 2022 försökte den dåvarande regeringen lätta på skyddet för fåglar på individnivå men beslutet blev mycket svårtolkat .
Fåglarna försvann när TV ville filma
På den tiden som skogsbruk bara bedrevs vintertid var det här med fåglar en ickefråga. Men nu med skogsbruk året om sägs det att över en miljon fåglar årligen drabbas av svenskt skogsbruk. Och just fåglar verkar vara något som engagerar allmänheten och väljarkåren. Så häromåret ringde en stor TV-kanal till mig och ville montera små kameror på träd som skulle fällas.
Tanken var att filma ägg och ungar som mosas när träden avverkades. Detta trots att alla fåglar är fridlysta och inte får störas. Flera andra länder har förbud mot skogsbruk under häckningstid. TV-kanalen ville skapa debatt om det rimliga i att avverka under den mest intensiva häckningsperioden. Och man ville lyfta skogsägarnas ansvar i detta.
Det blev inget reportage eftersom fågelföräldrarna flyttar om en kameraman kommer kättrande i trädet. Och utan dramatiska bilder minskade nyhetsvärdet. Men flera intressanta frågor kvarstår. Här finns frågor om skogsägarnas kunskap. Och om alla fågelarter ska ha samma skydd. Men också hur det kommer sig att vi har ett skogsbruk som i princip varje dag riskerar att bryta mot lagen. Mycket motsägelsefullt är det, dessutom, att en del av dessa fridlysta fåglar samtidigt tidvis är jaktbart vilt.
Fyra skogsutredningar samtidigt.
Nu ska frågor om artskydd, skogsägarnas ansvar och framtida skogsbruk utredas grundligt. Inte mindre än fyra olika skogsutredningar kommer att avrapporteras innan årsskiftet.
Först ut är Svenska kyrkans skogsutredning som den 25 september ska lämna sin slutrapport. Den följs med stort intresse, eftersom just denna utredning är initierad av en stor markägare och inte av regeringen. Utredningen leds av den erfarne förre generaldirektören på Skogsstyrelsen och landshövdingen Göran Enander. Han ska försöka svara på vad som utgör ett kyrkligt hållbart skogsbruk. Och hur når man dit? Kyrkan är landets femte största markägare och de 13 stiften ansvarar för 469 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.
Näst på tur är den nya Miljömålsberedningen som under ledning av rutinerade Lars Tysklind ska avge en särskild rapport om skog. Den 2 december ska man ” föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald, samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF)”.
Det är inget enkelt uppdrag.Men Tysklind är rutinerad och ledde åren 2020-21 framgångsrikt det stora arbetet med den relevanta och läsvärda Artskyddsutredningen SOU 2021:51. Bland annat Kungliga Vetenskapsakademin konstaterade att ”detta är en gedigen och seriöst genomförd utredning och stödjer flertalet av de förslag som läggs fram”.
Pinsam hantering från regeringens sida
Men regeringens agerande efter remissomgången blev rent pinsamt. Istället för att respektfullt ta del av Tysklinds många vettiga förslag startar man nu istället en ny artskyddsutredning. Troligen kommer en internutredare föreslå att både skärpa artskydet för utsatta arter och mildra för andra mera vanliga. Ingen enkel uppgift förstås. Utredningen ska presentera sitt förslag den 31 december 2024.
Lite kul är sista stycket i pressmeddelandet om att: ”Regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till”. Jaha, allt annat vore väl orimligt. För det är väl endast inskränkningar i den lagliga markanvändningen som kan ersättas?
Den fjärde utredningen är den ”nya skogsutredningen” som ska utreda skogsbruket till 31 augusti 2025. Redan den 31 december 2024 ska man komma med ett delbetänkande. I en stor ATL-intervju kommenterar utredaren Göran Örlander dagens skogspolitik som bygger på ”frihet under ansvar”. Han menar att ”Skogspolitiken ska bygga på att man lägger mycket ansvar på skogsägaren. Då måste regelverk och hela politiken vara inriktad på det”. Ja. Det låter klokt att reda ut vilket ansvar vi skogsägare egentligen har. Helt klart är att det finns ett uttalat kunskapskrav på skogsägarna i 1993 års skogspolitiska beslut som gäller än idag.
Direktiven mer som en instruktion för önskat resultat
När man läser direktiven till de statliga utredningarna, känns dessa mer som en instruktion för vad utredningen ska komma fram till – i stället för att öppna upp och med nyfikenhet ta in nya rön från vetenskap och forskning. Både stat, näring och utredare måste hela tiden även snegla på vad som händer i Bryssel. Och det kommer kräva experthjälp.
Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat kritiserar därför 15 branschorganisationer regeringens nedskärningar inom Naturvårdsverket. Kritiken framförs i form av ett öppet brev. Bakgrunden till brevet är att mängder av beslut i Bryssel nu innebär behov av expertrådgivning till berörda företag. Det har ofta varit Naturvårdsverket som fått rollen som rådgivare. Så hur är läget i Bryssel så här veckan efter EU-valet?
I brevet nämner företagen bland annatden kommande förpackningsförordningen som bland annat ska förebygga och minska förpackningsavfall och öka återanvändning. Här finns även krav på retursystem och minskad mängd av onödiga förpackningar. Man vill även ha hjälp och stöd kring införandet av luftvårdsplaner och det revideradeindustriutsläppsdirektivetsamt genomförande av utsläppshandelsdirektivet.
Beslutad är redan LULUCF, denförordning som reglerar utsläpp och upptag från olika typer av markanvändning och sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska bindas i EU:s skogar till 2030. Sverige måste till år 2030 öka den årliga nettoinbindningen av koldioxid i landskapet (i första hand skogen) och skogsprodukter från idag kring 40 till i storleksordningen 48-49 miljoner ton.https://www.atl.nu/eu-tvingar-inte-sverige-att-minska-avverkningarna
Från och med 1 januari 2025 gäller även avskogningsförordningen: Den ersätter den tidigare timmerförordningen och innebär att det blir förbjudet att importera vissa råvaror, som trä till EU, om inte vissa miljökrav är uppfyllda.
Även taxonomin är beslutad och gäller och omfattar bland annat skogsbruket. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet.
Ännu mer lagar på gång från Bryssel
Annat som redan är beslutat ärden nyligen antagna ekodesignförordningen.
Men ännu mer väntar från Bryssel. Närmast på tur står en inplanerad omröstning den 17 juni av medlemsstaternas miljöministrar rörande Förordningen om restaurering av natur. Det handlar här om att restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030. Syftet är att minska förlusten av biologisk mångfald och säkerställa friska ekosystem.
EU vill även ha ett regelverk för Certifiering av kolkrediter: Man tänker sig ett frivilligt certifieringsramverk för åtgärder som binder koldioxid. Tanken är här att mängden koldioxidinlagring kan kvantifieras samt att inlagringen inte orsakar betydande skada för andra miljömål, som den biologiska mångfalden.
Bland mycket annat finns även ett planerat och kommande direktiv om hur miljöpåståenden fårkommuniceras (Green Claims).
Ja. Sammantaget kan man nog säga att hela havet stormar kring den svenska skogen. Bra då att inte träden vet om det utan växer som bäst just nu. Varje dag kommer det till ungefär en miljon nya kubikmeter virke! Det är väl då rimligt att en del av våra fina skogar skyddas, och att de som får brukas, vilket är merparten, brukas med tydliga och begripliga regler.
Faktaruta:
Enligt 4 § artskyddsförordningen är det förbjudet att:
1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar,
2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon,
3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och
4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
Halten av koldioxid ökade under våren snabbare än någonsin tidigare, till de hittills högsta nivåerna i mänsklighetens historia. Det rapporterar amerikanska NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, som gjort mätningar kontinuerligt sedan slutet av 1950-talet.
Under årets fyra första månader ökade koldioxid halten snabbare än någonsin. Medelkoncentrationen i maj 2024 var 426,9 ppm (parts per million) vilket var nästan 3 ppm mer än året innan. Det är också rekord för en tvåårsperiod, enligt NOAA och forskare vid Scripps Institution of Oceanography. När mätningarna startade i Mauna Loa på Hawaii år 1958 låg halten på 315 ppm.
Ökningen av koldioxid beror på utsläpp från mänskliga aktiviteter och förändrad landanvändning – och har som bekant lett till global uppvärmning som riskerar att överskrida Parisavtalets mål.
Den nuvarande utvecklingen är förenlig med ett scenario där den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader inom en snar framtid, säger Ralf Döscher, klimatforskare på SMHI.
Att koncentrationen ökat rekordmycket i år, beror enligt Ralf Döscher på fortsatt höga utsläpp och att biosfärens förmåga att ta upp koldioxid minskat. Detta eftersom väderfenomenet El Ninõ under 2023 och början av 2024 har lett till torrare förhållanden i tropikerna.
Är det rimligt att arkitekter, en yrkeskår med stort engagemang för klimatomställningen indirekt, via Svenskt Näringsliv, sponsrar det rakt motsatta?
Frågan, som redan tidigare ställts av arkitekter i klimatnätverket ACAN, har fått brännande aktualitet efter SMB:s avslöjande att Timbro fått pengar av klimatförnekande tankesmedjan Atlas Network.
– Ja, jag känner att vi inte talat klart om Timbro och om Innovationsföretagens indirekta stöd till Timbros aktiviteter, via medlemskapet i Svenskt Näringsliv.
Det säger arkitekten Tove Sjöberg, som driver eget arkitektkontor och är medlem i Architects Climate Action Network, ACAN Sverige, sedan starten 2018.
Hon och en kollega skrev i höstas ett pepprat inlägg i sin branschtidning Arkitekten och ifrågasatte om Innovationsföretagen, med 850 medlemsföretag inom arkitekt- och ingenjörssektorn, kan känna sig bekväma med sin huvudorganisation Svenskt Näringslivs hållning i klimatfrågan.
Hos Timbro hittar man kritik mot alla sorters klimatpolitik
Dels, framhöll de, för att Svenskt Näringsliv i sig självt driver en lam och motsägelsefull klimatagenda som inte helt håller sig i linje med vetenskapen.
Och dels för att SN:s dotterorganisation Timbro intar en desto ännu mer tydligt negativ uppfattning i frågan:
På Timbros hemsida går det att hitta kritik mot i princip alla sorters klimatpolitik: reduktionsplikt, EU:s green deal och subventioner till förnybar el. “Klimatet vinner på tillväxt” hävdas bestämt, en inte helt okontroversiell ståndpunkt, skrev de i tidningen Arkitekten.
De här uppfattningarna går att härleda till det mångåriga samarbetet mellan Timbro och Atlas Network, framhöll Tove Sjöberg och hennes kollega Anna Holst i sitt inlägg, och åberopade bland annat Supermiljöbloggens tidigare granskningar.
Nu har saken blivit än mer tillspetsad, anser Tove Sjöberg med anledning av SMB:s och Dagens ETC:s avslöjande nyligen. Vår nya granskning som publicerades den 4 juni visar bland annat att Atlas mottagit särskilda pengar från oljebolaget Exxon som i sin tur varit direkt destinerade till opinionsarbete mot klimatåtgärder i Sverige och Europa, utfört av Timbro.
”Svenskt Näringsliv inte alls representativa för vår bransch”
– Svenskt Näringslivs hållning är inte alls representativ för vår bransch vill jag säga. Men för att Innovationsföretagens medlemmar ska kunna sluta kollektivavtal måste man alltså bidra till den här sortens opinionsbildning? Jag menar att det är uppenbart att det Timbro säger påverkar vad regeringen gör och säger idag. Och Timbro är Svenskt Näringslivs dotterorganisation och finansieras av dem.
– Det är uppenbart att regeringen påverkas av vad Timbro säger, framhåller arkitekten Tove Sjöberg, som ifrågasätter kopplingen mellan Svenskt Näringsliv och tankesmedjan. Ännu mer gör hon det idag, efter SMB:s och ETC:s granskning.
– Det hela blir än värre när det även står klart att oljepengar varit inblandade. Jag skulle nu verkligen vilja veta om delar av Innovationsföretagens medlemsavgift till Svenskt Näringsliv går vidare på något sätt till Timbro.
Den frågan var uppe i de bådas inlägg i höstas. Det besvarades av Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lydahl, som bemötte deras synpunkter, dock utan att ha svar om förbundet indirekt stöder Timbros aktiviteter via sin medlemsavgift.
Den frågan kan hon inte heller ge SMB något svar på.
– Timbro har en historisk koppling till Svenskt Näringsliv, men agerar självständigt. Jag har personligen ingen kunskap om hur finansieringen går till, säger hon.
Elin Lydahl säger däremot rakt ut att Innovationsföretagen ”gör sitt yttersta för att Svenskt Näringsliv ska driva en mer progressiv klimatagenda.”
Ser du någon framgång för er påverkan, då?
– Vi hade ju en väldigt klar signal från det svenska folket i EU-valet, som jag hoppas påverkar våra makthavare att sätta fart i klimatarbetet.
Ja, fast om vi tittar mer på Svenskt Näringslivs agenda idag, ser du någon skillnad?
Företagens vilja att bidra i klimatarbetet måste tas till vara
– Jag skulle vilja säga att man nog talar lite tydligare om att man vill ha ett teknikneutralt energisystem, och inte enbart talar om kärnkraft. Och så uppmuntras sådant som energilagring via batterier och att tillståndsprocesser måste skyndas på. Innovationsföretagen är ett litet förbund, och nyttan är större för oss om vi kan få Svenskt Näringsliv med oss i frågor, än om vi skulle hoppa av och stå vid sidan om.
– Men jag vill betona att det är viktigt att man tar till vara på företagens vilja och ambition att spela en stor roll i klimatomställningen. Att göra som politikerna idag, att skjuta klimatmålen framåt i tiden, är inte ett effektivt sätt att få saker gjorda, säger Elin Lydahl.
Erik Jarlöv, arkitekt och vd på företaget Urban design, stämde in i kritiken mot Svenskt Näringsliv när saken diskuterades i höstas. Och skrev i en kommentar i branschtidningen att SN inte ska hävda att man representerar alla kollektivanslutna medlemsföretag i uttalanden som många av dem aldrig skulle skriva under på. Han hade tidigare vänt sig till SN:s vd Jan-Olof Jacke och påpekat detta utan att få något svar.
Inte överraskad över kopplingar till oljelobbyn
Jarlöv säger till SMB om vår granskning av Timbro att han ”inte blir överraskad att det finns sådana kopplingar, med tanke på hur klimatdebatt och -politik drivs från Timbro och Tidöpartierna.” Och tillägger att det är är sorgligt om Innovationsföretagen genom medlemsskap i Svenskt Näringsliv även kopplas till oljelobbyn. Han hoppas att branschorganisationen i så fall tar tydligt avstånd.
SMB har vänt sig till Svenskt Näringsliv och frågat hur organisationens ekonomiska kopplingar till Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur finansierar Timbro, ser ut. Sker någon regelbunden ekonomisk stöttning från moderorganisationens sida, till exempel?
Det finns ingen notering i Svenskt Näringslivs årsredovisning för år 2022 som tydligt visar att något driftsstöd, sponsring eller bidrag till Stiftelsen Fritt Näringsliv utgått. Det året alltså.
Däremot bildades Fritt Näringsliv år 2003 genom en avsevärd ekonomisk insats av Svenskt Näringsliv som gick in med ett stiftelsekapital på 300 miljoner kronor. Övrig instiftare var Näringslivets fond, Näfo, som bidrog med 30 miljoner. Vi inväntar svar och uppdaterar texten om besked inkommer.
Supermiljöbloggen har bett Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet i Sverige och numera en hållbarhetsprofil med lång erfarenhet från näringslivet, om en kommentar till EU-valet. Maria Wetterstrand arbetar idag som VD för public relation-företaget Miltton Europe i Bryssel.
Vad tänker du kring resultaten i de nordiska länderna?
– De nordiska länderna är dels mer EU-positiva än många andra, och därför kanske inte lika lättlurade av anti-EU-populism, dels mer framåt gällande miljö och klimat, och därför inte lika rädda för EU:s klimat- och miljöpolitik. Det gäller även näringslivet, de är mindre nationalistiska här och mer inriktade på grön omställning.
Vad kan förklaringen vara till att MP går fram i Sverige och att resultatet är så mycket högre än i riksdagsvalen?
– MP har en fördel av att miljö och klimat är högt prioriterat i EU-val, plus att ingen regeringsfråga spökar vilket gör att även väljare som definierar sig om höger eller liberala kan rösta på MP. Och inte minst: MP hade den bästa listan, med kändast kandidater som har stort förtroende i olika grupper. Det vet vi är viktigt i EU-val.
Hur ser du på det totala valresultatet i de 27 medlemsländerna – vad betyder valresultatet för möjligheten för en skarp klimatpolitik i EU?
– Jag är ganska orolig för EU:s möjligheter att driva en progressiv politik på något område alls den kommande mandatperioden, alltså inte bara gällande miljö- och klimat. Det kommer bli svåra låsningar i parlamentet, de högerpopulistiska har svårt att agera enat, samtidigt som de är många och därmed starka. De vill hellre stoppa förslag än vara konstruktiva. Allt hänger egentligen på om EPP (konservativa) väljer att samarbeta med de mer progressiva, som gröna och Renew, eller med populist- och extremhögern.
Något du vill tillägga?
– Det mesta av det som redan beslutats kommer att ligga kvar. Och det mesta av det har inte trätt i kraft ännu, d v s det kommer märkas först nu under de närmaste åren. Så det kommer nog inte kännas som att miljö- och klimatpolitiken tagit paus i praktiken.
Näringslivet är ofta i blickfånget för miljödebatten, och inte sällan beskrivet som ett hot. Samtidigt uttrycker många företagsrepresentanter att företag faktiskt även kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Joacim Sjöberg, VD på fastighetsbolaget Castellum, är en av dem. SMB har intervjuat honom för att höra mer om Castellums hållbarhetsarbete, vilka utmaningar han ser framöver och vad han tror skulle kunna bidra till ett grönare näringsliv.
Castellum är ett företag som profilerar sig som hållbart, vilket är det inledande temat för intervjun – hur lyckas man med den profilen? Joacim förklarar att hållbarhet inte är en enmansshow, det är något man arbetar med på alla nivåer. Han säger att de bland annat har en skicklig hållbarhetschef och integrerar hållbarhet i företagets strategi och kultur. Han beskriver även ett stort engagemang bland medarbetare, ledning och styrelse.
– Jag tror att det börjar med den engagerade styrelsen och ledningen som under många år har fattat beslut som pekar åt samma håll. Sedan 2007 har Castellum lyckats minska sina utsläpp med 70 procent och energianvändningen med 30 procent. Idag ligger vår energianvändning 50 procent under branschsnittet i Sverige per kvadratmeter.
Joacim pratar om att det handlar om att skapa värde, och även olika slags värden.
– För Castellum handlar hållbarhet om mer än att bara följa trender – det är en djupt rotad del av företagskulturen. Vi tror att hållbarhet skapar värde över tid. Kortfattat kan det leda till lägre finansieringskostnader, bättre aktiekursutveckling och att vi får en miljöpremie på våra fastigheter. Det gör oss även mer attraktiva för unga, engagerade medarbetare.
Långsiktigt och konsekvent arbete
Joacim berättar att ett av de mest avgörande stegen Castellum tagit är att införa Science Based Targets. Det är vetenskapligt baserade mål för att minska växthusgasutsläpp i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader Celsius. Han säger att det visar på företagets engagemang för vetenskapligt baserade klimatmål.
Han beskriver även hur solenergi är del av Castellums klimatsatsningar.
– Vi har satsat mycket på solenergi. Redan 2023 nådde vi vårt mål om att ha 100 solcellsanläggningar, vilket vi hade planerat till 2025. Nu har vi 110 solcellsanläggningar som producerar ungefär 18 procent av all elen vi använder.
Han säger att det är den här typen av långsiktigt och konsekvent arbete som gjort att Castellum flera gånger blivit rankade i Dow Jones Sustainability Index. Där listas enbart de inom varje bransch som är bäst på hållbarhet. Castellum är det enda nordiska fastighetsbolaget som hittills kvalificerats för indexet.
Drivkrafter och motivationer
Joacim berättar att han själv är personligt engagerad i hållbarhetsfrågorna.
– Hållbarhet är väldigt viktigt för mig personligen. Jag ser effekterna av klimatförändringarna och det driver mig att göra det jag kan för att lämna över en bättre värld till nästa generation.
Han beskriver hur han själv ser tecken på klimatförändringarna och att det oroar honom.
– Jag spenderar mycket tid i fjällen och har sett hur glaciärer och snöfält krymper år för år. Dessa förändringar är inte bara statistik för mig, de är verkliga och påtagliga. I södra Sverige där jag har mina rötter försvinner stränder och hus riskerar att falla i havet vid kraftiga stormar. Dessa händelser är direkta konsekvenser av klimatförändringarna och de påverkar mig väldigt mycket.
Samtidigt vill Joacim tydliggöra att han själv inte är vad han kallar “någon Moder Teresa”. Han säger att han inte alltid lever som han lär och skulle kunna göra mer.
– Jag kanske inte lever ett helt koldioxidneutralt liv, men jag försöker göra så mycket jag kan både personligen och i mitt ledarskap för Castellum. Att skicka en signal internt om att hållbarhet är viktigt och att vi kan göra mycket med den teknik som redan finns idag är en del av min dagliga arbetsuppgift.
Lönsamhet i centrum
Men det är inte bara personliga övertygelser som driver Castellums hållbarhetsarbete framåt. Joacim betonar flera gånger att företagets hållbarhetsarbete är starkt förankrat i affärsmässiga motiv.
– Det är avgörande att vårt hållbarhetsarbete är lönsamt. Vi ser att hållbara investeringar ofta leder till lägre driftskostnader och högre långsiktig värdetillväxt. Men vi måste också vara realistiska – kunder är inte alltid beredda att betala extra för hållbara lösningar.
Han nämner särskilt att alltför låga hållbarhetskrav ställs i offentliga upphandlingar.
– Tyvärr är det många kunder, särskilt inom offentlig sektor, som inte är beredda att betala extra för hållbara lösningar. Det finns ett stort gap mellan vad vi kan erbjuda i form av miljöprestanda och vad kunderna är villiga att betala för.
– En viktig politisk fråga är därför att tillåta och uppmuntra hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar inom hela EU. Det skulle sätta turbo på omställningen. Det är avgörande att vi får stöd från politiker för att kunna fortsätta vårt hållbarhetsarbete. Hårdare hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar skulle göra stor skillnad.
Joacim vill inte göra några politiska ställningstaganden, men beskriver ändå hur politiker och samhället skulle kunna bidra mer för att göra näringslivet grönare.
Utmaningar och behov av förändringar
Trots Castellums framgångar säger Joacim att det finns stora utmaningar kvar. En stor utmaning handlar om att göra redan existerande fastigheter mer hållbara, en annan är att bygga fastigheter som ska hålla 100 år framåt.
– Tiden är en stor utmaning eftersom många byggnader är avsedda att stå i över 100 år. Det tar tid att uppgradera ett stort fastighetsbestånd. Många av Castellums fastigheter är byggda för att hålla länge, att anpassa dem till moderna hållbarhetsstandarder är en komplex och tidskrävande process. Vi kan inte bara byta ut gamla fönster eller ventilationssystem över en natt. Dessa åtgärder kräver noggrann planering och betydande investeringar. Dessutom är det resurskrävande att byta ut exempelvis gamla fönster även om nya bidrar till lägre energiåtgång i fastigheten.
En annan utmaning som Joacim beskriver handlar om själva byggnadsmaterialen.
– Materialindustrins omställning är helt avgörande. Fossilfritt stål och betong kommer att ha stor betydelse. För att verkligen kunna bygga hållbart behöver fastighetsbranschen tillgång till material som inte bidrar till stora koldioxidutsläpp vid tillverkning. Vi gör också mycket med digitalisering, smarta system och energilagring för att effektivisera våra byggnader, men materialfrågan är den stora utmaningen.
Polariseringens faror
Joacim uttrycker särskild oro över den ökade polariseringen inom hållbarhetsdebatten.
– Jag är väldigt bekymrad över den polarisering som finns inom hållbarhetsdebatten. Det finns en tendens att sätta näringslivet i motsatsförhållande till hållbarhet, som om de två inte kan gå hand i hand. Många företag vill verkligen göra gott och har höga ambitioner inom hållbarhet. Det är olyckligt att vi ibland målas upp som de onda.
Han påpekar även att denna polarisering kan skapa onödiga hinder för företag som faktiskt strävar efter att vara en del av lösningen på miljöproblemen. Joacim betonar dock att hållbarhetsarbetet kräver ett samarbete mellan alla samhällsaktörer.
– Det är viktigt att vi alla arbetar tillsammans för att nå hållbarhetsmålen. Polariseringen skadar mer än den hjälper. När hållbarhetsfrågor blir föremål för politisk strid, förlorar vi värdefull tid och resurser som istället kunde användas för att göra verkliga framsteg.
För honom är det också en fråga om förutsägbarhet och stabilitet.
– Vi behöver förutsägbarhet och en enhetlig spelplan för att kunna göra de investeringar som krävs för att bli mer hållbara. Om regler och riktlinjer ständigt förändras på grund av politisk oenighet, blir det mycket svårare för företag att planera och genomföra långsiktiga hållbarhetsstrategier.
– Bra förslag från alla politiska håll bör beaktas, oavsett var de kommer ifrån. Vi behöver lyssna på varandra och samarbeta för att hitta de bästa lösningarna.
Han betonar att företag kan vara kraftfulla allierade i kampen mot klimatförändringar om de ges rätt förutsättningar.
– Vi har resurserna, innovationen och viljan att göra skillnad. Men för att verkligen kunna bidra behöver vi stöd och inte motstånd. Polariseringen måste minska och ersättas av en vilja att förstå och samarbeta.
Joacim tror att en av nycklarna till att minska polariseringen är att erkänna att hållbarhet och ekonomisk lönsamhet inte är motsatser, utan kan förstärka varandra.
Framtidsvisionen: Bli ett ledande bolag i Europa
När Joacim blickar framåt ser han en framtid där Castellum fortsätter att leda vägen inom hållbarhetsarbete, inte bara i Sverige utan i hela Europa.
– Min vision är att vi fortsätter vara ett ledande fastighetsbolag i Europa, att vi har fler klimatneutrala byggnader och att vi utnyttjar modern teknik för att bättre styra energiförbrukningen.
Men Joacims vision sträcker sig bortom tekniska innovationer. Han ser en framtid där hållbarhet är en integrerad del av hela samhällsstrukturen.
– Vi måste tänka långsiktigt och holistiskt. Hur vi bygger och förvaltar våra fastigheter påverkar inte bara oss som företag utan hela samhället. Vi vill vara en god samhällsmedborgare och bidra till en hållbar utveckling på alla plan.
För att uppnå detta tror Joacim på vikten av samarbete och delad kunskap.
– Vi måste fortsätta att dela våra insikter och lära av andra. Samarbete med andra företag, forskare och myndigheter är avgörande för att driva fram de innovationer och förändringar som behövs.
Klädföretaget Gina Tricot lovar sina kunder en skog genom satsningen ”Gina Tricot Forest”, men löftet håller inte måttet. Skogsarealen är så liten att den inte ens räknas som en skog, rapporterar SVT Nyheter Väst.
År 2022 lanserade Gina Tricot en kampanj som skulle främja biologisk mångfald. Influencern Bianca Ingrosso blev ansiktet utåt för initiativet, som skulle innefatta en skog i företagets namn. Men enligt SVT Nyheter Västs granskning stämmer inte kampanjen överens med verkligheten.
Skogen, belägen i danska Kalundborg, ägs av 150 privatpersoner och över 20 företag – Gina Tricot äger endast 503 av de 17 600 planterade träden. Dessutom, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation måste en skog vara minst 0,5 hektar för att klassas som en skog. Gina Tricots ”skog” är endast 0,16 hektar.
SVT Nyheter Väst anser att det här väcker frågor om företags ansvar och transparens i marknadsföring. Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet säger i ett uttalande till SVT att det här luktar greenwashing. SMB vidareutvecklar – det här är själva definitionan av greenwashing: överdrivet, falskt och vilseledande.
Miljöpartiet går starkt framåt i EU-valet och blir tredje största parti, enligt Valmyndighetens besked på söndagkvällen. Ännu större är Vänsterpartiets framgång. Samtidigt backar Sverigedemokraterna för första gången i ett val. Men den svenska trenden avviker starkt från många andra EU-länder.
Den sannolikt absolut största skrällen under parlamentsvalets sista kväll inträffade redan innan vallokalerna på kontinenten stängt. Frankrikes president Emanuel Macron utlyste nyval till parlamentet när det stod klart att det franska ytterhögerpartiet Nationell Samling spås bli dubbelt så stort som hans eget parti liberalerna.
SVT:s stora valundersökning visade tidigt framgång för MP och tillbakagång för SD. Val:un bygger på intervjuer efter avgivna röster från cirka 10 000 personer i 160 vallokaler, både förtida röster och de som avgavs under valdagen.
Siffrorna visar en stark uppgång för de gröna, som segar sig förbi Sverigedemokraterna som tredje största parti. SD:s nedgång är liten, men psykologiskt är den sannolikt inte utan betydelse då den skulle vara den första som partiet registrerat sedan det ställde upp i val överhuvudtaget.
Vänsterpartiets uppgång är dock ännu större än MP:s och partiet noterar sin största valframgång på många år.
Liberalerna klarar sig kvar i Europaparlamentet, och noterat rentav en liten uppgång med några tiondels procent. Centern noterar en stor tillbakagång med 3,6 procent men behåller sina två mandat. Partiet har i många opinionsmätningar före valet haft sämre siffror än så och lät inte alltför nedslagna i kommentarerna under kvällen.
Så här utfaller de svenska rösterna enligt Valmyndighetens besked kl 23. Inom parentes uppgång eller nedgång jämfört med förra valet. Halvfet siffra anger antalet mandat i EU-parlamentet.
Socialdemokraterna: 25,1 (+1,6) 5
Moderaterna: 17,3 (+0,5) 4
Miljöpartiet: 13,6 (+2,1) 3
Sverigedemokraterna: 13,4 (-1,9) 3
Vänsterpartiet: 11,1 (+4,3) 2
Centerpartiet: 7,2 (-3,6) 2
Kristdemokraterna: 5,7 (-2,9) 1
Liberalerna: 4,3 (+0,5) 1
Valmyndighetens besked utgör inte det slutliga resultatet, då ett antal valdistrikt ännu inte var färdigräknade kl 23. På Valmyndighetens länk, se här, uppdateras rösträkningen fram till slutresultatet presenteras onsdagen den 12 juni.
Trenden i Tyskland, Holland, Österrike och flera andra länder pekade under söndagskvällen på förluster för de gröna, röda, socialdemokratiska och liberala grupperna i parlamentet. De konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP förblir störst med en liten uppgång. På den yttersta högerkanten ökar stödet, men splittringen är stor mellan partierna, och det är oklart om framgångarna kan leda till stabila nya partigrupper.
Den traditionella majoriteten i Europaparlamentet sedan många år, kristdemokratiska EPP, liberala Renew och Socialdemokratiska gruppen består, trots stora framgångar för ytterhögern i en europeisk sammanräkning. Det återstår att se hur partigruppern resonerar sig samman om kommande samarbete. Något som kommer att vara avgörande när EU:s regeringschef – det vill säga kommissionens ordförande ska väljas för en ny femårsperiod
En ny utredning om artskydd ska tillsättas av Klimat- och näringslivsdepartementet. Den ska föreslå regleringar i miljöbalken gällande bestämmelserna kring fridlysta arterochrådighetsinskränkningar för markägare.
I vissa fall ger dagens artskyddsregler orimliga konsekvenser för markägare, anser regeringen. Markägaren ska få ersättning för tillämpning av artskyddsreglerna, men processen kan vara både lång och oförutsägbar.
Regeringen anser att de nationella fridlysningsbestämmelserna ska bara kunna gälla för de mest skyddsvärda arterna samt på nationell nivå, i syfte att försvåra de begränsningarna i markanvändning som sker till följd av regleringarna. Den fridlysta knäroten är ett exempel på en art “som inte är tillräckligt hotad” för att omfattas av bestämmelserna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
“Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar,” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i pressmeddelandet.
Markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar som sker till följd av artskyddet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att det är glädjande att de äntligen tar itu med detta orättvisa system.
Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser kring artskydd, bland annat gällande fåglar och fridlysta arter. EU-domstolen har underkänt Sveriges tillämpning av den nuvarande artskyddsförordningen, och kritiken kommer även från miljörörelsens håll. SMB har tidigare rapporterat om exempel där förordningen inte fungerar i praktiken, bland annat i vintras när ett skogsområde med fridlysta arter avverkades i Östergötland. Den nya utredningen tillsätts av Klimat- och näringslivsdepartementet och ska vara klar senast 31 december i år.
Det är hög tid att brygga glappen mellan väljarnas vilja, politikernas ambitionsnivå och vad planeten behöver. Första steget är att EU-valet blir ett framgångsval för klimatet. Tänk om politikerna kunde tävla om att vara bäst för klimatet, skriver SMB:s krönikör Annie Croona i veckans inspel.
Krönika I dag är det val till Europaparlamentet. Om några timmar vet vi om resultatet blir en vinst för högerextrema krafter, eller en vinst för klimatet.
Sverigedemokraterna har gjort sitt yttersta för att få valet att inte handla om klimatet. I stället har de lanserat en valkampanj som handlar om att bygga murar. I EU-parlamentet har de varit klart sämst för klimatet och miljön av alla svenska partier 2019–2014, visar Naturskyddsföreningens analys.
Men även andra partier har visat imponerande lite engagemang för såväl klimat som miljö. Tittar man på till exempel Kristdemokraternas och Moderaternas kommunikation är det svårt att tro att klimatkrisen ens existerar, än mindre att kampen mot klimatförändringarna är svenskarnas viktigaste valfråga.
I fjol träffades konservativa partiers högsta ledare på ett möte i Bryssel. En av dem var Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för Moderaterna. Där enades man om följande: ett totalstopp för ny miljölagstiftning. EPP är EU-parlamentets största grupp och där ingår inte bara Moderaterna, utan också Kristdemokraterna.
Årets val präglas inte bara av ett enormt glapp, utan två. Föreställ dig tre punkter på ett papper.
En punkt, placerad längst till vänster, är vad politikerna vill. Nästa punkt ligger till höger om politikernas ambitioner och motsvarar befolkningens, väljarnas, vilja. Och längst till höger: vad vi faktiskt behöver göra. Planetens vilja.
Det är inget mindre än ett enormt svek att politikerna inte ser det som sin främsta uppgift att överbrygga de där glappen. Ingen fråga har varit viktigare, inga potentiella konsekvenser har varit mer förödande.
Men politikerna gömmer sig bakom “folklig acceptans”, trots att politiken inte är i närheten av vad väljarna önskar, och trots att det väljarna önskar inte är tillräckligt. Vi behöver politiska ledare, inte politiska spelare.
För att det ska ske måste partierna sluta låtsas som om förändringen är oundviklig. De måste sluta göra en politisk poäng när andra, mer klimatambitiösa partier är ärliga och försöker leda vägen.
Men i dag är det beteendet närmast standard. När till exempel Miljöpartiet presenterar fullt rimliga klimatreformer passar andra partier – till och med Socialdemokraterna nu för tiden – på att påpeka: “Sådana är uppoffringar minsann inte nödvändiga, de slipper ni om ni röstar med oss”.
Det är som sagt en annan fråga som, helt enligt ytterhögerns plan, tar fokus från klimatet: invandring. Det är ifrågasatt asylrätt, det är fler utvisningar, det är tuffare straff, och förslagen presenteras inte sällan med en rasistisk underton.
Ironiskt nog är det här en fråga där varje förslag tycks trigga partierna att bli lite mer främlingsfientliga, som om det vore en tävling om vem som kan vara mest nationalist. Det är oundvikligt att dra paralleller till klimatet, där en helt annan ordning tycks råda. Varför tävlar partierna om att vara främlingsfientliga, men inte om att rädda planeten?
Klimatet är inte en fråga som andra. Ja, klimatomställningen kommer att innebära förändringar. Nej, den kommer inte alltid vara rolig eller enkel. Men den är nödvändig. Ju längre vi väntar, desto jobbigare blir det.
Vi måste komma förbi den puckeln, den där vi står och gnabbas nu: där politiker i stället för att berätta för väljarna hur det nya livet ska se ut, och presentera politik därefter, slåss om att vara så medgörliga som möjligt. Trots att väljarna vill mer än det politikerna levererar just nu.
I dag är det EU-val. Låt inte högerextrema krafter göra det till ett val om att bygga murar. Låt det bli ett val om klimatet, låt det bli ett framgångsval för klimatet. Kanske är det vårt sista val där ordet framgång fortfarande finns på kartan. Snart handlar det bara om överlevnad.
Klimat- och miljöpolitiken står på spel i EU-valet. Att skydda miljön är att skydda oss själva: naturen fyller våra mest grundläggande behov. EU är på många sätt en föregångare på miljöområdet, men inte alla kandidater till EU-parlamentet kommer att vilja behålla gjorda framsteg. Det skriver fyra forskare i organisationen Researchers Desk i ett debattinlägg alldeles före valet.
***************
Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är författarnas egna.
***************
DEBATT Under förra mandatperioden tog EU flera viktiga steg. Den gröna given, med lagstiftningspaketet Fit for 55 antogs 2019 med syfte att göra Europa till en klimatneutral region 2050. Fit for 55-paketet innehåller åtgärder för energi, transporter, byggnader, markanvändning och industri. Det omfattar reformer av EU:s utsläppshandelssystem (ETS), införande av ett nytt utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter (ETS2), skärpta utsläppsnormer för fordon och initiativ för energieffektivitet och förnybar energi, samt åtgärder för resurseffektivitet och cirkularitet.
Förordningar för avfallshantering har minskat avfallsdeponeringen i EU från 38 procent år 2018, till 21 procent idag. EU har vidtagit åtgärder mot plastförorening. Naturrestaureringslagen antogs för att bromsa förlusten av biologisk mångfald, men stoppades i ministerrådet och dess status är nu osäker. Beslutet om utfasning av bilar med förbränningsmotor är ett viktigt steg mot minskad klimatpåverkan. Revideringar av direktivet om luftkvalitet och införandet av Euro 7-förordningen har bidragit till förbättrad luftkvalitet, vilket kommer spara många liv.
Bakslag hotar efter att EU varit på rätt väg
EU har varit på rätt väg under den senaste mandatperioden, men nu hotar ett bakslag. Våra svenska partier har röstat olika i de viktiga frågor vi talat om här. I tabellen presenteras hur de röstade i följande frågor:
Okt -2021, om EU:s från jordtill bord-strategi stödde framtagandet av en hållbar gemensam livsmedelspolitik för minskad miljöpåverkan, högre livsmedelssäkerhet och hälsosammare mat.
Feb -2023, om CO2-utsläppsnormer för bilar fastställde en utfasning av fossilbränsledrivna privata fordon från 2035.
Apr -2023, etablerade ett nytt system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader (ETS2) för att minska utsläppen.
Feb -2024, om en lag för naturrestaurering krävde att EU:s medlemsländer ska återställa minst 30 procent av livsmiljöerna i dåligt skick till 2030, 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050 för att bromsa förlusten av biologisk mångfald.
Feb -2024, om luftkvalitet införde strängare gränsvärden för flera ämnen till 2030 för bättre luftkvalitet.
Apr -2024, om förpackningar och förpackningsavfall införde restriktioner för vissa förpackningar för att minska plastföroreningarna.
Parti
Grupp
Ledamot
Jord
Bilar
ETS2
Natur
Luft
Pack
SD
ECR
LUNDGREN
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
FÖR
FÖR
SD
ECR
NISSINEN/STEGRUD1
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
SD
ECR
WEIMERS
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
EMOT
KD2
EPP
SKYTTEDAL
FÖR
FÖR
EMOT
EMOT
EMOT
KD
EPP
LEGA
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
M
EPP
KOKALARI
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
M
EPP
POLFJÄRD
FÖR
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
M
EPP
TOBÉ
FÖR
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
M
EPP
WARBORN
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
MP
Greens/EFA
DALUNDE
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
MP
Greens/EFA
HOLMGREN
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
MP
Greens/EFA
KUHNKE
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
V
GUE/NGL
BJÖRK
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
C
RE
AL-SAHLANI
FÖR
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
EMOT
C
RE
WIESNER
FÖR
FÖR
FÖR
EMOT
FÖR
EMOT
L
RE
KARLSBRO
EMOT
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
S
S&D
DE BASSO
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
S
S&D
FRITZON
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
S
S&D
GLANZELIUS/ BERGKVIST2
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
S
S&D
INCIR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
S
S&D
OHLSSON
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
FÖR
1 Nissinen ersatte Stegrud. 2Lämnade feb 2024 KD, gick i april med i Folklistan. / 3 Glanzelius ersatte Bergkvist. Gult: ledamoten avstod/röstade inte.
Vad som händer med klimatet, den biologiska mångfalden och miljön påverkar framtiden. Nu står politiken och väger. Hur du röstar spelar roll.
Kristina Boréus, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, Uppsala universitet och Institutet för framtidsstudier
Cecilia Lalander, docent i teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Sebastian Sobek, professor i biologi, Uppsala universitet
Under onsdagen demonstrerade flera aktivister från aktivistnätverket och upproret Extinction Rebellion utanför Timbros kontor på Kungsgatan i Stockholm. Detta som en reaktion på avslöjandet av Supermiljöbloggen och Dagens ETC att Svenskt Näringslivs tankesmedja tog emot pengar av oljebolaget Exxon Mobil.
– Det är uppenbart att oljejättarnas påverkanskampanjer gett resultat. Under flera decennier har Timbro publicerat artiklar som på olika sätt förminskar eller förvanskar klimatläget samt försöker misskreditera klimataktivister. Och likt papegojor har sedan ledande moderata politiker och andra upprepat mycket av detta. Konsekvensen syns i dagens urspårade klimatpolitik som leder till ökade utsläpp och accelererande uppvärmning! Det är en självklarhet att den här typen av samarbeten behöver upphöra, säger Janine O’Keeffe, en av de deltagande aktivisterna.
Till SMB säger Extinction Rebellion att demonstrationen pågick under en kortare period under onsdagen. Aktivisterna höll flera tal som hördes ut över Kungstorget i Stockholm. De uppmanade anställda på Timbro att komma ner och prata med dem, en invit som opinionsbildarna valde att inte svara på.
Aktivisterna valde att utföra aktionen utanför lokalerna på Kungsgatan som en följd Supermiljöbloggens och Dagens ETC:s avslöjande om att Timbro tagit emot oljepengar och bedrivit påverkansarbete för att bromsa Sveriges klimatomställning.
Vad var demonstrationens budskap?
– Att ovanstående är helt oacceptabelt och fullständigt förödande för möjligheterna att dämpa istället för att accelerera klimatkatastrofen, vilket kostar oräkneliga människoliv. Syftet var att ställa Timbro till svars och att hänga ut dem och informera allmänheten om hur skadliga Timbro och Moderaterna är för liv och hälsa, säger Peter Forsberg, en annan av de deltagande aktivisterna.
Timbro kan inte ges mer utrymme i klimat- och miljöfrågor, varken i media eller i politiken. Supermiljöbloggen, med hjälp av Dagens ETC, har nu visat att det stora mediala, ekonomiska och samhällspolitiska utrymme Timbro har haft nu borde vara lika med noll. Allt annat är omotiverat.
Ledare Tidigare i veckan publicerade Supermiljöbloggen och Dagens ETC en gemensam granskning efter att vi kommit över och gått igenom hundratals mail, fax och kopior på transaktioner mellan Timbro, Exxon Mobil och det globala tankesmedjenätverket Atlas Network. Exxon är oljejätten som aktivt dolt de mycket precisa slutsatser deras interna expertgrupp drog om klimatförändringarna och dess eskalation, för att istället spendera hundratals miljoner för att förneka, förvilla och fördröja klimatågärder. Atlas är sannolikt världens mest klimatdestruktiva opinionsnätverk. Timbro är Svenskt Näringslivs – tillika Sveriges mest inflytelserika – tankesmedja.
Granskningen visar, bland annat, att Timbro under slutet av nittiotalet mottog hundratusentals kronor från Exxon via Atlas för att gå Exxons klimatärenden och att Moderaternas klimatpolitik därefter lades om. Timbros har till oss bekräftat att deras samverkan med och medlemskap i Atlas fortlöper än idag. Tillsammans med SMB:s tidigare granskningar är det tydligt att Timbro, och därmed i förlängningen även huvudorganisationen Svenskt Näringsliv, systematiskt understött och bidragit till oljeindustrins och delar av storindustrins förnekande, förtigande och förvillande i klimatfrågan.
Ett moraliskt lågvattenmärke
Dessutom har vi svart på vitt visat att Timbro deltagit i att agera enorm klimatbromskloss i ett historiskt väldigt viktigt skede.
När Carl Bildt och Gunnar Hökmark 1991 kallade klimatförändringarna för ”en ödesfråga för vår planet” drev de på för en skyndsam omställning och var på rätt sida av historien. Sedan blev Exxon och Atlas fossila budskap en del av Timbro och Moderaternas klimatpolitik gick i en helt annan riktning. Nu står vi på randen till att passera 1,5-gradersgränsen, vilket kommer att innebära fruktansvärda konsekvenser för mänskligt liv.
De har således aktivt bidragit till att allvarligt försämra möjligheten för mänskligheten att undanröja ett av de absolut farligaste hoten mot framtiden för såväl oss själva som stora delar av jordens växt- och djurliv. Det är ett mycket grovt framtidsförräderi, ett moraliskt lågvattenmärke av sämsta slag.
Våra granskningar visar hur välutvecklat nätverket kring Timbro, vissa medier och partier är, och hur många människor som beståtts utbildning och coachning inom de amerikanska nätverken målmedvetet och ihärdigt på sina senare samhällsposter kunnat sprida klimatförvillelse – och i en del fall slungat vulgära angrepp på miljö- och klimataktiva personer.
Med detta följer frågan: Varför ska den här typen av opinionsbildning och påverkansarbete med dolda intentioner ges förtroende och politiskt utrymme i samhällsdebatten? Med hjälp av Dagens ETC har vi på Supermiljöbloggen – en liten och fullständigt ideell oberoende miljöwebbtidning – visat att det stora mediala, ekonomiska och samhällspolitiska förtroendekapital och utrymme Timbro har haft nu borde vara lika med noll. Allt annat är omotiverat.
Ingen liknande finansiering för planeten
Och allmänheten verkar hålla med oss. Årets Anseendeindex för svenska organisationer publicerades förra veckan av undersökningsföretaget Verian. Av 38 undersökta organisationer hamnar Timbro på nästjumboplats: endast åtta procent av allmänheten har tilltro till den klimatförvillande tankesmedjan. Detta belyser i sin tur det fördolda som präglar Timbro: få känner till dem, färre bryr sig om dem, men ändå ges de medialt utrymme och politisk makt. Det är även ett demokratiskt problem.
Journalisten, aktivisten och författaren tillika en av världens främsta miljökämpar, George Monbiot på brittiska tidningen The Guardian, kallar Atlas medlemmar inte för thinktanks utan för junktanks (skräpsmedjor) som tar emot pengar från högerextrema miljardärer, oljejättar, kolbranschen och tobaksindustrin.
Dessa skräpsmedjor tjänar ytterst specifika intressen och går ytterst specifika ärenden. Det finns inget demokratiskt i detta. Det är en självuppfyllande och samhällsfarlig cirkel: skräpsmedjorna får pengar för att tjäna specifika intressen. Dessa intressen stärks genom att deras specifika budskap sprids och får fäste, genom att miljölagstiftning och annan typ av reglerande lagstiftning luckras upp, genom att specifika intressen får mer samhällspolitisk makt. Summan av detta blir att dessa specifika intressen tjänar mer pengar. Då kan de i sin tur ge ännu mer pengar till de klimatförvillande skräpsmedjorna och dess kombattanter. Och cirkeln fortsätter.
Det finns ingen liknande typ av finansiering för klimatet och miljön, för civilisationen som vi känner den och dess fortsatta frodande. I denna bemärkelse är det David mot Goliat.
Timbro visar inget intresse av att städa upp
Som Aktuellt Hållbarhets Pernilla Strid påpekade gällande vår granskning: att klimatförändringarna fortsätter att eskalera beror inte på bristande forskning eller på en avsaknad av kraftfulla åtgärder att ta till. Det beror på att politiker inte fattar de nödvändiga besluten, och i förlängningen på att sådana som Atlas och Timbro tillåts dolt penetrera maktens korridorer.
Timbro och Svenskt Näringsliv är i tal till oss tydliga med att klimatutsläppen måste ner och att omställningen till ett hållbart samhälle måste göras. De säger det, men samtidigt sitter före detta timbroiter på de absolut tyngsta positionerna i regeringen och aktivt bromsar Sveriges klimatomställning. De visar heller inte upp någon form av ångerfullhet eller vilja till avståndstagande från deras förflutna, utan är endast måna om att påtala att oljepengar minsann inte tas emot idag. De visar inget intresse av att ‘städa upp’ eller förklara vad som har hänt och varför oljepengarna togs emot. Dessutom kvarstår samarbetet med, och medlemskapet i, Atlas Network.
Slut på Timbros förtorendekapital
Timbros klimat- och miljöförslag är också otillräckliga, även om exempelvis deras opinionsbildande för bilfria städer är bra. Men när Timbros ‘klimat- och miljöexpert’ Simon Vakter menar att Klimatpolitiska rådet – efter att de underkänt Timbro-regeringens klimatpolitik – inte förstår borgerlig klimatpolitik illustrerar det snarare den förda och föreslagna politikens totala otillräcklighet för att rädda livet som vi känner det. Vi ser detta hos Timbro själva. Vi ser det även när Timbro-associerade politiker röstar i EU, när högerkonservativa partiers klimatpolitik rankas och granskas av civilsamhället och av vetenskapen, när den Timbro-utbildade klimat- och miljöministern presenterar en klimathandlingsplan som bryter mot internationella klimatavtal och mot Sveriges klimatlag, när Timbro-regeringen ökar utsläppen. Det går att se hur tråden löper.
Det är en sak vad man säger, det viktiga är vad man gör. Brådskan med klimatet (och övriga överskridna planetära gränser) är alldeles för stor för att Timbro kan få lov att fortsatt ha ett medialt och politiskt förtroendekapital värt att nämna.
Sociala medier kokar av inlägg från företagare efter publiceringen av SMB:s och ETC:s stora granskning av Timbros samarbete med oljefinansierade Atlas Network. SMB har samlat några exempel – och intervjuar även två framstående näringslivsprofiler med höga krav på klimatåtgärder för att få deras syn på vad som framkommit.
Ingmar Rentzhog, grundare av den globala medieplattformen för climate action ”We don’t have time” trycker ofta på för att både näringslivet och politiken ska bli mer offensiva i klimatfrågan.
SMB ber honom kommentera uppgifterna i SMB:s och Dagens ETC:s granskning och vad dagens företrädare för Svenskt Näringsliv och Timbro sagt med anledning av denna.
– Jag är faktiskt inte ett dugg förvånad att det finns historiska kopplingar till de som har makt i Sverige och till oljelobbying. Det är värt att notera att den som har makt blir påverkad av dessa intressen. Oljebolagens inflytande finns över hela det politiska fältet.
– Och det är också viktigt att veta att de som tar emot pengar inte nödvändigtvis vet att dessa kommer från oljeintressen. Det är en mycket dold påverkan från deras sida. Så att det har skett här är inte nödvändigtvis ett tecken på ont uppsåt.
Undersök var pengarna kommer från!
Därför, påpekar Rentzhog, måste alla som har makt se till att undersöka varifrån pengar man får kommer, och att det finns policies för hur kontrollen ska se ut.
Både Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson och Timbros vd PM Nilsson har i sina kommentarer till vår granskning sagt att klimatomställningen är ett prioriterat område för Svenskt Näringsliv och Timbro, vilket Ingmar Rentzhog noterar:
– Det är jättebra att man säger så, det gläder mig.
SMB har även frågat Nina Ekelund, generalsekretaren för Hagainitiativet, ett nätverk av större företag i Sverige om hennes uppfattning. Hagainitiativets medlemsföretags produktion står för inte oansenliga sju procent av landets BNP, och nätverket har mottot att näringslivet kan blomstra och vara lönsamt, utan klimatpåverkan.
Men då måste stora satsningar till, vilket Ekelund inskärper i en skriftlig kommentar till SMB:
Det får inte råda några som helst tveksamheter om att den gröna omställningen är prioriterad. Vi ser att företag satsar stora resurser i omställningen då de ser att det stärker deras konkurrenskraft. Att gå tillbaka till en fossilbaserad ekonomi är inte ett alternativ. Det politiska ledarskapet måste vara kristallklart om att den gröna omställningen är här för att stanna och ytterligare behöver växlas upp, framhåller Ekelund.
Inom sociala medier har debatten och kommentarerna kring SMB/ETC-granskningen under tisdag och onsdag varit omfattande, med många tiotusentals inlägg och delningar. Somligt är väsentligt yvigare och hårdare i tonen än de båda exemplen här ovan.
Vad säger företagarna i linkedin-kommentarerna?
SMB har saxat några kommentarer på professionsnätverket linkedIn från företagare i olika storlekar och branscher. De är dock anonymiserade, då personerna bakom dem inte varit tillfrågade:
”Vad ska man säga … kanske bara ligga lågt och invänta hur detta utvecklas. Vi lever ju i en tid när sådant här, som för bara för några år sedan hade varit sensationellt och otänkbart, kan gå förbi obemärkt. Detta verkar väl inte vara annat än sensationellt och det borde vara otänkbart för varje medborgare att acceptera politiker som låter sig köpas.”
”Är detta häpnadsväckande? Eller bara business as usual från högerkanten? Sorgligt i vilket fall att en stor tankesmedja kan låta sig luras så fatalt. Eller så är Tankesmedjan Timbro och nuvarande statsminister stolta i att samverka med oljebolag och klimatförnekare?”
”Blev så oerhört ledsen när jag läste detta i går. tänkte först att något (AI) troll låg bakom. Källgranska! Hoppades naivt att detta kan inte vara sant. Noterade att Timbros redaktör som sjösatte kampanjen för att skapa ”motbild till domedagsprofetiorna” 1996 heter Dick Erixon. Samme man som nu kandiderar till EU-parlamentet för SD. Vad blir nästa steg? Göra som Trump och be oljebolagen om miljarder i kampanjstöd mot löfte om klimatdestruktiv politik? Fast, nej, det behövs inte. Det gör ju regeringen redan.”’
”Sveriges näringsliv borde distansera sig från Timbro som inte är för svenska företags bästa utan för smutsiga oljebolags.”
”Rekommenderar alla att läsa grävet. Plötsligt klarnar bilden av vad som har pågått i Moderaterna sista 20 åren. Vad som hände med det progressiva, framåtlutade moderaterna som Carl Bildt m fl ledde, där klimatfrågan visst hade prioritet och ledning och parti förstod allvaret. Plötsligt lades politiken om, och nu börjar man förstå vilka starka krafter som delvis fanns bakom. De som försökte motades bort (Ebba Lindsö). Timbro, med dess sektliknande indoktrinering, har haft stor del i att forma det Moderaterna vi ser idag. Sorgligt. Antiintellektuellt. Världsfrånvänt. Och direkt farligt. För såväl dagens som kommande generationer.”
”Och jag som tänkt i andra banor när jag kallat regeringsunderlaget blåbrun smörja… Efter detta står det klart att moderaterna helt på egen hand är fast i blåbrun sörja… Där det bruna avser smutsig råolja. Fy fasen!!!”
Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johanssonvill inte uttala sig om vad som hänt förr inom Svenskt Näringsliv och dess tankesmedja Timbro. Hon är trygg med vad man vill ha idag – åtgärder för en hållbar miljö, säger hon till SMB.
Enligt vad Karin Johansson själv vet sker ingen samverkan mellan Timbro och oljefinansierade Atlas Network idag – vilket dock motsägs av uppgifter som redan lämnats till oss av Timbro.
SMB:s och Dagens ETC:s omfattande granskning av Timbro, publicerad under tisdagen, visar tankesmedjans kontakter och samarbete med amerikanska Atlas Network.
Vi visar med stöd av omfattande källmaterial hur Timbro under en period kring år 2000 tog emot pengar från Atlas – och i förlängningen från nätverkets finansiär oljebolaget Exxon – och spred dess klimatskeptiska evangelium i svensk och europeisk opinion.
Vi visar att samarbetet fortsatt under åren ända in i nutid, med regelbundna kontakter på konferenser, och förmedlande av stipendier från Atlas till prestigeutbildningar för yngre borgerligt sinnade påläggskalvar inom medier och politik.
”Vill inte gräva i historieböckerna”
Atlas Network har under alla år understött och främjat klimatskepticism, och anlitat forskare som på olika sätt förnekat behovet av klimatåtgärder och minskad kol- och oljeanvändning. Idag är organisationen, om än mycket okänd, ändå starkt ifrågasatt för sin destruktiva hållning till klimatkrisen.
SMB frågar Karin Johansson om hur hon ser på uppgifterna i granskningen, att Timbro samarbetade med, och i alla fall kring år 2000 fick ersättning av, Atlas Network med oljebolag som yttersta finansiärer.
Hon är inte besvärad:
– Detta är väl att gräva i historieböckerna? Jag vill inte prata om vad som hänt för så länge sedan. Jag har ingen kunskap om vad Atlas har för uppfattningar och uttalar mig inte om vad Timbro eller SN gjort historiskt.
Känner inte till vad Atlas Network står för
Men vi visar också att detta historiska samarbete fortsatt fram till nutid. Timbro har fortsatt att närvara vid deras europeiska konferenser. Och vi visar att Atlas Network är grundligt känt för att propagera mot kraftfulla insatser för klimatet…?
– Det har jag ingen kunskap om. Jag kan svara för den tid som gått sedan jag blev vice vd för Svenskt Näringsliv för två år sedan. Under den tiden har såvitt jag vet det inte bedrivits något samarbete med och ingen medverkan skett med Atlas, framhåller Karin Johansson.
– Om det är som du säger att de är emot åtgärder för en hållbar miljö tycker vi inte som dem. För det vill vi ha, och det är en uppfattning jag är mycket trygg med. Men vi kan ju träffa organisationer även om vi inte håller med dem och få veta vad som är på gång, säger Karin Johansson.
Tiden för Karin Johanssons tillträde på vice vd-posten är alltså 2022. Samma år skedde, enligt vår gransknings källmaterial, det senast kända mötet med Atlas Network. Timbros ekonom Jacob Lundberg medverkade på nätverkets konferens i Warszawa 2022 – hans medverkan bekostades också av Atlas.
Den konferensen hölls i juni, medan Johansson tillträdde sin post två månader senare. Men kontakten mellan de båda nätverken finns dock kvar efter hennes entré hos Svenskt Näringsliv, trots vad hon själv uppger.
Det tillkännagav Timbros pressekretare Ebba Koril när hon tillfrågades vid vår granskning:
Vi är tillsammans med andra välrenommerade tankesmedjor i Europa med i Atlas nätverk, till exempel Cepos från Danmark. Det betalas ingen medlemsavgift och det sker inget utbyte av ekonomiska medel, lyder hennes skriftliga svar på våra frågor.
Isabella Lövin (MP), kandidat i EU-valet, skräder inte orden efter att ha läst Supermiljöbloggens och Dagens ETC:s granskning av hur oljejätten Exxon köpt sig inflytande över Moderaternas miljöpolitik.
– Jag visste att det fanns kopplingar, men omfattningen är skrämmande, säger hon i en intervju.
Denna text är skriven av Dagens ETC:s reporter Eigil Söderin.
Alla kort måste upp på bordet nu och i synnerhet statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) måste redogöra för väljarna vilka kopplingar de har till oljeindustrin. Det kräver Isabella Lövin, MP:s toppnamn i EU-valet, efter Dagens ETC:s och Supermiljöbloggens granskning, publicerad den 4 juni.
– Det är oerhört allvarligt att amerikanska oljebolag och pengar från oljeindustrin har fostrat en hel generation svenska borgerliga ledare och opinionsbildare till att bli klimatförsenare och i en del fall klimatskeptiker. Det är också anmärkningsvärt att man inte svarar på frågor, säger hon till Dagens ETC.
Kallar det påverkansoperation
Isabella Lövin kallar det en slags påverkansoperation från oljelobbyn som började i USA på 1980-talet. Hundratals dokument som Dagens ETC och Supermiljöbloggen granskat visar hur pengar och inflytande sipprat in i den svenska politiska sfären i Timbro och Moderaterna. Och att samarbetet med det amerikanska Atlas network, som agerar mellanhand, pågår fortfarande.
Även om Sverige jämför med andra länder haft en progressiv klimatpolitik tror Isabella Lövin att Timbro och de Atlas-kopplade politikerna haft en stor påverkan på debatten.
Hon nämner att Gunnar Hökmark (M) som politiker i i EU-parlamentet grundade tankesmedjan European Enterprise Institute, som aktivt jobbade mot Kyoto-protokollet.
– Hade man tagit klimatkrisens förödande effekter på det allvar som det naturligtvis förtjänar hade vi sett en omställning för länge sedan. Då hade inte Reinfeldt inte miljöklassat dieselbilar utan istället uppmuntrat en elektrifiering.
Ett försvar jag har hört är att de skulle ha samma marknadsliberala åsikter oavsett kopplingen till fossillobbyn. Vad säger du om det?
– Jag tvivlar på det. Vi vet ju hur Exxon och de amerikanska tankesmedjorna med bland annat Fred Singer i spetsen producerat vilseledande rapporter som har sått tvivel i klimatfrågan. Det tror jag har påverkat borgerliga politiker. Och i nästa skede så finns det finansiering. Att industrin är frikostig och generös med att erbjuda stöd till konferenser och resor och utbildningar. Det som ni har pekat på. Så finns det också ytterligare påverkansmöjligheter på det sättet.
När Ulf Kristersson var marknadschef och Gunnar Strömmer var projektledare tog Timbro emot pengar från oljebolaget Exxon Mobil för att sprida desinformation i klimatdebatten. Pengarna förmedlades via den amerikanska tankesmedjan Atlas Network som också ordnade prestigeutbildningar till toppmoderater. Det visar hundratals mail, fax och kopior på transaktioner som Supermiljöbloggen och Dagens ETC granskat. Och samarbetet pågår fortfarande.
Läs de andra delarna av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Alla är här. Två ministrar från den nytillträdda Bildt-regeringen, näringslivshöjdare och riksdagsledamöter. I den pampiga salongen på Grand Hôtel står utrikesminister Margaretha af Ugglas och ler brett in i kameran bredvid hedersgästen Alejandro Chafuen, president för det ljusskygga Atlas Network. Han har flugits in från USA och inkvarterats i en lägenhet på Blasieholmen tillhandahållen av Svenska arbetsgivarföreningen, SAF.
Det är augusti 1993 och Timbro firar sitt 15-årsjubileum med en internationell konferens där det amerikanska nätverket är medarrangörer. På gästlistan finns bland andra Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark och PJ Anders Linder som är rådgivare i regeringskansliet och blivande vd för Timbro.
Knyter band till en ny generation
Två Atlas-chefer har tidigare besökt Stockholm, bland annat för ett möte på statsminister Carl Bildts kontor i Rosenbad 18 mars 1992. Men tillställningen på det anrika hotellet blir startskottet för ett närmare samarbete mellan Timbro och Atlas, som under följande år ger tillgång till generösa stipendier och amerikanska prestigeutbildningar åt en ny generation av borgerliga opinionsbildare och unga moderater.
På Grand Hôtel och senare under 90-talet knyts lojalitetsband mellan ledare inom Atlas-nätverket och flera moderater som senare får maktpositioner i Tidöregeringen – relationer som ska komma att utnyttjas av fossilindustrin.
Demoniserade Greta Thunberg
I årtionden har Atlas Network förvillat och sått tvivel i klimatfrågan. Bland annat avslöjades 2015 hur organisationens medlemmar deltog i fossilindustrins kampanj för att stoppa USA:s undertecknande av Kyoto-avtalet. Nätverket var också involverat i de koordinerade attackerna mot Greta Thunberg efter att Fridays for Future växt sig stark 2018, liksom i påtryckningarna för att kriminalisera andra klimatrörelser som Extinction Rebellion.
– Tankesmedjor är mycket, mycket involverade i att forma den globala klimatdebatten. De anlitas för att säga de saker som oljeindustrin inte öppet kan stå för längre. De sprider mycket av den tunga klimatförnekelsen och sår tvivel, särskilt i media och bland höga politiker, säger den amerikanska journalisten Amy Westervelt som under lång tid granskat Atlas.
Kampanjerna inleddes redan för 40 år sedan efter att Exxon Mobils egen forskargrupp, med stor exakthet, tog fram bevis för att utsläppen från fossila bränslen kommer att leda till en klimatkris. Men bolaget gömde undan den interna expertrapporten. Istället betalade Exxon Mobil och andra oljebolag miljontals dollar till Atlas för att sprida tvivel om klimatforskningen. Pengar som sedan slussades vidare till nätverkets medlemsorganisationer världen över för att bedriva opinionsarbete, lobbying och politisk påverkan.
De högsta politiska rummen
Supermiljöbloggen kan i samarbete med Dagens ETC nu avslöja att Atlas under flera år slussat hundratusentals kronor till Timbro, varav en stor del direkt från Exxon, med det uttalade målet att påverka den svenska opinionen.
Samtidigt har moderata politiker och andra i Timbro-sfären i sin tur gett oljelobbyisterna tillgång till de högsta politiska rummen i Sverige. En genomgång av hundratals dokument med korrespondens, checkar och intern kommunikation mellan Exxon, Atlas och Timbro visar hur oljepengar från Exxon öronmärkts av Atlas för att driva kampanjer i Sverige som Timbro realiserat.
– Det finns ingen annan anledning för Exxon att ge Timbro pengar förutom att försöka påverka politiken och den allmänna opinionen, säger Amy Westervelt.
M såg klimatet som ödesfråga
1978 grundas Timbro av SAF-profilen Sture Eskilsson som kort därefter inleder ett nära samarbete med det amerikanska nätverket. I ett fax från 1991 skriver han till Atlas-chefen Leonard Liggio att ”bland de personliga vänskaper som har utvecklats under åren har din varit av särskild betydelse.”
Relationerna stärks ytterligare när Atlas-toppar semestrar med en Timbrochef på Dalarö. Kontakterna med Atlas inleds under en tid då Moderaternas engagemang i klimatfrågan står och vacklar. Mot slutet av 80-talet lägger partiet fram flera förslag för att bekämpa växthuseffekten. Bland annat infördes ett nationellt koldioxidtak 1988 på moderat initiativ.
I en motion från 1991 skriver bland andra Carl Bildt och Gunnar Hökmark att växthuseffekten och klimatförändringarna är det största hotet mot den globala miljön och ”en ödesfråga för vår planet”. Därför måste klimatpolitiken skyndas på, menade de, och föreslog skärpt koldioxidbeskattning och en miljövänlig omställning av hela trafiksektorn. I motionen kritiserade de också Socialdemokraternas planer på att ersätta minskad kärnkraft med fossilgas.
Under 1996 rekryteras Svenska Dagbladet-skribenten PJ Anders Linder till jobbet som vd för Timbro. Samma år anställs en ung moderat vid namn Gunnar Strömmer som senare avancerar till projektledare. På tankesmedjan arbetar även Ulf Kristersson som nyss blivit moderat riksdagsledamot men har kvar sin Timbro-anställning.
– Som marknadschef på deltid försöker [jag] hålla mina företagsekonomiska kunskaper vid liv, genom att kränga böcker och bygga nätverk, säger Ulf Kristersson i en intervju med tidningen Arbetet. Vad han inte berättar är att Timbros bokutgivning och annan politisk påverkan vid den här tiden delvis finansieras med oljepengar.
Hökmark äter middag med Atlas
1996 sjösätter Timbro en klimatsatsning med “avsikten att förmedla motbilder till domedagsprofetiorna”. Samma år reser Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark till Washington D.C. och får via Atlas kontakt med Cato Institute, Heritage Foundation och andra inflytelserika tankesmedjor finansierade av oljeindustrin. I ett fax till Atlas-chefen Leonard Liggio tackar Hökmark för en “charmig och intressant middag” och skriver: – Jag vill också tacka dig för din hjälp med att arrangera ett mycket intressant program.
Timbro får 424 000 kronor
Under Timbro-vd:n PJ Anders Linders styre bjuds den amerikanska medieprofilen John Stossel till Sverige. Den klimatskeptiska debattören kommer till Stockholm i augusti 1996 och intervjuas av Svenska Dagbladet där han varnar för ”hysteriska miljöorganisationer”.
I hemlighet är det Atlas som betalar för resan och för över 424 000 kronor i dagens penningvärde till Timbro. I ett senare fax berättar Atlas för Exxon om ”Stossels framgångsrika resa till Stockholm” och tillägger att ”dessa värdefulla förbindelser med forskare och utländska institut skulle kunna växa avsevärt med rätt omvårdnad.”
Året efter ökar oljejätten finansieringen av klimatförnekare. Atlas kontaktar Exxon och beskriver de stora utmaningar som finns i oljebranschen med regleringar och miljölagstiftning. De ber om pengar som ska ”bistå Atlas ansträngningar att nå opinionsbildare och beslutsfattare om det utbredda problemet med politiserad vetenskap, särskilt globala klimatförändringar”.
Timbro nämns i ansökan som en ”en potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt när det gäller reglering och miljöfrågor.” Exxon vill satsa sina resurser utanför USA och höjer därför anslagen till Atlas.
Exxon ökar anslagen
I korrespondens från 1998 beskrivs en överföring från Exxon på 104 000 kronor i dagens penningvärde till Europa där Timbro är en av fyra mottagare. Det innebär att under tiden Ulf Kristersson var marknadschef och Gunnar Strömmer var projektledare tog Timbro emot minst 400 000 kronor i dagens penningvärde från Atlas.
Samma år lämnar Kristersson Timbro men betalningarna från Exxon fortsätter att strömma till Sverige. I en rapport skriver Atlas att Exxons finansiella stöd ger möjlighet att påverka “ännu fler opinionsbildare och lagstiftare om mycket viktiga frågor som klimatförändringar.”
År 1999 ökar Exxon de europeiska anslagen till 140 000 kronor där Timbro är en av två mottagare. Oljebolaget höjer ambitionsnivån och målet för Europa inkluderar ett ökat fokus på miljöreformer i Skandinavien. I projektförslaget till Exxon för år 1999 beskrivs hur grundaren Leonard Liggio nyligen haft ett möte med Timbros ledning där de välkomnat ett fortsatt samarbete kring miljöfrågor i Europa.
Moderaterna svänger i miljöpolitiken
Under samma tid börjar många högerpartier i västvärlden tona ner sin oro för växthuseffektens ödesdigra konsekvenser. De Svenska moderaterna svänger från att förespråka koldioxidskatter och återplantering av skog till att framhålla marknadslösningar och kritisera statlig inblandning i klimat- och miljöpolitiken.
År 2001 skriver riksdagsledamoten Gunnar Hökmark och flera moderater återigen en klimatpolitisk motion, men istället för att oroas över klimatförändringarna argumenterar de nu för att öppna fossilgasmarknaden för fri konkurrens och ta bort subventionerna till vindkraft.
”Skyll inte på vädret”
Parallellt fortsätter Timbro att bilda opinion på klimatområdet. Hösten 1997 besöker Per Ericson från Timbro en Atlas-konferens i Aten och träffar Fred Singer, en av fossilindustrins mest anlitade forskare under denna tid.
Kort därefter använder Timbro Exxons pengar till att producera miljönyhetsbrevet Ekvilibrium med Ericson som redaktör. Han skickar ut ett stort antal klimatskeptiska texter med rubriker som ”grön skatt hotar hälsa” och ”skyll inte på vädret”. Och en återkommande källa är den ifrågasatta forskaren Fred Singer som varit konsult åt Exxon men även andra oljebolag.
Timbro ger också ut Per Ericsons anti-vindkraftsbok ”Blåsningen” där han avfärdar påståenden “att ett varmare klimat generellt sett är skadligt”. Pengar från Exxon går, enligt ansökan, också till den svenska översättningen av boken ”Marknadsliberal Miljöhushållning”. I den skriver författarna att ”överskott på koldioxid i atmosfären leder till avkylning, inte uppvärmning”.
”Gullande med isbjörnar”
Under 2000-talet fortsätter ledande personer inom Timbro att ifrågasätta klimatforskningen. De som försöker föra in andra perspektiv motarbetas. En av dem är Ebba Lindsö som 2003 blir vd för Svenskt Näringsliv, som via Stiftelsen Fritt Näringsliv finansierar Timbro. Hon vill att organisationen tar klimatfrågan på större allvar.
Vid en konferens på Almega i januari 2005 presenterar hon kurvor över de förhöjda koldioxidhalterna i atmosfären och konstaterar att dessa data korrelerar väl med uppvärmningen av jordklotet. ”Flera av mina hysteriska kolleger kom alldeles svettiga in i mitt rum och frågade hur jag bara kunde adressera något så ovetenskapligt som en klimatkris”, skriver hon i sin självbiografi.
Dagens Industris ledarsida hånade Lindsö för hennes ”gullande med isbjörnar”. En månad senare bestämdes det att hon skulle avgå, vilket skedde några månader senare.
2006 släpper FN:s klimatpanel IPCC en rapport som varnar för att halten av växthusgaser i atmosfären är den högsta på minst 650 000 år. Som motreaktion ordnar Timbro ett seminarium i Stockholm med den amerikanska klimatförnekaren Richard Lindzen från Cato Institute, som finansieras av Exxon Mobil.
“Hakelius fick låna pengar”
Samtidigt arbetar Atlas vidare med sin strategi att fånga upp unga högerpersoner och tidigt knyta dem till sig. Nätverket delar ut generösa stipendier till moderater, Timbro-anställda och högerdebattörer som får studera på amerikanska prestigeuniversitet.
En av mottagarna var en ung Timbro-medarbetare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. 1994 nämns han i ett fax från Atlas vd Leonard Liggio som skriver att “Johan Hakelius verkar ha kommit till rätta, och jag var glad över att kunna hjälpa honom med hans program vid George Mason University”.
– Leonard Liggio kände jag sedan tidigare, eftersom jag som tonåring hade varit aktiv i den svenska nyliberala rörelsen. Jag träffade honom några gånger i Washington och, tror jag, lånade pengar av honom av och till, säger Johan Hakelius i ett mejl.
Väl tillbaka i Sverige ägnar Hakelius sina Svenska Dagbladet-spalter åt att raljera om ”morotsvänstern” och ”miljöpropagandister”. Och som nuvarande chefredaktör för tidningen Fokus fortsätter han på samma linje och publicerar flera texter som sprider desinformation om IPCC:s klimatforskningsrapporter.
Hakelius är gift med Svenska Dagbladet-skribenten Susanna Popova som försvarat klimatförnekaren Singer och i en ledarkrönika kallat Greta Thunberg för ”tjej-Hitler”.
Kommer inte ihåg vem som betalade
2010 får debattören Alice Teodorescu Måwe Timbros stipendium som innebär en USA-resa och studier på den Atlas-kopplade organisationen Institute for Humane Studies. Hon kandiderar nu för KD i Europaparlamentsvalet. Och i maj 2011 deltar Håkan Tribell, en annan Timbrochef, i Atlas-utbildningen Think Tank MBA i Fairfax, Virginia.
– Det var en lång rad … alltså ett utbyte mellan tankesmedjor från hela världen, det var olika former av internationella kontakter, säger Håkan Tribell som inte kommer ihåg vem som betalade för resan.
Nämner inte Atlas på sajten
Men Timbros ekonomiska band till Atlas finns kvar även i nutid. Atlas betalade för resan när Timbro-ekonomen Jacob Lundberg medverkade på nätverkets konferens i Warszawa 2022. Den svenska tankesmedjan deltog även på nätverkets möten i Aten 2021 och Köpenhamn 2018.
Så sent som 2021 var Timbros vd Karin Svanborg Sjövall ledamot i Atlas ”Council of Mentors” innan hon lämnade sin post för att bli statsminister Ulf Kristersson rådgivare. Men det nära samarbete nämns inte på Timbros sajt eller i sociala medier.
Oljestiftelserna som finansierat Atlas Network. Grafik: Dagens ETC. Källa: Desmog, Mother Jones, The Guardian.
Efter valvinsten 2022 samlar Ulf Kristersson flera Timbroiter och Atlas-kopplade personer i Rosenbad. Gunnar Strömmer, som tidigare drivit den Atlas-anslutna organisationen Centrum för rättvisa, utses till justitieminister. Romina Pourmokthari som fostrats i Timbros utbildningsprogram Stureakademin och rest till Washington för att träffa konservativa tankesmedjor utses till klimat- och miljöminister. Karin Svanborg Sjövall går vidare till posten som statssekreterare åt kulturministern.
PJ Anders Linder, som var vd när Timbro tog emot hundratusentals kronor från Atlas, rekryteras till regeringens expertråd. Som chefredaktör för tidningen Axess driver han en klimatskeptisk linje och har gett utrymme åt Atlas-kopplade klimatskeptikern Björn Lomborg. Ingen av de ovan nämnda personerna vill ställa upp på en intervju.
I veckor har vi sökt Timbros nuvarande vd PM Nilsson, men inte heller han vill ställa upp på en intervju. Han återkommer istället med ett kort uttalande.
– Timbro prioriterar klimatomställningen högt – det är viktigt att Sverige minskar sina koldioxidutsläpp och att användningen av fossila bränslen trappas ned snabbt, säger PM Nilsson.
Pressekreteraren Ebba Koril tillägger att Timbro idag inte tar emot några bidrag från andra finansiärer och hänvisar frågor om 1990-talet “till dem som var ansvariga då”. Hon understryker att verksamheten är helt självständig och finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur finansieras med donationer från Svenskt Näringsliv.
– Vi är tillsammans med andra välrenommerade tankesmedjor i Europa med i Atlas nätverk, till exempel Cepos från Danmark. Det betalas ingen medlemsavgift och det sker inget utbyte av ekonomiska medel.
Supermiljöbloggen och Dagens ETC har sökt Gunnar Strömmer, Ulf Kristersson, PJ Anders Linder, Gunnar Hökmark, Romina Pourmokhtari, Alice Teodorescu Måwe och Karin Svanborg-Sjövall.
Jan Lindsten, Supermiljöbloggen Eigil Söderin, Dagens ETC Anton Borgström, Dagens ETC
Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
