Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    ”Storsatsning på biogas ger miljardvinster, jobb och snabb klimateffekt”

    Klimatet, jobben, ekonomin – ja, allt detta gynnas om EU snabbt bygger ut rötning och förgasning av biologiska restprodukter från hushåll, livsmedelsindustri samt jord- och skogsbruk. Det konstaterar EBA, European Biogas Association i en rapport. Och i Sverige pågår just nu stora satsningar.

    Organisationen presenterade på ett webbsänt seminarium i Bryssel under tisdagen sin rapport ”Beyond energy: monetising biomethane’s whole system benefits”. Titeln betyder ungefär ”Utöver energi: att utnyttja det ekonomiska värdet av biometanets alla systemfördelar”.

    Mångdubbla vinster om biogasproduktionen byggs ut

    Biometan används som samlingsnamn på metanhaltiga gaser som utvinns från biomassa på olika sätt. Syrefri nedbrytning och förgasning är de metoder som framförallt nämnts i rapporten, varav den förstnämnda idag är mest utnyttjad och inarbetad.

    EBA framhåller att samhällets vinster av att satsa storskaligt på såväl rötning som förgasning av biorester är odiskutabla och omfattande. Vinsterna finns såväl i den sociala sektorn som inom miljö/klimat och ekonomi. Biometan kan, exempelvis, inte bara direkt ersätta den fossilgas som används i Europa. Den kan också förse lantbrukarna med fossilfri konstgödsel (tidigare framställd med fossilgas), minska läckaget från åkermarken av den aggressiva växthusgasen metan, och inte minst skapa nya jobb i en växande industrisektor. Bland annat.

    Det handlar om en unik, förnybar energi som är både det mest skalbara och billigaste alternativet till fossil energi. Men dess många fördelar och nyttor har inte fullt ut upptäckts ännu av vare sig samhället i stort eller politikerna, sa EBA:s vd Sacha Alberici vid den webbsända presentationen.

    EBA:s rapport gör en uppskattning av det ekonomiska, sammanlagda värdet som en storsatsning på biometanproduktion inom EU för år 2030 respektive 2050. Det rör sig om oerhörda summor: för år 2030 handlar det om 78 miljarder euro årligen, det vill säga cirka 900 miljarder svenska kronor. Vid seklets mitt kan nyttan beräknas till motsvarande över tre biljoner svenska kronor, enligt EBA:s bedömningar.

    Upp till en halv miljon nya jobb kan skapas i EU

    Mellan 255 000 och 450 000 nya arbetstillfällen inom en kraftigt utbyggd europeisk rötnings- och förgasningsindustri skulle också kunna skapas, enligt rapporten.

    Och lägligt nog kommer nu nyheter om omfattande satsningar på biogasproduktion i Sverige på flera håll. Slutligt bygglov lämnades till exempel nyligen för finskägda energiföretaget Gasums 500-miljonerssatsning på att framställa flytande biogas i Götene, i hjärtat av Skaraborg där många och stora jordbruk finns.

    Jordbruken kommer att leverera gödsel och vissa andra restmaterial till anläggningen. Slutprodukterna blir flytande biogas som kan användas av tyngre lastbilar, sjöfart och jordbruksfordon, samt miljövänligare gödsel (eftersom metanet utvunnits till bränsle).

    Volymerna är stora: bränsleproduktionen kommer 2025 enligt planeringen att uppgå till 120 miljoner kilowattimmar och det klimatvänliga gödselmedlet till 350 000 ton per år.

    Gasum planerar, enligt ett pressmeddelande, att bygga fyra ytterligare stora produktionsanläggningar med liknande inriktning i Borlänge, Sjöbo, Kalmar och Hörby.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 11 februari på 421,15 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 3,52 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 419,47 ppm i januari, vilket är en ökning med 1,28 ppm jämfört med januari 2022. Temperaturen i december var +1.09°C relativt till perioden 1880-1920.

    Källa: NOAA

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Beatrice Rindevall: Dags att budgeten motsvarar krisen

    Räcker 1,5 procent av statens budget för att hantera miljö- och klimatkrisen? Långt ifrån, visar utvärderingarna. Ändå görs kraftiga nedskärningar med stora konsekvenser för det befintliga, redan otillräckliga, miljöarbetet, skriver Beatrice Rindevall i en krönika.

    Beatrice Rindevall är Supermiljöbloggare, miljödebattör och analytiker inom fiskeripolitik. Tidigare har hon bland annat arbetat inom eget företag, på forskningsrådet Formas och för Naturskyddsföreningen.

    KRÖNIKA För tio år sedan låg anslaget för Allmän miljö- och naturvård på strax under fem miljarder kronor, och i år ligger det på 19,5 miljarder kronor. Trots att det ser ut som en rejäl uppryckning har det fortfarande varit långt ifrån tillräckligt för att nå miljömålen.

    Knappt något av de 16 miljömålen beräknas nås, regeringen bedömer att den nuvarande politiken är otillräcklig och Naturvårdsverket flaggar för att situationen försämras, inte förbättras. Ändå har årets miljöbudget sänkts med nära fyra miljarder jämfört med förra året, och ytterligare sänkningar planeras. Nästa år ligger anslaget på det markant lägre 14,6 miljarder och det väntas sänkas ännu mer, till 10 miljarder kronor 2025.

    Så vad spelar budgeten för roll? Enorm, om man tittar på svallvågorna från årets nedskärningar. Naturvårdsverket varnar för stora konsekvenser för arbetet med naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv. Skydd av värdefull natur kommer att gå långsammare, framför allt i skogen, vilket hotar många arters överlevnad. Finansieringen för att bekämpa invasiva arter har försvunnit, vilket innebär risk för att inhemska arter konkurreras ut.

    Förutom ett svårare läge för den redan krisande miljö- och klimatsituationen påverkas också mångas arbeten. Enbart under 2023 väntas 1000 arbetstillfällen att försvinna, och då försvinner också fler miljörelaterade arbeten genom andra delar av budgeten. Bland annat har det varit en kraftig nedskärning i biståndsbudgeten som påverkar tjänster för miljökommunikation i hela civilsamhället, som att tre tjänster försvinner från Naturskyddsföreningens kansli och tidningen Sveriges Natur tappar åtta procent av sin budget. Frågan är vad som händer om regeringen fullföljer sin plan för de kommande åren.

    >> Läs Naturskyddsföreningens analys av den nya budgeten

    Jämfört med andra poster i Sveriges budget har miljöbudgeten – som ska ligga till grund för att hantera ”vår tids ödesfråga” – alltid varit låg. Som exempel lägger vi nära 28 miljarder kronor på studiestöd. Sveriges totala utgiftsramar är i år 1 250 miljarder kronor, vilket betyder att miljöbudgeten landat på drygt 1,5 procent av utgifterna. Mindre än två procent av budgeten används alltså för att försöka lösa artutdöendet och klimatkrisen, samtidigt som kraftiga nedskärningar planeras kommande år. 

    Det skapar inte förtroende för att politiken ens försöker lösa kriserna vi står inför. Det finns även klimatrelaterade poster i andra budgetområden, som inom energi och transporter, men tyvärr stöttar mycket av budgeten klimat- och miljöförstörande verksamhet snarare än motsatsen, som skattesänkningar till flyg, jordbruk och bilar. I en rapport från 2018 bedömdes över 30 miljarder gå till fossila subventioner, och i regeringens budget har de klimatskadliga subventionerna dessutom ökat.

    Pengar spelar roll, och det går inte att hoppas på förbättringar när man bäddar för försämringar. Budgeten borde motsvara krisen vi står inför, med kraftiga höjningar och en generell styrning bort från klimatskadlig verksamhet. Inför vårbudgeten måste regeringen ta sitt förnuft tillfånga. 


    Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    IEA-prognos: ”Nära tipping point för elsektorns klimatutsläpp”

    De fossila utsläppen från världens elproduktion kommer att börja sjunka efter år 2025. Den prognosen läggs nu fram av IEA, Internationella Energirådet.

    Det är i en intervju i Financial Times som IEA:s chef för energisäkerhetsfrågor, Keisuke Sadamori, gör förutsägelsen att kulmen för koldioxidutsläppen från elframställning bara är några år borta.

    Under det gångna året minskade elanvändningen i Europa som en följd av Ukrainakriget och sjunkande tillgång på fossilgas från Ryssland. Men nu väntar IEA en ökad efterfrågan på el, såväl i Europa som i hela världen, med tre procent per år. Den viktiga skillnaden är dock att nyproduktion nu nästan bara görs med förnybar energi och kärnkraft. 90 procent av nyproduktionen kommer att ske med förnybart och kärnkraft, enligt IEA:s bedömningar.

    De fossila utsläppen från kraftproduktionen kommer att kulminera år 2025. Den energikris vi nu befinner oss i snarare accelererar än bromsar omställningen i elenergisystemen, säger Keisuke Sadamori.

    Elframställning är en av de svåraste källorna till klimatpåverkande utsläpp, eftersom en så stor del kommer från kolkraftverk, den smutsigaste källan. Av världens totala utsläpp av fossil koldioxid, drygt 36 miljarder ton 2021, kommer i storleksordningen 13 miljarder ton från elproduktionen.

    IEA gör sin förutsägelse trots en motstridig helhetsbild. I Asien förväntas till exempel kommande år en ökad användning av kol för elproduktion. Men utvecklingen går, sammantaget, mot sjunkande konsumtion av olja, kol och fossilgas, framhåller ändå organisationens verkställande direktör Faith Birol:

    Ökningen av förnybar elproduktion och kärnkraft innebär att vi är nära en tipping point för elsektorns klimatutsläpp. Regeringarna behöver nu förmå de lågutsläppande energikällorna att växa än snabbare för att trycka ned utsläppen och tillförsäkra världen säker elförsörjning och uppnåelse av klimatmålen, säger han i intervjun.

    Miljöorganisationer anklagar Sverige för maktmissbruk

    Våren 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. I sex månader planerar och leder Sverige arbetat i ministerrådet och företräder rådet i relationerna till andra EU-institutioner. Nu kommer tung kritik om att Sverige utnyttjar ordförandeskapet.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om oron inför det svenska ordförandeskapet i EU och om PR- kampanjer kring skogsbruket i Sverige. Nyligen uppmanade 500 forskare EU att säkra skydd av skog, både för klimatet och mångfaldens skull. Enligt ett dokument som läckt ut under det svenska ordförandeskapet framgår att Sverige försöker påverka hur skogsbiomassa ska klassas.

    Det är praxis att ett ordförandeland i EU förhåller sig neutrala och inte använder ordförandeskapet för att argumentera för egna nationella syften.

    Enligt DN försöker Sverige nu runda en majoritetsposition i EU-rådet som ministrarna kom överens om i juni 2022.  

    Forest Defenders Alliance är ett initiativ som samlar miljöorganisationer i och utanför Europa. Initiativet är engagerat i frågan om att skogar används som förnybar energi för att lösa klimathotet. Forest Defenders Alliance har reagerat starkt på Sveriges ledarskap i EU och framför i ett öppet brev stenhård kritik om maktmissbruk och brister vad gäller att följa vetenskapliga fakta:

    The Swedish Presidency’s proposals for biomass policy fully mirror the interests of its forest industry. We consider this a misuse of the role of EU Presidency and ask Parliament and the Commission to renounce the Swedish proposal, and particularly ask the Council to follow the science.

    (Fritt översatt: Förslagen avseende biomassa under Sveriges EU-ordföranskap avspeglar skogsindustrins intressen. Vi ser detta som ett missbruk av EU-ordförandeskapet och uppmanar parlamentet och kommissionen att ta avstånd från det svenska förslaget samt uppmanar rådet att följa vetenskapen.)

    Sverige, tidigare ett land känt för att ligga i framkant på miljöområdet, uppmanas nu alltså av den europeiska miljörörelsen att följa vetenskapliga fakta i sitt arbete. Det öppna brev som Forest Defenders Alliance tillsammans med miljöorganisationer både inom och utanför Europa skrivit avslutas med:

    Dear policy makers, you must not give in to the Swedish Presidency bullying.

    (Fritt översatt: Kära beslutsfattare, ni får inte ge efter för det svenska ordförandskapets översitteri.)

    Hållbara investeringar populära – men oklart vad dessa innebär

    Enligt en ny rapport från PwC tar allt fler pensionsstiftelser hänsyn till hållbarhet vid sina investeringsbeslut. Dock visar samma rapport att det råder förvirring kring vad en hållbar investering egentligen är.  

    Hållbara investeringar har blivit allt populärare och har dessutom gett bäst avkastning de senaste åren. Hållbara investeringar kan därmed ses som en lönsam trend. 

    Därför är det rimligt att även pensionsstiftelserna intresserar sig för hållbara investeringar. Enligt den nya rapporten från PwC tar 85 procent av dem, i sina riktlinjer för placeringar, hänsyn till hållbarhet. Motsvarande siffra föregående år var 79 procent. 

    Osäkerhet bland företagen hur de ska arbeta med hållbarhet

    PwC kopplar det ökade intresset till EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), och att kraven på bland annat transparens ökar med det nya direktivet. 

    Men också till att företagen fortfarande är osäkra på hur de ska arbeta med hållbarhet. Anna Gustring Boman, pensionsspecialist hos PwC, beskriver situationen så här:

    Mot bakgrund av den här utvecklingen har det blivit än viktigare att titta på hur pensionsstiftelserna arbetar med dessa frågor. Även om utvecklingen går framåt är vår bild att pensionsstiftelserna fortfarande är osäkra på hur de ska arbeta med hållbarhet vid investeringar. Det handlar till exempel om när information kring placeringar är bristfällig, och om krav på att tillgångar placeras på ett aktsamt sätt.

    Otydlighet kring vad hållbara investeringar är

    PwC:s rapport visar även att det finns en osäkerhet kring vad hållbara investeringar är. Till exempel kan olika pensionsstiftelser beskriva dem på olika sätt. 

    I rapporten står även att 35 procent av stiftelserna som valt att beakta hållbarhet i sina investeringsbeslut inte redogör för konsekvenserna av en hållbar investering. 

    Klimatministern i intervju: ”Jag och partiet lämnar regeringen om vi inte levererar”

    Klimatminister Romina Pourmokthari (L) sätter ned foten om klimatpolitiken i en sällsynt intervju med nyhetssajten Bloombergs. Regeringens samarbete med Sverigedemokraterna får inte leda till att klimatåtgärder blockeras, framhåller ministern. Avgång kan då bli ett alternativ.

    Bloombergs medarbetare Akshat Rathi grillar Sveriges unga minister rejält i ”Zero Podcast” gjord på engelska. Reportern konstaterar inledningsvis att en höger-liberal regering samarbetar med ett ytterhögerparti som knappt medger att det existerar en klimatkris orsakad av människan.

    Intervjuaren citerar, för att understryka förhållandet, SD:s nyvalda riksdagsledamot Elsa Widding, som under sin första dag i riksdagens talarstol deklarerade uppfattningen att det saknas klara vetenskapliga bevis för klimatkrisen. (Och som för övrigt också i samma debatt ansåg att utvecklingsländer bör få hjälp från den rika världen att bygga fler kolkraftverk).

    ”Stor debatt i partiet om samarbete med SD”

    Romina Pourmokthari medger att det var en mycket stor diskussion i hennes parti efter valet om det skulle vara lämpligt att ta stöd av SD för att skapa en majoritet för regeringen i riksdagen. Men hon pekar på situationen med hoppande majoriteter och svag beslutskraft under den tidigare röd-gröna minoritetsregeringens gångna fyra år. Och att samarbetet med SD omfattar sakfrågor som migration, ekonomi och energisystem.

    Hon pressas av intervjuaren på hur hon ser på läget om regeringen på grund av sitt samarbete med SD inte kan genomföra klimatåtgärder, som man trots allt säger sig vilja prioritera.

    Ministern svarar så här, enligt Bloombergs egen utskrift:

    Om det blir så att jag som klimat- och miljöminister inte kan skapa den förändring jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen.

    Men samtidigt påpekar Romina Pourmokthari att majoritetssamarbetet är känsligt även för regeringens stödparti:

    Situationen är densamma för SD. Det är inte okontroversiellt för dem att ha släppt fram en liberal, ung kvinna som klimat- och miljöminister – få av deras väljare lär vara glada över detta. Men, naturligtvis, vi är olika partier, och du ska inte rösta på mig om du delar deras värderingar.

    I intervjun framhåller klimatministern att regeringspartierna och SD trots allt ”respekterar den överenskommelse man träffat.” Hon namnger inte Tidöavtalet, men syftar av allt att döma på dokumentet.

    Stora möjligheter för SD att sabotera regeringens klimatarbete

    Klimatministern har i tidigare intervjuer betonat att regeringen står bakom riksdagens klimatpolitiska beslut – även om man för en politik som leder till att etappmålet för 2030 med största sannolikhet inte uppnås. Och konstaterar bland annat att klimatlagarna stöds av alla riksdagspartier, utom SD.

    Det har dock visat sig, vilket bland andra SMB redogjort för, att Tidöavtalet innehåller en rad skrivningar som ger Sverigedemokraterna stort inflytande även över klimatpolitiken. Och SD har gjort klart att klimatet och miljön är underordnade andra frågor, som exempelvis diesel- och bensinpriserna.

    Man driver nu linjen att reduktionsplikten, inblandningen av biodrivmedel i fossilt bränsle, ska sänkas till noll nästa år. Partiets klimatpolitiske talesperson Martin Kinnunen har även uttalat att det kan vara värt att Sverige får betala framtida bötesbelopp till EU för missade utsläppsmål, hellre än att genomföra utsläppsminskningar.

    En oklarhet har också uppstått inom klimatministerns eget parti. Medan Pourmokthari har hävdat att Sverigedemokraterna står utanför arbetet med klimatfrågan, säger hennes partiledare Johan Pehrson att SD bör vara med.

    Och det finns mycket att göra. Senare detta år ska till exempel regeringen lägga fram sin reviderade version av den klimatpolitiska handlingsplanen som ska peka ut de åtgärder som krävs för att uppfylla klimatlagen, och göra Sverige utsläppsfritt (eller så kallad nettonollutsläppare) år 2045.

    Det återstår alltså att se om regeringens möjlighet att leverera inom miljö- och klimatområdet störs så mycket av samarbetspartiet SD att klimatministern får anledning att sätta sitt hot om avgång i verket.

    Förorenat i över 80 år – Shell vill inte ersätta skador äldre än fem år

    Nästan 14 000 människor från två nigerianska samhällen stämmer nu Shell i Högsta domstolen i London. Orsaken för stämningen är att de anser att Shells verksamhet orsakat kraftig miljöförstörelse i områdena, rapporterar The Guardian.

    Det här är inte första gången som Shells verksamhet, och dess negativa miljöpåverkan, är orsak till domstolsförhandlingar. En av de mest uppmärksammade orsakerna bakom detta, utöver själva miljöförstöringen, är den rapport som FN:s miljöprogram UNEP släppte 2011 och som visade den mycket negativa påverkan som oljeindustrin haft i Nigerdeltat. 

    Efter avslöjandet i rapporten fastställde FN rekommendationer om att sanering måste ske omgående, men det har sedan dess mer eller mindre helt förhalats. Domar har även utfärdats med löften om ekonomisk kompensation till den lokalbefolkning som lider av en förstörd livsmiljö, bland annat i Nederländsk domstol. 

    Problemet kvarstår dock: Nigerdeltat är på flera platser totalförstört

    Oljeutsläpp har förstört livsmiljön i området och innebär stora hälsorisker, bland annat på grund av att grundvattnet förgiftats. Enligt Jordens Vänner dör varje år 16 000 spädbarn till följd av föroreningarna och den förväntade livslängden i området är tio år kortare än i resten av Nigeria. 

    Föroreningarna har även orsakat stora skador på fisket och jordbruksmark. Skadorna på fisket och jordbruksmarken har i sin tur även resulterat i matbrist och högre matpriser. 

    Shells affärsmodell har byggt på att dra nytta av svagheter i Nigerias rättssystem och de nigerianska lagarna. Det har orsakat förödelse i nigerianska individers liv och försörjningsmöjligheter samtidigt som företagets vinster har fortsatt att flöda till dess europeiska huvudkvarter, har Mark Dummett, Head of Business, Security and Human Rights på Amnesty International, tidigare sagt i ett uttalande.

    Ny omgång i domstolen

    Bakom den nya stämningen står nästan 14 000 människor från två nigerianska samhällen och vill ha rättvisa i högsta domstolen i London mot Shell. De anser att bolaget är ansvarigt för den förödande föroreningen av deras vattenkällor och förstörelsen av deras livsstil. 

    Deras krav är att Shell ska rengöra den förorening som har förstört deras samhällen. De begär också ekonomisk ersättning för förlorad inkomst när odling och fiske omöjliggjorts  på grund av oljeutsläppen från Shells verksamheter.

    Daniel Leader, partner på Leigh Day och som representerar människorna från de två samhällena i Nigeria som nu valt att stämma Shell, säger: 

    Denna rättegång ställer viktiga frågor om ansvaret för olja- och gasbolag. Det verkar som om Shell tänker lämna Nigerdeltat utan någon rättslig förpliktelse att ta itu med den miljökatastrof som orsakats av oljespill från sin verksamhet under många årtionden.

    Shells försvar – i linje med deras kommunicerade hållbarhetsvärderingar?

    Shell hävdar dock i sitt försvar att oljespillet beror på kriminella i områdena som haft avsikten att stjäla olja samt att man inte fått tillräcklig hjälp att stoppa dem. Dessutom anser företaget att individerna inte har rätt att söka ersättning för skador som uppstått för mer än fem år sedan. 

    Detta är Shells förvar, ett företag som sannolikt orsakat oljeutsläpp i Nigeria i över 80 år, det vill säga sedan deras verksamhet startade där 1937. Det är ett välmående företag som 2022 hade en vinst på över 400 miljarder kronor. Pengar som hade kunna användas för att kompensera Nigeras befolkning. 

    Ett sådant agerande hade kunnat vara i linje med deras egna kommunicerade hållbarhetsvärderingar: 

    För Shell betyder hållbarhet att tillhandahålla viktig energi för en växande befolkning, samtidigt som man respekterar människor, deras säkerhet och miljön.

    Nu planerar företaget att lämna Nigeria, kanske med en plan att inte ens försöka rengöra området från oljeutsläpp under många årtionden. Frågan är om det är i linje med att respektera människor, deras säkerhet och miljön?

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 3 februari på 420,03 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 0,64 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 417,51 ppm i november, vilket är en ökning med 2,50 ppm jämfört med november 2021.

    Källa: NOAA

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Jordens genomsnittliga yttemperatur 2022 var den femte varmaste någonsin, enligt en analys från NASA. Den långsiktiga uppvärmningstrenden fortsatte under 2022 med globala temperaturer 0,89 grader Celsius över genomsnittet för NASA:s baslinjeperiod (1951-1980).

    ”Denna uppvärmningstrend är alarmerande,” sade NASA-administratör Bill Nelson. ”Vårt uppvärmning av klimatet sätter redan avtryck: Skogsbränderna intensifieras; orkaner blir starkare; torka orsakar förödelse och havsnivån stiger.

    Mattias Goldmann: Fukushima lär oss ödmjukhet och revansch

    Mattias Goldmann har varit på besök i japanska Fukushima. I en krönika frågar han hur väl energibolaget Tepcos påståenden egentligen stämmer med verkligheten, och vem som vill ställa fram en skål ris från den härdsmältsdrabbade regionen när man kan köpa ris från så många andra ställen? Han svarar också på vad vi ska ta med oss om vi bara orkar lära oss en enda sak från händelserna i området.

    Mattias Goldmann är VD för Goldmann Green, leder 2030-sekretariatet och är författare till boken Klimatsynda. Han har tidigare varit hållbarhetschef på Sweco, VD för tankesmedjan Fores och blivit korad till Mäktigast i Hållbarhetssverige.

    KRÖNIKA Tre meter. Högre än så kan vågen aldrig bli, sa energibolaget Tepco. Ändå var tsunamivågen i Fukushima som kom klockan tre på eftermiddagen den 11 mars 2011 femton meter hög, som ett femvåningshus.  

    Eftersom höga vågor var en omöjlighet, stod kärnkraftsreaktorernas dieseldrivna reservaggregat i källaren. När de översvämmades, slogs de obönhörligen ut. Sedan var härdsmältan bara en tidsfråga. 

    Eftersom tre meter var gränsen, stod hundratals människor på en fem-sex meter hög kulle för att i trygghet bevittna spektaklet. När de väl förstod att vågen var fem gånger högre var det försent att fly, och de drogs obönhörligen med. Nästan ingen överlevde.

    Siffror är obegripliga. Det går inte att ta in 16 000 döda, 160 000 evakuerade. Men orden går genom märg och ben, från de som överlevde jordbävningen och tsunamin och ville leta i rasmassorna och gyttjan efter lilla dottern, maken, gamla pappan – men med fysiskt tvång evakuerades därifrån direkt. Härdsmältan skulle komma när som helst. 

    Två mil inåt land räckte för att vara i säkerhet, sade Tepco. Men den radioaktiva vätgasen är lätt och föll först ner ett par mil inåt land. Det hade varit säkrare att vara kvar vid kusten. Vad gör den kunskapen med dig när det är ditt eget barn du kanske hade kunnat gräva fram om du fått stanna? 

    Fem centimeter räcker, men vi tar upp till tio, sade Tepco. Av det översta, radioaktiva jordlagret. Rakar av, fraktar bort, lägger det i gigantiska säckar. Halveringstiden är bara trettio år för cesium-137, så om några år kan marken användas igen. Gatorna spolas och vattnet samlas upp, år för år har området som betecknas som säkert utvidgats och den förbjudna zonen krympts. Men dag efter dag går Shirahige, som jobbade på reaktorn tills olyckan, med sin geigermätare. Systematiskt kartlägger han ruta för ruta. Och hittar skyhöga nivåer av radioaktivitet än idag. Ingen har spolat eller schaktat jord från husen där ägarna dött eller inte vill flytta tillbaks, från ruiner och rasmassor, från berg, sluttningar och  skog. Där finns radioaktiviteten kvar, och den sprider sig. Med regn, vind och djur som rör sig. 

    Till den säkrade, rakade och spolade zonen går det bra att flytta tillbaks – eller flytta från Tokyo och få en stor villa till priset av en trång etta? Generösa bidrag ges till den som flyttar hit, ännu mer om du startar någon verksamhet. Inte många nappar. I byarna är gårdarna tomma, några av fälten brukas, men så fort det plöjts eller såtts åker bönderna därifrån. En gammal dam bjuder in, hon saknar någon att prata med. Här finns ingen framtid, säger hon, men vilken framtid har den som fyllt nittio? Efter att ha evakuerats och flyttats runt sju gånger orkade hon inte mer.  

    Nio av tio har lämnat. I centralorten Namie bodde 21 000 innan katastrofen. Nu är det fem år sen den åter öppnades, ändå bor här bara knappt två tusen. Nio av tio hus är tomma eller jämnade med marken, ibland med förhoppningsfulla skyltar om att tomten är till salu, men oftast bara ödemark.

    På perrongen står bara jag. Namie har fått en ny, gigantisk station alldeles intill den gamla som redan den var alltför stor för dagens behov. Barnfamiljer lockas till nya köpcentrat med gigantiska Pokemóns, men de åker snart därifrån. Försöken att odla går trögt; vem vill ställa fram en skål ris från Fukushima när man kan köpa från så många andra ställen? Att göra saké av riset verkar inte hjälpa; i butiken blir de så till sig att någon vill prova att jag får fem glas när jag beställer ett. 

    För att förhindra nya katastrofer måste reaktorernas bränslestavar kylas. Det görs med enorma mängder havsvatten, som sen förvaras i enorma behållare. Nu är alla fulla och det finns inte plats för fler. Tepco säger att vattnet faktiskt inte är särskilt radioaktivt, det kan faktiskt släppas ut i havet utan problem. Men, säger Tepco, låt oss ha en ordentlig dialog i frågan först.

    Den förbjudna zonen är det spektakulära, det som visas på Netflix. Här tas bilderna av ruiner som inte röjts. Bilvrak och bilar som parkerades slarvigt och olagligt – för tolv år sen. Överväxta hus, men också hus där gardinerna hänger prydligt. Plundring och vandalisering förekommer inte. Restaurang California där bokstäverna blekts och ramlat ner, läskautomaten med 2012 års utbud, Shellmacken som ser öppen ut, men är och förblir avspärrad. Brandstationen vars brandsoldater alla dog i första, aningslösa räddningsinsatsen. Klockor som stannat på kvart i tre, då jordbävningen slog till – och några som fortsatte gå en timma till, då tsunamin vällde in. Med våra tillstånd, vår geigermätare och kontrollen av radioaktivitet efteråt, får vi stanna till, kliva ur. Alla andra kör förbi, stannar inte, här görs effektiv Netflix, men här skapas inte förståelse.

    Det är tolv år sen den tredubbla katastrofen i Fukushima; jordbävning, tsunami, härdsmälta. Tjernobylolyckan för 37 år sen är mer på näthinnan, trots att den inte är lika relevant för oss. Eller kanske just därför. Vår teknik, våra beslutsvägar, våra myndigheter framstår som ännu säkrare när de jämförs med kommunist-ryssar, försupna, korrupta, inkompetenta. 

    Mot japanerna är det inte självklart att vara överlägsen. Deras teknik är inte sämre än vår, deras kunnande inte underlägset, deras moral inte tvivelaktig. Jag tänker att här finns mycket att lära. Inte främst om reaktorer och härdsmältor, utan om ödmjukhet inför krafter större än vi själva, om överdriven auktoritetstro och hur den förbyts i dess motsats. Om svårigheterna att bygga upp förtroende igen. 

    Om människor som reser sig, som skapar något nytt och bättre – också om detta handlar Fukushima. Regionen ska leda omställningen till den förnybara, decentraliserade och småskaliga energin. Det är inte vad Tepco vill, det var inte vad regeringen hade tänkt, men det är vad de boende vill, det som kan ge dem framtidstron åter. 

    På ödetomterna uppförs solcellsparker. Längst ut mot havet, på nya barriärer och höga vågbrytare, ställs vindkraftverken. Tre vätgasmackar har uppförts, med lokal och vind som källa och redan nästan hundra bränslecellsbilar. Och orkar vi bara lära oss en sak av Fukushima, så må det vara detta: Att göra något nytt och bättre, som vi själva vill. 

    Mattias var fyra dagar i Fukushima med omnejd, som en del av en längre resa i Japan och Korea. Han bor i Bangkok, där hans fru arbetar på svenska ambassaden. Foton: Mattias Goldmann


    Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Havsbaserad vindpark får grönt ljus av Länsstyrelsen

    Länsstyrelsen i Halland har gett grönt ljus för Galatea-Galene, energiföretaget OX2:s planerade havsbaserade vindpark. Planen är att börja bygga 2026, utan statliga subventioner. 

    Den planerade vindparken har en kapacitet om totalt upp till 1,6 gigawatt. På årsbasis skulle elproduktionen kunna ge 6-7 terawattimmar, vilket ungefär motsvarar de ökade behoven av energi som industrin i Västsverige räknar med till år 2030.

    Industrin står för en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är därför av högsta vikt att svenska industrier ställer om till fossilfri energi – som till exempel vindkraft. Även om processer i samhället effektivieras med tiden, bedöms vårt energibehov att öka de kommande åren. Naturskyddsföreningen gör bedömningen att vindkraft i detta läge är det energislag som kan byggas ut till lägst pris och med lägst klimatpåverkan.

    Vindparken Galatea-Galene är uppdelad i två delområden: Galatea planeras ligga cirka 25 kilometer utanför Falkenberg och Galene cirka 25 kilometer utanför Varberg. 

    I pressmeddelandet om länsstyrelsens godkännande uppger OX2 att de utöver produktionen av el samarbetar med lokala aktörer för att förbättra ekologi och natur.

    Både Länsstyrelsen i Halland och Försvarsmakten har godkänt planerna för vindparken. Nu ligger beslutet hos regeringen. Med byggstart 2026 och en “skyndsam tillståndsprocess” hoppas OX2 att produktionen kan vara igång 2030.

    500 forskare svarar 550 kolleger: ”Klimatsmart skogsbruk finns inte”

    Inför EU:s slutgiltiga beslut om framtiden för bioenergi från skogen uppmanar 500 forskare EU att hålla fast vid förslaget att öka skyddet av skogar och minska avverkningarna – både för klimatet och mångfaldens skull.

    Brevet är ett slags svar på ett upprop från 550 andra internationella forskare, även från en rad länder utanför EU, som riktades till kommissionen för några månader sedan.

    Det brevet, som SMB även tidigare berättat om, vädjade till EU om att inte hindra fortsatt uttag av bioenergi från skogen, eftersom klimatet tjänar på att skogsprodukter används till produktion av värme, fordonsbränsle och el, och till produkter som minskar användningen av fossil energi. Den förlust av kol som sker vid avverkningen kompenseras snabbt av nyplanterade, snabbt växande träd, framhöll man.

    Men de nu aktuella forskarna tillbakavisar det synsättet i sitt brev till kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. De framhåller att deras motståndare missförstår begreppet kolskuld och blandar ihop kolförråd med kolflöden.

    Även om kolupptaget går snabbare i brukade skogar än i naturskogar, fortsätter även naturskogarna att ackumulera kol. Och produktionsskogar uppvisar, som kontrast, ett mycket lägre kollager eftersom cirka hälften av det kol som kunde ha varit lagrat i skogen istället finns i atmosfären. Allt kolupptag i produktionsskogar är av det skälet en återbetalning av den historiska kollagringen, skriver forskarna.

    Vidare påpekar forskarna att produktionsskogarnas, eller skogsplanteringarnas, betydelse för förlust av biologisk mångfald har liknande, lättfattliga samband. Frånvaron av gamla, döda och multnande träd är negativ för flora, fauna och svampar som behöver varierad miljö. Frånvaron av många viktiga arter i produktionsskogarna gör även dessa mer utsatta för skadeinsekter eftersom naturliga fiender då ofta saknas.

    Splittrad forskarvärld om kollagringen i skogarna

    I frågan om klimateffekterna av modernt skogsbruk är det vetenskapliga samfundet splittrat, vilket uppropen till kommissionen vittnar starkt om. Skillnaden är stor mot forskarvärldens uppfattning om den antropogena uppvärmningen. De ytterst fåtaliga forskare som hävdar att människans utsläpp av växthusgaser inte bidrar till uppvärmningen är idag allt mer främmande fåglar i debatten.

    Det är också ett faktum att kollagringsmekanismerna har varit ett svagt forskningsfält som skulle behöva undersökas utförligt i fler studier.

    Att forskarna som hävdar att det moderna skogsbruket gör nytta har fel, är David van der Spoel, professor i biologi vid Uppsala Universitet och en av undertecknarna, övertygad om:

    Klimatsmart skogsbruk är en bluff. Forskningen är mycket tydlig med att det bästa sättet att hejda klimatförändringar och hantera tillbakagången för biologisk mångfald är att skydda skogar med hög biologisk mångfald och att minska avverkningen, säger han till DN.

    Rekordlåg utbredning av havsis runt Antarktis

    Sommarisen runt den Antarktiska köldkontinenten har aldrig haft lägre utbredning än nu under drygt 40 års mätningar. Samtidigt har nyligen ett gigantiskt isberg brutit loss, vilket kan sätta fart på en massiv isflykt.

    Satellitbevakningen av havsisen runt Antarktis har, liksom för Norra Ishavet, gjorts sedan kring år 1980. Dagens värden för sommarisens utbredning runt den Antarktiska kontinenten har aldrig visat lägre nivå.

    Det visar grafiska data från amerikanska NSIDC (National snow and ice data centre) som visualiserats av klimatforskaren Zachary Labe. Isens tillbakagång under det södra halvklotets sommar brukar kulminera i slutet av februari. I fjol uppvisade sommarisen den minsta ytan under hela den tid mätningarna pågått. Läget nu i början av februari antyder att fjolårets rekord kommer att slås inom några veckor.

    ”Utvecklingen saknar motstycke,” säger Labe om läget, enligt klimatgranskaren.se.

    Den låga isutbredningen just nu sker parallellt med en annan spektakulär händelse längs ett extra känsligt kustavsnitt i nordvästra Antarktis. Ett enormt isberg ungefär av Gotlands storlek har slutligen tappat sitt landfäste efter att ha rört sig ut mot havet under många år, rapporterar DN.

    Isberget har legat som en stoppbock utanför den så kallade ”Domedagsglaciären”, eller Thwaites glaciär som länge har ådragit sig glaciär- och klimatforskares intresse.

    Den här glaciären har en placering i landskapet som forskarna bedömer kan göra den instabil och glida ut i havet. För några år sedan lyckades forskare, bland andra oceanografen Anna Wåhlin från Sverige, undersöka glaciärens undersida med en obemannad farkost. Man fann att glaciären smälte på grund av påverkan från varma havsströmmar, rapporterade DN.

    Den här avsmältningen leder idag till endast ett mycket litet bidrag till höjningen av havsnivån. Men om glaciären mister sin förankring i havsbotten kan den börja glida snabbare ut i havet och bidra till högre höjning av nivån.

    Dessa nyheter, och alla andra iakttagelser med liknande innehåll från olika platser i världen, har ändå ett samlat och tydligt budskap – utsläppen av värmande växthusgaser måste upphöra så snabbt som möjligt.

    Climate quitting sätter press på företagen

    En ny undersökning från KPMG visar att en tredjedel av unga människor i Storbritannien har avböjt jobb på grund av svagheter i företagens hållbarhetsarbete. KPMG väljer att kalla detta ”climate quitting”, ett fenomen de menar drivs av de yngre generationernas klimatintresse.

    Studien från KPMG visar att hållbarhetsfrågor påverkar nästan hälften av Storbritanniens kontorsarbetares anställningsbeslut. Särskilt påverkade är yngre arbetstagare, de så kallade generationerna Millennials och Generation Z. 

    Undersökningen visar bland annat att många (82 procent) av de svarande anser att arbetsgivarens värderingar är viktiga. De svarade även att arbetsgivarens värderingar ska vara i linje med de egna värderingarna.

    Climate quitting

    KPMG väljer att kalla det ökande intresset för “climate quitting”, vilket emellertid främst kan relateras till det växande intresset för klimatfrågor. 

    John McCalla-Leacy, chef för ESG-frågor kopplade till miljömässig och social hållbarhet samt hållbarhetsstyrning på KPMG i Storbritannien, kommenterade resultaten:

    Det är tydligt från de senaste diskussionerna på COP27 att, även om det görs framsteg, så är det fortfarande en lång väg att gå om vi ska begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader. Det är de yngre generationerna som kommer att se de största effekterna om vi inte når målet, så det är inte förvånande att detta och andra relaterade ESG-faktorer är i fokus för många när de väljer vem de ska jobba för.

    För företag är riktningen tydlig. 2025 kommer 75 procent av den arbetande befolkningen att vara millennials, vilket innebär att de behöver ha trovärdiga planer för att hantera ESG om de vill fortsätta att attrahera och behålla den växande poolen av talanger.

    Uttrycket climate quitting har även uppmärksammats av andra. Exempelvis påvisar Bloomberg en liknande climate quitting-trend som KPMG:s undersökning indikerar. 

    Varannan vill att företaget de arbetar för ska ha ett hållbarhetsengagemang

    Av de cirka 6 000 vuxna som ingick i den brittiska studien svarade nästan varannan (46 procent) att det är viktigt att företaget de arbetar för ska ha ett hållbarhetsengagemang.

    En femtedel svarade att de tackat nej till ett jobberbjudande när företagets hållbarhetsåtaganden inte var i linje med deras egna värderingar.

    Studiens resultat visar även att det är personer mellan 25 och 34 år som är mest benägna (55 procent) att värdera arbetsgivares hållbarhetsåtaganden, men att 18-24 åringar (51 procent) och 35-44 åringar (48 procent) inte är långt efter. 

    Utmanande för företagen

    Studier visar även att hållbarhet är viktigt för unga svenskar, liksom företags hållbarhetsarbete. Unga svenskar uppger emellertid att de inte litar på företagens hållbarhetslöften. 

    Om man kopplar ihop detta syns en tvåstegsutmaning för företagen: att arbeta mer hållbart och värderingsstyrt, samt även att lyckas kommunicera det arbetet trovärdigt. Misslyckas företagen riskerar de att drabbas av climate quitting. 

    BP sänker prognos för globala koldioxidutsläpp

    Oljebolaget BP rapporterar att globala koldioxidutsläpp förväntas minska snabbare än tidigare förväntat. Orsakerna är den pågående konflikten i Ukraina och Joe Bidens försök att främja grön investering, rapporterar The Guardian.

    I sin årliga energirapport sänkte BP sina prognoser för globala utsläpp till 2030 med 3,7 procent och till 2050 med 9,3 procent. De väntar sig en minskad efterfrågan på olja med 5 procent och gas med 6 procent till 2035. Bolaget säger att utbyggnaden av förnybar energi kommer att öka med 5 procent i relation till nuvarande nivåer. 

    Länder stödjer inhemsk förnybar energi

    Enligt BP handlar det om att länder nu strävar efter ökad energisäkerhet genom att stödja inhemska förnybara energikällor. De exemplifierar med hur rysk gas hastigt börjat ersättas av förnybar energi efter invasionen av Ukraina.

    På kort sikt har detta emellertid även resulterat i att användningen av andra fossila bränslen som kol ökar eller hålls beredda att användas. Men efterfrågan på förnybara projekt för en billig och långsiktig säkerhet är också hög.

    I sin prognos beskriver BP bland annat hur president Bidens Inflation Reduction Act, som trädde i kraft i augusti 2022, tillskrivs främja en ny våg av investeringar i förnybar energi i USA. Beslutsfattare i Storbritannien och EU har uppmuntrats att följa exemplet. 

    Sänkt prognos – men fortfarande långt från målet om nollutsläpp 2050

    BP:s nya prognos förutspår att de globala utsläppen kommer att toppa under 2020-talet och därefter ha minskat med 30 procent jämfört med 2019-års nivåer runt 2050. Dock, detta kommer fortfarande innebära högre utsläpp än vad som krävs för att nå målet netto noll fram till 2050.

    Det visar att vi behöver fortsätta att arbeta hårt för att sänka utsläppen. Fortfarande finns inte någon annan magisk lösning.

    Mer än 9 av 10 strömmingar borta jämfört med 1988

    Under ett provfiske lyckades forskarna bara fiska upp åtta procent av mängden strömming som fångades på samma plats 1988. Storleken på individerna har också minskat markant. ”Läget är akut”, säger docent Lena Bergström vid SLU till DN.

    Läget är akut. Det måste till en vändning.  Jag hade väntat mig en minskning. Men att den skulle vara så här stor är ändå väldigt anmärkningsvärt, säger Lena Bergström, docent vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU till DN.

    När provfisket skedde vid Forsmark i norra Roslagen 1988 var nära var fjärde strömming stor.

    Nu var inte en enda strömming större än 25 centimeter. Det betyder till exempel att tillgången på strömming för andra djur i havet är försämrad och att beståndet har kraftigt försvagad kapacitet att stå emot miljöpåverkan, säger Lena Bergström.

    Storleken har också betydelse då större strömming har högre reproduktion än de mindre. Forskningen har visat att ett för högt fisketryck ligger bakom allt mindre individer även i Bottniska viken.

    Fångsterna av strömming i Bottniska viken måste minskas kraftigt om vi ska få tillbaka den stora strömmingen, sa SLU Aqua-forskaren Lovisa Wennerström i oktober 2022.

    Analysen från SLU Aquas visade att fisketrycket måste minska med 60-80 procent under tiotals år för att få tillbaka samma andel stor strömming som det i genomsnitt fanns i beståndet före 2015. Stiftelsen BalticWaters2030 skriver att underlaget levererades till Havs- och vattenmyndigheten en månad innan kvotbesluten togs, men att ministrarna ändå beslutade om ett högt fisketryck på 80 000 ton i Bottniska viken för 2023.

    Det är tio tusen ton mer än vad som fiskades i området under 2021 och innebär en fortsatt nedgång för den viktiga större strömmingen som redan är på kritiska nivåer.

    Tidigare varningsflaggor

    Sill och strömming i Östersjön har minskat i snabb takt och visar mycket oroande tecken. SLU Aqua har tidigare varnat för att fisketrycket på strömming är för hårt.

    Sillbeståndet i Egentliga Östersjön fiskas för hårt idag och lekbiomassan är nära en kritisk gräns för när ungfiskproduktionen kan påverkas negativt. Det finns därutöver vissa osäkerheter främst kring skattningen av ungfiskproduktionen i närtid, och vi vet också att det förekommit felrapporteringar när det gäller landningarna av sill och skarpsill. Detta leder till osäkerheter i våra resultat och kan påverka fångstråden från år till år, sa SLU Aqua- och ICES-forskaren Mikaela Bergenius Nord år 2021.

    Idag blir över 90 procent av fångsten fiskmjöl och fiskolja, som används som foder i bland annat laxodlingar, till mink-, gris- och kycklinguppfödning och i hund- och kattmat.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 28 januari på 419,71 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,48 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 417,51 ppm i november, vilket är en ökning med 2,50 ppm jämfört med november 2021.

    Källa: NOAA

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Leif Öster: Skogen finns på andra sidan hyggena

    Vad är egentligen skog? Leif Öster skriver om en PR-kampanj med luddiga budskap om att Sverige har fått dubbelt så mycket skog, när sanningen är att vi har fått dubbelt så mycket virke i allt mörkare skogar. “It’s an old political trick. If you can’t convince them, confuse them”, skriver skogsexperten.

    Leif Öster är skogsbrukare och turistföretagare. Han har tidigare bland annat varit informationschef för Sveaskog, konsult för gröna näringar, expert i senaste skogsutredningen och krönikör i Land Skogsbruk.

    KRÖNIKA Häromdagen kom Naturvårdsverkets utvärdering av Sveriges miljömål 2023. Generaldirektör Björn Risinger skriver i förordet att vi ”fortfarande har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen”. Han skriver på goda grunder, men delar av den svenska skogsnäringen menar att miljömålen är fel. Att skogsbruket redan är hållbart. Och att målen måste ändras så att de kan nås nu eller i närtid. Ungefär som fortköraren som ansåg att hastighetsbegränsningen måste ändras till den fart han själv kör i.  För han kör så bra. Och fort. 

    Flera indata till utvärderingen har hämtats från vår svenska riksskogstaxering. Denna statliga taxering av Sveriges skogar fyller i år 100 år. Arbetet startade 1923 och regeringens mål var då att ta reda på hur stora våra skogar var och hur mycket virket det växte i skogarna. Med dessa basfakta kunde framtida möjliga avverkningar beräknas. Den första taxeringen genomfördes åren 1923 till 1929. Det var ett fantastiskt projekt där man linjetaxerade landets skogar till fots. Arbetet resulterade i en mycket intressant, 450 sidor tjock, SOU som gavs ut 1932. Rapporten, som heter ”Uppskattning av Sveriges skogstillgångar”, åberopas fortfarande. Ofta används just år 1923 som startår för olika påståenden i skogsdebatten.

    Den numera årliga skogstaxeringen visar att våra skogar blir allt tätare, tätare och mörkare och mörkare. Vi har faktiskt mer än dubbelt så mycket virke växande i våra skogar som för hundra år sedan. Arealen produktiv skogsmark är däremot lika stor nu som för 100 år sedan eller 23,4 miljoner hektar. För den virkesköpande industrin är det naturligtvis bra att skogarna innehåller mycket mer virke än förr. Men det är inte ett så kul budskap till en allmänhet som förmodligen vill ha besöksvänliga, luftiga och ljusa skogar. Samma allmänhet ogillar också stora, hårt markberedda kalhyggen.

    Så 2016 beslöt skogsnäringen att man skulle starta sin största PR-kampanj någonsin. Budgeten är okänd, men siffran 150 miljoner kronor har nämnts. Budskapet skulle vara att dagens kalhyggsbruk är hållbart, vilket bevisas av att skogarna har blivit dubbelt så virkesrika på hundra år. Reklamkampanjen lanserades som en ”folkbildningskampanj”. Och goda folkbildare vet att god kunskapsöverföring bygger på mottagarens villkor, förkunskaper och begrepp.

    Gjorda studier visade att allmänheten har positiva associationer till ordet skog. Däremot ogillar allmänheten täta, mörka och risiga skogar. Hur mycket virke det än står i dessa.  Så istället för ett korrekt budskap om att vi har dubbelt så mycket virke i allt mörkare skogar, blev det en PR-kampanj med luddiga budskap om att Sverige har fått dubbelt så mycket skog. Eller som Harry Truman sa 1948: “It’s an old political trick. If you can’t convince them, confuse them.”

    Nu var det inte bara på betald annonsplats man lyckades skapa förvirring. I en uppmärksammad TT-intervju med Sven Erik Hammar, dåvarande ordförande för LRF skogsägarna, förklarade han att ”skogsarealen fördubblats under de senaste hundra åren”.  Men som sagt. Det var inte sant. Reklamkampanjen Svenska Skogen gick väl så där och fick det svenska Greenwashpriset 2022. Går man in på kampanjsajten den 28:e januari 2023 står det att ”Arbete pågår med denna hemsida. Välkommen tillbaka senare”.

    En sak förde dock reklamkampanjen med sig. Skogsdebatten har aldrig varit intensivare på hundra år.

    Till sist. Det finns en läsvärd bok av prisbelönta författaren Ola Engelmark som heter ”Skogen på andra sidan hyggena”. Olas pappa räknade inte hyggen som skog. Han var inte ensam.


    Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.