Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Västerländska second handplagg bildar sopberg i Ghana

    Kläder som skänkts av västerlänningar men som inte fått någon ny ägare hamnar på Ghanas kust – där ett sopberg börjat växa till sig. 40 procent av kläderna som kommer till landet uppskattas gå till spillo.

    Det är Jamestown beach, belägen i Ghanas huvudstad Accra, som svämmar över av oönskade kläder som donerats av västländer. Kläderna har i huvudsak köpts in i större volymer av lokalbor som hoppats kunna sälja kläderna vidare – men en stor del av plaggen har istället hamnat på strandens sopberg. 

    Majoriteten av dem uppges komma från lågpriskedjor, enligt Mailonline. Att plaggen håller lägre kvalitet lyfts fram som ett centralt problem, eftersom de sällan håller för att användas av en andra eller tredje ägare. 

    I textil- och modebranschen är det nyproduktion av kläder som står för de största utsläppen. Att handla begagnat är alltså i regel ett bättre val, men second handverksamheten har sina baksidor. Utöver sopberg som det på Ghanas kust listar Svensk Handel så kallad “fulinsamling” i illegalt utställda klädcontainrar, stölder av inlämnade plagg, kläder som dumpas i naturen och illegal vidareförsäljning som vanliga problem. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,83 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 418,43 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,45 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,05 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Klimatförändringarna påverkar vädret redan nu och höga temperaturer är ett faktum i flera regioner i världen och även i Sverige den här sommaren. Höga temperaturer är dessutom något vi måste vänja oss vid, särskilt i sydöstra Sverige som kan få uppleva i snitt tio till tolv fler högsommardagar och fler tropiska nätter om somrarna framöver. Det visar SMHI:s nya scenarier över klimatförändringarnas effekt på vädret i olika delar av landet, som Sveriges Radio rapporterat om.

    Med extremväder alltmer påtagligt och vetskapen om att det kommer bli värre borde det politiska samtalet vara mer fokuserat mot klimatomställning, särskilt ett valår, än vad det är. Detta är inte ett problem som det går att önska bort utan kräver politiskt agerande nu, imorgon och helst igår.


    Larm om förvärrad strömmingsbrist

    Det storskaliga trålfisket utarmar Östersjön på sill och strömming. Överfisket drabbar såväl havets ekosystem som det småskaliga kustnära fisket.

    Det blir ingen mer surströmming. Efter 65 år tvingas anrika Oskars Surströmming utanför Sundsvall lägga ner verksamheten. Orsaken är att det industriella trålfisket tömmer havet på sill och strömming.

    Mönstret med nedåtgående sillbestånd har pågått länge, och nu larmar kustfiskare över hela landet om att läget blivit ännu värre. Utfisket sätter ekosystemets balans ur spel. Eftersom sill och strömming är huvudföda åt många arter, däribland säl och tumlare, får beståndens kraftiga nedgång konsekvenser på många håll i ekosystemet. 

    Fisket i Östersjön bedrivs dels av småskaliga kustfiskare och fritidsfiskare, dels av stora trålfartyg som ägs av fiskeindustrin. Fördelningen är ojämn – under 2021 tog 20 industritrålare upp 96 procent av all svensk fångst i Östersjön, trots att Sveriges flotta är på över 450 båtar.

    Regering och riksdag har föreslagit en utflyttad trålgräns – men trots det allvarliga läget ser den nya trålgränsen bara ut att bli ett temporärt forskningsprojekt för vissa begränsade delar av kusten.


    Läs mer om krisen för sill och strömming här.

    Tysk oro för ”het höst” i gaskrisens spår

    Tyska hushåll riskerar tre gånger högre räkningar för att värma sina bostäder till vintern när tillgången till den ryska naturgasen stryps. Och nu finns oro för att extremhögern kommer att utnyttja situationen.

    Det tyska beroendet av naturgas från Ryssland har satt landet i en dubbel kniptång: hela EU ska ”i ordnade former” avveckla sina gaslevereranser för att straffa Ryssland för dess angreppskrig i Ukraina. Men Ryssland självt är snabbare och vrider åt gaskranen nu.

    Att avveckla all olje- och naturgasimport från Ryssland inom EU beräknas ta hela fem år enligt EU-kommissionens plan. Men Tyskland har redan fått smaka på det ryska svaret på EU:s sanktioner: i veckan drog det ryska statliga bolaget Gazprom ned flödet i gasledningen till Tyskland till 20 procent av dess fulla kapacitet, rapporterar DN.

    Någon teknisk orsak till det lägre flödet finns knappast. Analyserna lyder på många håll att Putin satsar på att pressa EU till splittring med syftet att luckra upp de hårda sanktionerna.

    Medierna rapporterar nu om ett Tyskland som famlar efter åtgärder som snabbt minskar elförbrukningen för att spara på naturgasen inför vintern. Slopat varmvatten i simhallar, släckta fasadbelysningar och förbud mot luftkonditionering är några exempel, som SvD skildrar.

    En inte alls osannolik följd av den verkligt hårda press tredubblade gaspriser ger för tyska hushåll med vanliga inkomster är starka protester. Och nu varnas för att den tyska extremhögern mobiliserar för att dra nytta av oron.

    Många tyskar som inte får råd att betala sin energiräkning kan tänka sig att gå ut och demonstrera för att visa sitt missnöje. Och om de gör det kommer redan extremhögern att finnas på gatorna och vänta på dem. Det säger Stefan Lauer, expert på tyska högerrörelser i nättidskriften Clean Energy Wire.

    Han manar tyska fackförbund att skapa alternativ och också organisera protestaktioner mot höga energipriser som missnöjda tyskar kan ansluta till.

    DR Kongo öppnar för storskalig oljeborrning i regnskogen – även i gorillornas nationalpark

    Kongo-Kinshasa auktionerar ut stora landområden för oljeborrning i världens andra största regnskog efter Amazonas. Ytorna sträcker sig in i nationalparken Virunga, som är en av världens mest biodiversitetsfyllda områden och hem för de hotade bergsgorillorna.

    ”Vår prioritet är inte att rädda planeten”, sa DR Kongos ledande representant i klimatfrågor, Tosi Mpanu Mpanu, i en intervju förra veckan. Enligt Mpanu Mpanu prioriteras avkastning för att minska fattigdom och stimulera landets ekonomiska tillväxt, vilket artikeln i New York Times ifrågasätter då oljepengarna bara har nått några få bland flera andra länder som tagit samma väg.

    DR Kongos besked kom i maj, sex månader efter att presidenten Félix Tshisekedi skrivit under en överenskommelse om att skydda regnskogen i tio år, vilket de utlovades 500 miljoner USD för under Cop 26.

    Världens prioriteringar har nu förändrats på grund av kriget i Ukraina, skriver New York Times, och förra veckan utökade Kongo-Kinshasa de auktionerade områdena från 16 till 30.

    Oljeborrningen förväntas skapa hög påverkan på den känsliga regnskogen och bidra till avskogning och stora ytterligare klimatutsläpp i en tid när världens utsläpp måste ner till noll. Virunga är Afrikas äldsta nationalpark och världens viktigaste fristad för gorillor, som bland annat porträtterades i filmen ”De dimhöljda bergens gorillor” från 1988.

    Extinction Rebellion kräver totalstopp för fossilsubventioner

    ”För närvarande går minst 30 miljarder av våra skattepengar till att finansiera sommarens klimatkatastrofer, nu och i framtiden”, skriver Extinction Rebellion i ett öppet brev till Magdalena Andersson.

    Den politik som Magdalena Andersson och regeringen bedriver påskyndar klimatkatastrofen, i stället för att motverka den. Det skriver Extinction Rebellion Sverige i ett öppet brev till Magdalena Andersson där de uppmanar till totalstopp för fossila subventioner, nettonoll klimatutsläpp till 2025 och ökad självförsörjning.

    De listar att regeringen de senaste åren har:

    – gett SAS kreditgarantier på 3,3 miljarder kronor i och med coronakrisen
    – ökat bidragen till regionala flygplatser, även detta under coronakrisen
    – gett storföretagen enorma rabatter på el
    – höjt skatterabatten för diesel i jord- och skogsbruksindustrin med 700 miljoner
    – sänkt skatten på bensin och diesel med 3,7 miljarder

    Organisationen skriver att minst 30 miljarder av våra skattepengar går till att finansiera sommarens klimatkatastrofer, utan att ha räknat med de fossila subventioner som införts under våren 2022.

    ”Detta är en politik som stöttar förstörelsen. Med er politik går vi mot en framtid där miljarder människor lider av kronisk mat- och vattenbrist, där hundratals miljoner behöver fly sina hem, där resursbrist leder till ekonomisk instabilitet, krig och konflikter och där hela mänskligheten står inför ett existentiellt hot”, skriver de i brevet.

    Om inte krisåtgärder för klimatet införs kommer Extinction Rebellion starta aktionen ”Uppror för livet” och protestera på gatorna med start den 17 augusti.

    Idag tar årets resurser slut

    Vår ekologiska skuld växer och blir allt större. På mindre än åtta månader har mänskligheten uttömt jordens budget för 2022 och lever resten på året från framtida generationer.

    Tidpunkten för Earth Overshoot Day är tillsammans med 2019 den tidigaste uppmätta och demonsterar mänsklighetens ohållbara konsumtion. Samtidigt finns lösningarna och väntar bara på att skalas upp.

    Det är organisationen Global Footprint Network som i samarbete med WWF varje år försöker beräkna när på året människan konsumerat upp mer än vad jorden har möjlighet att leverera, den så kallade Earth Overshoot Day eller på svenska ”den ekologiska skuldens dag”. Människor använder lika mycket ekologiska resurser som om vi levde på 1,75 jordar.

    Källa: Earth Overshoot Day

    Datumet – eller nyckeltalet – är ingen exakt vetenskap, utan bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp.

    I år tog jordens teoretiska resurser slut den 28 juli, vilket tillsammans med 2019 är det tidigaste datumet någonsin. Det är en dag tidigare än förra året och nästan en månad tidigare än 2020. Den bättre noteringen 2020 var en direkt effekt av pandemins nedstängningar och förändrade beteende, vilket visar vilken effekt en omställning skulle kunna få. Dessvärre ökar nu utsläppen igen

    Alltsedan dess start 1970 har Overshoot Day infallit tidigare och tidigare, med ett litet undantag för finanskrisen 2008 och 2020. Just startåret 1970 räckte budgeten i princip hela året och sedan dess har dagen krupit fram i kalendern för varje år. I år har alltså mänskligheten uttömt jordens budget för året på mindre än åtta månader. Om hela världen levde som vi i Sverige skulle Overshoot Day infalla redan i april.

    Men precis som Global Footprint Network skriver finns det en enorm möjlighet i de många befintliga lösningarna som är redo att användas i stor skala. Det gäller bland annat mer växtbaserad kost, mer sol- och vindkraft, smartare elnät, mer och bättre återvinning, koldioxidskatt, trädplantering, minskat resande och politiska initiativ i linje med EU:s gröna giv osv. Dessa initiativ skulle utöver att minska belastningen på klimat och miljö även ha positiva fördelar på hälsa och livskvalitet.

    Låt därför dagen vara en påminnelse som inte faller i glömska till nästa år.


    Lyssna gärna på Supermiljöbloggens redaktör Anna Ljungström i P1 Morgon för en diskussion om dagens betydelse samt mediernas klimatrapportering kring händelser som Overshoot day.

    Skogar lagrar kol i tusentals år, visar ny studie

    Skogar i Nordamerika har stadigt ökat inlagringen av kol många tusen år efter senaste istiden. Trenden bröts först kring 1850 när de började huggas ned, visar en studie publicerad i tidskriften Science. Studien stärker ytterligare argumenten för att sänka virkesuttaget i svenska skogar.

    Att skogarna blir nettoutsläppare, som läcker istället för binder kol när de åldras, hålls av den svenska skogsbranschen för en sanning. Och detta motiverar dagens intensiva skogsbruksmetoder och snabba omlopp, eftersom skogen är mest klimateffektiv om den brukas just så.

    Den här linjen stöds även av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, som emellertid på flera håll kritiseras för att inte vara oberoende och för att gynna trakthyggesbruket, alltså kalhuggning.

    EU:s beslut att öka kollagringen i skog och mark i medlemsländerna till år 2030, som det slås fast i unionens nya klimatlag, innebär istället att svenskt skogsbruk måste förändras för att klara betinget.

    Och nu kommer en amerikansk studie som visar att skogar i områden som i nutid ligger i USA:s norra del fortsätter att binda och lagra stora mängder kol under mycket lång tid. Forskarna visar, med hjälp av bland annat analyser av fossilt pollen, att skogarna bundit kol kontinuerligt under minst åtta tusen år.

    Processen, fann man, bröts först kring år 1850 när virket började användas och skogar röjdes för att ge plats åt jordbruk och bebyggelse. Cirka hälften av kollagret har sedan dess frigjorts och gått upp i atmosfären som koldioxid.

    Det ger en rejäl tankeställare kring vad vi har lyckats åstadkomma i mänsklighetens historia, att vi har ändrat ett landskap så dramatiskt och påverkat den naturliga vegetationens förmåga att binda kol, säger Dan Hammarlund, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, i en kommentar till DN.

    Ännu en studie, som i kortare tidsskala visar på klimatnyttan att låta träden stå längre än dagens standard, har gjorts i norska skogar. En artikel publicerad i Science-tidskriften Forest Ecology and Management visar att tillväxten och överlevnaden var fullgod hos träd som var 50 till 100 år äldre än den ekonomiskt rekommenderade avverkningsåldern.

    I Sverige är den lägsta åldersgränsen för slutavverkning av gran så lite som 45 år för bestånd på näringsrik mark med snabb tillväxt. Det finns krafter, till exempel inom LRF och skogsbranschen som helt vill avskaffa restriktionerna för att tvärtom öka virkesuttaget, något som det dock råder delade meningar om även inom skogägarleden.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 418,43 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 419,26 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,35 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,05 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Källa: NOAA

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Med de pågående extremvädren runtom i Europa och resten av världen är det tydligt att det är oerhört bråttom att agera. Vår egen och kommande generationers upplevelse av den världen står på spel om vi inte agerar tydligare för att förhindra farlig(are) uppvärmning.


    Australiens miljö i chockerande nedgång

    I Australien har miljöförstöringen blivit akut och nitton ekosystem bedöms befinna sig på randen till kollaps. Klimatförändringar, gruvbrytning och invasiva arter är några av orsakerna bakom det akuta läget. Det visar den senaste nationella miljörapporten som var klar redan 2021, men som den tidigare regeringen inte velat släppa.

    Australien har producerat en nationell miljörapport ungefär vart femte år sedan 1995 där varje aspekt av landets miljö och arv, som täcker floder, hav, luft, is, land och stadsområden bedöms. Den senaste rapporten släpptes 2017 och flera har därför väntat på att en ny skulle komma. När den nu släpptes av Australiens nya regeringen som övertog makten nyligen slog den ner som en bomb.

    Även om Australien inte har varit känt för sitt klimatarbete under den konservativa regeringen och dess kritiserade premiärminister Scott Morrisson som förnekade klimatförändringarna och försvarade fossila bränslen blev läsningen värst tänkbara. 

    Dyster läsning

    Rapporten, State of the Environment 2021, är en dyster läsning på 2 000 sidor som drar slutsatsen att tillståndet i Australiens miljö är ”dåligt och försämrat”, på grund av sammanfallande tryck från klimatförändringar, förlust av livsmiljöer, invasiva arter, gruvdrift och föroreningar. Nitton av dess ekosystem är på gränsen till kollaps och landet har nu fler icke-inhemska växtarter än inhemska arter, och fler däggdjursarter har dött ut i Australien än på någon annan kontinent.

    Rapportförfattarna sammanfattar sina viktigaste resultat i fem punkter:

    • Australiens miljö försämras generellt. Det har varit fortsatta nedgångar i mängden och tillståndet för landets naturkapital: inhemsk vegetation, jord, våtmarker, rev, floder och biologisk mångfald. Strandnära rev är i dåligt skick på grund av dålig vattenkvalitet, invasiva arter och marina värmeböljor och vattensystemet är under ökad press. Markrensning anses vara en viktig orsak till förlust av livsmiljöer.
    • Klimatförändringarna hotar alla ekosystem. Pågående och tidigare skador från markrensning, invasiva arter, föroreningar och urban expansion förvärras när intensiteten och frekvensen av extrema väderhändelser förändras. Ekosystemen påverkas nu på sätt som aldrig tidigare dokumenterats och de senaste fem åren har extrema händelser som översvämningar, torka, skogsbränder, stormar och värmeböljor påverkat alla delar av Australien. Antalet växt- och djurarter som listades som hotade i juni 2021 var 1 918, jämfört med 1 774 stycken 2016.
    • Inhemsk kunskap och ledning hjälper till att skapa förändring på marken. Traditionell brandhantering, som erkänns som viktig kunskap av markförvaltningsorganisationer och statliga myndigheter, måste utvecklas för att stärka ursprungsbefolkningar och göra det möjligt för inhemska kunskapssystem att förbättra miljömässiga och sociala resultat.
    • Miljöförvaltningen är inte väl samordnad. Australiens investeringar står inte i proportion till den allvarliga miljöutmaningen. Arealen land och hav under någon form av naturskydd har ökat, men den totala skyddsnivån sjunker inom reservat. Landet förlitar sig också alltmer på kostsamma sätt att bevara den biologiska mångfalden. Detta inkluderar återställande av livsmiljöer, återinförande av hotade arter, translokation (flyttning av en art från en hotad livsmiljö till en säkrare) och ex situ-bevarande (skydd av arter i en djurpark, botanisk trädgård eller genom att bevara genetiskt material).
    • Miljönedgång och miljöförstöring skadar välbefinnandet. Även om de indirekta fördelarna med en hälsosam miljö för psykisk hälsa och välbefinnande är svårare att kvantifiera, tyder framväxande evidens på att människor som hanterar sin miljö enligt sina värderingar och kultur har förbättrat välbefinnande. Miljöförstöring innebär kostnader på miljarder dollar, där klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald utgör både nationella och globala finansiella risker.

    Offentliggjordes inte

    Rapporten, som var klar 2021, släpptes inte av den tidigare liberal-nationella koalitionsregeringen utan offentliggjordes först nu av den nya Laborregeringen. Den nya miljöministern Tanya Plibersek sa vid rapportsläppet att den målar upp en ”chockerande” och ”ibland deprimerande” historia, och hon lovar att implementera nya policyer och lagar:

    Om vi fortsätter på samma sätt finns det en risk att de dyrbara platser, landskap, djur och växter som vi tänker på när vi tänker på vårt hem (Australien) inte finns kvar för våra barn- och barnbarn i framtiden.

    Australiens djurliv påverkades oerhört hårt av de allvarliga skogsbränderna vintern 2019-2020 där det uppskattas att nästan tre miljarder djur kan ha dött eller trängts undan från sina hem. Särskilt koalan påverkades starkt och tillsammans med gängkakaduan är de bland mer än 200 djur- och växtarter med uppgraderade hot sedan 2016, enligt den nya rapporten. Många av dessa arter är unika för Australien.

    Naturens värde

    Forskarnas bild stämmer väl överens med vad den internationella panelen för biologisk mångfald, IPBES, konstaterar i sin senaste rapport för naturens tillstånd globalt: att en alltför snäv bild av vad naturen är värld har bidragit till att så många arter är utrotningshotade. IPBES konstaterar att det finns olika sätt att mäta naturens värde, men att när det ska fattas beslut tas hänsyn mestadels till det som kallas för instrumentella värden, det vill säga hur vi direkt nyttjar mångfalden genom exempelvis pollinering av jordbruksgrödorstället. Istället, menar de, behöver vi fokusera på inneboende värden av etiska och moraliska skäl som naturen har, alldeles oberoende av oss människor. De lyfter även fram den relation vi har till miljön som viktig.

    Fler värden

    Enligt IBPES behöver nu fler värden vägas in vid beslut och betonar vikten av att samarbeta mera med lokalbefolkningen. Rapporten var en av två som panelen nyligen släppte där den andra rapporten undersökte hur vi människor nyttjar naturen. Enligt den rapporten är en femtedel av jordens befolkning beroende av vilda arter för inkomst och mat, en tredjedel av vilda växter som bränsle för att kunna laga mat och det uppskattas att en tredjedel av de vilda arter som används utnyttjas på ett hållbart sätt.

    Rapporten bygger direkt på panelens uppmärksammade rapport från 2019 som identifierade den ekonomiska tillväxtens roll som en nyckelfaktor för naturförlust med risk att en miljon arter av växter och djur nu riskerar att utrotas.

    IPBES menar därför att vi behöver ta hänsyn till alla fördelar som naturen ger människor och omdefiniera vad det innebär att ha en ”god livskvalitet” om vi ska hitta ett hållbart sätt att leva av och på jorden. Förslaget går därmed i linje med den övergripande diskussion som pågått sedan den globala finanskrisen 2008 om alternativa välfärdsmått till BNP, som även den svenska regeringen tagit till sig men inte fullföljt.

    Därför var det tragikomiskt att Australiens miljöminister i samma andetag som hon förklarade chocken över miljörapporten i nästa andetag betonade att den nya Labor-regeringen ska hålla sitt vallöfte om att tillåta nya kolgruvor och kommer inte heller höja sina klimatambitioner om att minska utsläppen med 43 procent jämfört med 2005 års nivåer till 2030, eller uppnå nettonollutsläpp före det uttalade målet 2050.

    Extremvärme och skogsbränder orsakar farligt höga ozonhalter i Europa

    Forskare från Copernicus atmosfärövervakningstjänst förutspår mycket höga nivåer av ytozonföroreningar i en stor region i Europa när temperaturen svävar. Samtidigt har skogsbränderna ökat i södra Europa och fler värmeböljor är att vänta.

    Forskare vid Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) varnar för att mycket höga nivåer av ozonföroreningar i södra Europa orsakade av värmeböljan nu kan påverka de nordvästra regionerna under de kommande dagarna. Deras förutsägelse kommer efter att extremt höga ytozonföroreningar observerats i västra och södra Europa, särskilt över den Iberiska halvön och delar av norra Italien.

    Marknära ozon är en av de luftföroreningar som har störst hälsoeffekter tillsammans med små partiklar, kväveoxider (ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), och polyaromatiska kolväten (PAH). Det är ett av huvudelementen i urban smog och kan utöver hälsa, även påverka jordbruk, men även hela ekosystem.

    I mitten av juli nådde de dagliga maximivärdena för marknära ozon ohälsosamma nivåer i Portugal, Spanien och Italien. Mark Parrington, seniorforskare från CAMS, betonar därför vikten av att övervaka ozonhalterna på ytan, särskilt med tanke på deras betydande hälsopåverkan både när det gäller luftvägar och hjärt-kärlsjukdomar. Ozonföroreningar beräknas orsaka cirka en miljon ytterligare dödsfall per år.

    Fortsatt intensiva skogsbränder över delar av sydvästra Europa

    Förutom ökade ozonföroreningar förvärrar den europeiska värmeböljan också omfattningen och intensiteten av skogsbränder som för närvarande rasar över södra Europa. Torra förhållanden och extrem värme förvärrar risken för skogsbränder och Copernicus Emergency Management Service, varnar för att en stor del av Västeuropa befinner sig i ”extrem brandfara” och vissa områden i ”mycket extrem brandfara”. De totala uppskattade utsläppen av kol från skogsbränderna i Spanien mellan den 1 juni och den 18 juli är redan högre än totalerna för juni-juli från 2003 till 2021.

    Antalet skogs- och gräsbränder i EU hittills i år är redan nästan fyra gånger högre än snittet för de 15 senaste åren. Denna utveckling riskerar öka ytterligare med fler värmeböljor. Enligt Petteri Taalas, generalsekreterare för FN:s världsmeteorologiska organisation (WMO) kommer trenden med extrema värmeböljor att fortsätta minst 40 år till:

    Den negativa trenden kommer att fortsätta åtminstone till 2060-talet, oberoende av hur vi lyckas i åtgärderna för att mildra klimatförändringarna.

    Detta, menar han, kommer få stora effekter på jordbruket, vilket tidigare värmeböljor i Europa visat då stora delar av skörden gick förlorad. Detta är särskilt allvarligt med tanke på den globala livsmedelskrisen som kriget i Ukraina orsakar.

    Värmeböljan fungerar också som ett slags atmosfäriskt lock, förklarade Maria Neira, chef för folkhälsa och miljöhälsa vid WHO vid samma presskonferens som Petteri Taalas. Genom att fånga in föroreningar försämras luftkvaliteten i värmen, vilket får negativa hälsokonsekvenser, förklarade hon. Av den anledningen befaras fler dödsfall bland äldre och de med redan existerande hälsotillstånd på grund av den pågående värmeböljan under de kommande veckorna, vilket kommer pressa ländernas hälsosystem ytterligare.

    Enligt en tidigare rapport från WMO kommer temperaturerna mellan 2022 och 2026 att vara mellan 1,1 och 1,7 grader högre än förindustriella nivåer och nya värmerekord kommer slås. Det gäller därmed för länder och städer att förbereda sig omgående och inse att det här är framtiden.

    Se upp för ormhuvudfisk och syrenslide

    I början av augusti kommer ytterligare 22 arter upp på EU:s lista över invasiva arter. Hälften av dessa arter kan etablera sig i Sverige redan vid mindre klimatförändringar, lyder bedömningen från svenska myndigheter.

    Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 2 augusti, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida av arterna i naturen. 

    Några av arterna som kan komma att orsaka problem i Sverige är afrikansk klogroda som finns som husdjur i Sverige och som redan orsakar stora problem i södra Europa genom att sprida sjukdomar. Grodan används också som försöksdjur i svensk forskning. 

    Syrenslide och japansk träddödare är trädgårdsväxter som redan finns i Sverige. Båda arterna har sitt ursprung i Asien och riskerar att orsaka problem i Sverige i ett varmare klimat genom att tränga undan andra arter. Förbuden för japansk träddödare börjar gälla först 2 augusti 2027.

    I växtriket hittar vi också musselblomman, även kallad vattensallad, som är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman kan rubba sötvattenekosystem genom att bilda stora, täta mattor som ändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Förbuden för musselblomman börjar gälla 2 augusti 2024.

    Två sötvattenfiskar som kan komma att ställa till problem är svart dvärgmal som konkurrerar om födan med våra inhemska arter och nordlig ormhuvudfisk som äter andra fiskars yngel och fungerar som värd för parasiter och kan sprida smitta mellan olika vatten.

    Med på listan finns också fyra myrarter, Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri och Wasmannia auropunctata, som är bland de mest spridda invasiva arterna på jorden. Myrorna riskerar främst att hamna i Sverige via import av varor.




    M-ledamot i riksdagen konspirerar om väderkartor

    Bild på Jan Ericson

    Svenska TV-meteorologer gör väderkartor rödare för att hjärntvätta svenskarna. Det hävdar nu riksdagsledamoten Jan Ericson (M). SMB har tittat närmare på Moderaternas mest ihärdiga klimatförnekare och försöker besvara frågan som många undrar över: varför får han hållas?

    Häromdagen påstod Ericson i ett Twitterinlägg att de svenska meterologerna i TV förvärrar bilden av den pågående extremhettan på kontinenten.

    Detta genom att använda mer intensivt röda färgkulörer än vad exempelvis den spanska televisionen själv gjorde. Inlägget har granskats av DN, som konstaterar att den välkände klimatskeptikern i riksdagen är långt ifrån ensam bland klimatförnekande sajter och medier om denna konspirationsteori.

    I flera europeiska länder som just nu plågas av extrema värmeböljor har meteorologerna i TV-kanalerna anklagats för att vara alarmistiska och driva en politisk linje med sina röda- och lilatonade väderkartor. Författaren och kemisten Maths Nilsson beskriver företeelsen i ett färskt inlägg på sin blogg.

    Till DN säger SVT:s ställföreträdande utgivare Judit Ek att Ericsons anklagelsen mot TV-meteorologerna är absurd och skadlig. ”Att vi medvetet och subtilt skulle hjärntvätta svenska folket är en farlig anklagelse som skapar misstro mot våra meteorologer. De har gått en lång teknisk utbildning och gör avancerade prognoser varje dag.”

    Jan Ericson har sedan över 15 år, främst på egen blogg och i sociala medier men även som riksdagsledamot, drivit en ihärdig kampanj mot klimatpolitik i stort och smått.

    SMB granskade redan för över tio år sedan Jan Ericsons klimatförnekande aktiviteter. Nu ställer vi frågan om vad som kan ligga bakom det faktum att hans parti har så stor fördragsamhet med hans ofta mycket tillspetsade, hånfulla, och inte sällan felaktiga utspel i en av civilisationens allra största ödesfrågor.

    Jan Ericson har förvisso vid några få tillfällen fått åthutningar för särskilt iögonfallande uttalanden. Men de har varit milda.

    När han i Aftonbladet sommaren 2019 uttalade att det inte existerar någon klimatkris, och att den benämningen enbart var ett modeord som ”klimatalarmister använder i samhällsdebatten,” reagerade partiets klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz något:

    ”Det skadar tilltron till Moderaternas klimatpolitik när en enskild företrädare uttrycker sig på det sättet” löd hennes kommentar till Aftonbladet.

    När han kort därpå hånade Greta Thunberg på Twitter – ”en skolskolkare som fick samma pris som Nelson Mandela och Malala” – hördes inte ett ljud.

    Kan Moderaterna i själva verket ha tilldelat Jan Ericson en informell frisedel att agera mot och debattera klimatet i ett alldeles eget förvillar- och förnekarspår? Det finns tecken som tyder på det.

    Två år innan ovanstående uttalanden, i juni 2017, röstade riksdagen för att införa ett klimatpolitiskt ramverk där de svenska klimatmålen slås fast.

    Beslutet antogs med mycket bred majoritet. Som enda parti gick Sverigedemokraterna emot.

    Jan Ericson var dock utkvittad och deltog inte i omröstningen. Inte för ett tandläkarbesök eller annan liknande frånvaro från riksdagen. Vid sådana tillfällen tillämpas ofta kvittning. Men Ericson ville kvittas ut för att han inte ställer upp på lagen.

    Den är skadlig, enligt Ericson:

    Risken är att vi nu ger klimatextremisterna närmast carte-blanche att steg för steg förstöra möjligheterna att bo och verka i vårt land. Förslagen till klimatlag och klimatpolitiskt ramverk är ett extremistiskt Miljöpartistiskt missfoster” skrev han bland mycket annat på sin blogg den 15 juni 2017 inför omröstningen.

    Detta ”missfoster” accepterades dock även av M. Och partiets syn på såväl klimatet som klimatlagen låter extremt annorlunda om man lyssnar till talespersonen Jessica Rosencrantz:

    Moderaterna menar att klimatförändringarna är en av vår tids stora och allvarliga utmaningar.…Jag förutsätter att Moderaternas representanter företräder partiets syn på klimatfrågan. Jag konstaterar att Moderaterna röstade för det klimatpolitiska ramverket som hade stort stöd i såväl Moderaternas riksdagsgrupp som Sveriges riksdag.

    Så löd en skriftlig kommentar till undertecknad (då, år 2019, reporter på Borås Tidning) från Rosencrantz om bland annat hur partiet resonerar kring Ericsons uppfattningar, och till att han fick lov att utebli från omröstningen om klimatlagen. Någon kommentar från partisekreterare Gunnar Strömmer erhölls aldrig, trots en rad försök.

    Detta är alltså flera år sedan. Ericson, som nu står på första plats på partiets valsedel i Södra Västra Götalands valkrets, har fortsatt att på sin blogg och i sociala medier ihärdigt förneka klimatkrisens allvar på olika sätt.

    Om kritiken mot Jan Ericson från de egna leden har varit sparsam och mild, har han däremot fått rejält påskrivet av många borgerliga debattörer och ledarsidor genom åren. Kvällstidningen GT:s kolumnist på ledarsidan, Csaba Bene Perlenberg, har exempelvis framhållit att riksdagsledamoten inte kan betraktas som något annat än en belastning för sitt parti.

    Varken Jan Ericson eller Jessica Rosenkrantz, som fortfarande är M:s klimatpolitiska talesperson, ville låta sig intervjuas av DN i samband med artikeln om Ericsons påståenden om väderkartorna.

    Efter lavinolyckan: ”Alpernas glaciärer smälter bort”

    Förra helgen omkom elva vandrare när ett berg i Italien drabbades av en lavin. Enligt klimatforskare kommer hälften av Alpernas glaciäris försvinna kommande decennier.

    Som följd av extremhettan som sveper över Europa kollapsade glaciären Punta Rocca i 260 000 kubikmeter snö, is och grus. Det tog sökteamet över en vecka att identifiera de omkomna personerna.

    https://twitter.com/DrEricDing/status/1547738449704169475

    I takt med klimatkrisens framfart blir Alperna – och världens övriga bergskedjor – allt osäkrare mark med fler laviner och skred. Hälften av isen i Alpernas glaciärer kommer smälta kommande 30 år, rapporterar Politico.

    Nyligen fick en video över en kollapsande glaciär i Kirgizistan stor uppmärksamhet i sociala medier.

    https://twitter.com/EverestToday/status/1546152848819232768

    Stora delar av Italien har – likt Spanien och Storbritannien – utsatts för extremhöga temperaturer i sommar. Den värsta hettan på årtionden har torkat ut floden Po. Höjda livsmedelspriser är att vänta när 30-40 procent av skördarna förstörs.

    https://twitter.com/Blacky_Himself/status/1546722405481070592

    Extremvärmen ger en försmak av den omställning och anpassning som krävs för att våra samhällen ska kunna hantera klimatkrisens konsekvenser.

    Extremvärmen gav rekordmycket solkraft

    Även det negativa kan föra något gott med sig: under den intensiva värmebölja som nu plågar Europa producerar Tyskland rekordmycket solenergi. Det är välkommet i en tid av kris och krig som påverkar landet energiförsörjning.

    Den stora frågan och utmaningen i Europa under våren har utan tvekan varit energiförsörjningen och hur den ska se ut efter att all energiimport från Ryssland upphör. Detta samtal har framförallt berört de fossila energislagen som gas, olja och kol. Därför var det välkommet när nyheten kom att Tyskland slog solenergirekord under pågående värmebölja, ett rekord som kan komma att slås senare under veckan. Omkring 38 174 megawatt genererades från solpaneler under söndagen och den extrema hettan som utlöser skogsbränder i Spanien, Frankrike och Grekland ser ut att röra sig mot Tyskland, enligt prognosmakare. 

    Tysklands solenergiproduktionen visar på betydelsen av att ställa om och fler av dessa satsningar behövs. Solkraften blir extra viktig med de återkommande värmeböljorna, eftersom värmen ställer till det för andra energislag som kärnkraft när kylvattnet blir för varmt i hettan.

    Det är därför glädjande att det som kommer bli Sveriges största solcellspark nu kommer byggas i Mjällby i Blekinge. Regeringen har dessutom sagt sig vilja satsa på solkraft och kommer därför bland annat utreda möjligheten att ställa krav på att installera solceller på offentliga och kommersiella byggnader, men det räcker inte. Temperaturer som ses idag i Europa kan även bli verklighet i Sverige, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet till DN:

    Om det blir 40 grader i Sverige är det väldigt extremt, så det tror jag inte vi kommer se speciellt ofta förrän om 10-20 år. Men den här värmen kommer hit så småningom, om vi inte får bukt med klimatförändringarna.

    Samtidigt fortsätter den extrema hettan och skogsbränder plåga stora delar av Europa och värmerekord slås på löpande band. I Frankrike varnas för ”värmeapokalyps” och 16 000 människor har tvingats fly sina hem på grund av bränderna. I Storbritannien slogs nytt värmerekord med 40,2 grader, vilket är 1,5 grader över det gamla och antagligen kommer det bli ännu varmare. Även i Sverige får vi ta del av värmeböljan med temperaturer över 30 grader.

    Credit: European Union , Copernicus Emergency Management Service data

    Kanske den viktigaste fråga att ställa är den som George Monbiot gör i The Guardian där han undrar om vi nu äntligen kan börja prata om jordens överlevnad, ett ämne som så många undvikit så länge, trots att de varit fullt medvetna om det:

    Vårt misslyckande med att förhindra katastrofal global uppvärmning härrör framför allt från tystnadens konspiration som dominerar det offentliga livet, samma tystnadskonspiration som vid ett eller annat tillfälle har omgärdat varje sort av övergrepp och utnyttjande.

    Denna tystnad är särskilt tydlig i den svenska valdebatten där extremvädret i Europa inte ens kommenteras och där klimatomställningen beskrivs som ett större hot än klimatkrisen i sig. Skärpning.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,26 miljondelar (ppm). Det är ungefär lik mycket som förra veckans notering på 419,16 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,87 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,05 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Källa: NOAA

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Med de pågående extremvädren runtom i Europa och resten av världen är det tydligt att det är oerhört bråttom att agera. Vår egen och kommande generationers upplevelse av den världen står på spel om vi inte agerar tydligare för att förhindra farlig(are) uppvärmning.


    EU:s miljöutskott driver tuffare krav mot skogsskövling

    Miljöutskottet i parlamentet vill skärpa kommissionens förslag om en EU-lag mot global avskogning. En klar majoritet röstar för att inkludera fler biotoper och produkter.

    EU-kommissionen vill införa en lag där företag tvingas kontrollera att importerade produkter inte bidrar till avskogning. Förslaget ses som lovande av miljöorganisationer.

    Lagförslaget innehåller flera starka delar, som krav på att alla produkter som kommer in på EUs marknad inte skall vara kopplade till avskogning och skogsförstörelse. Produkterna måste också vara lagliga enligt ursprungslandets regler och nu finns även ett krav att produkter ska vara fullt spårbara. Förslaget innehåller också åtgärder för att lagstiftningen ska tillämpas tydligt och likartat i hela EU, vilket är positivt enligt WWF, kommenterade WWF i vintras.

    Samtidigt har kommissionens förslag kritiserats för möjliga kryphål. Nu har en stark majoritet EU-parlamentets miljöutskott – 60 mot 2 ledamöter – röstat för tuffare regler än kommissionens förslag.

    Förslaget har gällt kaffe, kakao, nötboskap, palmolja, soja och virke. Miljöutskottet vill nu utöka till att även grisar, får, getter, fjärderfä, majs och gummi ska omfattas.

    Etanol, rörsocker och gruvmineral ingår dessvärre inte, men miljöutskottet driver att kommissionen ska tillsätta en utredning om de tre produktområdena. Dessutom ska kommissionen snabbt utreda om fler naturtyper än skogsmiljöer ska inkluderas, som exempelvis våtmarker.

    Medan regeringen agerat i rådet för att försvaga lagförslaget om att motverka avskogning och skogsförstörelse, har miljöutskottet gått i motsatt riktning genom att ta fram en ståndpunkt som både stärker lagstiftningen och utvidgar dess omfattning. Vi hade velat gå ännu längre, och även se till att andra naturliga ekosystem omfattas av lagstiftningen redan från början, säger Pär Holmgren, miljöpartistisk EU-parlametariker, till Aktuell Hållbarhet.

    Idag ansvarar EU för 16 procent av avskogningen kopplat till konsumtion av råvaror som exempelvis soja, palmolja och nötkött.

    Brittiskt nödläge: Historisk hetta väntas

    För första gången någonsin har brittiska vädertjänsten Met Office utfärdat sin skarpaste vädervarning – röd för extrem hetta – för stora delar av Storbritannien med risk för temperaturer på över 40 grader. Ministrar i krismöte har utlyst nödläge och stora delar av befolkningen uppmanas arbeta hemma. Klimatkrisens konsekvenser är nu tydliga och samhällen behöver förbereda sig

    Samtidigt som stora delar av Europa fortsätter plågas av torka, värme och skogsbränder kommer nu även extremvärmen till Storbritannien – och det med besked. Storbritanniens motsvarighet till SMHI – Met Office – förutspår värmerekord och temperaturer uppemot 40 grader. Det är första gången som den brittiska vädertjänsten går ut med sin skarpaste varning röd – ”red extreme heat warning” för stora delar av Englands inland, inklusive London.

    https://twitter.com/metoffice/status/1547908837797027842

    Detta har fått den brittiska regeringen att sammankalla sin krisgrupp Cobra och den brittiska folkhälsomyndigheten UK Health Security Agency att utfärda en värmevarning som snabbt fick uppgraderas från nivå tre till nivå fyra, vilket räknas som ”nationellt nödläge”.

    Varningen indikerar att en allvarlig värmebölja kan ha effekter utöver hälso- och sjukvården med potentiella effekter på transportsystem, mat, vatten, energiförsörjning och företag. Människor som kan uppmanas därför att arbeta hemifrån och undvika ge sig ut i kollektivtrafiken.

    Paul Gundersen, chefsmeteorolog på Met Office, uppger i myndighetens pressmeddelande att det är 50 procents sannolikhet för temperaturer över 40 grader och 80 procent att en ny maximal temperatur kommer nås under måndag eller tisdag kommande vecka.

    I samma pressmeddelande betonar Nikos Christidis, klimatforskare vid Met Office, att möjligheterna för 40-gradersdagar i landet kan vara så hög som tio gånger mer sannolika i det nuvarande klimatet, jämfört med ett naturligt klimat som inte påverkats av människorna.

    Överlag utgör värmeböljor en påfrestning på kroppen, som måste arbeta mer för att bibehålla en normal kroppstemperatur. Det är särskilt allvarligt för sjuka, äldre eller andra sköra människor, men även vältränade och friska personer kan drabbas av värmerelaterade sjukdomstillstånd eller rentav dö i de temperaturer runt 40 grader. I Spanien, som just nu plågas av samma värmevåg som slår mot de brittiska öarna, har hittills 84 personer dött.

    Efter omfattande värmebölja och bränder sommaren 2021 inrättade Grekland ett klimatdepartement och huvudstaden Aten en tjänsteman med särskilt ansvar för värmeböljor samt etablerade samarbete med sju andra medelshavsländer för att förbättra beredskap, anpassning och klimatåtgärder.  (Flyttat upp)

    Klimatkrisen blir nu allt mindre ett abstrakt faktum i en odefinierad framtid – i stora delar av världen är den direkt akut och det gäller inte bara fattiga länder.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.