Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Schweizare röstar om en ekonomi inom planetens gränser

    Posted on by Lisa Jacobson

    Den nionde februari är det dags. Då går schweizarna till valurnorna för att rösta om huruvida grundlagen ska ändras så att det blir obligatoriskt för Schweiz att hålla sig inom de planetära gränserna. Förslaget väcker dock motstånd.

    Schweiz är en nation med starka inslag av direktdemokrati. Om en person eller organisationer lyckas samla ihop 100 000 namnunderskrifter hålls folkomröstning. Nu har landets gröna ungdomsförbund drivit fram folkinitiativet ”För en ansvarsfull ekonomi inom de planetära gränserna”.

    Förslaget innebär att ekonomin inte får använda mer resurser än planeten kan återskapa, eller släppa ut mer föroreningar än naturen kan ta hand om, skriver nyhetssajten swissinfo.ch. Det skulle innebära att schweizarna kraftigt måste minska sin konsumtion och sänka koldioxidutsläppen med 90 procent. Regeringen och kantonerna, landets delstater, skulle få tio år på sig att uppnå detta.

    Flera gränser redan överskridna

    Initiativet koncentrerar sig på sex av de nio planetära gränserna: klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, vattenförbrukning, användning av land, kväve och fosfor (näringsämnen som finns i gödsel och som kan leda till övergödning av vattendrag).

    Enligt en studie från Greenpeace har Schweiz överskridit gränserna för klimat, biologisk mångfald, vattenförbrukning och kväveutsläpp.

    Motstånd från näringslivet och högern

    De Unga Gröna har stöd av miljörörelsen, en organisation för småskaliga lantbrukare, schweiziska miljöpartiet och socialdemokraternas ungdomsorganisation. Det finns dock ett starkt motstånd från landets mitten- och högerpartier, liksom från näringslivet. Motargumenten är att förslaget skulle ha för stora konsekvenser för ekonomin, att tio år är för kort tid och att grundlagen redan innehåller skrivningar om att skydda miljön.

    Förra våren lyckade schweiziska Klima-Seniorinnen, en grupp äldre kvinnor, fälla sin egen regering i Europadomstolen för att landet inte har tillräckligt ambitiösa klimatmål, vilket SMB tidigare berättat. I februari får vi se vad schweizarna har att säga om de planetära gränserna.

    Nina Ekelund: ”Om vi alla agerar kanske vi får politikerna att göra det också”

    Posted on by Nina Ekelund

    Dialog och samverkan. Det är vad världens ledarskap måste samla sig till att inleda på allvar för att möta de allt värre riskerna med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Alternativet är en utveckling där medborgare på hela jordklotet får det sämre, konstaterar SMB:s krönikör Nina Ekelund som läst den nyutkomna riskrapporten från Världsekonomiskt Forum.

    KRÖNIKA Nu har den kommit igen, Risk Report 2025, från World Economic Forum. Man har tillfrågat 900 experter över hela världen om 33 globala risker, i syfte att stödja beslutsfattare att hantera riskerna och långsiktiga prioriteringar. 

    Det är en dyster läsning. Så här inleds texten: ”Under det senaste året har vi sett expansionen- och eskaleringen av konflikter, en mängd extrema väderhändelser som förstärks av klimatförändringar, utbredd samhällelig och politisk polarisering, samt att fortsatta tekniska framsteg accelererar spridning av falsk eller vilseledande information.”

    Rapporten analyserar risker utifrån tre tidsperspektiv; 2025, 2027 och 2035. Miljörelaterade problem toppar listorna, men under många år har klimat- och miljörelaterade risker legat överst vad gäller lång sikt (2035). I ordning: 

    • 1. Extrema väderhändelser
    • 2. Förlust av biologisk mångfald och ekosystem som kollapsar
    • 3. Kritisk förändring av jordens system
    • 4. Naturresursbrist
    • 5. Desinformation och desinformation
    • 6. Negativa resultat av AI-teknik
    • 7. Ojämlikhet
    • 8. Samhällspolarisering
    • 9. Cyberspionage och krigföring
    • 10. Föroreningar

    För yngre svaranden är det tydligt att klimatoron syns i svaren. Tyvärr finns också en stor skepsis mot att samhället med politiker och dess institutioner är kapabla att lösa de risker vi står inför idag. Riskerna kommer inte avta, utan tvärtom förvärras. Det närmaste årtiondet kommer världens alla ledare att konfronteras med allt svårare risker. ”Men för att förhindra en nedåtgående spiral, där medborgarna världen över kommer att ha det sämre än tidigare, finns inget annat alternativ än att hitta vägar till dialog och samverkan.”

    När politiker pratar om att det vi måste bidra med är hopp till kommande generationer, så håller jag med. Men när samma politiker bidrar till att utsläppen ökar och utarmningen av den biologisk mångfalden fortskrider, så hänger jag inte med. Varför agerar man inte då?

    De båda listorna i Risk Report visar bedömningen av olika samhällsrisker på ett par års respektive tio års sikt. Som synes ökar miljö- och klimatrelaterade risker i ett längre perspektiv (listan till höger).

    Sveriges utsläpp ökar medan utsläppen i EU minskar. Både Eurostat och Naturvårdsverket har nyligen kommit med statistik som visar detta. Det är såklart ett misslyckande. 

    Jag kan inte släppa formuleringen från Marie-Louise Kristolas intervju med Paul Hawken, Klotet. Han sa att ”hopp är rädslans vackra sida”. Det han sa var att det behövs mod och kurage, vilket är hjärta, visdom och vänlighet. 

    Vi finns på den här planeten, och vi kan alla agera. Om vi agerar så kanske vi till sist får politikerna att agera i samklang med naturen. Det är i alla fall min förhoppning. 

    Intensivt arbete i det tysta med EU:s förslag att ta bort PFAS från marknaden

    Posted on by Jan Lindsten

    Priset för att sanera Europas länder från evighetskemikalierna PFAS lär bli svindlande högt. Samtidigt sinkas arbetet med att driva förslaget om ett förbud framåt av en enorm remissflod. Över 5 600 kommentarer – mest från kemiindustrin och dess lobbyister – bearbetas nu av ett begränsat antal tjänstemän.

    – Detta är det i särklass största förslag som någonsin lagts inom kemikalieområdet, och kanske även det som kommer att påverka industrin mer än något annat inom EU.

    Det säger Daniel Borg, hälsoriskbedömare och toxikolog på Kemikalieinspektionen till SMB.

    Han är en av de blott 20-30 handläggarna från totalt fem medlemsstater som jobbar med att faktagranska, kommentera och bemöta synpunkterna.

    PFAS-kemikalierna har kommit allt mer i fokus som en verkligt stor hälsofara, lokalt, nationellt och globalt. Ämnet har visat sig ha svåra långtidseffekter med påverkan på bland annat immunsystem och fertilitet och förknippas med ökad cancerrisk. Ämnet måste bort från dricksvatten och livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Det finns idag ett strängt gränsvärde inom EU för dricksvatten på fyra nanogram PFAS per liter, som kraftigt skärper behovet av åtgärder inom hela unionen – även Sverige berörs.

    Sanering kommer kosta enorma summor

    I veckan avslöjade en internationell grupp vetenskapsjournalister, med svenskt deltagande från Dagens Nyheter och Dagens ETC, att den oundvikliga saneringen av vattentäkter, deponier och annan kontaminerad mark kommer att kosta enorma summor.

    Kostnaden i ett 20-årsperspektiv blir, för föroreningar som läckt ut fram till idag, 1 100 miljarder kronor. I ett sämsta scenario, där utsläppen fortsätter kommer saneringen att kosta ofattbara 25 000 miljarder.

    Det förefaller klokast, för såväl EU-medborgarnas fysiska hälsa som för deras plånböcker, att starta förbuds- och utfasningsprocessen snarast möjligt.

    Och ett sådant arbete pågår, konkret sedan två år. SMB berättade i januari 2023 om att kemikaliemyndigheterna i fem medlemsländer, däribland Sverige, lagt fram ett omfattande förslag till EU:s kemikaliebyrå Echa om PFAS.

    En värsting med många användningsområden

    ”PFAS är vår tids värstingkemikalie”, sa Kemikalieinspektionens chef när förslaget presenterades.

    Samtidigt är den en av vår tids mest användbara kemikalie, vars egenskaper gör den lämplig i allt från brandsläckningsskum till elbilsbatterier, skidvalla och kosmetika. De omvittnat mest skadliga PFAS-ämnena, dock bara en handfull, är redan förbjudna. Men det nya förslaget innebar att ett förbud skulle riktas mot hela den mycket stora kemikaliegruppen som omfattar flera tusen liknande ämnen. Enbart i de fall det är absolut nödvändigt och ersättningsprodukter saknas, skulle enskilda PFAS få vara kvar på marknaden.

    Daniel Borg säger att kemikalieindustrin och dess intresseorganisationer och påtryckare dominerar klart i remissflödet. Och detta är så massivt att det ohjälpligt gör att remissprocessen tar mer tid än vanligt.

    – Kommittéarbetet är mycket omfattande. Jag vågar möjligen gissa att det kan vara klart under 2026 och beredning inom EU-kommissionen någon gång 2026-27.

    Är industrin mycket negativ i sina remissvar?

    – Det finns förståelse för att PFAS utgör ett problem, men man säger också att det är svårt att hitta ersättningsämnen med samma egenskaper.

    Kan du säga om det sker någon politisk påverkan på arbetet med förslaget?

    – Nej, det är en strikt vetenskaplig process nu, som är fredad från politisk inblandning. Men det är väl ingen hemlighet att det redan sker politisk lobbyism i den här frågan. Och kommissionsordföranden Ursula van der Leyen har tidigare uttalat sig i termer att ”viktiga teknologier inte får drabbas.”

    Klimat och miljö på undantag

    Posted on by Birgitta Losman
    Bilden föreställer marscherande soldaters ben

    Årets första partiledardebatt speglar den tid vi lever i och det mandat de förtroendevalda i Sveriges riksdag fått av Sveriges väljarkår. Väljarna mandat räcker just nu inte till för en aktiv miljö- och klimatpolitik och det påverkar vår säkerhet negativt.

    Som brukligt är inleddes partiledardebatten av statsminister Ulf Kristersson (m). Ett återkommande tema från Kristersson denna månad, som förutom partiledardebatt även innehållit konferensen Folk och Försvar, är att ”Sverige är inte i krig, men det råder heller inte fred”. Själva uttalandet har väckt många frågor. Kristersson hänvisar till cyberangrepp och oklara orsaker till kabelbrott i Östersjön med flera händelser. Själv blev jag uppringd av en dotter sent på kvällen som följt debatten från Tyskland och öppet frågade: Mamma, är Sverige nästan i krig, eller vad menar han?

    När man som jag har bakgrund i freds- och konfliktforskningens värld är det inget konstigt att fred kan innebära olika tillstånd. Den norske fredsforskaren Johan Galtung har lagt grunden till stora delar av dagens diskussion kring fred, våld och krig inom forskning och fredsrörelse.

    1980 formulerade Galtung ”The basic needs approach” där överlevnad, välfärd, frihet och identitet är de fyra basbehoven. Senare la Galtung till ekologisk balans som ett femte basbehov och menade att summan av dessa fem basbehov definierar fred.

    Det här sättet att se på fred gör fredssträvan nära förknippat inte bara med konflikter, utan också med utvecklingsfrågor.

    Galtung har utvecklat Gandhis freds- och ickevåldsfilosofi och har formulerat begreppen negativ fred och positiv fred. Negativ fred handlar om frånvaro av personligt, fysiskt, direkt våld. Positiv fred omfattar även avsaknad av indirekt, strukturellt våld såsom politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt förtryck och exploatering. Det är i termer av positiv fred som mycket arbetet sker inom freds- och konfliktforskning och fredsrörelser såsom exempelvis Svenska Freds.

    Statsminister Kristersson nämnde inte freds- och konfliktforskning eller Galtung och fredsrörelsens arbete i sitt inledninganförande i riksdagsdebatten. Han nämnde inte heller det femte basbehovet: ekologisk balans. Det är intressant och notabelt att en statsminister med självklarhet funderar över hoten mot de fyra basbehoven överlevnad, välfärd, frihet och identitet och vill uppmärksamma landets invånare på hoten mot dessa.

    Men det är lika notabelt, och skrämmande, att han inte med ett enda ord nämner ekologisk balans, klimat eller miljö. Det femte basbehovet som forskarna sedan 1980-talet skrikit sig hesa för att få politiken att ta till sig och koppla till vår säkerhet. Och ska vi vara rättvisa nämnde inte heller statsministerkandidat Magdalena Andersson (s) något av detta.

    Faktum är att detta dröjde till långt ner på listan – partiledarna talar i storleksordning. Kära läsare, det räcker inte att Centerpartiet och Muharrem Demirok och Miljöpartiet med Daniel Helldén vill säkra basbehovet ekologisk balans. Det går inte att bygga en politisk majoritet för förändring då. Väljarnas mandat räcker just nu inte till för en aktiv och fredssäkrande miljö- och klimatpolitik och det påverkar allas vår säkerhet negativt.

    Artrik fjord ska förorenas med 170 miljoner ton gruvavfall

    Posted on by Olivia Larsson

    I 15 år har miljörörelsen och lokalbefolkningen vid norska Førdefjorden kämpat mot gruvföretaget Nordic Minings planer på att dumpa 170 miljoner ton gruvavfall rakt ned i den artrika fjorden. Fallet är fortfarande en pågående rättsprocess, men nu står det dock 1–0 till gruvindustrin, som bekräftar att gruvdriften har inletts.

    Det råder ingen tvekan om att utsläppet kommer att förorena fjorden. I utsläppstillståndet står det att vattenkvaliteten i fjorden kommer att gå från ”god” till ”dålig”. Det är också klart att allt liv i deponeringsområdet kommer att utrotas. Havsforskare har dessutom varnat för att partiklar kan spridas och skada fisk och annat liv även utanför deponin. Det skriver norska Naturvernforbundet i ett pressmeddelande.

    Jag har kört förbi Førdefjorden många gånger. Det är en sådan där idyllisk norsk fjord, så vacker att man nästan måste blunda. ”Ingenting får hända den här fjorden”, är det lätt att känna när man vet vad som hotar den. Nu händer det tyvärr, och det ser ut att bli riktigt smutsigt.

    Men viktigare än mina känslor är fakta. Det norska havsforskningsinstitutet har dokumenterat att det finns sällsynta och rödlistade arter i fjorden, som djuphavsfisken blålånga och bambukorall. Under 2023 undersökte forskare fjordens ekosystem och dokumenterade att fjorden hade högst biologisk mångfald i området för den planerade deponin.

    Hoppet lever i rätten

    Redan 2015 beslutade den norska staten att ge Nordic Mining tillstånd att dumpa gruvavfall i fjorden. Avfall bestående av finmalda partiklar, miljögifter och mikroplast. År 2021 fick företaget även tillstånd att släppa ut kemikalien SIBX i fjorden, vilken är giftigt för vattenlevande organismer. Visst låter det absurt? Det är det också. Norge är, tillsammans med Papua Nya Guinea, ensamt i världen om att tillåta nya projekt där gruvavfall dumpas direkt i havet.

    Kampen om Førdefjorden är en av Norges största miljökonflikter, och har varit det under cirka 15 år. Miljörörelsen, främst genom Naturvernforbundet och Natur og Ungdom, har ihärdigt överklagat besluten, men har hittills förlorat i rätten, senast i Oslos tingsrätt under januari 2024.

    Men än är inte den rättsliga kampen avgjord. Fallet är just nu hos den europeiska EFTA-domstolen som ska ta ställning till om ärendet strider mot EUs vattendirektiv, innan det återigen går upp i rätten i Norge.

    Den här frågan är inte avgjord. Vi har stark tilltro till att vi kommer att vinna målet i domstol. Om så sker måste staten dra tillbaka tillståndet, och dumpningen måste omedelbart upphöra. Nordic Mining tar en stor risk genom att nu påbörja produktionen, säger Truls Gulowsen, som leder norska Naturvernforbundet.

    Leif Öster: Det är hög tid att avskaffa skogsvårdslagen

    Posted on by Leif Öster
    Bild på vacker vinterskog

    Den juletid vi nu lämnar har varit fylld av en mängd skogspolitiska förslag, konstaterar SMB:s Leif Öster som botaniserat lite i utredningarna i sin krönika. Och konstaterar att det är dags att avskaffa skogsvårdslagen, vars blotta namn leder fel. Dess syfte har inte varit att ”vårda” skogen, utan att förse skogsindustrin med råvara. Detta skulle också minska regelkrånglet för skogsägarna.

    KRÖNIKA Den nuvarande regeringen har utlovat en kraftig regelförenkling för landets jordbrukare och skogsägare. Och då finns det en 120 år gammal svensk skogslag som bör tas bort. Det handlar om 1903 års skogsvårdslag. Förvisso uppdaterad ett stort antal gånger, men den skulle idag kunna ersättas med några rader i miljöbalken. Miljöbalken gäller redan skogsägare. Det handlar bara om att i en mening tydliggöra att miljöbalkens samrådskrav även gäller vid skogsavverkning. Det skulle öka friheten och minska kringelkrånglet för landets skogsägare.

    Skogsvårdslagen är en virkesförsörjningslag

    Men detta med ökad frihet till skogsägarna är ingen ny tanke. Redan år 1992 skrev två ledande nationalekonomer, Sören Wibe och Lars Hultkrantz, en rapport till Finansdepartementet. Deras förslag var att ”staten inte ska styra virkesproduktionen utan (enbart) skydda allmänintressen i skogen”. Skogsägarna skulle få sköta skogen mer som man vill, bara höga allmänintressen som naturhänsyn och formella skydd skulle regleras av samhället. 

    Redan namnet ”Skogsvårdslag” ledde tankarna fel. Lagen var från början och är fortfarande en virkesförsörjningslag. Pådrivande år 1903 var farhågor om en  virkesbrist för industrin och därför infördes krav på återväxt av nya träd. Men med dagens virkes- och fastighetspriser ligger det ändå, utan någon lag, i skogsägarnas intresse att det kommer upp nya träd efter avverkning. Och i en studie som gjordes inför dagens skogspolitik sa 95 procent av skogsägarna att de skulle vidta föryngringsåtgärder även om inte lagkravet fanns. Och de där sista fem procenten kommer vara intressanta att följa, för en del kommer ändå få ny skog.  Vi behöver mer mångfald i skogen. Släpp skogsägarna fria, för det är vår snart.

    Det har varit en skogspolitisk jul

    Jul och nyårshelgerna har över, men många skogspolitiska utspel har skett under tiden. Först ut var skogsutredningens delrapport som presenterades timmarna innan svenska folket gick på julledighet. LRF var nöjda, med ett undantag, nämligen att samråd vid avverkning ska baseras på just Miljöbalkens regelverk. Nästa utredning, Artskyddsutredningen, skulle ha presenterats senast på nyårsafton (!) men har ännu inte offentliggjorts. 

    Det har stormat en hel del kring Miljömålsberedningen efter att KD:s ledamot Carl-Wiktor Svensson  i media avslöjat ej förhandlade tankar, idéer och tidiga förslag. Han menar att ”äganderätten (….) är på väg ner i diket”. Ett förslag som Svensson därmed lyckades stoppa var att skydda 1,4 miljoner hektar fjällskog. Tanken var där att privata skogsägare som själva ville sluta bruka sina fjällskogar, skulle ersättas. Hur detta skulle äventyra äganderätten får nog KD förklara för skogsägare som nu inte får ersättning. En intressant beräkning som beredningen har gjort är att virkesbortfallet vid ett skydd av fjällskogarna enbart förväntas bli 80 000 m3sk (skogskubikmeter), vilket motsvarande knappt 0,1 procent av den årliga svenska avverkningen.

    Utredningen blev ingen bred kompromiss

    Miljömålsberedningens slutförslag ska offentliggöras den 15e februari men har redan presenterats av tidningen ATL. Till slut blev det bara Tidöpartierna som står bakom hela texten . Precis som Skogsutredningens delbetänkande hamnar flera av förslagen under miljöbalken och inte i skogsvårdslagen.

    Till sist. Lite kul med 1903 års skogsvårdslag var att Hushållningssällskapen hade krävt en lag redan år 1853 och sedan drev den frågan i 50 långa år. Vi får väl hoppas att det går lite fortare att avveckla lagen.

    Fakta: Miljömålsberedningens förslag i korthet:

    • Miljömålsberedningen vill öka nettoupptaget av växthusgaser så att det år 2030 uppgår till cirka sju miljoner ton. Detta ska ske bland annat genom att staten ersätter markägare för ökad kolinlagring genom skogsgödsling, förlängda omloppstider, återvätning av dikad, mullrik skogsmark eller odling av mellangrödor. Möjligheten att kunna söka nytt, eller förlängt, tillstånd till torvtäkt tas i princip bort från 1 januari 2026.  Förslagen medför ett tillfälligt minskat virkesuttag åren 2026-2030 motsvarande 1-3,5 procent av den totala årliga avverkningen i Sverige.
    • För att skydda den biologiska mångfalden läggs en rad förslag för skydd av natur inklusive skydd av urskog och gammal skog, förvaltning av formellt skyddade områden samt restaurering av natur.

    Supermiljöbloggen växer – bli vår nya medarbetare!

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Nytt värmerekordår, ökande utsläpp i Sverige och ett globalt klimat- och miljöarbete som går för långsamt. Men samtidigt visar undersökning efter undersökning att stödet för stora samhällsförändringar – både i Sverige och globalt – är stort och växande. Växer gör även Supermiljöbloggen. Nu vill vi stärka upp vårt grafiska arbete, vår styrelse och vår journalistiska rapportering ytterligare. Är du engagerad i klimat- och miljöfrågor och vill bli en del av arbetet för en hållbar värld? Hör av dig!

    Grafiska designers & Sociala medier-redaktör

    SMB:s redaktion och roll i klimat- och miljödebatten har genom åren utökats och breddats. Utöver det vi kanske är mest kända för – snabb och insiktsfull nyhetsbevakning – skriver vi numera allt fler längre och mer tidlösa texter, exempelvis granskningar, redogörande artiklar, intervjuer, debattartiklar och veckovisa fristående krönikor. För att stärka vårt genomslag vill vi nu ta ett krafttag kring vår grafiska kommunikation. Utöver att förbättra vårt arbete med sociala medier i allmänhet och Instagram i synnerhet hoppas vi nu även kunna krydda vår rapportering – särskilt våra mer tidlösa artiklar – med skarpare illustrationer och bildmontage.

    Vi söker både personer som vill jobba med grafisk design och med sociala medier. De två kan givetvis kombineras, men man kan även ha mer fokus på ett av dem. Hos oss blir du en del av en dynamisk och passionerad grupp som arbetar för att sprida viktig information om klimat och miljö. Oavsett om du brinner för grafisk formgivning, illustrationer, memes eller sociala medier-strategier så får du en ovärderlig plats hos oss.

    Precis som för samtliga roller i SMB blir din roll av ideell karaktär. Givetvis förväntar vi oss inte att du lägger ner mer tid än några timmar i veckan. Friheten är stor att forma sin roll själv, i samråd med våra två redaktörer och de andra i det grafiska teamet. Det är av yttersta vikt att vi alla tycker att det vi gör är kul och givande. Eftersom just vårt grafiska arbete är under uppbyggnad är möjligheten att komma med egna idéer stor. Kommunikationen kan vara ’professionell’ och seriös men kan också vara satirisk och spetsig.

    Är du en etablerad kommunikatör eller grafiker som vill vara med bidra att bygga upp folkrörelsen för en hållbar framtid som inkluderar alla människor? Eller är du en nyexaminerad eller nuvarande student som behöver en plattform för att utvecklas och stärka ditt CV? Tveka då inte att höra av dig så diskuterar vi vidare!

    Skribent på SMB

    Som skribent håller du koll på relevanta nyheter och aktuell forskning inom klimat och miljö. Du behöver inte vara proffs och självklart behöver du inte ha koll på alla frågor. Vi har olika intresseområden och man får gärna rikta in sig på ett eller ett par ämnen, till exempel klimat och hälsa, transporter, skog, aktivism, konsumtion eller politik.

    Precis som för samtliga roller i SMB blir din roll av ideell karaktär. Givetvis förväntar vi oss inte att du lägger ner mer tid än några timmar i veckan. Som skribent är man en del av organisationens kärna och en viktig kugge i vår klimat- och miljöbevakning med ansvarigt utgivarskap. Vi ser gärna att skribenter är aktiva varje vecka, till exempel genom att skriva, korrekturläsa och delta i diskussionerna. Dock är det helt okej att inte alltid hinna med.

    Du behöver inte ha skrivit tidigare. Det viktigaste är att du är engagerad och har viss känsla för skrivande. Alla roller på SMB är i dagsläget ideella och oavlönade och självklart styr din huvudsakliga syssla hur och när du kan engagera dig hos oss. Vi är ett samspelt gäng som hjälps åt, diskuterar och har kul!

    Ledamot till styrelsen

    Nu finns det möjlighet att bidra till utvecklingen av en av Sveriges största miljösajter! Supermiljöbloggens styrelse söker två ledamöter.

    Det är fantastiskt om du har erfarenhet av föreningsarbete, ekonomi eller föra protokoll, men det är inget krav – det viktigaste är att du är noggrann och intresserad av Supermiljöbloggens arbete! Styrelsens säte är i Stockholm, men du kan bo vart du vill.

    Styrelsen har (digitalt) möte drygt varannan månad och (digitalt) årsmöte varje år i februari. Däremellan förväntas ledamöterna att lägga ner egen tid på varierande uppgifter. Uppdraget är (liksom allt arbete inom Supermiljöbloggen) helt ideellt och inte arvoderat. Det vi kan erbjuda är däremot erfarenhet, ett bredare nätverk och inflytande. Du får en möjlighet att bidra och forma Supermiljöbloggens prisbelönta arbete och strävan för en bättre värld. Det är väl inte så pjåkigt, ändå?

    Ansökan

    Skicka ett mejl med ämnet ”Ansökan” och berätta lite om dig själv, t.ex:

    • Vem du är (sysselsättning, bostadsort, intressen, osv.)
    • Vad du har för erfarenheter/kunskaper (utbildning, ideella eller professionella engagemang, osv.)
    • Varför du vill bli en del av SMB och vilken roll du är intresserad av
    • Om relevant, vad du helst vill skriva om

    Ansöker du som skribent och eller grafisk designer/sociala medier-redaktör? Mejla kontakt@supermiljobloggen.se.

    Ansöker du till en av styrelseposterna? Mejla styrelse@supermiljobloggen.se.

    Det spelar ingen roll var du bor – vi är utspridda över landet och samarbetar digitalt!

    Om SMB

    SMB gör nyhetstexter, analyser, opinionstexter, intervjuer och granskningar. Vi skriver om svensk och internationell klimat- och miljöpolitik, nya forskningsresultat, klimat- och miljöupprop och aktuella klimathändelser. På vår sajt publicerar vi även debattartiklar och fristående krönikor från etablerade röster inom bland annat transporter, skog, näringsliv, forskning, politik och psykologi.

    Sedan starten 2010 har SMB drivits ideellt och oberoende. SMB debatterar för klimatet och miljön och vill bidra till ökad förståelse och ökat engagemang. Många av våra texter får stort genomslag och SMB:s medlemmar har medverkat i debatter, paneler, radioinslag och upprop. Vi har ansvarigt utgivarskap och är partipolitiskt obundna.

    SMB är en medlemsbaseradförening med styrelse och redaktion. Redaktionen består i dagsläget av två redaktörer och åtta skribenter (redaktörerna skriver också texter). Utöver det har vi sex gästkrönikörer: etablerade röster inom bl.a. energi, skog, transporter och psykologi. Vi samverkar för det mesta digitalt men anordnar åtminstone två SMB-dagar varje år för de som har tid.

    Tidigare SMB:are har gått vidare till spännande roller inom politik, journalistik och miljörörelsen. Att vara en del av Supermiljöbloggen innebär att man är med i ett glatt och kunnigt gäng som vill förbättra världen, att man får ett utökat nätverk och att man stärker sin erfarenhetsbank. Men framförallt har vi kul tillsammans, för en hållbar framtid.

    Kontakt

    Om du undrar något, tveka inte att höra av dig till kontakt@supermiljobloggen.se.

    Värmerekord år 2024 – ”Djupt oroväckande”

    Posted on by Hedda Berg

    2024 slår alla tidigare värmerekord och blir första året som den globala medeltemperaturen överstiger 1,5 grader över förindustriell nivå. “Utvecklingen är djupt oroväckande”, säger Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdam-institutet i Tyskland. 

    Fjolårets medeltemperatur slog värmerekordet 2023 med 0,12 grader. Det visar en ny rapport från den europeiska klimattjänsten Copernicus. Den globala medeltemperaturen låg under 2024 på 15,1 grader. Det är 1,6 grader över den förindustriella nivån från år 1850-1900.

    Copernicus statistik visar att nästan alla platser i värden upplevde varmare temperaturer.
    Under år 2024, liksom 2023, bidrog tropikerna och de norra mellanbreddgraderna till de största globala temperaturavvikelserna.

    Kartan visar avvikelser i ytluftens temperatur 2024, i förhånande till genomsnitten för perioden 1991–200. Foto : Copernicus

    Europa upplevde det varmaste året någonsin, med en medeltemperatur på 10,69 grader. Samtidigt har kontinenten sett flera klimatkatastrofer under 2024. Med bland annat kraftiga regnoväder som lett till extremöversvämningar i Tyskland i maj och Spanien i oktober, och i Portugal ledde de torra klimatet till skogsbränder runt om i landet.

    Vi vacklar nu på gränsen till att klara 1,5-gradersnivån som definieras i Parisavtalet och genomsnittet för de två senaste åren ligger redan över denna nivå, säger Samatha Burgess som är strategisk klimatchef vid EU:s Copernicus till Europaportalen .

    Regeringarna som skrev under Parisavtalet 2015 lovade att förhindra den globala medeltemperaturen från att överstiga 2 grader, med ett mål på 1,5 grader. Trots att det fortfarande går att uppnå Parisavtalets mål, rör vi oss allt närmre gränsen.

    Vi kan inte utesluta att vi slår igenom 1,5 graders-gränsen snabbare än vad vi hade förväntat oss och då vet vi att det kommer kosta oss människors lidande och ekonomiskt på global nivå, säger Johan Rockström till SVT.

    500 fall av kalavverkad naturskog – ny granskning av SCAs skogsbruk

    Posted on by Alva Danielsson

    Skydda Skogen avslöjar 500 fall där skogsbolaget SCA avverkat skyddsvärd skog i norra Sverige. Företaget själva påpekar att de följer regler och lagar för skogsbruk, men Skydda Skogen riktar stark kritik mot sättet SCA bedriver sitt skogsbruk.

    SCA är både Sveriges och EUs största privata skogsägare, och utöver egna andelar kommer runt 50 procent av deras virke från små privata skogsägare eller andra företag. Organisationen Skydda Skogen har tittat på slutaavverkningar som SCA gjort de senaste 25 åren, och presenterar nu 500 fall där kalavverkning gjorts eller planeras att göra i skogar av högt naturvärde, med rödlistade eller fridlysta arter.

    – Vår analys visar också att över en tredjedel av deras avverkningsanmälningar ligger i kontinuitetsskogar. Sådana skogar, som aldrig tidigare varit kalavverkade, råder det redan brist på i landet. För varje sådan avverkning förstörs uråldriga ekosystem och livsmiljöer för hotade arter försvinner för alltid, säger rapportförfattaren Daniel Rutschman.

    Kartan visar delar av Sollefteå, Strömsund och Ragunda kommun. Längst till vänster är SCAs skogsinnehav markerade i rött. Grönt symboliserar kontinuitetsskog (som aldrig avverkats) och gula fält visar avverkade områden. Sedan den fullskaliga introduktionen av kalavverkning har 88 procent av denna yta kalhuggits. Illustration: Jon Andersson/Skydda Skogen.

    Dialog mellan miljörörelse och företag saknas

    Det är flera miljöorganisationer som länge kritiserat just SCAs skogsbruk. Inför årsstämman i fjol var Greenpeace, Fridays For Future och Skydda Skogen m fl på plats utanför huvudkontoret i Sundsvall, och överlämnade ett öppet brev tillsammans med inventeringsrapporter som gjorts av SCAs skogar. 

    – Miljörörelsens fältinventeringar baseras nästan uteslutande på ideellt arbete, och bara en mycket liten bråkdel av de tusentals hektar som SCA avverkar varje år hinns med att inventeras, säger Daniel Rutschman.

    Ola Kårén, skogsskötselchef, påpekar att granskningen tar upp 500 av cirka 50 000 avverkningsanmälningar som SCA gjort de senaste 25 åren. Detta ger därför en felaktig bild av företagets arbete, menar han i en skriftlig kommentar till SMB. Samma svar går även att läsa i ett pressmeddelande på företagets webbplats som respons till en ledartext i Aftonbladet. 

    Daniel Rutschman på Skydda Skogen berättar att företaget inte verkar vilja ha någon dialog med miljörörelsen längre. Länge har olika organisationer försökt påverka genom att skicka in skrivelser och inventeringsrapporter till SCA, men bara fått standardsvar eller ingen återkoppling alls.

    Aktivistarbetet ogiltigförklaras

    Ola Kårén på SCA skriver att företaget “fortsätter balansera olika intressen för att bidra till både naturvård och samhällsnytta, samtidigt som vi står emot försök från aktivistorganisationer att stifta egna lagar och regler”. Denna formulering tolkar Daniel Rutschman på Skydda Skogen som ett sätt att ogiltigförklara miljörörelsens arbete.

    – Det här är något relativt nytt angreppssätt från skogsindustrin och markägarlobbyn, i alla fall på den skala det varit de senaste månaderna. Istället för att diskutera sakfrågorna försöker man utmåla organisationer eller engagerade privatpersoner som antidemokratiska och extremistiska, förklarar Daniel Rutschman på Skydda Skogen.

    Skydda Skogen hoppas att rapporten ska öka medvetenheten hos allmänheten, beslutfattare och SCAs kunder över vad som pågår i den svenska skogen. Hela rapporten finns att läsa här.

    En av avverkningarna i Ragunda, Jämtlands län, som Skydda Skogen har med på listan ”500 misstag” om SCAs skogsbruk. Foto: Skydda Skogen

    Politisk kompromiss om skydd för naturskogar har fallit – ”totalt haveri”

    Posted on by Jan Lindsten

    Ett kompromissförslag i miljömålsberedningen om att skydda landets naturskogar föll under tisdagen när slutprotokollet skulle justeras. Orsaken var att det plötsligt och oväntat övergavs av M:s och L:s ledamöter. Skogarna får nu inget ökat skydd alls, samtidigt som EU:s nya restaureringslag ändå kommer att hindra ägare till naturskogar att avverka dem.

    – Det som hände var ett totalt haveri. I ett sent skede har Tidöpartierna gjort upp om att skrota de positiva förslag som lades fast i en uppgörelse om naturskogarna. Och det innebär att varken utredningens direktiv eller EU:s bestämmelser följs, säger MP-ledamoten i utredningen, Maria Gardfjell till SMB.

    Hon skriver nu på en skarp reservation till slutdokumentet. Och ifrågasätter rent ut meningen med statliga utredningar om, som hon säger ”Tidöpartierna dikterar vad utredningar ska komma fram till, eller som nu stryker bärande förslag vid slutjusteringen.”

    ”Viktigt med förankring i riksdagen”

    Beredningen, med en ledamot från varje parti, samt liberalen Lars Tysklind som ordförande, tillsattes i mars i fjol av klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L). Hon betonade då utredningens vikt och behovet av ”förankring i riksdagen.”

    Miljömålsberedningen har nu ett viktigt uppdrag att analysera och ta fram förslag som både stärker klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt, sa hon när uppdraget presenterades.

    En stötesten i utredningens arbete har varit hur landets kvarvarande naturskogar, som alltså hittills inte avverkats med sedvanlig kalhuggning, ska hanteras. Viljorna har spretat, men sent under hösten uppnåddes en kompromiss mellan Tidöpartierna M och L, samt S och C med skrivningar som innebar visst skydd för dessa allt mer utsatta arealer.

    Vad som hände under tisdagen, enligt både Maria Gardfjell samt S-ledamoten i utredningen, Joakim Järrebring, var att M och L meddelade att man lämnar kompromissförslaget. Järrebring, som uttalar sig för TT, säger att det nya förslaget som nu samtliga Tidöpartier ansluter sig till gör att vare sig skyddet av biologisk mångfald i skogarna eller kravet på ökad kollagring uppnås.

    Skyddskravet frångås genom en teknikalitet som handlar om hur naturskogar definieras. Dessa beskrivs i det nya slutdokumentet från beredningen som skog som är ”genomsnittligt 180 år gammal”. Det saknas dock kunskap och gängse underlag för att fastställa vilka skogar det skulle röra sig om och hur stora dessa är.

    – Detta innebär att nu liggande förslag helt enkelt inte leder till något extra skydd alls. Och det leder även till fortsatt konflikt mellan Sveriges skogspolitik och EU:s restaureringslag som ju faktiskt gäller nu, säger Maria Gardfjell.

    ”Uppenbart med påtryckningar från regeringen”

    Enligt miljöpartisten är det ”uppenbart” att M- och L-representanter i miljömålsberedningen utsatts för hård press från regeringshåll att överge kompromissen.

    – Ja, vår ordförande har själv sagt att han haft politiska möten på regeringskansliet och det var uppenbart att han ändrade sin uppfattning om att följa utredningsdirektiven efter det, säger Maria Gardfjell.

    SMB har vänt sig till Lars Tysklind och bett honom kommentera uppgiften, samt frågat om utredningens förslag nu innebär att ägare av svensk naturskog riskerar att varken få ersättning eller få avverka. Och fått följande skriftliga svar:

    Fram till överlämnandet av betänkandet i mitten av februari avstår jag att kommentera sakfrågorna. Sen vill jag vara tydlig med att jag inte utsatts för några som helst ”åthutningar” från regeringskansliet. Eftersom Miljömålsberedningen är en parlamentarisk utredning med ledamöter från samtliga riksdagspartier är det där den politiska diskussionen sker.

    Av formella skäl kommer slutjusteringen av miljömålsberedningens förslag ske på fredag denna vecka. Orsaken är att ändringarna i förslaget under tisdagen var så omfattande att vissa skrivningar i konsekvensanalysen måste formuleras om.

    Branden i Kalifornien beror på extremväder och torka

    Posted on by Birgitta Losman

    Våldsamma bränder rasar i delstaten Kalifornien i USA. Klimatforskare varnar för att det här blir allt vanligare när klimatet ändras mot mer extremväder.

    SVT rapporterar om familjer som flyr till fots med husdjur i famnen. Starka vindar gör att elden som startade i ett skogsområde i Kalifornien, USA, sprider sig snabbt. Hela bostadsområden hotas och med vindbyar på upp till 160 kilometer i timmen i kombination med torr vegetation har förutsättningarna för brand varit extrema.

    Cirka 30 000 invånare är under evakueringsorder och mer än 13 000 byggnader hotas av branden, enligt Los Angeles räddningstjänst.

    ”Det här är som en hårtork för landskapet,”

    Daniel Swain, klimatforskare vid UCLA, till AP enligt SVT.

    Branden i Kalifornien gör nu att människor i områden evakueras. Detta är en av flera bränder i regionen på senare år. SVT rapporterar om att klimatforskare varnat för att de torra och blåsiga förhållandena kan fortsätta i flera dagar och att branden ses som ett resultat av Kaliforniens växande problem med extremväder och torka.

    Ytterligare rapportering finns från CNN: här

    Våtmarksaktivister friade i tingsrätten – slipper fängelse

    Posted on by Lisa Jacobson

    Sommaren 2023 demonstrerade aktivister från ”Återställ Våtmarker” på en torvmosse i småländska Bredaryd för att stoppa det finska bolaget Neova från att bryta torv. 26 personer åtalades och några av dem riskerade fängelse i upp till åtta månader. Nu frias 22 av dem.

    Aktivisterna grävde igen diken och tältade på Flymossen i Bredaryd, eftersom de hävdar att torvbrytning är minst lika skadligt för klimatet som olja och kol. De häktades dock och åtalades för grovt olaga intrång, skadegörelse och egenmäktigt förfarande.

    Jönköpings Tingsrätt friar nu 22 av aktivisterna helt med hänvisning till Allemansrätten, skriver organisationen Återställ Våtmarker i ett pressmeddelande. Fyra av aktivisterna omfattas dock inte av domen. För dem väntar förhandlingar i februari, skriver Aftonbladet.

    Tingsrättens bedömer att aktivisterna inte har gjort sig skyldiga till skadegörelse. Rätten menar också att olaga intrång inte kan gälla i ett så vidsträckt område som Flymossen, utan menar att allemansrätten gäller, rapporterar Svt. Tingsrätten går därmed på samma linje som Eksjö Tingsrätt i ett tidigare fall.

    Det är det finska statliga bolaget Neova som står för hela 70 procent av torvbrytningen i Sverige, efter att Finland fått EU-stöd för att fasa ut torvbrytningen i Finland. Även där har protester skett.

    Enligt Naturvårdsverket kan återvätning av torrlagda våtmarker, som torvmossar, binda stora mängder kol i marken.

    Ny forskning: Mikroplaster kan ge oåterkalleliga skador

    Posted on by Anna Nyquist

    En ny forskningsstudie belyser de allvarliga konsekvenser som mikroplaster har på både miljön och människors hälsa. Studien visar att mikroplaster, som knappt är synliga för blotta ögat, finns överallt – från luften vi andas till vattnet vi dricker och maten vi äter.

    Den nyligen publicerade studien i Critical Reviews in Biotechnology definierar mikroplaster som plastfragment mindre än fem millimeter. Dessa partiklar kommer från nedbrytningen av större plastobjekt eller från produkter som avsiktligt innehåller mikroplast, såsom vissa kosmetiska produkter.

    Genom att analysera tusentals prover från olika ekosystem har studien visat att problemet med mikroplaster inte enbart är begränsat till havsmiljöer. Resultaten visar på en omfattande närvaro av mikroplaster även på land, vilket ökar risken för negativa hälsoeffekter hos människor.

    Studien pekar ut industriella pellets och fragment från vardagsprodukter, såsom plastförpackningar, som huvudkällor till denna förorening. De vanligast förekommande kemikalierna i mikroplasterna är polypropen och polyeten, vilka ofta används i livsmedelsförpackningar och dryckesflaskor.

    Forskarna drar en tydlig slutsats: även om mikroplasternas direkta påverkan på miljön kan tyckas vara begränsad, utgör plastens långsamma nedbrytningsprocess ett dolt hot. Detta hot kan på sikt orsaka oåterkalleliga skador på både våra ekosystem och människors hälsa.

    Minskad molnbildning – en ny tröskeleffekt?

    Posted on by Anna Nyquist

    De senaste årens rekordtemperaturer understryker klimatförändringarnas acceleration. Forskning visar nu ett samband mellan dessa höjda temperaturer och en minskad molnbildning. Frågan är om detta är ytterligare en tröskeleffekt?

    TT rapporterar om en ny tysk studie som visar att stora delar av jordens molntäcke har försvunnit. Forskarna bakom studien tror att det kan ha spelat en stor roll i de senaste årens temperaturstegringar. Till exempel var 2023 hela 1,5 grader varmare jämfört med förindustriell tid, och som SMB tidigare rapporterat blev 2024 ännu varmare.

    Medan växthusgasutsläpp och fenomen som El Niño förklarar en del av temperaturökningen, finns det fortfarande en del av värmeökningen som ännu inte kunnat förklaras. Det är utifrån detta som forskarna bakom den nya studien valt att fokusera på minskad molnbildning.

    Jordens förmåga att reflektera solstrålning

    Det forskargruppen studerat är jordens albedo, det vill säga dess förmåga att reflektera solstrålning. Detta är viktigt eftersom jordens albedo direkt påverkar planetens temperatur. Högre reflektionsförmåga innebär att mindre solenergi absorberas, vilket bidrar till att sänka eller stabilisera yttemperaturen.

    Resultaten från studien visar en markant minskning av molntäcket. Ett minskat molntäcke innebär att mindre solstrålning reflekteras bort, vilket ökar mängden värme som absorberas av jorden. Detta kan leda till en acceleration av den globala uppvärmningen, vilket förstärker effekterna av klimatförändringarna och riskerar att ytterligare destabilisera klimatsystemet.

    Flera bakomliggande orsaker till minskat molntäcke

    Den observerade minskningen av molntäcket bedöms vara betydande och uppskattas stå för mer än en tiondel av den totala långsiktiga uppvärmningen. Flertalet faktorer kan ligga bakom detta fenomen, inklusive naturliga variationer eller minskade svaveldioxidutsläpp från sjöfarten, vilka är kända för att påverka molnbildningen.

    Forskarna överväger också om den minskade molnbildningen kan vara en direkt konsekvens av klimatförändringarna. Detta beror på att ett varmare klimat kan ändra atmosfärens sammansättning och dynamik, vilket i sin tur kan minska molnens förmåga att bildas och upprätthållas. En sådan förändring skulle kunna förstärka uppvärmningen ytterligare, då färre moln innebär mindre solreflektion och därmed mer värme som absorberas av jorden.

    Kan vara en kritisk tröskeleffekt

    Studiens resultat påminner oss om vikten av att fortsätta minska växthusgasutsläppen för att dämpa en acceleration av klimatförändringarna. Det är särskilt kritiskt med tanke på risken för tröskeleffekter, där överskridande av vissa kritiska gränser i klimatsystemet kan leda till plötsliga och oåterkalleliga förändringar.

    Är minskad molnbildning ytterligare en tröskeleffekt? Det är möjligt, vilket ytterligare understryker behovet av snabba och effektiva klimatåtgärder.

    Annie Croona: Äntligen hittar allt fler till second hand

    Posted on by Annie Croona

    Med tanke på det stora överflödet av plagg och prylar är second hand-trenden något att glädjas över. Om politikerna gör sitt kan vi på sikt göra andra hand till första hand – och kanske är det bra saker på gång, skriver Annie Croona i veckans krönika.

    KRÖNIKA Jag ska inte sticka under stol med att det är få saker på hållbarhetsfronten som gör mig hoppfull, men det finns faktiskt en ljuspunkt i allt mörker: second hand. 

    När jag som tonåring köpte begagnade kläder fick jag, på riktigt, höra att second hand var “äckligt” (vilket jag bemötte med motfrågan om det är äckligt att sova i begagnade lakan på hotell). Nu är det inte bara accepterat att köpa begagnat, utan rentav trendigt. 

    Nästan åtta av tio kan tänka sig att köpa julklapparna second hand, enligt en undersökning av Myrorna. I vår familj skippade vi helt de individuella julklapparna i år, och körde istället en paketlek – med enbart saker från Röda korset. Det kändes onekligen bättre än att fylla bordet med billiga saker som köpts i panik två dagar före jul.

    Nattade sitt barn vid fabrikens symaskin

    Med tanke på det överflöd av prylar och plagg som existerar är det en underdrift att kalla second hand-trenden för positiv. Självklart finns en risk för att second hand-inköp kompletterar och inte ersätter övrig shopping, men jag tror att utvecklingen på området har potential att få oss att på sikt handla allt mindre nyproducerat. 

    Några veckor innan jul kom dessutom ett reportage i DN om villkoren på Temus och Sheins fabriker. I en Sheinfabrik i Kina fick vi se hur en kvinna nattade sitt barn bredvid symaskinen för att sedan fortsätta producera billiga plagg. Dessa har för övrigt visat sig innehålla höga halter av miljögifter. 

    Det var knappast nya uppgifter att någon annan betalar priset för våra billiga plagg, men kanske hjälpte det ändå att vi nu fick se lidandet med egna ögon. Möjligtvis kan bilderna från fabriken få oss att stå emot när köpimpulsen uppstår. 

    Etik och hållbarhet behöver bli centralt

    Men ska man vara realistisk kommer folk ändå ha ett sug efter kläder och prylar. Jag tror verkligen att vi behöver ta itu med konsumtionshetsen och grotta i varför vi handlar mer än vi behöver, men på vägen dit behöver vi erbjuda alternativ till nyproduktionen. Och därför är jag glad över det som sker inom second hand-sfären just nu.

    I min hemstad, en småstad i Västergötland, har second hand tidigare varit begränsat till hjälporganisationers verksamheter: Röda korset, Pingstkyrkan. Det är otroliga verksamheter som i regel drivs av ideella krafter och där överskottet går till behövande. Men nu har utbudet breddats till butiker med lite mer finsorterat urval av kläder, där man också kan sälja på kommission. Det har lockat en helt ny kundkrets att handla begagnat.

    Som sagt: det finns så enormt mycket kläder och prylar. Allt vi behöver har redan producerats. Vi måste bara hitta sätt att sortera och distribuera dem. Och politiken behöver göra sitt både på produktions- och konsumtionssidan. 

    Producenterna behöver få skarpare krav på hållbarhet ur alla aspekter: produkterna ska vara etiskt tillverkade och hålla längre än ett par månader. Konsumenterna behöver incitament att välja second hand, eller ännu hellre: att vårda det som redan finns i garderoben. 

    Second hand: ett ljus i mörkret

    På tal om ljus i mörkret reagerade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på DN:s reportage om Shein och Temu genom att öppna för ett förbud för dessa aktörer. I en debattartikel i Dagens Industri skrev Pourmokhtari även att Liberalerna vill se sänkt moms på second hand. 

    Det är att gå i rätt riktning, tror jag, samtidigt som jag undrar hur svenska aktörer, som till exempel H&M, ska behandlas, och eventuella nya fast fashion-företag som lär ploppa upp om Temu och Shein portas. Det är dessutom högst oklart hur ett förbud mot enstaka kedjor skulle fungera i praktiken. Och ja, kanske är det rimligt att sänka momsen på begagnade varor – men varför höjde man momsen på reparationer 2023? 

    Kort sagt finns det mer att göra, men det är åtminstone positivt att allt fler inser att nästan allt finns second hand – vi behöver bara lite hjälp att hitta det. 

    Och även om Pourmokhtaris ord väger lätt är det åtminstone rimliga förslag, och ärligt talat: sådana är vi inte direkt bortskämda med på klimat- och miljöfronten. Nu återstår att se om de blir verklighet, men tills dess: välj andra hand i första hand!

    Ny lag om textilavfall tydliggör bristerna med dagens avfallssystem

    Posted on by Anna Nyquist

    Från och med 1 januari 2025 ställs nya krav på svenska hushåll – en ny lag gör det obligatoriskt att sortera och lämna textilavfall på kommunernas anvisade insamlingsplatser. Detta beslut är en del av Sveriges strävan att minska avfallet och öka återanvändning och återvinning i linje med en mer cirkulär ekonomi. Men, hur framgångsrik kommer lagen att bli?

    Redan innan den nya lagen har stora mängder textilavfall samlats in, även om det inte motsvarar de mängder textil som konsumeras årligen. År 2023 låg den svenska textilkonsumtionen på drygt 11 kilo per person, vilket totalt motsvarar 114 400 ton textil. Det kan jämföras med att enbart 5 780 ton textilavfall samlades in för återanvändning eller återvinning, enligt Avfall Sverige.

    Var mellanskillnaden hamnat är oklart. Kanske återanvänds mer textil än vad som rapporteras? Eller hamnar många ton textil i brännbart avfall, vilket är problematiken man vill komma åt med den nya lagen.

    Problem med insamlad textil

    Av de tusentals ton textil som årligen samlas in i Sverige uppstår frågan: vad har egentligen hänt med all textil som tidigare samlats in? Medier har rapporterat om de problematiska konsekvenserna av textilavfall, där stora mängder osålda och kasserade kläder exporteras och bland annat hamnar på så kallade textila avfallsberg, exempelvis de omfattande klädhögarna i Atacamaöknen i Chile.

    Utöver dessa avfallsberg har det även lyfts fram att textilier riskerar att förstöras under lagring och transport, vilket kan göra dem oanvändbara för både återanvändning och återvinning.

    Dock blir även en stor del av textilierna verkligen återanvända. Andrahandsmarknaden för textilier är växande i Sverige. Men som siffrorna redan visat, det är fortfarande en väldigt liten del av det totala textilavfallet som alls samlas in, och därmed även återanvänds. Orsakerna kan vara flera, men en är att finns textilier som inte är lätta att sälja på en andrahandsmarknad, till exempel ett par utslitna strumpor.

    För dessa textilier kommer vi till nästa del av avfallshierarkin, materialåtervinning. Det är ett brett begrepp som omfattar att tillverka ny textil av exempelvis utjänta plagg (remake). Det kan vara mekanisk eller kemisk återvinning. Det finns dock en stor utmaning när det kommer till textil materialåtervinning, vilken exempelvis Avfall Sverige sammanfattar som att det rent tekniskt enbart är en väldigt liten del av det textila avfallet som går att återvinna.

    Som exempel på problematiken, men även hur detta kan kopplas samman med bristande ekonomiska incitament, finns en maskin för finsortering av textil som invigdes 2020 i Malmö. Verksamheten har stött på såväl tekniska som ekonomiska svårigheter, vilket hämmar svensk återvinning av textilavfall. Ekonomiskt handlar det om höga driftkostnader och låg efterfrågan på återvunnet material när jungfruligt material är billigare.

    Frågan är vad som kommer hända med ytterligare textilier som, enligt nya lagen, ska samlas in om det redan inte fungerar med de relativt små mängderna textilier som tidigare samlats in?

    Flera stora utmaningar

    Samtidigt finns ytterligare utmaningar med den nya lagen och det textila avfallssystemet. Enligt en artikel från Mitti är tillgänglighet och bekvämlighet med det nya insamlingssystemet för textilier betydande hinder. ”Nu ska du lämna in dina trasiga strumpor – men var?” frågar rubriken, vilket pekar på en grundläggande osäkerhet bland konsumenterna om var och hur de ska hantera sitt textilavfall.

    I artikeln pekas det på hur insamlingspunkter på gatan endast finns i vissa kommuner, och i storstäder som Stockholm, och att det gör processen komplicerad. Detta menar artikelförfattaren riskerar att leda till låg efterlevnad av lagen, då det obekväma med att transportera avfall till återvinningscentraler kan avskräcka många från att utföra sorteringen.

    I Mitti:s artikel får flera personer med insyn komma till tals, bland annat en kundrådgivare på Södertörns Renhållningsverk. Hon understryker att det är beteendeförändringen som är den största utmaningen och menar att det är avgörande att det är tydligt var, hur och vilka textilier som kan lämnas in.

    Trots dessa utmaningar konstateras det i artikeln att det i flera kommunala avfallsbolag helt saknas en färdig plan för hur det nya systemet ska implementeras. Enligt en enkät ut till alla Sveriges kommuner som Svt genomfört kan 4,5 procent av kommunerna inte alls uppge hur de ska ta hand om textilavfallet.

    Beteendeförändringar

    Att ett förändrat beteende är problematiskt får även stöd i forskningen. I en nyligen publicerad studie om cirkulära strategier inom textilindustrin visar forskarna på flera utmaningar kopplade till beteende, såsom behovet av bättre konsumentincitament för återanvändning, medvetenhetsmässiga hinder för återvinning, begränsad tillgång på reparationstjänster och snabbmodets påverkan på materialminskning.

    Trots lovande miljöfördelar med cirkulära strategier, som minskade miljöavtryck och förlängd livslängd för kläder, menar forskarna att det fortfarande krävs en betydande förändring i både konsumentbeteende och företagspraxis för att fullt ut förverkliga hållbarhet inom textilindustrin.

    Gap mellan ambitioner och handlingar

    I ytterligare en forskningsartikel på samma tema, men med fokus på unga vuxnas syn på cirkulär ekonomi i Finland, framkommer att det finns ett tydligt gap mellan miljömässiga ambitioner och praktiska handlingar. Ungdomarna associerar starkt cirkulär ekonomi med återvinning och återanvändning men uttrycker osäkerhet om hur de konkret kan bidra mer, bortom att följa redan etablerade återvinningsnormer.

    Därutöver finns även en kulturell utmaning. Vi har under decennier byggt upp ett system där konsumtion både är en drivkraft för ekonomin och en del av samhällets identitet. Att ändra detta beteende till något som är mindre konsumtionsbaserat och mer hållbarhetsorienterat kräver mer än bara lagar; det kräver en kulturell förändring.

    Kommer den nya lagen att bli framgångsrik?

    Så, för att nya lagen och textilinsamling ska lyckas tycks vi behöva lösa flera komplexa problem. Det handlar om hittills olösta tekniska och ekonomiska utmaningar, men även beteendeförändringar, inklusive en förändring av vår konsumtionskultur. Har lagen potential att lyckas med detta? Sannolikt inte, men det är en början.

    Och vad händer för den som hädanefter väljer att slänga trasiga strumpor och andra textilier i brännbart? Då kan kommunen utfärda en felsorteringsavgift.

    Kina leder elektrifieringen – stark kontrast till den svenska politiken

    Posted on by Anna Nyquist

    Kina tar globalt ledarskap i elektrifieringen av fordonsflottan, med en försäljning av el- och hybridbilar som förväntas överstiga bilar med förbränningsmotor redan nästa år. Samtidigt kämpar Sverige med en minskande elbilsförsäljning, påverkat av en politik som visar på motsatsen till miljöintresse.

    I en värld där klimatförändringar och miljömedvetenhet driver en omställning från fossila bränslen till hållbara energikällor, tar Kina stora kliv framåt i elektrifieringen av sin fordonsflotta.

    Enligt en artikel från Financial Times, som baseras på data från fyra stora investmentbanker och analyshus, förväntas försäljningen av el- och hybridbilar i Kina överskrida den av traditionella bilar med förbränningsmotorer redan nästa år.

    Detta markerar ett betydande skifte där Kina inte bara tar ledningen globalt, utan även placerar sig åratal före de flesta västländer, med en uppskattad försäljning på 12 miljoner el- och hybridbilar nästa år. Det är en ökning med 20 procent jämfört med i år.

    Motsatt trend råder i Sverige

    Samtidigt syns en motsatt trend i Sverige. Trots tidigare framsteg inom elbilssektorn har försäljningen av elbilar minskat drastiskt. Nedgången är omkring 20 procent jämfört med föregående år, enligt SVT.

    Branschorganisationen Mobility Sweden uttryckte i höstas till SVT besvikelse över att tillväxtkurvan för elbilar har planat ut. Man pekade då på höga räntor, stigande kostnader för privatleasing och politiska beslut såsom avskaffandet av klimatbonusen och sänkta priser på fossila bränslen, som bidragande orsaker till denna nedgång.

    Detta pekar på att Sveriges politiska ledarskap bidrar till att försvåra övergången till eldrivna fordon. Den slopade klimatbonusen, samt sänkta priser på fossila drivmedel, har enligt flera aktörer inom bilindustrin försvårat kalkylen för att investera i elbilar. Trots att regeringen meddelat planer på att införa en ny elbilspremie, är skepticismen stor bland branschledare som inte tror att detta ensamt kommer att leda till en markant ökning i elbilsförsäljningen.

    Men är elbilar verkligen miljövänliga?

    Ett enkelt svar på om elbilar är miljövänliga är nej, det finns inga miljövänliga bilar eftersom alla bilar orsakar negativ påverkan på såväl miljön som människors hälsa.

    Det som dock är fördelen med elbilar är att de orsakar mindre klimatpåverkan än bilar som drivs av fossila bränslen. I en tid som till stor del definieras av ödesdigra klimatförändringar blir ett lägre klimatavtryck eftersträvansvärt.

    Därmed blir kontrasten i elbilssatsningar mellan Kina och Sverige nästintill absurd. Medan Kina accelererar sin satsning på elektrifiering och fortsätter att utveckla sin framåtblickande infrastruktur för elbilar, verkar Sverige snarare kämpa med att upprätthålla ett mer bakåtsträvande momentum.

    Nordea säljer av investeringar i köttbolag

    Posted on by Anna Nyquist

    I slutet av 2024 kom den positiva nyheten att Nordea väljer att avveckla sina investeringar i globala köttproducenter. Denna förändring sker i kölvattnet av en granskning utförd av Fair Finance Guide och World Animal Protection.

    I Fair Finance Guides rapportering om Nordeas avveckling av investeringar i köttindustrin beskrivs hur denna bidrar till stora globala miljöproblem. Det handlar bland annat om avskogning, biologisk mångfaldsförlust och höga utsläpp av växthusgaser. På så sätt bidrar industrin till klimatförändringar och miljödegradering på en skala som kräver omedelbar uppmärksamhet och åtgärd.

    Genom att minska finansieringen av sådana industrier, kan banker som Nordea spela en central roll i omställningen mot mer hållbara och miljövänliga näringsgrenar. Nordeas nya finansieringsstrategi sänder en stark signal till både marknaden och konsumenter om behovet av ett mer ansvarsfullt näringsliv och att animalieindustriernas negativa påverkan på miljön inte är acceptabelt.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.