Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Markku Rummukainen: ”Goda nyheter räcker inte när utsläppen ökar”

    Det fanns en unik möjlighet att inleda en global klimatomställning när världens länder kickade igång sina ekonomier efter coronanedstängningen. Men tillfället utnyttjades inte.

    – Det är svårt att förstå, säger professor Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson i IPCC i en intervju med SMB.

    Under måndagen släppte IPCC, FN:s klimatpanel, sin rapport ”Att minska klimatförändringen” vilket SMB berättade om. Några timmar senare presenterade Markku Rummukainen en sammanfattning av innehållet för svensk publik.

    Rummikainen, som arbetat med klimatfrågan under hela 2000-talet och sett den allvarliga utvecklingen, poängterar flera gånger allvaret.

    Hans genomgång av rapportinnehållet innehöll visserligen en hel del god information om allt bättre kunskap, metoder och tekniker för att få ned utsläppen och lagra in mer atmosfäriskt kol i marken.

    Här följer en rad exempel:

    • Minst 18 länder (däribland Sverige) uppvisar en varaktig minskning av klimatutsläppen, även om takten och volymen är otillräcklig.
    • Beräkningar visar att en kostnad på 100 dollar per ton koldioxid kan halvera utsläppen till år 2030.
    • Under perioden 2010 – 2019 har priset på solel och litiumbatterier minskat med 85 procent, och vindkraft med 55 procent.
    • Det finns en stor potential för minskade utsläpp på den individuella nivån (efterfrågesidan) genom förändrade transportmönster, konsumtion, matvanor och liknande. ”Men det räcker inte att be den enskilda individen, utan krävs styrmedel” betonar Rummukainen.
    • Möjligheterna att fånga in respektive lagra kol i marken är goda genom att restaurera och återplantera skogar, återskapa våtmarker och optimera jordbruket.
    • Målet att minska klimatutsläppen är förenligt med Agenda 2030-målen för ökad hållbarhet och biologisk mångfald. Dessa stöder dessutom varandra, även om det kan finnas vissa målkonflikter.
    • Den sammanlagda, globala ökningstakten för de fossila utsläppen har minskat något.

    – Ja, det finns en del positiva nyheter, men inget som uppväger dagens klimattrender. För utsläppen minskar inte, och det fönster som ännu står öppet för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs nu snabbt, säger Markku Rummukainen.

    Så, detta krympande utrymme för att klara världen undan en förödande uppvärmning kunde han ge desto fler exempel på:

    • För att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål med 50 procents sannolikhet (nedjusterad siffra) måste utsläppskurvan för koldioxid plana och vika nedåt före år 2025, och ha reducerats med 48 procent om åtta år och ligga plus minus noll i mitten av seklet. Efter år 2050 krävs negativa utsläpp räknat netto – det vill säga mer kol måste återföras från atmosfären än vad som släpps ut, inte bara lika mycket. Alla former av koldioxidinfångning och lagring måste också användas.
    • Även växthusgaserna metan och lustgas måste minska kraftigt till år 2030 (basår är 2019) och fortsätta reduceras därefter.
    • För att klara maximalt två graders uppvärmning i slutet av seklet krävs 27 procent lägre klimatutsläpp år 2030 och så kallade netto-noll utsläpp år 2070.
    • Med dagens utfästelser (på pappret) från alla nationella regeringar om minskning av klimatutsläppen pekar kurvorna på en uppvärmning av Jorden på cirka tre grader (dagens nivå cirka 1,1-1,2 grader).

    Markku Rummukainen är fundersam över anledningarna till bristen på framsteg i klimatarbetet. Inte minst mot bakgrund av den oerhörda kraftsamlingen världens nationer helt nyligen gjorde för att få fart på sysselsättning och produktion efter den hårda pandemin.

    Studier vid Humboldtuniversitetet i Tyskland, citerade i bland annat DN, visar att blott 15 procent av stimulanspaketen som satsades efter coronanedstängningen hade räckt till de gröna investeringar som behövs för att klara 1,5-gradersmålet. Men dessvärre blev det mycket litet av detta.

    – Det är konstigt, helt enkelt. Mycket hade kunnat vinnas för klimatet när så stora belopp mobiliserades. Pandemin och nedstängningen kom kanske såpass plötsligt att man inte hade så många klimatåtgärder klara, samtidigt som länderna kände att de behövde få igång sina ekonomier så snabbt som möjligt.

    Det sker dramatiska och förfärliga händelser i Ukraina, som påverkar livsmedels- och energiproduktionen och även lett till en debatt om vårt beroende av fossil energi från Ryssland. Tror du att Ukrainakriget påverkar klimatomställningen?

    – Kanske kan det vi nu upplever ge klimatarbetet en skjuts framåt. Klimatpolitik har så många kopplingar med andra politikområden, till exempel energi- och säkerhetspolitik. Att bygga ut förnybar energi kan minska beroendet av rysk gas och olja och ge klimateffekt, utöver andra mål.

    Vad ser du själv, i detta svåra läge, som särskilt hoppfulla delar i klimatrapporten?

    – Det finns potential för omfattande effektivisering av energianvändningen, ny teknik blir billigare än det fossila och det går att snabbt minska nettoutsläppen med minskad avskogning, återbeskogning och återbildning av våtmarker. Det finns stora satsningar som kan göras, egentligen är det bara att sträcka ut handen – men utmaningen har blivit allt större, avslutar Markku Rummukainen.

    Miljöfarligt konstgödsel från Ryssland finns på svenska åkrar

    Nu uppmärksammas ytterligare en problematisk dimension av Ukrainakriget – en stor del av den globala marknadens konstgödsel kommer från Ryssland och är därmed del av deras krigsfinanser.

    Inom det svenska jordbruket används allt mer syntetiskt konstgödsel, varav ungefär 15 procent av den kommer från Ryssland. Globalt är Ryssland bland de marknadsledande aktörerna inom konstgödsel.

    Förutom att bekosta krig innebär Sveriges ofta importerade konstgödsel att det tillförs ungefär 110 ton kväve till odlingsbar mark per år i Sverige. Faktum är att ungefär hälften av det kväve vi numera får i oss kommer från konstgödsel. 

    Kvävetillförseln innebär en rad problem, varav det mest omtalade är att det bidrar till övergödning.

    ”Problemet är att det är svårt att tillsätta näringsämnen i lagom mängd och lagom takt när man sprider det på marken utan läckage till närliggande hav och vattendrag. Det leder till övergödning, algblomning, döda bottnar och störda ekosystem”, säger Sara Hallin, professor i markmikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till DN.

    En annan känd nackdel med konstgödsel är att det har en stor klimatpåverkan. Kvävet i konstgödslet ger upphov till utsläpp av växthusgasen lustgas, vilken har en nästan 300 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid och blir kvar i atmosfären i mer än 100 år.

    Dessutom är processen att tillverka konstgödsel mycket energikrävande. Tillverkningen orsakar utsläpp på mellan tre och elva kilo koldioxidekvivalenter per kilo kväve. 

    Förutom att konstgödsel bidrar till övergödning och accelererande klimatförändringar har forskare dessutom kunnat visa att syntetiska konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som nyttjas i industriella jordbruk är huvudorsaken till massdöden bland insekter. 

    Kort sagt, konstgödsel är problematiskt för planeten. Rysslands invasion av Ukraina har emellertid gett orsak att begrunda ytterligare en problematisk dimension av syntetiska konstgödsel och det är att Ryssland är en stor exportör av just syntetiskt konstgödsel. Konstgödsel på svenska åkrar är därmed med och finansierar ett odemokratiskt lands styre och krig.

    ”Vi går mot klimatkatastrof om inte utsläppen minskar nu”

    År 2025 är året då utsläppskurvan för växthusgasutsläppen måste börja peka nedåt. Och fem år senare, 2030, ska dagens utsläpp ha minskat med 48 procent om 1,5-gradersmålet ska nås. Så löd beskedet i klimatpanelens rapport under måndagen. Vissa ljuspunkter finns dock trots det allvarliga läget.

    Vad den här rapporten gör är att visa hur vi ska ta oss mot en värld som går att leva i, nu är det upp till oss, betonade Jim Skea, en av tredje arbetsgruppens ordföranden i IPCC:s livestreamade presskonferens.

    Denna klimatpanelsens sista delrapport i arbetsprogrammet AR6 har fått namnet ”Att begränsa klimatförändringen” vilket är en ironisk titel eftersom den mänskliga civilisationen ännu går i rakt motsatt riktning.

    FN:s generalsekreterare Antonio Guterres var barsk när han inledde presentationen liksom han var när delrapport två lades fram för några veckor sedan. Världens tröga politiker fick en mycket besk kommentar.

    De säger en sak men gör en annan. Den här rapporten är en klagoskrift över brutna löften. Vi går nu mot en värld där temperaturen blir mer än dubbelt så hög mot vad Parisavtalet slog fast. Den världen kommer inte gå att leva i. Så våra ledare måste börja leda.

    Trots den allvarliga tonen pekade denna tredje rapport ändå på ljuspunkter. Det är på den politiska nivån som nu omfattande beslut måste tas om att lämna kol- och oljesamhället.

    Det som innebär ett hopp, betonade flera medverkande vid presskonferensen, är att verktygen och kunskapen finns. Kostnaden för förnybar energiteknik har till exempel på några få år rasat med omkring 80 procent. Och villigt investeringskapital finns. Och i absolut bästa fall, betonade en delegat, blir det katastrofala Ukrainakriget en knuff för omställningen när rysk gas och olja ska sluta konsumeras.

    Det är bara att erkänna att vi inte klarade av att kick-starta våra ekonomier i grön riktning efter covid-pandemin. Men vi har kunskapen, och vi behöver rivstarta den här månaden, inte nästa. Annars går vi rakt in i klimatkatastrofen, varnade Ingrid Andersen, chef för FN:s miljöprogram.

    IPCC:s tredje delrapport inom arbetsprogrammet AR6 kan laddas ned här.

    Laddbara bilar allt poulärare

    Det förutspåddes att 2022 skulle bli elbilens år med en total försäljning på runt 34 procent. Den prognosen verkar hålla, då hela 56,1 procent av nybilregistreringen nu i mars bestod av laddbara fordon. 

    Det är Vroom, ett företag som erbjuder data om fordonsbranschen, som rapporterar om uppgången av nyregistrerade laddbara fordon. Av de laddbara fordonen var 32,2 procent rena elbilar och 24 procent bilar med laddhybridteknik. I mars 2021 stod de laddbara bilarna för endast 36,1 procent av nyregistreringarna.

    Om man dessutom endast jämför antal nybilsregistrerade elbilar mars 2021 med mars 2022 har det skett en ökning med hela 252 procent. De mest populära elbilsmärkena i mars 2022 var Tesla (25,8 procent), Kia (12 procent) och Volkswagen (11,8 procent). Dock består fortfarande endast sex procent av den totala fordonsflottan i Sverige av elbilar.   

    Enligt statistik från Elbilsstatistik.se är laddbara fordon mest populära i storstadsregionerna. Detta trots att undersökningar visar att det är människor på landsbygden som har mest att vinna på att ha elbil. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,86 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 419,64 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 3,89 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under februari månad på 419,28 ppm, vilket är en ökning med 2,53 ppm jämfört med februari 2021.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa.

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Imorgon den 4 april 2022 lanserar FN:s klimatpanel IPCC sin nästa rapport ”Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen” i den sjätte utvärderingen AR6. Klockan 11.00 svensk tid webbsänder IPCC den presskonferens där rapporten presenteras. Klockan 13.00 arrangerar sedan SMHI en webbsänd pressträff där rapportens sammanfattning för beslutsfattare (SPM) presenteras på svenska. 

    Plasten – ett stort problem

    Plast fortsätter konsumeras i rask takt trots att materialet leder till såväl miljö- som hälsoproblem. Dessutom återvinns bara en bråkdel av den totala plasten.

    Plast är ett praktiskt material, men också något som varken är bra för planeten eller för vår hälsa. Haven är fulla av mikroplaster, och även vi människor har dem i våra kroppar. Inte helt överraskande har dessutom forskare konstaterat att den planetära gränsen för plast och nya kemiska substanser redan nåtts. Men ändå fortsätter vi använda plast i stora mängder.

    En stor del av plastproblemet är att vi inte återvinner större delen av den plast som används. Faktum är att en rapport från 2021 visade att enbart 1,6 procent av företagens plastförpackningar återvinns. Den absoluta majoriteten av plastförpackningarna är därmed engångsförpackningar. 

    På sina håll har det emellertid gjorts försök att öka återvinningsgraden, men på något sätt blir det ändå inte bra. Ett exempel på det är när brittiska Tesco drog igång en stor kampanj med det nobla syftet att samla in plastförpackningar från sina kunder. 

    Själva insamlandet har gått ganska bra, men tyvärr har återvinningen inte blivit lika lyckad. När Bloomberg testade att spåra den insamlade plasten visade det sig att den hamnade på lågkostnadsföretag i Polen och Turkiet som inte kunde visa att plasten faktiskt återvunnits. 

    Tittar vi på övrig plast, det vill säga plast som inte är förpackningar, ser det inte mycket bättre ut. Totalt sett återvinner vi i Sverige bara 10 procent av plasten. En förklaring kan vara att konsumenter är dåliga på att sortera sitt avfall, en annan att samhället inte har något fungerande system för just plast. 

    Enligt en sorteringsguide från Sörab, ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna, ska plastprodukter såsom badbollar, byggplast, frigolit, CD-skivor, LP-skivor, plastpåsar, plastat papper och skumplast sorteras som brännbart. Enligt guiden bidrar dessa sedan till energi i fjärrvärmeverk. Det vill säga, plasten eldas upp. 

    En vanligt förfarande, men dock kritiserat. Exempelvis verkar inte det Stockholmsbaserade fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi tycka att plast är bra att använda som energikälla. Så här skriver företaget på sin hemsida:

    Plast som slängs i stället för att materialåtervinnas ger utsläpp av koldioxid, så att minska andelen plast i avfallet är en mycket viktig klimatåtgärd. Vårt mål är att vara klimatpositiva 2025 och bidra till att Stockholm blir världens första klimatpositiva huvudstad. En stor utmaning på väg mot det målet är dock plasten i avfallet, säger Mårten Eriksson, chef för återvinning på Stockholm Exergi.

    Positivt mitt i allt detta är dock att en ny plastguide från Profu och IVL Svenska Miljöinstitutet visar på nödvändigheten att redan vid designen tänka på hur plasten ska kunna återvinnas.

    En designer som ska välja rätt typ av plast till en produkt behöver ta hänsyn till dess klimatpåverkan men även andra miljöaspekter och om den går att återanvända eller materialåtervinna. I den här guiden finns många tips och råd för hur man kan resonera vid val av material till en specifik produkt, berättar Emma Strömberg, forskare på IVL som har varit med och skrivit guiden. 

    Ändrade konsumtionsmönster, bättre produktdesign, bättre sortering och bättre samhällssystem – då kanske plastproblemet får en lösning.

    Gruvföretaget klimatsatsar: ”Renar ska jobba i gruvan”

    ”Vi vill jobba med rennäringen och traktens samiska arv, inte emot dem”, sade ledningen för gruvbolaget på torsdagen. De meddelar nu att de vill använda renar i gruvdriften, i försök att kompromissa med samerna. Dessutom ska det minska gruvans klimatpåverkan. Detta efter regeringens besked om tillstånd för företaget att bryta järnmalm utanför Jokkmokk.

    Gruvan har konstaterats leda till miljöproblem och kränka rättigheterna för det samiska folket som är bosatt i området. Under lång tid har platsen använts för renskötsel och den nya gruvan innebär att flyttleder skärs av, vilket gör det svårt att förflytta renar från ett betesområde till ett annat. Samtidigt minskar betesområdena och därmed djurens föda.

    ”Då samebyn endast har rätt att bedriva renskötsel inom sitt geografiska område är det svårt att flytta renskötseln till andra marker. Sammanfattningsvis skulle en gruva förstöra för den traditionella, naturbetesbaserade renskötseln och utgöra hinder för alla samer lokalt att behålla och utveckla sin kultur – mänskliga rättigheter som är grundlagsskyddade”, skriver Civil Rights Defenders.

    När rennäringen nu inte längre har mark för sina djur har gruvföretaget lovat att ersätta samerna med att hyra in renar för arbetet istället för maskiner. Detta kommer även sänka dieselkostnaderna för företaget, minska klimatutsläppen och möjliggöra fler arbetstillfällen i trakten, ”en win-win-win-situation”, enligt företaget.

    Regeringen har meddelat att krav kommer att ställas på gruvan för att minska påverkan på rennäringen. Gruvbolagets svar på det är alltså att istället inkorporera rennäringen i gruvan. De gör liknelsen till ”tomtens verkstad”, och menar att ”det känns drömskt att få jobba i exotiska Nordpolen med renar, precis som Tomten själv”. I anslutning till gruvan kommer samtidigt ett tomteland skapas för att stimulera turismen i området.

    Gruvan ligger nära världsarvet Laponia, vilket sägs ha inspirerat företaget. ”Trakten har inspirerat oss med framtidstro. Det var framförallt därför vi valde den här vackra platsen, och vi är glada att Sveriges regering delar vår vision om en klimatsmart gruva här.”

    ”Vi är glada att få bidra till att modernisera rennäringen och stolta över att vi kom på lösningen för en hållbar framtida rennäring”, säger företagsledningen.


    Detta är ett aprilskämt. Vad som däremot inte är ett skämt är hur samer har påverkats och påverkas än idag av klimatförändringar, markförlust och diskriminering. En näring i kärnan av svensk historia och kultur hotas nu av miljöförstöring och kortsiktiga ekonomiska intressen. Den allvarliga frågan bakom skämtet är: Vart ska renarna och renskötarna ta vägen när marken försvinner under deras fötter?

    Läs mer:

    Gruva i Gallók: Svenska regeringen agerar som om urfolksrätten inte fanns

    Sakine Madon: Ta kritiken mot Kallak-gruvan på allvar

    Gallók: gruvan, kritiken och konsekvenserna för naturen

    Sametinget: regeringen är beredd att offra både natur och samisk kultur

    https://supermiljobloggen.se.hemsida.eu/nyheter/kitty-ehn-lite-kolonialism-har-ingen-dott-av-eller/

    Kallakgruvan – Detta har hänt:

    Näringsministern KU-anmäls för misstänkt Kallakjäv

    Regeringen säger ja till gruva i Gallók

    S öppnar upp för nya gruvor och utbyggt Arlanda

    Tips – lär dig mer om Sveriges urfolk:

    Se dokumentären ”Gallók – kampen i sameland” från 2018 på SVT Play.

    Filmen ”Sameblod” från 2016 finns också att se. Samt boken ”Stöld” från 2021 av Ann-Helen Laestadius.

    Till reduktionspliktens försvar

    Samtliga partier som står bakom klimatmålen bör besinna sig och utveckla reduktionsplikten – inte avveckla den. Mattias Goldmann presenterar sex argument för reduktionsplikten.

    Putins oacceptabla, grymma anfallskrig mot Ukraina drabbar naturligtvis i första hand de som lever där. Men det slår också mot svenska konsumenter i form av dyrare priser på bensin och diesel, och den tills nyligen okontroversiella reduktionsplikten har hamnat i skottgluggen när politiken ska adressera problemet.

    Det blir då nödvändigt att påminna oss om att alla sju partier som står bakom Sveriges klimatmål tills helt nyligen sett den som en viktig pusselbit för att nå 2030-målet för transportsektorn och 2045-målet om ett klimatneutralt Sverige.

    Argumenten för att fortsätta bygga omställningen på reduktionsplikten är tydliga och starka:

    1. Given klimatnytta. Reduktionsplikten anger inte, som många tror, hur mycket förnybart som bensin och diesel ska innehålla, utan hur mycket klimatpåverkan måste minska jämfört med ett 100 procent fossilt drivmedel. Klimatnyttan är tredjepartsverifierad och gäller för det förnybara drivmedlets hela livscykel. Den oro som några debattörer har för att biodrivmedlens klimatnytta skulle kunna vara begränsad eller till och med obefintlig gäller alltså inte alls här.
       
    2. Långsiktig tydlighet. Alla känner nog igen sig i Klimatpolitiska rådets kritik mot ryckigheten i klimatpolitiken. Bonusar införs och tas bort, pengar tillförs och tas slut, ena dagen är en teknik prioriterad, nästa dag gäller något annat. Som en motvikt till detta finns reduktionsplikten, som började gälla år 2020 och har årliga målbilder fram till år 2030. Det ger den trygghet som behövs för att miljardinvestera i svensk biobränsleproduktion från avfall, rester och överskott, med gröna jobb och minskat omvärldsberoende.

    3. Möjlighet till korrigeringar. En långsiktig plan måste kunna justeras om verkligheten snabbt förändras. Därför har reduktionsplikten återkommande kontrollstationer, med en sedan länge inplanerad i närtid. För att undvika att frågan partipolitiseras hanteras de av Energimyndigheten, i linje med Sveriges tradition av självständiga myndigheter vilket den socialdemokratiska regeringen nu frångår.
    1. Kostnadseffektiv utformning. Eftersom bränslebolagen måste uppnå en viss klimatnytta, inte en viss mängd biobränslen, kan de uppfylla plikten med mindre inköp om de väljer förnybara drivmedel med riktigt låg klimatpåverkan.

      Det stimulerar utvecklingen till allt klimatsmartare drivmedel, till glädje också för omvärlden. Dessutom gäller målet per kalenderår och för hela Sverige, så att varje bolag kan välja när och var biodrivmedlen används effektivast. Därmed hålls både priset och klimatpåverkan för själva bränsledistribution nere.
    1. Alla är med. Andra stimulanser för klimatomställningen riktar sig enbart de som köper nytt – elbil, solceller och liknande.  Reduktionsplikten minskar däremot klimatpåverkan för alla. Varenda fordon – från enklaste moped över bilar och bussar till tyngsta långtradare och flygplan – som tankar konventionell bensin, diesel eller jetbränsle får en successivt lägre klimatpåverkan utan konvertering och utan att brukaren behöver byta beteende. 
    1. Stabilisering av priset. När oljan var billig bidrog reduktionsplikten till högre drivmedelspriser. Biobränslena kostade mer än oljan eftersom de är fullt beskattade när de ingår i reduktionsplikten. Men redan i februari, innan den riktigt våldsamma prisstegringen på oljan, visade en Swecostudie att oljepriset stod för 57 procent av prishöjningen, det förnybara bara för 42 procent.

      När oljepriset som en respons på Putins krig mot Ukraina nu stigit snabbt och okontrollerat, så är en hög andel biodrivmedel en stabiliserande trygghet. Därtill kommer att oljan för bensin och diesel till uppemot tio procent är rysk – ju högre andel biodrivmedel, desto lägre andel rysk och annan fossil olja. 

    Trafikverket anger att Sveriges klimatmål för år 2030 kan nås tack vare reduktionsplikten. En återgång till mer fossilt i drivmedlen äventyrar omställningen och för med sig en hel rad andra negativa effekter.

    Regeringen angav tills nyligen att ”reduktionsplikten skärps så att mer förnybara drivmedel blandas in i bensin och diesel, och så att långsiktiga förutsättningar skapas för produktion av svenska biodrivmedel”. Det är en formulering som snarast bör användas igen.

    Samtliga partier som står bakom klimatmålen bör besinna sig och utveckla reduktionsplikten – inte avveckla den.

    Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet


    Trålare dödsdumpar fridlysta hajar

    Ett 60-tal pigghajar och flera rockor har hittats i Lysekils hamn, avslöjar Deepsea Reporter. De akut hotade arterna har kastats över bord från trålare och lämnats att dö på havsbotten.

    https://twitter.com/reporter_sea/status/1509082721129271297

    De dumpade djuren ska ha upptäckts av en grupp studenter som läser marinbiologi. Fridlysta fiskar får inte tas upp, men fastnar ändå i de stora trålfartygens fångstredskap.


    Läs mer om trålning och överfiske.

    Äntligen grönt ljus för statligt biogasstöd

    Det länge aviserade statliga stödet till biogasproduktion går nu igång. Regeringen har lagt fram förordningen som fördelar 1,9 miljarder kronor till och med 2024, med en tänkt fortsättning till år 2040.

    Vi ser ett ökat intresse både att använda biogas och att investera i biogasproduktion. Ökad biogasproduktion har identifierats som en viktig åtgärd för att fasa ut beroendet av rysk gas, utöver att medverka till att nå klimatmålen. Det säger Energigas Sveriges vd Maria Malmqvist.

    För producenterna innebär stödet ett bidrag på 30 öre per kilowattimme biogas, CNG. Biogasen kan användas direkt som fordonsbränsle eller som ersättning för fossilgas i industrin sedan den uppgraderats, renats, till ren metangas.

    Ytterligare 15 öre per kilowattimme ges i stöd till så kallad förvätskning av biogasen. Det innebär att den kyls och blir flytande. Därmed komprimeras energiinnehållet och biogasen blir istället LBG, liqueified biogas, som kan användas till fartyg och tunga lastbilar med stort energibehov. De båda svenska lastbilstillverkarna Scania och Volvo och andra europeiska märken har satsat på modeller där flytande gas används.

    Svenska biogasproducenter har länge hämmats av de osäkra villkoren och osund priskonkurrens från dansk statligt subventionerad biogas, vilket SMB tidigare berättat om.

    Men produktionen beräknas nu med ett fastlagt långsiktigt stöd stiga från dagens cirka två terawattimmar (Twh) per år till tio Twh år 2030. Detta räcker långt ifrån för att ersätta nuvarande inrikes konsumtion av fossila drivmedel, som uppgick till cirka 68 Twh år 2020, enligt statistik från Energimyndigheten. Men som ersättning för bensin till exempel på platser där eldrivna personbilar passar sämre, och i flytande form i tyngre lastbilar eller för fartygsdrift kan biogasen bli ett viktigt stödben i omställningen.

    Regeringen tänker sig att biogasen ska få kontinuerligt stöd långt framåt, men kan av naturliga skäl inte lägga fram löften för kommande mandatperioder. Enligt regeringens pressmeddelande ska stödet utvärderas i en ”kontrollstation” år 2024.

    Ny ordförande och en kvarts miljon läsare – senaste nytt om SMB

    Finfin läsarrespons, ny funktion för månadsgivare och en (ny)gammal styrelse. Det var några av punkterna som avhandlades när SMB:s årsmöte sammanfattade fjolårets arbete.

    500 artiklar om miljö och klimat till 260 000 läsare

    Under 2021 publicerade SMB inte mindre än 506 artiklar. Med snabba nyheter, debattartiklar, intervjuer, reportage och granskningar fortsätter vi bevaka det senaste inom miljö och klimat och driva samhällsdebatten framåt. Det är tydligt att läsarna efterfrågar vettig miljörapportering – under året besökte mer än en kvarts miljon läsare sajten. Bland dessa återfinns både politiker, näringslivstoppar och inflytelserika journalister.

    Här kan du ta del av de mest lästa nyheterna ifjol.

    Roligt från året

    Ny ordförande till ny(gammal) styrelse

    Belinda Retourné kliver efter flera år som styrelseordförande ner från posten och fortsätter som vice ordförande. Ersätter som ordförande gör Lisa Nilsson.

    Det är fantastiskt roligt att ta över stafettpinnen med att leda SMB:s styrelse. Jag vill satsa ännu mer på att utveckla arbetet med finansiering och strategi. SMB fyller en viktig roll i medielandskapet och mitt mål är att vi under året ska fortsätta leverera vass miljöbevakning till våra läsare, säger Lisa.

    Det känns otroligt tryggt att lämna över ordförandeskapet till Lisa, säger Belinda. Som utbildad samhällsplanerare med erfarenhet från offentlig förvaltning kommer hon med många relevanta perspektiv på hur SMB kan utvecklas och fortsätta vara en relevant röst för hållbarhetsfrågorna.

    SMB är glada över att så många av 2021 års ledamöter fortsätter med oss även 2022. Årets styrelse ser ut som följande:

    • Lisa Nilsson – ordförande. Energi- och klimatsamordnare.
    • Belinda Retourné – vice ordförande. Hållbarhetskonsult.
    • Pardis Sazvar – kassör. Civilingenjör inom samhällsbyggnad.
    • Lise-Lotte Boldt – sekreterare. Miljövetare och konsult inom energi- och klimatstrategisk planering.
    • Ola Höiden – ledamot. Kommunikationskonsult inom miljö, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.
    • Annicka Flovin – ledamot. Utbildningschef på Medieinstitutet Fojo.
    • Jessika Rabne-Fredin – ledamot. Konst- och beteendevetare.
    • Anna Ljungström – ledamot och redaktör. Kommunikatör och ledarskribent.
    • Beatrice Rindevall – ledamot och skribent. Omvärldsanalytiker politik och opinionsbildning.

    Läs mer om SMB:s styrelse och redaktion.

    Nyhet! Bli månadsgivare

    Gillar du oberoende miljöbevakning? Nu kan du bli månadsgivare! Ett av styrelsens uppdrag under året har varit att underlätta för de läsare som vill stödja SMB. Alla bidrag går oavkortat till mer och bättre rapportering – alltid med miljön i främsta rummet.


    Näringsministern KU-anmäls för misstänkt Kallakjäv

    Myndighetsföreträdare som ansvarat för Kallakärendet kan ha varit jäviga, avslöjar DN. Nu KU-anmäler Miljöpartiet regeringens hantering av ärendet.

    Stridigheterna kring planerna på järnmalmsgruvan i Gallók (Kallak) har pågått länge. Flera instanser, som Länsstyrelsen och FN-organet Unesco, har sagt nej till etableringen av oro för miljö och rennäring. Förra veckan meddelade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) att gruvbolaget Beowulf Mining får grönt ljus från regeringen.

    Men enligt DN kan beslutet ha kantats av oegentligheter, bland annat genom att ansvariga handläggaren på regeringskansliet varit misstänkt jävig. Dessutom har chefer vid SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) – som är ansvarig myndighet för gruvor – uttryckt stöd för gruvetableringen på sociala medier. Ännu en anställd vid SGU har bjudits på resa till Alperna av ett konsortium där gruvbolaget Beowulf Mining ingår.

    Som reaktion på avslöjandet anmäler nu Miljöpartiet näringsministern till Konstitutionsutskottet.

    SMB har tidigare rapporterat om hur Beowulf Mining drivit hård lobbyism för att få igenom Kallak. I januari tvingades länsrådet på Länsstyrelsen i Norrbotten sluta på grund av påtryckningarna. Det blev också nyligen känt att gruvbolaget har kopplingar till ett skatteparadis och saknar finansiering för att driva gruvan.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,64 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 418,11 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,13 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under februari månad på 419,28 ppm, vilket är en ökning med 2,53 ppm jämfört med februari 2021.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den 4 april 2022 lanserar FN:s klimatpanel IPCC sin nästa rapport ”Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen” i den sjätte utvärderingen AR6. Rapporten utvärderar kunskapsläget avseende vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter gällande begränsning av klimatförändringen. Rapporten har involverat 278 forskare som har bedömt 18 000 publikationer och över 59 000 recensionskommentarer.

    EU nekar svenskt förslag om sänkt skatt på fossila bränslen

    Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet har krävt att Sverige helt ska slippa att ta ut energiskatt på diesel och bensin i tre månader. Ett sådant beslut skulle kräva enhällighet i EU, men det fick Sverige inte gehör för under gårdagens toppmöte.

    Förslaget om sänkt bensin- och dieselskatt skulle hamna under EU:s miniminivå. Statsminister Magdalena Andersson sade enligt Privata affärer att motståndet från flera andra länder var stort.

    Regeringen har redan förslagit en skattesänkning på 1 krona och 30 öre per liter från den 1 maj. Tillsammans med de 50 öre per liter som redan är beslutade innebär det en sänkning till EU:s miniminivå för energiskatt, skriver Västerbottens-Kuriren.

    ”Att socialdemokraterna inte arbetar stenhårt för Sveriges bästa är problematiskt. Men det viktigaste för M är att sänka drivmedelspriset med minst 5 kronor vid pump. Det kan man göra på olika sätt”, säger Elisabeth Svantesson till TT.

    Moderaterna vill även ta bort reduktionsplikten som innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats.

    På väg åt fel håll

    Förslagen rimmar illa med en stabil framtid. FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterar i sin senaste rapport att den globala uppvärmningen nu uppgår till 1,1 grader, vilket ger påtagliga effekter i flera regioner i världen. Uppvärmningen kan öka till 1,5 grader redan under 2030-talet med stora risker för ekosystem och människor.

    Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt, trots att stora minskningar behövs för att nå målen i Parisavtalet. Den svenska politiken behöver accelerera enligt bland annat Klimatpolitiska rådet, inte nedmonteras.

    ”Utsläppen av växthusgaser har så här långt minskat med omkring en tredjedel sedan 1990. Två tredjedelar återstår under perioden fram till 2045 och utsläppen behöver minska snabbare”, skriver de.

    Friskis&Svettis upphör med träningsresor med flyg

    För klimatets skull väljer idrottsföreningen nu bort flyget när träningsresor arrangeras.

    Beslutet togs på årsstämman efter en flera år lång kampanj inom föreningen. Initiativtagaren och Friskismedlemmen Petra Palmén kommenterar flygstoppet till Syre:

    Det här är en viktig signal till samhället att flyget inte är hållbart och det visar på ett starkt ledarskap av Friskis&Svettis. De vågade fatta ett obekvämt beslut idag men som på sikt är den enda rätta vägen.

    Tidigare har lokalföreningar i exempelvis Östersund, Göteborg och Uppsala varit flygfria. Nu gäller beslutet alltså alla föreningar i hela landet.

    Biogas till sjöfarten kan öka tiofalt till 2045

    Sjöfarten måste snabbt komma med i klimatomställningen genom att skifta från fossila bränslen till förnybara. I Sverige skulle produktionen av flytande biogas på 23 år kunna tiofaldigas från dagens volymer och bli ett viktigt bidrag, visar en studie.

    Världens fartyg står för en mycket hög klimat- och luftmiljöpåverkan eftersom de traditionellt drivits med tung eldningsolja. Men ett skifte är på gång, och allt fler rederier bygger fartyg som istället drivs med flytande naturgas, LNG, som har bättre miljöegenskaper men fortfarande innebär fossila växthusgasutsläpp.

    Ännu ett nödvändigt steg är att skifta från LNG till flytande biogas, LBG, eller LBM (flytande biometan) som är driftstekniskt sett identiska, men förnybara bränslen.

    Inom EU:s vatten beräknas fartygen årligen bunkra 500 Twh (Terawattimmar) bränsle, varav idag cirka tio Twh utgörs av LNG. När flytande naturgas nu ska skiftas till förnybart kan Sverige bli en god aktör i omställningen om det görs en kraftsamling. Det framhåller Svenska Miljöinstitutet, IVL, och Chalmers tekniska högskola, i en gemensam studie.

    Dagens svenska produktion av biogas ligger på blygsamma två Twh, men väntas nu skjuta fart. Enligt den så kallade biogasmarknadsutredningen kan produktionen väntas bli tio Twh kring år 2030. IVL och Chalmers framhåller att det finns potential att producera 20 Twh flytande biogas år 2045, vilket dock kräver att det startas tio större biogasanläggningar om året.

    En viktig faktor för att få fart på omställningen är att kostnaderna för förnybart och fossilt utjämnas, påpekas i studien. Detta sker bland annat genom att europeisk sjöfart inkluderas i ETS, EU:s utsläppshandelssystem. Den frågan ligger på borden just nu, och kommissionen presenterade nyligen ett förslag till utformning där sjöfarten ska börja vara med år 2023, med en rad undantag för mindre fartyg samt militära skepp.

    Den svenska biogasmarknaden vädrar morgonluft efter många år av stiltje. Inte minst beroende på att man nu fått långsiktiga regler på plats, med bland annat ett mångårigt godkännande från EU om skattebefrielse på biogas, vilket SMB berättat om.

    Utredarna betonar dock att siffran 25 Twh svenskproducerad flytande biogas år 2045 kräver råvara inte bara från jord- och skogsbrukssektorn. Här ingår även en rejäl expansion av bland annat så kallad elektro-metan, en industriell process där koldioxid från luften, eller från utsläpp, omvandlas till metan som därefter görs flytande. Metoden är under utveckling i en rad länder, så även i Sverige.

    I rapporten används beteckningen LBM (Liquefied bio methane) istället för sedvanliga LBG (Liquefied biogass) för att betona att det handlar om metangas producerad från såväl biologisk råvara som framställd i en industriell, men förnybart driven process.

    Chalmers´ och IVL:s studie kan laddas ned i sin helhet här.

    Skogsbränder ökar uppvärmning i Arktis

    Enligt en ny studie bidrar kolpartiklar från bränder världen över till ökade temperaturer av Arktis. Det ökar i sin tur risken för fler skogsbränder i framtiden.

    En ny forskningsstudie visar på ett starkt samband mellan skogsbränder och ökade temperaturer i Arktis. Vid förbränningen av fossila bränslen och biomassa bildas bruna kolpartiklar som – likt koldioxid och svarta kolpartiklar – absorberar ljus och bidrar till global uppvärmning. Enligt studien har intensiva skogsbränder i bland annat Sibirien och Nordamerika troligtvis ökat förekomsten av bruna kolpartiklar i Arktis.

    Studien ökar vetskapen kring bruna kolpartiklar och visar på att uppvärmningseffekten är större än vad tidigare forskning visat. Det har troligtvis varit en bidragande faktor till att Arktis värmts upp till tre gånger snabbare än resten av planeten. Effekten av bruna kolpartiklar har tidigare varit relativt okänd och ofta har dess påverkan inte varit medräknad i klimatmodeller.

    Med ökande globala temperaturer och ytterligare torka är det förväntat att frekvensen, intensiteten, och spridningen av skogsbränder kommer stiga. Det kommer öka mängden bruna kolpartiklar i luften vilket ytterligare påskyndar uppvärmningen i Arktis – vilket i sin tur ökar risken för ytterligare skogsbränder. Att förhindra och kontrollera skogsbränder i framtiden borde alltså vara högprioriterat.

    Regeringen säger ja till gruva i Gállok

    Regeringen ger grönt ljus till den kritiserade järnmalmsgruvan utanför Jokkmokk.

    ”Detta är ett historiskt beslut”, sa näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på presskonferensen.

    Bolaget Beowulf Mining får nu ett så kallat koncessionstillstånd för den omtvistade gruvan i Gállok (Kallak) utanför Jokkmokk. Efter många år av protester från miljöaktivister och samer låg frågan länge orörd på regeringens bord, men när den socialdemokratiska regeringen tillträdde i höstas utropade näringsministern direkt att han ”älskar gruvor”.

    Gallókgruvan har fått nej från länsstyrelsen, och FN-organet Unesco har uttryckt oro över att gruvan skulle vara för nära världsarvsområdet Laponia. Gruvan skulle påverka både vatten, skog och rennäring i området.

    Enligt Thorwaldsson kommer krav ställas för att minska påverkan på rennäringen. Längre fram i processen kommer också en miljöprövning göras.

    Ett argument från regeringens sida är att gruvan behövs för fossilfritt stål. Men det håller inte enligt Naturskyddsföreningen:

    Eftersom det inte är någon brist på järn tycker vi det är ett dåligt argument. Man gömmer sig bakom en omställning för att bryta järnmalm. Företaget drivs av ett vinstintresse och kommunen hoppas på fler arbetstillfällen, såklart, säger ordförande Karin Lexén till DN.

    Naturvårdsverket har tidigare varnat för att omställningen i svensk gruvindustri går alldeles för långsamt för att klara klimatmålen.

    Förra veckan avslöjade Aftonbladet att Beowulf Mining har kopplingar till ett skatteparadis och saknar finansiering för att driva gruvan. Ett flertal lobbyister har arbetat för att få igenom tillståndet hos regeringen. Beowulf Minings ordförande, tidigare M-ministern Sven-Otto Littorin, svarade med att anklaga Aftonbladets reporter för att vara partisk på grund av samisk bakgrund.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.