Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Tidöpartiernas väljare: Kinas utsläppsminskningar viktigare än Sveriges

    I en undersökning från SvD/Novus om svenskarnas syn på klimatpolitiken uppstår en tydlig klyfta mellan Tidöpartiernas och oppositionens väljare. Förstnämnda anser i betydligt högre grad att det är viktigare att Kina minskar sina utsläpp än att Sverige gör det.

    Bland regeringspartiernas och Sverigedemokraternas väljare instämmer 91 procent helt eller delvis i påståendet “det viktigaste är inte att Sverige minskar sina utsläpp – det viktigaste är att Kina gör det”. Sverigedemokraternas väljare sticker ut med hela 96 procent, skriver SvD. 

    S-, C-, MP- och V-väljare håller inte med i lika stor utsträckning. 56 procent håller helt eller delvis med om att Kinas utsläppsminskningar är viktigare än Sveriges. 

    Diskussioner i media

    Frågan om olika länders ansvar, och hur det globala respektive lokala perspektivet ska behandlas i klimatfrågan, är inte ny. De senaste veckorna har ämnet diskuterats livligt.

    Bland annat publicerade Svenska Dagbladet en text av Lena Andersson, där hon ifrågasätter medias “klimatalarmistiska” rapportering om klimatet. 

    Det ledde till flera repliker, bland annat av DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, som kritiserade Andersson: “Vi bedrar oss själva om vi reducerar grundläggande fakta och forskning om klimatet till åsikter.” 

    Även i Göteborgs-Posten lyftes frågan, där på ledarsidan. Naomi Abramowicz ger Tidöpartiernas väljare rätt: ”Det är viktigare att Kina minskar sina utsläpp än att Sverige gör det. Det är inte en åsikt, det är ett faktum.”

    Kina är en viktig spelare – men alla måste bidra

    Kina står som bekant för stora utsläpp och det råder ingen tvekan om att de behöver börja minska dem. Än så länge ser det mörkt ut: första kvartalet 2023 nådde Kinas utsläpp rekordhöga nivåer. Kina är världens största kolproducent och landet behöver komma bort från den stora användningen av fossila bränslen.

    Samtidigt finns ett stort antal länder med högre utsläpp per capita än Kina – länder som sällan utpekas som storbovar i klimatdiskussioner. Dessutom står små utsläpparländer, de som vart och ett står för mindre än två procent av de globala utsläppen, tillsammans för över 40 procent. Det är mer än något enskilt land (till exempel Kina). Därtill är det förstås inte bara kinesiska medborgare som orsakar utsläpp i Kina – vi i väst är i högsta grad medskyldiga.

    Krävs krisinsikt för att vi ska agera

    Kina är en viktig spelare i klimatomställningen. Men det räcker inte att lämna ansvaret åt ett enskilt land – alla måste bidra. Om de länder som individuellt står för små utsläpp inte lyckas ställa om når vi inte Parisavtalets mål.

    Maria Wolrath Söderberg, som forskar om vår inställning till klimatkrisen, konstaterar att vi är dåliga på att hantera kriser som är långt borta. Att lägga ansvaret helt hos Kina kan med andra ord vara en strategi för att slippa känna ansvar och därmed slippa ändra livsstil.

    Resultatet inte förvånande

    Summerat är tendenserna i undersökningen är knappast förvånande, utan snarare i linje med vad man sett tidigare. Koalitionspartierna, främst M, KD och SD, var i valrörelsen tydliga med att de ser klimatet som en global fråga, med vilket de menar att Sverige har en liten roll att spela.

    I Tidöavtalet går att läsa följande: ”Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv.” Man har även aviserat en satsning på klimatkompensation utomlands.

    Stort second hand-intresse bland unga

    Det blir allt mer populärt att handla second hand, både i butiker och online – men främst det senare. Det är framför allt unga, de som ingår i den så kallade Gen Z, som driver utvecklingen, rapporterar Sveriges radio.

    Invånare i västvärlden konsumerar på tok för mycket kläder. I Sverige har vi en konsumtion av kläder och hemtextil på nästan 14 kilo per person och år, samtidigt som plaggen används under kort tid. Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är kopplad till inköp av nyproducerade varor. 

    Därför är det glädjande att second hand fått ett uppsving – begagnade kläder har betydligt lägre klimatavtryck. Jimmy Heibert, vd på second hand-appen Plick, säger till Sveriges radio att inställningen till second hand framför allt har förändrats de senaste två åren.

    Och det är främst Gen Z, personer födda mellan cirka 1995 och 2012 som står för den positiva utvecklingen. Den yngre generationen tycks vara mer medveten och vilja handla begagnat av klimatskäl. Samtidigt är rådande trender starkt influerade av tidigare årtionden, vilket kan bidra till second hand-intresset.

    Enligt Svensk handels innovationschef Per Ljungberg steg begagnatmarknaden med 28 procent globalt förra året. Det är en tre gånger så stor ökning som för branschen i sin helhet.

    Höjd flygskatt finansierar järnvägssatsningar i Frankrike

    Frankrike kommer att höja skatten på flyg och låta intäkterna gå till investeringar i järnvägen, meddelade landets transportminister häromveckan. Förhoppningen är att göra tågresandet mer attraktivt genom att prisskillnaden mellan flyg och tåg blir mindre. 

    Flera länder börjar nu agera för att uppmuntra invånarna att resa mer hållbart. Tyskland introducerade nyligen sin omskrivna nationella kollektivtrafikbiljett, “Tysklandsbiljetten”, något som lett till minskad biltrafik och ökad tågtrafik. Flera länder, inklusive Frankrike, lägger stora resurser på att göra sina städer mer cykelvänliga. I Paris byggs nu gatorna för att ge mer plats för cyklister och fotgängare

    Nyligen meddelade Frankrikes transportminister Clément Beaune att landet ökar skatten på flygresor och investerar i järnvägen. Det handlar om investeringar på omkring 100 miljoner euro (drygt 1 miljard svenska kronor) och pengarna ska alltså komma från ökad flygskatt. 

    Tidigare i år aviserade Frankrike att man förbjuder korta inrikesflyg. Resor som går att nå göra under två och en halv timme med tåg är numera inte tillåtna att göra med flyg. På flygtemat meddelade dessutom nederländska flygplatsen Schiphol nyligen att man planerar att förbjuda privatflygplan någon gång under åren 2025-2026. Med andra ord händer det positiva saker på flygfronten.

    Beslutet att höja skatten på flyg och satsa på järnvägen kommer kort efter att Greenpeace publicerat en rapport som blottlägger de stora prisskillnaderna mellan flyg och tåg. I rapporten framkommer att europeiska tågresor är mellan två och fyra gånger dyrare än flygresor. I sju av tio fall var flyg billigare än tåg.

    Risk att vinster från minskat matsvinn går förlorade

    En ny studie i tidskriften Nature visar att om världens matsvinn halveras kan mellan 53 och 71 procent av de klimat- och miljömässiga vinsterna ätas upp av så kallade rekyleffekter, om de lämnas oreglerade.

    Det är vida känt att världen slänger väldigt mycket mat, vilket i sin tur är en förlust för både miljö och klimat. Matsvinn orsakar 24 procent av alla växthusgasutsläpp från matproduktion och -konsumtion och sex procent av världens totala utsläpp. Om matsvinnet var ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare, efter USA och Kina.

    I snitt slängs 527 kalorier per person varje dag. Detta samtidigt som uppskattningsvis nästan 800 miljoner människor inte vet varifrån deras nästa måltid kommer. Många är överens om att världens matsystem behöver reformeras och förbättras, både för miljöns och matsäkerhetens skull. 

    Om eller när matsystemen i framtiden väl lyckas att minska matsvinnet är det nästintill avgörande att så kallade rekyleffekter tas i beaktning, visar en ny studie publicerad i tidskriften Nature. En typisk rekyleffekt är att effektivisering och eller innovation leder till att en given produkt – i det här fallet mat – används effektivare och således blir billigare att konsumera, vilket i sin tur ökar användningen av den, i stället för att användningen minskar. Detta fenomen kallas även för Jevons paradox, och är ofta förknippad med den gröna energiomställningen.

    Mer än hälften av vinsterna uteblir

    Forskarna utgår från ett scenario där världens matsvinn halveras, i enlighet med FN:s tolfte globala mål. Studien är den första i sitt slag som beräknar på en global nivå. Resultaten är konsekventa med tidigare, nationella, studier.

    Studiens huvudsakliga slutsats är att om effektiviseringarna och innovationerna som är att vänta lämnas oreglerade kan stora delar av de klimat- och miljömässiga vinsterna försummas. Forskarna uppskattar att mellan 53 och 71 procent av de förväntade minskningarna av utsläpp samt av land- och vattenanvändning i sådana fall lär utebli. 

    Rekyleffekter ökar även mattillgängligheten

    Forskarna avstår i huvudsak från att komma med förslag på hur rekyleffekter kan stävjas, men lyfter i synnerhet en typ av åtgärd som de anser behöver utforskas vidare. Denna typ av åtgärd innebär att de förväntande minskade matpriserna från effektiviseringarna kompenseras med motsvarande ökande kostnader på mat som i nuläget inte ‘betalar’ för sin totala klimat- och miljöpåverkan behöver utforskas. Värt att här nämna är att en tysk mataffär nyligen testade att just låta klimat- och miljökostnader till fullo återspeglas i priset.

    Forskarna belyser även att rekyleffekter beräknas öka mattillgängligheten – av antagandet att mat som i vanliga fall hade slängts istället hamnar på marknaden. Därför, påpekar de, är det viktigt att hämningar av rekyleffekter inte även hämmar just människors tillgång till mat på platser där det råder brist.

    Oljeborrning i Amazonas stoppas efter folkomröstning!

    Oljeutvinningen i en biologiskt rik och känslig nationalpark i Ecuadors del av Amazonas stoppas efter att en folkomröstning hållits. Folket sa även nej till guldutvinning i ett annat område i landet.

    Yasuni Reserve är namnet på reservatet i landets östra del. Det hyser en ovanligt hög biologisk mångfald och är också hem för flera ursprungsfolk.

    Nationalparken har en yta på närmare 10 000 kvadratkilometer, eller ungefär motsvarande knappt två Vänern i storlek.

    Avslaget för fortsatt oljeborrning och utvinning utföll med cirka 60 procent av rösterna, rapporterar The Guardian. Omröstningen hölls i samband med presidentvalet och innebar ett nederlag för den avgående presidenten som pläderat för fortsatt oljeletning.

    Frågan har varit i fokus för debatt och demonstrationer under många år. Utfallet i omröstningen kommenterades så här av ursprungsfolket Waoranis taleskvinna, Nemonte Nenquimo:

    Detta är en historisk dag! Jag är överlycklig över det rungande beskedet från ecuadorianerna att oljeutvinning på vårt folks heliga marker ska upphöra. Detta är en stor seger för alla ursprungsfolk, för djuren, växterna, skogarnas liv och för vårt klimat, sa hon enligt the Guardian.

    Utvinningen ska nu som en följd av folkets beslut avslutas inom ett år och all utrustning vara bortforslad. Ecuadorianska staten kommer att förlora stora inkomster när verksamheten upphör. Enligt beräkningar som refereras av nyhetsbyrån omni.se handlar det om 175 miljarder svenska kronor under 20 år. Utvinningen vid detta oljefält uppgår till tolv procent av landets nuvarande oljeproduktion.

    I en annan folkomröstning sa en stor majoritet av befolkningen i huvudstaden Quito nej till fortsatt brytning av guld i ett närbeläget högland med stora naturvärden.

    Lukas Frisell ny skribent på SMB

    Lukas Frisell är Supermiljöbloggens senaste tillskott. Göteborgaren som flyttar runt skriver helst om planetära gränser, social mobilisering och klimaträttvisa. Vi ställde några frågor till Lukas för att lära känna honom lite bättre. (Läs hans texter här!)

    Hej Lukas! Vem är du?

    – En 25-årig göteborgare som de senaste åren flyttat runt som en nomad. Har en kandidatexamen från Lund och har även pluggat i Spanien men av olika anledningar hamnar man (dessvärre?) alltid i Stockholm om och om igen. Som tur är blir det masterstudier i Lundbubblan till hösten. Är en fotbollstokig snubbe som hatar att bo ensam, ännu inte lärt sig att artikulera och håller på att genom en kompis motvilligt bli en ”friluftsperson”, på gott och ont.

    Hur startade ditt engagemang för klimat och miljö? 

    – Jag satt på en bar på Andra Långgatan i Göteborg i trean på gymnasiet med en onära vän och spånade kring vad vi ville göra av våra framtida arbetsliv. Jag kom på mig själv säga att att bli sportjournalist (som var planen) inte betyder någonting i relation till att jobba för klimatet. Och sen blev det den vägen. Här borde jag för att verka lite mer sympatisk skriva att jag hatar mig själv för att jag sa så, men det kan jag inte stå för. Dock var jag några öl in.

    Vad fick dig att börja skriva för SMB? 

    – Jag har alltid gillat att skriva. Efter en pandemi och egna hinder hade jag äntligen tid över för att ägna mig åt något ideellt arbete – det finns ett härligt egenvärde i det – och då var SMB faktiskt ett självklart val. SMB är med och driver de svenska klimat- och miljödebatterna. Att få den möjligheten, och att kunna lära av så många kunniga medskribenter, är förunnat. Dessutom gillar jag att SMB är politiskt oberoende.

    Lukas Frisell.

    Vilka ämnen skriver du helst om?

    – Helst inte om politik. Jag tycker att debatterna i Sverige missar så otroligt många av de fundament som faktiskt krävs för att samhället på riktigt ska vara hållbart. Bland annat att vi inte bara trasserar den planetära gränsen för klimatet, utan totalt fem och en halv av nio gränser, samt att ingen samhällsförändring som för oss tillbaka till ett tillstånd där vi åter lever inom Jordens ramar kommer ske utan att alla grupper och klasser är med.

    Och det går verkligen – det är forskare tydliga med. Inte bara ute i snåriga samhällsvetenskapliga fält, utan även diverse IPCC-författare och Johan Rockström (i sin senaste bok) är jättetydliga med det. Jag skriver mycket hellre om sånt, och förhoppningsvis bidrar det till att ändra de grundläggande narrativen och utgångspunkterna bakom debatterna. Så, med andra ord skriver jag gärna om exempelvis social mobilisering, klimaträttvisa, nämnda planetära gränser och samhällsvetenskaplig klimat- och miljöforskning.

    Berätta något otippat om dig?

    – Jag är sjukt dålig på att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Just därför klämde jag hela min vänstra hand minus tummen genom att stänga igen en lastbilsdörr på den nyligen. Dörren blev helt stängd (så att den behövde öppnas med handtaget). Jag glömde helt enkelt bort att min hand var i vägen.

    Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat lästips?

    – Hmm. Någon bok om hur vi faktiskt kan få bättre liv och samhällen samtidigt som vi lever i samklang med naturen. Kanske miljöekonomen och forskaren Jason Hickels bok Less is More: How Degrowth will save the world eller Johan Rockströms nya bok En värld för alla. Själv ska jag snart läsa Kate Raworths bok Doughnut Economics: Seven ways to think like a 21st century economist. Även om jag inte läst den känns det som att jag till och med även kan förhandsrekommendera den.

    Gustav Ramestad: ”Jordens resurser är inte oändliga”

    På den fria marknaden framstår naturresurserna som oändliga – och de går till den som betalar mest. Samtidigt kräver klimatomställningen sand och grus till betongproduktion och mineraler och metaller till batteriproduktion. Men vi måste inse att resurserna kan ta slut, skriver Gustav Ramestad i en krönika.

    Ända sedan de första människorna vandrade på jorden har våra liv styrts av naturens resurser. Jägarna och samlarna fick följa djuren och bönderna anpassa sig efter jordarna som de brukade. Men för oss i väst i dag verkar naturresurser finnas i överflöd. Fyllt på hyllorna i butiken och låga priser – varför klaga?

    Dagens människor förbrukar naturresurser i en otrolig takt. Med moderna maskiner och tekniker kan en människa idag använda naturresurser i en takt som tidigare tagit många människor många generationer. Med det moderna jordbruket kan miljarder människor mättas, samtidigt som mängden jordbrukare blir färre och färre. Människans förståelse för naturens processer och fri handel har lyft många ur fattigdom, men den fria marknad som i dag dominerar handeln av naturresurser har även baksidor.

    Det kan sanden på ett bra sätt exemplifiera. Med ökat välstånd har behovet av sand ökat explosionsartat. Lika mycket betong som göts i USA under hela det nittonde århundradet, använder Kina på bara tre år.

    Sand är huvudingrediensen i betong och även om det på jorden finns otroligt mycket sand, finns sand av rätt sort inte överallt. Därför skeppas idag sand från exempelvis Australien till Dubais ständer. Högkvalitativ sand är samtidigt nödvändig för halvledare och glas, viktiga produkter i den gröna omställningen. Produkter som hotas om fin sand i framtiden saknas.

    På den fria marknaden får den som betalar mest för sanden använda den. Det gör att Dubai med oljepengar kan köpa sand till sina stränder, sand som hade kunnat göra mycket mer nytta i solceller eller bara ligga och vänta på framtida behov. Frågan är om våra begränsade naturresurser verkligen ska gå till högstbjudande. Med den kunskap vi har idag verkar det mer och mer förlegat.

    Ett svenskt exempel på hur naturresurser enbart ses som en inkomstkälla är minerallagen och koncessionssystemet. I den svenska berggrunden finns många värdefulla mineraler, men prospektering, letandet efter dem, är dyrt. Staten har gjort en stor del av prospekteringen, men för att uppmuntra till privat prospektering finns ett särskilt koncessionssystem.

    Den som vill prospektera får ansöka hos Bergstaten, en del av myndigheten Sveriges geologiska undersökning, och om den hittar värdefulla mineraler får den ensamrätt att bearbeta fyndigheten. Självklart krävs miljötillstånd, men utgångspunkten är att mineral ska brytas om det kan göras med vinst.

    Värdet i att för framtiden ha en god tillgång till mineraler erkänns inte av lagen. Den ser hellre att vi idag gräver upp alla mineraler, säljer dem och i framtiden måste köpa in mineral från andra länder. Det verkar för övrigt vara våra politikers syn. Både Socialdemokraterna och Moderaterna är mycket positiva till nya gruvor. Det är en förlegad syn, från en svunnen tid då naturresurser i princip var oändliga. Men det är de inte längre.

    Koncessionssystemet är bara ytterligare ett exempel på den bristande helhetssyn som dominerar användningen av våra naturresurser. Historiskt har de människor som funnits på en plats brukat jorden där med de medel de haft, ofta i harmoni med naturen. När samhället individualiserades är det inte konstigt att äganderätten även fick omfatta marken som brukades i ett småskaligt jordbruk. Idag kan däremot en människa med hjälp av kapitalmarknaderna och våra tekniska framsteg göra sådana ingrepp i naturen att ett fritt nyttjande, drivet av kortsiktig vinstintresse, leder till att oersättliga värden går förlorade. Miljölagstiftningen som skyddar miljön från skada är inte tillräckligt. Vi måste hushålla med våra naturresurser.

    Till skillnad från våra förfäder har vi lyckats slå oss fria från naturens begränsningar. Allt finns i otroliga mängder. Kött, betong och gnistrande sand behöver ingen gå utan. Men oändligt med tid fick vi inte. I framtiden kommer vi också att behöva mineraler, åkermark, orörda och brukade skogar, levande sjöar och hav. Då kan vi inte i dag leva och handla som om det inte fanns en morgondag.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 19 augusti på 419,13 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 418,98 ppm, vilket är en ökning med 1,73 ppm jämfört med för ett år sedan. På bara ett decennium är det en ökning med 23,74 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Hittills under sommaren har fyra oroande klimatrekord noterats: rekordlite is i Antarktis, extremvarma hav samt den varmaste juni och den varmaste dagen som hittills har uppmätts. Och detta är bara början.

    ”Vilseledande referat minskar Energiforsks trovärdighet trots att mycket görs bra”

    Det är bra att jag och Energiforsk i många delar har samma syn, exempelvis att kunskap är nödvändig för att politiker ska kunna fatta kloka beslut. Men detta innebär ju inte att det aktuella referatet av FN-rapporten som Energiforsk presenterar på sin hemsida blir mindre vilseledande, skriver energikonsulten Hugo Franzén i en slutreplik.

    Detta är en debattartikel. Ställningstaganden och analyser är skribentens/skribenternas egna, inte Supermiljöbloggens. 

    SLUTREPLIK Om man läser den rapport jag har invändningar mot så är det en guide som undersöker potentialen för kärnenergi som en del av ett energisystem. Där beskrivs hur utvinningen av lokala eller regionala uranresurser kan bilda en plattform för en hållbar utveckling. 

    När man läser referatet Energiforsk publicerat får man dock en annan bild. Där lyfter Energiforsk fram kärnkraften, med stöd av FN-rapporten, som ett oumbärligt verktyg. Bland annat sägs följande: ”Den 155 sidor långa rapporten slår fast att kärnkraften utgör ett oumbärligt verktyg för att uppnå de globala hållbarhetsmål som formulerats inom Agenda 2030”.

    I guiden finns texten lösryckt och det saknas faktaunderlag eller någon analys som gör att man kan dra den slutsatsen. Är detta inte vilseledande, med tanke på att Energiforsk i sin replik samtidigt betonar att man kommunicerar fakta och väl underbyggda forskningsresultat?

    Energiforsk bedriver ett viktigt arbete och har hög trovärdighet i många fall. Men det nämnda referatet är vilseledande och underminerar trovärdigheten. Min förhoppning är därför att Energiforsk tar till sig kritiken och tar bort eller ändrar referatet av guiden på hemsidan. 

    Hugo Franzén

    Konsult i energiteknik, Lidköping

    Glädjande klimatdom i USA ger hopp för de unga

    I amerikanska delstaten Montana bryter den republikanska regeringen mot konstitutionen då man främjar ökad utvinning av fossilenergi istället för tvärtom. Detta eftersom yngre medborgares rätt till ren miljö och hälsa hotas. Så lyder en färsk dom, som nu hälsas som en stor framgång i USA. Och hemma i Sverige väntar ett liknande mål på att avgöras.

    Domen avkunnades i veckan i ett mål där delstatens politiska ledning stämts av en grupp barn och yngre vuxna i åldrarna 5 – 22 år, via organisationen Our Childrens Trust, berättar Natursidan.se.

    De unga framhöll i stämningen att delstatens otillräckliga insatser mot klimatutsläppen minskar deras möjligheter att få leva i en hälsosam värld. Extremväder och luftföroreningar påverkar dem negativt redan idag, betonar de i olika vittnesmål.

    Domen betraktas enligt en artikel i Washington Post som ett mycket skarpt juridiskt ställningstagande i klimatfrågan. Julia Olsson, Our Childrens Trust talesperson som drivit målet, kommenterade utfallet så här:

    För första gången i USA:s historia har en domstol i dag fattat beslut i ett mål om att regeringen kränkt barns konstitutionella rättigheter genom lagar och åtgärder som främjar fossila bränslen, ignorerar klimatförändringarna och utsätter unga människor för oproportionerligt stora risker.

    Domstolen pekar bland annat på en särskild detalj som delstatsregeringen i Montana infört i sin miljölagstiftning. Handläggarna av miljötillstånd har uttryckligen förbjudits att väga in klimateffekter när olje-, gas- och kolbolags ansökningar om produktion ska avgöras.

    Detta bryter mot USA:s konstitution, kom man alltså fram till.

    Domen kan väntas inspirera till fler initiativ från unga medborgare till juridisk kamp mot fortsatta antropogena växthusgasutsläpp. En rad liknande mål har genomförts, eller pågår, runt om i världen redan. Ett av de mest kända med positivt resultat är det så kallade Urgendamålet i Nederländerna.

    I Norge försökte en rad organisationer få staten fälld för grundlagsbrott då nya utvinningstillstånd för oljeprospektering i Barents hav utfärdades kort efter att regeringen undertecknat Parisavtalet. Den kampen förlorades däremot hårfint efter en oenig HD-dom. SMB har tidigare redogjort för turerna.

    I Sverige väntar det så kallade Auroramålet, som SMB också berättat om, på att avgöras. 600 ungdomar stämmer staten för otillräcklig klimatpolitik, och hävdar att staten bland annat bryter mot barnkonventionen och förvägrar dem en god framtid.

    Det ska noteras att stämningen lämnades in under den förra S-regeringens tid. Men den nuvarande regeringens beslut att på en lång rad punkter ytterligare fjärma Sverige från de klimatpolitiska mål riksdagen antagit i bred majoritet innebär knappast att den skulle befinna sig i ett bättre juridiskt läge.

    Helt nyligen motsatte statens juridiske talesperson, Justitiekanslern, stämningen och anser i sitt svaromål till rätten att den ska avvisas.

    JK skriver i en kommentar på sin hemsida att de svenska domstolarna har ”begränsad makt att bestämma över riksdag och regering i enlighet med den maktdelningsprincip som gäller i Sverige.”

    Om statens högsta ledning inte följer gällande lagar och rättsakter, finns med andra ord dåligt med juridiska möjligheter för medborgarna att begära rättelse, blir den logiska slutsatsen.

    Det är denna typ av svagheter i svensk rättsordning som i debatten brukar anföras som argument för att införa en författningsdomstol.

    Och JK förordar faktiskt att Högsta domstolen ska få möjlighet att pröva om talan ska vara tillåten eller ej, innan själva saken prövas. Så här skriver man:

    Eftersom frågan om gruppmedlemmarnas talan ska få föras aktualiserar grundläggande frågeställningar om maktfördelningen mellan domstolar och de folkvalda, och att gruppmedlemmarna anser att de har rätt att föra den här talan mot bakgrund av kraven i Europakonventionen och unionsrätten, har JK förordat att frågor om talan är tillåten ska hänskjutas till Högsta domstolen innan tingsrätten tar ställning i avvisningsfrågan.

    ”Det behövs mer kunskap för att avsluta fossilberoendet”

    Detta är en debattartikel. Ställningstaganden och analyser är skribentens/skribenternas, inte Supermiljöbloggens. Vill du skriva en replik eller skicka in en egen debattartikel, skicka ett mejl till oss.


    Hugo Franzén frågar i en debattartikel om energipolitiken bör bygga på forskning. Det tycker Energiforsk är nödvändigt, ska vi klara energiomställningen behövs mer kunskap. Men han har helt fel när han påstår att vi vilseleder, skriver Daniel Hirsch, kommunikationsansvarig på Energiforsk som här går i svaromål.

    REPLIK: Energikonsulten Hugo Franzén undrar i en debattartikel om du vill ”ha en energipolitik som bygger på åsikter och vilseledande information”, eller ”en energipolitik som bygger på forskning och fakta”. Han påstår också att Energiforsk ”vilseleder politiker och andra som söker faktabaserad information”.

    För oss på Energiforsk är svaret på Hugo Franzéns fråga en självklarhet, men tyvärr missförstår han hur Energiforsk och den fria forskningen fungerar.

    Energiforsk initierar, samordnar och bedriver forskning inom energiområdet. Det resulterar i att vi varje år publicerar ett 50-tal forskningsrapporter, som skrivits av forskare och analytiker som vi anser håller hög kompetens. Vi är operativt inblandade i alla dessa rapporter – ibland mycket, ibland mindre – eftersom vår egen kompetens är hög. I alla våra forskningsrapporter står: ”Det är rapportförfattaren/-författarna som ansvarar för innehållet.”

    Med utgångspunkt från såväl rapporter vi själva initierat som andras forskning kommunicerar vi fakta och väl underbyggda forskningsresultat. Vi är politiskt neutrala och strävar alltid efter objektivitet.

    ”Vi visar tydligt att vi publicerar ett referat”

    Energiforsk bedriver också omvärldsbevakning där vi presenterar resultat från andra organisationer. Vårt referat av FN-rapporten, som Hugo Franzén skriver om, är ett exempel på det. FN-organet som skrev rapporten, UNECE, publicerar rapporter kring hållbarhet och betonar vikten av alla fossilfria energislag. Rapporten var intressant för dem som vill veta mer om förutsättningarna för hållbar kärnkraft, och den låg väl i tiden med tanke på det efterföljande taxonomiarbetet inom EU.

    I vårt referat framgår tydligt att det är just ett refererat. Det är därmed enkelt för läsaren att förstå att det är författarna till rapporten som står för slutsatserna. Den som vill fördjupa sig i hur författarna kommit fram till slutsatserna kan genom vår länk i referatet läsa mer i rapporten för att bilda sig en egen uppfattning. Det är så forskning generellt fungerar, vilket vi tycker är bra.

    Vad gäller Hugo Franzéns fråga om energipolitiken bör bygga på forskning anser vi: Ja, absolut. Kunskap är nödvändigt för att fatta kloka politiska beslut.

    Men i politik är även en annan beståndsdel central: Åsikter, eller värderingar. Vilka värderingar vi människor har påverkar vilket samhälle vi vill se och vilka politiska lösningar vi föredrar.

    I den svenska debatten om energipolitiken har tyvärr värderingar och fakta blandats ihop och skapat en polarisering mellan framför allt kärnkraft och vindkraft som vi inte känner igen bland forskare. Polariseringen är olycklig och vi på Energiforsk försöker alltid hålla isär fakta och värderingar.

    Det vi på Energiforsk brukar föra fram kring politiken och energiomställningen är bland annat:

    • Ska Sverige klara klimatmålen är minskade utsläpp i närtid att föredra framför minskningar längre fram. Då behöver hastigheten i den svenska energiomställningen öka.
    • Ska Sverige klara klimatmålen behöver energi användas så klokt som möjligt. Då bör energieffektivisering prioriteras.
    • Ska Sverige klara klimatmålen behöver vi kraftigt öka den fossilfria elproduktionen. Då behöver vi förmodligen säga ja till all ny fossilfri elproduktion som föreslås. Förutsättningar för det underlättas av en bred politisk enighet.

    Detta underlättas av forskning som ger mer kunskap. Så för att avsluta fossilberoendet behövs mer forskning.

    Daniel Hirsch, Kommunikationsansvarig Energiforsk

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 11 augusti på 421,24 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 4,10 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 420,59 ppm, vilket är en ökning med 3,23 ppm jämfört med för ett år sedan. På bara ett decennium är det en ökning med 25 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli månad blev den varmaste jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Hittills under sommaren har fyra oroande klimatrekord noterats: rekordlite is i Antarktis, extremvarma hav samt den varmaste juni och den varmaste dagen som hittills har uppmätts. Och detta är bara början. Och trots att extremvädren drabbar Sverige i sommar igen är våra politiker plågsamt osynliga. Där lär behöva kliva fram snart för det kommer inte bättre på ett bra tag.

    ”Energiforsk borde ta bort vilseledande referat om kärnkraft”

    Det här är en debattartikel. Ställningstaganden och analyser är skribentens/skribenternas egna, inte Supermiljöbloggens. SMB erbjuder replik på inlägget.

    Vill du ha en energipolitik som bygger på åsikter och vilseledande information eller ska vi kräva en energipolitik som bygger på forskning och fakta? Att grunda vår energipolitik på åsikter utan faktaunderlag är illa men ännu värre är att forskningsföretaget Energiforsks i dag förser Sveriges politiker med felaktig och vilseledande information om kärnkraftens möjligheter, skriver energikonsulten Hugo Franzén i ett debattinlägg på SMB.

    DEBATT: För en tid sedan träffade jag en politiker som hävdade att vi måste satsa på kärnkraft om vi vill ha en hållbar energiförsörjning. Politikern var bergfast i sin övertygelse och hänvisade till en ”forskningsrapport från FN där författarna slagit fast att kärnkraften utgör ett oumbärligt verktyg för att uppnå de globala hållbarhetsmålen som formulerats inom Agenda 2030”.

    Jag arbetar som energikonsult och vet att FN inte gör sådana ställningstagande och blev då nyfiken på källan. Jag letade och fann den nämnda rapporten på Energiforsks hemsida, se vidare på denna länk. På hemsida lyfter Energiforsk fram rapporten och skriver bland annat ”Den 155 sidor långa rapporten slår fast att kärnkraften utgör ett oumbärligt verktyg för att uppnå de globala hållbarhetsmål som formulerats inom Agenda 2030”. 

    Jag mejlade Energiforsks VD, Markus Vråke och frågade om det var en faktabaserad slutsats som fördes fram på hemsidan och som Energiforsk ställde sig bakom. Markus svarade då ”Vi står inte bakom andras budskap”. När nu Energiforsk VD medger att det inte är en slutsats man kan dra av rapporten utan mer en åsikt, eller ett budskap från rapportförfattarna föreslog jag att de skulle ta bort referatet på hemsidan, alternativt vara tydliga med att rapporten är vilseledande och inte har vetenskapligt stöd. Markus Vråke svarade inte på mitt mejl utan fortsätter vilseleda genom att lyfta fram rapporten på hemsidan som ett trovärdigt kunskapsunderlag. 

    När man läser om Energiforsk på hemsidan skriver man bland annat ”Energiforsk initierar, samordnar och bedriver forskning och analys inom energiområdet. Vi sprider kunskap för att bidra till ett robust och hållbart energisystem. Energiforsk är politiskt neutral och strävar alltid efter objektivitet”. 

    Med tanke på hur Energiforsk beskriver sin verksamhet och att de får stort utrymme i media är det djupt problematiskt att man vilseleder politiker och andra som söker faktabaserad information. 

    ”Vad grundar miljöministern sin uppfattning på?”

    När nu miljöministern, Romina Pourmokhtari (L) går ut och säger att Sverige behöver ny kärnkraft motsvarande minst tio reaktorer under 2030- och 2040-talet undrar jag var hon får sitt faktaunderlag från. Har hon grundat sin slutsats på Energiforsks vilseledande uppgifter på samma sätt som den politikern jag nämnde i början av inlägget? 

    På samma sätt undrar jag hur många andra politiker som stöder kärnkraftsutbyggnaden med vilseledande informationen som grund? 

    Om man studerar forskning är det svårt att hitta vetenskapligt stöd för att kärnkraften exempelvis ur ett klimatperspektiv eller ur ett marknadsekonomiskt perspektiv skulle kunna bidra till att lösa dagens problem och utmaningar. De flesta vetenskapliga rapporter visar tvärt om att ny kärnkraft har för höga kostnader och tar för lång tid att bygga, i förhållande till att utveckla ett energisystem baserat på vattenkraft, bioenergi, solkraft, vindkraft samt lagring och flexibilitetslösningar. 

    Som oberoende energikonsult är jag inte emot att vi diskuterarar för och nackdelar med kärnkraft. Men jag skulle önska att vi och även riksdagspolitiker grundar debatt och politiska beslut på fakta och vetenskap i stället för på åsikter eller vilseledande information. 

    Vad anser du? Vill du ha en energipolitik som bygger på åsikter och vilseledande information, eller ska vi kräva en energipolitik som bygger på forskning och fakta? 

    Hugo Franzén

    Oberoende energikonsult med solenergi och hållbara energisystem som specialområde

    Växande motstånd mot miljöpolitik i Europa

    Motståndet mot miljöpolitik har ökat kraftigt i ett antal europeiska länder. I flera länder, bland annat Tyskland sker detta samtidigt som opinionen för högerextrema partier stärks.

    Det är nyhetsbyrån Reuters som gjort en genomgång av situationen i ett antal europeiska länder.

    I Storbritannien har premiärminister Rishi Sunak varnat för miljöpolitik som ökar kostnaderna för hushållen. Landet har enligt uppgifter tidigare i år tappat sin tätposition när det gäller att arbeta för att få ner klimatutsläpp.

    Nederländerna höll regionala val tidigare i år och partiet BBB (Farmer-Citizen Movement) gick kraftigt fram på sitt tydliga ställningstagande mot regeringens miljöpolitik.

    Italiens högerregering agerar kraftigt mot ett antal miljöpolitiska förslag från EU med motiveringen att det skadar italienska företag. Ett exempel är motstånd mot beslut om utfastning av förbränningsmotorer.

    Högerextrema Alternative for Germany växer kraftigt i Tyskland. Partiet ifrågasätter att mänsklig aktivitet är orsaken till klimatförändringarna. Supermiljöbloggen har tidigare uppmärksammat kopplingarna mellan högerextremism och klimatförnekelse.

    Juli 2023 är historiens varmaste månad

    Efter att varje dag under månaden slog rekord står det nu klart att juli var historiens varmast uppmätta månad. Värmeböljor lamslog och skogsbränder härjade på många håll i världen. Detta bedöms vara en försmak på en värld med 1,5 graders uppvärmning.

    Juli var världens hittills varmaste månad. Det bekräftar Copernicus, EU:s motsvarighet till SMHI. Årets sjunde månad var 0,7 grader varmare än genomsnittet för 1990 till 2010 samtidigt som det krossade det tidigare rekordet, från juli 2019, med 0,3 grader. 

    Att juli skulle bli världens varmaste månad någonsin var inte oväntat, eftersom varje dag i juli var varmare än alla tidigare motsvarande på året som uppmätts. Utan undantag.

    Extrema värmeböljor har drabbat otaliga människor och samhällen på väldigt många håll i världen. som Dessa har i sin tur föranlett förödande och dödliga bränder, bland annat i Kanada, i Algeriet, på Rhodos och nu senast på Hawaii. Faktum är att norra Europa var en av få tätbefolkade platser som hade en kallare juli än vanligt (se bilden nedan).

    Temperaturanomalier (-skillnader) för juli 2023 jämfört med julisnittet mellan 1981 till 2010. Källa: Meteorologen Scott Duncan på X, tidigare Twitter, @ScottDuncanWX

    Trots att de som vistats i Sverige upplevt det motsatta längs kusterna, har haven varit rekordvarma i snart fem månader. I själva verket har haven förmodligen inte varit såhär varma på 100 000 år. Detta har bland annat inneburit (och fortsätter att innebära) kraftiga marina värmeböljor och korallblekningar. Även isbildningen i Antarktis är ovanligt liten för årstiden.

    Dessutom var juni månad den varmaste junimånaden någonsin. I kontrast till juli kantades den svenska upplevelsen av bland annat eldningsförbud, slaktköer och minskade skördar, vilket SMB rapporterade om.

    Nu beräknas sannolikheten att 2023 blir det varmaste året någonsin (sedan mätningarna startade) vara mycket hög, trots att början på året var relativt kallt.

    Svenske klimatforskaren Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, säger till Aftonbladet att det som sker är allvarligt, men samtidigt inom vad de vetenskapliga klimatmodellerna har förutsett. Dock är forskarvärlden överraskade av hur snabbt det har gått och att effekterna är så pass allvarliga.

    Artikeln avslutas med att Rockström “innerligt [hoppas] att världens politiska ledare ser det här för vad det är och tar det som en varning. Det vi upplever nu är ett smakprov av en 1,5-gradersvärld”.

    Nu kommer lagen om sänkt reduktionsplikt

    För den som vill göra sin röst hörd om lagändringen som kommer att sänka Sveriges reduktionsplikt gäller det att skicka remissvar senast 25 augusti. Lagen beräknas gälla redan från och med januari 2024 och dessutom finns skrivningar om att slopa reduktionsplikten även för år 2027-2030.

    Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om har Tidöpartierna kommit överens om att drastiskt sänka reduktionsplikten, alltså kraven på inblandning av biobränsle. Som motiv angavs att barnfamiljer behöver hålla nere kostnader. Förslaget har kritiserats av allt från miljöorganisationer till enskilda företag, eftersom de svenska klimatmålen inte kommer nås om inte kraftiga alternativa åtgärder vidtas för att minska koldioxidutsläppen.

    Lagförslag på snabbremiss

    Nu har regeringen skickat ut lagförslaget om sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel på snabbremiss.

    – I det svåra ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i måste vi värna Sveriges familjers ekonomi, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande i samband med att remissen skickades ut.

    Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari uttalar sig och menar att Tidöpartierna är överens om att regeringen ska ha en effektiv klimatpolitik, som bidrar till att nå Sveriges klimatmål och klara våra klimatåtaganden. Klimat- och miljöministern hänvisar i stället till andra lösningar, såsom elektrifieringen av transportsektorn. Hon menar vidare att regeringen vill att den begränsade resurs som biobränslen är, ska användas där den behövs som mest. Biobränslen ska i första hand användas för sektorer som flyget och sjöfarten som är längre bort från att elektrifieras, samt som råvara för den kemiska industrin.

    Den nya lägre nivån för reduktionsplikt föreslås gälla under perioden 2024–2026. Ändringen innebär en sänkning av reduktionsplikten med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin från den nivå som annars skulle ha gällt 2024.

    Även Sverigedemokraternas talesperson för klimat- och miljöfrågor Martin Kinnunen uttalar sig i regeringens pressmeddelande om förslaget på sänkt reduktionsplikt. Han menar att detta är vad partiet lovade väljarna.

    Skrämmande klimateffekter

    I det förslag till ny lag som regeringen skickat på remiss finns de sedvanliga konsekvensbedömningarna, som alltid ska göras vid ny lagstiftning. Konsekvensbedömningarna är skrämmande läsning ur klimatsynpunkt. Exempelvis bedöms det lägre pumppriset på bensin och diesel kunna få påverkan för producenter av rena och höginblandade biodrivmedel, eftersom dessa blir mindre konkurrenskraftiga. Det gäller leverantörer av alla typer av flytande och gasformiga biodrivmedel.

    Utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner bedöms öka med ungefär 4 miljoner ton 2024 jämfört med 2023. Lagen beräknas leda till minskad användning av fossilfria drivmedel i Sverige. Regeringen pekar också på att viljan att investera i nya anläggningar för produktion av biodrivmedel kan minska.

    Sista datum att svara på remissen är fredagen den 25 augusti och lagförslaget i sin helhet kan läsas här: Förslag om sänkt reduktionsplikt


    Lagförslagets huvudsakliga innehåll i korthet:

    • Kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026.
    • Reduktionsnivåerna för 2027 – 2030 ska slopas.
    • Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. Även andra åtgärdersom är samhällsekonomiskt effektiva bör övervägas.
    • Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

    Tre av fyra barn i Sydasien lever i extrem värme

    Nästa en halv miljard barn i Sydasien lever i extremt höga temperaturer, skriver Unicef i ett pressmeddelande. Situationen beror på att livshotande värmeböljor blir vanligare och allt värre. 

    460 miljoner barn uppskattas bo på de platser där temperaturerna är farligt höga: över 35 grader Celcius under 83 eller fler dagar om året. Det rapporterar CNN. Globalt är det 32 procent av barn som lever i extrema temperaturer. I Sydasien, där bland annat Afghanistan, Indien och Pakistan ingår, är siffran 76 procent. 

    När klimatkrisen accelererar kommer värmeböljor att bli allt vanligare. Bara i Indien dog 44 personer i juni till följd av höga temperaturer. I vissa delar av landet uppmättes 47 grader. Värmeböljor i maj och juni är vanligt i Indien, men de senaste åren har de anlänt tidigare och varat längre. 

    Unicef slår fast att barn, äldre och gravida kvinnor är särskilt utsatta. Barn kan inte anpassa sig lika snabbt till temperaturförändringar som vuxna, och gravida kvinnor riskerar att föda för tidigt, eller i värsta fall att få dödfödda barn.

    Unicefs pressmeddelande är ännu en indikation på att barn – även de som inte är födda än – drabbas värst av klimatförändringarna. Trots att det är deras föräldrar och tidigare generationer som bär ansvaret för situationen vi befinner oss i.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 4 augusti på 421,23 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,79 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 421,61 ppm, vilket är en ökning med 3,51 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 396,80 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22 °C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli 2023 kommer med största sannolikhet bli den varmaste månaden jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Hittills under sommaren har fyra oroande klimatrekord noterats: rekordlite is i Antarktis, extremvarma hav samt den varmaste juni och den varmaste dagen som hittills har uppmätts. Och detta är bara början.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.