Det finns inget förslag i regeringens skogsutredning om slopa tillståndet för att avverka fjällnära skog. Inte heller höjs gränsen på 0,5 hektar för att slippa lämna in avverkningsanmälningar. Det framkom när utredningens delbetänkande lämnades över till landsbygdsministern under torsdagen.
2024 års skogspolitiska utredning, som genomförs av professor emeritus Göran Örlander, ligger inklämd i en liten hög av tre pågående betänkanden som alla handlar om skogsfrågorna ur olika perspektiv. Detta gjorde det svårt för utredaren att besvara en del väsentliga frågor, vilket blev tydligt i den videoutsända presentationen.
Till exempel om hur kravet på skoglig tillväxt och ökad produktion – utgångspunkten för just denna utredning – ska viktas mot kravet på ökad kollagring i skog och mark, som är synnerligen viktigt ur klimatsynpunkt.
Den sistnämnda frågan hanteras i den pågående miljömålsberedningen, med slutdatum i februari. Och hur skyddet av hotade och fridlysta växter och djur i skogen ligger i sin tur i Artskyddsutredningen.
Den här överlappningen i tre separata utredningar har mött kritik från oppositionen för att göra det svårt att få någon helhetsbild av vad regeringen vill och prioriterar. Enligt uppgift till SMB från en källa i miljömålsberedningen är landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) svar på den kritiken att regeringen kommer att avvakta vad respektive utredning föreslår och först därefter göra en sammanvägning.
Ingen kommentar från landsbygdsministern
I linje med det beskedet sa Kullgren vid torsdagens presentation att han inte avsåg att kommentera något av de förslag som utredaren kom med.
Skogsindustrins ökade aptit på timmer och inte minst massaved har lett till en stark press på de fåtaliga områdena med naturskog, inte minst den fjällnära. 6000 hektar av skyddsvärd äldre skog i det fjällnära barrskogsbältet har avverkats sedan 2020, berättade Svt för en tid sedan.
Under hösten har det spekulerats om att utredaren skulle föreslå att slopa tillståndsplikten för fjällnära skog, med tanke på regeringens hållning. Något MP:s båda språkrör förde fram i en debattartikel i veckan. Men nej, utredare Örlander lägger inte fram något sådant förslag. Han ville dock inte säga om något sådant kan bli aktuellt i slutbetänkandet, som läggs fram i augusti nästa år. Fortsatt osäkerhet om dessa viktiga naturskogars framtid ännu en tid, alltså.
Göran Örlander berättade att han övervägde att höja kravet på att lämna in avverkningsanmälan från 0,5 hektar till två hektar, men övergav tanken. Detta hade lett till att 70 000 hektar skog varje år avverkas utan någon anmälan alls, vilket hade äventyrat tillsynen. Han var tydlig med att det är EU:s lagar för skyddsregler som hindrar höjningen från dagens 0,5 till två hektar.
Tio dagars frist för avverkning istället för sex veckor
Han föreslår däremot att tio dagar istället för sex veckor blir fristtiden för en skogsägare att börja avverka efter anmälan. Här finns farhågor inom miljörörelsen att skyddsvärda biotoper hinner slinka igenom i högre grad än tidigare. Även ädellövskogslagen ska luckras upp, så att det inte blir en skyldighet för markägaren att plantera ny lövskog efter en avverkning. Ny lövskog ska dock planteras, men behöver inte anläggas på samma plats.
Ett viktigt förslag från utredaren är att markägare ska ersättas av staten i de fall skog med höga skyddsvärden får avverkningsförbud. Något sådant system finns inte i dag, även om lagen ger möjlighet till det. Regeringarna och riksdagen har hittills låtit bli att införa ett sådant. Det skulle få namnet skogsmarksskyddsområde.
Ersättningen ska enligt förslaget vara 125 procent av beståndets värde, vilket motsvarar den summa som utgår till skogsägare enligt bestämmelserna om biotopskydd.
”Inte rimligt att den enskilde ska betala för skydd”
– Det är inte rimligt att den enskilde skogsägaren ska betala för ett skydd som har allmänt intresse. Det är en sak för skattebetalarna, framhöll Göran Örlander under frågestunden.
Något motvilligt lämnade utredaren beskedet att en sådan skogsmarksersättning kan beräknas uppgå till 300 till 600 miljoner kronor om året.
Eventuella anslag till ett sådant skydd skulle möjligen kunna dyka upp i höstens budget för valåret 2026. Men med tvekan, av tidsskäl. Slutbetänkandet i skogsutredningens kommer inte förrän mot slutet av augusti och måste remissas och beredas innan riksdagen kan fatta beslut.
Regeringen har dragit ned kraftigt på skogsskydd
Regeringen Kristerssons intresse för att anslå pengar till att skydda biologiskt värdefull skogsmark har också hittills varit minimalt, för att inte säga negativt. Det första man gjorde sedan man tillträtt hösten 2022 var att dra ned anslagen för naturreservat och inköp av värdefull skogsmark med ansenliga 1,5 miljarder kronor.
Budgeten för program 20, klimat- och miljöåtgärder, har pressats tillbaka med totalt sju miljarder kronor sedan Kristerssons regering tillträdde. Skogsinköp och naturreservat har sammanlagt fått två miljarder kronor mindre i de budgetbeslut som tagits hittills, vilket SMB berättat tidigare.
Från miljöhåll får utredningen negativ kritik, om än inte genomgående. Världsnaturfonden ser positivt på att tillståndet blir kvar för avverkning i fjällnära skog och att ersättningssystem föreslås. Däremot är organisationen, i likhet med Naturskyddsföreningen, kritisk till förslaget att sänka tidsgränsen för avverkning efter anmälan från sex veckor till tio dagar. Att de avverkningsanmälningar som Skogsstyrelsen inte prövar alls, så kallade ”ickebeslut” inte längre ska vara överklagningsbara är mycket negativt, säger båda organisationerna.
