Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Skräddarsydd klimatinformation mer effektiv

    En australiensisk studie visar på kraftiga variationer i allmänhetens klimatuppfattning. Forskarna tror detta beror på hur individer tolkar information. Därför uppmanar de till skräddarsydd klimatkommunikation snarare än den generella ”en-storlek-passar-alla”-taktiken.

    I studien har forskare granskat australienska medborgares diskussioner på sociala medier och identifierat tre huvudsegment: Accepterare, Tveksamma och Skeptiker. Varje segment bär unika psykologiska profiler. De varierar i sin oro för klimatförändringar, deras klimatsyn samt deras politiska och ideologiska ståndpunkter.

    I ett experiment fick deltagarna vetenskapliga fakta om klimatförändringar. Reaktionerna varierade beroende på deltagarens segment. Vissa omprövade sina övertygelser med den nya informationen, medan andra höll fast vid sina initiala uppfattningar. Forskarna understryker därför behovet av att anpassa klimatinformationen till mottagarens psykologiska profil.

    Denna forskning blir viktig när klimatkrisen växer och människor samtidigt fortsätter att ifrågasätta vetenskapliga fakta. Studien påminner oss dock om att rätt sorts kommunikation kan öka medvetenhet och engagemang kring klimatet, trots skillnader i hur man tolkar information.

    Klimatstrejkerna har gett resultat visar studie

    Kollektiv handling kan direkt påverka samhället, det visar en ny schweizisk studie. Nästan en tredjedel av schweizarna ändrade sina dagliga vanor till följd av Fridays for Futures klimatstrejker.

    Schweiziska federala tekniska högskolan i Lausanne (EPFL) har studerat effekterna av Fridays For Futures klimatstrejker på människors miljöval. Efter strejkerna berättade cirka 30 procent av schweizarna att de ändrat sina vanor inom transport, köp och återvinning.

    För att förstå detta bättre, genomförde EPFL en undersökning. De frågade schweiziska invånare hur strejkerna påverkade dem i oktober och november 2019. Av de tillfrågade svarade över 1 200 personer mellan 18 och 74 år. Ingen av dem hade deltagit i strejkerna.

    Resultaten visade att de flesta ser positivt på Greta Thunberg och Fridays for Future. 30 procent av dem började också agera utifrån den insikten. Mest ändrade de sina transport- och inköpsvanor samt sitt återvinningsbeteende.

    Många valde andra sätt att ta sig till jobbet istället för att köra. De gick, cyklade eller valde semestermål närmare hemmet för att undvika att flyga. Andra förändringar inkluderade att välja lokala, ekologiska produkter, äta fler vegetariska rätter och minska användningen av plast.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 8 september på 418,58 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,31 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 418,64 ppm, vilket är en ökning med 2,37 ppm jämfört med för ett år sedan. På ett decennium är det en ökning med 24,72 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 °C varmare än förindustriell tid. Dessvärre är det bara början och kräver snabba åtgärder för begränsning och anpassning.

    Sommaren 2023 var den varmaste som registrerats globalt med stor marginal, med en medeltemperatur på 16,77 °C, 0,66 °C över genomsnittet, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

    Globala genomsnittliga ytlufttemperaturer för de 30 varmaste arktiska somrarna (juni–juli-augusti) i ERA5-dataposten, rankade från lägre till högre temperatur – Data: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

    De globala genomsnittliga havsytemperaturerna fortsatte att stiga i augusti, efter en lång period av ovanligt höga temperaturer sedan april 2023. Europa upplevde marina värmeböljor i flera områden under sommaren, som runt Irland och Storbritannien i juni och i Medelhavet i juli och augusti. Augusti som helhet hade de högsta uppmätta globala månatliga genomsnittliga havsytemperaturerna med 20,98 °C, vilket var långt över genomsnittet för augusti, med en anomali på 0,55 °C.

    Den dagliga globala havsytemperaturen (°C) i genomsnitt över området 60°S–60°N som ritats som en tidsserie för varje år från 1 januari 1979 till 31 augusti 2023. Åren 2023 och 2016 visas med tjocka linjer skuggade i ljusrött respektive mörkrött. Övriga årtal visas med tunna linjer och skuggade efter årtionde, från blått (1970/80-tal) till tegelrött (2020-tal). Data: ERA5. Upphovsman: C3S / ECMWF.

    Månaden blev den varmaste uppmätta augustimånaden globalt, och varmare än alla andra månader utom juli 2023.

    Globalt genomsnittliga ytlufttemperaturavvikelser i förhållande till 1991–2020 för augusti från 1940 till 2023. Data: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

    ”Ingen uppoffring att färdas på räls till Bangkok”

    SMB:s krönikör Mattias Goldmann är på långresa från sitt gamla hem i Sverige till sitt nya i Bangkok. Den går med tåg och tar tid. Det är en resa med mervärde, fylld med upplevelser och tid för reflektion och arbete. Mattias delar här med sig av såväl spännande möten längs färden som funderingar om allt gott som klimatomställningen kommer att föra med sig…

    KRÖNIKA Det ger många lajks att ta tåget mot Bangkok, där jag bor sen två år tillbaks. Inte bara för mina fina bilder och trevliga berättelser, utan också för uppoffringen. Att ta tåget istället för flyget, att lägga fler dagar på tåget än timmar flyget tar. Well, de lajksen förtjänar jag inte, för uppoffringen är noll. Fanns det ett motsatsord, en nedoffrings-mentometer, så skulle den slå i taket.  

    Med Kazakstans oändliga stäpp som bakgrund läser jag i DN:s lördagsbilaga att vi måste ge upp klimatkampen – att inte tillräckligt många vill uppoffra sig tillräckligt mycket för att vi ska klara målen. Just tågresandet är krönikörens främsta exempel på vilka hemska uppoffringar det krävs av oss som vill bidra till en dräglig framtid.

    ”Hur mycket har jag inte fått på köpet under denna resa?”

    Magiska Samarkand förstås, men också hela Sidenvägen, ljuvliga Istanbul, underskattade Ankara, fina lilla Georgien, bortglömda lilla Kirgisistan… Allt detta har jag tack vare denna tågresa fått på köpet, för en resa som kostat mindre än flygbiljetten men gett mig så oändligt mycket mer. Men störst är det som inte får någon egen uppdatering och sällan hamnar på bild; de små ställena där inte många turister kommer men där jag direkt adopterats när jag klivit av för ett tågbyte sen kväll eller tidig morgon.

    Familjen som med gnagande oro ska till Tashkent för hälsokoll, vars sexåring fortfarande ringer mig varje dag på WhatsApp trots att han kan max tio ord engelska, gänget som direkt bjuder in mig som en av dem på fotbollsmatchen i Uzbekistan, hotellägaren som tar mig till sin favoritfrisör och sen berättar oändliga historier över svart kaffe… Det och mycket till, och då har jag ändå ofta hastat vidare när jag borde stannat, gång på gång tittat ner i datorn när jag borde lyft blicken.

    ”Turist?” frågar tullarna mig vid varje gräns, och jag får lust att svara nej. Jag är i transit, på resa mellan hemmet Sverige och hemmet Thailand, med datorn i knät för distansarbete och studier. Gång på gång på Teams och Zoom har min uppkoppling varit perfekt medan det hackat från den som varit i sin svenska stuga. Och 32 timmar genom västra Kazakstan eller sex oväntade timmars paus med jordskred över spåren i östra Turkiet – det ger den lästid jag så länge behövt. 

    Klimatomställningen gör oss mer individuella

    Många vill göra ungefär detta. Frågorna rasslar in, om rutt, bokningssajter, boende, valutor, SIM-kort och annat praktiskt som är härligt att läsa sig till hur någon annan gjort, för att kunna fokusera på upplevelsen. Men visst, mitt umgänge är inte genomsnittligt och invändningen ”så kan inte alla göra” dyker upp i tråden – samma personer som tycker att jag gör en stor uppoffring slår också att fast hur priviligierad jag är som kan göra detta.

    Men klimatomställningen och den halverade klimatpåverkan per årtionde, som Science Based Targets pekar ut som nyckeln till en dräglig framtid, handlar inte om att alla ska bete sig exakt likadant. Vi blir tvärtom mer av individer framgent, när vi lämnar det likriktade, massproducerade charterresandet, bilägandet, köttätandet och annat ohållbart för att efter eget huvud utforma våra hållbara val. 

    Vi kommer alla att ha stora utsläppsminskningar som inte är uppoffringar; dina är inte samma som mina. Det svåra är inte att genomföra dem, utan att inte tacka och ta emot när uppoffringspoängen rasslar in. Det kan vara frestande att sitta på klimatpiedestalen och låta andra tycka att man gör en oerhörd insats, som de aldrig skulle mäktat med. Men de lajksen ska vi skicka tillbaks.

    För framstår de stora utsläppsminskningarna som uppoffringar, då får DN Lördag-krönikören rätt. Då vill inte tillräckligt många vara med, då bommar vi målen och då kommer vi i världsförbättrarklubben att bittert erfara att de där uppoffringspoängen är värda långt mindre än noll och intet.

    Kritik mot klimatbudgeten – och nu kommer skattesänkning för bensin och diesel!

    Kommentarerna och omdömena om regeringens klimatbudget är sparsamma och ljumma. Flera av dem pekar på att det saknas för mycket uppgifter för att kunna bedöma dess effekter på klimatet. ”Pinsam snuttefilt” löd omdömet från MP-språkröret Per Bolund. Och bara dagen efter klimatministerns framträdande kom beskedet att regeringen också sänker bensinpriset.

    Klimatministern utan departement, Romina Pourmokthari (L), presenterade sin lilla tårtbit av den kommande regeringsbudgeten under onsdagen, som SMB rapporterade om.

    För 2024 hade ministern ytterligare fyra miljarder kronor utöver redan liggande pengar till klimatåtgärder. Bland annat förstärks investeringsstödet Klimatklivet och en tillfällig skrotningspremie införs till bilägare som skrotar sin fossildrivna bil och köper en elbil.

    ”Fel inriktning” anser Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall i en kommentar. Istället borde regeringen satsa på åtgärder som underlättar för medborgarna att inte ha någon bil alls. Som till exempel förbättrad kollektivtrafik och cykelleder.

    Visst beröm från Socialdemokraterna

    De livligt debatterade satsningarna på att återställa dikade skogs- och odlingsmarker till våtmarker har klimatministern fokus på och sade sig vilja prioritera. Mer pengar, 155 miljoner, ska läggas på detta 2024 utöver redan utlovade 200 miljoner kronor.

    Förra S-regeringens jordbruksminister, Anne-Carin Sätherberg är relativt välvillig i sin kommentar och anser att satsningarna är helt okej – även om hon inte kan avgöra om de räcker, förklarar hon.

    Avgående språkröret Per Bolund (MP) avvisar däremot klimatbudgeten som otillräcklig och felriktad. ”Vi är i en krissituation där vi skulle behöva satsa stort och investera i det fossilfria Sverige, och det ser vi ingenting av” säger han till TT.

    Under onsdagens presskonferens med klimatministern påpekade en journalist att det ju finns andra styrmedel som kan påverka klimatutsläppen åt olika håll, som till exempel skatter på drivmedel. Romina Pourmokthari svarade att hon inte kan berätta om andra delar av statsbudgeten.

    Bensin och diesel får 2,5 miljarder mer än klimatet

    Men reportern behövde inte vänta länge. På torsdag förmiddag höll näringsminister Ebba Busch (KD) och Oscar Sjöstedt, ekonomisk talesperson för samarbetspartiet SD, gemensam presskonferens. Till synes med nöjda miner meddelade de att både bensin- och dieselskatten sänks, berättar bland andra SvD.

    Åtgärden omfattar även dieseln till jordbrukets fordon och maskiner. Skattesänkningarna lägger beslag på inte mindre än 6,5 miljarder kronor av budgetens så kallade reformutrymme på totalt 40 miljarder kronor.

    Det vill säga 2,5 miljarder kronor mer än vad klimatministern hade att skramla med dagen innan.

    Leder då skattesänkningen på fossildrivmedel till ökade utsläpp?

    Just den frågan kunde Ebba Busch inte svara på under presskonferensen. Busch bad istället om att få återkomma och sa att ”den fullständiga beräkningen har [regeringen] ännu inte gjort”.

    Men det visar sig faktiskt att just en sådan beräkning är gjord av regeringen. Den återfinns i regeringens egna förslag till riksdagen om att ändra skatten i fråga. Där beräknas utsläppen från transportsektorn och arbetsmaskiner öka med mellan två och tre procent som en följd av skattesänkningen.

    Klimatministern presenterar höjd klimatbudget

    Klimatminister Romina Pourmokthari (L) lovar nu i sin presentation av den kommande budgeten mer pengar till det så kallade Klimatklivet och höjt våtmarksanslag. Hon kunde däremot inte svara på om de nya åtgärderna kompenserar fullt ut för de höjda utsläppen som sänkt reduktionsplikt medför.

    – Vi kommer att återkomma i höstens klimatpolitiska handlingsplan med siffror över hur vi räknar, svarade ministern på en direkt fråga efter presentationen, som hölls under onsdag eftermiddag.

    Regeringen har fått stenhård kritik från många håll för inte minst sänkningen av reduktionsplikten. Inte bara från miljörörelsen, utan direkt från berörda delar av näringslivet och forskarvärlden.

    Enligt Naturvårdsverket innebär neddragningen av inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel att de fossila utsläppen blir fem miljoner ton högre per år fram till 2030 än enligt tidigare plan.

    Klimatministern föreföll rätt nöjd när hon kunde presentera klimatsatsningar på sammanlagt fyra miljarder kronor i 2024 års budget, de ”näst högsta” i någon statsbudget som hon uttryckte det något otydligt.

    ”Sverige ska klara både egna och EU:s mål”

    Hon betonade också att Sverige ska klara såväl landets egna långsiktiga mål om netto-nollutsläpp år 2045, som EU:s skärpta krav i det så kallade Fit for 55-paketet (som står för att hela EU:s utsläpp ska vara 55 procent lägre år 2030 än år 1990).

    Anslaget för Klimatklivet ökas med 800 miljoner nästa år. Klimatklivet är ett investeringsstöd till olika näringar och branscher för att minska utsläppen. Det infördes redan 2015 och har alltså hängt kvar hos regeringar av flera olika kulörer.

    Pengarna går till exempelvis stöd till fler laddställen för elbilar och satsningar på gårdsproduktion av biogas, förklarade ministern. Konvertering till eldrift av både lätta och tunga lastbilar, samt för tunga maskinfordon av olika slag ska stöttas med drygt 1,4 miljarder nästa år och med löfte om ännu mer från 2025.

    Vanliga medborgare som kör äldre fossilbränsledrivna bilar ska stimuleras att skrota dessa med hjälp av en särskild skrotningspremie som regeringen anvisar 250 miljoner till. Hur det ska utformas måste anpassas till EU:s bestämmelser.

    Samtidigt skjuter regeringen till 1,3 miljarder kronor för att i någon mån kompensera för fjolårets brådstörtade beslut att skrota rabatten för elbilar. De som hann beställa en sådan bil innan regeringen drog in anslaget ska nu få premien trots allt.

    De omdiskuterade våtmarkssatsningarna, vars start varit trög, tror klimatministern på, förklarade hon. Ytterligare 155 miljoner kronor utöver redan liggande 200 miljoner blir det nästa år, med ambitionen att gradvis öka anslaget åren därefter.

    Inga siffror över klimateffekten presenterades

    – Dessa pengar måste användas på ställen där de verkligen gör nytta. Därför är det viktigt att klargöra att satsningen är permanent och finns kvar, sa Romina Pourmokthari.

    Hon pressades på besked om klimatbudgeten innebär att regeringen kommer att kunna ändra sitt eget konstaterande om etappmålet för 2030 om minskade utsläpp för transportsektorn. Som en följd av den sänkta reduktionsplikten var regeringen för en tid sedan tvungen att medge att målet inte var möjligt att nå.

    Men ministern passade. Det finns ingen prognos nu. Siffrorna får presenteras i den helhet som klimathandlingsplanen senare i höst kommer att utgöra, förklarade hon.

    Likaså hade hon inget svar på frågan om regeringen kommer att avvisa ett eventuellt förslag från sin utredare, nationalekonomen John Hassler. Han vill själv skrota det särskilda utsläppsmålet för transportsektorn 2030 (70 procent lägre utsläpp jämfört med 2010).

    – Vi har bett honom analysera hur EU:s klimatpolitik påverkar Sverige. Vi får se vad han kommer fram till. Men jag delar hans bild av att Fit for 55 förändrar vår spelplan. EU har nu tuffare mål än de svenska, och planen innehåller mycket som inte reglerats i Sverige.

    De uppsatta målen ska nås, löd alltså klimatministerns grundbesked – men utan någon sifferpresentation som styrker påståendet, ännu.

    Och inom kort presenterar en helt annan minister statens budget i sin helhet. Och i den kan döljas mycket som äventyrar klimatmålen. Till exempel sänkta drivmedelsskatter och andra stöd som underlättar fortsatt oljeanvändning.

    Ett första utkast på avtal för globalt plastavfall

    Det är bråttom att förändra produktion, konsumtion och avfallshantering för plast – som tar allt mer plats i våra liv och på vår planet. Nu pekar mycket på att vissa genombrott gjorts i de globala förhandlingarna om att minska plasttrycket på planeten. Men alla är inte med på tåget.

    FNs miljöprogram driver sedan flera år ett arbete för att lösa en av vår tids stora utmaningar: att människan har blivit beroende av engångsprodukter i plast, med svåra ekologiska, sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Produktion av plast har ökat allra mest av samtliga materialslag och produceras framförallt från fossila källor.

    Enligt UNEP säljs en miljon plastflaskor varje minut och halva plastproduktionen är avsedd för engångsbruk. De används och kastas sedan direkt. Plast, inklusive mikroplast, är en central del i vår moderna värld och har till och med gett upphov till namn på en ny marin miljö: plastisphere (plastosfären)

    Under 2023 har UNEP lett arbetet med att förhandla fram ett globalt plastavtal och nu finns tecken på att ett globalt avtal kan komma på plats.

    Ett första avtalsutkast 4 september

    Nu har FN:s miljöprogram Unep publicerat ett första utkast till ett globalt avtal, som ska förebygga och eliminera plastföroreningar, berättar nätverket Edu. Däremot föreslås inga bindande mål utan det blir upp till länderna att själva utforma planer för hur plastföroreningarna ska fasas ut, men med ett krav på att återkommande rapportera hur utfasningen fortskrider.

    I de nationella planerna kan komma krav på produktdesign och prestanda, åtgärder för att öka återanvändning, återvinning samt utökat producentansvar. Det finns också skrivningar om att skydda människors hälsa mot plastrelaterade föroreningar. Arbetet inriktas mycket på att fasa ut plast som är svår att återvinna och plast med farliga kemikalier.

    Genombrott men varningssignaler finns

    Nätverket Edie berättar om några tidiga reaktioner på framstegen. Världsnaturfonden (WWF) kallar detta för ett genombrott i förhandlingarna.

    Från Norwegien Acadamy of International Law kommer varningssignaler om att petrokemiindustrin kommer försöka försvaga det globala plastavfallet i de kommande förhandlingsrundorna för att göra det svagare, mer vagt och mindre bindande, skriver nätverket Sarah George för nätverket Edie.

    Även Greenpeace oroas av risker för försvagat avtal i kommande förhandlingarna. Greenpeace lyfter också behovet av att minska plastproduktionen med minst 75% för att nå klimatmålen, något som lyfts i en rapport från Pacific Environment tidigare i år. Enligt rapporten från organisationen Pacific Environment behöver plastproduktionen minska med 75% till år 2050 och engångsplast helt fasas ut till 2040.

    Nästa förhandlingsrunda i november

    Nästa förhandlingsrunda om ett globalt plastavtal äger rum på UNEPs huvudkontor i Nairobi 13-19 november 2023. Ambitionen är att utveckla ett internationellt bindande avtal mot plastföroreningar och att detta ska omfatta också de marina miljöerna.

    Ny undersökning om hållbarhet och företagens framtid

    En global undersökning med 879 intervjuade styrelseledamöter visar brister i kompetens hos ledamöterna när det gäller hur hållbarhet påverkar företagens framtid

    Enligt en ny undersökning gjord av rådgivnings- och chefsrekryteringsföretaget Heidrick & Struggles samt Boston Consulting Group och Insead, finns brister i bolagsstyrelsers kunskaper om hållbarhetsfrågor. Många förlitar sig på företagsledningens kompetens i att hantera hållbarhet och ledamöter upplever det ofta obekvämt att ifrågasätta företagets ambitioner på hållbarhetsområdet.

    I undersökningen, som gjorts globalt, intervjuades 879 ledamöter. Mindre än en tredjedel av de intervjuade anser att de har tillräcklig kunskap om hur företaget ska arbeta med hållbarhetsarbetet och över två tredjedelar av de intervjuade anser att hållbarhetsaspekter har ingen eller liten effekt på bolags finansiella resultat.

    Dagordningen i styrelsearbetet domineras också av andra frågor som upplevs som viktigare och det är vanligt att ledamöter inte anser sig kunna tillföra kompetens i hållbarhetsfrågorna i styrelsearbetet.

    Adjö kära Supermiljöbloggen – för den här gången

    Beatrice Rindevall har gjort lång, hängiven tjänst på Supermiljöbloggen som skribent, redaktör och inspiratör. Hon har varit med nästan ända från början. Beatrice tillträder nu sitt uppdrag som ordförande för Naturskyddsföreningen och tar i sin avskedskrönika farväl – med både varma minnesord och en uppfordrande framtidsappell. SMB tackar henne djupt för stora insatser under många år och önskar Lycka till!

    Jan Lindsten, ansvarig utgivare SMB

    KRÖNIKA För mycket gick åt fel håll. På en bar i Göteborg under valåret 2010 skulle jag för första gången träffa en ny bekant som jag verkligen ville göra ett gott intryck på. Men jag kokade inför det kommande valet. Flera gånger under kvällen påpekade han artigt att han inte var särskilt intresserad av politik, men det gick inte att stoppa mig trots att jag försökte. Det svämmade över.

    Ungefär samtidigt satt några ungdomar, lika arga, på en bar i Stockholm. Deras ilska koncentrerades till hur medias klimatrapportering i valrörelsen brast. Där och då föddes Supermiljöbloggen. Syftet var att ge alla som ville läsa om miljöfrågor – utan att få det behovet uppfyllt i gammelmedia – ett hem. Namnet togs som ett ironiskt skämt med syfte till Supermiljöbilspremien. Och namnet har bestått, trots att grundskämtet nog flugit över mångas huvuden under åren.

    Resten är historia. Alla skribenter under åren har kvar sin användare i systemet – i skrivande stund 71 stycken – men ännu fler är de som har stöttat och bidragit under åren. Helt ideellt med ett enstaka undantag har skribenterna för Supermiljöbloggen suttit kvällar och helger efter sina vanliga jobb för att sprida kunskap och fakta om miljöfrågor på ett lättförståeligt sätt. De flesta stannar i flera år. Resultatet är hundratusentals läsningar varje år, bland dem statsministrar, forskare, VD:ar och generaldirektörer. Ett och annat pris har bloggen fått. Det finaste – WWF:s Årets miljöhjälte – delades ut av kungen.

    Min största stolthet är att vi faktiskt bidragit till förändring. Att vi har hjälpt brygga forskning och politik och att vi har visat medier att miljö- och klimatfrågorna väcker intresse. Journalisterna har nog följt oss närmast av alla. Men varken vi eller någon annan aktör har tillräckligt starkt lyckats stå emot den våg som nu attackerar våra områden. Som gör att politiken har gått från otillräcklig till katastrofal, trots att klimatkrisen inte längre är en framtidsfråga. Den är här och nu.

    Supermiljöbloggen behövs mer än någonsin. Det gör också alla andra inom Miljösverige. Vi behöver bli ännu fler.

    Jag kommer nu för första gången på elva år att logga ut från SMB för att fokusera som ordförande i Naturskyddsföreningen. Det känns som att lämna en familj, mitt barndomshem, för att flytta in i en annan fantastisk gemenskap. Men jag vet att vi på olika håll kommer att fortsätta arbeta för att de existentiella frågor som miljökriserna innebär ska sluta behandlas som särintressen.

    Mycket har hänt sedan kvällen i Göteborg 2010. SMB har utvecklats, klimatutsläppen har ökat och media har blivit bättre på att hantera våra frågor. Men jag är fortfarande lika arg, och ilskan driver mig tillsammans med hoppet som alla miljöengagerade runt om i Sverige ger mig. Om vi blir tillräckligt många som jobbar mot samma mål så vet jag att vi kan ändra det här. Vi kan, och vi måste.

    Och den bekanta som jag träffade på baren i Göteborg? Hans politikintresse är numera högt. Jag vet det för att jag faktiskt inte skrämde bort honom den där kvällen. Istället blev han en av mina närmsta vänner.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 31 augusti på 419,18 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,57 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 419,27 ppm, vilket är en ökning med 2,85 ppm jämfört med för ett år sedan. På bara ett decennium är det en ökning med 24,09 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Dessvärre är det bara början och kräver snabba åtgärder för begränsning och anpassning.

    Unga konsumenter testade att handla cirkulärt

    När åtta unga konsumenter fick pröva att konsumera hållbart i Trollhättans centrum blev resultatet riktigt hyggligt. Det var bara en tilldelad uppgift som inte gick att ordna någonstans i staden.

    I projektet ”Ung cirkulär konsument” prövade personer i åldrarna 18-35 år hur det praktiskt gick att lösa en rad uppgifter inom hållbarhet och cirkularitet genom att besöka det befintliga utbudet av handels- och serviceföretag i centralorten.

    Projektet finansierades av Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen inom ramen för det omfattande programmet Klimat 2030. Här deltar samtliga västsvenska kommuner och en lång rad företag, organisationer och institutioner.

    Försöket i Trollhättan gjordes några månader efter att staden i samarbete med handelsföretagen och fastighetsägarna antagit en strategi för framtida hållbarhet. Bland annat är klimatneutralitet ett av strategins fokus. Utgångspunkten är att minska andelen växthusgasutsläpp från invånarnas personliga konsumtion av varor och tjänster.

    Av de sammanlagda utsläppen per person i år i Sverige, cirka åtta ton, ligger cirka 60 procent på individers konsumtion, enligt Naturvårdsverkets beräkningar, vilket påpekas i projektbeskrivningen.

    Hyra klädesplagg ett dygn gick inte

    Uppgifterna som skulle försöka lösas var av varierande slag. En person skulle till exempel be en cykelhandlare lära ut hur man fixar en punktering. En annan skulle se till att få sin hämtlunch i en medhavd matlåda. Det sistnämnda visade sig vara enkelt.

    Det enda som försöksdeltagarna gick bet på var att hitta någon näringsidkare i stadskärnan som hyrde ut ett klädesplagg under ett dygn.

    Stadsdelsutvecklaren med ansvar för centrum i Trollhättan, Mathilda Sundberg, är dock nöjd:

    Cirkulär konsumtion handlar om att sluta slita och slänga, och istället ta hand om det vi har så att det håller länge och kan glädja fler. Att fem månader efter antagen strategi se att det vi kommit överens om omsätts i praktiken inger hopp för framtiden, säger hon på kommunens hemsida.

    Projektledaren för ”klimatneutral stad” i Trollhättan, Ellen Sverdrup säger att man nu går vidare med de erfarenheter som förstudien med de åtta konsumenterna gav.

    – Detta visade att stadskärnan har en potential att agera motor för en cirkulär omställning. Nu gör vi en behovskiss för konsumenter, tjänster och stadens centrum och hoppas det kan bli fler utvecklingsprojekt. Och att dessa kan få spridning i Trollhättans omgivning och regionalt i Västsverige, säger hon till SMB.

    STF skär ner verksamheten i Jämtland

    Svenska Turistföreningen ansöker nu om att skära ner delar av sin verksamhet i Jämtland. Bland annat kommer en fjällstuga och samtliga restauranger i det berörda området att stänga. Detta i ett försök att få ner de höga besöksnivåerna som stör renskötseln, som är bakgrunden till att samebyarna sagt upp det tidigare arrendeavtalet.

    Att vandra och att utforska Sveriges fjällmiljöer blir allt populärare. Svenska turistföreningen, STF, en av Sveriges största ideella organisationer med 228 000 medlemmar, ansöker nu i ett nytt arrendeavtal om ny markupplåtelse till Länsstyrelsen. I den nya ansökan framgår att STF avser att dra ner på delar av verksamheten. Ansökan berör STF:s fjällverksamhet i Jämtland och delar av Härjedalen, där organisationen själva inte äger marken.

    Efter dialog med fyra berörda samebyar har STF kunnat dra slutsatsen att nuvarande besökstryck är ohållbart och måste reduceras. Den främsta anledningen bakom beslutet, enligt STF själva, är att det höga trycket är alltför störande och således skadar renarna och renskötseln i området. 

    Förändringarna innebär att STF helt och hållet stänger Gåsens fjällstuga och reducerar antalet bäddar betydligt på Blåhammarens fjällstation och Sylarnas fjällstation. Dessutom kommer restaurangerna på Blåhammaren, Sylarna och Helags på sikt att stänga, senast 2028. Sylarnas restaurang renoverades så sent som 2018, vilket ledde till en del kritik eftersom ytan för självhushållskök och umgänge minskade. Slutligen kommer STF att minska sina öppettider, i synnerhet under våren då renarnas kalvning sker.

    ”Historiskt dåliga”

    STF tillkännager på sin hemsida att de “historiskt sett tyvärr varit dåliga på att ha de dialoger som krävs för respekt och samverkan” och ”inte varit tillräckligt lyhörda för renskötselns situation”. STF säger sig med dessa förändringar vilja skapa förutsättningar för en bättre samverkan i området.

    Jonas Kråik från Handölsdalens sameby säger till Sveriges Radio att han är “lättad” efter beslutet, och att särskilt beslutet om att stänga Gåsens Fjällstuga är viktigt för renskötseln.

    Välbesökt område med nattåg

    En betydande anledning till varför området kan vara extra välbesökt är att det är förhållandevis enkelt att ta sig till. Utöver Jämtlandsfjällens relativa geografiska närhet till mellersta och södra Sverige går det frekventa nattåg till bland annat Åre och Duved både under vintern och sommaren. För vandrare som tänker ta sig an den populära Jämtlandstriangeln, som inkluderar både Sylarna och Blåhammaren, erbjuds transferbuss i samband med nattåget från Stockholm.

    Som jämförelse får boende i Svealand och Götaland sannolikt resa kollektivt åtminstone dubbelt så länge för att exempelvis ta sig till de sydligaste delarna av Kungsleden i Västerbotten, och sannolikt under ännu längre tid om man vill fjällvandra längre norrut. Detta ofta beroende på sämre utbud av kollektivtrafik, utöver längre distans.

    Sedan tidigare minskade miljöanslag

    Det här är heller inte det första bakslaget för fjällvandrare, friluftsturister och STF, på senare tid. 

    I januari meddelade regeringen att anslagen för miljöbudgeten minskar avsevärt, vilket försvårar arbetet med att skydda och bevara nationalparker och naturreservat överallt i landet. Detta bedöms påverka Jämtlands arbete i hög grad, enligt Länsstyrelsen. Bland annat har det lett till trasiga dass och vindskydd som måste stängas, eftersom det inte finns resurser till reparation.

    STF har som svar startat ett upprop mot nedskärningarna. Hittills har man åtminstone samlat in 36 000 underskrifter.

    Pappersmugg ingen miljöhjälte – flergångsmuggen bättre

    Att byta plastmuggen mot pappersmugg har länge setts som en miljöåtgärd. Men att att använda flergångsmugg är betydligt bättre än både plast- och pappersmugg, visar en ny studie.

    Risker både för natur och människa

    Inom FN pågår ett arbete där världens länder förhandlar om ett bindande avtal som ska få spridningen av plast i naturen att upphöra. Professor Carney Almroth vid Göteborgs universitet sitter med i ett råd av forskare, SCEPT (Scientists Coalition for an Effective Plastics Treaty), som bidrar med vetenskapliga bevis i detta arbete. Hon har tillsammans med kollegor i en studie konstaterat att pappersmuggar kan vara lika giftigt som plastmuggar.

    Plast även i pappmuggen

    Bioplast som används på insidan av pappersmuggar kan vara giftig och innehålla minst lika många kemikalier som konventionell plast. Plastfilmen i pappersmuggar används för att muggen ska tåla vätska eller fett bättre. Plastfilmen består ofta av polylaktid, PLA, som är en plast som tillverkas med sockerrör, majs eller kassava som bas. PLA är därför fossilfri, vilket kan ses som en fördel. PLA är en så kallad bioplast som kan brytas ner snabbare än oljebaserad plast under rätt förhållanden, men forskarnas studie visar alltså att den ändå kan vara giftig. Det finns stor risk att bioplast stannar kvar i naturen och då tas upp i vävnaden hos djur och människor.

    Lösningen ligger i beteendeförändring

    De senaste åren har många rapporter, bland annat Normskifte under Delegationen för cirkulär ekonomi, lyft behovet av att understödja beteendeförändringar för att åstadkomma tillräcklig effekter för hållbar utveckling. Naturskyddsföreningen är en annan aktör som länge förespråkat förändrad konsumtion.

    Professor Carney Almroth är inne på samma linje, och säger på Göteborgs universitets hemsida att:

    När engångsprodukterna kom efter andra världskriget bedrevs stora kampanjer för att lära människor att slänga produkterna, det var ovant! Nu behöver vi skifta tillbaka och komma bort från engångsanvändandet. Det är bättre att ta med en egen mugg när du köper take away-kaffet. Eller för all del, sitt ner och drick ditt kaffe på plats ur en porslinsmugg.

    En viktig åtgärd är alltså att börja använda flergångsmugg, något som idag är ganska ovanligt i större skala i Sverige.

    Läs mer om studien i Environmental Pollution.

    Auroraungdomarna: ”Staten har svarat oseriöst”

    De 600 ungdomarna i Auroramålet, som stämt svenska staten för otillräckligt agerande i klimatkrisen, bemöter nu statens svar på stämningen. Och avfärdar det som oseriöst.

    Målet pågår i tingsrätten i Nacka, och lämnades in redan i november i fjol, vilket SMB berättade om. Men processen är krånglig och tidsödande. Staten inkom, genom sin Justitiekansler, helt nyligen med svaromålet.

    Staten skriver i yttrandet att man för det första yrkar på att talan avvisas helt och hållet av processuella skäl. JK påpekar i en kommentar på sin hemsida att domstolar har ”begränsad makt att bestämma över riksdag och regering i enlighet med den maktdelningsprincip som gäller i Sverige.”

    Men staten motsätter sig även att man har något ansvar gentemot ungdomarna i själva sakfrågan:

    Käranden och gruppmedlemmarna anser sig vidare ha en ovillkorlig rätt att på grundval av sina vaga och abstrakta påståenden om kränkningar av Europakonventionen och unionsrätten föra en talan som klart syftar till att en domstol ska uttala sig om vilka åtgärder staten, dvs. riksdag och regering, är skyldig att vidta enligt internationell rätt, unionsrätt respektive nationell rätt, skriver JK till Nacka tingsrätt.

    Aurora svarar nu att det är oseriöst att tala om ”abstrakta påståenden”. Den unga generationen kommer, högst konkret, att drabbas svårt av klimatförändringarna om inget görs och staten inte forcerar ansträngningarna för att nå sin del av betinget:

    I Auroras stämning presenterar vi en enorm mängd klimatforskning som med all önskvärd tydlighet visar hur unga i Sverige kommer att fara illa av klimatkrisens konsekvenser, skriver ungdomarna i ett inlägg i Aftonbladet.

    Just för att Aurora-ungdomarna hänvisar till såväl EU:s rättsordning som till Europakonventionen säger JK att Högsta domstolen ändå bör avgöra om målet trots allt ska tas upp till behandling. Nu vill ungdomarna att Högsta domstolen tar upp stämningen och behandlar den direkt.

    Istället för att sakfrågan prövas direkt, väntar en lång och kostsam strid i tre rättsinstanser om processuella detaljer. Att unga människor ska behöva lägga ut stora summor för att ”försöka hindra staten från att fortsätta elda upp vårt enda hem är absurt” skriver de i sitt inlägg.

    Auroras många kärande har i tidigare debatt fått starkt stöd av forskare och lärare. ”Vi ställer oss bakom ungdomarna i deras klimatkrav” skrev 1 600 personer i ett upprop i samma tidning i slutet av förra året.

    På organisationens hemsida finns mer information om målet och hur de som vill kan bistå processen ekonomiskt.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 24 augusti på 418,85 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,12 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 419,31 ppm, vilket är en ökning med 2,67 ppm jämfört med för ett år sedan. På bara ett decennium är det en ökning med 24,09 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Dessvärre är det bara början och kräver snabba åtgärder för begränsning och anpassning.

    Skyddad skog hotar inte toapapper och vårdlöner!

    Lantbrukarnas Riksförbund tar i så man nästan spricker i sin iver att påvisa hur galet EU:s nya plan för att restaurera naturen slår för det svenska skogsbruket. Tio procents lägre avverkning skulle bland annat leda till att 197 miljoner människor blir utan toapapper. Men hur det verkligen blir är med all säkerhet något helt annat, skriver SMB:s Leif Öster i veckans krönika.

    KRÖNIKA Finns det någon koppling mellan mera skyddad skog och toapapper? Ja, det påstår i vart fall LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Budskapet blir då att får inte skogsbruket avverka allt som går, blir det brist på just toapapper. LRF har till och med låtit sin egen konsultfirma Macklean, räkna fram att exakt 197 miljoner människor skulle bli utan toapapper om Sverige minskar avverkningarna med tio procent.

    Inte bara det. 158 500 villor skulle bli utan elström och 4 629 sjuksköterskor inte få ut sin lön. Men det är värre än så. Inga trähus alls skulle kunna byggas vid en tioprocentig minskning.

    Vän av ordning skakar naturligtvis på huvudet åt LRF:s beräkningar, eftersom vi hade allt toapapper, husvirke, elström och löner till sjuksköterskor för tio år sedan. Då avverkade vi just 90 procent av det vi avverkar idag. Värt att notera här är att Sverige redan idag, i vilket fall regionalt, avverkar mer än den tillgängliga tillväxten. Dessutom tillverkas ofta toapapper lokalt.

    Mer betalt för virket med lägre avverkning

    Men låt oss ta det från början. Det är rimligt att anta, att när alla EU-beslut om skogen är på plats, kommer kanske Sverige att behöva minska sina avverkningar. Och istället låta unga träd få stå ytterligare en tid och växa i skogen. Så vad skulle egentligen hända om Sverige minskade sina avverkningar med till exempel tio procent? Buden är många. Själv tror jag att skogsägarna skulle få lite mer betalt för sitt virke.

    Det skulle verkligen behövas! Enligt en sammanställning som facktidningen ATL nyligen gjort får svenska skogsägare nu sämst betalt av alla länder runt Östersjön. En tysk skogsägare får exempelvis, dubbelt så mycket betalt för samma virke. Man kan tycka att LRF borde gilla en högre lönsamhet för sina medlemmar. Mer begripligt är att Mårten Larsson på lobbyorganisationen Skogsindustrin säger att det är orealistiskt att sänka avverkningarna med tio procent, och att det inte finns någon klimatnytta med att skydda skog. Vilket många anser att det gör. 

    Finland skaffar kunskap

    Skogsstyrelsen menar i en helt ny rapport att även om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan samtidigt öka med knappt tio miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100 och det är i riktning med vad EU vill. I modellen har Skogsstyrelsen även bedömt klimatnyttan om 25 procent av virkesvolymen kommer via hyggesfria metoder. Just att bruka en fjärdedel av skogarna med hyggesfria metoder är för övrigt exakt vad Finlands eget Sveaskog, statliga Metsähallitus tänker göra. Man räknar med att därigenom skaffa sig en unik kunskap som kan bli en viktig konkurrensfördel i framtiden. För vi saknar en hel del kunskap om alternativa skogsbruksmetoder.

    SLU har bäst kunskap om kalhyggen 

    Här hemma i Sverige är SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, förmodligen världsbäst på forskning kring trakthyggesbruk med kalhyggen. Problemet är att SLU inte har gjort någon större forskning om hur man backar bandet och återställer kalhuggna skogsområden till flerskiktade skogar.

    Inte heller näringens eget Skogforsk har svar på den frågan. Man har helt enkelt trott att kunskapen inte behövs, eftersom näringen och SLU har ansett att kalhyggen är det som kommer gälla i all framtid.  Svenskt skogsbruk har med andra ord omvandlat och fortsätter omvandla miljontals hektar svenskt skogslandskap, utan att veta hur man återställer det man har omvandlar. 

    En av de få som har forskat kring blädningsskogsbruk i Sverige är Lars Lundqvist. Han skriver på Twitter att ”väljer man trakthyggesbruk så kan man inte byta tillbaka”.

    Så där står vi idag. Många skogsägare, kunder och EU vill ha mer av hyggesfritt skogsbruk, men kunskapen om hur man ställer om från likåldriga produktionsskogar till mer naturliknade saknas. Den finska modellen, “learning-by-doing” som ett sätt att utveckla nya tekniker och metoder i skogen, måste nog därför tillämpas även i det kommande svenska hyggesfria skogsbruket

    Vem ska betala för andra värden än virke?

    Skogar kan producera en rad olika ekosystemtjänster som samhället behöver, men skogsägarna får oftast enbart betalt för virket. Samtidigt vill EU alltså minska avverkningarna. Så hur och vad ska skogsägare få betalt för? Och vem ska minska avverkningarna?

    Enklast är förstås att minska avverkningarna i statens, fastighetsverkets och möjligen kommunernas skogar. Men EU skissar även nu på att skogsägare ersätts med pengar från de enorma belopp som finns i unionens jordbruksprojekt. Fördelen är då att politiken kan styra mot och ”köpa” konkreta nyttor som man vill erhålla från skogsägare.

    Europas jordbrukare är redan vana vid den modellen. Just nu diskuteras nya skogsbruksmetoder för att hindra översvämningar.  Men andra områden där skogsägare kan tänkas få ersättning är klimatreglering, säkrad biodiversitet, satsningar på friluftsliv och att förhindra erosion. Ja, listan kan göras lång. En hel del av åtgärderna kommer naturligtvis minska avverkningarna. Kanske med de där tio procenten? Inget av detta gillas dock av skogsindustrin.

    Hot om brist på toapapper kanske då blir skogsnäringens nya kampanjtema? Under tiden har den tidigare LRF-ägda konsultfirman Macklean, som gjorde utredningen, själva har gått i konkurs.

    Hållbart resande anses viktigt – men tillgänglighet och kostnad styr 

    Västtrafik har släppt årets upplaga av resvaneundersökningen Hållplats. 4000 invånare i Västra Götalandsregionen har gett sin syn på dagens och framtidens resande med kollektivtrafik, bil, cykel, elsparkcykel och gång. 

    I undersökningen, som genomförs för sjätte gången, framkommer bland annat att många tycker att transportomställningen går för långsamt. Samtidigt är inte klimatskäl tillräckligt för att driva förändring – det är snarare pengar och tid som avgör. 

    Precis som i fjolårets undersökning verkar fler tro på förändring i samhället än förändring hos sig själva. Vad gäller cykling tror till exempel 53 procent att cyklingen kommer att öka på samhällsnivå, medan 30 procent tror att den egna cyklingen kommer att öka. 

    Stor diskrepans mellan framtidsprognoserna för det egna resandet och samhällets resande. Grafik: Västtrafik

    Samåkning har inte särskilt positiva utsikter. På frågan “vad skulle få dig att samåka mer?” är det vanligaste svaret “ingenting” (24 procent). Tre av tio tror däremot att användandet av delad mobilitet – bildelning, hyrcykelsystem och så vidare – kommer att öka. Samtidigt är det färre än en av tio som tror att de själva kommer att använda delade tjänster mer i framtiden.

    Bilen fortsatt central – stor potential för ökad cykling

    Bilberoendet är fortfarande starkt i regionen. 88 procent av invånare på landsbygden upplever att de är beroende av egen bil. Samtidigt uttrycker 28 procent av alla svarande att de vill ha tillgång till bil utan att behöva äga den. Det tycks alltså finnas potential för delningstjänster, även om många har svårt att se sig själv ta steget. 

    Resefrekvens med bil. Grafik: Västtrafik

    Även i Göteborgs innerstad är bilen central: 17 procent uppger att de färdas i egen bil dagligen, 27 procent 2-4 dagar i veckan. En annan intressant tendens vad gäller bilresandet är att andelen unga (16-19 år) som tror att de kommer resa mer med egen bil har ökat de senaste två åren.

    Det finns stor potential för ökad cykling, inte minst i centrala Göteborg. Här är det bara sju procent som cyklar dagligen – 27 procent cyklar minst två dagar i veckan. Det är färre än i Skövde, som är den kommun med störst andel cyklister (34 procent cyklar två dagar eller fler per vecka). Göteborgs stad har som mål att tolv procent av resorna görs med cykel år 2025, och att 35 procent av resorna görs till fots eller med cykel. 

    Resefrekvens med cykel. Grafik: Västtrafik

    Förändringar på systemnivå efterfrågas

    Att åka mer kollektivt och köra mindre bil anses vara det viktigaste individen kan göra för att minska utsläppen. Men miljöskäl räcker inte till för att förändra beteendet – det är snarare tillgänglighet och pris som avgör. Endast fyra procent uppger att miljöskäl är viktigast för att man ska minska sitt bilåkande. 29 procent svarar mer tillgänglig kollektivtrafik och 17 procent säger att billigare kollektivtrafik är viktigast.

    Endast elva procent uppger att de aldrig reser med kollektivtrafiken. De flesta är nöjda med hur de reser i dag, men många vill cykla (60 procent) eller gå (53 procent) mer än de gör i dag. Sju av tio svarande tycker att samhället ska investera mer i kollektivtrafiken.

    Cirka hälften anser att det behövs nya lagar och regler som styr mot hållbart resande. Det verkar med andra ord som att invånarna lägger stora förhoppningar på system- och samhällsförändringar. Viljan finns, men man saknar incitament som får förändringen att ta fart.

    Läs hela rapporten här.

    Skräckdokument visar klimatplaner hos högern i USA

    Den djupt konservativa amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation smider kraftfulla planer inför en eventuell seger för republikanerna i valet nästa år. Enligt en omfattande rapport ska alla former av förnybar energiproduktion försvåras till förmån för satsningar på kol- och naturgasbaserad elproduktion.

    Det är tidningen Politico som skriver om det ödesdigra programmet, döpt till Project 2025.

    Arbetet med att ta fram det tjocka dokumentet har letts av Paul Dans, en tidigare tung tjänsteman i förre presidenten Trumps administration. Han beskriver i ett uttalande Politico Project 2025 som ”en krigsplan, en komplett karta för den nya presidentens första 180 dagar.”

    Enbart en snabb titt på förslagen inom energi- och klimatpolitiken räcker för att sända kalla kårar. Tankesmedjan visar på en vilja att i det närmaste demolera alla hittills trevande och otillräckliga försök att börja ställa om USA:s olje- och kolstinna ekonomi i klimatvänligare riktning.

    Kraftiga satsningar på kol och olja utlovas

    Det här vill man bland annat snabbt införa:

    Kraftig satsning på naturgasbaserad elproduktion. Stöd för utbyggnad av elnätet mot till exempel kolkraftverk. Minskade summor till statliga projekt för förnybar energiproduktion. Stopp för statligt stöd till förstärkningar av eldistributionen från förnybara elproduktionsanläggningar. Förbud för delstaterna att kopiera och införa de hårda Kaliforniska reglerna för avgaser från personbilar.

    Politico konstaterar att Project 2025 går mycket djupare än så, och tycks syfta till en mycket kraftig omdaning av federal politik om bara chansen ges. Många av förslagen har ”laserskarp skärpa” heter det.

    Konservativa organisationer vill uppnå mer fundamentala förändringar – man vill få bort statliga myndigheter från frågor som rör folkhälsoskydd och hanterar miljöregleringar, för att kunna tillmötesgå de industrier man fått uppgiften att göra översynen åt. Det säger Andrew Rosenberg, tidigare chef inom amerikanska meteorologiska institutet NOAA i artikeln.

    Kravet att USA snarast möjligt förändrar sin energi- och transportsektor om klimatomställningen ska få fart kan inte nog betonas. USA är världens näst största utsläppare av fossil koldioxid efter Kina, och i kraft av den långa perioden som stor oljebaserad ekonomi, det land med det högsta historiska utsläppssaldot.

    Stor minskning av USA:s utsläpp räcker inte ändå

    USA:s utsläpp, som var 4,3 miljarder ton år 2020 enligt Globalis.se (Kina noterar 11 mdr ton) har de facto minskat, inte helt obetydligt, under senaste decenniet. 2010 noterades USA släppa ut 5,4 miljarder ton enligt samma räknemetod och källa.

    Det amerikanska bidraget till uppvärmningen, och den starka betydelsen för världsekonomin, gör likafullt landet till en av de absolut viktigaste globala huvudspelarna i klimatkrisen – sannolikt den viktigaste.

    Först i höstas kom ett verkligt omfattande initiativ till klimatomställning. President Biden presenterade då IRA, Inflation Reduction Act, med storskaliga satsningar på att bygga om infrastruktur och energisystem för att klara Parisavtalet. Delmålet 2030 var att halvera utsläppen jämfört med 2005.

    Paketet som antogs av senaten var värt närmare fyra biljoner svenska kronor och består i hög grad av subventioner och stöd till näringslivet för att satsa på förnybar teknik. Inte tillräckligt för att nå klimatmålen, men ändå enligt bedömare den första verkligt betydelsefulla klimatsatsningen av en amerikansk administration, skrev DN.

    Men med en republikansk president i Vita huset från och med 2025 verkar det mycket troligt att IRA skrotas och att andra miljö- och klimatförordningar alltså också åker ut i avloppet.

    Även i en tid när inte minst USA och dess befolkning fått smaka på hårda effekter i form av extrema värmeböljor och oväder som klart kopplas till den antropogena uppvärmningen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.