Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Trafikverket kritiseras för bristande klimatarbete

    Trafikverket kritiseras från flera håll för allvarliga brister i sitt klimatarbete. En undersökning av VTI, statliga väg- och transportinstitutet, visar att verkets planering gynnar ökad bilism istället för att kursen läggs om mot ett samhälle med effektivare, och färre, transporter.

    Kritiken att Trafikverket använder gamla, traditionella prognoser om ständigt ökad trafik när man lägger fram förslagen till statlig infrastrukturplan, den tolvåriga så kallade Nationella planen, har flera år på nacken.

    Klimatmålen ska nås, enligt Trafikverkets synsätt, med ökad användning av biobaserade drivmedel, elbilar och höjda bensin- och dieselpriser. Problemet är att detta inte räcker för att nå ned till de utsläppsnivåer som slagits fast av regering och riksdag, menar VTI i sin rapport. Det behövs långt mer åtgärder som till exempel stimulerar och främjar ökad cykling, kollektivresande och gångtrafik. Men istället prioriteras alltså traditionell utbyggnad av vägleder.

    Trafikverket jobbar nu för fullt med att lägga fram nästa reviderade Nationella plan för perioden 2022-2033 som ska antas under nästa år. Planen omfattar oerhörda pengar;, över 870 miljarder kronor till underhåll, drift och nybyggnad av svensk infrastruktur. Och prognoserna om fortsatt ökad bilism styr prioriteringen, enligt undersökningen.

    Trafikverket bestämmer inte vilka fordon som ska köra på vägarna, men hur de bygger påverkar resandet. Om biltrafiken underlättas kommer fler köra bil, så Trafikverkets planer blir avgörande för utvecklingen, säger trafikforskaren Linnéa Eriksson på VTI till nättidningen Extrakt som refererar rapporten.

    Problemet med Trafikverkets metoder uppmärksammades redan 2015. En granskning av DN visade då att en klimatrapport som myndigheten tagit fram aldrig presenterades för regeringen. Rapporten visade att de nationella klimatmålen inte gick att förena med Trafikverkets prognoser över trafikutvecklingen.

    Talespersoner på Trafikverket som kommenterar VTI:s granskning för Extrakt håller dock inte med om slutsatserna. Enligt Rami Yones som är chef för den nationella samhällsplaneringen är inte prognosernas utfall det enda som avgör prioriteringen. Han påpekar att Trafikverket har i uppdrag att levererera tillgänglighet i den svenska infrastrukturen. Yones säger också att han betvivlar att bättre vägar och framkomlighet med automatik leder till ökad trafik och pekar på att bilister trots långa bilköer och dålig framkomlighet ändå inte väljer bort bilen.

    Trafikverket får dock ytterligare kritik i ett färskt debattinlägg i Dagens Samhälle, undertecknat av 18 forskare från bland annat KTH och Chalmers. De ger Trafikverket rådet att inte hasta fram förslaget till ny Nationell plan, utan göra ett omtag i sitt sätt att planera istället för att ”backa in i framtiden.”

    Utöver nya fordon och bränslen krävs det även minskade trafikvolymer och ändrade färdmedelsval för att skapa ett hållbart transportsystem, skriver debattörerna.

    Klimatförändring hotar global säkerhet, varnar USA:s underrättelsetjänst

    En varmare värld är också en mer våldsam och osäker värld. Det menar Vita huset som tillsammans med Pentagon och flera underrättelsetjänster pekar ut klimatkrisen som ett ökande säkerhetshot för världen

    Inför klimatmötet COP26 i Glasgow publiceras en strid ström av rapporter för att ge en bild av hur klimatarbetet går och vad som behöver åstadkommas under de FN-klimatsamtal som beskrivs som avgörande. Det är därför inte så konstigt att inte alla ges den uppmärksamhet som de förtjänar. De försvinner helt enkelt i strömmen av klimatbudskap.

    Nyligen släpptes nämligen ett antal rapporter från Vita huset, den amerikanska underrättelsetjänsten och Pentagon – som bland andra Washington Post och New York Times rapporterat om – som berör den ibland bortglömda frågan om hur ett förändrat klimat med mer extremväder och stigande temperaturer kan påverka den globala säkerheten. Här är kanske Arktis det mest uppenbara, och mest uppmärksammade exemplet där klimatkrisen numera ses som en geopolitisk kris, där uppvärmningen och den smältande isen frigör nya handelsrutter och viktiga naturresurser som flera länder vill ta del av.

    Nu är uppfattningen att klimatförändringar hotar den nationella säkerheten inte ny. Bara kort efter att president Biden tillträdde beordrade han att klimatförändringarna skulle spela en mycket mer framträdande roll i USA:s säkerhetsstrategi och redan Obama-administrationen ville att Pentagon skulle överväga klimatrisker.

    Sammantaget signalerar de nya rapporterna ett nytt steg i USA:s politik där klimatförändringarna placeras i centrum för landets säkerhetsplanering. Det är dessutom första gången som landets säkerhetsorgan kollektivt på ett tydligt vis kommunicerat de klimatrisker de står inför. De nationella säkerhetsvarningarna kom dessutom samma dag som finansiella tillsynsmyndigheter för första gången flaggade klimatförändringen som ”ett framväxande hot” mot den amerikanska ekonomin och visar på hur synen på klimatkrisen förändrats.

    Tillsammans speglar de amerikanska rapporterna en djupare oro inom deras säkerhetsetablissemang att de förändringar som sker av klimatförändringarna kan komma att omforma USA:s strategiska intressen, erbjuda nya möjligheter för rivaler som Kina och öka instabiliteten i kärnvapenstater som Nordkorea och Pakistan. Slutsatsen blir därför att klimatförändringarna riskerar förvärra långvariga hot mot den globala säkerheten.

    Särskilt Pentagon-rapporten markerar en förändring i hur det amerikanska militäretablissemanget införlivar klimatfrågor i sin säkerhetsstrategi, säger analytiker till Washington Post. Fram tills nu, när försvarsdepartementet har övervägt klimatförändringar, har det tenderat att fokusera på hur översvämningar och extrem värme kan påverka militär beredskap snarare än de bredare geopolitiska konsekvenserna av en allt varmare värld. Försvarsdepartementet står därmed inför många klimatrisker och Pentagon är tydligt med att militären kommer att börja spendera en betydande del av sin budget på att införliva klimatrelaterade hot i sin planering. Pentagon varnar exempelvis för att störningar i fisket kan utlösa konflikter om livsmedelssäkerhet och extrem nederbörd kan öka spänningarna kring tillgången till floder som korsar nationella gränser, som Nilen och Mekong. Även ansträngningar för att bekämpa klimatförändringar kan leda till oavsiktliga konsekvenser, såsom konflikter om tillgång till de sällsynta mineraler som behövs för att bygga kretsar och vindkraftverk.

    ”Klimatförändringar förändrar det strategiska landskapet och formar säkerhetsmiljön, utgör komplexa hot mot USA och nationer runt om i världen”, sade försvarsminister Lloyd Austin i ett uttalande som åtföljde Pentagon-rapporten. ”För att avskräcka krig och skydda vårt land måste [försvarsdepartementet] förstå hur klimatförändringar påverkar uppdrag, planer och kapacitet.”

    Underrättelserapporten identifierade elva länder som särskilt sårbara för effekterna av klimatförändringar och särskilt oförmögna att hantera dess effekter. Den listan inkluderade fyra länder nära USA, bland dem Guatemala och Haiti; tre länder med kärnvapen (Nordkorea, Pakistan och Indien); och två länder, Afghanistan och Irak, som USA invaderade i efterdyningarna av attackerna den 11 september 2001.

    Enligt rapporten från USA:s nationella säkerhetsråd kan klimatförändringar leda till att nästan tre procent av befolkningen i Latinamerika, Sydasien och Afrika söder om Sahara flyttar inom sina länder år 2050, vilket motsvarar fler än 143 miljoner människor. Till exempel kan länder som Irak och Algeriet drabbas av förlorade intäkter från fossila bränslen, även när deras region står inför allt värre värme och torka. Pentagon varnade för att matbrist kan leda till oro, och konflikter mellan länder om vatten.

    USA är inte ensamma i att koppla klimat till säkerhet. Försvarsalliansen Nato har meddelat kommer att göra klimatförändringar till ett stort fokus när den ser över sina strategiska planer och nyligen presenterade den brittiska militären en plan för hur de ska hantera klimatförändringarnas effekter på de väpnade styrkornas verksamhet.

    Det är därför oroande att de stora militärmakterna – även USA – storsatsar på mer vapen i ett läge där klimatkrisen är akut. Bara mellan 2020 och 2021 ökade antalet stridsspetsar i de militära kärnvapenlagren med cirka 300, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

    Här behövs istället större klimatsatsningar till för att undvika framtida konflikt.

    Ansträngt läge inför COP26 i Glasgow

    På söndag går startskottet för det uppskjutna klimattoppmötet COP26. SMB går igenom läget inför de viktiga förhandlingarna.

    Glasgowmötet har beskrivits som det viktigaste klimattoppmötet sen Paris 2015 och förhandlarna har en diger att-göra-lista att dyka in i. Fortfarande kvarstår flera olösta knäckfrågor om hur genomförandet av Parisavtalet ska gå till, bland annat hur den så kallade regelboken ska utformas.

    Den positiva stämning som fanns på COP21 i Paris verkar – oroande nog – inte finnas kvar. Många delar av världen är fortfarande sargade av pandemin och flera länder ser ut att vara väldigt låsta i sina (fossila) positioner.

     Det kommer att vara jättesvårt. Det här är tekniska, komplexa och politiskt känsliga frågor, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik, till Omvärlden.

    Knäckfrågorna

    • Ambitionshöjningen: Ländernas klimatmål och planer är ännu ljusår från att snabbt få ner utsläppen.
    • Finansieringen: Världens rika länder lovade att till år 2020 satsa årliga bidrag på 100 miljarder amerikanska dollar i klimatbistånd till fattigare länder. Löftet är ännu inte uppfyllt, trots att många länder villkorar sina klimatlöften med att finansieringen ska bli klar. Därför är det mycket viktigt att få full finansiering på plats under COP26.
    • Räknandet: Flera länder vill att det ska vara okej att dubbelräkna utsläppsminskningar på flera platser i världen, till exempel genom att köpa klimatkompensation i ett andra land och ändå räknar det till sina egna nationella minskningar. Att säga ja till dubbelräkning skulle göra det mycket svårare att minska utsläppen – men EU har lovat att hålla emot.
    • Transparensen: En annan viktig punkt rör rapportering och transparens i uppföljningen av ländernas klimatarbete. Det handlar bland annat om huruvida vissa delar i rapporteringen ska vara obligatorisk eller flexibel.
    • Fossilindustrin: Parisavtalet reglerar inte produktion eller användning av fossila bränslen. Fossilindustrin får idag stora subventioner och flera tunga oljeländer avslöjades nyligen med att försöka påverka FN:s klimatpanel IPCC med skrivningar som tonade ner klimatkonsekvenserna av fossil energi.

    Ländernas egna färdplaner

    Tanken inom Parisavtalet är att alla länder senast vart femte år ska uppdatera sina klimatåtaganden, så kallade NDC:er (National Determined Contributions). Men den första vändan av skärpningar lämnar mycket att önska – när det officiella datumet passerades i slutet av juli hade flera stora utsläppsländer inte lämnat in några mål.  

    Sedan dess har flera länder tillkommit. Bland annat har Kina och Australien lämnat in nya klimatmål, som dock inte innebär några skärpningar i praktiken. En stor orosfaktor är också att Indien – världens tredje största utsläppare och inom ett decennium världens folkrikaste land – ännu inte gett några löften.

    Och även med dessa nya planer går världen mot 2,7 graders uppvärmning 2100, varnar FN:s miljöorgan Unep i en färsk rapport. En viktig uppgift under COP26 är alltså att skärpa de internationella ambitionerna.

    Hos Climate Action Tracker hittar du en sammanställning av alla länders klimatmål.

    Håll ögonen på

    • Oddsen: Vad kan vi förvänta oss av COP26 egentligen? Mattias Goldmann ger sin prognos för de viktigaste sakfrågorna.
    • Värdnationerna: Ledarskapet från ordförandeskapet är betydelsefullt för förhandlingarna. I år är det Storbritannien och Italien som delar värdskap för mötet. Storbritannien har drivit på för kolstopp och globala utsläppsmål för flyget, men har å andra sidan hamnat i blåsväder för att själva nyligen ha halverat skatten på flygresor.
    • Statsöverhuvudena: Ländernas regeringsföreträdare anländer under förhandlingarnas sista dagar. Troligtvis kommer varken Kinas president Xi Jinping, Rysslands dito Vladimir Putin eller Brasiliens Jair Bolsonaro dyka upp.
    • Praktiska svårigheter: Reserestriktioner och dyrt prisläge för boende har lett till att flera mindre och fattigare länder inte kan skicka lika många representanter som önskat.

    Följ SMB:s bevakning av COP26 här!

    COP26: Det viktigaste som kan ske – och oddsen att det faktiskt händer

    Vissa har orimligt högt ställda förväntningar på COP26. Andra har i förväg dömt ut det som en prat- och diskussionsklubb. Men vilka är de faktiska oddsen för olika utfall? COP-veteranen Mattias Goldmann ger sin prognos för de viktigaste sakfrågorna.

    Betting inte möjlig: Nya näringslivsutspel

    Näringslivets närvaro är mer omfattande än någonsin på COP26 och med Science Based Targets samt Race To Zero-initiativen finns en solid grund av faktiska klimatåtaganden att stå på. Men utrymmet för mindre meningsfulla utspel är fortsatt stort, och som en luttrad hållbarhetschef konstaterade så är det mycket sällan näringslivet i efterhand följs upp på de olika åtaganden som görs på klimatmötena. Därför är det helt självklart att vi kommer att se en rad sektorsvisa utspel, varav några har verklig nytta men andra är ett kortvarigt fyrverkeri utan syfte att verkligen leda till varaktiga utsläppsminskningar.

    Årets lågoddsare: Utökad klimatfinansiering

    De utvecklade länderna är pinsamt medvetna om att löftet 100 miljarder USD i årlig internationell klimatfinansiering aldrig uppnåtts. De vet också att flera utvecklingsländer mer eller mindre uttalat villkorar nya åtaganden med att vi först lever upp till vad vi redan lovat. Den som presenterar nya pengar på COP applåderas, så räkna med positiva besked under de första två dagarnas högnivåkonferens samt på dag tre, som har tema finansiering. Italien och Frankrike är två länder att särskilt hålla ögonen på.

    Dubbla insatsen: Klimatanpassning jämbördigt med utsläppsminskning

    I Parisavtalet är adaptation och mitigation jämbördiga, men i verkligheten har utsläppsminskningar alltid fått störst uppmärksamhet och mest finansiering. Med det senaste årets bränder, översvämningar och stormar i kombination med IPCC:s klargörande att katastroferna orsakas av klimatförändringarna, är sannolikheten god att klimatanpassning i dokument och beslut nu på riktigt likabehandlas.

    3 gånger pengarna: Slutår för klimatpåverkan från Indien

    Till årets COP ska är alla länder för första gången lämna in skärpta Nationally Determined Contributions (NDC). Det har 144 länder gjort enligt Climate Action Tracker, inklusive de två största utsläpparna USA och Kina, som ska vara klimatneutrala 2050 respektive 2060. Men trean Indien har hittills gett sig själva rätten att utvecklas först, minska utsläppen sen och har varken heltäckande mål eller årtal för klimatneutralitet.

    Trycket är hårt från COP-ordförandeskapet att Indien ska uppdatera sin NDC och Quad-länderna Australien, USA, Japan och Indien har utlovat det. Men ingår ett mål för nollutsläpp? Jag tror Indien svarar ”show us the money” och väntar till nästa omgång av uppdaterade mål, om fem år.

    5 gånger pengarna: Stopp för kolkraft

    Det brittiska ordförandeskapet vill att COP26 går till historien som mötet då kolkraften stoppades: Inga nya kolkraftverk och slutår för de befintliga. Intensiv lobbying pågår mot kolländer som Indonesien och Australien – vars nettonoll år 2050 är bättre än de lågt ställda förväntningarna – men att det ska bli ett COP-beslut är långt borta eftersom varje land har veto. Håll ögonen på G20-mötet i Rom 30-31 oktober men räkna bara med en koalition i anslutning till COP, där åtskilliga men inte alla länder ansluter sig, och så några högtidsord i slutdeklarationen.

    10 gånger pengarna: Skrotade subventioner till fossilt

    IMF har lyft fram vilka oerhörda summor som går till fossila subventioner – långt större än stimulansen till förnybart. Hela Build Back Better-retoriken talar för att subventionerna avskaffas, men höga oljepriser globalt och elpriser i Europa pekar snarare på att subventionerna kommer att öka. Efter finanskrisen 2008-2009 enades världen om att minska subventionerna till fossilt, men skrivningarna var vaga och inte mycket hände. Räknar tyvärr inte med mycket bättre från COP26.

    Högoddsaren: En fullständig regelbok

    Parisavtalet saknar fortfarande regler kring vad exakt som ska redovisas och hur ofta, samt hela kapitel 6 för utformningen av frivilliga utsläppsminskande samarbeten mellan stater. Trycket att äntligen bli färdiga borde vara enormt, men eftersom Parisavtalet ändå levererar skärpta åtaganden och de stora frågorna kring subventioner och stimulans hur som helst ligger utanför själva avtalet, är förväntningarna låga. Hårda låsningar kombinerat med EU:s inriktning ”hellre ingen överenskommelse än en dålig” gör att regelboken förmodligen fortsatt förhandlas på COP27, 28…

    Otänkbart: Tillräckliga utsläppsminskningar för att nå målen.

    De skärpta NDC:er som kommit in räcker inte på långa vägar för att nå tvågradersmålet, än mindre 1.5. I teorin kan tuffa mål från Kina, Indien, Saudiarabien och Kazakstan – de största länder som ännu inte lämnat in – göra stor skillnad, men inget talar för att de blir skarpa nog.

    COP26 tar oss ett par steg närmare målen, men skärpningar vart femte år kommer inte att räcka. Därför behövs kompletterande, riktiga och långvariga satsningar utanför NDC:erna, från städer, företag och individer. Alla kan göra skillnad, alla måste göra skillnad.

    Mattias Goldmann


    Mattias Goldmann har deltagit på otaliga COP. Han åker inte på COP26 eftersom han nu bor i Bangkok och vill försöka visa att det går att följa förhandlingarna också på avstånd. För SMB:s läsare delar han med sig av sina analyser av Glasgowmötet. Under etiketten COP26 kan du följa SMB:s Glasgowbevakning.

    The Guardian listar USA:s tolv värsta klimatbusar

    Tolv män inom näringsliv, juridik, politik och media listas av tidningen the Guardian som ”det smutsiga dussinet” i en genomgång över vilka individer i USA som bedöms ha medverkat till störst klimatskada. Här återfinns såväl mediemogulen Rupert Murdoch som Facebookmiljardären Mark Zuckerberg, men också den just nu högaktuelle demokratiske senatorn Joe Manchin.

    Det var i USA som den globala oljeekonomin växte fram under senare delen av 1800-talet och därmed inte förvånande att vd:ar för två energibolag med äldst historia återfinns på listan. Det handlar om Chevrons Mike Wirth och Exxons Darren Woods. De båda bolagen, konstaterar tidningen, har nattsvarta cv:n beträffande klimatet.

    Exxon hade redan för 40 år sedan fullt klart för sig vilka följder för klimatet som ohämmad oljeförbränning skulle resultera i. Men för att inte äventyra affärerna teg man och har sedan dess stöttat klimatförnekande krafter inom politik, akademier och organisationer med stora belopp. Under Darren Woods ledning planerar bolaget just nu för fortsatt ökning av produktionen och därmed utsläppen under flera år framåt, skriver tidningen.

    Chrevron uppvisar ett likartat beteende, och dess chef har som styrelseledamot i American Petroleum Institute kraftfullt motarbetat politiska ansträngningar att minska koldoxidutsläppen med lagstiftning enligt granskningen.

    På listan, som inte är uttryckligen rangordnad, placeras de båda oljecheferna i topp men den tillskriver också personer i helt andra branscher som vållare av betydande klimatskador. Till dessa hör mediemagnaten Rupert Murdoch, vars globala informationsimperium gjort desinformation till ledstjärna inom klimatområdet. 80 procent av Fox news klimatrelaterade inslag är marinerade i förnekelse och förvillelse, framhåller the Guardian.

    Facebook-grundaren Zuckerbergs plats på värstinglistan motiveras av företagets effektiva spridande av klimatförnekelse till miljontals användare, och dess blockerande av klimatforskare att dela vetenskapligt godkända forskningsartiklar.

    Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConell presenteras som den store obstruktören i gänget, medan nu hyperaktuelle demokratiske senatorn Joe Manchin får epitetet ”sabotören”.

    Det är i skrivande stund oklart om denne till kol- och oljeindustrin starkt knutne politiker släpper igenom Joe Bidens klimatsatsning ”Build Back Better”. Om inte skulle det göra presidenten snopet tomhänt vid det klimatmöte som precis står för dörren i Glasgow.

    Miljöstriden som avgör budgeten

    Skogen och strandskyddet är mitt i den politiska hetluften. För att budgeten ska gå igenom är regeringen beroende av Centerpartiets och Vänsterpartiets stöd i två tunga miljöfrågor.

    Med bara veckor kvar till budgetomröstningen i riksdagen stiger spänningen om förhandlingarnas största knäckfrågor. Det är framför allt Miljöpartiets och Centerpartiets vitt skilda syn på skog och strandskydd som ställer samtalen på sin spets. Om partierna inte kan enas finns risk för både regeringskris. I andra halvan av vågskålen finns betydande miljökonsekvenser.

    Konflikten går tillbaka till Januariavtalet, där Centerpartiet drev igenom urholkningar i skogs- och artskyddet i syfte att stärka markägarnas äganderätt i den svenska skogen. Januariavtalet innehöll dessutom skrivningar om att luckra upp strandskyddet.

    Punkterna ledde fram till två statliga utredningar: strandskyddsutredningen och skogsutredningen. Båda har fått svidande kritik från flera miljöorganisationer som menar att flera av förslagen nedmonterar naturskyddet och hotar såväl biologisk mångfald som allemansrätten. Flera debattörer har dessutom påpekat att äganderätten inte alls är hotad.

    ”Handlar om Sveriges Amazonas”

    Målet med de pågående förhandlingarna är att enas om konkreta lagförslag, men Centerpartiets och Miljöpartiets inställning till vilka delar av utredningarna som bör och inte bör genomföras skiljer sig markant.

    C hävdar att man fått ett löfte från statsminister Stefan Löfven om att gå partiet till mötes i skogs- och strandskyddsfrågorna, mot att C röstar för regeringens budgetförslag.

    Vi har sagt att vi kan vara beredda att rösta på regeringens budget, om de uppfyller den överenskommelse som vi har sedan i somras, och det gäller ju lagstiftning kring strandskydd och skog. Men det är ju helheten vi har fokus på när vi hanterar statens budget, säger partiledare Annie Lööf till SVD.

    Miljöpartiets språkrör framhåller däremot att en sådan överenskommelse inte finns. De tycker att naturskyddet borde stärkas.

    Det här handlar om Sveriges Amazonas och den är värd att skydda. Vi har ett behov av att skydda värdefull natur för att upprätthålla artrikedom, säger miljö- och klimatminister Per Bolund till SVT:s Agenda.

    Ungdomsförbundet Grön Ungdom anser att Miljöpartiet borde lämna regeringen om Socialdemokraterna inte släpper den ohållbara skogspolitiken. På MP-kongressen skärpte partiet nyligen sin skogspolitik genom att rösta igenom ett förslag om att begränsa stora kalhyggen.

    Statsråd lämnar mitt under förhandlingarna

    Det splittrade läget blir inte bättre av att två tunga ministrar avgår mitt under förhandlingarnas slutspurt. Både statsminister Stefan Löfven och näringsminister Ibrahim Baylan lämnar sina poster i samband med Socialdemokraternas kongress i början på november. Som ansvarig för näringsdepartementet är Baylan högste ansvarige för skogspolititiken. I september var han ändå hoppfull om att lyckas nå fram till en kompromiss:

    Jag kommer med full kraft att fortsätta förhandlingarna till dess att vi har en ny statsminister i november. Då är min förhoppning att vi har en lösning, säger Baylan till SVT.

    Företrädare för både C och MP visade i slutet av oktober viss optimism för att ro i land en överenskommelse.

    Vi har förhandlat intensivt under en längre tid. Jag tycker att vi kommer framåt men ingenting är klart förrän det är klart. Jag ser att det finns möjligheter – att komma överens är ett starkt ord – men att få fram en proposition som C anser är bra, säger Peter Helander, Centerpartiets talesperson i skogsfrågor till SvD.

    De sitter i alla fall vid förhandlingsbordet och så länge de inte lämnar visar de kompromissvilja. Vi hoppas att det är viktigare för C att spara biologisk mångfald och hitta bra former för att skydda natur än att släppa fram Kristersson och SD i samverkan, säger Maria Gardfjell, Miljöpartiets landsbygdspolitiska talesperson till SvD.

    Skogen största knuten

    Samtidigt som de svåra förhandlingarna pågår är skogsfrågorna mer infekterade än någonsin. SMB har länge rapporterat om hur den nuvarande skogspolitiken riskerar leda till artbrist och utarmning av ekosystem. Det senaste året har flera skandaler som rör skogsindustrin och skogsmyndigheterna avslöjats. Parallellt debatteras också skogens klimatnytta, där många skogsforskare är oense om hur skogsbruket bäst ska bedrivas ur klimatsynpunkt.

    Strandskyddet är troligtvis lättare för C och MP att enas kring, men även här står stora miljövärden på spel.

    Den avgörande omröstningen om budgeten äger rum 24 november. Innan dess kan vad som helst hända.


    Vill du läsa mer om skog och strandskydd? Spana in vår bevakning här och här.

    Storutsläppare lägger mer pengar på gränsbevakning än klimatfinansiering

    Världens största utsläppare lägger mer resurser på att bygga upp och skydda sina murar än på klimatfinansiering , finner forskare i en ny rapport. Denna globala ’klimatvägg’ ska skydda rika länder från effekterna av klimatförändringarna, istället för att bekämpa orsakerna till den. Samtidigt visar flera rapporter att antalet klimatflyktingar kommer öka drastiskt kommande år.

    Sju länder, som tillsammans står för 48% av världens totala historiska utsläpp, spenderar mer än dubbelt så mycket på gränskontroller än på att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer. Detta trots löftet från de rika länderna om en årlig klimatfinansiering på 100 miljarder USD, som gavs under COP15 i Köpenhamn 2009.

    Dessa länder – Kanada, USA, Frankrike, Japan, Tyskland, Storbritannien och Australien – la tillsammans mer än 33 miljarder dollar på militäråtgärder kring sina gränser mellan 2013-2018. Och trenden växer – mellan de nämnda årtalen steg finansieringen av gränskontroller med 29% i de sju länderna. Samtidigt visar rapporten, med siffror från Oxfam, att endast 14 miljarder dollar lades på klimatfinansiering. Långt ifrån målet om 100 miljarder USD om året.

    Allt detta sker i en tid där varningarna om ökad klimatmigration blir allt vanligare. Bara under 2018 tvingades mer än 17 miljoner lämna sina hem på grund av klimatkatastrofer orsakade av global uppvärmning. Denna siffra steg till 30 miljoner år 2020. Samtidigt varnar UNHCR för att mer frekventa extrema väderhändelser kommer förstärka denna dystra trend. 2050 förväntas antalet klimatflyktingar stiga till uppåt 250 miljoner människor.

    Flera militära rapporter har på senare tid varnat för effekterna av ökade flyktingströmmar till följd av klimatförändringar. Den amerikanska regeringen släppte förra veckan en rapport som varnar för att klimatförändringarna riskerar att ”öka migration, skapa osäkrare försörjningsmöjligheter, svagare regeringar samt politisk instabilitet och konflikt.” För att motverka detta ska amerikanska säkerhetstjänsten utveckla en ”koordinerad operationell plan för potentiell massmigration”.

    I ljuset av detta byggs vad författarna till rapporten kallar en ”klimatvägg”, där rika länder stärker sina gränser för att möta ökande migrationsströmmar i en framtid präglad av mer extrema väderhändelser, torka och värmeböljor. Samtidigt blir klimatflyktingarnas farliga – och i vissa fall dödliga – flykt än farligare.

    Ny lista över världens klimatmiljardärer

    Enligt Bloomberg Greens rankinglista över världens klimatmiljardärer är Elon Musk den som blivit allra rikast, men flest klimatmiljarder verkar ändå skapas i Kina. 

    Klimatkrisen har lett in världen på en ny grön investeringsvåg som SMB tidigare rapporterat om. Främst handlar det om klimatteknik, för vilket intresset ökat enormt bara det senaste året.

    Och pengarna flödar inte bara in i de gröna projekten, utan de gröna investeringarna har även skapat så kallade klimatmiljardärer. Nu har Bloomberg Green rankat de allra mest förmögna klimatmiljardärerna. För att räknas som klimatmiljardär på rankingen ska pengarna komma från verksamheter vars kärnprodukter minskar utsläppen av växthusgaser. 

    Högst på rankinglistan återfinns elbilsmärket Teslas grundare Elon Musk med en förmögenhet som ökat med 622 procent under det senaste året och nu är uppe i nära 200 miljarder dollar. 

    Elbilar har även bidragit till att göra fler till klimatmiljardärer, bland annat Wang Chuanfu som elektrifierar kinesiska Shenzhens fordonsflotta av bussar, taxibilar och lastbilar. Annat som bidragit till klimatmiljardärernas rikedomar är exempelvis utvecklingen av batterier, förnyelsebar energi, återvinning och elsparkcyklar. 

    En annan intressant aspekt av Bloomberg Greens rankinglista över världens 15 rikaste klimatmiljardärer är att hela tolv av dem kommer från Kina. 

    Nordiska företag uppmanar till höjt pris på koldioxidutsläpp

    Inför FN:s klimatkonferens COP26 uppmanar nu ledare för fler än hundra nordiska företag, städer, universitet, företagsföreningar och företagsnätverk i ett öppet brev statschefer och regeringar att göra det dyrare att släppa ut koldioxid.

    Det öppna brevet är en del av initiativet Call on Carbon och har signerats av cheferna för bland annat SEB, Scania, IKEA, Lantmännen, Climate Leadership Coalition, Skift Business Climate Leaders och Hagainitiativet.

    Aktörerna bakom brevet uppmanar världens regeringar att stödja sina nettonollmål med effektiva, pålitliga och ändamålsenliga instrument för koldioxidprissättning. 

    I brevet markerar näringslivstopparna även mot de stora subventionerna för fossila bränslen, som idag är större än priset för att släppa ut koldioxid. Enligt brevet är koldioxidprissättning en kostnadseffektiv väg mot nettonollutsläpp och skulle dessutom göra det lättare för företag att göra miljösmarta investeringar. 

    Företagsledarna vill att Glasgow-mötet ska användas som en språngbräda för bättre klimatpolitik:

    Vi är bara en investeringscykel bort från 2050 och om vi inte har en stegvis förändring för koldioxidprissättning kommer vi inte att få de investeringar som krävs för att mildra klimatförändringarna i tid. Vi tror att timingen är helt rätt. Detta skulle göra COP26 i Glasgow till en sann game changer.

    Elslukande kryptovalutan bitcoin ett stort klimathot

    Tyska kolkraftverk

    Den ökande användningen av så kallade kryptovalutor utgör ett växande klimathot på grund av det oerhörda behovet av elektricitet till datorerna som är inblandade i processen. Ett av företagen bakom den största valutan, bitcoin, uppges dessutom nu ha köpt två kolkraftverk i USA för att klara sitt elbehov! Samtidigt finns en trend bland kryptovalutaföretagen att använda mer förnybar el – och alla valutor drar inte lika mycket som bitcoins.

    Kryptovalutorna bygger på en avancerad och globalt utbredd användning av mycket kraftfulla datorer. De utgör ett system för att på ett helt säkert sätt överföra pengar via så kallade blockkedjor på nätet, helt utanför banksystemet.

    Bitcoin, som är den enskilt största kryptovalutan, skapades kort efter finanskraschen 2008 och har vuxit kraftigt sedan dess. Värdet på valutan har också ökat rejält, och att få fram en ny bitcoin är nu mycket lönsamt, även om varje sådan enhet kostar flera tiotusentals kronor i elförbrukning.

    Bitcoinföretagen finns ofta i Kina och utnyttjar alltså landets i hög grad kolkraftsproducerade el. Men Kina har satt klackarna i backen eftersom man insett klimatproblemen med den växande kolkraften, skriver forskning.se i en artikel om kryptovalutornas konsekvenser för klimatet.

    Svenska myndigheter håller ögonen på utvecklingen, eftersom de involverade företagen nu börjar leta efter andra länder att sätta upp sina superdatorer i.

    Det är miljöaspekten av den omfattande elanvändningen som är allvarlig. Bitcoin har inte någon påverkan på den finansiella stabiliteten idag eftersom den saknar starka kopplingar till vårt finansiella system, säger Klas Malmén vid Finansinspektionens innovationscenter till forskning.se.

    Elvolymen som används för den största kryptovalutan är verkligen kollossal: bitcoin beräknas under 2021 använda 100 terawattimmar (Twh) el, enligt Cambridge Bitcoin Energy Index. Det kan jämföras med hela den svenska produktionen av el från vattenkraftverken. Denna uppgår till i genomsnitt omkring 65 Twh per år.

    När allt fler länder oroar sig för följderna av de elslukande kryptovalutorna ser sig företagen om efter andra möjligheter att försörja datorerna med tillräckligt mycket kraft. I USA har företaget Stronghold Digital Mining gjort iögonfallande affärer i den kolrika delstaten Pennsylvania, rapporterar IT-magasinet Sweclockers.

    Bolaget har tidigare i år förvärvat två kolkraftverk och är på väg att slutföra ett tredje köp. Det första verket inköptes i somras och gör slut på 600 000 ton kol per år vilket räcker till 1 800 så kallade mining-datorer som används för att generera bitcoins, rapporterar tidningen.

    Företaget subventioneras av delstatsregeringen med skattelättnader för att man använder stenkolen, vilket ökar förtjänsten. Priset på en enhet av bitcoin var 43 000 dollar vid tillfället när artikeln skrevs medan elkostnaden uppgick till 3 000 dollar.

    Supermiljöbloggen berättade i början av året om att elbilsföretaget Tesla gjort stora affärer med bitcoin och alltså spätt på den enorma elförbrukningen ytterligare. Företaget annonserade då också att man sannolikt kommer att acceptera bitcoin som betalningsmedel. Men efter mycket debatt och kritik ändrade Teslas grundare Elon Musk något senare uppfattning och deklarerade i ett Twitter-uttalande under våren att detta inte är aktuellt, om inte genererandet av bitcoins sker med hjälp av el från förnybara energikällor.

    Och bilden av de så kallade ”bitcoin-miners” är inte entydigt negativ. Enligt en studie utförd av Cambridge University, där 280 företag i kryptobranschen i 59 länder undersöktes, uppskattades att 39 procent av företagen använde el enbart från förnybara energikällor till sin verksamhet.

    En annan aspekt, som lyfts fram i kryptoguiden.se, är att det finns ett antal kryptovalutor vars elförbrukning är långt mindre än den ledande enheten bitcoin. Kritiken mot den höga energianvändningen kan också sägas halta något, eftersom den borde jämföras med elförbrukningen som de existerande vanliga valutorna och deras omfattande infrastruktur alstrar.

    Kod röd: Klimatkrisen en katastrof för världshälsan

    Uttorkning, svält, infektionssjukdomar och översvämningar. Fortsatt politisk klimatpassivitet äventyrar miljontals liv, varnar läkare och forskare inför COP26. Det är många dystra fakta som redovisas i den årliga sammanställningen Lancet Countdown, men rapporten rymmer även några ljusglimtar.

    Lancet Countdown är en årligen återkommande sammanställning av klimatförändringarnas påverkan på den globala folkhälsan som publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet.

    Kräver politisk action

    Årets rapport är den sjunde i ordningen med i princip samma huvudbudskap som tidigare rapporter: stigande temperaturer har redan nu illavarslande påverkan på den globala folkhälsan och riskerar att tillsammans med andra hälsohot vända åratals av framsteg inom folkhälsa och hållbar utveckling.

    Samtliga indikatorer som forskarna använder pekar på oroande trender. De senaste sju åren har varit de hetaste sju åren någonsin och världen är redan nu 1,2 grader varmare med atmosfäriska koldioxidhalter 50 procent högre än under den förindustriella eran.

    Parallellt med den negativa utvecklingen, betonar rapporten, är världen dessutom inte på rätt väg för att klara uppvärmningsgränsen på 1,5 grader, och inte heller Parisavtalets gräns på två grader. Utan kraftfulla politiska beslut kommer klimatkrisens katastrofala hälsoeffekter förvärras de närmaste decennierna, menar rapportförfattarna.

    Minskad ojämlikhet en nyckel

    Klimatförändringarna dödar många människor, skadar hälsan för fler och påverkar försörjningen för ännu fler. Det handlar inte om någon diffus framtid, utan sker just nu, konstaterar forskarna.

    De ser en värld överväldigad av en pågående global hälsokris som ett resultat av covid-19 och där små framsteg gjorts för att skydda sin befolkning från de samtidigt förvärrade hälsoeffekterna av klimatförändringar. De konstaterar att klimatförändringarnas inverkan på hälsan redan innebär stora ekonomiska konsekvenser för alla länder, oavsett inkomstnivå. 

    För trots år av vetenskaplig rapportering om effekterna av klimatförändringar har ansträngningarna att bygga motståndskraft varit alldeles för långsamma och ojämlika, där låginkomstländer fortfarande har svårt att klara finansiering.

    Fortfarande har cirka tio procent av världens befolkning, varav tre fjärdedelar bor i Afrika söder om Sahara, inte tillgång till elektricitet för tjänster och 2,6 miljarder människor har inte tillgång till rent bränsle för matlagning.

    Samtidigt, menar författarna, har covid-19-pandemin avslöjat och förvärrat redan existerande ojämlikheter mellan hälsosystem och i befolkningars motståndskraft mot nödsituationer. Enligt dem är det ohållbart att fortsätta prioritera kortsiktiga ekonomiska intressen där de som är minst ansvariga för katastrofer oftast blir mest utsatta.

    Det är därför viktigt att hälsomyndigheter i olika länder hjälps åt med samordning och beredskap, till exempel genom övervakning av nya hälsorisker, utveckling och driftsättning av tidiga varnings- och svarssystem och ekonomiskt stöd till lågresursnationer och samhällen. Allra bäst blir effekten om man prioriterar de mest utsatta och satsar på att minska ojämlikheten. Ett sådant hälsosystem kommer inte bara minska klimatkrisens hälsoeffekter, utan även risken för framtida pandemier, argumenterar rapportförfattarna.

    Extremväder sker oftare och kostar mer

    Under perioden 1990 till 2020 ser forskarna en klart ökande trend i antalet väderrelaterade katastrofer, men antalet personer som drabbas är detsamma. Däremot kostar klimatkatastrofer allt mer, mer än 178 miljarder dollar bara under 2020 enligt rapporten.

    Bara under 2020 registrerades 242 klimatrelaterade extrema händelser. De senaste katastroferna ”är dystra varningar om att varje dag som vi försenar vårt svar på klimatförändringar blir situationen mer kritisk”, säger Marina Romanello, forskningsdirektör och huvudförfattare till rapporten, till Washington Post.

    De senaste åren har inneburit rekord i antalet dagar med extrem hetta som drabbar personer över 65 år. Under 2020 handlade det om 3,1 miljarder persondagar, nästan en fördubbling jämfört med det gamla rekordet. Det innebär att äldre och små barn – som är de mest sårbara grupperna för värme – nu utsätts för ungefär fyra fler extremt varma dagar per år än för en generation sedan, enligt Lancetrapporten.

    Värmeböljor på uppgång

    Sedan 2010 har sårbara samhällens utsatthet för värmeböljor ökat jämfört med perioden 1985 till 2005. Detta hänger ihop både med att värmeböljorna blivit fler och att antalet äldre personer ökar. Forskarna konstaterar att de värmerelaterade dödstalen också stiger bland personer äldre än 65 år. Under perioden 2014 till 2018 hade dessa ökat med nästan 54 procent jämfört med i början av seklet.

    Under 2019 var det nästan 350 000 äldre i världen som avled på grund av hetta och kostnaden för den värmerelaterade dödligheten globalt ökade med 6,7 procent mellan 2018 och 2019 bland 65 år och äldre.

    Extremvärme kan dessutom få stora ekonomiska effekter när hettan gör det svårare för människor att arbeta. Under 2019 förlorades sammanlagt 300 miljarder arbetstimmar i världen på grund av extrem värme. Det är 100 miljarder fler än för 20 år sedan.

    Rapporten tar även upp den tveeggade lösningen av användning av luftkonditionering för inomhuskylning mot ett varmare klimat.

    Å ena sidan kunde dess användning förhindra uppskattningsvis 195 000 värmerelaterade dödsfall bland människor i åldern 65 år eller äldre under 2019. Å andra sidan ger den upphov till utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, högre elbehov och värmeöar i städerna.

    År 2019 berodde uppskattningsvis 21 000 dödsfall på luftföroreningar från fossildriven el som används för luftkonditionering. Mellan 2000 och 2019 ökade den globala andelen hushåll med luftkonditionering med 57 procent och koldioxidutsläpp från användning av luftkonditionering med 61 procent.

    Bränder och luftföroreningar

    Det har även skett en markant ökning av bränder där 128 länder har upplevt en ökning av befolkningens utsatthet för bränder i skog och mark sedan millennieskiftet. I 114 länder ökade människors exponering för farliga skogs- och terrängbränder under perioden 2016 till 2019 jämfört med 2001 till 2004.

    Totalt sett utgör luftföroreningar den dödligaste klimatrelaterade orsaken med miljoner dödsfall årligen. Exponeringen för PM2,5 – de särskilt fina inandningsbara aerosolpartiklar som är skadliga för människors hälsa – har ökat över tid och är fem till tio gånger högre i Sydasien, Mellanöstern och Afrika än i exempelvis Nordamerika. 

    Kolförbränning är ansvarig för en tredjedel av den globala genomsnittliga temperaturhöjningen över förindustriella nivåer och nästan en halv miljon dödsfall från PM2,5-exponering under 2019. Men genom att minska utsläppen, investera i ren energi och finansiera anpassningsinsatser kan spara både pengar och liv, säger rapporten. Hälsofördelarna med att sluta använda fossila bränslen skulle vara värda flera biljoner dollar.

    Livsmedelsosäkerhet och köttkonsumtion

    De senaste decennierna har allt fler människor fått tillgång till mat och rent vatten. Men det kan vara på väg att förändras till det sämre.

    Under 2020 påverkades upp till 19 procent av den globala markytan av extrem torka; ett värde som inte översteg tretton procent mellan 1950 och 1999. Parallellt med torka påverkar varma temperaturer hur mycket vi kan odla av världens stora basgrödor – en minskning på sex procent för majs; tre procent för vintervete; 5,4 procent för sojabönor; och 1,8 procent för ris 2020.

    Samtidigt är livsmedelssektorn avgörande i klimatomställningen. Rika länders utsläpp per capita från livsmedelskonsumtion är avsevärt större jämför med låg- och medelinkomstländer, framförallt på grund av stort intag av rött kött. Samtidigt beräknas 842 000 dödsfall inträffat på grund av överdriven konsumtion av rött kött.

    Grogrund för infektionssjukdomar

    Rapportförfattarna ser med allt ökande oro för en ökning av klimatkänsliga infektionssjukdomar i en varmare värld. För även om socioekonomisk utveckling, och framsteg inom medicin har minskat den globala bördan för smittsamma sjukdomar kan klimatförändringar komma att undergräva dessa insatser, menar de.

    Stadigt stigande temperaturer, i kombination med förstörelse av arters livsmiljöer har tillsammans med globalisering gett infektionssjukdomar en chans att utvecklas och expandera. Stigande temperaturer har även lett till fler värmerelaterade sjukdomar, insekter som bär på tropiska sjukdomar har förökat sig och spridit sig mot polerna.

    Samtidigt ökar mängden växtpollen i luften och förvärrar astma och andra andningsförhållanden. Extrema översvämningar och katastrofala stormar har ökat risken för kolera och andra vattenburna sjukdomar.

    Förändrade miljöförhållandena ökar också risken för överföring av olika sjukdomsframkallande ämnen eller organismer. Antalet månader med miljömässigt gynnsamma förutsättningar för överföring av exempelvis malaria har ökat med 39 procent de senaste 70 åren i tätbefolkade höglandsområden i låginkomstländer som tidigare ansågs vara säkra för sjukdomen.

    Även infektionspotentialen för denguevirus, zikavirus och chikungunyavirus, som för närvarande främst påverkar befolkningen i Centralamerika, Sydamerika, Karibien, Afrika och södra Asien har ökat globalt jämfört med 1950-talet. De samtidiga och sammankopplade riskerna med extrema väderhändelser, smittsam sjukdomssjukdom och mat, vatten och ekonomisk osäkerhet överbelastar de mest utsatta befolkningarna.

    En positiv glimt

    Men allt är inte negativt. Lancet Countdown ser en glimt av positiv förändring genom flera lovande omställningstrender i årets data. Elproduktionen från sol och vind ökar samtidigt som investeringar i fossil energi minskar.

    Efterfrågan på förnybar energi beräknas dessutom öka med mer än åtta procent under 2021.

    Under det senaste året har världen även sett mer ambitiösa klimatmål från regeringar och företag än tidigare, och 73 procent av de nuvarande globala utsläppen täcks nu av utsläppsmål på nettonoll.

    Rapportförfattarna klargör dock att för att upprätthålla högst 1,5 graders uppvärmning detta århundrade måste årliga investeringar i ren energi minst tredubblas under 2020-talet. Därför ser de det som bekymmersamt att 77 procent av undersökta länder subventionerar fossila bränslen. Med nuvarande minskningstakt skulle det ta mer än 150 år för energisystemet att bli koldioxidneutralt.

    Grönare städer och bättre hälsokoll

    Under 2020 klassades globalt 27 procent av stadskärnorna som någorlunda gröna, vilket är en ökning från 14 procent 2010. Det råder dock en fortsatt stor ojämlikhet mellan rika och fattiga länder och inom länder. Rapportförfattarna menar därför att stadsplanering av grönområden är väldigt viktigt.

    Medvetenheten om hälsopåverkan av luftföroreningar har ökat under de senaste åren. Redan förra årets Climate Countdown rapport kunde se en ökning av förtroendet för hälsosektorn i stort och tydliga tecken på ett ökat engagemang för klimatfrågan inom sektorn. I 86 länder deltar nu meteorologer i planeringen av anpassningsåtgärder för att minska hälsopåverkan av klimatförändringarna.

    Mer klimathälsa i media och forskning

    Det har blivit lättare för människor att ta del av fakta om klimatkrisen genom massmedia. Nyhetsrapporteringen om klimatfrågan ökade exempelvis med 96 procent från 2018 till 2019. Rapportförfattarna betonar därför medias betydelse som viktig plattform för allmänhetens engagemang i klimatet.

    Under 2020 fortsatte den uppåtgående trenden med täckning av hälsa och klimatförändringar. Den ökande bevakningen gäller dock inte alla medier. Kinas stora dagstidning People’s Daily skrivs exempelvis forfarande mycket lite om hälsa och klimat.

    Det skrivs även avsevärt många fler vetenskapliga artiklar om kopplingen mellan hälsa och klimat och del i en tydlig trend.

    Den sista bästa chansen

    Rapportförfattarna menar att vi nu har ett oöverträffat tillfälle att säkerställa en hälsosam framtid för alla. För att förbereda sig för framtida hälsokriser är det därför viktigt att globala institutioner förbättrar nödberedskapen med hjälp av lärdomarna från covid-19-pandemin.

    Därför är det oroväckande att endast 14 procent av de fem miljarder dollar som godkändes till multilaterala finansieringsanpassningar för klimatförändringar globalt mellan 2018 och 2020 var relaterade till hälsa.

    För ett år sedan när förra årets upplaga av The Lancet countdown släpptes innebar det inga särskilda rubriker eller mediauppmärksamhet. I år lär det förhoppningsvis bli annorlunda. Årets Lancet Countdown om hälsa och klimatförändringar föregår nämligen FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow om cirka en vecka och efter ytterligare en extremsommar blir kopplingen mellan klimat och hälsa allt tydligare.

    Världshälsoorganisationen WHO släppte alldeles nyligen en specialrapport som kallade klimatförändringarna ”det enskilt största hälsohotet som mänskligheten står inför” och varnade för att dess effekter mer katastrofala och bestående än covid-19-pandemin.

    Lancet Countdown poängterar att passivitet kommer att bli dyrt. Redan i förra årets rapport var författarna tydliga med att pandemin kan liknas vid en liten våg i jämförelse med den tsunami som klimatförändringarna är. Nu är det upp till bevis för världsledarna i Glasgow.

    Rekordutsläpp av växthusgaser – kan hota Parisavtalet

    Nivåerna av växthusgaser var rekordhöga under förra året och ligger nu 50 procent över förindustriell nivå, enligt en ny WMO-rapport. Trenden har fortsatt under 2021 och riskerar nu försämra ekosystemens förmåga att absorbera koldioxid.

    Mängden växthusgaser i atmosfären nådde återigen ett nytt rekord förra året, med en årlig ökningstakt över genomsnittet 2011-2020. Den trenden har fortsatt under 2021, enligt en ny rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). De omfattande nedstängningarna under covid-19 pandemin förra året hade ingen märkbar effekt på halterna av växthusgaserna i atmosfären eller deras ökningstakt. Det blev enbart en tillfällig minskning i nya utsläpp.

    Koldioxid är den viktigaste växthusgasen då den står för cirka två tredjedelar av den uppvärmande effekten på klimatet. Dess utsläpp från mänsklig verksamhet kommer huvudsakligen från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion. Enligt WMO-rapporten Greenhouse Gas Bulletin nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer 2020 på 413,2 miljondelar, ppm, och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm.

    Källa: Scripps

    Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid som är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp.

    Under 2021 har koldioxidhalten i atmosfären nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Trenden är dessutom tydlig med en större ökning för varje år.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Även halterna av metan (CH4) och lustgas (N20) fortsätter att öka till nya rekordnivåer, enligt rapporten. Metan nådde förra året ett nytt rekord på 1 889 miljarddelar (ppb) och ligger nu 162 procent över förindustriell nivå. Lustgas uppmättes till 333,2 miljarddelar (ppb), det är 23 procent över förindustriell nivå.

    Metan står för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och de flesta mänskliga metanutsläppen kommer från tre sektorer: fossila bränslen, avfall och jordbruk. Enbart boskapssektorn svarar för 32 procent av alla metanutsläpp som orsakas av människor, medan olja och gas står för 23 procent, kolbrytning för 12 procent och deponier och avloppsvatten cirka 20 procent.

    Lustgas är ytterligare en kraftfull växthusgas som både är en växthusgas och en ozonnedbrytande kemikalie. Lustgas står för nästan sju procent av växthusgasutsläppen. Den släpps ut i atmosfären från både naturliga källor (cirka 60 procent) och från människans användning (cirka 40 procent).

    Rapporten varnar även för att ekosystemens förmåga att absorbera koldioxid kan komma att försämras allt mer. För så länge utsläppen fortsätter kommer även den globala temperaturen att stiga. Med tanke på koldioxidens långa livslängd kommer den redan observerade temperaturnivån att kvarstå i flera decennier även om utsläppen snabbt reduceras till nettonoll. Vid sidan av stigande temperaturer innebär detta fler väderextremer inklusive intensiv värme och nederbörd, issmältning, höjning av havsnivån och havsförsurning, åtföljd av långtgående socioekonomiska effekter.

    Utveckling är något som Meteorologiska världsorganisationens (WMO) generalsekreterare Petteri Taalas oroas av:

    Med den nuvarande ökningstakten av halten växthusgaser i atmosfären kommer vi att se en temperaturökning vid slutet av det här århundradet som ligger långt över målet i Parisavtalet att hålla den globala temperaturökningen på 1,5 till 2 grader högre än under förindustriell tid. Vi är långt ifrån att vara på rätt väg.

    Han menar därför att rapporten innehåller ett skarpt vetenskapligt budskap till klimatförhandlarna vid COP26. Ett budskap vi bara kan hoppas att de tar till sig.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,30 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 414,51 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,28 ppm. För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt IPCC:s senaste rapport nu ligger på runt 3 grader. Det var bland annat denna upptäckt som blev belönad med årets Nobelpriset i fysik.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Enligt Copernicus Climate Change Service (C3S) var september 2021 globalt sett den näst varmaste septembermånaden efter 2020. Skillnaden gentemot 2020 liksom 2016 och 2019 var dock liten och alla fyra åren ligger inom 0,08 graders marginal. De fyra varmaste septembermånaderna har inträffat de senaste 5 åren och trenden är tydlig.

    Källa: Copernicus

    Stor klimatnytta med mindre avverkning visar studie

    Nyttan för klimatet om avverkningarna minskar kraftigt är mycket stor – till och med om det innebär att mer fossila bränslen behöver användas. Det visar en ny studie som lär kasta ännu mer bränsle på den redan heta svenska skogsdebatten.

    Det är forskare vid Mittuniversitetet och Umeå universitet som i sin studie gjort jämförelser av koldioxidutsläppen vid olika avverkningsnivåer och även räknat in effekten av att ersätta fossila bränslen med bioenergi.

    Slutsatsen är att en ökning av dagens avverkningsnivå, 80 procent av den årliga tillväxten, skulle vara sämre ur klimatsynpunkt både i ett kort och långt perspektiv. Skogsindustrin pläderar starkt för att just öka avverkningstakten, bland annat med argumentet att detta skapar möjlighet att ersätta än mer av de fossila bränslena.

    Dock betonar forskarna bakom studien att skog som nått avverkningsålder ännu är så effektiv att suga upp koldioxid att den effekten överväger. Ett stopp för all avverkning fram till år 2045 skulle ge klimatvinster som överstiger samtliga andra utsläpp, framhåller man.

    När vi avverkar skog skapar vi en nettotillförsel av kol till atmosfären. Varje koldioxidmolekyl som tillförs atmosfären bidrar till uppvärmning, oavsett varifrån den kommer, säger professorn i ekologi och miljövetenskap i Umeå, Göran Englund, till DN.

    Forskarna bakom studien förnekar inte, skriver DN, att skogsbruk av svensk modell kan ge en sammanlagd positiv klimateffekt, men menar att den positiva balansen uppnås först på mycket lång sikt, cirka hundra år.

    Till skillnad från klimatvetenskapen, där nära nog fullständig konsensus råder om orsaken till den globala uppvärmningarna, är skogsforskarna väsentligt mer oense om hur skogsbruket bäst ska bedrivas ur klimatsynpunkt.

    Förespråkarna för det nuvarande kalhyggesbruket pekar på hundra år av noggrann skogstaxering som visar att kolförrådet ökat kraftigt i svensk skog under denna tid, samtidigt med att uttagen av biomassa också gjort det.

    Den motsatta uppfattningen, här exemplifierad i ett inlägg på DN-debatt, är att det är de korta perspektiven som måste prioriteras i skogsbruket och att de stora kalavverkningarna som leder till omfattande koldioxidutsläpp därför måste upphöra.

    Östersjön – vårt hotade hav

    Östersjön är ett unikt hav i miljökris. Sedan många decennier tillbaka präglas havet av föroreningar, övergödning, klimatförändringar och överfiske.

    Med sitt speciella läge och bräckta vatten är Östersjöns innanhav unikt. Salthalten varierar mycket och antalet arter därefter – i sydliga Kattegatt lever närmare tusen större marina arter och i norra Bottniska viken endast ett femtiotal. Arterna som lever i Östersjön har anpassat sig till de unika miljöerna, vilket gör dessa arter extra viktiga att bevara. Om en art skulle försvinna i Östersjön är det inte säkert att en annan art kan ta dess plats i ekosystemet.

    På grund av människans påverkan står vårt närmsta hav tyvärr inför många miljöutmaningar.

    Fiske

    Flera av Östersjöns fiskarter lever idag på bristningsgränsen, enligt stiftelsen BalticWaters2030. De senaste tio åren har fisken minskat i många områden, vilket ledde till att hela torskbeståndet kollapsade 2019. Sill och strömming visar idag liknande varningstecken, med ständigt minskade kvoter, magrare fiskar och tidigare förökning än förut. Sedan 70-talet har 80 procent av sillen i centrala Östersjön försvunnit. Läget är också ansträngt för många andra arter, där bland annat siklöja, ål, gädda och lax ligger på låga eller kritiska nivåer.

    Samtidigt fortsätter Sverige och de andra länderna runt Östersjön att bedriva fiske i havet, trots att både ekosystemen och samhällsekonomin skulle gynnas av att minska industrifisket. Fiskeindustrin använder ofta bottentrålning, som är en fiskemetod som skapar mycket stor miljöskada på på havsbotten och dess ekosystem. Störst skada gör de stora industritrålarna som tar upp enorma mängder fisk varje år.

    Av sju analyserade kommersiella fiskbestånd i Östersjön hade fem för hög fiskeridödlighet 2019, och fyra av dem ansågs vara utanför säkra biologiska gränser. Alla bestånd bedöms heller inte. 2019 saknades det bedömningar för ungefär 40 procent av bestånden. Det råder alltså stor osäkerhet om hur Östersjöns fiskpopulationer ens reproducerar sig, och om det fiske vi bedriver är långsiktigt hållbart. Mycket tyder på motsatsen.


    Mejla ministern! Det storskaliga industrifisket pressar Östersjöns ekosystem till bristningsgränsen. Det är inte hållbart att fortsätta överfiska hotade bestånd – nu måste fiskeripolitiken förändras. Högst ansvarig är Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. Låt henne få veta att Östersjön förtjänar bättre – skriv ett meddelande! Här hittar du mer information och mejladress.


    Föroreningar

    Östersjön kallas ibland världens mest förorenade hav. Utsläppen och miljögifterna kommer bland annat från jordbruk och ökad sjöfart. En del av föroreningarna är direkt giftiga, andra verkar långsammare genom att påverka fortplantningen hos växter och djur. Giftig båtbottenfärg, avfallsrester och oljespill är några av problemen.

    Sjöfarten bidrar dessutom med buller som stressar livet i havet, och har börjat installera miljöfarliga ”skrubbrar”. Skrubbrar renar fartygens luftföroreningar, men släpper i stället ut föroreningarna i havet med bland annat höga koncentrationer av tungmetaller.

    Övergödning

    Jordbruk och skogsbruk är de två största källorna till utsläpp av kväve och fosfor. När dessa ämnen läcker ut i Östersjön får havet ett överskott av näring som stör den naturliga balansen hos de marina växterna. Det leder till problem som algblomning, syrebrist och bottendöd.

    Trots att utsläppen av kväve och fosfor har minskat sedan 1980-talet är Östersjöns status fortfarande dålig, och vi är långt ifrån att nå miljömålen. Andra mänskliga aktiviteter som påverkar övergödningen är transporter och utsläpp av avloppsvatten.

    Ansträngningar har gjorts för att åtgärda de största utsläppskällorna, och i allt större utsträckning utgör numera de många små, diffusa källorna den värsta belastningen på Östersjön. Dåligt renade båtbottenfärger i känsliga skärgårdsområden är ett exempel på storskalig påverkan från många enskilda.

    Klimatförändringar

    Östersjön är det innanhav på jorden som värms upp allra snabbast av klimatförändringarna. När vattentemperaturer stiger, nederbörden ökar och isarna minskar påverkas livet i havet.

    Forskarna bedömer att arter som trivs i varmt vatten – som spigg och aborre – kommer gynnas, medan arter som gillar kallare vatten – till exempel vikaresäl – kan komma att helt slås ut. Samtidigt kommer både fiskar och fågelarter tvingas ändra sina rutter och beteenden för att anpassa sig efter det nya läget.

    Dessutom kommer problemen med övergödning bara att bli värre med högre vattentemperaturer.

    Läs mer


    Under hösten 2021 samarbetar Supermiljöbloggen med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.

    Afrikas glaciärer kan vara borta till 2040

    Afrikas tre glaciärer håller på att försvinna och torkan breder ut sig. Det rapporterar FN:s meteorologiska organ WMO i en specialrapport om den afrikanska kontinenten.

    Afrika är en världsdel som får oförtjänt lite uppmärksamhet i diskussionen om global uppvärmning. Därför var det välkommet att Meteorologiska världsorganisationen (WMO) med mindre än två veckor kvar till klimatmötet COP26 nyligen publicerade specialrapporten The State of the Climate in Africa 2020 för att tydligt påminna om att det är de som bidrar minst till den globala uppvärmningen som kommer att drabbas värst av effekterna.

    Extremvärmen smälter Kilimanjaro

    Kontinentens drygt 50 länder står nämligen för mindre än fyra procent av de de globala utsläppen av växthusgaser, men ändå riskerar upp till 118 miljoner extremt fattiga människor att utsättas för torka, översvämningar och ovanlig hetta på de afrikanska kontinenten 2030 – om inte tillräckliga åtgärder vidtas. I Afrika söder om Sahara kan klimatförändringarna ytterligare sänka BNP med upp till tre procent till 2050, enligt rapporten.

    Något som särskilt oroar forskare är att Afrikas glaciärer krymper snabbare än det globala genomsnittet. För närvarande täcks bara tre berg i Afrika av glaciärer – Kilimanjaro i Tanzania, Mount Kenya i Kenya och Rwenzoribergen i Uganda. Även om dessa glaciärer är för små för att fungera som större vattenreservoarer har de stor betydelse för turism och vetenskap. De afrikanska glaciärerna krymper mer än det globala genomsnittet och om det fortsätter på samma sätt kommer all is vara borta redan till 2040-talet. Mount Kenya väntas dessutom förlora sin glaciäris tio år före de andra bergsmassiven.

    Drabbar redan utsatta

    Enligt rapporten rankades 2020 som mellan det tredje och åttonde varmaste året någonsin för Afrika, beroende på vilken datauppsättning som används. Kontinenten har redan värmts upp snabbare än den globala medeltemperaturen. 

    Den trettioåriga uppvärmningstrenden för 1991–2020 var högre än för perioden 1961–1990 i alla afrikanska delregioner och betydligt högre än trenden för åren 1931–1960. Även havsnivåhöjningen sker snabbare här. WMO-chefen Petteri Taalas skriver redan i förordet till rapporten hur dessa förändringar har avspeglat sig:

    Under 2020 kännetecknades klimatindikatorerna i Afrika av fortsatt varmare temperaturer, accelererande havsnivåhöjning, extremt väder och klimathändelser, som översvämningar, jordskred och torka med förödande effekter som följd.

    Länder som redan påverkades svårt av den socioekonomiska hälsokrisen som covid-19-pandemin utlöste fick dessutom hantera ändrade nederbördsmönster, stigande temperaturer och mer extremt väder som bidrog till ökad livsmedelssäkerhet, fattigdom och förflyttning.

    Rapporten sätter fingret på den klimaträttvisa som måste styra samtalen och förhandlingarna i Glasgow om två veckor. Klimatkrisen är en global kris som vi alla måste hjälpas åt att motverka.

    Oljebolagen ljög – kände till klimateffekt redan på 70-talet

    Forskare visar i en ny studie att flera oljebolag redan för femtio år sedan kände till de katastrofala konsekvenserna av deras verksamhet. Sedan dess har de hållit tyst om kunskapen och aktivt motarbetat klimatpolitiska initiativ. 

    Genom att intervjua tidigare företagsledare och granska interna företagsdokument kan tre forskare i en ny studie konstatera att ett av världens största oljebolag, TotalEnergies, redan 1971 varnade sin personal för en katastrofal global uppvärmning orsakad av företagets produkter. 

    TotalEnergies fick enligt studien ännu mer information om konsekvenserna och sambanden på 1980-talet. Istället för att då varna allmänheten började de istället så tvivel om den vetenskapliga grunden för global uppvärmning.

    Först i slutet av 1990-talet beslutade man på företaget att offentligt acceptera klimatvetenskapen. Det hjälpte knappast – därefter har företaget fortsatt att motverka politiska beslut som hade kunnat minska människans klimatpåverkan. 

    I studien pekas även på att ExxonMobil, en annan av världens oljejättar, genom International Petroleum Industry Environmental Conservation Association (IPIECA), på 1980-talet samordnade en internationell kampanj för att bestrida klimatvetenskap och försvaga den internationella klimatpolitiken. 

    Avslöjandena har skapat reaktioner. Miljöorganisationerna Notre Affaire à Tous och 350.org har startat en kampanj under #TotalKnew som uppmanar offentliga myndigheter att ställa bolagen till svars samt stora banker att bryta sina band med dem. De skriver följande i ett pressmeddelande:

    Dessa avslöjanden ger bevis på att TotalEnergies och de andra olje- och gasbolagen har stulit dyrbar tid för att stoppa klimatkrisen. De allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna som vi nu upplever kunde ha undvikits om cheferna på Total för femtio år sedan hade bestämt att planetens framtid är viktigare än deras vinster.

    Vinner mest på att byta till elbil – men är minst positiva

    Ny undersökning visar att intresset för att byta till elbil är stort i Sverige. Minst intresse har de som kör mest, trots att det är storkörarna som har allra mest att vinna på att köpa elbil.

    SMB har tidigare skrivit om skiftet från bilar med förbränningsmotor till bilar som drivs på el. Elbilsförsäljningen går uppåt och allt fler snabbladdare placeras runtom i Sverige. Orsakerna till utvecklingen är både krav på snabbare klimatomställning och ekonomiska fördelar med elbilar kontra förbränningsmotorer.

    Skiftet märks även i den nya undersökningen genomförd av Skellefteå Kraft och Kantar Sifo som visar ett stort intresse för att skaffa elbil. Ungefär hälften av befolkningen kan tänka sig att köra en elbil inom de närmaste fem åren.

    Undersökningen visar också att de som är minst intresserade är de som kör mest bil. Det kan förvåna eftersom elbilar både har lägre klimatpåverkan i jämförelse med bilar som drivs med fossila bränslen, och kostar mindre att äga och köra.

    Svenskarnas attityd till elbil
    Bildkälla: Kantar Sifo & Skellfteå Kraft 2021

    Enligt undersökningen är det trots detta storstadsbor, och de som kör minst, som är mest positiva till att skaffa en elbil inom fem år. Medan de i mindre städer och orter, och som kör mest, är minst positiva. Det menar Skellefteå Kraft är en ologisk snedfördelning.

    Vi ser att sättet man kör på i mindre orter eller som barnfamilj passar elbilen som fordon. Det är relativt korta sträckor till träning eller butiken men mer frekvent än i storstäder. I takt med att vi bygger ut publik laddning runt om i Sverige tror vi fler i de här grupperna kommer upptäcka att elbilen både är bättre för klimatet och billigare för plånboken, säger Patrik Grantås, affärsområdeschef marknad och innovation på Skellefteå Kraft. 

    Under 10 procent av de svarande uppger att de inte kommer skaffa en ny bil alls de kommande åren.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.