Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Ansökningar för laddstolpar ska prioriteras

    Ett hinder för att skaffa elbil är att det saknas laddpunkt vid bostaden. En särskilt drabbad grupp är medlemmar i samfällighetsföreningar. Regelverket är snårigt och godkännande krävs från Lantmäteriet. Nu kommer dock lite positiva besked från Lantmäteriet – laddstolparna ska prioriteras. 

    Elbilarnas popularitet växer och med det ökar också efterfrågan på laddningspunkter. Det gäller såväl ute på vägarna som vid bostaden.

    En särskilt omfattande problematik gäller för samfälligheter eftersom det krävs ett nytt anläggningsbeslut från Lantmäteriet för att få installera laddboxar eller laddstolpar i dessa bostadsföreningar. 

    För att en samfällighetsförening ska få till ett sådant beslut måste föreningen dessutom kunna bevisa att det finns ett tillräckligt stort behov i nuläget. Processen är krånglig och kostsam för de enskilda samfällighetsföreningarna. 

    Prioriteras av Lantmäteriet

    Utredningar och åtgärdsförslag finns för större möjligheter att ladda vid hemmet, men fram tills att dessa är på plats är det glädjande att Lantmäteriet prioriterar dessa ärenden. Dessutom verkar de ha införskaffat ny kunskap inom området. Förhoppningen är att detta ska påskynda ökningen av antalet laddpunkter. 

    Dessutom meddelar Lantmäteriet att ansökningarna för att få installera laddningspunkter i samfälligheter ökat, vilket är ytterligare en indikation på att intresset för elbilar växer.

    Nytt EU-förslag: sanktioner mot greenwashande företag

    I ett nytt läckt EU-förslag föreslås sanktioner mot företag som gör falska miljöpåståenden. Enligt förslaget kommer det vara EU:s medlemsländer som ska vara ansvariga för att införa sanktionerna, rapporterar nyhetssajten edie. 

    2021 kom rapporten om att hela 42 procent av EU-företagens klimatpåståenden var greenwashing. Det vill säga att nära hälften av klimatpåståendena var falska, missledande eller på annat sätt missledande. 

    Sedan dess har det hänt saker. Bland annat de danska kraven om att företag i Danmark ska kunna stödja sina miljöpåståenden med oberoende expertis.

    Men trots restriktivare krav uppmärksammar media ofta nya typer av greenwashing. Detta är givetvis bakgrunden till att lagstiftare agerar.

    Nytt EU-förslag

    Nu verkar även EU satsa på den striktare danska vägen då sanktioner ska föreslås för företag som gör obevisade miljöpåståenden. Syftet med förslaget, som kommer att läggas fram av Europeiska kommissionen inom kommande veckor, är att hjälpa konsumenter att göra bättre informerade val om de produkter de köper.

    Konsumenter saknar tillförlitlig information om hållbarheten hos produkter och möter vilseledande kommersiella praxis som greenwashing eller brist på transparens och trovärdighet hos miljömärkningar, skriver EU-ledningen i ett förord till lagförslaget.

    Verifierade miljöpåståenden – annars väntas sanktioner

    Enligt förslaget är det EU:s medlemsländer som ska säkerställa att miljöpåståenden är korrekta. Bland annat kommer det begäras att medlemsländer skapar system för oberoende verifiering av företagens miljöpåståenden. 

    Medlemsländerna kommer även att ansvara för att säkerställa att dessa regler verkställs och att sanktioner införs mot företag som bryter mot dem. I förslaget står att sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 

    Ål time high-dumhet om svenskt fiskeförbud

    Trots varningar från forskarhåll nöjer sig EU:s ministerråd med tre månaders förlängning av ålfiskestoppet. Sverige vill nu lägga stoppet till den period på året då nästan ingen ål fiskas. Det vill säga helt i linje med regeringens politik att främja snabbast möjliga utrotning av den mystiska fisken.

    Ålens snabba tillbakagång, både nationellt i Sverige men även internationellt, har i elfte timmen lett till viss aktivitet inom EU. Ministerrådet värkte i slutet av förra året fram ett beslut om att förlänga det tre månader långa fiskeförbudet för ål till sex månader.

    Detta är inte tillräckligt, menar sedan flera år tillbaka ICES, Internationella Havsforskningsrådet, som velat hålla fångsten av ål så nära noll som möjligt. Men för den svenska regeringen var även denna alldeles otillräckliga åtgärd för mycket, vilket framgår av jordbruksutskottets promemoria över ministerrådets förslag.

    Ett majoritetsbeslut i ministerrådet får man dock finna sig i. Och nu kommer förslaget från Havs- och vattenmyndigheten om hur det ska införas i Sverige. Och det är kontroversiellt.

    Förslaget är att det nu sex månader långa fiskestoppet införs mellan oktober 2023 och mars 2024. Under den här perioden sker nästan inget fiske efter den lilla skärv av beståndet som ännu finns kvar. 99 procent av den svenska ålstammen beräknas ha försvunnit jämfört med kring 1970.

    Fiskeforskaren Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum, Stockholms universitet, är upprörd och anser att det handlar om ren obstruktion.

    Det är så fräckt så man häpnar. Förslaget innebär att förlängningen inte får någon som helst effekt på det svenska fisket, eller den europeiska ålen. Under januari och februari fiskas ingen ål i Sverige. Då ligger ålen stilla. Det här visar att Sverige inte accepterar det beslut som ministerrådet har tagit om ålen. Man obstruerar helt enkelt, säger Henrik Svedäng på universitetets nyhetssajt.

    Det borde vara svårt för regeringen att, utöver vad som nämns här ovan, hitta på ännu fler negativa åtgärder och handlingar för den akut hotade fiskarten. Men det gör man faktiskt. Före jul deklarerade miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att miljöprövningar av omoderna vattenkraftsanläggningar skjuts upp ett år.

    Förberedelserna hade pågått under många år. Och omprövningarna av anläggningarna har bedömts som mycket viktiga för att få fram både bättre skydd och vandringsmöjligheter för ålen, som i mycket stora mängder massakreras i kraftanläggningarna. Motivet sades vara att prövningarna kan hota vattenkraftproduktionen. Något som kritiker tillbakavisat med tanke på att de mindre kraftverkens andel av elproduktionen är mycket låg, samtidigt som skadorna som ål och lax tillfogas är mycket hög.

    I dagarna förvånade även statsminister Ulf Kristersson (M) och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) omgivningen med att bagatellisera och förminska statssekreterare P M Nilssons olagliga ålfiske, som denne dessutom ljugit för polismakten om. De som upprörs över tilltaget och över statsministerns överslätande hållning ombads att tänka över om man är syndfri själv, och i så fall inte ”kasta första stenen”.

    Att statsministern och arbetsmarknadsministern uttalar detta bibelcitat som skäl för att inte agera eller överväga ett problem på ett seriöst sätt är utomordentligt uppseendeväckande, tyckte för sin del arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog i en debattartikel i SvD.

    På torsdagen meddelades dock att P M Nilsson avgår från sitt uppdrag. ”Jag förstår det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge”, skriver han i ett Facebookinlägg.

    Ja, precis som ålen.

    Förbudsförslag för tusentals PFAS inlämnat till EU

    Arbetet att mönstra bort de många tusentals PFAS-kemikalierna från EU:s inre marknad går nu in i slutspurten. Sverige och fyra andra EU-länder lämnar nu sitt slutliga förslag till unionens kemikaliemyndighet Echa. Samtidigt upptäcks nu PFAS på allt fler ställen.

    PFAS, perfluorerade alkydsubstanser, är syntetiska kemikalier med mycket stort användningsområde. De finns i en oerhörd mängd varianter sedan många decennier tillbaka. Hudkrämer, teflonstekpannor, smink, skidvallor, brandsläckningsmedel och tygimpregnering är några av de vanligaste produkterna där PFAS i olika varianter ingår.

    Just av den orsaken, samt att kemikalierna är i stort sett omöjliga för naturen att bryta ned, upptäcks nu ämnena i stort sett överallt på jordklotet och i långt in i människans och djurens inre organ. SMB berättade i höstas till exempel om att PFAS i havsvattenskum på danska strandängar gjort att betande kor måste flyttas och ”avgiftas” innan de kan slaktas till föda.

    Kemikaliernas negativa påverkan på människans immunsystem är tydligt påvisat i studier, och de misstänks också påverka fruktsamheten och öka risken för cancer och diabetes.

    Några få PFAS i den stora gruppen har förbjudits. Hit hör den erkänt mest skadliga enskilda kemikalien, PFOS, som orsakat förgiftning av flera vattentäkter i Sverige och som fortfarande finns i mycket höga halter på brandövningsplatser och flygfält. Sanering diskuteras på många platser och kommer att kosta oerhörda belopp.

    EU startade för några år sedan ett genomgripande arbete för att så långt möjligt mönstra bort alla PFAS från marknaden, med några få undantag där de bedöms vara nödvändiga. Fem länders kemikaliemyndigheter, däribland den svenska, fick uppdraget att arbeta fram den lagstiftning som krävs.

    Detta är nu gjort klart och inlämnat till EU:s kemikaliebyrå, Echa. Förslaget offentliggörs i sin helhet den 7 februari, meddelar Kemikalieinspektionen på sin hemsida.

    PFAS är vår tids värstingkemikalier. De är evighetskemikalier som används i hela samhället. Alla människor har det i sina kroppar och vi måste stoppa användningen nu för att förhindra fler problem i framtiden, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängqvist.

    Hoten mot miljöaktiva i Sverige ingen slump

    Att miljöengagerade politiker i Sverige utsätts för starka hot och skräms till tystnad är ingen slump. Det finns starka kopplingar till högerextremism och anti-demokratiska strömningar. Vi har all anledning att värna öppenheten och demokratins principer innan det är för sent.

    Hot mot miljöaktiva världen över

    Naturskyddsföreningen har tidigare berättat om hur miljöaktiva runt om i världen utsätts för allt allvarligare hot. När Naturskyddsföreningen undersökte situationen hos 25 miljöorganisationer i 10 länder år 2019 uppgav 88 procent att läget för civilsamhälle och frivilligorganisationer blivit sämre och 80 procent upplevde det svårt att alls bedriva sin verksamhet. I många fall var miljöengagemang förenat med livsfara.

    Miljöengagerade politiker extra utsatta i Sverige

    Även i Sverige upplever många miljöengagerade ett hårt tonläge och hot. Enligt Brottsförebyggande Rådets rapport om hot mot förtroendevalda, som undersöker situationen för folkvalda lokalt, regionalt och nationellt, har 26 procent av politikerna påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor påverkas i högre grad än män, 31 procent jämfört med 23 procent. Den vanligaste konsekvensen av hot är att de förtroendevalda undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga. De som utsätts för mest hot tillhör Miljöpartiet medan företrädare för Kristdemokraterna och Socialdemokraterna hade minst hot.

    Starkt stöd för konspirationsteorier

    När stiftelsen Expo år 2022 släppte en stor attitydundersökning gjord i Sverige visade den att nästan var tredje svensk håller med om konspirationsteoretiska påståenden. Bland dessa påståenden framträder uppfattningen om att klimatförändringarna inte orsakas av människan tydligt. Drygt en av fem svenskar avfärdar den vetenskapliga forskningens uppfattning om att människan orsakar klimatkrisen. Expo beskriver vidare hur populismen blivit ett brett politiskt fenomen och att myter om det rena folket och den korrupta eliten frodas i kombination med uppfattningen att det bara är populisterna som kan företräda det riktiga folket. Populism är en central del i ytterhögerns idébygge och retorik.

    Avsaknad av positiva framtidsbilder

    Expo lyfter fram att auktoritära, extremistiska och högerradikala grupper bygger sin politiska berättelse på föreställda hot. I oroliga tider med rädsla och brist på tillit kan de här gruppernas politiska krav och syndabocksretorik lätt få fäste. Expos kartläggning kategoriserar utifrån öppenhet mot omvärlden, syn på andra människor och attityd till ett inkluderande samhälle. Rapporten visar att många människor i Sverige tilltalas av ytterhögerns narrativ.

    Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi påpekade i sin rapport 2022 att för att åstadkomma normskifte är det inte första hand mer evidens som behövs för att motivera till handling, utan det är de känslomässiga relationer människan har till varandra, naturen och mänskligheten som helhet som behöver förstärkas. Expertgruppen lämnade ett antal förslag för att åstadkomma sådan förstärkning.

    En rimlig slutsats är att bristen på positiva framtidsbilder av hur hållbara livsstilar kan utvecklas, liksom avsaknaden av visioner om hur ett hållbart och inkluderande samhälle kan ta form, underlättar för de högerextrema krafter som vill locka de av Expo definerade ambivalenta grupper som inte landat riktigt i var de står värderingsmässigt.

    Samband mellan auktoritära tendenser och klimatförnekelse

    Sex tydliga attitydgrupper i Sverige framträder i Expos undersökning, där missnöjda exkluderade utgör 16.6 procent av befolkningen och övertygande exkluderade 29.3 procent. Dessa grupper har tendenser till islamofobi, vill sluta Sverige mer mot omvärlden, har tydliga auktoritära tendenser och en misstro gentemot samhället. Tillsammans utgör de här grupperna nästan hälften av Sveriges befolkning.

    I Expos undersökning syns tydligt att de två grupper som tror på ett inkluderande samhälle och i huvudsak är positiva till invandring samt har hög tillit till samhälle och medmänniskor också oroas mest av klimatförändringarna. 43 procent av gruppen övertygade inkluderande i undersökningen svarade i första eller andra hand att klimatförändringar oroar mest inför Sveriges framtid. De som står långt från högerextremism vill alltså även ta tag i klimatfrågan.

    Sambandet mellan högerextrema värderingar och ointresse eller aktivt motstånd mot klimatfrågan är slående. Kombinerat med resultatet 29 procent av gruppen missnöjda exkluderade instämmer i påståendet ”För att stoppa de radikala och omoraliska strömningar som råder i dagens samhälle behövs en kraftfull ledare”, blir det riktigt otäckt.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 17 januari på 419,07 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,61 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 417,51 ppm i november, vilket är en ökning med 2,50 ppm jämfört med november 2021.

    Källa: NOAA

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Värdelös klimatkompensation och påstådda fejkkrediter

    En ny undersökning visar att klimatkompensation godkänd av Verra, marknadsledande leverantör av kompensationsstandarder kopplat till bland annat olika skogsprojekt, kan vara värdelös. Bland användarna återfinns stora bolag som Disney, Shell och Gucci. 

    Verra som är baserat i Washington DC erbjuder ett antal ledande miljöstandarder för klimatåtgärder och hållbar utveckling. En av dessa standarder är deras verifierande koldioxidstandard, VCS. Den kan kopplas till fler än en miljard koldioxidkrediter, vilket utgör tre fjärdedelar av alla frivilliga kompensationer. 

    Nu visar den nya undersökningen som genomförts av The Guardian, Die Zeit och SourceMaterial, att mer än 90 procent av deras skogsprojekt sannolikt är ”fejkkrediter” och inte representerar verkliga koldioxidreduktioner. Bakgrunden är nya resultat inom forskningen där skogsprojekts effektivitet som klimatkompenserande ifrågasätts.

    Verra har svarat på kritiken och menar att det här inte stämmer. De hävdar att undersökningen bygger på studier som använder metoder som inte tar hänsyn till projektspecifika faktorer som orsakar avskogning. Vidare skriver Verra att de är besvikna över publiceringen av artikeln och hävdar att deras arbete sedan 2009 har möjliggjort att miljarder dollar har gått till det viktiga arbetet med att bevara skogarna.

    Att klimatkompensationer synas är bra eftersom det inte är första gången tjänster kopplade till klimatkompensation kritiseras. Det är uppenbarligen ett snårigt område med många frågetecken. 

    Kan företagen lösa miljöproblemen?

    En tolkning av nyligen genomförda företags- och samhällsundersökningar är att vi i allt högre grad litar på att det är företagen som ska lösa samhällsproblem, däribland negativ miljö- och klimatpåverkan. Inte för att vår tillit till företagen ökat, utan för att den minskat till andra.

    I PwC:s VD-undersökning 2023 syns positiva signaler i form av ett ökande intresse från företagsledare för bolagens klimatarbete. Sett ur perspektivet att världen har ett skriande behov av att finna lösningar på de stora klimatutmaningar som vi står inför, är det här en rationell utveckling. 

    Positivt är att det inte bara handlar om ett ökat intresse, utan att företagsledare även svarat att de utvecklat nya klimatvänliga produkter och processer. Det innebär förhoppningsvis reella förbättringar och mindre tomma ord.

    Emellertid, PwC kopplar samman det ökande intresset för klimatet med det allmänt minskande förtroendet i världen som syns i Edelman Trust Barometer. I och med detta kan även företagsledarnas svar te sig tämligen mer komplexa.

    Allmänt minskat förtroende

    Edelman Trust Barometer visar att ekonomisk optimism minskar runt om i världen. 24 av 28 länder har rekordlåga siffror för antalet människor som tror att deras familjer kommer att må bättre om fem år. 

    Paradoxalt ses nu företag som det mest kompetenta och etiska institutet, medan exempelvis regeringar ses som otillförlitliga och inkompetenta. Företag pressas i och med det till att ta över rollen som regeringar inte kan hantera. 

    Dessutom visar barometerresultaten att en gemensam mediebild inte längre finns, vilket gör det svårare att lösa problem tillsammans. Medierna anses inte tillförlitliga, särskilt inte sociala medier.

    Kan företagen axla ansvaret att lösa världens klimat- och miljöproblem?

    Företagen spelar onekligen en viktig roll när det gäller att lösa världens klimat- och miljöproblem, men det är viktigt att komma ihåg att det är en komplex fråga som kräver insatser från en mängd olika aktörer. 

    Det är viktigt att företagen tar ansvar för sin egen påverkan på miljön genom att minimera utsläpp och genom att utveckla hållbara produkter och processer. Men det är också viktigt att regeringar och civilsamhället tar ansvar för att skapa förutsättningar för företagen att agera hållbart, till exempel genom att införa lagar och regler som motiverar företagen att agera hållbart. 

    Företag kan också agera som förebilder och påverka andra aktörer genom att samarbeta med andra företag, civilsamhället och regeringar. På så sätt kan företagen vara en viktig del av lösningen på världens klimat- och miljöproblem, men det kräver ett helhetsperspektiv och insatser från många olika parter.

    Så, nej är ett enkelt svar på huruvida företagen kan lösa klimat- och miljöproblemen – inte på egen hand. Dock betyder det att vi även måste börja hantera relaterade problem som exempelvis minskad tillit för viktiga samhällsinstituationer.

    Svenskt Näringsliv vill träffa kritisk medlem

    Houdini Sportswears VD Eva Karlssons kritik mot Svenskt Näringsliv i klimat- och hållbarhetsfrågan har mött viss reaktion. SN erbjuder nu ett möte med sin medlem. Någon kommentar till SMB blir det dock inte.

    I veckan uttalade Eva Karlsson i en intervju i Supermiljöbloggen sitt missnöje med Svenskt Näringsliv för att organisationen enligt hennes uppfattning ägnar sig åt självskadebeteende rörande klimat och miljö.

    Det är olyckligt för Svenskt Näringsliv om man driver linjen att hållbarhet och klimat är en vänster-högerfråga. Detta går dessutom helt tvärt emot den internationella trenden, där efterfrågan på  hållbarhet och cirkularitet är hög och därmed strategiskt avgörande för varje företag som fortsatt vill vara relevant och framgångsrikt, sa hon till SMB.

    Eva Karlsson har, berättade hon, vid ett par tillfällen hört av sig till sin organisation och kommit med ”konstruktiv kritik” mot enheter inom Svenskt Näringsliv för bland annat osaklig rapportering om klimatfrågan och för ointresse för det viktiga hållbarhetstemat. Utan respons.

    Efter SMB:s intervju med Eva Karlsson hörde dock Svenskt Näringsliv snabbt av sig till henne om ett möte. Hon är positiv till ett sådant och har föreslagit en träff inom kort. Enligt Karlsson vill organisationen beskriva sitt arbete inom hållbarhet.

    Supermiljöbloggen har efter intervjun vänt sig till Svenskt Näringslivs kommunikationschef Peter Isling för att få en kommentar till den kritik som VD:n för Houdini Sportswear riktar mot organisationen. Han avböjer uttalanden och hänvisar till pressavdelningen.

    Presschefen Amanda Florin vill inte heller gå i svaromål. ”Vi ser ingen anledning att kommentera detta” skriver hon i ett mejl till SMB. Hon svarar inte heller på frågan om orsaken till att man avstår från att kommentera den hårda kritiken från företagsledaren.

    ”Svenskt Näringsliv uppvisar självskadebeteende”

    För företagaren Eva Karlsson, delägare och VD i Houdini Sportswear AB, är en framåtsyftande och progressiv hållning i klimat- och resursfrågorna självklar. Ja, rentav ett överlevnadsvillkor. Desto mer beklagar hon Svenskt Näringslivs bakåtsträvande attityd till klimat- och miljöinsatser.

    Eva Karlsson blev inte förvånad när hon tog del av Supermiljöbloggens uppmärksammade granskning av Svenskt Näringslivs och dess dotterorganisationers negativa inflytande på svensk miljö- och klimatdebatt sedan tidigt 70-tal. Snarare var det något av en bekräftelse på det hon på senare år uppfattat som ointresse och osaklighet hos näringslivets högsta branschorganisation. 

    –  Jag tror starkt på samverkan inom näringslivet. Till exempel har jag vid ett par, tre tillfällen under de senaste åren skickat mail med konstruktiv kritik direkt till dem eller deras redaktion, trots att tiden är knapp och jag har fullt upp med den operativa verksamheten som VD på Houdini, berättar Eva Karlsson.

    ”Näringslivet skulle må bra av att ha en enad front”

    – Jag vill absolut inte starta något krig mot Svenskt Näringsliv, och har ingen synpunkt på att man skulle göra ett dåligt jobb i andra avseenden. Det svenska näringslivet skulle dock må bra av att ha en enad front på detta område.

    – Det är olyckligt för Svenskt Näringsliv om man driver linjen att hållbarhet och klimat är en vänster-högerfråga. Detta går dessutom helt tvärt emot den internationella trenden, där efterfrågan på  hållbarhet och cirkularitet är hög och därmed strategiskt avgörande för varje företag som fortsatt vill vara relevant och framgångsrikt. Så jag vill kalla den här attityden för ett självskadebeteende, de levererar helt enkelt inte i dessa områden.

    Helt annan attityd inom branschorganisationen Teko

    Eva Karlsson upplever helt andra attityder inom sin egen branschorganisation, Teko, som ju likafullt är knuten till Svenskt Näringsliv, och nämner att hon deltagit i framåtsyftande, positiva projekt kopplade till återbruk och cirkularitet inom textilproduktion.

    – I Sverige har vi en stark tradition av samverkan, något av en superkraft i den komplexa och snabbt föränderliga värld vi nu möter. Om vi drar nytta av den och gör det branschöverskridande har vår huvudorganisation Svenskt Näringsliv en otroligt viktig funktion att fylla.

    – Man skulle stötta sina medlemmar i utveckling och skalning av hållbara tekniska lösningar och produkter, alldeles oavsett vad vetenskapen säger. Det är taktiskt rätt, rent affärsmässigt.

    Du säger att du inte ”vill starta krig” mot din huvudorganisation, men är samtidigt rejält kritisk – hur mycket tålamod har du?

    – Inte jättemycket. Hur vi väljer att gå vidare, det beror på Svenskt Näringsliv. Vi har inget intresse i att som bolag indirekt finansiera lobbying som sätter käppar i hjulen för vår egen verksamhet och framgång. Är jag unik bland företagarna i min ståndpunkt har jag full förståelse för att ingen förändring kommer ske. Men jag skulle tro att det finns många som delar min syn, och i så fall vore det klokt att bjuda in till dialog, sätta en gemensam kurs mot framtiden och hissa segel.

    Eva Karlsson skrev efter SMB:s artikel ett inlägg på Linked-in och berättar att hon har fått reaktioner.

    – Ja, jag fick svar där, och också mejl. Även från folk jag inte känner. Så det finns nog en del som tycker som jag.

    Oljemagnat utsedd att leda nästa klimattoppmöte

    VD:n för världens fjärde största oljebolag kommer att leda FN:s kommande klimattoppmöte i Förenade Arabemiraten i november. ”En verkligt hisnande intressekonflikt”, säger Romain Ioualalen på Oil Change International.

    Årets klimattoppmöte Cop28 utspelar sig i Förenade Arabemiraten. Värdlandets klimatmål och policys rankas som ”starkt otillräckliga” av Climate Action Tracker och landet planerar att markant öka oljeproduktionen och konsumtionen de närmsta åren.

    ”En verkligt hisnande intressekonflikt”

    Nu har landet utsett VD:n för Abu Dhabi National Oil Company, sultan Ahmed al-Jaber, att leda det kommande klimattoppmötet i huvudstaden Dubai i slutet av året. Företaget är världens fjärde största oljebolag.

    ”Det här är en verkligt hisnande intressekonflikt och är liktydigt med att sätta chefen för ett tobaksföretag till ansvar för att förhandla fram ett avtal mot rökning”, sa Romain Ioualalen, internationell policychef på kampanjgruppen Oil Change International, till The Guardian.

    Sviktande förtroende för klimattoppmöten?

    Utnämningen kommer kort efter att 2022 års klimattoppmöte hållits i egyptiska Sharm-el-Sheik, där över 600 fossillobbyister närvarade och som kallades en ”mässa för fossilbränsleindustrin”. Mötet höll på att haverera och avslutades utan krav på utsläppsminskningar och utan rättsliga påföljder om överenskommelserna som gjordes inte skulle hållas.

    Trots att klimatmötena hållits sedan början av 1990-talet har utsläppskurvan fortsatt uppåt. Frågan är hur länge klimattoppmötena kommer kunna upprätthålla legitimitet under nuvarande förutsättningar. En sak är säker – med den här utvecklingen lär kritiken bara ha börjat.

    Nya ämnen på EU-listan över farliga ämnen

    Suddgummin och smink är två produktgrupper som berörs när EU:s kemikaliemyndighet nu uppdaterat sin kandidatlista över farliga kemikalier.

    Nya kemikalier på listan

    Fyra nya kemikalier kvalar in på kandidatlistan över potentiellt farliga ämnen som publicerats på Echa – den europeiska kemikaliemyndigheten.

    Ett av de fyra ämnena används i främst solskyddsmedel och har tillförts listan på grund av hormonstörande påverkan på människor. Två ämnen används till exempel i suddgummin och tätningsmedel och har kommit med för att de påverkar fertilitet negativt. Den fjärde nykomlingen på listan är ett giftigt ämne som ansamlas i ekosystemen. Det används bland annat i smörjmedel. 

    Dålig koll på risker

    Det finns mängder av ämnen där vi har dålig koll på riskerna för människa och miljö. EU:s regelverk REACH har som syfte att identifiera risker för varje kemiskt ämne.

    Kandidatförteckningen är en lista med över 200 särskilt farliga ämnen. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach, och ses som ett första steg i riktning förbud mot farliga ämnen.

    Ett första steg mot förbud

    Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, så kallade särskilt farliga ämnen, även kallade SVHC-ämnen. Det är ämnen som exempelvis är cancerframkallande, skadar arvsmassan, stör fortplantningsförmågan och är långlivade, bioackumulerande och giftiga. Kandidatförteckningen uppdateras två gånger per år, oftast i januari och i juli, och fylls då på med nya ämnen.

    När ett ämne identifierats som farligt kommer det upp på den så kallad kandidatlistan. När mer kunskap finns om ämnet och man verkligen vet hur farligt det är kan ämnen komma in på Reach bilaga IV, även kallad förbudslistan. De ämnen som finns med på förbudslistan har ett slutdatum när de ska sluta tillverkas och säljas.

    Företagen har bevisbördan

    Reach lägger bevisbördan på företagen. För att följa förordningen måste företagen identifiera och hantera risker med de ämnen som de tillverkar och marknadsför på den europeiska marknaden.

    Företag som tillverkar, importerar eller distribuerar varor eller kemiska produkter inom EU och EES ska ha koll på om varor eller kemiska produkter innehåller något ämne på kandidatförteckningen eftersom det kan innebära att företaget har särskilda krav.

    Sverige jobbar för ytterligare begränsningar

    Olof Johansson, utredare på Kemikalieinspektionen, berättar i P1 Morgon 17 januari att flamskyddsmedel i kretskort, melamin som används i plast, ämnen i toner till skrivare, liksom kemikalier i lim och tätskikt finns med i EU:s nya uppdaterade lista.

    Sverige och några andra EU-länder har gemensamt föreslagit begränsa användningen av ca 10 000 långlivade PFAS-kemikalier. PFAS har de senaste åren alltmer ersatts av andra ämnen. Sverige jobbar dessutom för att gruppvisa bedömningar ska göras av farliga ämnen, detta för att undvika att ett farligt ämne ersätts av ett annat.

    Stora informationskrav på företagen

    Echas kandidatförteckning innebär stora krav på företag att informera kunder och konsumenter enligt Reach. EU- eller EES-leverantörer av varor som innehåller ämnen i kandidatförteckningen vid en koncentration över 0,1 viktprocent ska förse sina kunder med tillräcklig information för att varan ska kunna användas på ett säkert sätt.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 14 januari på 420,07 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 0,99 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 417,51 ppm i november, vilket är en ökning med 2,50 ppm jämfört med november 2021.

    Källa: NOAA

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    2022 blev det femte varmaste året någonsin uppmätt, trots en avkylande La Niña, vilket stärker oron för nya värmerekord framöver. De senaste åtta åren varit de åtta varmaste någonsin. Global uppvärmning och andra långsiktiga klimatförändringstrender förväntas fortsätta på grund av rekordnivåer av växthusgaser i atmosfären.

    Med 1,14 grader över de förindustriella (1850-1900) nivåerna närmar sig den globala medeltemperaturen för tioårsperioden 2013-2022 redan den nedre gränsen för temperaturökning som Parisavtalet försöker förhindra. 2023 kommer antagligen bli varmare än 2022 och ett av de varmaste åren någonsin.

    Mikroberna – ekosystemets hjältar vi sällan väljer att skydda

    Mikrober är basen i vårt ekosystem. Exempelvis visar en ny studie att om man odlar träd tillsammans med jordens mikrobiom kan det leda till en genomsnittlig ökning på 64 procent av trädens tillväxt. Trots det är skyddet för dessa små hjältar dåligt, liksom då även för vårt livsviktiga ekosystem.

    Kunskap om mikrobers betydelse för såväl miljön som människors hälsa är fortfarande under uppbyggnad. Men det är redan nu ställt utom allt tvivel att mikrober, inklusive bakterier, svampar och arkéer, är viktiga för planetens ekosystem och människors hälsa. De är riktiga hjältar.

    Därför är mikroberna basen i ekosystemet

    Mikrober är nödvändiga för att bryta ner organiskt material och hålla jorden fruktbar. De hjälper också till att reglera klimatet genom att ta upp koldioxid från atmosfären och hålla marken fuktig så att marken ger ifrån sig mindre mängd klimatpåverkande gas. Dessutom har forskning visat att mikrober kan äta metan i våra hav. Och det är ändå bara några av de tjänster som mikroberna genomför i ekosystemet.

    Mikrober är dessutom viktiga för människors hälsa eftersom de hjälper till att bilda vitaminer och hålla tarmfloran i balans. Vissa mikrober fungerar även som probiotika och hjälper till att skydda mot sjukdomar.

    Mikrober bidrar till trädens tillväxt

    Utifrån mikrobernas betydelse är det kanske inte helt överraskande att det i en ny studie genomförd av forskare från ETH Zürich, the Czech Academy of Sciences i Prag och Vrije Universiteit i Nederländerna, upptäckts att mikrober även är bra för skogsbruket. 

    Det forskarna upptäckt är att om man odlar träd tillsammans med jordens mikrobiom kan det leda till en genomsnittlig ökning på 64 procent av trädens tillväxt. 

    Enligt studien kan det här ge särskilt stor nytta för en planetär återställning eftersom jordbruksmark och skogsplantager täcker hälften av jordens beboeliga landyta. Det här är extra intressant i Södra Asien och andra områden där det finns stora områden med förstörd mark som skulle kunna återställas.

    Hot mot mikrober – beaktas sällan

    Tyvärr hotas både mikrober, insekter och andra små djur av kemikalier, bland annat i form av bekämpningsmedel och syntetiska gödselmedel inom jordbruket. Forskning visar bland annat att dessa kemikalierna orsakar omfattande skador på mikroorganismerna och de ryggladslösa djur som håller jorden frisk.

    Dessutom varnar forskare för att mikrobers skador från bekämpningsmedel sällan ens beaktas när kemikaliernas miljöpåverkan ska analyseras. Till exempel skriver de att man i USA enbart testar kemikaliers påverkan på andra arter, såsom bin.

    Vid en sökning av vilket skydd de får här i Sverige blir resulatet skralt. Däremot dyker många resultat upp om hur man kan döda dem. Detta visar kanske inte det exakta skyddet, fast likväl allmänhetens ointresse för att skydda mikroberna, eller hur det skyddet kan åstadkommas.

    Att inte beakta de viktiga mikroberna när vi överväger nya lagar, vilka produktionsmetoder eller kemikalier som ska tillåtas, det gör såväl mikroberna som vårt ekosystem – och i slutändan oss själva – skyddslösa.

    Därför ger hållbara fonder bäst avkastning

    Favorit i repris: Hållbara fonder var vinnarna på börsen 2022. Dessa fonder ger bättre ekonomisk avkastning jämfört med traditionella fonder. Men vad är de bakomliggande orsakerna till att det är så här? SMB listar de huvudsakliga faktorerna.

    Hållbara fonder, även kända som ESG-fonder (miljö, sociala och governance-relaterade frågor), är investeringsfonder som fokuserar på att investera i bolag som har en positiv inverkan på miljö, samhälle och governance (hållbarhetsstyrning). 

    Den här typen av fonder har nu varit börsens vinnare i flera år, och nu visar en undersökning av Dagens industri att så även är fallet för 2022. Orsakerna är flera, men SMB har identifierat fyra huvudsakliga orsaker deras popularitet:

    Orsak 1. Världen behöver bli mer hållbar

    Den första, och mest uppenbara, orsaken är att världen står inför en rad olika hållbarhetsutmaningar, och att många därför är intresserade av att bidra till lösningarna genom hållbara produkter, tjänster och processer.

    Det är sedan i dessa hållbarhetsfokuserade bolag som fondbolagen gärna investerar i. Det ger högre intresse för bland annat hållbara fonder.

    • Orsak 2. Hög efterfrågan

    Den andra orsaken är att de hållbara fonderna sedan flera år ger bättre avkastning än de mer traditionella fonderna. Det gör att efterfrågan är hög och att det i sin tur bidrar till ett högre börsvärde. 

    • Orsak 3. Lägre risk

    En tredje orsak är att många investerare uppfattar investeringar i bolag med ett bra hållbarhetsarbete som mindre riskfyllt. En orsak till den lägre risken är att bolag med bra hållbarhetsarbete kan relateras till mer långsiktighet och har en lägre risk för förluster på grund av hållbarhetsrelaterade utmaningar. 

    Dessa bolag kan ha bättre förutsättningar för att exempelvis hantera utmaningar som klimatförändringar, knappa resurser, ohälsa och brott mot mänskligheten. Detta kan i sig leda till en bättre risk/avkastningsprofil jämfört med traditionella fonder.

    • Orsak 4. Starkare affärsmodell

    För det fjärde visar studier att många bolag som är väl positionerade för hållbarhet även har en starkare affärsmodell och en högre tillväxtpotential. 

    Hållbara fonder – ett bra val

    Sammantaget är hållbara fonder ett bra val för investerare som är angelägna om att göra en positiv inverkan på miljö och samhälle, samtidigt som de får en bra avkastning på sina investeringar.

    Sveriges EU-ledarskap för klimat och migration ifrågasätts i europeiska medier

    Minskat klimatengagemang på hemmaplan och inflytande från extremhögern återkommer när europeisk media och aktörer inom EU ifrågasätter Sveriges EU-ledarskap.

    Två frågor sticker särskilt ut som problematiska när det gäller hållbarhetsarbetet i Europa under det svenska ordförandeskapet. Klimatkrisen, där extremvädret accelerar och behovet av kraftfulla åtgärder ökar, samt bristerna i social hållbarhet när det gäller migration.

    Det är scenen när det gäller hållbarhetsfrågorna, när Sverige nu tagit över ordförandeklubban i EU det kommande halvåret. De beslutade svenska prioriteringarna presenterades nyligen av regeringen och det är de tekniska lösningarna som dominerar när det gäller klimatarbetet.

    Inte oväntat pekas globala åtgärder mot klimatkrisen ut i det svenska programmet för ordförandeskapet. Enligt ordförandeprogrammet ska EU föregå med gott exempel på klimatområdet och det är Sverige som ska leda EUs klimatarbete de kommande sex månaderna.

    Men kan verkligen en regering som ökar landets egna utsläpp med trovärdighet driva ett gemensamt klimatarbete i EU? Regeringens egna bedömningar i budget liksom Naturskyddsföreningen med flera, pekar på ökningar i CO2-utsläpp till följd av den nya klimatpolitiken i Sverige utformad av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Europeisk media fångar bland annat upp den kritik som Ulf Kristersson får för att inte leva upp till beslutade minskningar av klimatutsläppen.

    “How is Prime Minister Kristersson going to get governments in other countries to live up to their objectives when he is completely letting go of his own? What credibility will we have?” sa tidigare statsminister Magadalena Andersson (S) i Euractiv inför det svenska ordförandskapet i EU.

    Den norska miljöorganisationen Bellona menar att Sverige behöver fånga upp arbetet efter COP27 och inleda förberedelserna för COP28. Bellona välkomnar att arbete med Ecodesign-direktivet ligger högt på agendan under Sveriges ordförandeskap, men är kritiska till att regleringar i övrigt inom Sustainable Product Initiative (SPI) inte tycks vara prioriterat. SPI, som även stöds av Svenskt Näringsliv, är en ramlagstiftning som är tänkt att ligga till grund för kommande produktlagstiftning inom EU med regler kring produktdesign, produktpass och cirkulära affärsmodeller.

    Liksom direkt efter valet i september, tycks den främsta oron gälla inflytandet från högerextrema krafter när omvärlden analyserar det svenska ordförandeskapet. Det gäller såväl arbete för ekologisk som social hållbarhet. The Guardian är ett exempel. Tidningen konstaterar förfärat att dagens hantering av migration är avskyvärd och att Sverige knappast kommer göra något åt detta.

    ”As Sweden takes over the EU presidency, the prospects of a coherent approach are minimal, thanks to the influence of the radical right” skriver the Guardian i en analys 13 januari.

    Tyska Spiegel är inne på samma tema med rubriker som ”Schwedens Rechtspopulisten rüsten sich für Brüssel” (Sveriges högerpopulister rustar sig för Bryssel) och menar att oron är stark över vilken skada Sverigedemokraternas inflytande kan göra i Bryssel.

    Exxons klimatmodeller förutsåg uppvärmningen – valde att mörka

    Oljebolaget Exxon visste mer än vad de gav sken av. Redan 1979 förutspådde deras egna forskare klimatförändringarna vi ser idag. Det visar en ny studie som tillför ytterligare en viktig pusselbit i vad fossilbolagen vetat och hur de agerat.

    Det är numera välkänt att fossilbolagen länge känt till att förbränning av deras produkter värmer upp planeten och att detta kommer leda till klimatförändringar. Redan 2015 avslöjades interna dokument från oljebolaget Exxon, som visade att man kände till klimatriskerna tidigt. Men istället för att berätta för omvärlden och arbeta för en lösning har Exxon och andra fossilibolag arbetat för att så tvivel i klimatvetenskapen och därmed fördröja nödvändiga klimatåtgärder.

    Genom att analysera Exxons dokument, uttalanden och granskade artiklar från slutet av 1970-talet till 2000-talet har forskare från Harvarduniversitetet kunnat visa att även om interna dokument till stor del erkände att den globala uppvärmningen orsakades av människor, betonade offentliga uttalanden från samma period i stället tvivel och osäkerheter om vetenskapen.

    Under 2000-talet började sedan Exxons offentliga uttalanden skifta från att direkt ifrågasätta vetenskapen mot mer subtila budskap om klimatförändringar som spelade ned svårighetsgraden av klimatpåverkan, och där ansvaret för åtgärder överfördes till konsumenterna.

    Kusligt exakta klimatmodeller

    Det har däremot inte tidigare varit känt hur precisa företagets modeller varit. Samma forskare har därför nu gått vidare och gjort en analys av Exxons klimatmodelleringar mellan åren 1977-2003 i en studie som publicerats i tidskriften Science. Den bygger, liksom tidigare studier, på interna företagsdokument och granskade artiklar.

    Detta är första gången Exxons kvantitativa klimatprognoser har utvärderats. Forskarna analyserade alla offentligt tillgängliga interna dokument och forskningspublikationer som avslöjats av företaget mellan 1977 och 2014 för att bedöma exaktheten i Exxons vetenskapliga förutsägelser mot både samtida modeller, och efterföljande verkliga temperaturförändringar.

    Studien visar att forskare som arbetade för Exxon mellan 1977 och 2003 förutspådde exakt den hastighet med vilken de globala medeltemperaturerna skulle stiga som ett resultat av koldioxidutsläpp och uppskattade rimligen hur mycket koldioxid som skulle leda till farlig uppvärmning. 63 till 83 procent av prognoserna var korrekta i att förutsäga efterföljande takt av global uppvärmning. Exxons klimatforskare förutsåg att den globala uppvärmningen skulle bli cirka 0,2 grader per decennium. Det är samma nivå som oberoende forskare förutsåg i studier publicerade mellan 1970 och 2007.

    De förutspådde också exakt att uppvärmning orsakad av människor skulle kunna upptäckas år 2000, ett faktum som bekräftades det året av FN:s klimatpanel IPCC. 

    En viktig pusselbit 

    Den nya forskningen lägger till en kvantitativ aspekt som kan vara användbar i rättsprocesser och andra ansträngningar för att hålla företaget ansvarigt för dess roll i att fördröja åtgärder mot klimatförändringar. Det säger säger Benjamin Franta, senior forskare i klimattvister vid Sustainable Law Program vid Oxford University i Storbritannien till Inside Climate News. 

    Franta var inte involverad i den nya forskningen, men har själv granskat hur bland annat hur oljebolagen finansierat ekonomer för att stoppa klimatåtgärder i USA. Tvister kommer att behöva passera två lagliga trösklar. Dels behöver det bevisas att Exxon avsiktligt vilseledde allmänheten om klimatförändringar, dels att var förutsebart att fortsatt förbränning av företagets produkter skulle orsaka skada. 

    Bara i USA pågår minst 26 rättsprocesser där städer och stater har stämt stora fossilbolag som ExxonMobil, Shell, Chevron och BP för kostsamma klimatskador och anpassningsåtgärder.

    Som kommentar till den senaste studien tillbakavisade en talesperson för ExxonMobil (som de heter nu) anklagelserna om att de hade försökt dölja vetenskapen om klimatförändringar och sa att företaget är ”engagerat i att vara en del av lösningen på klimatförändringarna och de risker det innebär”. Men, som en amerikansk kongressrapport nyligen visade fortsätter företaget, tillsammans med Shell, Chevron och BP, att göra långsiktiga investeringar i fossila bränslen, samtidigt som de utåt säger att de ska följa klimatpolitiken och uppnå Parisavtalet. 

    Problemet är att riskerna nu är avsevärda på grund av fossilbolagens vägval att förvilla i stället för att upplysa omvärlden om vad de visste och därmed vara en del av lösningen. Geoffrey Supran, huvudförfattare till den senaste studien i Science, förundras över hur exakt bolaget prognostiserar uppvärmningen för att sedan förneka allt utåt:

    Utmärkta forskare modellerade och förutspådde global uppvärmning med chockerande skicklighet och noggrannhet, medan företaget kom att ägna de kommande decennierna med att förneka just den klimatvetenskapen.


    Svenskt Näringsliv-granskning väcker stor debatt

    SMB:s omfattande granskning av Svenskt Näringslivs negativa påverkan på klimat- och miljöarbetet i Sverige under ett halvsekel har fått stor uppmärksamhet i sociala medier. Även bland många företagare, som är kritiska mot sin organisation.

    ”Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång” löd namnet på granskningen som publicerades strax efter årsskiftet. Det är den fjärde delen i en serie artiklar där SMB granskat Svenskt Näringsliv och dess dotterorganisation, tankesmedjan Timbro.

    SMB visar här att en av landets största organisationer, paraplyorgan för 60 000 företag, sedan 70-talet konsekvent ägnat sig åt lobbyarbete för att huvudsakligen fördröja och, eller, hindra insatser mot miljöskadliga verksamheter av olika slag.

    Under de senaste decennierna har organisationen, och inte minst dess tankesmedja Timbro, ägnat stor möda åt att så tvivel om allvaret i klimatförändringen och motarbetat åtgärder för att minska de fossila utsläppen. Dessa lobbyinsatser inkluderar även nära samarbete med öppet klimatförnekande och förvillande internationella tankesmedjor, som Cato Institute, Institute of Economic Affairs, Atlas Network, Heritage Foundation och American Enterprise Institute, visar SMB:s granskning.

    Det har på senare år inte saknats kritiska röster bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Här ett exempel.

    Långt fler exempel på arga och kritiska kommentarer finns nu att läsa i sociala medier efter SMB:s publicering, från både företagarhåll och allmänheten, på till exempel Twitter och LinkedIn.

    Här följer några citat, som borde ge upphov till intressanta interna diskussioner inom Svenskt Näringsliv om hur man egentligen förhåller sig till dagens ödesfråga, klimatet. Det första citatet kommer från Eva Karlsson, delägare i Houdini Sportswear, de följande fyra är kommentarer till hennes delning. Övriga inlägg från Twitter.

    Tror Svenskt Näringsliv att de arbetar för svenskt näringsliv? Eller arbetar de kanske bara för en del av svenskt näringsliv och med en väldigt begränsad tidshorisont? Gör de i så fall det medvetet eller förstår de inte bättre? Hur många näringslivsrepresentanter tycker egentligen att Svenskt Näringsliv gör ett seriöst jobb för deras räkning? Jag förväntar mig så mycket mer än detta!

    Viktigt att företagen lämnar denna kontraproduktiva klimatförnekarorganisation. Det kommer ju krävas att även medlemsskap i dylika organisationer redovisas framöver. Då blir Svenskt Näringsliv en belastning.

    Du lyfter något mycket viktigt! Jag har personligen skrivit till Jan Olov Jacke och påtalat att Svenskt Näringsliv inte företräder eller driver frågor som stöttar bolag som driver en omställning mot en mer cirkulär affär. Hans svar som kom efter en vecka kan sammanfattas med ”goddag yxskaft”.

    Tack för att du lyfter detta. Detta behöver få allt ljus på sig. Som företag går det inte att driva seriöst hållbarhetsarbete och samtidigt bidra till att motarbeta svenska klimatmål. Jag förväntar mig att företag antingen lämnar eller går ihop och ställer krav inifrån.

    En alldeles otroligt relevant fråga! Hur många företag representeras egentligen av Svenskt Näringsliv? Och framför allt – hur många gör det inte? Hur många företag saknar idag en stark och progressiv politisk röst som för deras talan och driver deras intressen?

    Mycket intressant granskning av Supermiljöbloggen om hur Svenskt Näringsliv och Timbro påverkat den svenska miljödebatten.

    Intressant hur näringslivets samlade lobbyorganisation delvis agerar mot sina egna medlemsföretag.

    En genomgång av Timbros smutsiga händer och varför de inte förtjänar ett uns av respekt när de haft så kapitalt fel och bedrivit sådan samhällsfarlig verksamhet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.