Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Striden om vargens skyddsstatus – avgörande omröstning nästa vecka

    Efter att EU-kommissionen för drygt ett år sedan lade fram ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus är vargfrågan tillbaka i den politiska hetluften. Europarådets konvention om skydd av djur och växter, Bernkonventionen, röstar om huruvida vargens skyddsstatus ska sänkas eller inte i ett möte nästa vecka. 

    Vargfrågan har länge varit omdebatterad. För drygt ett år sedan gav vargpolitiken upphov till ny debatt i EU-institutionernas korridorer. Det var i samband med att EU-kommissionen lade fram ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus från ‘strikt skyddad’ till ‘skyddad’. Nästa vecka når frågan ett slutligt skede, när Bernkonventionens stående kommitté på onsdag ska rösta för eller emot en sänkning av vargarnas skyddsstatus.

    Vargen anses vara skadlig för boskap

    I september i år röstade EU-länderna om huruvida vargens skyddsstatus skulle nedgraderas. I omröstningen var majoriteten av EU:s 27 medlemsländer, däribland Sverige, samstämmiga om att ändra artens skyddsstatus i Bernkonventionen. Detta skulle bland annat innebära att nationella myndigheter får lov att skjuta vargar som hotar att döda boskapsdjur. Att flera av EU:s medlemsländer röstade för förslaget handlar om att vargen ökar i utbredning och kan därmed komma i konflikt med sin omgivning. Framförallt menar förespråkarna för förslaget att vargen kan skada tamdjur och boskap. 

    ”Resultatet av dagens omröstning är mycket glädjande och Sverige har varit pådrivande. Den allra högsta skyddsnivån för varg är inte motiverad i Sverige. Det här är ett avgörande första steg för en framtida sänkning av vargens skyddsstatus i art- och habitatdirektivet. Dagens omröstning kommer i förlängningen kunna leda till ökad handlingskraft i hanteringen av vargattacker”, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande efter höstens omröstning.

    En personlig fråga för von der Leyen

    EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, har varit extra angelägen om att få igenom en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det är många som spekulerar kring att frågan verkar vara en högst personlig sådan för henne. I januari förra året dödades von der Leyens prisvinnande ponny, Dolly, av en varg.

    ”Hela familjen är fruktansvärt tagen av nyheterna”, sa hon i ett uttalande efter Dollys död.

    Von der Leyen fick sin hämnd när vargen sköts av tyska lokala myndigheter några dagar därpå. Men hon var inte klar där. Bara en månad efter Dollys bortgång lade kommissionens ordförande fram förslaget om att sänka vargens skyddsstatus i hela Europa.

    Bernkonventionen röstar om frågan 

    För att förslaget ska bli verklighet krävs inte bara en majoritet från EU:s medlemsländer. Bernkonventionens ständiga kommitté måste också godkänna förslaget under sitt möte nästa vecka. Utan ett godkännande då, kan inte ändringen gå igenom.  

    Ända sedan förslaget kom har kritiken varit påtaglig, men inför mötet har påtryckningar från miljöorganisationer och djurrättsgrupper stärkts ytterligare. Syre rapporterade tidigare i veckan om kritiken som kommit från bland annat djurrättsgruppen Large Carnivore Initiative for Europe (LCIE), som menar att EU:s förslag inte är berättigat. De påpekar i ett uttalande att en viktig princip är att ”beslut om bevarande och förvaltning av vilda djur baseras på sund vetenskap, inte (bara) på politiska skäl”.

    Skarp kritik från flera djurrättsgrupper

    Ytterligare en organisation som skrivit till Bernkonventionens stående kommitté är European Alliance for Wolf Conservation (EAWC), där Svenska rovdjursföreningen ingår. Även de menar att det inte finns vetenskapliga grunder för en sänkning. En nedgradering av skyddsstatusen skulle öppna dörren för ökad jakt.

    ”Det är mycket svårt att se hur detta kan leda till att förebyggande åtgärder genomförs och att acceptansen för vargen och andra stora köttätare ökar”, skriver de i ett öppet brev till kommittén. Enligt EAWC har den politiska debatten om vargarna fokuserats för lite på andra åtgärder för att skydda boskap från vargattacker. 

    ”Svaret på problemet är inte att skjuta vargar, utan att genomföra icke-dödliga åtgärder för att skydda boskapen, såsom stängsel, vakthundar, herdar eller någon kombination av dessa metoder”, skriver de.

    Rekordvarm sen novemberdag uppmätt i Sverige

    Silhuettbild över Göteborgs hamn och Älvsborgsbron

    Måndagen den 25 november uppmättes +14 grader i Göteborg. Det är den högsta temperatur som någonsin uppmätts så sent på året i Sverige, berättar SMHI.

    Måndagens rekordvärde trumfar det tidigare värdet som också löd på 14 grader, med en enda dag, skriver SMHI i en dygnsrapport på sin hemsida. Den 23 och 24 november uppmättes i småländska Västervik också 14 grader – men det var för 118 år sedan, alltså 1906.

    Enskilda rekordtemperaturer säger inget om de långvariga trenderna, även om det allt varmare klimatet väntas leda till just ökade enskilda värmerekord på olika orter.

    Men det här året har sammantaget visat en lång rad höga temperaturer i många länder, liksom över världshaven. Sammanlagda håller dessa på att göra 2024 till det hittills varmaste året på planeten Jorden sedan mätningar började göras i slutet av 1800-talet.

    Nyligen berättade Världsmeteorologiska Organisationen, WMO, att innevarande år sannolikt blir det första där medeltemperaturen på Jorden överstiger det medelvärde som rådde före industrialiseringen med 1,5 grader Celsius. Orsaken är, utöver de fortsatt ökande utsläppen av växthusgaser, även effekter av de naturliga väderfenomenen El Niño och La Niña.

    +1,5 grader över förindustriell medeltemperatur är det mål som satts i Parisavtalet och som inte ska överskridas vid detta sekels slut för att undvika alltför svåra skador på ekosystem, civilisationen och folkhälsan.

    Den dåliga uppslutningen kring Parisavtalet och oviljan att inleda omställningen och minska de fossila utsläppen gör att världen istället går mot i storleksordningen drygt tre graders uppvärmning. Detta enligt FN:s Emmissions Gap Report som lades fram för några veckor sedan.

    Finsk studie: Svårt att släppa fossilbilen på landsbygden

    Elbilar är inte bara för dyra för att vara ett attraktivt alternativ på landsbygden. Åtgärder för att minska utsläppen måste också ta hänsyn till att förhållandet till bilen är mer komplext och känslomässigt. Det visar finländska forskare som studerat landsbygdsbors syn på hur utsläppen från persontransporter ska kunna minska.

    Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av Finlands miljödepartement i och med arbetet med landets klimatplan 2021. Över 18 000 finländare svarade, och av dem var nästan 5 000 bosatta på landsbygden. De svarande är inte ett representativ urval av den finska befolkningen, men svaren ger ändå intressanta insikter i hur finländare på landsbygden resonerar kring bilen och bilkörande. Sannolikt är svaren relevanta även för svenska förhållanden.

    Klimatpolitiken upplevs som orättvis

    Personer på landsbygden tyckte i större utsträckning än övriga att klimatpolitiken var ”mycket orättvis”. Var femte nämnde att kollektivtrafiken var dålig där de bodde, men bara var tionde efterfrågade förbättringar. Däremot ville fler se samhällsservice som sjukvård på närmare håll.

    Nio av tio landsortsbor ansåg att stora prishöjningar på fossila bränslen skulle vara mycket orättvist, jämfört med sex av tio stadsbor. Lite mer oväntat tyckte även en av fem på landsbygden att det var mycket orättvist att investera i kollektivtrafik i städer. Fler än i städerna tyckte att det var orättvist att förbättra cykelvägar, sänka priset på miljövänligare bilar och bygga ut laddinfrastrukturen.

    Forskarna tittade närmare på svaren framför allt på två frågor: Vad borde politiker och beslutsfattare inom stat och kommun göra för att minska utsläppen från transporter? Och vad skulle få de svarande själva att skaffa en bil med lägre utsläpp eller att minska sitt bilkörande?

    Många var skeptiska till elbilar

    När det gäller elbilar var det bara 4 procent som hade eller planerade att köpa en sådan. Många kommenterade att elbilar skulle behöva bli mycket billigare för att de skulle kunna skaffa en. Andra vanliga skäl att tveka var räckvidden, svårigheter att ladda, oro över att elbilar inte ska funka i låga temperaturer, eller vara tillräckligt kraftfulla, etcetera.

    Sammantaget sågs elbilar som något främmande och utländskt, som kanske funkar i stan och längre söderut, men inte på finska landsbygden. Det fanns också en aversion mot elbolagen som ansågs ta ut oskäliga vinster, och el som något som importeras trots att bara 20 procent av elen i Finland är importerad. Att bensin och diesel också kommer från utlandet nämndes inte.

    Biogas sågs som ett bättre alternativ

    Biogas var flera positiva till, framför allt med tanke på att gas kan produceras lokalt. Skattelättnader och andra incitament för att konvertera bilar till att gå på biogas, och fler tankstationer, efterfrågades.

    Studiedeltagare förordade också andra lösningar för att minska utsläppen. Många handlade om skattelättnader, så att fler skulle kunna köpa en nyare bil med mindre utsläpp. En annan kategori av svar handlade om att utsläppsminskningarna borde ske någon annanstans, till exempel genom att förbjuda biltrafik i städer, minska utsläppen från flyg, fartyg och utländska långtradare och att främja inhemska produkter.

    Hot mot identitet och livsstil

    En sjättedel av landsbygdsborna tyckte att man inte borde göra något alls för att minska utsläppen från bilkörande. En del hänvisade till att de riktigt stora utsläppen görs av Kina och USA. Vissa skrev bara svordomar eller kommentarer om hur dum frågan var.

    Forskarna konstaterar att människor är fästa vid sina bilar av flera skäl än rationella. Vissa av de svarande uppfattade förslag om att minska på utsläppen från persontransporter som hot mot deras identitet och livsstil. De ses som en del av en ”grön agenda” som framförs av en urban elit som inte förstår sig på livet på landet. Flera lyfte också fram att de var intresserade av gamla bilar, att reparera dem och att de inte skulle kunna göra detsamma med en elbil.

    Men svaren reflekterar också en reellt svår situation i avfolkningsbygder där samhällsservicen försvinner och bilen är nödvändig för att ta sig till jobb, affärer, fritidsaktiviteter och sjukvård.

    Jag antar att jag får säga upp mig eftersom jag snart inte har råd att jobba. Vem ska köpa mitt hus så att jag kan flytta närmare service och leva på bidrag? Snart kommer jag inte ha råd med nåt annat, skrev en svarande (översatt citat ur studien).

    Klimatpolitik måste inkludera landsbygdens problem

    Sammantaget visar studien att många landsortsbor anser att lösningar som fungerar i städer inte gör det på landet. Många uppfattar också klimatpolitiska åtgärder som orättvisa. Forskarna konstaterar att liknande åsikter i befolkningen ledde till att det finska populistpartiet Sannfinnländarna fick fler röster i valet 2023 än de styrande Socialdemokraterna. På sin valplattform hade Sannfinländarna sänkta bränslepriser och senarelagda klimatmål.

    Studien har flera lärdomar för beslutsfattare som vill driva igenom utsläppsminskningar från persontransporter. Kommunikation kring elbilar behöver ta landsbygdsbornas oro och osäkerhet när det gäller laddning och räckvidd på allvar. Samtidigt måste politiken på ett bredare sätt motverka att landsbygden blir eftersatt, och att regionala skillnader förstärks.

    Annie Croona: Ovärdigt att behandla kollektivtrafiken så här

    SL och andra kollektivtrafikbolag kämpar med sviktande lönsamhet och drar därför in linjer, höjer priserna och reducerar avgångarna. Det resulterar knappast i att fler väljer kollektiva färdmedel. Vi behöver sluta behandla kollektivtrafiken som vilken tjänst som helst – och ge den de förutsättningar klimatomställningen kräver, skriver Annie Croona i veckans krönika.

    KRÖNIKA En himla fin grej, tänkte jag, att SL (Storstockholms lokaltrafik) låter resenärer med barnvagn resa gratis. Eller egentligen kändes det rimligt, men ändå inget att ta för givet – och vi kommer till varför. 

    Men så meddelade SL nyligen att det nu är slut på vagnrullarnas gratisresor. Anledningen? Det går numera att blippa sitt SL-kort även i de bakre dörrarna, där resenärer med barnvagn kliver på.

    Det var alltså inte medmänsklighet – eller klimatet – som låg bakom de tidigare bestämmelserna, utan praktiska hinder för att ta betalt. Nu har man istället ansträngt sig för att kunna få in de där extra slantarna från de som reser med barnvagn. Det skriker inte direkt “sälj bilen”. 

    Drivs som vilket bolag som helst

    Anledningen är förstås att SL, precis som andra kollektivtrafikföretag, kämpar med lönsamheten. Varje krona måste in, och därför reducerar man antalet avgångar och drar in flera busslinjer, satsar mer på kontrollanter (även civilklädda) och höjer priserna. 

    SL drivs i mångt och mycket som vilket bolag som helst – kollektivtrafiken ses som en tjänst bland alla andra. Men att ta sig till jobbet, skolan eller vårdcentralen är inget man kan välja bort. Det borde ligga i allas vårt intresse att kollektivtrafiken är förstahandsvalet för de som bor i städer.

    Kollektivtrafiken är en bärande del av klimatomställningen, men som SL och deras motsvarigheter styrs tillåts de inte spela den (alldeles oumbärliga) rollen. I stället blir det upp till var och en att ta beslut om färdmedel, och i många fall är kollektiva färdmedel för dyra, för otillgängliga, eller för opålitliga. 

    Höjd tröskel för att välja kollektivtrafiken

    Låt oss titta på ett exempel. 

    Många småbarnsföräldrar i Stockholmsområdet har bil men åker kollektivt regelbundet, till exempel till jobbet. I många fall är kollektivtrafiken det smidigaste färdmedlet, men hur blir det för den som har barn i barnvagn, och väljer mellan den redan köpta bilen och SL:s nya, snåla biljettpolicy? 

    För den som inte har ett månadskort är varje resa ett ekonomiskt beslut. Priset per biljett är nu 42 kronor, och giltighetstiden på ynka 75 minuter gör att ett ärende ofta kräver två biljetter, alltså 84 kronor. På helger betalas ingen trängselskatt i Stockholm, och på många platser är parkering gratis. Det är alltså långt ifrån självklart att välja SL. 

    Det finns mycket vi kan göra för att uppmuntra till kollektiva färdmedel, och jag tror att våra beslutsfattare måste agera både som idealister och realister. 

    Våra resmönster är komplexa. De flesta varierar sina färdmedel, eftersom behoven skiftar.  Väldigt många bilresor går att ersätta, men inte alla. I storstäder finns en enorm potential för minskad biltrafik – om vi investerar i alternativen. Kanske hade fler barnfamiljer vågat sälja bilen om SL:s priser var lägre och om det fanns seriösa cykelparkeringar. Och så vidare.

    Utredde pristak – inget hände

    SL påbörjade för några år sedan ett arbete i just den här andan, när de började titta på “capping”, alltså ett pristak för biljetter. Systemet, som bland annat finns i London, innebär att ett visst antal köp av enkelbiljetter under ett dygn (eller en månad) automatiskt övergår till en dygnsbiljett (eller ett månadskort).

    Men åren gick, och inget hände. Jag har kontaktat SL flera gånger, men inte fått något vettigt svar. Kanske för att någon på ekonomiavdelningen uppmanat företaget att skifta fokus till att dra in varenda krona som går – till exempel genom att ta betalt för barnvagnsresor. (SR rapporterade för ett par månader sedan att SL:s bestämt sig för att det är för dyrt.)

    Politiken har lagt enormt mycket fokus på bensinpriserna, men priserna i kollektivtrafiken – som ökat betydligt mer – har det varit tyst om. Trots att kollektiva färdmedel är oumbärliga för många, samtidigt som det är det mer klimatsmarta alternativet. 

    Tänk om vi behandlade kollektivtrafiken som den pulsåder den är, för klimatet, för rättvisan, för livspusslet. Det hade varit en himla fin grej.

    Avtal på COP29 – utfasning av fossila bränslen stryks

    Sent på lördagskvällen efter smått kaosartade slutförhandlingar nåddes ett avtal vid FNs klimatmöte i Baku, COP29. EU får inte igenom kraven på utfasning av fossila bränslen. Klimatbistånd på 300 miljarder dollar per år från rika till fattiga länder garanteras från 2035 med frivilligt stöd dessförinnan.

    Det var en tydligt frustrerad klimat- och miljöminister som gav en kort intervju under COP29-förhandlingarnas sista skakiga timmar. Romina Pourmokhtari var tydlig med att EU helt enkelt blivit ignorerade i sina krav. Framförallt Saudiarabien har bromsat allra mest, menade ministern, och det finns en total ovilja att förflytta frågan om att fasa ut fossila bränslen i det nya klimatavtalet. Den andra stora stötestenen under förhandlingarna har varit summan som rika länder ska bidra med i klimatbistånd till fattiga länder och önationer. Även här har länderna stått mycket långt ifrån varandra under förhandlingarna, vilket Supermiljöbloggen tidigare har berättat om.

    Garanterat klimatbistånd – men på låg nivå

    Strax före kl 24 natten till söndag svensk tid, nåddes efter ett dygns försening och kaosartade slutförhandlingar, ett avtal. Slutbudet gällande klimatbistånd från rika stater till utvecklingsländer höjdes i slutskedet. Det blir nu 300 miljarder dollar per år i garanterat klimatbistånd från rika länder till utvecklingsländer från år 2035. Före år 2035 finns en uppmaning om att bidra med klimatbistånd. Den summan är långt från det som världens fattiga länder drivit som krav under förhandlingarna.

    EU fick backa från fossila bränslen

    EU har under hela förhandlingarna velat ta vidare skrivningar från förra årets avtal om att fasa ut fossila bränslen. Det har inte lyckats. Detta beskrivs av SVT som ett steg tillbaka jämfört med förra avtalet. Det står alltså ingenstans i det nya COP29-avtalet att fossila bränslen ska fasas ut.

    Frivilliga bidrag från rika utvecklingsländer

    Under hela förhandlingarna har det varit omtvistat om exempelvis Kina ska ses som ett utvecklingsland eller som ett rikt land som bör bidra till arbetet med klimatbistånd. Det finns i slutskrivningarna vid COP29 inga krav på att Kina och Saudiarabien ska vara med och bidra med klimatbistånd till fattiga länder. Däremot finns formuleringar om att det är önskvärt med frivilliga bidrag från utvecklingsländer som Kina, Singapore och Saudiarabien till fattiga utvecklingsländer, vilket sveriges klimat- och miljöminister lyfter fram som ett viktigt steg.

    SVT beskriver nivån på klimatbiståndet som ett nederlag för utvecklingsländerna och meddelar att det finns uppgifter om att Indien vägrar att acceptera avtalet så som det utformats. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur forskare, bland annat Johan Rockström, vill omvandla FNs klimatmöten till mer konkreta arbetsmöten med färre deltagare. Men vid det uttalandet fanns fortfarande skrivningar från COP28 om att fasa ut fossila bränslen kvar. Nu är målet att fasa ut fossila bränslen strukna ur det globala klimatavtalet och detta mitt under brinnande klimatkris.

    Klimatresiliens i skogen: Varierade trädslag minskar risken för skador

    Sveriges skogar och skogsbruk måste anpassas för ett varmare klimat. Det säger forskaren Jan Bengtsson från SLU, en av artikelförfattarna till en ny studie om skador på trädslag i svensk skog. Skogar med färre trädarter löper större risk för skador, något som kan leda till ekonomiskt bortfall för skogsindustrin som får en minskad virkesproduktion.

    Riksskogstaxeringen har i över hundra år samlat in omfattande data om skogarna i Sverige. De senaste 15 årens data utgör grunden till en ny studie. Skador på träd kan orsakas av exempelvis älgar, bränder eller insekter, och ibland vara så omfattande att de påverkar hela skogens ekosystem.

    Studien är utförd av forskare på Umeå universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. De menar att det är viktigt att förstå vad som orsakar skador i skogen. Detta eftersom ett varmare klimat och intensivare skogsbruk kommer att öka omfattningen av skadorna i framtiden.

    Studien kan inte fastslå att en blandskog direkt minskar risken för skador på träden. Däremot påpekar artikelförfattarna att orsak till och utbredning av skador varierar på olika trädslag och trädåldrar. Något som indikerar att ett adaptivt skogsbruk kommer att påverka skaderisken.

    Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk. Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk, säger Micael Jonsson i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

    Mest ris i remissvar om regeringens höjda reduktionsplikt

    bild på bilkö

    Inte tillräckligt alls! En lång rad remissinstanser gör nu tummen ned för en höjning av reduktionsplikten, inblandning av förnybart i bensin och diesel, till tio procent. Det behövs större höjningar gradvis fram till 2030, och absolut ingen skattesänkning på fossila bränslen.

    Det var i höstbudgeten som regeringen, inte helt väntat, aviserade höjd reduktionsplikt från bottenläget sex procent till tio från och med nästa år.

    Kommentarerna var redan då kritiska på många håll. Det påpekades att den här höjningen inte räcker för att klara vare sig nationella eller EU:s klimatmål som ska vara uppnådda 2030.

    Reduktionsplikten sänktes efter ett snabbt beslut av Tidöregeringen mycket kraftigt till EU:s mininivå den 1 januari i år. Prissänkningen som blev följden ligger bakom den mycket kraftiga ökningen av de svenska koldioxidutsläppen i år, vilket SMB rapporterat om. Dessa ökade växthusgasutsläpp markerade ett trendbrott efter flera decennier med en stadigt nedåtgående utsläppskurva.

    Rätt att höja reduktionsplikten – men för lite

    Dagens Industri har nu gått igenom remissvaren på regeringens förslag och det är tydligt att motståndet inte har minskat i omfattning. Miljöorganisationer, Naturvårdsverket och andra myndigheter, liksom Svenskt Näringsliv och flera storföretag och branschorganisationer, uttrycker alla att det visserligen är rätt att höja reduktionsplikten. Men tio procent anses vara för lite, särskilt när höjningen kombineras med att laddning av elbilar på offentliga laddstationer ska räknas in i utsläppskalkylen.

    Regeringens linje att hålla priserna på bensin och diesel nere trots den höjda inblandningen av förnybara drivmedel med hjälp av en skattesänkning gör att värdet av åtgärden minskar, heter det i flera remissvar.

    Lunds universitet konstaterar att Sverige måste skaffa sig utrymme för de missade sänkningarna av utsläppen genom att handla in utsläppsrätter från andra EU-länder. Eller självmant öka kollagringen i skog och mark enligt LULUCF-protokollet. Men det lär inte bli lätt, eftersom Sverige bedöms missa redan dagens beting. ”Vi vill därför understryka vikten av betydligt kraftigare åtgärder för att sänka växthusgasutsläppen i transportsektorn”, lyder universitetets slutkläm.

    Höjningen av reduktionsplikten föreslås ske vid årsskiftet, men därefter inte justeras uppåt ytterligare, enligt regeringens skrivning i höstbudgeten.

    Sabotagedom mot aktivister prövas av Högsta domstolen

    Tolv klimataktivister fälldes i tingsrätten för sabotage efter en sittaktion på E4:an. Däremot friades de i hovrätten och dömdes enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten. Nu beviljar Högsta domstolen prövningstillstånd och får sista ordet om hur hårt civil olydnad ska bestraffas.

    Att begå civilt motstånd i någon slags fredlig aktion och inte lyda lagen är per definition straffbart. Men hur stränga ska domarna rimligen vara mot aktivister som dels åberopar demonstrationsfriheten och dels hävdar nödvärn med hänvisning till det kritiska läget för klimatet?

    Debatten tog fart i Sverige inte minst sedan Solna tingsrätt dömde tolv personer för sabotage hösten 2022. De hade sittstrejkat på E4:an och orsakat stora trafikstörningar, så allvarliga att sabotage förelåg, menade tingsrätten.

    Sabotage har flera års fängelse på straffskalan. Nu dömdes ingen till fängelse, utan till skyddstillsyn men häktestiden blev omkring en månad lång.

    Aktivisterna överklagade och i våras konstaterade Svea hovrätt att tingsrättens bedömning om sabotage var för sträng. Störningen från aktionen var inte så allvarlig att den utgjorde sabotage. Domen blev istället dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakten.

    Men hovrätten var oenig. Två nämndemän ville fastslå att gärningen utgjorde sabotage. Riksåklagaren gick nu vidare med en överklagan och under onsdagen beviljade HD prövningstillstånd. Nu väntar alltså ett mycket viktigt avgörande i högsta instans om den trend som råder i samhället med krav från en del håll på hårdare tag mot klimataktivister också ska bli domstolarnas praxis.

    ”Folk måste få protestera när regeringarna inget gör”

    En av personerna som försvarar aktivisterna är den klimat- och miljöengagerade juristen Pia Björstrand. Hon hoppas att HD ska resonera som hovrätten:

    – Jag både hoppas och tror det. FN har uttryckt oro över Sveriges hårda repressalier mot fredliga demonstranter och såväl FN som Europadomstolen har uttryckt att fredliga demonstranter aldrig bör dömas till fängelsestraff.

    – Världen befinner sig otvivelaktigt i ett klimatnödläge. Då måste medborgare få protestera när våra regeringar inte agerar. Jag utgår från att HD tar demokrati och mänskliga rättigheter på allvar och frikänner demonstranterna, säger Pia Björstrand till SMB.

    Dödläge i förhandlingarna på COP29

    Det årliga klimatmötet COP29 pågår i Baku, Azerbajdzjan. Ett av ämnena som diskuteras är fonder och investeringar för att kunna reparera och bemöta klimatkrisen där den drabbar människor värst. Men förhandlingarna går inte framåt – de rikaste länderna verkar inte villiga att betala.

    Klimatmötets andra vecka inleddes i måndags med en uppmaning från FN:s klimatchef Simon Stiell: “Låt oss skippa skådespeleriet och komma till saken den här veckan”, och syftade till förhandlingarna om klimatfinansiering.

    I länder som drabbas hårt av klimatkrisens konsekvenser är kostnaderna hundratals miljarder dollar bara fram till 2030. Men vem ska nu betala detta? SMB har tidigare skrivit om rapporten från Oxfam som visar hur de rikaste människorna står för en klar majoritet av alla växthusgasutsläpp. Många argumenterar att 23 av världens rika länder har lovat att bidra med 100 miljarder dollar om året fram till 2025, men enligt FN krävs det minst tio gånger mer än så, rapporterar DN.

    Under förhandlingarna på COP är det nu flera av de rika länderna som vägrar lova mer pengar, och pekar istället på att bland annat Kina och Gulfländerna borde ta mer ansvar.

    Vi bidrar på ett mikroskopiskt sätt till klimatförändringarna, men när det gäller effekterna är vi på den exponentiella sidan. Det kan omöjligt bäras av skattebetalarna i respektive land, säger Elizabeth Thomson, klimatambassadör för Barbados till DN.

    Samtidigt som förhandlingarna i Baku pågår, har G20 samlats i Rio de Janeiro. Igår gick medlemsländerna ut med  ett gemensamt uttalande om allt från jordbruk till hur världshungern ska tacklas. Men delen om finansiering var kortfattat.

    Klimataktivisten Mitzi Jonelle är på plats i Rio, och är kritisk till G20-ländernas agerande. Hon pekar på att länderna i globala nord idag subventionerar fossilindustrin med biljoner amerikanska dollar. “Pengarna finns där. Det är den politiska viljan som saknas” säger hon i ett panelsamtal.

    ”Utvecklade länder misslyckas med att kvantifiera de biljoner som behövs, eller att säkerställa att dessa medel tillhandahålls som bidrag – vilket är avgörande för att uppnå klimaträttvisa. Deras upprepade retorik erbjuder ingen tröst för de ansträngda COP29-förhandlingarna, där vi fortsätter att se ett dödläge när det gäller klimatfinansiering”, säger klimataktivisten Harjeet Singh till UN News.

    Fredag markerar den sista dagen för årets klimatmöte, och det återstår att se om förhandlarna lyckas komma överens om det ekonomiska stöd som krävs för att rättvist bemöta klimatkrisen.

    Oväntat stort stöd för gröna samhällsvisioner

    Miljörörelsens framtidsvisioner får stort stöd enligt en studie från Göteborgs universitet. Också radikala förslag som förknippas med en ekonomi utan tillväxt får stöd av överraskande många. Dock är de unga mindre benägna att släppa tanken på tillväxt.

    Tidigare forskning om människors inställning till klimatomställningen har oftast fokuserat på olika politiska åtgärder, som koldioxidskatt. I den aktuella studien tittar forskarna istället på mer långsiktiga visioner som olika delar av miljörörelsen står bakom: Alltifrån en ekomodernistisk vision där teknologin har huvudrollen, till radikala ekonomiska förslag som nedväxt.

    Studien baseras på svar från den så kallade SOM-undersökningen, en enkät som görs varje år med fokus på samhälls-, opinions- och mediefrågor. Där har frågor eller påståenden formulerats som ligger i linje med en rad olika framtidsvisioner. Drygt 1600 svenskar har svarat.

    Många vill omfördela världens resurser

    Allra flest är positiva till omfördelning av världens ekonomiska resurser, så att allas grundläggande behov kan tillgodoses på ett hållbart sätt. Hela 83 procent svarade att detta var mycket eller ganska önskvärt.

    Den ekomodernistiska och teknikoptimistiska visionen att ”levnadsstandarden fortsätter höjas genom att den fossilfria energiproduktionen har byggts ut och helt har ersatt fossila bränslen” fick stöd av 80 procent. 78 procent stödde också att ge rättigheter till djur och ekosystem.

    Men även en mer radikal vision, i linje med ekonomisk nedväxt, fick stöd av 60 procent. Ordet nedväxt nämndes dock inte. Påstående formulerades ”Människor arbetar mindre, har råd med färre saker och har mer tid för gemensamma aktiviteter och personlig utveckling.” Unga, mellan 16 och 29 år, var betydligt mer skeptiska till nedväxt. I denna åldersgrupp var bara 44 procent positiva till detta påstående.

    Enligt forskarna kan det bero på att denna generation är mer materialistisk än de äldre, men det finns också andra möjliga förklaringar.

    När man är ung är man kanske mer inriktad på att öka sina resurser och bygga upp ett bra hem och liv, säger Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet, till webbtidningen Extrakt.   

    Stort stöd hos de med lägre inkomst

    Stödet för alla de gröna framtidsvisionerna var inte oväntat större bland dem som någon gång engagerat sig för klimatet, eller uppgav att de kände klimatoro. Hela 79 procent av de som kände sig oroliga stödde ”klimatteknokrati” – det vill säga att beslut som fattas av regering och riksdag ska följa riktlinjer antagna av klimatexperter – men bara 29 procent av de övriga.

    Mer förvånande var att stödet var starkast hos personer med lägst inkomst – vilket rimmar illa med till exempel Gula västarnas motstånd mot höjda bensinpriser.

    Resultaten från vår enkät talar för att motståndet som finns bland låginkomsttagare inte handlar om omställningen i sig utan om åtgärderna. Många låginkomsttagare kanske tycker att de drabbas orättvist hårt av klimatpolitiken, men verkar vara positiva till de mer långsiktiga visionerna. Det är viktigt att politiker har en nyanserad uppfattning om vad deras potentiella väljare egentligen tycker. Annars är risken att de tror att människor är mer skeptiska till klimatomställning än vad de egentligen är, och inte vågar formulerar en politik för förändring, säger Mattias Wahlström till Extrakt.   

    Unik koldioxidskatt på lantbruk

    Danska regeringen har idag vid en historisk presskonferens meddelat att landet blir först med att införa en koldioxidskatt på lantbruk.

    Skatt på gödsel och boskap

    Skatten kommer att baseras på utsläpp från gödselhantering och från boskapens matsmältning. Överenskommelsen beskrivs som en unik politisk överenskommelse. Danmark inför koldioxidskatten på lantbruk år 2030. Omkring 60 procent av Danmarks yta används inom jordbruket idag, en andel som ligger bland de högsta i världen, på samma nivå i andel som Bangladesh.

    Högt grundavdrag eftergift i modellen

    Den nya skatten ska uppgå till 300 danska kronor per ton utsläppt koldioxid år 2030 och därefter höjas till 750 kronor per ton 2035. Skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent, vilket gör de faktiska skattesatserna avsevärt lägre, vilket beskrivs som en seger av ordföranden i lantbruksorganisationen Landbrug&Fødevarer, Søren Søndergaard.

    Reslutat av samverkan

    Avtalet är ett resultat av samverkan mellan politiska företrädare, lantbrukets organisationer och organisationer som arbetar med naturvård i Danmark.

    Innan lagen kan träda i kraft krävs en omröstning i det danska parlamentet. Det finns bred politisk uppslutning bakom överenskommelsen, men motstånd finns från ytterhögerns politiska företrädare som anser att skatten skadar Danmarks ekonomi utan att lösa koldioxidfrågan eftersom Danmarks utsläpp enligt ytterhögern är marginella ur globalt perspektiv. På vänsterkanten finns inte heller stöd. Där anser rödgröna alliansen att överenskommelsen är otillräcklig när det gäller att skydda klimat och marina områden.

    EU riskerar att missa globala klimatmål

    EU har länge predikat om ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Samtidigt ser unionen ut att missa globala klimat- och hållbarhetsmål, rapporterar Politico. 

    Donald Trumps återvändande till Vita huset vid årsskiftet innebär inte särskilt ljusa framtidsutsikter för miljö och klimat. SMB har tidigare rapporterat om vilka konsekvenser ett maktskifte i USA kan innebära för framtidens klimat. Bland annat kan de globala utsläppen komma att öka med flera miljarder ton. Efter Trumps vinst ser allt fler på EU som en ledstjärna i den globala klimatpolitiken, skriver Politico. 

    Inför FN:s årliga globala klimatkonferens (COP29), som just nu hålls i Baku i Azerbaijan, har EU med dess 27 medlemsländer tryckt på vikten av ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Den 10:e februari nästa år möts världens länder för att diskutera utsläppsminskningar till 2035. Samtidigt så ser EU och dess 27 medlemsländer ut att missa de utsläppsnivåer de ska ha i februari för att kunna nå önskade nivåer för 2035.

    Nationer måste kollektivt minska utsläppen av växthusgaser med 57 procent till 2035 för att Parisavtalets 1,5-graders mål ska införlivas. Trots att EU har minskat sina utsläpp står unionen och dess medlemsländer fortfarande för en stor andel av de globala utsläppen. År 2021 låg EU på en tredje plats av de ekonomier som släppte ut högst andel växthusgaser globalt. Året därpå gick Indien om EU, som var på en fjärde plats år 2022. Under det första kvartalet av 2023 släppte EU:s ekonomiska sektorer ut 931 miljoner ton växthusgaser. 

    Institutionella strukturer uppehåller klimatmål

    Polen tar över ordförandeskapet i Europeiska rådet vid årsskiftet och kommer att leda diskussionerna om nya klimatplaner. Samtidigt säger en högt uppsatt polsk regeringstjänsteman till Politico att ”det är i princip omöjligt” att nå februaris deadline.  

    Det är EU:s institutionella struktur som gör det svårt att nå klimatmålen. Lagstiftning tar vanligtvis mer än ett år att genomföra. Samtidigt är den politiska mitten i Europeiskaparlamentet i en lång övergångsfas efter valet som ägde rum i somras. Det innebär att Europeiska kommissionen, EU:s verkställande arm, i praktiken är förlamad fram till december.

    EU sätter upp klimatmål varje decennium, samtidigt som Parisavtalet kräver att planer för utsläppsminskning ska lämnas in vart femte år. Nedprioriteringar av klimatfrågan beror även på att flera EU-länder vill lägga mer resurser på försvar och stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion år 2022.

    “EU har redan gjort mycket för klimatet”

    Som det ser ut idag är världen på väg mot en 2,8 graders uppvärmning, vilket är långt över Parisavtalets mål. Ambitionen är att begränsa temperaturökningen till under två grader, och helst 1,5 grader. EU-kommissionen föreslog tidigare i år att unionen ska sätta upp ett mål som innebär att EU ska minska sina utsläpp med 90 procent till 2040. Danmark stödjer förslaget, men flera andra länder, däribland Polen, är inte redo att ställa sig bakom klimatmålet. Flera medlemsländer tycker att EU gör tillräckligt för klimatet om man jämför med andra stora globala utsläppare, som Kina och USA. 

    “EU har redan gjort mycket för klimatet”, säger en senior klimatförhandlare från ett av medlemsländerna till Politico. ”Min regering tycker till och med att Europa gör för mycket”. I oktober fördes förhandlingar om huruvida kommissionens rekommendation om att minska utsläppen med 90 procent skulle nämnas på klimatmötet COP29. Tillslut valde att inte inkludera förslaget som en punkt på dagordningen för FN:s klimatmöte.

    Mattias Goldmann: ”Tågen är i tid – och alla är besvikna”

    Bild på nattåget till Luleå

    Behovet av satsningar på järnväg och tågtrafik är mycket stort. Men debatten är inte betjänt av att överdriva hur illa det står till med tågens punktlighet. Många är intresserade av att måla upp en sämre bild än den verkliga, skriver Mattias Goldmann i sin helgkrönika efter en inte alls försenad tågresa till Luleå.

    KRÖNIKA På konferensen i Luleå finns det något förväntansfullt över frågan hur nattåget upp varit. Man vill höra om förseningar och strul, inställda avgångar, en öde perrong utan information, som allra minst en ostädad kupé eller avstängda toaletter. 

    Men inte, nattåget var perfekt i tid, kupén bekväm och välstädad, tågvärdarna urtrevliga och det fanns rentav en underbar Nattåget-öl från Bottenvikens bryggeri, som enbart går att få om man tar just nattåget. Tågpersonalen ursäktade sig för något jag inte ens märkt och bjöd på kaffe och kaka som plåster på de obefintliga såren. När jag klev av i Luleå långt före soluppgång varnades jag för att perrongen kunde vara hal men någon hade redan varit där och sandat. Sen ingick fin frukostbuffé på hotellet tvärsöver gatan. 

    ”Vilken tur du har” säger de besvikna frågeställarna. Det stämmer – i kärlek och mycket annat. Men för just tågresan så var min positiva upplevelse bara precis samma som alla andras. Förutom frukosten som var för att jag unnat mig en dyr biljett – eller noga räknat låtit arrangören av mitt besök unna mig det. Och att inte bara denna utan också alla andra tolv tågresor denna månad var i tid, var statiskt förväntat. Det normala är att av tolv tågresor, så är tolv i tid. 

    95,8 procent av tågen under tredje kvartalet var i tid, räknat som högst 15 minuter sena. Det är ju inte att vara i tid, kanske du invänder men på en resa genom halva natten i halka och snörök, genom Mälardalens överfyllda spår eller förbi alla ombyggnationer i Sydsverige är det faktiskt imponerande. Och när tåget rullar in i Luleå alltför tidigt på morgonen närmast önskar man sig en liten försening.

    Lättast att minnas förseningarna

    Också för den som tycker att upp till en kvart extra på tåget verkligen skulle förstöra livet, kanske för att hen har ett enbart fysiskt jobb som inte alls kan skötas via datorn, så ger Trafikanalys knastertorra sammanställning lugnande besked. ”Under tredje kvartalet 2024 anlände 87,9 procent av de framförda persontågen till sin slutstation högst fem minuter efter tidtabell.” Unikt bra för just detta kvartal? Nejdå, ”Detta är en förbättring med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2023.” 

    Just för tågförseningar har alla rätt till sin egen sanning. Vanligtvis sansade människor som inte godtar när någon avvisar IPCC:s forskning med att det minsann var kallt ute i morse, bryr sig inte om att nio av tio tåg är max fem minuter sena, nitton av tjugo tåg mindre än en kvart. Den som upplevt och redogjort för det normala är en aningslös turknutte, för de har upplevt något annat och då gäller det.

    Fast förmodligen har de inte upplevt något annat, för statistiken ljuger inte och tar man tåget tillräckligt ofta är man en del av den. De bara minns den där tjugonde gången när tåget var kraftigt försenat, för det är den vi präglats på att berätta om, att lida av och kanske begära ersättning för. 

    Kanske har alla intresse av att överdriva tågkaoset? Politisk opposition vill visa hur dåligt järnvägen sköts, majoriteten vill visa på årtionden av eftersatt underhåll, tågbranschen vill ha mer investeringar, flyget och bilen får fler resenärer när man inte litar på tåget. Du och jag kan komma försent till mötet, skaka på huvudet och bara säga ”tåget…” fast orsaken var en helt annan.

    Missförstå mig inte: Det behövs massiva satsningar på järnvägen så att fler kan åka klimatsmart tåg i vardag och fritid, i när och fjärran. Men jag tror inte vägen – förlåt rälsen – dit är att överdriva hur dåligt tåget fungerar. Jag är övertygad om att samtalet tjänar på att vi inte utgår ifrån personliga anekdoter utan verklig statistik.

    Och vill du berätta om dina tågäventyr – som jag som tog tåget hem från Bangkok – så fokusera på de delarna som är i linje med statistiken. Du får krydda berättelsen med något annat än just förseningar, mer positivt, mer allmängiltigt, mer tågvänligt – för nittion av tjugo tåg är max en kvart sena. 

    På tisdag är det dags igen. Du hittar mig i restaurangvagnen med en Bottenvikens Nattåget i glaset.

    Värmerekord: 23,8 grader varmt på Island – i november

    Isländskt lanndskap.

    Island har nyligen upplevt ovanligt höga temperaturer för november. Under torsdagen steg temperaturerna till 23,8 grader i Kvískerjum, vilket innebär nytt värmerekord för en dag i november. Samtidigt rapporteras över 30 lerskred runt om i landet, vilket kan relateras till de varma förhållandena.

    Att Island är den varmaste platsen i Europa under en novembermånad hör inte till vanligheterna. Men så var faktiskt fallet under natten till fredagen, rapporterar the Guardian. Det innebär även att det var den varmaste novembernatten som någonsin uppmätts norr om den 60 breddgraden.

    ”Det tidigare novemberrekordet sattes 1999. Då översteg temperaturen 20 grader för första gången i november, och sedan dess har detta hänt flera gånger under vintertid. Det är naturligtvis en indikation på att vi borde förvänta oss sådana temperaturer allt oftare med ett varmare klimat.”, säger Kristín Björg Ólafsdóttir, klimatolog vid Icelandic Met Office, till den isländska tidskriften Visir.

    Uppemot 30 skred har skett under dagarna, främst i Västfjordarna, vilket har gjort att flera vägar stängts av. Ólafsdóttir säger till Visir att ett varmare klimat vintertid ökar risken för jord- och lerskred. Just nu råder fortfarande risk för skred i island, men risken väntas avta då temperaturerna nu sjunker.

    Enligt The Guardian orsakades värmerekordet på Island av en varm och fuktig luftmassa från Azorerna. När luftmassan nådde Islands höga terräng, tvingades den stiga och avge fukt. När luftmassan därefter sjönk ner på läsidan av höjderna, blev den torrare och värmdes ytterligare genom den så kallade Föhneffekten, vilket resulterade i de rekordhöga temperaturerna.

    Lisa Jacobson ny skribent på Supermiljöbloggen

    Lisa Jacobson

    SMB växer så att det knakar. Nu kan vi presentera ännu en ny skribent – Lisa Jacobson! Eller ja, en halvny skribent. Lisa har redan hunnit skriva en otalig mängd texter för SMB om skakande forskning, det stora folkliga stödet för klimatåtgärder, rekordutsläpp, basinkomst, och regeringskritik. Äntligen kommer så presentationen av denna vassa vetenskapspenna.

    Hej Lisa! Vem är du?

    – Hej! Jag är en före detta medicinjournalist som sadlat om till att jobba med klimat- och hållbarhetsforskning, och mamma till två tonårskillar. Jag är infödd stockholmare men älskar att vara på landet och odla. Och så gillar jag att stå på scen – om jag får gömma mig lite i en kör. 

    Hur startade ditt engagemang för miljö och klimat?

    – Jag vet faktiskt inte hur det började, men jag har alltid velat vara med och ”rädda världen” eller åtminstone göra den lite bättre. När jag var liten berättade min morfar historier där jag och min bror var ”indianer” och jag fascinerades av ursprungsbefolkningars sätt att ta hand om naturen och ta tillvara på allt. Att oändlig tillväxt är en omöjlighet har jag på något sätt vetat sedan tonåren, och jag har alltid haft ett starkt rättvisepatos. 

    Vad fick dig att vilja börja skriva för SMB?

    – Till vardags jobbar jag med att koordinera en internationell forskargrupp, vilket är superintressant, men jag saknade att skriva på svenska. Jag vill få fler att fatta vilken riskabel situation vi och planeten befinner oss i. 

    Lisa Jacobson. Foto: privat

    Vilka ämnen skriver du helst om?

    – Jag är väldigt intresserad av hur vi i den rika delen av världen kan ändra våra beteenden för att ställa om till en klimat- och miljövänlig livsstil, och har själv studerat personer som slutar flyga av klimatskäl. Hur ändrar vi normer och värderingar? Sådan forskning skriver jag gärna om. 

    Berätta något otippat om dig!

    – Jag har nästan aldrig campat! För att vara miljö- och klimatengagerad är jag ganska lite ute i naturen, tyvärr. Men jag älskar att åka skidor i svenska fjällen.

    Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat bok- eller filmtips?

    – Framtidsministeriet av Kim Stanley Robinson är en otroligt intressant science fiction-roman som undersöker olika lösningar som skulle kunna ta oss ur klimat- och miljökrisen; Allt från återskapande av vildmark och finansiella lösningar för att behålla kolet i jorden, till klimatterrorism och geoengineering. Den bygger på ursprungsbefolkningars syn på att vi måste ha framtida generationer i åtanke när vi fattar beslut idag. Romanen börjar med en värmebölja i Indien som dödar miljoner – det är fruktansvärt, men värt att läsa vidare! 

    – För den som vill ha något att titta på med barn rekommenderar jag Wall-E. Så rörande tecknad film. Och ett till toppentips: alla Maja Lundes suveräna böcker – Binas historia, Blå och Przewalskis häst.


    Vi önskar Lisa, nu även offentligt, varmt välkommen till SMB. Hennes texter hittar du här och vill du tipsa eller ställa en fråga till Lisa kan du skicka ett mejl. Läs mer om oss och våra skribenter här.

    Är du också intresserad av att skriva för SMB? Skicka ett mejl där du berättar om dig själv och varför du är intresserad. Skicka även med en tidigare text du skrivit, alternativt skriv en ny om någon relevant klimat- och miljörelaterad nyhet.

    Fritt fram för mer PFAS i Vättern efter dom

    Regeringen får två kontroversiella beslut om militärflygplatsen i Karlsborg vid Vättern godkända av Högsta förvaltningsdomstolen. Flygtrafiken får femdubblas, och den starkt vattensjuka och PFAS-förorenade marken vid landningsbanan får dräneras. ”Rättsordningen har satts ur spel”, kommenterar motståndsgruppen Aktion Rädda Vätterns juridiska ombud Christer Hagman.

    Den rättsliga prövningen av de känsliga ärendena har pågått i över ett år. På tisdagen publicerade förvaltningsdomstolen sina båda domar, som konstaterar att regeringen Kristersson fattat sina båda beslut i enlighet med svensk lag, i detta fall miljöbalken. De kan läsas här och här.

    Aktion Rädda Vättern, ARV, tyckte det rakt motsatta och ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Den sker alltså i Högsta förvaltningsdomstolen och efter denna finns ingen instans i Sverige att gå vidare till.

    Försvarsmakten får nu alltså igenom sitt önskemål att flygrörelserna i Karlsborg, enbart militära sådana, ska kunna upp till femdubblas jämfört med dagens tillstånd. Den här begäran, som fick starkt aktualitet när Sverige gick med i Nato, kommer att leda till svåra miljökonsekvenser som inte handlagts enligt miljöbalkens bestämmelser, menar ARV.

    Dränering av PFAS-sjuk mark krävs

    För att förbereda flygplatsen för starkt ökad trafik måste alltså också området dräneras. Visserligen lägger regeringen ett reningskrav på det markvatten som leds ut i Vättern på 95 procent, men något krav på att sanera marken från PFAS-kemikalier ingår inte i beslutet.

    Detta kommer, menar ARV:s talesperson, leda till en PFAS-chock för Vättern, som redan idag tar emot den så kallade ”evighetskemikalien” från olika vattendrag som mynnar ut i sjön.

    Till saken hör att området kring flygplatsen i Karlsborg hör till det mest förorenade i Sverige avseende den här kemikaliegruppen. Detta efter decenniers användning av PFOS-haltigt brandsläckningsskum på flygövningsplatsen. PFOS tillhör den grupp av PFAS-kemikalier med mest dokumenterade skadliga effekter, på bland annat immunsystemet och misstänks starkt för att vara cancerframkallande.

    Halterna av så kallat PFAS4 per liter grundvatten på ett mätställe uppgår till 2,4 miljoner nanogram (miljarddels gram). Det ska jämföras med den nya normen för högsta halt PFAS i dricksvatten i Sverige, 4 nanogram per liter.

    Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar som slutkläm i den 20 sidor långa domen att ”det vatten som avses att renas finns för närvarande inte på området eftersom markavvattningen inte är igång, men bedömningar har gjorts av vilka halter PFAS som kan uppstå.” 

    Enligt aktionsgruppens talesperson Christer Hagman är detta en komplett missuppfattning, eftersom hela området är sankt och på flera ställen starkt kontaminerat av kemikalierna.

    ”Beslutet är helt felaktigt”

    Hagman betonar att han ser godkännandet av regeringens beslut som ett helt felaktigt beslut som bryter mot EU:s vattendirektiv. Enligt detta får inte ens militär övningsverksamhet försämra ett europeiskt vattendrags kvalitet, vilket nu kommer att ske.

    – Jag hade ett visst hopp om att de här starka skrivningarna i direktivet skulle leda till att beslutet underkändes, men är inte så förvånad trots allt.

    Enligt Hagman är det teoretiskt tänkbart att gå vidare och försöka på en prövning antingen i EU-domstolen eller i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Men tror inte själv att det skulle vara framgångsrikt.

    – Nej, och jag tror att de rättsliga instanserna inom EU själva ligger så lågt man bara kan. I det är fallet har försvarsmaktens kortsiktiga intressen satt hela den svenska rättsordningen ur spel.

    SMB har vid flera tillfällen tidigare berättat om konflikten i Vättern och om PFAS-problematiken, till exempel här och här.

    Fortsatt ökning av koldioxidutsläpp ger nya rekordnivåer

    Världens utsläpp fortsätter att öka

    Ännu har vi inte nått den efterlängtade toppen på utsläppskurvan: världens samlade koldioxidutsläpp ökar fortfarande, enligt en rapport från ett internationellt forskarlag. 2024 slår således nytt utsläppsrekord. Ett positivt trendbrott syns i Europa och USA, medan utsläppen från Kina och Indien ökar.

    Varje år sammanställer forskarnätverket Global Carbon Project de samlade koldioxidutsläppen från olika källor. Bakom årets rapport, the Global Carbon Budget, står över 100 forskare från 86 organisationer i 19 länder.

    På en presskonferens på klimattoppmötet COP 29 presenterade några av forskarna de nedslående resultaten:

    • Totalt beräknas årets utsläpp bli 41,6 miljarder ton, en ökning från 40,6 miljarder ton förra året.
    • Utsläppen från fossila bränslen når en ny toppnivå, 37,4 miljarder ton, 0,8 procent mer än 2023.
    • Utsläppen från förändrad landanvändning, till exempel avskogning, ökar också efter en tidigare nedgång.

    Alla fossilutsläpp ökar igen

    – Utsläppen från alla fossila bränslen ökar, och det är inte den utveckling vi hade önskat oss, sade Mike Sullivan, forskare från Universitetet i Exeter, under rapportlanseringens presskonferens.

    Forskarna hade trott att världen nått utsläppstoppen för kol, men årets resultat visar att framför allt ökar kolanvändningen fortfarande i Indien för att möta ett ökande energibehov och höjd levnadsstandard. Oljeanvändningen växer också fortsatt, bland annat eftersom internationellt flyg och fartygstrafik ökar igen (men ligger fortfarande lägre än före Covid-pandemin). När det gäller fossilgas har även den kurvan vänt uppåt efter en nedgång som följd av Rysslands invasion av Ukraina.

    Några ljuspunkter är att utsläppen minskar i Europa ( med 3,8 procent) och nu även i USA (0,6 procent). I Kina är siffrorna ännu osäkra men sannolikt blir det en liten ökning av utsläppen där.

    Oroande är att utsläppen från förändrad landanvändning ökar igen, efter att ha minskat under några år. Förklaringen är att trots att avskogningen minskar, så har har torka, El Nino och stora bränder lett till att mer koldioxid avges.

    Omställningen måste snabbas på

    Enligt rapporten tycks utsläppen ha nått en platå det senaste decenniet – men det krävs en snabb nedgång för att nå Parisavtalets mål och undvika de värsta klimatriskerna. Med nuvarande takt, kommer den globala koldioxidbudgeten som vi måste hålla för att inte överskrida 1,5 grader, att vara slut inom sex år, enligt forskarlagets pressmeddelande.

    – Toppen av kurvan, som vi desperat väntat på, har fortfarande inte nåtts. Det understryker hur viktigt arbetet kring klimatfinansiering här på COP29 är, för att hjälpa länder att ställa om och snabba upp den omställning som redan är på gång. Det visar också hur viktigt det är att länderna höjer sina ambitioner, sade professor Rachel Kyle, Storbritanniens klimatrepresentant, på presskonferensen.

    Hon hänvisade till att Storbritannien igår utlovade en utsläppsminskning med 81 procent till 2035 och uppmuntrade fler att följa efter.

    Världens rika länder lovade under klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 att gemensamt bidra med 100 miljarder dollar årligen för att hjälpa fattiga länder att mildra klimatförändringarnas effekter. Detta löfte är även en del i Parisavtalet, men det har trots detta ännu aldrig infriats.

    Rika länder i Globala nord är ansvariga för 92 procent av alla utsläpp som överskrider den planetära gränsen på 350 ppm (parts per million) atmosfärisk koncentration av koldioxid.

    Största rapporten om klimat och hälsa: Enorma utmaningar för en oförberedd värld

    Den globala folkhälsan står inför allt större utmaningar. De snabbt växande hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringarna innebär komplexa folkhälsoutmaningar. Rekordbrytande temperaturer 2023 resulterade i en aldrig tidigare skådad ökning av värmerelaterade dödsfall och andra svåra effekter. Årets Lancet Countdown on Health and Climate Change 2024 avslöjar en kraftig upptrappning av klimatrelaterade hälsohot och en oförberedd värld.

    I takt med att utmaningarna med att hantera klimatförändringarna växer, blir vetenskapliga bevis alltmer nödvändiga för att informera om effektiva hälsoskyddsåtgärder. Som svar på detta behov följer sedan 2016 det oberoende internationella akademiska samarbetet Lancet Countdown upp framstegen när det gäller hälsa och klimatförändringar världen över. Årets rapport är resultatet av expertis och engagemang från 122 forskare, vårdpersonal och praktiker från 57 akademiska institutioner och FN-organ globalt och ger de mest detaljerade resultaten hittills.

    Dessvärre är årets rapport en dyster läsning.

    Ännu ett år med ökade utsläpp

    Än en gång visar Lancet Countdown på en värld som går åt fel håll. I stället för att minska, nådde de globala energirelaterade koldioxidutsläppen en ny rekordnivå 2023. Olje- och gasbolag förstärker det globala beroendet av fossila bränslen. Detta sker delvis på grund av de höga energipriserna och de oväntade vinsterna från den globala energikrisen, men företagen backar även från sina gröna åtaganden och utökar nu istället sina planer för produktion av fossila bränslen ytterligare.

    I mars 2024 var de 114 största olje- och gasbolagen på väg att överskrida utsläppen som överensstämmer med 1,5–gradersmålet med 189 procent redan 2040. Det är en ökning från 16 procent bara från året innan. Som ett resultat driver deras strategier världen längre bort från att uppfylla målen i Parisavtalet, vilket ytterligare hotar människors hälsa och överlevnad.

    I rapporten betonar författarna att den optimism som Parisavtalet gav världen 2015 nu är nära att gå förlorad när den globala uppvärmningen riskerar att passera den överenskomna gränsen på 1,5 grader. Under 2023 nådde temperaturen rekordhöga 1,45 grader över förindustriell nivå och nya temperaturrekord har fortsatt registreras världen över under hela 2024. 

    Extrema väderhändelser ökar och hotar vår hälsa

    De fossildrivna klimatförändringarna ökar i sin tur frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser. Den ökade frekvensen av naturkatastrofer anses numera helt kopplad till det varmare klimatet.

    Tillsammans med förseningar i anpassning och sårbara mänskliga system och infrastruktur, orsakade extremt väder omfattande hälsoeffekter och dödsfall globalt under 2023, enligt rapporten. Författarna menar att förödelsen som orsakades av rekordstora extrema väderhändelser 2023 och 2024 visar på de mänskliga kostnaderna för ett misslyckande med att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till snabbt växande faror. Människor i alla länder står nu inför hot mot sin hälsa och överlevnad när klimatfarorna ökar, menar Dr Maria Neira, direktör, avdelningen för miljö, klimatförändringar och hälsa, Världshälsoorganisationen WHO:

    Vi ser rekordstora värmeböljor, torka och livsmedelsosäkerhet som påverkar miljontals liv världen över. Ändå fortsätter vi att hälla biljoner dollar i fossila bränslen, som driver dessa kriser. Det är dags att sluta finansiera skada och börja investera i hälsa.

    Rapportförfattarna menar därför att de effekter som vi hittills sett kan därför bara vara början på en allt farligare framtid, med förödande effekter på de naturliga system som mänskligheten är beroende av. Trots avsevärda förbättringar under de senaste åtta åren kvarstår viktiga luckor i Lancet Countdowns övervakning av hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringar. Det är dock tydligt att anpassningen inte håller jämna steg med de växande riskerna. När klimatriskerna eskalerar kommer länder att behöva ägna allt större ansträngningar och resurser för att undvika de värsta hälsoeffekterna.

    ”Hälsoeffekterna av klimatförändringar obestridliga”

    I nära samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO och andra ledande hälso- och klimatorganisationer framhåller rapporten att klimatförändringarnas hälsoeffekter nu är obestridliga – och de blir allt allvarligare för varje år. Under 2023 exponerades människor i genomsnitt för hittills oöverträffade 50 dagar mer av hälsofarliga temperaturer än vad som hade varit väntat utan klimatförändringar.

    Extrem torka påverkade 48 procent av den globala landytan, medan 61 procent av den globala landytan såg en ökning av extrema nederbördshändelser jämfört med genomsnittet 1961–1990. Detta ökade riskerna för matosäkerhet, extremt väder och vattenförorening. Samtidigt gynnar förändrade nederbördsmönster och stigande temperaturer överföringen av dödliga infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, West Nile-feber och vibrioinfektioner, på tidigare opåverkade platser vilket sätter människor i riskzonen för överföring.

    Richard Horton, chefredaktör för den medicinska tidskriften the Lancet, betonade vid presskonferensen för lanseringen av årets rapport att klimatförändringarna som tidigare sågs som något avlägset i tid och plats som händer någon annan, någon annanstans nu händer här och nu.

    Ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna 

    En hälsosammare och mer motståndskraftig framtid är möjlig, men det kräver en fundamental förändring av prioriteringarna.

    Dessvärre har rapporten inte fått någon uppmärksamhet alls hos svenska politiker. Och det trots att det handlar om hot mot mänsklig hälsa som vida kommer att överstiga covid-19. Enligt en mycket konservativ beräkning från WHO har klimatförändringarna lett till fler än fyra miljoner dödsfall sedan år 2000, men enligt en rapport från Världsekonomiskt forum kommer klimatförändringarna sannolikt att orsaka ytterligare 14,5 miljoner dödsfall varje år runt 2050.

    Till den siffran ska även då räknas de årliga dödsfallen av förorenad luft utomhus och inomhus. Av de upp till nio miljoner dödsfall som varje år orsakas av luftföroreningar, kan fem miljoner tillskrivas luftföroreningar från användning av fossila bränslen, vilka skulle kunna undvikas genom en utfasning av fossila bränslen. Men på något sätt har det blivit en ständig kostnad som världen accepterar. 

    Nya möjligheter att sätta hälsa i centrum

    I förra årets rapport från Lancet Countdown presenterades elva prioriteringar för en hälsosam framtid. Författarna menar att dessa rekommendationer fortfarande är relevanta, och att nya möjligheter dykt upp för att anta dessa rekommendationer och sätta hälsa i centrum för världens svar på klimatförändringarna. Författarna föreslår att när länder nästa år ska uppdatera sina nationella klimatplaner för att uppfylla målen i Parisavtalet 2025, ska det finnas en möjlighet att säkerställa att hälsoeffekter och kostnader av klimatförändringar redovisas, att hälsovinster av åtgärder för att hantera klimatförändringar prioriteras och att hälsofördelarna beaktas och maximeras.

    Detta skulle enligt rapportförfattarna säkerställa klimatförändringsåtgärder på nationell nivå för att främja och maximera skyddet av människors hälsa och överlevnad.

    Ökat engagemang från hälsoprofessionella (både inom akademin, hälso- och sjukvården och departementen) kommer att vara avgörande för att säkerställa att länders klimatplaner kan främja förbättrad hälsa och välbefinnande. Detta genom att på ett meningsfullt sätt införliva hälsoöverväganden. Idag är hälsodepartement och myndigheter sällan involverade i utveckling av klimatpolitiken och hälsa behöver därför integreras tydligare i klimatpolitiken.

    Hälsoskydd ska vara främsta måttet på klimatåtgärd

    Författarna föreslår därför följande prioriteringar:

    • Sätt hälsa i centrum för nationella åtaganden för att uppfylla målen i Parisavtalet
    • Investera i en hälsosam framtid och sunda befolkningar
    • Sätt människors hälsa i centrum för finansieringen av klimatförändringar
    • Ange skydd och främjande av människors hälsa och välbefinnande som det primära måttet på klimatåtgärder
    • Forma samhällen för att främja hälsa, jämlikhet och klimaträttvisa
    • Bygg framtidssäkrade hälsosystem
    • Ta itu med klimatförändringarna genom folkhälsoinsatser

    Att reagera på dessa nya möjligheter kan hjälpa till att driva transformativa förändringar för att tackla klimatförändringarna och samtidigt leverera stora förbättringar av människors hälsa. Framgången med denna omvandling kräver dock samtidiga och ihållande ansträngningar för att förbereda ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna.

    Dessa ansträngningar kräver, enligt rapporten följande:

    • Att bygga kapacitet om hälsa och klimatförändringar genom att tillhandahålla formell utbildning i klimatförändringar och hälsa. Att göra klimat- och hälsoutbildning till en del av de grundläggande läroplanerna inom hälsoutbildningsprogram skulle vara ett viktigt steg för att uppnå detta mål
    • Engagera sig med, respektera och höja kunskapen och stärka ledarskapet hos ursprungsbefolkningar, frontlinjesamhällen och minoritetsgrupper i utformningen och genomförandet av hälso- och klimatförändringspolicyer, för att säkerställa att de kan skydda människors hälsa och undvika oavsiktliga skador. Dessa samhällen är ofta de som påverkas mest av de åtgärder som krävs för att tackla klimatförändringarna och har i många fall nyckeln till ett effektivt genomförande av dem.
    • Att integrera hälsa i all klimatförändringspolitik på internationell, nationell och lokal nivå, genom tvärsektoriellt samarbete. Detta utgör en nyckel för att säkerställa att klimatförändringsåtgärder skyddar och främjar människors hälsa och överlevnad.

    Dessa prioriteringar är dock otillräckliga i sig. Den grundläggande förutsättningen är att världen uppfyller de begränsningsmål som anges i Parisavtalet, för vilket det finns detaljerade färdplaner. Om inte denna den grundläggande förutsättningen är uppfylld kommer prioriteringarna att ha liten effekt, om ens någon, för att skydda människors hälsa. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.