Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Produkter med farliga kemikalier felmärks

    Nästan hälften av blandningar som innehåller farliga kemikalier har felaktiga varningsetiketter enligt Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Den senaste granskningen hittade ännu mer bevis på att industrins efterlevnad av kemikalielagstiftningen brister.

    Undersökningen genomfördes i 29 länder, där totalt 1620 företag och 3391 produkter granskades. De testade produkterna var bland annat tvätt- och rengöringsprodukter, färger och luftfräschare.

    • 44 procent av kemiska blandningar som finns på den europeiska marknaden var i strid med minst en aspekt av kemikalielagstiftningen.
    • Av de testade blandningarna var 17 procent felaktigt klassificerade, vilket innebär att märkningen också var fel, säger Erwin Annys, enhetschef hos ECHA.
    • En tredjedel av blandningarna märktes felaktigt, och en liknande andel säkerhetsdatablad visade sig inte uppfylla kraven.

    ”I de flesta fall betyder detta att de riskhanteringsåtgärder som måste vidtas för att respektera arbetstagarnas, konsumenternas och miljöns säkerhet inte heller är lämpliga för att garantera säker användning,” säger Annys.

    Även för de allra farligaste ämnena (t.ex. cancerframkallande och reproduktionstoxiska ämnen) brast nästan en av tio i lagkraven.

    För biocider (ämnen som inkluderar desinfektionsmedel, konserveringsmedel och kemikalier för skadedjursbekämpning) saknade 7 procent av produkterna på marknaden giltigt godkännande.

    ECHA kräver att industrin satsar mer på att få till rätt klassificering och märkning för blandningar.

    Bara för några veckor sedan rapporterade ECHA att en stor majoritet av företagen i Europa misslyckades med att informera sina kunder om farliga kemikalier i sina produkter.

    Franskt lagförslag kan förbjuda Black Friday

    Parlamentet tar snart ställning till ett förslag om att förbjuda köphysterins största högtidsdag. Syftet är att motverka onödig konsumtion.

    Efter massiva protester utanför varuhus och butiker kan Black Friday bli ett minne blott i Frankrike. En grupp parlamentariker vill nu förbjuda köpdagen, rapporterar CNBC.

    Den tidigare franska miljöministern Delphine Batho föreslår att Black Friday-reklam ska klassas som ”aggressiv kommersiell verksamhet”, och därmed hamna under redan existerande lagstiftning. Det skulle kunna innebära upp till två års fängelse och 500 000 euro i böter om man struntar i förbudet. Förslaget ska tas upp i parlamentet senare under december.

    Under Black Friday, som ursprungligen kommer från USA, ökar konsumtionen över hela världen med drygt 660 procent. I Sverige konsumerar vi femdubbelt så mycket under Black Friday som en vanlig dag.

    SMB har tidigare uppmärksammat att Frankrike ligger i framkant när det gäller konsumtionsfrågor. Sedan 2015 är det förbjudet för affärer att slänga osåld mat. Ett liknande förbud för förstöring av osåld elektronik och kläder röstades igenom i somras.

    Landet har dessutom en lag mot planerat åldrande, vilken just nu prövas i rätten. Det kan bli världens första dom mot företag som medvetet tillverkar produkter som går sönder eller behöver bytas ut i förtid.

    Utdöendet av fågelarter sker fem gånger snabbare än tidigare trott

    Fågelarter dör ut mycket snabbare än vad forskare tidigare kunnat beräkna. Det visar en ny studie.

    Forskare talar allt mer om att vi befinner oss i ett sjätte massutdöende och de senaste åren har ett flertal forskarrapporter varnat för den pågående massdöden bland insekter och småkryp. I Tyskland har den samlade mängden av alla insekter som har fångats på drygt 60 platser över landet minskat med 75 procent på knappt 30 år. Det har även visats att 40 procent av antalet insekter globalt är utrotningshotade. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt kan insekterna vara helt försvunna om bara 100 år.

    Precis hur fort arter dör ut har varit svårt att bestämma, eftersom utdöendet bara är ett sista steg i en lång process där en art blir allt mer sällsynt med tiden. Skattningar på utrotningstakten har hittills baserats på de arter som redan försvunnit. När människan dessutom alltmer breder ut sig på jorden ökar arters utdöendetakt.

    I en ny vetenskaplig studie har nu forskare gjort en mer noggrann skattning av hur fort fågelarter dör ut. De baserade sin skattning på förändringar i internationella naturvårdsunions IUCNs Röda lista från 1988 till 2016. Det skriver forskning.se om.

    Genom att använda sig av matematisk matrisberäkning har forskarna kunnat räkna ut hur fort arter dör ut just nu. Det sker fem gånger fortare än tidigare beräkningar visade, och ungefär 1 000 gånger snabbare än innan moderna människans påverkan.

    Studien visar också hur effektiva insatser har varit för att bevara biologisk mångfald. Genom att jämföra med arter där bevarande insatser inte hade satts in kunde forskarna räkna ut att riktade insatser har minskat utdöende med minst 40 procent. Förhoppningsvis kan denna typ av forskningsresultat leda till att vi framöver kan se större satsningar på bevarande insatser för att värna den biologiska mångfalden.

    Köpstopp ger ett större välmående

    KTH-forskaren Åsa Callmer har gjort fallstudier på svenskar som har haft ett köpfritt år och sett att välmåendet har förbättrats.

    De som haft köpstopp har känt ett större välmående, utan att känna något sug för att gå tillbaka till shopping-livet. Det visar fallstudier gjorda av KTH-forskaren Åsa Callmer.

    Det är i linje med två andra studier som visar att konsumtion gör oss olyckligare.

    Åsa Callmer säger till DN-läsarna att en jul utan konsumtion inte behöver vara fri från julklappar.

    Här är Sveriges nya handlingsplan för att nå klimatmålen

    I dag presenterades Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan, som ska staka ut vägen för hur vi praktiskt uppnår klimatmålen. I sin nuvarande form kommer den dock inte räcka hela vägen, säger Isabella Lövin.

    Alla länder, företag och människor behöver minska sina utsläpp av växthusgaser snabbt. Men Sveriges utsläpp minskar alldeles för långsamt. Den oro som uttrycks av såväl forskare som av de miljontals unga som skolstrejkar är befogad och förpliktigar, skriver regeringen i en debattartikel.

    Övergripande föreslår regeringen att integrera klimatet i alla relevanta politikområden, genom att:

    • tillsätta en utredning för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
    • se över samhällsmålen och justera dem vid behov så att de ligger i linje med klimatmålen.
    • analysera konsekvenser för klimatet för alla politiska förslag där det är relevant.

    Dessutom innehåller handlingsplanen också 132 åtgärder, reformer och satsningar. Bland annat ska mål för flyget, sjöfarten och konsumtionens klimatutsläpp införas.

    Riksdagens mål om klimatneutralitet till år 2045 kommer inte att nås genom handlingsplanen, säger Isabella Lövin. Målet innebär att utsläppen ska minska med 85 procent jämfört med 1990 års nivå.

    ”De totala utsläppen av växthusgaser år 2045 bedöms i scenarier med beslutade styrmedel vara 31-41 procent lägre än år 1990”, skriver Naturvårdsverket i sitt underlag till handlingsplanen.

    Världen står inför en klimatkris som hotar grunderna för vårt samhälle. De beslut vi tar nu är avgörande för planeten och för kommande generationers möjlighet att leva ett gott liv, skriver Isabella Lövin och Ibrahim Baylan i debattartikeln.

    Regeringen föreslår i handlingsplanen självklara grunder för att nå klimatmålen, men det är talande att vi fortfarande är för långt bort politiskt för att kunna föreslå tillräckliga åtgärder.

    Reaktionerna har varit samstämmiga, där bristen på tillräckliga satsningar lyfts samtidigt som fortsatta satsningar på klimatskadlig verksamhet kritiseras.

    – Vi hade hoppats att regeringen skulle komma med skarpa förslag som förhindrade fortsatta investeringar i klimatskadlig verksamhet och en tydlig plan för hur klimatskadliga subventioner ska fasa ut, säger vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm.

    Den liberala tankesmedjan Fores är inne på samma linje.

    – Att regeringen behandlar klimatfrågan med det allvar och breda politiska uppslutning som krävs är välkommet. Med handlingsplanen har vi tagit ett viktigt steg mot den ambitiösa klimatpolitik som krävs. Det är däremot oroande att regeringen inte gjort någon konsekvensanalys på huruvida planen kommer nå 5-8% utsläppsminskningar per år, i enighet med vad Klimatpolitiska rådet bedömer som nödvändigt, säger Mette Kahlin McVeigh, chef för Fores Klimatprogram.

    Även Naturskyddsföreningen oroas av bristfälliga satsningar under knapp tid.

    – Om de svenska klimatmålen ska nås måste utsläppen minska med nästan lika mycket under denna mandatperiod som de har gjort sammantaget under de senaste 30 åren. Vi välkomnar därför klimathandlingsplanen, som innehåller en lång rad viktiga förslag på ny politik för att hantera situationen. Samtidigt är vi oroliga för att tiden för genomförande är mycket knapp. Nu måste fokus ligga på att snabbt sjösätta de förslag som läggs fram i planen och samtidigt klimatsäkra kommande budgetar. Inte en enda krona av skattebetalarnas pengar, varken direkt eller indirekt, får gå till att fortsätta förbränna fossila bränslen, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

    Går årets dumhet till Deutsche Bahn?

    Greta Thunberg postar en bild från ett tåg. Därifrån eskalerar det snabbt.

    Greta Thunberg är på väg hem från klimattoppmötet i Madrid, och som vanligt reser hon via tåg. På sin Twitter postar hon en bild från när hon sitter på tåggolvet, och skriver att hon äntligen är på väg hem.

    Inget konstigt, kan man tycka. Men Deutsche Bahn väljer att svara tonåringen med en tweet som fullkomligt övermatat trollen.

    ”Kära #Greta, tack för att du stöttar oss järnvägsarbetare i kampen mot klimatförändringar! Vi var glada över att du var med oss på ICE 74 på lördagen. Och med 100 procent grön el.

    Det hade varit ännu trevligare om du också hade rapporterat hur vänligt och kompetent du blev bemött av vårt team på din plats i första klass. #Greta”, skriver järnvägsoperatören på tyska.

    Om man följt Greta vet man att konspirationsteorier och hat följer henne vart hon än går. På grund av Deutsche Bahn har Greta Thunbergs tågtweet i skrivande stund snart fått 12 000 kommentarer, där många är hatiska. Där kan man redan ana att den fabricerade historien om att Greta fotades på golvet trots sin biljett i första klass nu aldrig kommer att dö.

    På grund av stormen blev hon tvungen att gå ut och förklara att hon satt på golvet då ett tåg hade tagits ur trafik, och att det självklart inte var något problem för henne.

    Men konspirationsteoretikerna slutar inte för att Greta påstår något, då de gärna tror att bilden är ett montage skapat av hennes PR-team.

    Nu har journalister på DN som reste samma tåg som Greta gått ut och bekräftat hennes historia – något som Deutsche Bahn ännu valt att inte göra. Sedan järnvägsoperatörens tweet har det snart gått 1,5 dygn av tystnad, där hatiska kommentarer mot Greta fortsätter att strömma in. SMB har också försökt nå presstalespersonerna för DB utan resultat.

    Först och främst borde en järnvägsoperatör fråga sig varför en person med förstaklassbiljett sitter på golvet. Om de istället känner sig kränkta av en golvsittarbild borde de ta ett djupt professionellt andetag innan de skickar iväg en ogenomtänkt tweet.

    Om de misslyckas, och i sin irritation av misstag hänger ut en person så att hon möts av konspirationsteorier och hat, borde de snabbt gå ut och försöka minimera skadan. Det är det minsta de kan göra.

    Inget av detta har Deutsche Bahn lyckats med – trots allt som Greta Thunberg gjort för att lyfta tågresandet.

    Greta har varit en av tågvärldens främsta förespråkare. Tillsammans med andra organisationer har hon lyft och stöttat hållbart resande med en sådan succé att järnvägsoperatörer runt om i Europa nu storsatsar för att möta den ökade efterfrågan. 2018 spred sig ”the swedish flygskam” över världen samtidigt som försäljningen av Interrailbiljetter i Sverige ökade med 45 procent.

    Den nya efterfrågan har lett till att Snälltåget nu ökar nattågen Malmö-Berlin med 150 procent, medan SJ samtidigt satsar på nya platser och bättre anslutningar till Europa.

    Greta, som sitter på golvet utan att klaga och dessutom ser trängseln som positiv då den tyder på ökad efterfrågan, borde verkligen hyllas som en hjälte av Deutsche Bahn. Alltså totala motsatsen till vad som hänt här.

    På SMB har vi lyckats samla många dumheter under året, men i slutspurten kan järnvägsoperatören ha ryckt in och knipit förstaplatsen för årets dumhet.

    Läs alla våra dumheter och bedöm själv här

    Bergsgorillorna återhämtar sig

    På några decennier har bergsgorillorna fördubblats, till dagens 1063 individer.

    I en ny inventering har bergsgorillorna i Virungabergen och Bwindiparken räknats.

    – Ökningen är ett resultat av ökat skydd för gorillorna och bättre samarbete mellan länderna. Stödet från lokalbefolkningen och inkomsterna från turismen har också växt. Parkerna övervakas mer effektivt och viltsnaror plockas bort, säger WWFs Afrikaexpert Allan Carlson.

    Virungabergen delas mellan Rwanda, Uganda och Kongo, och Bwindi nationalpark ligger i Uganda. I Virungabergen hittades 604 djur, och i Bwindiparken 459 djur.

    Totalet på 1063 individer är en ökning med 59 individer sedan inventeringen 2018.

    Bergsgorillorna är nu den enda människoapa vars population i världen ökar, men trots framgångarna är hoten kvar. Trycket på skogen ökar på grund av befolkningstillväxt och ekonomiska intressen som vill exploatera olja och metaller. Samtidigt finns jakt kvar, medan sjukdomar som ebola har dykt upp som ett nytt hot.

    Nyheten är ett tecken på att åtgärder behövs – och fungerar.

    – Den positiva nyheten visar att långsiktigt samarbete kan bidra till att rädda en utrotningshotad art, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

    Länsstyrelsen säger ja till Preemraff – om nollutsläpp 2040 garanteras

    Länsstyrelsen i Västra Götaland kräver nu att utsläppen av koldioxid från Preemraff ska vara nere på noll till 2040, rapporterar Expressen. Samtidigt ger de okej till ökade utsläpp under en tid.

    Idag har länsstyrelsen lämnat sitt yttrande till Mark- och miljööverdomstolen i det omdebatterade fallet om Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil.

    Preemraff måste garantera nollutsläpp till 2040 från sin verksamhet för att få tillstånd, skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande.

    I praktiken innebär det dock att utsläppen skulle kunna öka under ett antal år.

    – Vi godtar att utsläppen ökar under en viss tid, eftersom det öppnar för teknikutveckling och en övergång till förnybara råvaror och förnybara bränslen som bidrar till samhällets transportomställning, säger Monique Wannding, chef på Länsstyrelsens enhet för miljö- och klimatsamverkan.

    Turerna kring Preemraff har lett till att frågan nu ligger på regeringens bord. Det återstår att se vilken effekt länsstyrelsens yttrande får.

    Texten uppdateras.

    COP25 blev ett misslyckande

    De två veckor långa klimatmötet slutade med att många viktiga frågor sköts upp. I sista stund räddades skrivningar om höjda ambitioner, men mötet lämnar en bitter bismak inför nästa års möte i Glasgow.

    ”Oerhört irriterad och besviken”. Så beskrev klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) känslorna efter att klimattoppmötet i Madrid avslutats, rapporterar DN.

    Trots två dygn av extraförhandlingar och nattmangling sköts de viktiga besluten upp till mötet i Glasgow 2020. Förhandlingarna skulle egentligen avslutats på fredagen, men det kunde tidigt konstateras att länderna stod alldeles för långt ifrån varandra för att få till ett avtal i tid.

    Delegater vittnar om riktigt dålig stämning under förhandlingarna. Framför allt pekas USA, Australien, Brasilien och Saudiarabien ut för att ha försvårat samtalen. Enligt Isabella Lövin har USA:s beslut att lämna Parisavtalet ökat misstron mellan länder.  

    ”När USA och EU drev frågan tillsammans fanns en trovärdighet så att man kunde få med sig andra länder. Nu när USA har lämnat blir EU ganska ensamt om att försöka övertyga om att det här kan genomföras på ett bra sätt och att det finns pengar och resurser så att även de mest sårbara utvecklingsländerna kan klara av att hantera klimatkrisen”, säger Lövin till SVT.

    Sent löfte om höjda ambitioner – men flera knäckfrågor saknar lösning

    En av de viktigaste frågorna som förblir olöst handlar om hur handeln med utsläppsrätter ska gå till. Flera parter, däribland EU och Sverige, har haft inställningen att hellre inget avtal om artikel 6 än ett dåligt, eftersom det skulle riskera att underminera hela Parisavtalet. Även problemet med finansiering av förluster och skador, något som varit särskilt viktigt för utvecklingsländer, skjuts upp till nästa år.  

    Mötet resulterade dock i några positiva nyheter. Efter många om och men fick man till slut med en relativt stark skrivning om att alla länder behöver höja sina nationella klimatambitioner till mötet nästa år.

    Över sjuttio länder, den informella alliansen för högre ambitioner, har redan bekräftat att de kommer leverera bättre klimatplaner i Glasgow. Bland annat meddelade EU sin nya gröna giv, där man lovar att bli världens första klimatneutrala världsdel 2050. Under mötet har dessutom många företag och andra aktörer kommit med nya klimatlöften, vilket ger hopp för framtiden.

    ”Succé för fossilindustrin”

    Reaktionerna på mötet har framför allt varit besvikelse. Nedan följer några kommentarer:

    ”COP25 var en succé för fossilindustrin. Deras intressen har vunnit, genom att effektivt blockera förhandlingarna och underminera slutresultatet.” säger May Boeve, 350.org.

     “Jag har deltagit vid klimatförhandlingarna sen de startade 1991. Men jag har aldrig förut har sett en så gigantisk klyfta som här i Madrid mellan vad vetenskapen kräver och vad förhandlingarna levererar”, säger Alden Meyer, Union of Concerned Scientists.

    ”Trots att 2019 varit ett år av mobilisering och engagemang utan motstycke för att öka ambitionerna i klimatpolitiken har ministrarna från världens länder nu lämnat klimatmötet i Madrid utan löften om att skruva upp sitt klimatarbete. Det sätter en stark press på EU och alla länder med stora utsläpp att så tidigt som möjligt under nästa år lägga fram uppdaterade klimatåtaganden i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till 1.5 grader”, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

    ”Vi kom till COP25. Vi protesterade. Men förstörarna fortsatte manipulera systemet. Vi borde lägga skulden där den hör hemma: hos systemet som skapade den här röran, fossilindustrin och de regeringar den styr”, säger Vanessa Nakate, 23, grundare av Youth For Future Africa.

    “Det har funnits klimatledarskap på COP25, men det har inte kommit från regeringarna. Det är klimatrörelsen som kommer förändra världen. Rika länder har under press från fossilindustrin blockat alla försök till rättvis och riktig handling. Kvinnors, urfolks och ungas roster fortsätter exkluderas. Vi kommer aldrig tjäna på förstörelsen av planeten och våra samhällen. Det är därför vi fortsätter vara starka, mer enade och vakna än någonsin”, säger Angela Valenzuela, 25, Fridays for Future Chile.

    Här har SMB skrivit mer om vad COP25 handlade om. Vill du veta mer om den internationella klimatpolitiken? SVT har en bra sammanfattning av 25 års klimatförhandlingar och hur den internationella utsläppsstatistiken ser ut.

    10 miljoner hektar skog ska skyddas i Centralamerika

    I samband med COP25 i Madrid lovar åtta centralamerikanska länder att skydda och återställa de fem största skogarna i regionen.

    Som en del i regionens nya klimatplan ska tio miljoner hektar skog skyddas till 2030. Samtidigt ska 500 000 hektar förstörd skog återställas, rapporterar Wildlife Conservation Society. Målet är att jordbruks- och skogssektorn ska bli klimatneutral 2040.

    De stora skogarna, som återfinns i bland annat Mexiko, Honduras och Guatemala, är livsmiljöer åt mängder av djur och växter varav flera är utrotningshotade. Skogarna står dessutom för över 50 procent av regionens naturliga kolinlagring.

    Morden på miljöaktivister ökar

    De senaste åren har situationen förvärrats för de som engagerar sig mot miljöförstöring och för klimaträttvisa runtom i världen. Särskilt utsatta är de aktivister och sociala ledare som motsätter sig storföretags investeringar.

    Mellan 2017 och 2018 kunde FN styrka att 431 mord på sociala ledare, journalister och fackligt aktiva begåtts i 41 länder jorden över. Detta är en ökning från sju fall i veckan till åtta jämfört med föregående år.

    Så många som 77 procent av offren hade varit engagerade i frågor rörande klimat och miljö, markanvändning och/eller urfolksrättigheter. Detta framkommer i en ny rapport som Swedwatch och ett antal svenska civilsamhällsorganisationer gemensamt tagit fram.

    Över hälften av morden skedde i Latinamerika, men även i asiatiska länder som Filippinerna och Indien ökar antalet mördade aktivister.

    De som protesterar eller på andra sätt kämpat mot storföretag utsätter sig för särskilt stora risker. Flest mordfall kopplas till engagemang riktat mot jordbruksföretag, gruvföretag och företag som sysslat med förnyelsebar energi, i den ordningen.

    Ett grundproblem som pekas ut i rapporten är att stora företag investerar i lokalsamhällen utan deras medgivande, utan att ta hänsyn till de boendes intressen och på sätt som riskerar att skapa eller förstärka redan existerande konflikter. 

    Att våldet sedan kan begås bygger till hög grad på bristande rättssystem, korruption och andra strukturella problem i värdländerna.

    Mord är såklart den mest extrema konsekvensen som följer på social aktivism i dessa länder och föregås nästan alltid av arresteringar, stämningsansökningar, misshandel, hot om våld och/eller andra former av trakasserier.

    I rapporten har Swewatch inkluderat utdrag ur intervjuer med utsatta aktivister, varav flera har tvingats gå i exil. En av dem är Milena Florez, en colombiansk aktivist från Rörelsen för Levande Floder. Hon säger att situationen för aktivister i hennes region försämrats sedan fredsavtalet slutits i landet.

    – Många av mina kollegor har blivit mördade, berättar hon.

    – Det känns så sorgligt. Vi försöker försvara naturen som tillhör oss alla och de hotar oss bara för att vi säger sanningen.

    Ny grön giv ska göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel

    Både hyllning och kritik när EU ökar sina klimatambitioner med presentationen av en ny grön giv och målet att nå klimatneutralitet till år 2050.

    Detta är EU:s månlöfte för klimatet.

    I veckan presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den europeiska gröna given (European Green Deal) och passade då på att jämföra satsningen med månlandningen. Målet med satsningen är att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050, något som EU-länderna enades om dagen efter att den gröna given presenterats. Enbart Polen ställde sig utanför överenskommelsen, eftersom landet inte anser sig kunna nå målet.

    Den gröna given beskrivs som ett långtgående åtgärdspaket för att starta en hållbar grön omställning som både allmänhet och näringsliv kan dra nytta av. För att komma dit ska det ske en sällan skådad satsning för att uppnå stora utsläppsminskningar, investeringar i spetsforskning och innovation och bevarande av den biologiska mångfalden i EU.

    Rent konkret kan det innebära fler laddningsstationer för elbilar, utbyggt järnvägsnät, fler träd planterade samt skärpta klimatmål för 2030 och 2050. Dagens mål, att utsläppen av växthusgaser till 2030 ska ha gått ned med 40 procent (från nivåerna 1990), ska skärpas till en neddragning med 50 procent, med sikte på 55 procent.

    För att uppnå detta vill EU-kommissionen mobilisera 100 miljarder euro, över 1 000 miljarder svenska kronor med dagens valutakurs, för 2021–2027. Pengarna ska bland annat investeras i de regioner som påverkas mest ekonomiskt och socialt av omställningen.

    Den gröna given har dock både kritiserats och hyllats i förväg och reaktionerna efter dess lansering är fortfarande lika starka, främst från Europaparlamentets vänsterledamöter och gröna gruppen. 

    Dessa menar bland annat att utsläppsmålen är otillräckliga och att det krävs minst 65–70 procents utsläppsminskning för att EU ska kunna leva upp till Paris­avtalet. En annan kritik är att fokus borde ligga på att skydda konsumenten och inte företagens innovationer.

    Nyligen presenterade även EU-kommissionens klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans nya planer på att länder som inte lever upp till Parisavtalets krav på att minska sina koldioxidutsläpp ska kunna få en straffskatt vid import till EU.

    Frågan är om EU nu kan utgöra motor för andra initiativ nu när de stora utsläppsländerna kritiserats för att vara ovanligt passiva under COP25 i Madrid och till och med anklagats för att sabotera.

    Vad din kommun borde göra för klimatet

    ”Forskarna är eniga, och tydliga: För mänsklighetens skull behöver alla göra allt som går för att bromsa den globala uppvärmningen”. Det skrev Klimatkommunerna samtidigt som de samlade tio punkter som alla kommuner borde besluta om – nu.

    Kommunerna har en central roll för att Sverige ska kunna minska utsläppen och hålla klimatmålen. Det är där utsläppen sker. Men arbetet går ofta långsamt.

    Är du politiker, eller har du möjlighet att som kommuninvånare skicka in ett medborgarförslag? Då kan du utgå från Klimatkommunernas lista med tio punkter som alla kommuner borde göra:

    • Ersätt fossila bränslen med förnybara drivmedel
      Utsläpp från de fordon som kommunkoncernen äger och leasar minskas enkelt genom bränsle- och fordonsbyte. Börja med att se över vilka fordon som finns och vad de tankas med. Sätt upp ett mål om att fasa ut de fossila bränslena från kommunens verksamhet, och bilda en fordonsgrupp som tar fram en handlingsplan.
    • Gör det lätt att resa rätt
      Ta beslut om en resepolicy för klimatvänliga tjänsteresor, parallellt med att ni genomför åtgärder som går i linje med policyn. På så sätt blir det lätt för anställda att göra rätt. I resepolicyn rangordnas vilka färdsätt de anställda ska välja för olika typer av resor. Åtgärder som underlättar klimatvänligt resande enligt policyn kan exempelvis vara att inrätta en cykelpool, att erbjuda kollektivtrafikkort eller att se över pris och tillgång på parkeringsplatser.
    • Klimatväxla kommunens tjänsteresor
      Inför ett system för klimatväxling av kommunens tjänsteresor för att premiera hållbara resval och uppmuntra lokala klimatåtgärder. När en politiker eller tjänsteperson reser med flyg eller egen bil i tjänsten, läggs en klimatväxlingsavgift på resans pris. Pengarna samlas i en fond som finansierar åtgärder för hållbart resande.
    • Styr pengarna rätt
      Alltfler kommuner inkluderar finanserna i sitt klimatarbete genom att styra sina kapitalplaceringar bort från fonder och bolag med anknytning till fossilindustrin. Även i sin skuldförvaltning kan kommuner göra klimatnytta, genom att låna pengar till klimat- och miljöprojekt i gröna obligationer. Kommuner som satsar på hållbara finanser berättar att de får mycket positiv uppmärksamhet för sitt arbete och att de blir mer attraktiva för investerare.

      Klimatkommunerna har också tagit fram fyra rekommendationer som handlar om 1) Fossilfria investeringar, 2) Att premiera bolag med lågt CO2-avtryck, 3) Lösningsbolag och omställningsbolag och 4) Påverkansarbete.
    • Ställ krav på förnybar el
      Se till att kommunkoncernen bara köper och använder el från förnybara energikällor. Nästan alla medlemmar i Klimatkommunerna ställer krav på 100 procent förnybart när de upphandlar elavtal.
    • Sätt solceller på kommunens byggnader
      Utnyttja kommunens tak för att tillverka närproducerad energi för bostäder och verksamheter. Många kommunala bostadsbolag satsar på lokal mikroproduktion av sol- och vindel, vilket uppskattas av hyresgästerna. Det är en konkret klimatåtgärd som syns tydligt och ofta leder till positiva möten och samtal.
    • Energieffektivisera och spara pengar
      Genomför en kartläggning av kommunkoncernens fastighetsbestånd för att få koll på hur och var i varje byggnad energin förbrukas. Hur ska tvättmaskiner, lampor och utrustning användas för att så lite energi som möjligt förbrukas? Hur görs renoveringar för att energieffektivisera så mycket som möjligt? Att inventera nuläget och därefter genomföra åtgärder vid utbyte av maskiner och renoveringar kan ge stora besparingar, både på energi och ekonomi. Involveras hyresgästerna så att de förändrar hur de använder energi, görs ytterligare besparingar.
    • Återbruka era möbler
      Satsa på kvalitet vid upphandling och inköp. Då höjs ofta produkters livslängd och den totala konsumtionen minskar. Kommunens verksamheter gör dagligen val som kan bidra till ett resurseffektivt samhälle med fler cirkulära flöden. Ett enkelt sätt är att kommunens verksamheter byter möbler med varandra.
    • Satsa på maten
      Mat står för en betydande del av människans klimatpåverkan och kommuner har som inköpare och utbildare en nyckelroll för att nå en hållbar livsmedelsproduktion, lokalt och globalt. Samarbete och kommunikation är ledord. Med en öppen och tydlig dialog mellan måltidspersonal, pedagoger och matgäster skapas engagemang och inflytande. På så sätt går det lättare att minska matsvinnet, laga mer mat från grunden, laga mer vegetariskt och servera salladsbord i säsong. Vilket i sin tur ger ekonomiskt utrymme att upphandla och köpa in mer ekologiska råvaror och att när kött serveras, så är det svenskt och ekologiskt.
    • Ta hjälp av barnen
      Klimatoro och omställning till ett hållbart samhälle rankas högt av barn och unga när de listar vår tids största utmaningar – hur ska deras värld se ut i framtiden? Se till att fånga upp barnens idéer på hur kommunen kan utvecklas genom forum där barns synpunkter fångas upp. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att ge elever redskap att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt. Det finns en mängd tips och material som hjälper lärare att lyfta hållbar utveckling i just deras ämne.

    Listan presenteras närmare på Klimatkommunernas hemsida, tillsammans med fler tips och exempel.

    Fördelarna med det förnybara äts upp av ökad energianvändning

    Ny forskning indikerar att vi inte påbörjat någon energiomställning, utan fortfarande sitter fast i en energiproduktionsökning.

    Fossila bränslen fortsätter dominera energiförsörjningen. Produktionen av förnyelsebar energi ökar visserligen stort, men främst i absoluta tal.

    Enligt ny forskning är det nämligen inte så att de nya energikällorna byter ut de gamla i någon större utsträckning. Snarare fungerar förnyelsebara bränslen som ett komplement till fossila bränslen, eftersom efterfrågan på energi fortsätter stiga globalt.

    Samma sak gäller för fossilgas, som ofta hävdats vara ett “övergångsbränsle”, alltså en temporär lösning på vägen mellan kol och förnyelsebara energikällor. Forskare konstaterar nämligen att en ökad användning av fossilgas visserligen sammanfaller med en minskad kolförbränning i Europa och USA, men att växthusgasutsläppen ändå ökar eftersom den totala energiproduktionen växer i alltför hög takt.

    Dessutom är den minskade kolförbränningen främst en trend i utvecklade länder. Globalt är andelen kol i energiproduktionen ganska konstant eftersom kolförbränningen tvärtom ökar i många utvecklingsländer parallellt med en ökad fossilgasanvändning. 

    Det ökande användandet av fossilgas bör därför orsaka oro, inte minst för att det just nu investeras miljarder i terminaler och annan infrastruktur kopplad till gasen. Detta kommer försvåra omställningen till ett fossilfritt samhälle eftersom det de närmaste decennierna kommer finnas starka intressen för att dessa enorma investeringar ska gå med vinst.

    När det kommer till olja så är den minskande användningen i till exempel USA inte ens nära på lika stor som ökningen i Kina, Indien och andra utvecklingsländer. 

    Förra året såldes så många som 1,1 miljoner nyproducerade elbilar i Kina, och tjugo gånger så många fossilbränsledrivna bilar. Landet är idag den största marknaden för förnyelsebar energi, men också den största utsläpparen av koldioxid. Trots detta är gapet mellan en genomsnittlig amerikansk och en genomsnittlig kinesisk konsuments nettoutsläpp fortfarande stort: den förstnämnda släpper nämligen ut sex gånger så mycket som den sistnämnda.

    SPP gör fonderna fossilfria

    SPP Fonder gör sina tillgångar på 230 miljarder fossilfria.

    – Just nu befinner vi oss i en helt ohållbar ekvation, där klyftan mellan de globala planerna att finansiera fossila verksamheter och de klimatplaner som världens ledare enades om i Paris 2015 bara ökar, säger Åsa Wallenberg, vd för SPP Fonder i ett pressmeddelande.

    SPP Fonder säger att de också arbetar med aktivt ägarskap, men att det inte alltid går tillräckligt snabbt.

    – Vi måste inse att alla bolag inte kommer att vara en del av framtiden. Vi ska därför backa bolag som kan förändra sin verksamhet och har möjlighet att vara en del av en lönsam hållbar ekonomi, allokera kapitalet till dem och utmana branscher som inte är förenliga med de globala klimatambitionerna, fortsätter Åsa Wallenberg. 

    Förutom miljö- och klimatmål finns det fler skäl till att sluta finansiera fossil verksamhet. 

    – Koldioxidutsläpp kommer troligtvis att beskattas allt hårdare framöver, en risk finansbranschen generellt sett kanske inte fullt ut prissatt. Europeiska Investeringsbankens senaste beslut att sluta finansiera fossila verksamheter talar också för att det steg vi nu tar är riktigt, säger Åsa Wallenberg. 

    Förutom EIB:s beslut har även regeringen beslutat att myndighetslån till fossila verksamheter ska stoppas till 2022.

    Myndighetslån till fossila verksamheter stoppas

    Bild på olje-pipeline

    Senast 2022 ska svenska investeringar som går till utvinning och prospektering av fossila bränslen stoppas. Under 2017 utfärdades tre miljarder kronor till sådana projekt.

    För att gynna den svenska exportnäringen erbjuder Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit AB garantier eller lån med förmånliga villkor. Tills nu har exportkrediter även getts till fossila verksamheter.

    Bland annat har ett fall kring gasutvinning i Jamalhalvön i Sibirien uppmärksammats i Kalla Fakta, som väntas leda till utsläpp motsvarande en tiondel av hela Sveriges utsläpp. Under 2017 gavs exportkrediter för drygt 3 miljarder kronor där projektet i Sibirien utgjorde en stor del.

    Nu ska det ändras, för idag beslutade regeringen att alla investeringar i utvinning och prospektering av fossila bränslen ska upphöra senast 2022. Samtidigt har Exportkreditnämnden och Svensk exportkredit AB fått i uppdrag att se över hur exportkrediterna ska kunna bidra till kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser, och passa ihop med Parisavtalet.

    – Om vi investerar för att minska utsläppen i Sverige så är det inte rimligt att vi ger svenska exportkrediter till investeringar som till exempel prospektering och utvinning av fossila bränslen, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till DN.

    Det positiva beskedet kommer strax efter Europeiska storbanken EIB:s beslut att sluta investera i fossila bränslen senast 2021.

    Volvo – en miljöbov som håller få klimatlöften

    En analys från Internationella Energimyndigheten IEA visar att SUV:ar är den näst största källan till den globala ökningen av koldioxidutsläpp sedan 2010, efter kraftsektorn. Trots att de själva hävdar att miljö är ett av företagets kärnvärden är trenden något som svenskgrundade bilföretaget Volvo bidragit starkt med. Samtidigt verkar det också stå lågt i kurs för företaget att hålla sina miljölöften.

    I en granskning har SVT Nyheter Väst sett att Volvo har tredubblat försäljningen av SUV:ar mellan 2009 och 2018. Under perioden har SUV-försäljningens andel gått från 25 procent till dagens 63 procent, för att i år slå nytt försäljningsrekord.

    Globalt har den ökade SUV-försäljningen bidragit mer till de senaste årens utsläppsökningar än flyget och den tunga industrin.

    – Jag tycker det är djupt olyckligt. Vi måste minska påverkan på klimatet på alla områden och biltransporter är en av de viktigare, säger Axel Wenblad, styrelseordförande för Världsnaturfonden WWF och tidigare miljöchef på Volvo mellan 1990 och 1994.

    En ekonomisk linje

    Volvo svarar själva att kundernas efterfrågan ligger bakom företagets SUV-fokus. Enligt bland annat en artikel från 2017 är det ekonomisk vinst som legat bakom beslutet, då företagen kan ta mer betalt för större bilar än mindre. Konstigt nog lovade de samma år att alla nya modeller under 2019 skulle vara el- eller hybridbilar, något som alltså inte blev fallet.

    Den miljömässiga kostnaden för Volvos ekonomiska inriktning är tydlig. Då en SUV i genomsnitt förbrukar 25 procent mer energi än en medelstor bil ökade Volvobilarnas utsläpp med 8 gram/km bara under förra året. Det är enligt miljöorganisationen ICCT den största ökningen av alla biltillverkare.

    Kanske är det därför inte konstigt att bilföretaget bara skrapade ihop 1 av 5 stjärnor i hållbarhetsklassningen Green NCAP i början av året, eller att de placerade sig bland de värsta miljöbovarna av 20 biltillverkare i en rapport från Jato.

    Volvo lyfter dock sin ambition att hälften av försäljningen till 2025 ska bestå av rena elbilar. De har också sagt att de till 2040 ska vara klimatneutrala, och att bilarna ska effektiviseras med 40 procent till 2025.

    Frågan är hur tungt visionerna väger när tidigare löften verkar ha hamnat i sopkorgen innan de ens nått arbetsrummet.

    Fler brutna löften

    För löftet om miljömodeller är inte det enda de brutit. 2014 lovade de att minska sina utsläpp med 40 procent de kommande fem åren, vilket enligt en analys av Aktuell Hållbarhet skulle inneburit att utsläppen från Volvos bilar fram till idag skulle behövt minska med nästan 30 procent.

    Trots löftena visar alltså de olika granskningarna att företagets utveckling gått åt helt motsatt håll, och att utsläppen från företagets fordon ökar.

    Volvo har dessutom gjort sig kända för att motsätta sig klimatmål, vilket är förvånansvärt om det ligger sanning bakom de egna klimatambitionerna. 2012 lobbade de emot skärpta utsläppskrav inom EU, och nyligen skapade de rubriker när de ställde sig på Donald Trumps sida kring utsläppsregler i USA.

    I ett remissvar var de också förra året emot höjda klimatambitioner i Sverige, då de enligt egen utsago skulle hota företagets produktion. Detta trots att det svenska förslaget var mindre ambitiöst än Volvos egna klimatmål.

    Frågan är hur länge Volvo ska kunna komma undan med sina tomma löften, och hur länge vi ska spendera dyra pengar på deras törstiga SUV:ar. Slutsatsen för alla bilister och medborgare är iallafall att ta företagets klimatlöften med en rejäl nypa salt, och att inte tro att Volvo går i framkant för omställningen.

    Det är ju däremot upp till bevis, Volvo. Ingen kommer bli gladare än SMB om ni faktiskt visar er göra en omvändning till 2025. Tills dess lovar vi att ha bättre koll på hur ni håller era löften.

    Blygsam minskning av Sveriges utsläpp

    Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade förra året i jämförelse med 2017, enligt Naturvårdsverkets nya utsläppsstatistik. Men det är långt kvar till klimatmålet.

    Enligt statistiken minskade Sveriges klimatpåverkande utsläpp med knappt två procent förra året, jämfört med 2017. Sveriges långsiktiga klimatmål är dock att utsläppen ska nå netto-noll senast år 2045. För att dit krävs en årlig minskningstakt om 5–8 procent, men forskare menar att takten snarare borde ligga på 15 procent för att nå Parisavtalet.

    De minskade utsläppen under förra året berodde främst på transporter, industrin och jordbruket. Inom inrikes transporter, som står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, är det biodrivmedel och effektivare bilar. Här finns dock mer att göra, enligt Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket:

     Försäljningen av el- och laddhybridbilar ökar, men från en låg nivå och andelen är fortfarande låg i fordonsflottan som helhet. Vi behöver satsa både på elektrifiering och biodrivmedel, och samtidigt göra samhället mer transporteffektivt.

    Siffrorna visar även att industrins minskning kommer från en nedtrappning när det gäller produktionen inom järn- och stålindustrin. Industrin, som också står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, kommer dock behöva genomgå en omfattande omställning för att uppnå klimatmålen.  

    Ser man till jordbruket har utsläppen påverkats av bland annat minskad användning av kvävebaserad gödsel och minskat antal mjölkkor.

    Samtidigt ökade utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. Orsaken till det var kalla temperaturer i början av 2018, skriver Naturvårdsverket.

    Fredagen den 13 december kommer Naturvårdsverket att släppa en fördjupningsrapport som fokuserar på industrins klimatomställning.

    För Sveriges del innebär Parisavtalets 2°C-åtagande att en årlig minskningstakt om 5–8 procent är lång ifrån tillräcklig. Snarare behövs en omedelbar minskning av koldioxidutsläppen, med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 10 procent i absoluta termer som snabbt ökar till 15 procent per år.

    Frustrationen över otillräckliga utsläppsminskningar präglar även de pågående klimatförhandlingarna i Madrid där kritiken mot uteblivna resultat blivit allt tydligare, inte bara hos ungdomar utan också hos rutinerade forskare som Johan Rockström. Inte heller Jennifer Morgan, chef för Greenpeace, kunde dölja sin besvikelse under sitt tal till församlingen:

    Hjärtat från Parismötet slår fortfarande, men nätt och jämnt.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.