Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Ny FN-rapport: Naturen behöver värdesättas mer

    Sambanden mellan fokus på ekonomisk tillväxt och de klimat- och miljökriser som just nu pågår har påvisats i en ny FN-rapport. Det finns även en underliggande kritik mot en alltför snäv vetenskapssyn.  

    Rapporten har släppts på Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), vilket är IPCC:s motsvarighet när det gäller biologisk mångfald. Den bygger på mer än 13 000 referenser, inklusive vetenskapliga artiklar, och är skapad i samverkan mellan experter inom samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora.

    I rapporten framhävs behovet av att värdesätta naturen, och det för att över huvud taget överleva som art. För att uppnå hållbar utveckling måste kvalitativa tillvägagångssätt införlivas i beslutsfattande. I rapporten beskrivs ett sådant tillvägagångssätt vid beslutsfattande som när man korrekt värderar de andliga, kulturella och känslomässiga värden som naturen tillför människor.

    Ett uttalande till The Guardian av Professor Unai Pascual, från det baskiska centret för klimatförändringar och som var medordförande för bedömningen av de olika värdena och värderingen av naturen, visar även på den underliggande kritik som finns i rapporten mot en alltför snäv vetenskapssyn:

    Det har funnits ett dominerande sätt att fatta beslut baserat på saker som ser mer enkla, superkvantitativa ut, och mer vetenskapligt, och vi säger: ‘Nej, det är inte bra vetenskap.’ Det finns många samhällsvetenskaper och humaniora och andra kunskapssystem som också kan berätta för oss hur vi ska göra saker.

    Vego – mest effektiva klimatåtgärden

    Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Boston Consulting Group, BCG. Enligt deras analyser är dessutom en övergång till växtbaserad kost mest kostnadseffektivt i jämförelse med andra klimatåtgärder.

    SMB har tidigare rapporterat om att vego trendar, allt fler väljer vegetariskt och veganskt. Rapporten från BCG ger bra svar på varför: det handlar om hälsan, priset, smaken och att människor vill göra ett bra klimatval. 

    Delar av rapporten bygger på en enkätundersökning med 3700 respondenter i sju länder där fokuset till stor del är alternativa protein. Resultaten visar att 75 procent känner till alternativa protein. 50 procent anger att de ökade sitt intag av alternativa proteiner under pandemin av hälsoskäl. 

    31 procent svarade att de väljer alternativa proteinkällor för att göra ett bra klimatval. Noll procent var emellertid villiga att betala mer för alternativa proteinkällor enbart baserat på smakupplevelsen.

    Vego ger störst klimatnytta

    Enligt rapporten är övergången till att äta vego och alternativa proteiner den allra mest effektiva åtgärden för att minskad klimatförändring. BCG gör här en jämförelse mellan åtgärder inom olika branscher och skriver att vegokost exempelvis ger tre gånger större klimatnytta än tillverkning av fossilfri cement och stål, samt är hela 22 gånger mer effektivt än investeringar för att ställa om flygsektorn.

    Att vegokost är viktigt är också i linje med tidigare forskning som visar att en omställning till vegetarisk kost är viktigt för att världens klimatmål ska nås. Orsaken är att kött står för nästan 60 procent av alla växthusgaser från livsmedelsproduktion, mindre kött skulle därmed innebära minskade utsläpp.

    Samtidigt är jämförelsen något felriktat eftersom det enligt IPCC behövs åtgärder inom samtliga sektorer om vi ska kunna hålla oss inom de klimatmål som är uppsatta.

    Stor potential för investerare

    Enligt BCG-rapporten ger emellertid investeringar i växtbaserad mat störst klimatnytta per investerad krona jämfört med andra typer av klimatinvesteringar. En omställning till vegetarisk kost är dock inte enbart bra ur klimatsynpunkt, utan kan även vara en bra ekonomisk investering.

    I Sverige syns detta genom ett ökat intresse från livsmedelsproducenter att utveckla växtbaserade livsmedelsprodukter. Redan omsätter den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel miljardbelopp. I synnerhet kategorin vegetabiliska proteiner, det vill säga alternativ till köttprodukter, drar till sig många investerare.

    Tysklands 9 euro-biljett: så har det gått

    Inför sommaren lanserade Tyskland ett kraftigt subventionerat resekort för att uppmana invånarna att resa kollektivt. Kortet låter passagerare resa över hela landet under sommaren för bara nio euro i månaden. Efter en dryg månad kommer nu en första uppföljning: satsningen får både ris och ros.

    Sedan kortet lanserades den 1 juni har det sålts 20 miljoner gånger. Initiativet var ett svar på ökade energi- och drivmedelspriser och togs fram för att främja klimatvänligare transport och minskad bensinkonsumtion. Priset, nio euro per månad, gäller för resenärer i alla åldrar och korten går att resa på till och med sista augusti i år.

    Halvtid i satsningen: hur har det gått?

    Det rabatterade kortet har lett till en ökning av resenärer. Enligt tyska tågföretaget Deutsche Bahn har antalet resenärer på regionaltågen ökat med i snitt tio procent, medan vissa regionaltåg i Berlin och Brandenburg har sett ökningar uppemot 25 procent, rapporterar ETC. 

    Konsultföretaget Tomtom har på uppdrag av tyska nyhetsbyrån DPA analyserat användningen av kortet. De kom fram till att bilköerna hittills har minskat i 23 av 26 undersökta städer. I Berlin och Brandenburg, där tågresenärerna ökade rejält, bedöms många ha valt tåg istället för bil.

    Uppskattat av resenärerna – men utmanande för transportaktörerna

    Som förväntat ökade antalet resenärer i tåg-, buss- och spårvagnstrafiken, vilket var positivt, om de nytillkomna resenärerna annars hade färdats med bil. Hur resenärernas färdmönster har ändrats, det vill säga hur nya resenärer annars hade rest, finns ännu inga uppgifter om – vilket gör testet svårutvärderat.

    Invånarna är generellt positiva till satsningen: 70 procent vill att biljetten förlängs. Transportaktörerna är dock kritiska till den korta förberedelsetiden och uteblivna resurser för att hantera den ökade mängden resenärer. Situationen har lett till underbemannade fordon, platsbrist, och ovana resenärer som skapat förseningar.

    Klimatbiljett möjlig uppföljare till sommarbiljetten

    Frågan om den subventionerade sommarbiljetten förlängs eller får en uppföljare finns ännu inget säkert svar på. Någon direktförlängning verkar det inte bli, men regeringen ser ut att planera för en “klimatbiljett” som uppföljning på sommarens satsning. Exakt hur den kommer att fungera har ännu inte kommunicerats.

    I ett utkast till regeringens Klimaschutz-sofortprogramm, ett klimatåtgärdsprogram som väntas lanseras under juli månad, framgår dock att man är beredd att avsätta finansiella medel för åtgärder som bidrar till att kollektivtrafiken permanent blir mer attraktiv.

    Ny extremvärme i Europa: temperaturer över 45 grader

    Stora delar av Europa upplever nu en andra värmebölja på kort tid och nya rekordtemperaturer väntas. Det blir alltmer tydligt att samhällen snabbt måste ställa om för att hantera den nya verkligheten med återkommande extremvärme.

    Som Supermiljöbloggen rapporterat om kom sommarens första stora värmebölja i Europa ovanligt tidigt i år – i mitten av juni. Redan nu är det dags igen när en stor mängd varmluft kommit in från Nordafrika.

    Extremvärme är att vänta i södra Europa, med temperaturer på över 45 grader. Ekot uppger att torkan i Italien är den värsta på 70 år och har lett till att landets regering fattat beslut om att utlysa nödläge i fem regioner i norra Italien. Över 250 bränder härjar runt om i Portugal och omkring 1 500 brandmän kämpar för att släcka lågorna, enligt SVT.

    Värmeböljan tros hålla i sig länge, ungefär 10-12 dagar, och blir då en av de längsta värmeböljorna på mycket länge i Europa. Även Storbritannien väntas få förödande höga temperaturer och den brittiska vädert jänsten Met Office har därför gått ut med varning för extrem hetta.

    Källa: Met Office

    En oroande utveckling

    Värmeböljor är redan ett faktum i många av Europas länder och nu väntar ytterligare värmerekord på många håll. Nyligen kunde en studie för första gången visa att ökad torka i Medelhavet och nederbörd över resten av Europa under vintern beror på utsläpp av växthusgaser orsakade av människor.

    Förra sommaren innebar värmeböljor, skyfall och översvämningar i Europa. Det vi nu ser är en del av en oroande utveckling där extremväder blir allt tydligare.

    Medelhavsområdet brukar betecknas som en “hot spot” där värmeböljorna blir allt mer intensiva och som vi kan räkna med ännu mer, säger Erik Kjellström till TT, vilket även IPCC:s betonade i sin senaste rapport om den naturvetenskapliga grunden. Enligt IPCC kommer antalet dödsfall och personer med risk för värmestress i Europa kommer att öka två- till trefaldigt vid 3 grader jämfört med 1,5 grader.

    Detta tar även en ny studie i Nature Communications från Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland upp som menar att värmeböljor över Europa har ökat tre till fyra gånger snabbare än i resten av de norra mellanbreddgraderna som t.ex. USA eller Kanada.

    Tydlig koppling till klimatförändirngar

    När extremvärmen drar in över Europa är det viktigt att komma ihåg att det är människans påverkan som gör värmeböljorna mer intensiva, säger Erik Kjellström till TT.

    Även 2019 drabbades Europa av en värmebölja som sedan tydligt kunde kopplas till klimatförändringarna orsakade av människan, enligt det internationella forskningsteamet World Weather Attribution. Enligt forskarna är det ”en extremt liten risk” att vi skulle haft dessa rekordtemperaturer utan människornas påverkan på klimatet.

    De höga temperaturerna innebär en hälsorisk, särskilt för äldre, och kan hota spannmålsskördarna i Västeuropa. Forskning har visat att vart tredje värmerelaterade dödsfall i världen beror på klimatförändringar.

    Näst varmaste juni

    Förra året upplevde Europa sin varmaste sommar hittills, ett rekord som kanske redan slås i år. Juni 2022 blev den näst varmaste junimånaden någonsin i Europa med cirka 1,6 grader över genomsnittet, enligt Copernicus. Globalt låg månaden cirka 0,31 grader högre än genomsnittet 1991–2020, vilket gör den till den tredje varmaste juni någonsin.

    Månatliga globala medel- och europeiska genomsnittliga avvikelser i yttemperaturer i förhållande till 1991-2020, från januari 1979 till juni 2022. De staplar som är mörkare färgade anger junivärdena. Datakälla: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF. 

    2021 var det sjätte varmaste året någonsin globalt och de senaste sju åren har varit de varmaste någonsin. Den samlade bilden från olika klimatrapporter bekräftar bilden av en varmare värld.

    Källa: NOAA

    I Sverige innebar årets juni temperaturavvikelser mellan +1 grad och +3 grader över normalen för referemnsperioden 1991-2020, enligt SMHI. Det var mestadels torrare än genomsnittet och flera värmerekord för månaden slogs under de sista dagarna. I sydöstra delen av landet var det delvis fråga om en rekordvarm juni. Målilla i Småland hade med 34,6 grader den högsta junitemperaturen i Sverige sedan 1947. Det har nu varit tre mycket varma junimånader 2019, 2020 och 2021 i Sverige.

    Källa: SMHI

    Den brittiska hälso- och sjukvården först i världen att ta hänsyn till klimatet

    Den offentliga hälso- och sjukvården i Storbritannien NHS måste nu enligt lag ta hänsyn till klimatförändringarna när de tar beslut. Därmed är de först i världen, men definitivt inte de sista.

    Som SMB tidigare rapporterat fokuserar den medicinska professionen allt mer på klimatpolitik. I september förra året krävde exempelvis redaktörerna för 233 medicinska vetenskapliga tidskrifter i ett gemensamt upprop att världens ledare bör göra mer för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader och inför inför COP26 undertecknade över 450 hälso- och sjukvårdsorganisationer från över hundra länder ett öppet brev som uppmanar till brådskande åtgärder för att bromsa klimatförändringarna.

    Det har även blivit allt vanligare att läkare och annan vårdpersonal direkt börjat engagera sig i klimatfrågan där de dels betonar hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan och dels klimatförändringens hälsopåverkan. 

    Nu får dessa organisationer hjälp av konkret lagstiftning, i alla fall i Storbritannien som 1 juli 2022 införde Health and Care Act som ålägger det engelska offentliga hälso- och sjukvårdssystemet National Health Service NHS att beakta klimatförändringarna när man fattar beslut. Det rapporterar British Medical Journal, som är den tidskrift som redan i början av 2020 införde ett förbud mot att ta in annonser från företag som utvinner fossila bränslen.

    Den nya lagstiftningen säger att NHS-organisationer måste tänka på och följa Storbritanniens Climate Change Act 2008 – som ställer upp mål för att minska utsläppen av växthusgaser – och Environment Act 2021 – som beskriver mål för att förbättra den naturliga miljön, inklusive luftkvalitet.

    Lagstiftningen benämns som den första i världen och kommer med största sannolikhet att följas av fler länder.

    I ett tal till The British Medical Journal sa NHS:s hållbarhetschef, Nick Watts, att detta är den första del av nationell lagstiftning i världen som ”direkt – eller till och med perifert – adresserar vårdpersonalens svar på klimatförändringarna” och han betonade dess unika värde:

    Den här lagen säger nu: ”Lyssna, NHS har en plikt, har ett ansvar att ta itu med klimatförändringarna.” Den placerar det på varje enskilt förtroende, varje enskilt stiftelseförtroende, varje enskild integrerad vårdstyrelse och NHS England.

    Watts sa att arbetet redan har börjat där NHS i oktober 2020 åtog sig att nå koldioxidnetto, en världsnyhet i sig. Watts sa att han trodde att lagstiftningen skulle inspirera andra länder att vidta liknande åtgärder. ”NHS är stort och vi har en stor ambition att vara noll till 2045, men vi kan inte göra det ensamma. NHS kan bara nå dit om vi har våra partners inom hälsovårdssystem från hela världen som också driver det.”

    När de nya skyldigheterna träder i kraft har Greener NHS öppnat ett nytt finansieringssystem, genom vilket personal kan ansöka om pengar för att omsätta sina innovativa idéer i praktiken. Watts säger att programmet letar efter initiativ som kan förbättra hälsa och patientvård, minska ojämlikheter och ge bra värde, samtidigt som det stödjer en mer hållbar hälso- och sjukvård.

    Storbritannien fortsätter med andra ord att gå i bräschen för en hållbar hälso- och sjukvård. Frågan är när Sverige ska följa efter.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,16 miljondelar (ppm). Det är liten minskning jämfört med förra veckans notering på 420,56 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,26 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året och med 3,68 ppm på två år.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Tuffa krav från Right to repair

    Rörelsen Right to repair har fått sin röst hörd i olika sammanhang om rätten till att själv kunna laga trasig elektronik och för ett förbud mot planerat åldrande. Nu vill de se förbättringar i EU:s nya förordning om produktdesign.

    Förslaget – Environmental Sustainable Product Regulation (ESPR) – lades fram av EU-kommissionen den 30 mars i år. Det är en unik möjlighet förbättra produkters cirkularitet genom krav på produkters livslängd och innehåll av återvunnet material, samt för möjligheten att återanvända, uppgradera och reparera produkter. 

    Konsumentorganisationer, som sedan länge har tröttnat på prylar som går sönder och avfallsberg som växer, har väntat på hårdare lagstiftning. Right to repair är en växande rörelse, med ursprung i USA och genomslag i Europa, som är pådrivande i processen. Efter påtryckningar från bland annat Right to repair började till exempel Apple under 2019 att sälja delar, verktyg och reparationsguider (något som senare visserligen anklagats för att vara ett pr-jippo).

    Nu vill Right to repair Europe se att EU–förordningen om ekodesign framöver innehåller:

    • Ett förbud för alla metoder som hindrar reparationer och garanterat fri samt öppen tillgång till information om hur reparationer utförs. Alla bör också få rätt att installera vilket operativsystem som helst på vilken enhet som helst.
    • Ett tydligt ansvar för marknadsplatser online för att undvika obskyra säljare och bristande ansvarsskyldighet
    • Möjlighet för konsumenter att vidta rättsliga åtgärder mot produkter som inte uppfyller kraven. Det kommer avsevärt att öka tyngden bakom lagstiftningen om ekodesign, enligt Right to repair.

    Svenska staten kan bli årets greenwashare

    Svenska Greenwashpriset delas ut varje år av Jordens vänner i syfte att uppmärksamma aktörer som framställer sig själva, eller sin verksamhet, som mer hållbara än vad de är. Nu är de nominerade klara och omröstningen öppen.

    Det är allmänheten som både nominerar och röstar fram årets främsta grönmålare. Omröstningen pågår fram till och med prisutdelningen i höst. Sedan år 2009 har priset delats ut till bland annat Preem, Sveaskog och AP-fonderna.

    Den första nominerade till utmärkelsen år 2022 är Beowulf Mining, bolaget som efter nästan tio års ansökningsprocess beviljades gruvdrift i Gállok. Beowulf Mining uppger på sin hemsida att deras gruvplaner bidrar i övergången till en grön ekonomi och hjälper till att “tackla klimatkrisen”.  

    Jordens Vänner skriver i sin nominering att det är det minst sagt magstarkt att påstå att produktionen är bra för klimatet när gruvors klimat- och miljöpåverkan är enorm. Öppnandet av nya järnmalmsgruvor emot urfolks uttryckliga nej är inte omställningens huvuduppgift. Om gruvbolaget ägnade sig åt återvinning skulle det kunna finnas fog för att prata om grön ekonomi.

    Gruvprocessen i Gállok har kantats av mycket kritik och en rad kontroverser, vilket SMB rapporterat om tidigare.

    Nästa nominerad är Svenska Skogen, kampanjen skapad av Svensk Skogskommunikation AB som består av branschorganisationerna LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna. Kampanjen utses av Jordens Vänner till en greenwashingkampanj i mångmiljonklassen (135 miljoner närmre bestämt) med vackra bilder på artrik skog när vi i verkligheten ser ”ett skogslandskap med omfattande kalhyggen som främsta avverkningsmetod och utbredda monokulturer som resulterat i en grav kris för den biologiska mångfalden i svensk skog”, enligt nomineringen.

    Och slutligen får Svenska staten sig en rejäl känga för dubbla budskap i och med bristande klimatambitioner, med en klimatpolitik som leder till ökade utsläpp. Men trots det målas Sverige upp av staten som ett land i framkant när det gäller hållbarhet i många olika sammanhang, menar Jordens vänner.

    ​Gå in och rösta på din favorit på Jordens vänners hemsida.

    ​

    Bristande klimatinformtion för digitala tjänster

    60 procent av svenskarna menar att de skulle gynna en digital tjänst med lägre klimatpåverkan. Dock anser endast fyra procent att informationen om digitala tjänster är tillräckligt tydlig för att kunna göra ett sådant val.

    Det visar en ny Sifoundersökning på uppdrag av globala datacenterföretaget Interxion: A Digital Realty Company. Digitala tjänster är kopplade till hållbarhet på flera sätt, men kanske främst för att digitaliseringen har pekats ut som en nyckel till att nå Sveriges miljömål. Digitala tjänster kan exempelvis användas för klimatberäkningar och för att optimera energianvändning i fastigheter.

    Emellertid finns även en annan sida av digitaliseringen och det är att en växande skara serverhallar, även kallade datacenter, kräver stora mängder energi. Orsaken att vi får allt fler serverhallar beror på att vi behöver spara stora mängder digital data någonstans, vilket dels sker i våra telefoner, datorer och liknande teknisk utrustning. Men datans främsta lagringsplats är i det så kallade molnet, vilket i realiteten innebär att data sparas i stora serverhallar. 

    Dessa serverhallar förväntas kräva 3,2 procent av EU:s totala energianvändning år 2030. Stora techjättar som Amazon, Google och Facebook har ansökt i Sverige om att ta ut eleffekt motsvarande mer än 3000 megawatt i samband med byggandet av serverhallar sedan 2015. En aktör ansökte om 500 megawatt till en enda anläggning, vilket är mer än dubbelt så mycket som hela Uppsalas elförbrukning. 

    Dock finns stora skillnader mellan serverhallars klimatavtryck och det hänger framförallt samman med vilken typ av energi som används. I många delar av världen drivs exempelvis serverhallar av kolkraft, medan serverhallar i Norden oftast drivs av förnybar energi. Det finns även skillnader i hur energieffektiva serverhallar är samt hur den värme som alstras av servrarna nyttjas. 

    Dessa skillnader mellan olika serverhallar är emellertid information som enligt den nya Sifoundersökningen är otillgänglig för svenska konsumenter.

    Datacenter möjliggör en uppkopplad värld, och vilken sorts datacenter företag använder är en pusselbit i att kunna leverera hållbara digitala tjänster. Utöver grön el och värmeåtervinning gäller även delningsekonomins fördelar för colocation-datacenter där allt fler väljer att dela datacenter med andra företag istället för att äga och driva sina egna, säger Martin Svensson, sälj-och affärsutvecklingschef för Interxion i Norden.

    Enligt undersökningen anser endast fyra procent att digitala tjänster är tydliga med vilken klimatpåverkan de har. Dessutom anser ännu färre att det är lätt att hitta information om digitala tjänsters klimatpåverkan.

    Vidare visar undersökningen att digitala tjänster med liten klimatpåverkan skulle premieras av två tredjedelar av konsumenterna om de hade tillgång till informationen.

    Återigen vattenbrist – så sparar du vatten

    SMHI varnar för vattenbrist i 17 av 21 svenska län i sommar, en varning som blir allt vanligare i ett förändrat klimat. Vatten behöver nu sparas – SMB har sammanställt 17 tips på hur det kan göras.

    Vattennivåerna är lägre än normalt i nästan hela Sverige, men det framgår av SMHI:s information att södra och mellersta Sverige är värst drabbade. I södra Sverige är läget mest kritiskt eftersom flera län där har låga grundvattennivåer i större magasin. 

    Problematiken i övriga Sverige handlar främst om brist på vatten i mindre magasin, vilka är känsligare för variationer i nederbörd. Detta drabbar i synnerhet de med egen brunn.

    För den med egen brunn finns all anledning att vara vaksam. […] De kan få problem med sin vattenförsörjning senare under sommaren. Det kan även bli problem med vattenkvaliteten – det kan bli salt i kustnära områden, säger Bo Thunholm på Sveriges geologiska undersökning, SGU, till SVT.

    Vad är orsaken till vattenbristen?

    Enligt SGU är orsaken till vattenbristen i de mindre magasinen att det varit låga nivåer av nederbörd sedan mars månad. I de större magasinen beror vattenbristen på underskott av nederbörd under en längre period.

    Bo Thunholm från SGU berättar även för SVT hur vattenbristen kan kopplas till vårt förändrade klimat och att vi kan förvänta oss låga grundvattennivåer framöver. Han förklarar hur det beror på en minskad snösmältning under våren eftersom det numera är mer regn på vintern. Det i sin tur gör att den tidigare kraftiga påfyllningen av grundvatten på våren uteblir. 

    SGU skriver på sin hemsida om att det tar lång tid för vattenmagasinen att fyllas på:

    Om det uppstått vattenbrist kan det ta lång tid att återgå till mer normala förhållanden, speciellt i stora grundvattenmagasin som reagerar långsamt. Men även för små grundvattenmagasin kan det ta åtskilliga månader eftersom påfyllningen av grundvatten ofta är liten, eller ingen alls under sommaren och en bit in på hösten. Det är därför viktigt att man i tid inför åtgärder för att spara på vatten om beräkningarna pekar på låga grundvattennivåer.  

    Hur spar man på vatten?

    Det positiva är att det finns stora möjligheter för oss att minska vår vattenanvändning utan alltför stora uppoffringar. Enligt Naturskyddsföreningen använder vi i genomsnitt hela 140 liter vatten per person och dygn. Det finns med andra ord många potentiella liter att spara in på. Flera sajter listar användbara tips på hur man gör det bäst, bland annat Naturskyddsföreningen, avloppsguiden.se och Krisinformation.se. 

    Tipsen kan i korthet sammanfattas så här:

    • Duscha hellre än bada i badkar.
    • Duscha snabbt.
    • Använd snålspolande duschhandtag eller sätt in ett vattenbesparande filter.
    • Laga droppande kranar.
    • Stäng av vattnet när du inte nyttjar det: exempelvis när du tvålar in dig, borstar tänderna eller diskar. 
    • Vid nyinköp, välj vattensnåla toaletter, disk- och tvättmaskiner samt använd maskinernas mer vattensnåla EKO-program.
    • Disk- och tvättmaskiner bör fyllas ordentligt och onödig tvätt och disk bör undvikas, till exempel genom att samma kopp används flera gånger. 
    • Använd endast så stor mängd diskmedel och tvättmedel som behövs. 
    • Spola inte ner farliga kemikalier eller medicinrester – det vatten som finns bör hållas så rent som möjligt.
    • Matrester bör slängas bland matavfall och inte sköljas ner i avloppet.
    • Vatten bör kylas vatten i kylskåpet istället för att få kallt vatten genom att låta kranen rinna. Ett bra råd är att ha en kanna vatten i kylskåpet. 
    • Undvik vattenspridare i trädgården.
    • Vattna växter utomhus på morgonen eller kvällen.
    • Samla regnvatten för att vattna växter. Regnvattnet kan sedan även användas till mer än bevattning, till exempel att tvätta håret med. 
    • Ställ om möjligt växter på skuggiga platser när det är soligt och varmt.
    • Använd täckodling för att minska vattenavdunstningen.
    • Tvätta bilen i en professionell biltvätt.
    • Och kanske helt självklart: fyll inga pooler med kranvatten. 

    Föroreningar bakom var tionde cancerfall

    Ny rapport visar att över 10 procent av alla cancerfall i Europa orsakas av föroreningar. Det handlar främst om luftföroreningar, radioaktivt radon, ultraviolett strålning, asbest och passiv rökning. Färre föroreningar skulle kunna rädda många liv.

    Rapporten kommer från Europeiska miljöbyrån (EEA). Med ungefär 1,3 miljoner årliga dödsfall kopplade till sjukdomen har cancer blivit en av EU-kommissionens huvudprioriteringar inom hälsoområdet.

    En av föroreningarnas tungviktare är luftföroreningar. Dessa kopplas i rapporten till cirka en procent av samtliga cancerfall i Europa, särskilt lungcancer, och cirka två procent av alla cancerdödsfall. Bara en minskning av luftföroreningarna till WHO:s rekommenderade nivåer skulle enligt rapporten kunna förhindra 51 213 förtida europeiska dödsfall varje år.

    Regler införda – men efterföljs inte

    2015 infördes rättsligt bindande luftkvalitetsnormer i EU, men trots det är en majoritet av befolkningen i Europa fortfarande exponerad för luftföroreningar som överstiger Världshälsoorganisationens internationella riktlinjer för luftkvalitet.

    För närvarande finns 29 rapporterade överträdelser i 18 medlemsländer. Det handlar till stor del om bilar och andra fordon som bidrar till farliga luftföroreningar.

    Även i Sverige finns problem kring luftföroreningar kopplade till trafiken. Bland annat har farliga mängder kvävedioxid uppmätts i samtliga större städer, ett ämne som uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Alla bilar orsakar dock föroreningar i form av slitagepartiklar från framförallt däck och bromsar.

    Andra föroreningar som kan kopplas till cancer

    EEA:s nya rapport visar även hur fler föroreningar kan kopplas till cancer. Radonutsläpp i byggnader är kopplad till omkring två procent av de europeiska cancerfallen. Därutöver kopplas asbest och vissa kemikalier, såsom PFAS och bekämpningsmedel, till ökningen av cancerfallen i Europa.

    Det finns även en koppling mellan ultraviolett (UV) strålning och cancer, där UV-strålningen står för upp till fyra procent av alla cancerfall i Europa. Det är visserligen inte en av människan orsakad förorening, men farhågor finns att stigande temperaturer i samband med klimatförändringarna kan få människor att spendera mer tid utomhus och då även bli mer exponerade för UV-strålning.

    Cancerfallen skulle minska med mindre föroreningar

    I rapporten konstateras att cancerfallen i Europa skulle kunna bli färre om föroreningarna minskade. Kopplingen mellan utsläppsnivåerna och antalet cancerfall är tydlig. 

    EES-chefen Hans Bruyninckx säger i ett uttalande att en minskning av föroreningarna skulle vara ”en effektiv investering” i medborgarnas välbefinnande:

    Att minska föroreningarna genom EU:s handlingsplan för nollförorening och kemikaliestrategin för hållbarhet , liksom att kraftfullt genomföra annan befintlig EU-politik skulle räcka långt för att minska cancerfallen och dödsfallen i cancer.

    Förpackningsinsamling nära hemmet senast 2027

    Regeringen har beslutat om nya regler som ska göra det enklare för hushåll att sortera förpackningsavfall. Förändringen innebär att kommunerna tar över ansvaret för insamlingen och att insamlingskärl ska finnas nära hemmet. Dessutom ska insamling av förpackningar erbjudas på större populära platser utomhus, som till exempel parker och torg.

    En stor mängd förpackningar som hade kunnat återvinnas hamnar i dag i papperskorgen. Det vill regeringen ändra på, bland annat genom att reglera placeringen av insamlingskärl. De nya reglerna innebär att insamlingskärl för förpackningar av plast, papper, glas och metall ska finnas nära hemmet. Insamlingen ska vara gratis för hushållen.

    Det blir kommunerna som tar över det operationella ansvaret för insamlingen, som idag sköts av förpackningsproducenterna. Skiftet sker 1 januari 2024.

    Det ställs även krav på kommunerna att erbjuda insamling av förpackningar i parker och på torg som är över 2000 kvadratmeter stora och där det förekommer betydande mängder förpackningsavfall. Dessutom ska förpackningsavfall av plast samlas in på fler platser utomhus, till exempel på gågator.

    Förpackningsinsamling på parker och torg införs 1 januari 2026, medan den så kallade fastighetsnära insamlingen ska vara implementerad senast 1 januari 2027. Mer information finns i Miljödepartementets pressmeddelande.

    Fyra av åtta partier långt från att nå Parisavtalet

    Vänsterpartiets och Miljöpartiets klimatpolitik kommer närmast Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Längst från att nå Parisavtalet befinner sig Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, visar en granskning.

    Undersökningen har gjorts i samarbete mellan en rad organisationer, bland andra Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF och forskarnätverket Researchers desk. Den har analyserat partiernas egna klimatmål och jämfört dessa med Sveriges andel av världens återstående så kallade koldioxidbudget.

    Budgeten används för att visa hur stora utsläpp som kan tillåtas för att klara maximalt 1,5 graders uppvärmning (med 50 procents sannolikhet) till nästa sekelskifte.

    Partierna har fått svara på en enkät, vilket sju av riksdagens partier gjorde förutom Moderaterna.

    Uträkningen av Sveriges återstående budget för koldioxidutsläpp är gjord av forskare på Uppsala universitet och uppgår till 170 miljoner ton.

    170 miljoner ton är en mycket låg volym och motsvarar enbart några få års ytterligare utsläpp. Beräkningen utgår från att Sverige, liksom en rad andra rika industriländer, har en historisk utsläppsskuld som bidrar till nuvarande uppvärmning. Detta eftersom koldioxid är en mycket långlivad växthusgas som blir kvar i atmosfären under flera sekler.

    De klimatmål som just nu enligt riksdagsbeslut gäller för Sverige ligger på en utsläppsvolym på 355 miljoner ton, alltså mer än dubbelt den maximala utsläppsvolym som Parisavtalet kräver.

    Undersökningen visar att S, M, KD och SD i sina respektive klimatpolitiska program inte uppvisar någon högre ambition än så.

    Det gör däremot Centerpartiet, som hamnar på 311 miljoner ton koldioxidutsläpp. Enligt undersökningen når MP och V, om de fick igenom alla sina klimatåtgärder, en utsläppsvolym på 180 respektive 217 miljoner ton. Liberalerna hamnar på motsvarande de nuvarande svenska klimatmålet, men har en hög ambition att sänka utsläppen med exempelvis så kallad Bio-CCS. Tekniken innebär att koldioxid från förbränning av skogsflis och liknande avskiljs och lagras under mark eller havsbotten.

    Det är uppmuntrande att fyra partier har högre ambitioner än Sveriges nuvarande klimatmål och att två av dem har ambitioner som nästan når upp till en rättvist fördelad koldioxidbudget för Sverige, enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men nu måste ambitionerna omsättas i praktik, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet i WWF:s pressmeddelande.

    Enkäten till partierna behandlade även den kontroversiella frågan om partierna ställer upp på EU:s mål om ökade kolinlagring i skog och mark. EU vill att Sverige ska öka kollagringen från nuvarande 43 till 47 miljoner ton årligen från år 2030. Skogsbranschen och de flesta partierna är kritiska till att Sveriges beting ska höjas och fruktar att detta kräver lägre avverkningstakt i skogarna.

    EU:s linje accepteras endast av V och MP, medan S och C vill behålla nuvarande nivå. KD, L och SD svarade inte på frågan, och alltså inte heller Moderaterna.

    EU-parlamentet klassar fossilgas som hållbart

    Parlamentet motsätter sig inte kommissionens förslag om att betrakta fossilgas och kärnkraft som hållbara investeringar. Beslutet får hård kritik från både miljöorganisationer och medlemsländer.

    Miljö- och ekonomiutskotten ville stoppa EU-kommissionens hårt kritiserade förslag inom taxonomin. Men så blev det inte – 278 ledamöter röstade för att dra tillbaka fossilförslaget mot 328 som ville ha kvar det. Det skriver Europaportalen.

    Bland de svenska partierna ska Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet röstat emot att klassa fossilgasen som hållbar investering. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade för.

    Dagens beslut är ett misslyckande. Inte bara för klimatet och vårt beroende av rysk gas. Dessutom urvattnar det hela taxonomin, som i grunden är ett bra system. Kärnkraft och fossilgas har ingen plats i framtidens EU. Beslutet sänder helt fel signaler till alla de företag och branscher som vill ställa om, säger Miljöpartiets Jakop Dalunde i en kommentar till SMB.

    Det finns ingenting hållbart med fossilt. Det är enbart ett hyckleri att låtsas som det. I sitt vurmande för kärnkraften har man förblindats i en sådan utsträckning att man väljer att anse den fossila energin vara hållbar, sade Centerpartiets Emma Wiesner under en debatt på tisdagen.

    Om allt följer sin gilla gång kommer den nya taxonomin, som signalerar till investerare vilka energislag som ses som hållbara, att att träda i kraft 1 januari 2023. Greenpeace har redan meddelat att man kommer överklaga parlamentets beslut.

    Att klassa fossilgas och kärnkraft som hållbart är som att licensiera greenwashing. Det är ett miljövidrigt beslut som riskerar att få förödande konsekvenser för klimatet. Hela processen har politiserats av fossil- och kärnkraftsindustrin. Greenpeace förbereder nu rättsliga åtgärder och förväntar oss att beslutet hävs i domstol, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace Sverige, i ett pressmeddelande.

    Tidigare har både Luxemburg och Österrike hotat med att dra EU inför domstol om fossilgasen kallas hållbar.

    Svenska tonåringar värst utsatta för PFAS

    Sverige hamnar i topp när mängden PFAS i blodet mäts hos ungdomar från nio europeiska länder.

    Det visar en studie från The European Human Biomonitoring Initiative, en satsning från EU-kommissionen och EU:s miljöbyrå EEA.

    Europeiska tonåringar har höga halter av evighetskemikalien PFAS i blodet, enligt studien. Sverige toppar listan med 12,9 mikrogram per liter, följd av Frankrike och Norge. Övriga länder som fanns med i studien var Slovakien, Slovenien, Grekland, Spanien, Tyskland, Belgien, varav Spanien var ensamma om att inte överskrida EU:s hälsorekommendationer.

    PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället, bland annat inom industri, brandskum, friluftsprodukter och kosmetika. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön. PFAS kan bland annat orsaka cancer, försämra fertilitet och påverka immunförsvaret. EU förbereder just nu ett förbud mot hela gruppen av PFAS från och med 2025.

    Men det välkomna förbudet innebär tyvärr inte att de stora mängder PFAS som redan är i omlopp försvinner.

    För närvarande vet vi inte hur PFAS kan elimineras från kroppen. Vi har faktiskt inte någon lösning för att stoppa exponeringen för PFAS heller, eftersom de är så vanligt förekommande i vår närmiljö och i våra kroppar, säger Dr. Maria Uhl, en forskarnas bakom studien, till ChemSec.

    Det verkar finnas ett samband mellan ungdomarnas högre risk för PFAS-exponering och stort intag av ägg, fisk, inälvsmat och/eller lokalproducerad mat. I våras briserade en skandal i Danmark där PFAS-kontaminerat kött från naturbetande nötkreatur ledde till att barn i trakten fick kraftigt försämrat immunförsvar. Djuren fick i sig ämnet på betesvallar som förorenats av vatten från en intilliggande brandövningsplats.

    Samtidigt har svenska myndigheter dålig koll på PFAS-halterna i svenska jordbruksmarker och livsmedel. Livsmedelsverket säger till SMB att man nu för första gången ska börja med analyser av PFAS i mat.

    Alestigs nya bok visar klimatkrisens Sverige 2050

    DN:s klimatreporter Peter Alestig debuterar som författare med Världen som väntar – Vårt liv i klimatförändringarnas Sverige. Boken har sju kapitel med rubriker som Snö, Eld och Mat. Varje kapitel inleds med en berättelse i du-form om hur det kan vara att vakna upp i Sverige 2050. Det är ingen rolig läsning.

    Nej, Världen som väntar är jobbig att läsa. För den som redan har läst böcker om klimatförändringar är innehållet knappast främmande. Men även för den insatte finns mycket att hämta. Varje kapitel innehåller en grundlig genomgång av vad vi vet, och vad vi inte vet, om hur mycket det kommer att regna och brinna och vilka sjukdomar vi kommer drabbas av.

    Förhoppningsvis kommer boken att slå brett. Folk i försäkringsbranschen och villaägare i utsatta kustområden är på väg mot ett brutalt uppvaknande, likaså alla som gillar vita vintrar (vem gör inte det?) och livnär sig på skidåkning. Och det är när boken kommer in på förluster och kostnader som det bränner till ordentligt. Vissa förstår klimatförändringarna bäst i termer av pengar, så är det.

    Läsningen gör det uppenbart hur bra vi är på att förtränga. Vem minns egentligen det nyligen satta värmerekordet på Sicilien? De som minns är de som har upplevt. Peter Alestig har träffat människor som suttit på hustak under översvämningar och befunnit sig mitt i skogsbränder. Det är historier som är svåra att glömma bort.

    Boken bjuder också på hårresande exempel på absurditeter som uppstår i klimatförändringarnas spår, som luftkonditionerade utomhusgallerior för shopping i Dubai. Insikten om att klimatförändringar ger effekter som leder till åtgärder som spär på uppvärmningen kan vara ny och jobbig.

    Boken ger som sagt en bra generalrepetition av vädersystem, brandrisker och myggburna sjukdomar och genom det finns en ny läsekrets att fånga upp – alla som älskar att förklara för andra hur saker hänger ihop, hur jetströmmen påverkades och vad som egentligen hände i Tyskland sommaren 2021. Sätt genast boken i deras händer! Efter tre dagar kommer han eller hon att berätta för världen hur det är att leva i Sverige 2050.

    Efter en välförtjänt semester hoppas vi att få se Peter Alestig tillbaka i tjänst på DN för att skriva ännu mer om ett Sverige i klimatkris.


    Vill du ha fler boktips? Spana då in redaktionens tips på sommarläsning! Och missa heller inte Bokdjuret – bäst i landet på litteratur om miljö och klimat.

    Bristande tillit för företagens hållbarhetsarbete

    En ny undersökning visar att en majoritet i Sverige inte litar på företags hållbarhetsarbete. Det är problematiskt eftersom bristande tillit enligt forskning leder till att konsumenter blir passiva, och det mitt i en rad allvarliga hållbarhetskriser som kräver aktiva och engagerade konsumenter.

    Det är fjärde året som Insight Intelligence tillsammans med Svensk Handel, Öresundskraft, Thule Group och Södra skogsägarna undersökt svenskars attityd till företagens hållbarhetsarbete. 

    Resultaten från årets undersökning visar att en majoritet av svarspersonerna uppgett att de påverkas av företags hållbarhetsarbete i valet av produkter och tjänster. De flesta uppger även att dagens klimatsituation är mycket allvarlig och många känner uppgivenhet inför det. 

    Dock, andelen som uppger att de kan tänka sig betala extra för hållbara produkter och tjänster har minskat sedan 2021. Enligt rapportens analys kan det bero på Ukrainakriget. Många svarade att hållbarhet blir mindre viktigt i samband med oroligheter i världen. 

    En majoritet litar inte på företagens hållbarhetsarbete

    Något som är intressant, men även nedslående, i rapporten är att hela 84 procent tycker att det är svårt att veta om ett företag är eller agerar hållbart. Det är allvarligt, men kanske inte konstigt eftersom hållbarhet sällan kan uppfattas av våra egna sinnen: det smakar inte, luktar inte, syns inte, hörs inte, känns inte. 

    Dessutom är greenwashing ett utbrett fenomen. Nära hälften av europeiska företags miljöpåståenden har visat sig vara greenwashing. Det finns därmed orsak att inte lita på företagens hållbarhetsarbete.

    Bristande tillit leder till passiva konsumenter

    Samtidigt är det särskilt allvarligt med bristande tillit i en tid då vi står inför flera allvarliga hållbarhetsutmaningar. Bland dessa återfinns exempelvis klimatförändringarna och en minskad biologisk mångfald som hotar hela mänsklighetens existens.

    Enligt forskning är passivitet en konsekvens av bristande tillit bland konsumenter. Det i sig skulle därmed också kunna vara en förklaring till att färre konsumenter är beredda att betala extra för hållbara produkter och tjänster, eftersom det är mer passivt att inte betala extra. 

    Om vi vill ha hållbarhetsengagerade och aktiva konsumenter krävs därmed tillit. Företag måste sluta med greenwashing om marknaden överhuvudtaget ska kunna anses vara med i skapandet av en hållbar värld och konsumenter ska ha möjlighet att agera med plånboken.   

    Så minskar städerna biltrafiken på bästa sätt

    Biltrafiken i städerna är både ett hälso- och klimatproblem. Forskare på Lunds Universitet har djupdykt i 800 vetenskapliga studier för att hitta de bästa sätten att minska den. Trängselavgifter, som bland andra både Göteborg och Stockholm infört, visade sig vara mycket effektivt.

    Forskarna utgick från studier inom EU som undersökt olika städers metoder att minska bilresandet. Det handlar om en stor palett av åtgärder med morötter eller piskor, eller bådadera. Forskarna fann att städer som mixat metoder lyckades bäst.

    Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och plats, i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik, säger hållbarhetsforskaren Kimberley Nicholas som ansvarar för studien till forskning.se.

    Inom EU har klimatambitionerna skruvats upp under senare år, även om mycket ännu fattats. Ett tecken på viljan är initiativet inom Cities Mission att utse utvalda städer till föredömen, med kravet att dessa ska uppvisa klimatneutralitet år 2030.

    Av 337 städer som ansökte utsågs 100, däribland sju svenska städer, bland andra Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

    Trängselavgifter, som alltså Sveriges båda största städer infört, i likhet med Milano och London, uppvisade goda resultat. Biltrafiken i dessa stadskärnor minskade med mellan tolv och 33 procent efter införandet.

    Holländska Utrecht införde gratis kollektivtrafik och särskilda pendlingsbussar till universitetet. Oslo satsade för sin del på färre centrala parkeringsplatser till förmån för fler bilfria gågator och cykelbanor.

    Kimberley Nicholas påpekar att massbilismen i storstäderna är mycket dyrare än vad man kan tro.

    Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger hon till forskning.se.

    Studien från Lunds Universitet understryker också de påtagliga bristerna i klimat- och miljöhänseende i nationell svensk trafikplanering. Trafikverket prioriterar byggandet av stora biltrafikleder framför att gynna ökad cykling, inte minst i storstäderna. Det har kritiserats från flera håll, exempelvis i Klimaträttsutredningen som lades fram i maj.

    Även om cyklingen ska fördubblas till år 2035, enligt förslag från Väg- och Transportforskningsinstitutet IVL, går ynka 0,5 procent av investeringsmedlen till cykelbanor och liknande, vilket Supermiljöbloggen berättat om nyligen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.