Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Supermiljöbloggen på Bokmässan

    Några av Supermiljöbloggens skribenter är på plats under Bokmässan i Göteborg 28 september–1 oktober. Bland annat kommer vi att intervjua intressanta personer med koppling till klimat och miljö, bevaka seminarium och delta i debatt.

    Är du på plats på Bokmässan och har något intressant att berätta? Har du förslag på seminarier vi borde bevaka, eller har du andra tips? Hör av dig till oss på kontakt@supermiljobloggen.se.

    Håll utkik här för uppdateringar kring och från mässan!

    Hård prutning av budget till klimatanpassning väcker förvåning hos myndigheter

    Trots all vittnesbörd om behovet av att förbättra och öka klimatanpassningen kapar nu regeringen Kristersson anslaget med en tredjedel i nästa års budget. Nedskärningen påverkar främst det organisatoriska och kartläggande arbetet inom länsstyrelserna och MSB; Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap – och har mötts med förvåning.

    Behovet av bättre grundinformation om skred- och översvämningsrisker och andra negativa förändringar som det varmare klimatet medför är stort. Länsstyrelserna, MSB och andra expertmyndigheter, som exempelvis SMHI, arbetar som bäst med att genomföra inventeringar och ta fram underlag.

    Regeringens särskilda råd för Klimatanpassning konstaterade i sin första rapport 2022 att det här arbetet måste ta fart. Myndigheter måste samordna sig än mer än idag och kommunerna behöver involveras i planeringen. Lagstiftningen behöver också förändras på många punkter, till exempel för att ge kommunerna möjlighet att finansiera viktiga insatser via vatten- och avloppslagen.

    Men regeringens budgetförslag innebär det rakt motsatta. Anslaget för klimatanpassning, som ingår i utgiftsområde 20 i budgeten, miljö, klimat och natur, sänks 2024 från nästan 140 till 90 miljoner. Även i långtidsöversikten för åren 2025 och 2026 kvarstår anslaget på denna nivå.

    Myndigheter förstår inte skälet till nedskärningen

    Åtgärden har inte förklarats närmare i budgetunderlaget. På både MSB och Klimatanpassningsrådet ställer ansvariga talespersoner sig frågande över orsaken.

    Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag. Jag vet inte heller om man tycker att det ska finansieras på något annat sätt, säger Mette Lindahl Olsson, chef för enheten för beslutsstödssystem på MSB till DN.

    Enligt skrivningen i budgeten ska MSB:s och länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning ”avvecklas” utan närmare förklaring. Detta står uttryckligen i strid med en förordning som utfärdades redan 2018 om länsstyrelsernas samordningsansvar för just klimatanpassning.

    DN har även sökt klimatminister Romina Pourmokthari (L) för en kommentar.

    Det ska sägas att bidraget till kommunerna för förebyggande, fysiska insatser mot skred och översvämningar kvarstår orört. Det uppgår till 500 miljoner kronor. Detta anslag har varit närmast oförskämt lågt under lång tid och höjdes för ett par år sedan 20-faldigt under dåvarande S-MP-regeringens sista tid, något SMB rapporterade om.

    500 miljoner per år kan låta mycket, men är enligt uppskattningar och beräkningar som gjorts i en hemställan från Sveriges Kommuner och Regioner ändå helt i underkant. Den pågående förändringen av klimatet, med ökad nederbörd, men även hårdare torka och värmeböljor kommer att kräva anpassningsåtgärder för i storleksordningen två miljarder kronor årligen ända fram till nästa sekelskifte, enligt denna.

    Den här sommarens extrema väderhändelser i Sverige, med svåra skyfall i Åre med efterföljande skred och stora skador, understryker behovet av skärpt arbete med klimatanpassning, såväl praktiskt som teoretiskt. Knappast det motsatta.

    Regeringen presenterar budget som ökar utsläppen

    De kallar det effektiv klimatpolitik. Men i den egna budgeten kommer domen: regeringens politik leder till utsläppsökningar och att majoriteten av målen ser ut att bommas. SMB analyserar budgetens klimat- och miljöposter och dess effekter.

    I dag, onsdag, regeringen sin budgetproposition för 2024. Finansminister Elisabeth Svantesson deklarerade i morse under en presskonferens att den här budgeten har fler klimatsatsningar än när Miljöpartiet satt i regeringen. Men den miljöbudget som presenteras idag uppgår till cirka 19 miljarder kronor, medan budgeten för 2022 låg på omkring 21 miljarder kronor. Dessutom är prognosen för utsläppen dyster.

    Under de senaste veckorna har regeringen och Sverigedemokraterna presenterat en rad nyheter som rör klimat och miljö, som SMB har sammanfattat här. Och nu kommer alltså budgeten i sin helhet.

    Vad gäller klimat och miljö får vi inte bara den fullständiga fördelningen av pengar inom utgiftsområde klimat, miljö och natur, utan också bedömningar kring huruvida Sverige når klimat- och miljömålen, och vad regeringens klimatpolitik innebär för utsläppen. 

    Missade mål och ökade utsläpp

    Det är en dyster bild som presenteras: 16 av 19 etappmål ser ut att bommas, med bedömningen “uppnås inte” eller “osäkert”. Det inkluderar bland annat etappmålet om 70 procent minskade utsläpp från inrikestransporter till 2030 (som inte kommer att nås). 

    Vad gäller effeken på utsläppen konstaterar regeringen att nuvarande politik leder till ökade utsläpp: 

    Till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och 1 juli 2023, beräknas utsläppen öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030 men minska på lång sikt med upp till 1,8 miljoner ton till 2045 jämfört med vad som framgick i förra årets redovisning.

    Men även 2045-målet, att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, bedöms ouppnåeligt. Regeringen konstaterar själva att “ytterligare åtgärder behövs för att Sverige ska kunna nå målet till 2045”. Man skriver också att utsläppen kommer att öka 2024 och 2025 med den budget som nu presenteras. 

    Sänkta naturanslag presenterades som satsning 

    Många av budgetposterna som rör klimat och miljö har redan presenterats. Bland annat har regeringen drastiskt minskat anslagen till åtgärder för och skydd av värdefull natur, för att sedan höja dem något igen – något som lades fram som en satsning. De totala anslagen är fortfarande nästan en miljard lägre än tidigare. Detta trots att man i budgetpropositionen konstaterar följande under punkten Ett rikt växt- och djurliv: 

    Regeringen bedömer att trenden är negativ och att nuvarande beslutade eller planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet. […] Hänsyn till och skydd och skötsel av naturmiljöer behöver fortsätta att utvecklas.

    De sänkta anslagen har fått massiv kritik, bland annat från regeringens egen expertmyndighet Naturvårdsverket, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen. 

    Flera missade transportmål – och nu kapas stadsmiljöavtalen 

    I transportsektorn finns utöver målet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 ett mål om en ökad andel resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Biltrafiken dominerar i dag och andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ligger på cirka 20 procent av det totala inrikesresandet. Målet till 2025 är att andelen ska vara 25 procent. Måluppfyllelsen får bedömningen “osäkert” i budgetpropositionen. 

    Några satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik finns inte med i budgeten – tvärtom. De så kallade stadsmiljöavtalen, en statlig medfinansiering till kommuner för investeringar i bättre stadsmiljöer, får kapade anslag.

    Stadsmiljöavtalen har resulterat i cykelbanor, busslinjer och spårvägslinjer men nu blir det alltså svårare för kommuner att satsa på mer hållbara transporter. 2024 finns knappt 493 miljoner budgeterat för ändamålet, och 2025 endast 195 miljoner – att jämföra med 775 miljoner i budgeten för 2023. På sikt fasas stadsmiljöavtalen ut helt:

    Regeringen avser att fasa ut stadsmiljöavtalen för att finansiera andra satsningar.

    Regeringens budgetproposition för 2024, utgiftsområde 22 – Kommunikationer

    Sedan tidigare är det även beslutat att klimatbonusen för el- och hybridbilar slopas. Klimatbilsbonusen har dock en budgetpost även 2024, vilket beror på att bonusutbetalningarna släpar till följd av försenade billeveranser.

    Sänkt drivmedelsskatt stor budgetpost 

    I budgetpropositionen är en av de största utgiftsposterna sänkt drivmedelsskatt: det beräknas kosta staten omkring sex miljarder kronor. Pengar motsvarande nästan en tredjedel av miljöbudgeten går alltså till åtgärder som beräknas öka utsläppen, enligt regeringens egna beräkningar. 

    Som jämförelse kan vi titta på den enskilt största posten i miljöbudgeten, Klimatinvesteringar, som får 4,95 miljarder. 

    Fokus på globalt ansvar

    Budgetpropositionen innehåller många formuleringar om det globala klimatarbetet. Regeringen konstaterar själva att “snabba utsläppsminskningar behövs globalt” – men presenterar alltså samtidigt en budget som gör att utsläppen i Sverige ökar. Uppfattningen tycks vara att “globalt” inte innefattar Sverige, trots att “globalt” inte är ett enskilt land – utan resultatet av samtliga länders ansträngningar. 

    Regeringen skriver också att de verkat för en höjd ambition i det globala klimatarbetet i linje med Parisavtalet, något som kan tyckas motsägelsefullt med tanke på vad nuvarande politik bedöms leda till, det vill säga utsläppsökningar. 

    Den negativa trenden förklarar regeringen med brister i det internationella samarbetet: 

    Regeringen bedömer att trenden är negativ då det internationella samarbetet inte ger tillräckliga globala utsläppsbegränsningar för att nå miljökvalitetsmålet. Beslutade och planerade styrmedel i Sverige är inte heller tillräckliga för att nå nationella klimatmål.

    Sammanfattningsvis presenterar regeringen i dag en miljöbudget som lämnar mycket att önska, och de beräknade effekterna säger egentligen det mesta om budgetpropositionens betyg. Det är helt enkelt underkänt att för år 2024 föreslå politik som ökar utsläppen i stället för att minska dem.

    Finansministern fick tuffa frågor om tappade klimatmål – ber om tålamod

    Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ägnade för sin del klimatet minimalt utrymme vid presentationen av 2024 års budget under onsdagen. Men fick själv en skur av frågor om hur hon kan försvara en politik som ökar klimatutsläppen. ”Sammantaget gör vi mycket som minskar utsläppen” löd hennes svar – ett svar som vederläggs redan av den egna finansplanen!

    Regeringen gör, förkunnade Svantesson, historiska satsningar på försvaret och rättsväsendet. Och sänder även 16 miljarder kronor till de hårt inflationstyngda kommunerna och regionerna för att trygga välfärden. Dessutom berättade hon om andra satsningar, till exempel ett nytt jobbskatteavdrag.

    Inom klimatpolitiken nämnde finansministern mycket kortfattat två satsningar: utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och ett förhöjt anslag till Strålskyddsinstitutet som en förberedelse för (den ännu långt ifrån påbörjade) kärnkraftsutbyggnaden.

    Vid frågestunden visade sig politiken för klimatet – eller snarare bristen på densamma – dock alstra flest frågor. Reportrarna hade läst innantill i regeringens egna underlag. Och där står svart på vitt att de av riksdagen fastställda delmålen inte kan nås, varken för 2030 eller 2040. Inte heller EU-målen klaras av med den politik som förs. Förklaringen är framförallt den sänkta drivmedelsskatten på fossila bränslen och den sänkta reduktionsplikten.

    (Här nedan visar finansplanen ett diagram hur utsläppen tar ett skutt uppåt under 2023, för att sedan ligga en bra bit över den tidigare planerade nivån i ”referensscenariot”)

    Regeringen höjer utsläppen med ca tio miljoner ton

    De svenska utsläppen ökar som en följd av denna politik med i storleksordningen upp till tio miljoner ton fram till år 2030, enligt regeringens bedömning. Detta räknat netto. Någon minskning av landets samlade utsläpp är det alltså inte tal om, när plus och minus räknas ihop.

    Under presskonferensen ombads finansministern, i flera varianter förklara hur en politik för ökade utsläpp kan förklaras i ett läge när klimatkrisen eskalerar och till exempel utmålas av FN-chefen som akut.

    Svantesson svarade att hon står för helheten i budgeten. ”Diesel och bensin är svindyrt och människor måste klara sitt liv” slog hon fast. Även om utsläppen ökar i det korta perspektivet. I det längre perspektivet kommer regeringens många åtgärder att leda till minskningar: mer kärnkraft, elektrifiering av fordonsflottan, skrotningspremie för bensinbilar och mycket annat ska sörja för detta, löd hennes besked.

    Frågan om när hon som ansvarig minister kommer att presentera en statsbudget som är i linje med beslutade klimatmål blev obesvarad. Istället tog Elisabeth Svantesson upp avvecklingen av ett antal kärnkraftsreaktorer. ”Vi hade inte varit i den här situationen om vi inte lagt ned kärnkraften. Vi har inte tillräckligt med ren el,” slog hon fast.

    Det är ett uttalande som dock, i likhet med det i ingressen här ovan, vederläggs av fakta i regeringens eget budgetunderlag, och även i annan statistik.

    Andelen ”ren”, alltså fossilfri, el kan knappt bli högre än vad den redan är i Sverige. 2021 var 98,2 procent av elproduktionen i Sverige fossilfri. Sedan dess har flera stora vindkraftsparker tillkommit.

    Elexport lika stor som gamla Ringhals årsproduktion

    Dessutom, visar Energimarknadsinspektionens statistik, är svensk export av denna förnybart producerade el vida högre än importen. Import sker i ytterst begränsad omfattning vid några få tillfällen per år. År 2022 ökade elproduktionen i Sverige med 2,7 procent och den nya elen kom från vindkraft och solkraft. Hela 33 terawattimmar el – lika mycket som årsproduktionen vid Ringhals kärnkraftverk när det var som störst – gick på export i fjol.

    Så ligger det till med ”bristen på ren el.”

    Finansministerns samlade råd till den frågvisa presskåren om hur klimatmålen ska klaras löd framförallt att ”ha tålamod” tills den klimatpolitiska handlingsplanen presenteras under senhösten. Förutsättningarna för denna och vad den behöver innehålla utreds just nu som bäst av nationalekonomen John Hassler.

    För klimatets skull behöver planen sannerligen innehålla besked om skarpa åtgärder. Men även av strikta ekonomiska orsaker har regeringen tunga skäl att presentera en verkligt vass plan.

    EU-kommissionen håller nämligen ögonen på regeringens lägre tempo och minskade ambitioner i klimatpolitiken. Och enligt en granskning av Svt finns nu uppenbara risker att EU håller inne miljardbelopp i omställningspengar till Sverige.

    EU har avsatt en pott på svindlande 700 miljarder euro (cirka elva gånger mer i kronor) för medlemsländerna för att få igång ekonomerna efter pandeminedstängningen. Mycket av pengarna är kopplade till miljö- och klimatinsatser.

    Totalt har 38 miljarder kronor av medlen fördelats till Sverige. Utbetalningen av pengarna bygger på att en rad åtgärder som avtalats mellan EU och respektive medlemsland genomförts.

    Enligt Svt:s uppgifter kommer Sverige med stor sannolikhet gå miste om delar av pengarna. Skälet är att regeringen Kristersson minskat satsningar på både järnvägar och naturskydd. Regeringens sänkta ambitioner beträffande reduktionsplikten förstärker bilden.

    EU ser reduktionsplikten som ”nyckelåtgärd”

    Detta eftersom EU-kommissionen ser den höjda inblandningen av förnybara drivmedel enligt tidigare riksdagsbeslut (som för övrigt stöddes av samtliga partier förutom Sverigedemokraterna) som en ”nyckelåtgärd” i Sveriges planer för sänkta koldioxidutsläpp.

    Kan då den klimatpolitiska handlingsplanen ha kraftfulla besked om att Sverige trots allt kommer att klara både egna och EU:s utsläppsmål för 2030?

    Det återstår att se. Den behöver innehålla väldigt mycket för att kompensera för den massiva stimulansen av bensin- och dieselkonsumtionen. Handlingsplanen kommer därtill, som SMB helt nyligen berättade, att vara ett politiskt väsentligt nedgraderat dokument.

    Orsaken är regeringens beslut att planen enbart läggs fram till riksdagen som en skrivelse och inte en proposition, som fordrar debatt och beslut.

    Agenda 2030-målen långt från uppfyllda – så vill forskarna öka farten

    SDG

    Det är lång väg kvar för att nå Agenda 2030-målen. Lagom till FN-konferensen om hur takten kan öka när det gäller måluppfyllelse, presenterar ett antal forskare fyra förslag för stärkt arbete med målen.

    FNs globala mål, även kallade FNs hållbarhetsmål, Agenda 2030 eller på engelska Sustainable Development Goals (SDGs), togs fram och beslutades i bred enighet inom FN-systemet. Men med måluppfyllelsen går det mindre bra, något som går att följa exempelvis via SDG index. Denna vecka hålls ett FN- möte i New York, SDG Summit 2023, med syfte att öka takten i måluppfyllelsen.

    Thomas Hickman, statsvetare vid Lunds universitet, har tillsammans med ett antal forskarkollegor tagit fram förslag för stärkt arbete med Agenda 2030. Reformförslagen har publicerats i vetenskapliga tidskriften Science. På Lunds universitets hemsida berättar Hickman om de reformer forskargruppen ser som nödvändiga:

    1. Rika länders ansvar. Forskarna anser att upplägget av de 17 hållbarhetsmålen döljer ojämlika globala konsumtions- och utsläppsmönster och att de rika länderna framför allt fokuserat på de mål som är lättast för dem att uppnå. Därför menar forskarna att då bristande finansiering står i vägen för att det globala syd ska kunna uppnå målen, behövs starkare bindande åtaganden från höginkomstländer när det gäller finansieringslösningar.

    2. Anpassning till dagens verklighet. Forskarna anser att målen behöver anpassas till eskalerande kriser såsom ekologisk nedbrytning, pandemier och ökande ojämlikhet.

    3. Rättsligt bindande avtal. De globala hållbarhetsmålen är idag inte rättsligt bindande. Detta måste ändras, menar forskarna. Regeringarna behöver tillsammans vidta åtgärder för att omvandla en del av målen till internationell lagstiftning. De pågående förhandlingarna om ett internationellt fördrag för att minska plastavfall, som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om, nämns som gott exempel på hur en liten del av mål 12 (om hållbar produktion och konsumtion) kan uppnås.

    4. Global tillsyn. Agenda 2030-målen behöver slutligen, enligt forskarna, integreras på ett grundläggande sätt i hur institutioner arbetar och fattar beslut. För att möjliggöra detta krävs global tillsyn. Ett alternativ, menar de, är att inrätta ett hållbarhetsråd inom FN-systemet med uppgift att samordna detta arbete. Om FN stödjer initiativ från städer, regioner och civilsamhälle där hållbarhetsmålen har fått större genomslag än på nationell och internationell nivå, är även detta ett sätt att påskynda arbetet med Agenda 2030.

    Försenad klimathandlingsplan blir skrivelse till riksdagen

    Det tunga dokument som regeringens klimatpolitiska handlingsplan är tänkt att vara, blir i år reducerat till en skrivelse till riksdagen om hur arbetet fortgår. Det blir därmed inga förslag att debattera och rösta om kring vår tids största ödesfråga.

    I december 2019 presenterade dåvarande regeringen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan. Nästkommande handlingsplan ska lämnas till riksdagen hösten 2023. Naturvårdsverket och andra myndigheter bidrar med underlag till denna plan. Naturvårdsverket är på sin hemsida tydliga med vikten av klimatlagen:

    Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Den visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå de nationella klimatmålen. Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. De återkommande handlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.

    I juni höll regeringen efter lång väntan och i en ytterst begränsad krets inbjudna det utlovade nationella klimatmötet. Mötet var en del i förberedelserna för den klimathandlingsplan som regeringen ska lägga fram, i enlighet med klimatlagstiftningen som beslutades förra mandatperioden.

    Den första klimathandlingsplanen

    Den första klimathandlingsplanen, presenterade i form av en proposition till riksdagen, innehöll ett stort antal förslag, vilket Supermiljöbloggen berättat om.

    Övergripande föreslog regeringen då att integrera klimatet i alla relevanta politikområden. Detta skulle kunna ske genom att:

    • tillsätta en utredning för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
    • se över samhällsmålen och justera dem vid behov så att de ligger i linje med klimatmålen.
    • analysera konsekvenser för klimatet för alla politiska förslag där det är relevant.

    Därtill hade regeringens 132 åtgärder, reformer och satsningar med bland annat förslag om att införa mål för flyget, sjöfarten och konsumtionens klimatutsläpp införas. Handlingsplanen togs till riksdagen för att diskuteras och debatteras.

    Klimathandlingsplanen tonas ner

    När den nuvarande regeringen nyligen presenterade listan över propositioner och skrivelser till riksdagen stod klart att riksdagen endast kommer informeras om regeringens klimatarbete i form av en skrivelse.

    Detta trots att Klimatpolitiska rådet i sin årliga rapport riktat hård kritik om att Sverige förlorat styrfarten i klimatarbetet. Ett stort antal aktörer från näringsliv, organisationer och akademi har riktat svidande kritik mot regeringens klimatarbete och trycker på för ett skarpare klimatarbete.

    Sveriges riksdag, vald av folket, kommer av allt att döma alltså inte att ges tillfälle att debattera och besluta om åtgärdsförslagen när det gäller att möta en av vår tids största kriser: klimatet. Statsminister Kristersson har ibland sagt att allt som är lagligt nödvändigtvis inte är lämpligt att göra. Det är ett klokt uttalande som skulle kunna gälla även i frågan om att rädda klimatet. Regeringen har enligt klimatlagen möjlighet att föreslå riksdagen hur utsläppen ska minska och låta kammaren debattera och besluta om vilken väg Sverige ska ta i klimatarbetet.

    Regeringen kan också överlämna en skrivelse. Valet att överlämna en skrivelse innebär en anonym och nedtonad händelse i stället för att skapa utrymme för politisk debatt om klimatfrågan i landets högsta politiska församling.

    Fakta: Propositioner och skrivelser

    Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut. En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga eller hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde. Den innehåller inga förslag till riksdagsbeslut.

    Klimataktion på Folkhälsomyndigheten: “Informerar inte om klimatkrisens hälsoeffekter” 

    I dag genomför hälso- och sjukvårdspersonal aktiva inom Extinction Rebellion en aktion på Folkhälsomyndigheten. Aktivister röker utanför Folkhälsomyndighetens lokaler och forskare sätter upp vetenskapliga artiklar om kopplingen mellan klimatkrisen och folkhälsan. 

    Dagens fredliga olydnadsaktion anordnas för att påkalla uppmärksamhet till vad Extinction Rebellion anser är undermåligt klimatarbete av Folkhälsomyndigheten.

    2021 konstaterade Världshälsoorganisationen WHO att klimatförändringarna är mänsklighetens främsta hälsohot. Enligt WHO kommer mänskligheten att uppleva katastrofala hälsokonsekvenser redan vid en global uppvärmning om 1,5 grader.

    Trots detta informerar Folkhälsomyndigheten knappt om klimatkrisens hälsoeffekter, menar Extinction Rebellion. 

    – Folkhälsomyndighetens beröringsskräck för klimatfrågan är obegriplig! Medan Världshälsoorganisationen WHO slår fast att klimatet är det största hotet mot global folkhälsa, så vägrar Folkhälsomyndigheten att ta problemet på allvar. Jag undrar själv om myndigheten är rädd för att stöta sig med vår regering, som ju för en politik som leder till ökade utsläpp, säger Björn Paxling, doktor i klinisk psykologi och aktiv inom Scientist Rebellion.

    Det här är Extinction Rebellions fjärde aktion mot Folkhälsomyndigheten. Bedömningen är att myndigheten inte agerat nämnvärt, och därför är aktivisterna alltså på plats igen. De anser att myndigheten borde ta klimatkrisens behov av förebyggande arbete på allvar, precis som man länge arbetat med att förebygga rökning.

    – Hur hade det sett ut om Folkhälsomyndigheten slutat arbeta förebyggande med rökning och istället verkat för att samhället ska anpassas till att folk får röka så mycket de vill och var de vill? Så hanterar myndigheten klimatkrisen, mänsklighetens främsta hälsohot, idag, säger Terese Nilsson, ST-läkare i Allmänmedicin och aktiv i Hälso- och sjukvårdspersonal för Extinction Rebellion.  

    Folkhälsomyndigheten är en myndighet under regeringen och styrs av regleringsbrevet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen en ny chans att ge uppdrag åt Folkhälsomyndigheten att aktivt arbeta förebyggande med klimathälsofrågan och med scenarier utifrån relevant forskning.

    Senast i söndags anordnade Extinction Rebellion en civil olydnadsaktion, då på Bromma flygplats, i protest mot privatflygplan. Samtliga deltagare, från undergruppen Scientist Rebellion, greps, även de som inte deltog i den civila olydnaden, utan enbart höll i banderoller och dokumenterade. Senare meddelades att samtliga inblandade släppts.

    Se Extinction Rebellions krav på Folkhälsomyndigheten i faktarutan.

    Arvid skänker halva lönen till klimatet

    Umeåbon Arvid Nordin har bestämt sig för att göra skillnad. Nu börjar han donera mer än halva sin lön till en klimatorganisation.

    26-åringen som är uppvuxen i Sävar har alltid haft ett driv att bidra till en bättre värld. Eftersom klimatet kommer att påverka så många människor på sikt bestämde sig Arvid för att börja ge pengar till miljöorganisationer. Inledningsvis donerade han några hundralappar i månaden, som sedan trappades upp till omkring en tusenlapp per månad.

    Men sedan bestämde han sig alltså för att ge mer – rejält mycket mer. Genom att skära ner på sina kostnader, bland annat genom att handla begagnat, kan Arvid donera 10 000 kronor per månad. Det motsvarar mer än halva hans nettolön. Donationen går till klimatorganisationen Clean Air Task Force och sker genom organisationen Ge effektivt.

    – För att kunna ge bort mycket har jag haft som princip att enbart handla begagnat. Detta har sparat mig tiotusentals kronor och även varit en rolig utmaning! Att inte slentrianmässigt spendera pengar på sådant som utemat, dyra evenemang och resor, när jag inte känt ett stort behov av det, har också varit viktigt. Meningsfullheten i att spara dessa pengar för att ge bort, slår den lilla och korta tillfredsställelsen med slentrianmässig konsumtion hundrafaldigt, säger Arvid i ett pressmeddelande.

    Den ökade donationsnivån inleds dessutom med en engångsgåva på 50 000 kronor som han sparat ihop över tid. Nu hoppas Arvid kunna inspirera andra. 

    – Jag är övertygad om att många jag känner kan ge bort mycket mer än vad de tror, utan att försaka sitt välmående. Men då är ett första steg att bli mer medveten över sina utgifter och jobba för att prioritera annorlunda.

    Kalifornien stämmer oljejättar

    Amerikanska delstaten Kalifornien har stämt stora oljejättar som Exxon Mobil Corp, Shell PLC och Chevron Corp. Anklagelsen är att de förminskar riskerna med fossila bränslen, enligt ett domstolsdokument på fredagen.

    Kalifornien menar att dessa oljejättar genom sin verksamhet har orsakat skadat för tiotals miljarder dollar. De anklagas dessutom för att ha vilselett allmänheten genom att förminska riskerna med oljeindustrin. Man nämner även den amerikanska oljeindustrigruppen, American Petroleum Institute, som en påhejande part.

    Denna stämning följer många andra rättsliga åtgärder som man har genomfört mot fossila bränslen och oljebolag de senaste åren.

    Detta kommer i ljuset av en rapport från Oil Change International, som SMB tidigare rapporterat om, som visar att 20 länder, kallade ”planetförstörare”, med sina expansionsplaner riskerar att stjälpa planeten i klimatkaos. Dessa länder svarar troligen för nästan 90 procent av utsläppen från gas- och oljefält fram till 2050. USA ligger i topp bland planetförstörarna tillsammans med Kanada, Australien, Storbritannien och Norge.

    Sammanfattning: Regeringens klimat- och miljönyheter

    De senaste veckorna har regeringen och Sverigedemokraterna presenterat en mängd förslag och budgetposter som rör klimat och miljö. SMB har sammanställt några av nyheterna och tittat på hur de tagits emot och vilka effekter de kan tänkas få. 

    Sänkt skatt på bensin och diesel – igen

    Regeringen och Sverigedemokraterna sänker ännu en gång skatten på bensin och diesel. Från 1 januari 2024 sänks bensinskatten med 1 krona och 64 öre per liter och dieselskatten med 43 öre per liter. Dieselskatten kommer därmed att ligga på EU:s lägstanivå. Sänkningen omfattar även jordbruksdiesel.

    För konsumenter kommer bensinen att kosta 60 öre mindre per liter, enligt Tidöpartierna. Sänkningen kostar staten 6,48 miljarder, rapporterar SVT. 

    Vid presskonferensen där förslaget presenterades sa energi- och näringsminister Ebba Busch att regeringen ännu inte beräknat klimateffekterna av skattesänkningen. Det visade sig inte stämma. Regeringens egen beräkning visar att förslaget kommer att leda till utsläppsökningar om två till tre procent, vilket SMB rapporterat om.

    Höjda anslag till naturvård – men fortfarande en nedskärning

    Budgetposten för naturvård presenterades som en satsning, men det är knappast rätt ord. Skydd av värdefull natur får 500 miljoner kronor, men i förra budgeten skars samma post ner med 550 miljoner. 

    Det finns dessutom två budgetposter med snarlika namn: Skydd av värdefull natur och Åtgärder för värdefull natur. Den förstnämnda hamnar nu alltså på nästan samma nivå som innan nedskärningen i fjol, men den senare verkar bli utan höjda anslag – och bantades ner rejält i tidigare budget: nästan en miljard försvann. 

    Först kapades alltså 1,5 miljarder, sedan adderades 500 miljoner – det som nu beskrivs som en satsning. Sammanräknat är anslagen ungefär en miljard lägre än innan regeringen tillträdde. Även om det är positivt att den ena budgetposten nu får mer pengar är det långt från tidigare nivå, och inte tillräckligt.

    De sänkta anslagen har redan fått effekter på naturvården och har bland annat lett till att Svenska Turistföreningen startat ett upprop. Bara på några dagar samlade uppropet över 30 000 underskrifter.

    Ökade anslag till Klimatklivet

    Klimatklivet är ett stöd till klimatinvesteringar och kan sökas av företag, organisationer, kommuner och regioner. Regeringen meddelar nu att man utökar anslagen till Klimatklivet enligt följande: 800 miljoner kronor 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder 2026. I fjol låg anslagen på 2,8 miljarder och 2021 låg de på 2,3 miljarder. 

    Skrotningspremie för bilägare

    Regeringen lanserar en “skrotningspremie” för bilägare som skrotar en äldre bil och i stället köper eller leasar en elbil. 250 miljoner har avsatts för ändamålet 2024 och 2025. Några detaljer om hur premien ska utformas, eller beräkningar som visar klimatnyttan, finns dock inte att ta del av ännu. 

    När vi frågar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris stab får vi följande svar: 

    ”Det går inte ännu att säga säkert hur stor klimateffekt skrotningspremien kommer att ge – det beror på hur den utformas och det är inte klart än. En viktig del med skrotningspremien är att främja köp och leasing av nya och begagnade elbilar för de som idag kör en äldre bil. Om man skrotar en äldre bil med höga utsläpp av växthusgaser och ersätter den med en ny eller begagnad elbil kommer användningen av fossila bränslen att minska vilket bidrar till att nå klimatmålen. Vid skrotningen är det viktigt att bilen återvinns i enlighet med gällande lagar och regler så att cirkulära flöden främjas vilken minskar den indirekta miljöpåverkan.”

    Bedömningen är alltså att premien bidrar till att vi når våra klimatmål, men någon uträkning har alltså ännu inte gjorts. Det är med andra ord osäkert om det faktiskt är mer klimatsmart att köpa en ny bil – produktionen av nya bilar ger ju också upphov till utsläpp.

    Metoden har fått kritik för att vara ineffektiv och kritiska röster har bland annat framfört att det är få som går från skrotfärdig bil till ny elbil. Dessutom behöver antalet bilar i samhället minska, något som regeringens förslag inte skulle bidra till. I en debattartikel i Altinget skriver 2030-sekretariatets grundare och SMB:s krönikör Mattias Goldmann bland annat att skrotningspremien borde omfatta även kollektivtrafik, det vill säga att man ska kunna få skrotningspremien om man byter bil mot kollektiva färdmedel. 

    Slopad plastpåseskatt

    Den omdiskuterade skatten på plastpåsar ska avskaffas helt. Skatten infördes 2020 för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. 

    Beslutet att avskaffa skatten motiveras med Sveriges låga förbrukning av plastbärkassar jämfört med EU:s förbrukningsmål: Sverige ligger under 20 kassar per person och år och EU:s mål är max 40 kassar. Regeringen menar också att plastpåseskatten medfört administrativa kostnader och ökad konsumtion av andra alternativ (som inte specificeras). 

    Plastpåseskatten ingick i januariavtalet och infördes alltså av S, MP, C och L, där Liberalerna var pådrivande. Men redan året efter införandet började Liberalerna backa – i sin skuggbudget 2021 strök partiet plastpåseskatten. Och när klimatminister Romina Pourmokhtari fick frågan av SVT om varför partiet som drev igenom skatten nu avvecklar den svarade hon att “det påstås att Liberalerna drev igenom den”.

    Sedan skatten infördes har förbrukningen av plastpåsar minskat rejält. Mellan 2020 och 2021 var minskningen 75 procent. Flera aktörer i branschen har noterat en drastisk minskning av sålda plastpåsar sedan införandet av skatten. I en uppföljning i februari 2022 framkom att 9 av 10 konsumenter tog med sig kasse till butiken. Skattens effekt kunde då uttryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. 

    Skatten har alltså haft tydliga effekter på konsumenternas beteende och minskat förbrukningen av plastkassar rejält. Men nu tas plastpåseskatten alltså bort – enligt regeringens förslag avskaffas den 1 november 2024. Den slopade skatten innebär en minskning av skatteintäkter med 650 miljoner kronor per år.

    Mer pengar till återvätning av våtmarker

    Det har varit trögt att få igång de omdiskuterade våtmarkssatsningarna, men det verkar vara en insats klimatministern tror på. Ytterligare 155 miljoner kronor – utöver de redan liggande 200 miljonerna – blir det nästa år. Ambitionen är sedan att gradvis öka anslaget åren därefter. 

    Fördubblat stöd till flygplatser 

    I budgetpropositionen för 2024 kommer regeringen att föreslå ett fördubblat stöd till icke-statliga regionala flygplatser, meddelade man häromdagen. I dag ligger det statliga bidraget för driftsstöd på 103 miljoner – regeringen vill framöver lägga 210 miljoner kronor årligen. 

    Höjningen motiveras enligt följande av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD): 

    – De regionala flygplatserna runt om i landet är betydelsefulla för att hela Sverige ska fungera. Regeringen bedömer att förslaget kommer ge förbättrade förutsättningar för driften vid flygplatserna och därför bidra till minskade risker för nedläggning. 

    Förslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

    Extra resurser till vägunderhåll

    När regeringen tillträdde flyttade infrastruktur- och bostadsminster Andreas Carlson 750 miljoner från järnvägsunderhåll till bilvägsunderhåll, trots att järnvägen har en enorm underhållsskuld. Nu får vägunderhållet ännu mer resurser: 300 miljoner kronor per år skjuts till under 2024 och 2025. 

    De utökade resurserna ska hjälpa till att åtgärda det svenska vägnätets underhållsskuld. Pengarna ska gå till underhåll av statliga vägar.

    Även enskilda vägar får mer resurser, något som ska säkra möjligheten att “bo, leva och verka i hela landet”. 2024 och 2025 satsas 100 miljoner kronor per år på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar. 

    Några järnvägssatsningar har däremot inte aviserats, trots järnvägens stora behov av underhåll och de omfattande problemen med tågtrafiken den senaste tiden. Regeringen har dock meddelat att man ger Trafikverket i uppdrag att “redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”. 

    Nya miljarder till laddinfrastruktur

    Regeringen tillför resurser till utbyggnaden av laddinfrastruktur med 450 miljoner kronor för 2025 och 620 miljoner kronor för 2026. Tillsammans med tidigare satsningar uppgår nu anslagen till 2,5 miljarder för perioden 2024-2026. 

    Dessutom får Energimyndigheten åtta miljoner kronor för att stärka den nationella samordningen av utbyggnaden av laddinfrastruktur.

    Kunglig klubb lobbar för ökad bilism

    “Klimatet fortsätter vara en ödesfråga, för Sverige och världen.” Så lät det när vår 50-årsjubilerande kung höll tal vid riksdagens öppnande. Det rimmar sådär med att beskydda en organisation vars agenda ökar utsläppen, skriver Anna Ljungström.

    KRÖNIKA. Kungen lyfter ofta klimatet i intervjuer och tal. Att världen måste hejda klimatkrisen ses, rimligt nog, som okontroversiellt och politiskt ofarligt. Är det då lämpligt att en förening som gör anspråk på att representera kungahuset lobbar för en politik som går stick i stäv med klimatforskningen?

    Kungen behöver bara slänga en blick ut genom slottets fönster för att han ska se de tre bokstäverna som pryder taket av Bolinderska palatset, den pampiga byggnad som tillhör Grand Hotel. ”KAK” står det. Kungliga Automobilklubben.

    Bilismens förkämpar

    Det är en förening med anor, 120 år gammal, med syfte att “främja en sund utveckling för bilismen”. Förutom aktiviteter som racingtävlingar, bilutställningar och medlemsträffar arbetar föreningen också med politisk påverkan.

    KAK:s grundsyn är att bilismen ska växa. De vill se fler parkeringar, fler bilar i städerna och lobbar mot 15-minutersstaden och miljözoner. Föreningen har också lämnat positivt remisssvar till förslaget om att minimera reduktionsplikten, en åtgärd som av myndigheter bedöms öka Sveriges utsläpp med miljontals ton och skjuta klimatmålet till 2030 i sank.

    KAK sålde Bolinderska palatset till Grand Hotel under förutsättning att de fick behålla skylten uppe. Bild: Olof Senestam.

    Allt detta går stick i stäv med klimat- och trafikforskningen, som med all önskvärd tydlighet visar att bilresor måste minimeras. KAK pratar gärna om att tekniken ska lösa bilismens miljöproblem, men det är knappast hållbart – eller ens görligt i den snabba takt som klimatkrisen kräver – att byta ut bilflottan till elbilar.

    Personbilarna står för närmare en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Majoriteten är korta resor som görs med bara en eller två passagerare. Minskad bilism är därför nödvändigt, inte minst i städer med god tillgång till kollektivtrafik samt cykel- och gångmöjligheter. Det slogs bland annat fast i statliga klimaträttsutredningen (en utredning som KAK, föga förvånande, sågade i sitt remissvar).

    För bilen, ur tiden

    Så hur kommer kungen in i bilden? KAK är en av 60-talet föreningar och organisationer som åtnjuter kungens så kallade beskyddarskap. Utöver KAK finns tre andra kungliga klubbar: Kungliga Svenska Segelsällskapet, Kungliga aero-klubben och Kungliga Svenska motorbåtsklubben.

    KAK är inte ensamma bland kungens skyddslingar om att driva politisk påverkan. Man kan också hävda att kungens många beskyddarskap i praktiken inte tillför annat än en högtidlig air.

    Men bilistklubben sticker ut. Utöver att kungahuset finns i föreningens namn är KAK också betydligt mer högljudda i sin politiska påverkan än de andra kungliga klubbarna. KAK använder sig av kungen i sin lobbying, till exempel genom att hävda att regenten är “en stor bilentusiast”.

    Klubbens lokaler skvallrar också om goda kontakter och förutsättningar. Årsmötet hålls i adelns högkvarter Riddarhuset och kontoret finns i fina lokaler som ägs av Kungliga Djurgårdsförvaltningen. 

    Kungen må sakna formell makt, men det betyder inte att hans inflytande är opolitiskt. Ett Bernadottskt intryck ger extra legitimitet i debatten.

    KAK:s verksamhet skär sig mot kungens varumärke som klimatförkämpe. Det kan vara hög tid för hovet att omvärdera lämpligheten i att kungahuset används i PR-syfte för en bilistorganisation.


    Anna Ljungström sitter i SMB:s styrelse och var redaktör 2017-2022. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 13 september på 418,69 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,54 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 418,52 ppm, vilket är en ökning med 2,37 ppm jämfört med för ett år sedan. På ett decennium är det en ökning med 25 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 °C varmare än förindustriell tid. Dessvärre är det bara början och kräver snabba åtgärder för begränsning och anpassning.

    Sommaren 2023 var den varmaste som registrerats globalt med stor marginal, med en medeltemperatur på 16,77 °C, 0,66 °C över genomsnittet, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

    Globala genomsnittliga ytlufttemperaturer för de 30 varmaste arktiska somrarna (juni–juli-augusti) i ERA5-dataposten, rankade från lägre till högre temperatur – Data: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

    De globala genomsnittliga havsytemperaturerna fortsatte att stiga i augusti, efter en lång period av ovanligt höga temperaturer sedan april 2023. Europa upplevde marina värmeböljor i flera områden under sommaren, som runt Irland och Storbritannien i juni och i Medelhavet i juli och augusti. Augusti som helhet hade de högsta uppmätta globala månatliga genomsnittliga havsytemperaturerna med 20,98 °C, vilket var långt över genomsnittet för augusti, med en anomali på 0,55 °C.

    Den dagliga globala havsytemperaturen (°C) i genomsnitt över området 60°S–60°N som ritats som en tidsserie för varje år från 1 januari 1979 till 31 augusti 2023. Åren 2023 och 2016 visas med tjocka linjer skuggade i ljusrött respektive mörkrött. Övriga årtal visas med tunna linjer och skuggade efter årtionde, från blått (1970/80-tal) till tegelrött (2020-tal). Data: ERA5. Upphovsman: C3S / ECMWF.

    Månaden blev den varmaste uppmätta augustimånaden globalt, och varmare än alla andra månader utom juli 2023.

    Globalt genomsnittliga ytlufttemperaturavvikelser i förhållande till 1991–2020 för augusti från 1940 till 2023. Data: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

    Sex av nio planetära gränser anses nu vara passerade, däribland gränsen för koldioxid i atmosfären där den säkra gräsen anses vara 350 ppm. Denna gräns passerades redan 1986. Med andra ord dags att komma igång.

    Europaparlamentet: Nytt beslut om luftföroreningar

    Striktare luftföroreningsgränser 2035, samarbete i luftkvalitetsmätningar och krav på medlemsstaterna att ta fram färdplaner för att öka luftkvaliteten. Det är EU-parlamentets beslut efter en omröstning i veckan som gått.

    363 europarlamentariker röstade för, 226 mot och 46 avstod när EU-parlamentet röstade för skarpare arbete när det gäller luftföroreningar i Europa. De nya reglerna ska säkerställa att luftkvaliteten i EU inte är skadlig för människors hälsa, ekosystem och biodiversitet. Beslutet ligger i linje med Världshälsoorganisationen WHOs senaste riktlinjer.

    EU-länderna ska därtill bli skyldiga att upprätta färdplaner som anger kort- och långsiktiga åtgärder för att följa de nya gränsvärdena. Det föreslås även tuffare miljöövervakning av fler ämnen. Det gäller kvicksilver, ammoniak, sot, svaveldioxid, kolmonoxid, bly och bensen.

    Parlamentet ställer i beslutet krav på att de olika luftkvalitetsindex som finns i Europa ska harmoniseras. De ska bli jämförbara, tydliga och offentligt tillgängliga. Uppdateringar ska ske varje timme så att medborgarna kan skydda sig vid höga nivåer av luftföroreningar.

    Luftföroreningar orsakar tusentals förtida dödsfall per år. De kan ge upphov till andningssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter, vilket Supermiljöbloggen tidigare skrivit om.

    Nästa steg är förhandlingar med Ministerrådet och efter detta fortsätter den slutliga utformningen av lagstiftningen. Läs mer på Europaparlamentets hemsida.

    Förmånsbilar ökar svenskarnas bilinnehav 

    En ny studie från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, visar att den gynnsamma beskattningen av förmånsbilar ökar bilinnehavet bland svenska hushåll. Det leder med stor sannolikhet till ökat bilåkande. 

    Med hjälp av de svenska befolknings- och bilregistren har Maria Börjesson, professor i nationalekonomi, granskat hur förmånsbilbeskattningen påverkar bilinnehavet. I artikeln “The impact of company cars on car ownership” framgår att upplägget med förmånsbilar, det vill säga att arbetsgivaren tillhandahåller en bil som även får nyttjas privat och som medarbetaren förmånsbeskattas för, ökar sannolikheten att hushåll har bil.

    För ett singelhushåll ökar sannolikheten med 38 procent och för ett parhushåll med 14 procent. Förmånsbilar innebär också en ökad sannolikhet att parhushåll som annars bara skulle ha haft en bil har två bilar. Ungefär 25 procent av alla par som har en förmånsbil har två bilar men skulle utan upplägget bara ha en bil.

    I antal fordon motsvarar det ungefär 80 000 extra bilar. Maria Börjesson konstaterar att det är en tydlig effekt och är förvånad över att den är så stor för ensamhushåll.

    Förmånsbilar används mest privat

    Tidigare resvaneundersökningar har visat att förmånsbilar till 80 procent används privat. Det indikerar att det ökade bilinnehavet även innebär mer bilkörande. Om det leder till ökade utsläpp är osäkert. Det kan förstås göra det, men eftersom andelen elbilar bland förmånsbilarna är osäkert går det inte att dra någon säker slutsats. 

    – Utvecklingen bland förmånsbilarna är ganska spretig. Elbilarna blir fler, men förmånsbilarna är också större och tyngre. Just klimatpåverkan är något vi ska studera i en kommande studie, säger Maria Börjesson.

    Att minska bilkörandet är en viktig del av klimatomställningen. Samhället behöver bli transporteffektivt och premiera mer hållbara färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik. Ändå har vi system och förmåner som gör bilresande förmånligt för stora grupper i samhället. Det är något som borde diskuteras mer, konstaterar studiens författare.

    Studien finansierades av Trafikverket och ingår i ett större projekt om tjänstebilar. Läs mer på VTI:s hemsida. 

    Haven har varit rekordvarma i 6 månader

    Haven har nu varit rekordvarma i ett halvt år. Den 14 mars slogs det första värmerekordet för havens medeltemperatur vid ytan. Samma skeende har sedan återupprepats varje dag i sex månader. Varmare hav tros bland annat ha bidragit till att stormen i Grekland och Libyen blev ovanligt kraftig.

    Intresset på nyhetsplats må ha minskat, men det betyder inte att de rekordvarma temperaturerna i haven har gett vika. Som SMB rapporterade i mitten av juni när rekordtrenden hållit i sig i nästan tre månader var forskare och experter oroade och beskrev utvecklingen som “outforskad terräng”. En artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature såg det som troligt att haven inte varit varmare på 100 000 år.

    Världshavens medeltemperatur, dag för dag. Källa: Climatereanalyzer.org

    Att trenden fortsätter genom hela sommaren är anmärkningsvärt och oroande. Professor Samantha Burgess från EU:s klimattjänst Copernicus säger till brittiska BBC att “mars borde vara när haven är som varmast globalt, inte augusti.” Detta gör henne nervös kring hur mycket varmare haven kommer bli mellan nu och nästa mars, fortsätter hon.

    Varmare hav ger kraftigare stormar

    Det här påverkar världen på flera olika sätt. För en mer nyanserad redogörelse och bakgrund rekommenderas att läsa SMB:s tidigare artiklar på temat, från mitten av juni och mitten av juli (när haven hade varit rekordvarma i fyra månader). Kortfattat är varmare hav bland annat samhörande med fler marina värmeböljor och eskalerande korallblekning, vilka i sin tur drabbar ekosystem. 

    Dessutom bidrar varmare vatten till att cykloner och orkaner blir starkare, bland annat genom att de rör sig långsammare, vilket får dem att fälla mycket mer regn. De varma haven, tillsammans med att även den globala medeltemperaturen på land också är rekordhög, är sannolikt en bidragande orsak till stormen Daniel, som ödelagt delar av Grekland och nu senast Libyen. I Libyen har hittills drygt 11 000 bekräftats döda, med ytterligare 10 000 saknade.

    Friluftsrörelsen höll klimattoppmöte vid Sveriges topp

    Landets sju största frilufts- och miljöorganisationer går nu samman och förbinder sig att på olika sätt minska klimatbelastningen i alla sina aktiviteter. Överenskommelsen gjordes vid Kebnekaise och har präntats ned i ett protokoll som gavs samma namn som Sveriges högsta fjäll.

    De sju organisationerna samlar hundratusentals utövare, ledare och medlemmar och täcker ett brett fält av olika slags aktiviteter. Flera av dem är mycket gamla, andra yngre men likafullt väletablerade och stora.

    De som samlades vid fjällets fot och signerade överenskommelsen var ledare för Svenska Turistföreningen, Scouterna, Naturskyddsföreningen, Orienteringsförbundet, Svenska Fjällklubben, Cykelfrämjandet och Svenska Kanotförbundet. Deras paraplyorganisation Svenskt Friluftsliv är också medtecknare i överenskommelsen. Initiativtagare var Svenska Turistföreningen, grundad år 1885.

    I dokumentet ”Kebnekaiseprotokollet” redogör undertecknarna i sju paragrafer för sitt gemensamma åtagande. Enligt protokollet ska varje organisation genomföra kartläggningar av och förändringar i sina verksamheter för att minska klimatutsläppen. Samtidigt ska man delta i opinionsarbetet för till exempel bättre kollektivtrafik och annat som möjliggör hållbart resande till friluftsaktiviteterna.

    Protokollet betonar också att en sådan omställning medverkar till ökad social hållbarhet i samhället:

    Välfungerande kollektivtrafik, samåkning, cykel och gång är exempel på klimatsmarta sätt att transportera sig som sänker trösklarna för grupper som saknar tillgång till eget motoriserat transportmedel för att komma ut i naturen. Att klimatsmarta transportmedel tillgängliggörs oavsett ålder eller sociala och ekonomiska förutsättningar bidrar till en ökad jämlikhet, heter det i protokollets sjätte paragraf.

    Valet av plats för mötet är djupt symbolmättat: ingenstans i Sverige är den pågående klimatuppvärmningen så konstant närvarande, konkret och mätbar som på Kebnekaises sydtopp.

    Sydtoppen är en så kallad toppglaciär, Sveriges enda. Länge var den landets högsta punkt, dock något varierande beroende på avsmältningstakt och årstid.

    Men sedan klimatförändringarna accelererat har toppen smält ned dramatiskt under några få decennier. I gamla kartböcker från 70-talets början noteras höjden till drygt 2 120 meter. Idag har Sydtoppen sjunkit ned under Nordtoppens fasta höjd (klippa) på 2 097 meter, med fortsatt trend att minska i takt med stigande medeltemperatur.

    Sex av nio planetära gränser redan passerade

    För första gången har forskare kunnat kartlägga alla de nio planetära gränserna. Därmed ges en fullständig bild av de globala processer och system som upprätthåller planetens stabilitet och resiliens. Dessvärre är bilden nedslående med sex av nio gränser redan passerade. 

    År 2009 presenterade en internationell forskargrupp ett ramverk som identifierade nio processer som ansågs avgörande för att upprätthålla stabiliteten och motståndskraften hos jordsystemet som helhet (se faktaruta).

    Dessa processer benämndes planetära gränser och studien fick stor uppmärksamhet och skapade en bredare debatt kring människans påverkan på klimat, miljö och ekosystem. Studien kunde konstatera att tre av dessa gränser redan var passerade: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och flöden av kväve och fosfor.

    Ytterligare gränser passerade

    Sex år senare kunde samma grupp av forskare i en uppdaterad analys konstatera att även den planetära gränsen om förändrad markanvändning hade överskridits. Efter denna uppdatering har sedan andra forskargrupper lyckats bedöma de planetära gränserna för plast och nya kemiska substanser och vatten och kunnat konstatera att båda dessa gränser överskridits, förutom det som forskarna kallar för ”grönt vatten”, det vill säga det vatten som finns tillgängligt för växter i form av regn och fukt i marken.

    I en ny studie uppdaterar nu Rockström och kollegor sin bedömning från 2015 i en studie i tidskriften Science Advances. De kan bekräfta de nya gränserna och därmed har nu sex av nio planetära gränser passerats samtidigt med mänsklig påverkan på alla gränser. 

    Sex planetära gränser överskrids för närvarande

    Med den nya studien kan forskarna för första gången ge en fullständig bild av alla nio globala processer och system som upprätthåller planetens stabilitet och resiliens. 

    Nya vetenskapliga bevis gör det även möjligt för dem att kvantifiera gränsen för aerosoler i atmosfären. Denna gräns har enligt den nya bedömningen inte överskridits på global nivå ännu, men på regional nivå har luftpartikelföroreningar redan visat sig kunna påverka monsunsystemen. Studien introducerar även ett nytt sätt för att utvärdera biosfärens integritet. Utvärderingen visar att denna gräns överskreds redan under slutet av 1800-talet när det globala jord- och skogsbruket genomgick sina första stora expansioner.

    Vi närmar oss kritiska trösklar för ekosystemen

    Att en planetär gräns överskrids innebär visserligen inte att drastiska förändringar kommer att ske över en natt, men när allt fler överskrids samtidigt är det ett tydligt tecken på att vi snabbt närmar oss kritiska trösklar med stor risk för människor och de ekosystem vi är en del av.

    Johan Rockström, numera chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) och medförfattare betonar allvaret i vad uppdateringen visar: 

    Den här uppdateringen av planetens gränser visar tydligt att jorden är en patient som mår allt sämre, eftersom trycket på planeten ökar och vitala gränser överskrids. Vi vet inte hur länge vi kan fortsätta att överskrida dessa viktiga gränser utan att de sammanlagda påfrestningarna leder till oåterkalleliga globala förändringar och skador.

    Rockström menar att de ser allt tydligare tecken på att hela planetens resiliens nu minskar när planetära gränser överskrids, vilket för oss närmare globala tippningspunkter och stänger fönstret för att klara målet på en uppvärmning på 1,5 °C. 

    Men, som författarna nämner, det finns effektiva åtgärder för att vända processen. Gränsen för ozonnedbrytning överskreds på 1990-talet, men tack vare globala initiativ, katalyserade av Montrealprotokollet, är denna gräns nu inte längre överskriden.

    Om det inte var tydligt innan betonar den nya studien hur viktigt det är att inte förvärra läget ytterligare för jordens system, utan att istället jobba för att vända denna negativa trend. Det kommer kräva kraftfull politik och beslutsamhet. Något som vi dessvärre inte ser mycket av just nu.

    Expanderande oljeproduktion mitt i klimatkrisen

    20 länder är på väg att föra in hela planeten i klimatkaos när de planerar att expandera sin olje- och gasutvinning, visar en ny rapport. Deras agerande omöjliggör 1,5 gradersgränsen. Värst är bland annat USA och Norge.

    Fossilindustrins intressen “håller världen med en kniv mot halsen”. Så beskriver FN:s generalsekreterare fossilbolagens fortsatta utvinning av olja, som han även menar är både “ekonomisk och moralisk galenskap”. Samtidigt som världens största oljebolag i smyg rullar tillbaka sina klimatlöften kommer nu en ny rapport från organisationen Oil Change International som visar att världens oljeländer inte heller ämnar agera för en säker framtid.

    Rapporten fokuserar på 20 länder som organisationen benämner som ‘planetförstörare’. Dessa 20 planetförstörare beräknas bli ansvariga för nästan 90 procent av världens utsläpp från gas- och oljefält mellan i år och 2050.

    Värsta syndarna i globala Nord

    De värsta syndarna – i synnerhet från ett rättviseperspektiv – är fem länder från globala Nord (västvärlden): USA, Kanada, Australien, Storbritannien samt vårt grannland i väst, Norge. Dessa fem länder, som alltså är några av världens rikaste, står för en majoritet av världens planerade olje- och gasutvinning.

    USA ensamt planerar för motsvarande 31 procent av hela världens planerade expansion. Oil Change International kallar USA för “chef bland planetförstörarna”. Norge benämns som “ansiktet utåt för klimathyckleri”. Så sent som i juli beslutade den norska regeringen att ge tillstånd till ytterligare 19 nya olje- och gasfält, vilket SMB rapporterade om.

    Forskningen, FN:s generalsekreterare och det Internationella energirådet IEA är tydliga med att inga nya olje- och gasfält kan tas i bruk om världen ska ha en rimlig chans att hålla sig inom 1,5 graders uppvärmning. Värt att påminna är att redan vid en sådan uppvärmning riskerar världen att trigga hela tio så kallade ‘tipping points’, varav fyra bedöms som ‘troliga’ att passeras.

    Inte ett enda land med oljereserver har tagit beslutet att helt låta oljan vara kvar i marken. Som rapporten visar gör nästan alla tvärtom.

    Trots detta kan Ecuador, som inte granskas i rapporten, anses vara något av en förebild. Detta efter landets folkomröstningsbeslut om att helt och hållet förbjuda oljeborrning i Yasuni nationalpark i Amazonas, som SMB rapporterat om. Beslutet innebär att det ecuadorianska folket säger nej till uppskattningsvis 175 miljarder kronor, för att istället värna ursprungsfolks rättigheter, den biologiska mångfalden och klimatet. Så kan man också välja att agera.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.