Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dubbel ökning för biljettpriset i kollektivtrafik jämfört med bensinpriset

    Kostnaden för en biljett i svenska kollektivtrafiken har ökat nära dubbelt så mycket som kostnaden för bensin sedan millennieskiftet. Trots detta är det priset på bensin som partier från vänster till höger vill sänka och kompensera för. Mitt i en pågående klimatkris.

    Bensinpriserna har ökat med 70 procent sedan år 2000. Istället för att ta det som en möjlighet för mindre bilkörning och snabbare skifte från förbränningsmotor till elektrifiering, slåss nu politiska partier – från vänster till höger – om att sänka bensinskatten och dela ut tusenlappar till bilägare. 

    Ett betydligt hållbarare alternativ till bilen är kollektivtrafiken. Skulle varannan svensk välja kollektivtrafiken skulle mycket vara vunnet för såväl klimatet som folkhälsan, men de höga biljettpriserna är en tröskel. Inte heller här har politiken jobbat för ett skifte.

    De senaste dagarna har flera av oss sett diagram som visar hur biljettpriserna i kollektivtrafiken rent ut sagt rusat sedan år 2000. Faktum är att de har ökat nästan dubbelt så mycket som bensinpriset, hela 139 procent.

    En skillnad mellan ett ökat bensinpris och en ökad kostnad för kollektivtrafikbiljetter är att den senare inte verkar leda till folkliga protester. En annan skillnad är att partierna inte slåss om att sänka biljettpriserna. Detta trots att vi befinner oss i en klimatkris och att 7600 svenskar årligen dör på grund av luftföroreningar. 

    Minskad konsumtion i städer extra viktigt för klimatet

    Ny rapport visar att konsumtion är en nyckelfaktor för att kunna sänka de globala växthusgasutsläppen. Framförallt är överkonsumtion i städer problematiskt. 

    Rapporten The Future of Urban Consumption in a 1.5°C World, skapad i samverkan mellan C40, Arup och University of Leeds, konstaterar att om människorna i världens rikaste länder skulle ändra sina konsumtionsmönster skulle världens klimatutsläpp minska radikalt. 

    De så kallade C40-städerna som ingår i rapporten motsvarar 97 av världens större städer, däribland Stockholm. Rapporten visar att städerna står för hela 10 procent av de globala växthusgasutsläppen när man redovisar konsumtionsbaserade utsläpp.

    I rapporten föreslås sex typer av livsstilsförändringar för stadsbor med syfte att minska städernas klimatpåverkan:

    • Äta mer vegetariskt och kasta mindre mat
    • Köpa maximalt tre nya klädesplagg per år
    • Behålla elektronik i minst sju år
    • Flyga maximalt en kort flygresa var tredje år och en längre flygresa var åttonde år
    • Om möjligt inte äga ett motorfordon om du inte behöver
    • Göra miljösmarta val som exempelvis att välja hållbara fonder eller grön el för att påverka systemet i stort

    Minskade konsumtionsbaserade utsläpp i städer är inte bara fördelaktigt ur ett klimatperspektiv. Rapportens analys visar att en stad där det konsumeras mer hållbart också är en stad där invånarnas hälsa förbättras och dödligheten sänks. I dessa städer är det säkrare att gå och cykla, det finns mer offentligt utrymme och renare luft. Dessutom nyttjas vatten och mark mer effektivt i hållbara städer och bostäder är billigare.

    Satsning på återvinning av elbilsbatterier i Sverige

    Sverige kan bli en ledande nation inom återvinning av elbilsbatterier. Två större anläggningar är på väg att etableras i landet.

    SMB har tidigare beskrivit det pågående skiftet från bilar med förbränningsmotor när allt fler bilar drivs på el. Parallellt med skiftet pågår även en snabb utveckling mot mer hållbara elbilsbatterier. 

    Idag orsakar produktionen av batterierna en rad miljöproblem. Det handlar bland annat om smutsig gruvbrytning för att få fram de metaller som krävs, däribland litium, koppar, aluminium och kobolt.

    Miljöprestandan för elbilar har förbättrats de senaste åren, men många efterfrågar bättre återvinning av metallerna. Nu ligger två stora svenska återvinningsanläggningar för elbilsbatterier i startblocken:

    Dels är det Northvolts anläggning i Västerås där litiumjonbatterier återvinns i samarbete med Chalmers inom ramen för återvinningsprogrammet Revolt. Målet är att minska behovet av att utvinna nya råvaror. Det ska även bidra till säkrare materialförsörjning och ett mindre klimatavtryck eftersom utsläppen från gruvorna minskar. 

    Enligt forskarna i projektet ska en väldigt stor del av metallerna, 90-95 procent, gå att återvinna. En målsättning är att till 2030 ha hälften av allt material som används till battericeller tillverkade av Nortvolt från återvunnet material.

    Dels meddelade även Stena Recycling 2021 att de investerat en kvarts miljard kronor i en ny återvinningsprocess för bilbatterier vid nya Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. Satsningen ska enligt företaget göra det möjligt att återvinna 95 procent av ett litiumjonbatteri. Deras mål är att bli en ledande batteriåtervinnare i Europa.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 418,11 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 419,14 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en minskning med 0,31 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under februari månad på 419,28 ppm, vilket är en ökning med 2,53 ppm jämfört med januari 2021.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    För närvarande råder nu en värmebölja i Arktis där det är betydligt varmare än vanligt, enligt The Washington Post. Där ligger temperaturerna nu nästan 30 grader över det normala för årstiden. Istället för minus 50 grader har temperaturerna legat en bit under minus 10 grader. Sedan mätningarna i området inleddes för 65 år sedan har det aldrig varit i närheten av lika varm som nu. Det tidigare rekordet har slagits med 15 graders marginal. 

    Att det är så varmt vid båda polerna samtidigt förvånar forskare, eftersom de borde befinna sig i motsatta årstider, säger isforskaren Walt Meier till AP:

    Det är helt klart en ovanlig händelse.

    Dystert läge för strömming, torsk och gädda

    Bara drygt hälften av Sveriges fiskbestånd nyttjas hållbart, enligt en ny rapport från SLU Aqua. Forskarna rekommenderar nu minskat fiske på bland annat sill, strömming, gråsej och gädda.

    Rapporten sammanställer tillstånden för våra mest fiskade arter och skaldjur i Östersjön och de fyra största sjöarna. Läget ser illa ut för bland annat torsk, sill/strömming och gädda.

    Strömmingen i Östersjön är småvuxen och lekbeståndet krymper samtidigt som fiskeridödligheten ligger över gränsvärdet för ett hållbart fiske. Då måste fisket minskas, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för rapporten på SLU.

    SMB har tidigare rapporterat om hur överfisket i Östersjön hotar det marina ekosystemet.

    Vissa arter, som kolja i Nordsjön och Skagerrak samt vitling i Nordsjön, har sett en positiv utveckling sedan förra rapporten gjordes.

    Vänster och höger enas om sänkt bensinpris

    Valrörelsen tycks ha fått partier från höger till vänster att bortse från klimatfrågan. Utspelen haglar om sänkta priser på de fossila drivmedel som måste minska om Sverige ska komma i närheten av sina klimatmål. Nu går hela oppositionen, förutom C och MP, ihop för att köra över regeringen.

    Efter årsskiftet trädde en skärpning av den så kallade reduktionsplikten i kraft. Det var en orsak, men inte den enda, till att priserna på bensin och diesel höjdes, eftersom biodrivmedlen är dyrare än de fossila.

    Redan denna höjning fick flera partier att vilja backa från det beslut man varit med och fatta så sent som i fjol, vilket Supermiljöbloggen berättat om.

    Regeringen kom häromdagen med sitt besked om svenskarna ska kompenseras för prishöjningarna på diesel och bensin, ett förslag som genast väckte kritik för att motverka de svenska klimatmålen, skrev SMB.

    Under torsdagen slog så M, KD, SD, L och V ihop sina påsar med ett eget förslag om väsentligt större prissänkningar än vad regeringen föreslår. Det handlar om fyra kronor vid pump för bensin, respektive fem kronor för diesel. Förslaget kräver både sänkt skatt och minskat åtagande enligt reduktionsplikten.

    Rent tekniskt tillåter dock inte EU:s regler så kraftiga skattesänkningar som krävs, varför förslaget måste förankras och godkännas i Bryssel för att gå igenom, enligt bland andra Expressens redogörelse.

    Inom Vänsterpartiet lär interna protester vara att vänta mot att partiet nu gör upp med högersidan i politiken, och riskerar att mista sin klimatpolitiska trovärdighet. Ali Esbati i partiledningen var dock snabbt ute och försvarade linjen mot såväl intern kritik som från Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.

    De här prissänkningarna av de fossila drivmedel möter stark kritik från ekonomer. Professor emeritus Lars Calmfors kritiserade dem i ett inlägg på DN:s ledarsida i ovanligt skarpa ordalag och konstaterar att de gynnar Putins terrorkrig i Ukraina, detta eftersom den ökade efterfrågan subventionerna leder till gör att leverantörernas vinster ökar.

    Miljöpartiet och Centerpartiet hamnar lite vid sidan av den fajt som nu kan väntas mellan S-regeringen och det breda motförslaget. De båda partierna har haft en egen, försiktigare linje. Man har uttalat förståelse för de som trängs av de höga priserna, men förespråkar alternativa lösningar som till exempel effektivisering.

    Centerns förslag koncentreras på att sänka kostnaderna för jord- och skogsbruket som pressat hårt av prishöjningarna.

    Miljöpartiet har varit mindre precisa, men vill lägga ett mer nischat stöd bland annat till landsbygdsbor med större bilberoende. Partiet talar om ett riktat stödpaket på 20 miljarder, som ska läggas fram istället för att sänka drivmedelsskatterna eller röra i reduktionsplikten.

    Svenska klimatpolitiken klarar inte målen

    Den svenska regeringens klimatarbete har nått styrfart, men inte mer. Målen kommer inte att nås om inte arbetet accelererar. Det säger nu Klimatpolitiska rådet i årets granskningsrapport.

    Rapporten, som är rådets fjärde, presenterades under onsdagen i Stockholm av de båda ordförandena, Johan Kuylenstierna och Cecilia Hermansson. I mild men bestämd ton slog de fast att regeringen, både nuvarande men inte minst den som kommer efter höstens val, måste lägga i en högre växel om omställningen av samhället ska kunna leverera så kallade netto nollutsläpp år 2045.

    – Men vi måste också ha respekt för hur komplex politiken är. Här upplever vi nu en fruktansvärd kris i Europa. Det är viktigt att se att det finns kopplingar mellan denna kris och klimatutmaningen, inte minst när det gäller vårt fossila beroende, framhöll Johan Kuylenstierna.

    Granskningen omfattar endast hundra sidor, alltså en komprimerad genomgång av läget, och mynnar ut i mycket konkreta rekommendationer för att få fart på arbetet. Här följer några exempel på de brister rådet har identifierat:

    • Lagtexten i den omfattande och komplexa miljöbalken har inte anpassats till klimatpolitikens krav.
    • De övergripande samhällsmålen har inte omformulerats för klimatomställningen.
    • Regeringen har inte genomfört någon genomgripande skattereform som är ett måste, inte heller beträffande särskilt angelägna vägtrafikbeskattnignen.
    • Centrala klimatmål har inte lyfts in i infrastrukturplaneringen, där istället enskildheter fått ta för stor plats.
    • Regeringen är otydlig i uppföljningen av den klimatpolitiska handlingsplanen och har ingen bra redovisning för allmänheten om hur arbetet går.

    Rådets vice ordförande Cecilia Hermansson presenterade rekommendationerna om vad regeringen behöver göra, och inskärpte att regeringen måste förbättra sin samordning och styrning, både inom staten och gentemot samhällets många andra aktörer.

    Målen är för abstrakta och ligger för långt bort, sa Hermansson vidare. Det behövs starkare målbilder kombinerat med effektiva och kraftfulla styrmedel.

    Om sådana införs gör Klimatpolitiska rådet bedömningen att hela 45 miljoner ton fossila utsläpp (total nivå idag cirka 50 miljoner ton) kan försvinna fram till år 2045, fördelat på följande sektorer:

    • Ökad kollagring och infångning: 8 miljoner ton
    • Biomassa inom skogs- och jordbrukssektorn: 8 miljoner ton
    • Elkonvertering: 15 miljoner ton
    • Effektivare energianvändning: 14 miljoner ton
    Johan Kuylenstierna och Cecilia Hermansson är ordförande respektive vice ordförande i rådet.

    I ett panelsamtal med inbjuda debattörer fick författaren, utredaren och historiken Gunnar Wetterberg frågan om det går att lära något av historien när det gäller regeringens arbetssätt.

    – Ni har varit väldigt snälla mot regeringen. Det man kan lära är att regeringskansliet är felkonstruerat och det råder en osund konkurrens mellan departementen. Med all respekt för klimatminister Annika Strandhälls departement, men klimatfrågan ska sitta i finansdepartementet, löd hans raka råd.

    Johan Kuylenstierna avslutade presentationen med en något inlindad men ändå glasklar passning till svensk politik. Han betonade att det finns en mycket bred majoritet i riksdagen bakom de klimatpolitiska målen. Endast Sverigedemokraterna har ställt sig vid sidan av det beslutet, jämte enstaka riksdagsledamöter från andra partier, medan övriga sju partier sagt ja till dem.

    – Det spelar ingen roll vilken regering det blir efter valet. Vi riktar våra krav till alla de sju partier som står bakom klimatmålen. Ska det bli möjligt att genomföra omställningen är det nödvändigt med ett brett stöd från allmänheten, säger jag som ett inspel till valrörelsen, sa Kuylenstierna.

    Undertonen gick inte att missa. För att kompensera för de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna har regeringen anslagit miljarder för att både sänka skatten och bromsa reduktionsplikten, det vill säga inblandningen av förnybara drivmedel, vilket SMB berättade om häromdagen. Billigare fossilbränsle och mindre förnybart står i direkt motsats till rådets rekommendationer.

    Inte desto mindre bjuder nu flera oppositionspartier över regeringen och vill sänka bränslepriserna med ytterligare flera kronor. KD:s partiledare Ebba Busch flaggar nu till exempel för nio kronor lägre dieselpris. Alla dessa överbud är något som naturligtvis försämrar utsikterna att klara klimatmålen än mer.

    Klimatrapporten kommenterades snabbt av olika miljöorganisationer:

    Naturskyddsföreningen är eniga med Klimatpolitiska rådets förslag. Dock utgår de från målet om netto nollutsläpp till 2045, men Sverige behöver nå det redan 2030 för att leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet. Ett fossilförbud till 2030 ser vi därför som helt nödvändigt och det är ett exempel på hur regeringen kan visa ledarskap, säger Kristina Östman på Naturskyddsföreningens juridik- och klimatavdelning.

    Det är välkommet att rådet trycker på behovet av systemövergripande reformer. Det har länge varit tydligt att punktinsatser inte är tillräckligt. Det går inte att putsa lite på ytan, vi behöver krafttag på systemnivå, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace.

    Öka tempot och sluta motverka transportmålet

    Sverige har ett enda sektorsmål: att transporternas klimatpåverkan till år 2030 ska minska med 70 procent jämfört med år 2010. Därför är det rimligt att läsa Klimatpolitiska rådets nya granskning av svensk klimatpolitik ur ett transportperspektiv. 2030-sekretariatets Mattias Goldmann går igenom rådets rekommendationer och de mest relevanta konkretiseringarna.

    Rekommendation 1: ”Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer”

    Här går utvecklingen åt fel håll. Fram till 2019 hade Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet, med Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket och Boverket. Nu har ingen det ansvaret.

    Regeringen påstår också att ”Klimatmålen är en central utgångspunkt för den framtida statliga transportinfrastrukturplaneringen”, men inte många håller med – infrastrukturpropositionen utgår ifrån trendframskrivningar av transporterna, inte från klimatmålen vi enats om, och Trafikverket menar att utsläppsminskningarna måste ske i andra sektorer trots att 2030-målet ju är ett transportmål. 

    ”Det är oroande att ännu en planeringsperiod riskerar att passera utan att transportplaneringen på något påtagligt sätt anpassas till det klimatpolitiska ramverkets intentioner”, sammanfattar Klimatpolitiska Rådet.

    2: ”Stärk målbild och styrmedel på viktiga områden: Förstärk styrningen för ett transporteffektivt samhälle”

    Regeringen tillsatte en utredning kring hur och när fossila drivmedel ska vara utfasade i Sverige och EU, samt om och i så fall hur försäljning av nya bensin-och dieseldrivna bilar ska förbjudas. Utredningen kom, men sen hände ingenting. Inga förslag kom från regeringen.

    Klimatpolitiska Rådet slår fast att kommande handlingsplan från nästa regering – vilken den än blir – måste slå fast 2040 som slutår på svensk nivå för fossila bränslen och 2030 som slutår för nybilsförsäljning av fossilbilar. Det bör alla sju partier som står bakom 2030-målet kunna åta sig redan nu.

    3: ”Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås: Reformera skattesystemet med sikte på minskad klimatpåverkan och ökad resurseffektivitet”

    Klimatpolitiska Rådet bedömer ”att delar av en grön skatteväxling har genomförts men inte i en omfattning som kan betraktas som kraftfull”. Det är ett duttande med ändrade regler för förmånscyklar och premier där vissa kommit och gått och andra återkommande inte kunnat betalas ut eftersom regeringen inte tillfört tillräckliga medel.

    Januariavtalet slog fast att 15 miljarder skulle skatteväxlas grönt, och kom – om vi räknar generöst – upp i 10 miljarder kronor innan man började skatteväxla i motsatt riktning. Först sänktes skatten på bensin och diesel med 50 öre litern, nu föreslås ytterligare 1,30 kronors sänkning, vilket tillsammans med 1 000-1 500 kronor till alla som har bil är en solklar grå skatteväxling på sammantaget nästan 10 miljarder kronor.

    I viss mån kan det kompenseras av att dagens reseavdrag, som ensidigt gynnar privatbilism, ersätts med ett transportslagsneutralt system, men det införs först nästa mandatperiod.

    4: ”Genomför ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen: Använd folkbildningen och andra resurser för ett brett kunskapslyft om klimatomställningen”

    Rådet slår helt riktigt fast att ”Svenskarna hyser starkt stöd för klimatomställningen. Dock saknar många faktabaserade kunskaper exempelvis om utsläppsutveckling, mål, möjligheter och utmaningar.” Sådana frågor kretsar ofta kring fordon och drivmedel, såsom elbilens totala klimatpåverkan, potentialen för hållbart utnyttjande av biodrivmedel, vett och etikett för elsparkcyklar och liknande.

    ”Det vilar ett stort ansvar på offentliga verksamheter att se till att information som finns tillgänglig når ut och når fram till olika målgrupper”, skriver rådet men blir inte mer precis än så. Här ser vi att de statliga stöden kan göra mer. Medan det är nästan självklart att få bidrag till en laddstolpe var den än placeras, är det nästan givet att det blir avslag för den som söker bidrag för att avliva myter som står i vägen för omställningen.

    5: ”Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU: Förbered och nyttja det svenska ordförandeskapet för att driva på reformer som ger förutsättningar att uppnå EU:s klimatmål”

    EU har under det gångna året flyttat fram positionerna på klimatområdet, med klimatlag, Fit for 55-mål för 2030, en taxonomi för hållbart företagande och mycket annat.

    Sverige har huvudsakligen agerat positivt kring detta, skriver rådet, som missar att Sverige ju mycket länge fick underkänt från EU-kommissionen avseende hur mycket av återstartsmedlen som måste vara klimatanpassade. Men den huvudsakliga svenska positionen, som den S-ledda regeringen sällan försummat tillfällen att påminna om, har varit att snåla och hålla nere på EU-budgeten. Då blir det mycket svårare att få med sig alla länder, med ökad risk att länder med stora utmaningar sätter sig på tvären.

    När EU nu vill avveckla beroendet av rysk olja, har Sverige också – vilket rådet inte hunnit få med – en väldig chans att kliva fram och visa hur man med reduktionsplikt eller kvoter minskar beroendet av fossila drivmedel, med skattebefrielse för biodrivmedel ökar attraktiviteten för det förnybara och lokalt producerade och hur man med ökade satsningar på distansarbete och kollektivtrafik minskar behovet av bensin och diesel. Men regeringens nya förslag om bilpremie, fryst reduktionsplikt och lägstanivå på dieselskatt försvårar förstås en sådan position och urholkar bilden av Sverige som förebild.

    Klimatpolitiska Rådets rapport på 113 sidor är viktig läsning. Inte så mycket för den nuvarande regeringen, som inte längre hinner lägga fram nya förslag till riksdagen och som får svårt att backa från sin ”bilpeng” och liknande klimatdestruktiv politik. Men för nästa, som efter valet den 11 september ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan för den kommande mandatperioden.

    Sju av riksdagens partier, 299 av riksdagens 349 ledamöter, står bakom klimatlagen och klimatmålen. De bör alla ta till sig Klimatpolitiska rådets rekommendationer, svara upp mot våra gemensamma förväntningar och visa hur Sverige blir det föredöme i omställningen som världen behöver. Som rådet skriver: ”Tiden att åstadkomma detta är knapp”.

    Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet


    Uppgörelse klar om konsumtionsmål

    Bild på gammal sopdeponi.

    Sverige ser ut att bli först i världen med mål som ska minska konsumtionens klimatpåverkan. Efter skakiga förhandlingar har nu samtliga riksdagspartier nått en överenskommelse.

    Altinget var först med att berätta att miljömålsberedningens förhandlingar om de konsumtionsbaserade utsläppen äntligen gått i mål.

    Det exakta innehållet i uppgörelsen är ännu inte känd, men företrädare från alla partier bekräftar för DN att samtliga står bakom ett förslag som sätter mål för när utsläppen ska vara netto noll.

    Jag är glad att det har gått förvånansvärt bra. Det finns en stor enighet. Det är jag väldigt glad över, säger Christoffer Fjellner (M) till Altinget.

    Som SMB tidigare berättat har förhandlingarna präglats av stor oenighet, där flera partier velat urvattna förslag om exempelvis flyg. Senast för några veckor sedan var förhandlingarna nära att haverera.

    En annan stridsfråga har varit att en del partier velat räkna med klimatnyttan av svenskt export. I det färdiga förslaget finns exportens klimatnytta inte med i klimatmålet, enligt uppgifter till DN.

    Nu återstår att se hur resultatet blir. Förslaget kommer att presenteras för regeringen den 7 april.

    ”Fel väg att gå”- kritiken mot bränslepaketet

    WWF och Naturskyddsföreningen riktar skarp kritik mot de nya fossilsubventioner som regeringen aviserade idag. ”Var är pengarna till kollektivtrafiken?”, säger Jens Forsmark, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.

    Regeringen presenterade idag ett stort ekonomiskt paket för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för svenska hushåll nu när bränsle- och elpriserna stiger.

    Bland annat sänks skatten på bensin och diesel tillfälligt med 3,7 miljarder, reduktionsplikten pausas och alla bilägare får minst tusen kronor i riktat stöd.

    ”Tusen spänn i handen till privatbilister är inte en omställningsfråga” 

    Naturskyddsföreningen ser stora risker med paketet.

    – Vi är väldigt kritiska till att regeringen sänker kostnaderna för det fossila, försvagar reduktionsplikten och ger kontantbidrag till den som har en bil. Vi ser ju problematiken för hushåll som får högre priser, men vi hade hellre sett att man går in med ett stödpaket som är socialt hänsynsfullt men samtidigt stöder omställningen i den akuta klimatkrisen, säger Jens Forsmark, sakkunning transporter, till SMB.  

    – Kontantbidraget slår väldigt snett. Var är pengarna till kollektivtrafiken som blöder pengar just nu? Tusen spänn i handen till privatbilister är inte en omställningsfråga.

    Naturskyddsföreningen anser också att tillskottet i bonuskassan för elbilar kan bli snedriktat.

    – Vi ser också en risk när man utökar bonusen till klimatbilar med 4 miljarder utan att samtidigt också höja malusavgiften. Det blir i praktiken en subvention för fler bilköp, viket inte var tanken utan det ska ju vara ett självfinansierande system. Det är uppenbarligen roligare att bara ge men inte ta, särskilt från röststarka grupper som bilägare, säger Forsmark. 

    ”Går rätt in i Putins kassa”

    Även WWF är starkt kritiska till dagens fossilbesked.

    – Vi förstår att människor runt om i landet känner en ekonomisk oro på grund av höjda kostnader för drivmedel, men det här är fel väg att gå för regeringen. Åtgärderna kommer ytterligare låsa fast oss i ryska fossila bränslen och spä på utsläppen som vi behöver få ner här och nu, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitikområdet, till SMB. 

    – Det finns några exempel på åtgärder som vi stöder. Klimatbonusen skjuter till mer pengar för att människor ska kunna köpa elbil, den nuvarande potten tog slut redan i januari och vi har drivit på för påfyllnad. Det nya reseavdraget har tidigare främst gynnat de som åker bil, men nu kommer det både gynna landsbygdsbor bättre och fungera oavsett färdmedel. Det tycker vi är positivt.  

    Vilken av åtgärderna är mest skadlig ur en klimatsynpunkt enligt er?
    – Den sänkta skatten på diesel och bensin går rätt in i Putins kassa och upprätthåller bilsamhället. När kostnaderna går upp tycker vi att man ska justera privatpersoners ekonomi på andra sätt och samtidigt gynna lösningar som behövs i klimatomställningen. Det finns exempel på stater med landsbygdsbefolkning som tar en annan väg här, till exempel Nya Zealand som ska halvera avgifterna i kollektivtrafiken.

    Ser ni någon risk i processen med att rulla tillbaka de ekonomiska styrmedlen sen när de tillfälliga ändringarna löper ut?
    – Det är klart, det är aldrig populärt att höja skatter. Regeringen har till exempel redan dragit tillbaka BNP-indexeringen i flera år  Nu kan det till exempel bli jättesvårt att både dra upp reduktionsplikten för två år och rätta till beskattningen av diesel och bensin, avslutar van der Veer. 

    Nytt bensinpaket från regeringen ökar fossilberoendet

    Tusenlappar till alla bilister och statligt stöd till konsumtion av fossila drivmedel. Det är regeringens svar på de stigande bränslepriserna – trots kritik om att subventionerna både spär på ohållbara vanor och gynnar Rysslands krigskassa.

    Den senaste tiden har priserna stigit på bensin och diesel som en effekt av Ukrainakriget. Finansminister Mikael Damberg (S) presenterade idag ett antal åtgärder på energi- och transportområdet för att mildra effekterna på svenskarnas hushållskassa.

    1. Sänkt skatt på bensin och diesel
      Regeringen vill sänka energiskatten på fossila drivmedel till EU:s miniminivå mellan juni och oktober 2022. Det innebär att priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den redan beslutade skattesänkningen med 50 öre som M, KD och SD fick med i höstens budget. Totalt innebär det 3,7 miljarder i förlorade skatteintäkter.
    2. Tusen kronor i direktbidrag till alla bilägare
      Alla privatpersoner som äger en bil får tusen kronor i klumpsumma av staten. Ytterligare subventioner utgår till bilägare i gles- eller landsbygd. Kostnad: 4 miljarder.
    3. Förlängda subventioner för elanvändning
      Regeringen förlänger de tidigare bidragen för elkonsumtion i mellersta och södra Sverige.
    4. Fryst reduktionsplikt
      Med reduktionsplikten behöver drivmedelsleverantörer årligen blanda in mer och mer biobränsle i tanken. Nu vill regeringen pausa höjningen till 2023 och dessutom se över om reduktionsnivåerna för kommande år ”behöver justeras”.
    5. Lägre bensin- och dieselskatt även 2023
      Den årliga BNP-omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år.
    6. Fylld elbilskassa
      Årets pott för så kallade klimatbonusbilar tog slut redan i januari. Nu skjuter regeringen till 3,9 miljarder för att fler ska kunna köpa elbil.
    7. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
      Tillfälligt under juli-december.
    8. Reformerat reseavdrag
      Det redan aviserade omarbetade reseavdraget blir både teknikneutralt och avståndsbaserat. Det ska göra att fler transportmedel än bara bilen gynnas, vilket är fallet idag.

    ”Ett skämt”

    Många har reagerat på att den största delen av stödpaketet – listans första fem åtgärder – syftar till att fortsätta energikonsumtionen precis som vanligt, snarare än att fokusera på ransonering, effektivisering och beteendeförändringar som minskar fossil- och bilberoendet.

    https://twitter.com/DKihlberg/status/1503315386703695872

    Kritik har också riktats mot att regeringen väljer att stötta alla bilägare – oavsett inkomstnivå och geografisk hemvist – istället för att fokusera på hushåll med tuffare ekonomisk läge eller stötta transportmedel som , som till exempel kollektivtrafik.

    https://twitter.com/Ekobonden/status/1503356915765719045
    https://twitter.com/klimatbevakaren/status/1503378172867395594?s=20&t=FbmN1N6Dw2cSScZDC3CCfw

    Mer PFAS att vänta med fler stormar

    Kraftigare oväder slungar havets ”evighetskemikalier” upp på land. Nu varnar forskare för PFAS-föroreningar i orkandrabbade områden.

    PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal konsumentprodukter. 

    En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen PFAS är giftig för människor och djur, och lagras dessutom väldigt länge i miljön. Av den anledningen benämns de ofta som ”evighetskemikalier” (“forever chemicals”), eftersom de inte kan brytas ner fullständigt i miljön utan alltid finns kvar i en eller annan form.

    ”Till och med ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen”

    Den vanliga uppfattningen har dock varit att PFAS-ämnen som med tiden sköljs ut i haven kommer att stanna där och spädas ut under årtionden. Nu visar ny forskning från Stockholms universitetet – publicerat i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology – att många högfluorerande PFAS-ämnen i havet slungas tillbaka till land. Kemikalierna frigörs i luften genom vågornas havsspray, ett fenomen där vågornas kraft spränger luftbubblorna i vattnet och släpper ut aerosolpartiklar.

    Enligt Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, och medförfattare till studien, är det möjligt att luftburen PFAS kan förorena dricksvattenkällor längs olika kustområden i en nära framtid: 

    Vår studie ger en ny dimension åt begreppet ”evighetskemikalier”. Till och med de PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk. 

    Denna skadliga bumerangeffekt bidrar till att PFAS-föroreningar ansamlas i kustområden. En annan svensk studie i tidskriften Chemosphere visade nyligen att PFAS lagras i högre koncentrationer i jord av vad tidigare varit känt.

    Just denna förflyttningseffekt av PFAS blev tydlig i och med orkanen Dorian på Floridas östkust 2019. Enligt en studie i Environmental Research som mätte förekomst av olika PFAS-ämnen före, under och efter orkanens framfart ökade genomsnittliga nivåer av den reproduktionsstörande och cancerframkallande PFAS-varianten PFOS med 177 procent under orkanen och återgick till baslinjenivåerna efter två dagar.

    Mer forskning efterfrågas

    Med fler och kraftigare orkaner kommer med andra ord även PFAS-föroreningar att öka och spridas över land, vilket visar på den komplexa bilden som klimatkrisen medför. Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka åtta procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. På grund av allt högre havstemperaturer ökar antalet orkaner som är mellan kategori tre och fem.

    Forskarna bakom PFAS-studien menar att det behövs mer forskning om hur stora stormar nära kuster kan påverka spridning av miljöföroreningar. De efterlyser även ytterligare övervakning av PFAS i kustsystem för att identifiera potentiella PFAS-hotspots och nya begränsningsmetoder som kan minska risken för PFAS-exponering.

    PFAS är en stor och komplex kemikaliegrupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. PFAS finns vanligtvis i dagliga konsumentprodukter och är ett växande problem på grund av deras förekomst i ekosystem runt om i världen.

    EU-kommissionen har slagit fast att man vill förbjuda PFAS, men det är långa processer innan förbudet kan bli verklighet. Samtidigt pågår många projekt på att snabba på begränsningen. I Sverige vill bland annat Umeå universitet skapa ett kompetenscentrum för att öka kunskapen om utfasning av PFAS, och för att hitta bra alternativ.

    Fall inte i Timbros förvillarfälla

    Fossillobbyister köper åsiktsspridning med kraft nog att påverka hela samhällsdebatten om klimat, energi och miljö. Om Timbro och Svenskt Näringsliv vill ha någon som helst trovärdighet i klimatfrågor måste fossilkontakterna, förvillarna och fördröjarargumenten förpassas till papperskorgen.

    Med tung finansiering från moderorganisationen Svenskt Näringsliv har den borgerliga tankesmedjan Timbro i flera decennier varit avgörande för spridningen av marknadsliberala idéer i Sverige. 2017 rankades de som en av världens 100 mest inflytelserika tankesmedjor. Timbro är ett mycket lyckat projekt för Svenskt Näringsliv. Desto mindre lyckat för alla som bryr sig om klimatet, ska det visa sig. 

    I artikelserien Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning granskar SMB:s redaktion Timbros inflytande över klimatpolitiken. Tankesmedjan har de senaste åren nysatsat på området, bland annat genom utbildningen Klimatliberalerna. Målet är en grön omställning genom friare marknad, stärkt äganderätt och internationella insatser. 

    Gensvaret från våra läsare har varit enormt. För det är ingen vacker bild som målas upp i granskningen. Timbro har kopplingar till en mängd internationella institut och nätverk som finansieras av fossilbolag. De fossila intressenterna, däribland Shell, ExxonMobil och bröderna Koch, har lagt miljarder på att sprida desinformation i klimatdebatten. Förvillandet genomförs bland annat genom betald “forskning”, forskning som Timbro inte är sena med att hänvisa till i sina egna rapporter.

    Timbro har dessutom en lång historia av medarbetare som spelar ner allvaret i klimatkrisen. Här hittar vi profiler som kallar “klimatalarmism” ett större hot än klimatförändringar, hänvisar till kända klimatförnekare och menar att klimatåtgärder som Paristavtalet är för dyrt. 

    Sådana uttalanden borde hejda vilken sansad publicist som helst. Men istället får flera av dessa profiler, som Lydia Wålsten och Janerik Larsson (som även är rådgivare åt en fossilkopplad PR-byrå) räkmacka in på Svenska Dagbladets ledarsida.

    SvD Ledare är fullt av Timbrokopplade personer, som tillsammans med välkända förvillare som Michael Shellenberger och Björn Lomborg (som för övrigt också publicerats i Timbros tidning respektive hos Timbros förlag) sprider vetenskapsförnekelse i landets näst största dagstidning. “Fakta är läsarens sak att bedöma”, kommenterar politiske chefredaktören Tove Lifvendahl. Så kan man ju också uttrycka saken. 

    Som grädde på moset kompletterar Svenskt Näringsliv sin mediestrategi med dold och hetsande opinionsbildning i sociala medier samt näringslivsköpta “granskningar” av medias miljöbevakning. Verksamheten Näringslivets Medieinstitut har exempelvis skrivit en rapport om överdriven medierapportering om havsnivåhöjningar och fått 80 000 av Skogsindustrierna för att såga DN:s skogsbevakning.   

    Den snedvridna opinionsbildningen ger utslag i genomförd politik. SMB kan bland annat berätta hur en av Timbros styrelseledamöter samtidigt hade ett chefsjobb på den mäktiga lobbyorganisationen BusinessEurope, som på uppdrag av olje- och gasbolag försökte sinka EU:s nya skärpta klimatpolitik. 

    Fossillobbyisterna är skickliga. Timbro och Svensk Näringsliv har byggt ett ekosystem av påverkan, där en stor grupp personer ledigt rör sig mellan tankesmedjor, ledarredaktioner, fossilsponsrade PR-byråer och borgerliga partikanslier. 

    En så stor organisation som Svenskt Näringsliv rymmer givetvis en mängd olika åsikter – skalan sträcker sig från mindre branschorganisationer utan särskilt stor omvärldspåverkan till lobbygrupper som formar hela samhällsdebatten. Jag tvivlar heller inte på att det finns Timbroanslutna med gott uppsåt. Som inser vidden av klimatkrisen och arbetar engagerat med de marknadsinriktade verktyg som står dem till buds för att snabba på utfasningen av fossil energi. Tankesmedjan vill till exempel slopa subventioner till fossila bränslen, ett bra förslag. 

    Men trovärdigheten håller inte för fem öre. Det går inte att med ena handen prata om en grön liberal omställning, och med den andra handen sprida klimatförvillande opinionsbildning med usel transparens om bakomliggande fossila intressen. De köper åsiktsspridning med kraft nog att påverka hela samhällsdebatten om klimat, energi och miljö.

    Det är ett allvarligt demokratiskt problem. Jag tror knappast att gemene medborgare ens vet vad en tankesmedja är, än mindre vilket enormt inflytande de kan ha över det politiska landskapet. Och vad säger de 60 000 medlemsföretagen om att deras avgift går till att sprida desinformation? 

    Om Timbro och Svenskt Näringsliv vill ha någon form av trovärdighet i klimatdebatten måste de göra upp med sin egen historia och verksamhet. Och tills fossilkontakterna, förvillarna och fördröjarargumenten förpassats till papperskorgen måste media bli mycket bättre på att granska vilka intressen som egentligen formar klimatdebatten. 

    Anna Ljungström, redaktör på Supermiljöbloggen


    Det här är en ledartext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggens skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Läs artiklarna i SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
    Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning
    Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet
    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet


    En version av den här ledaren har tidigare publicerats i ETC Nyhetsmagasin.


    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,14 miljondelar (ppm). Det är på samma nivå som förra veckans notering på 419,17 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 0,96 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under februari månad på 419,28 ppm, vilket är en ökning med 2,53 ppm jämfört med januari 2021.

    Källa: NOAA

    Som SMB rapporterat slogs nyligen ett nytt rekord när koldioxidhalten nådde 421,59 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år. Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av den första IPCC-delrapporten i den sjätte utvärderingen som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren. Den senaste delrapporten från IPCC om effekter och klimatanpassning som kom i veckan betonar ytterligare allvaret och att det kommer krävas omfattande anpassningar till de klimatförändringar som inte längre kan undvikas för att skydda människor, ekosystem och livsmedelsproduktion.

    Mängder av PFAS-ämnen i en enda produkt

    Vanliga produkter kan innehålla mängder av olika PFAS-ämnen. Det framgår av en ny rapport från NILU (Norwegian Institute for Air Research) och Örebro universitet på uppdrag av Kemikalieinspektionen.

    SMB har har tidigare rapporterat om PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) som består av tusentals kemikalier med breda användningsområden. PFAS-ämnen återfinns i exempelvis brandsläckningsskum, kosmetika, hudvårdsprodukter, textilier och stekpannor.

    Eftersom PFAS-ämnen är mycket långlivade och praktiskt taget onedbrytbara finns de numera överallt, såväl i naturen som i vårt dricksvatten och i oss människor. Fortfarande är det oklart vilka konsekvenserna av PFAS i mänsklig vävnad kan vara, men studier indikerar en påverkan på immunsystemet och somliga PFAS-ämnen misstänks dessutom vara cancerframkallande samt fertilitetsstörande.

    Trots problematiken kring många PFAS-ämnen återfinns de fortfarande i produkter, vilket nu återigen syns i den nya rapporten från NILU och Örebro universitet. Kemikalieinspektionen hoppas att rapporten ska bidra till att PFAS-ämnen ska kunna förbjudas. 

    Rapporten bekräftar vår bild av att PFAS förekommer brett och i stora mängder i både vanliga konsumentvaror och kemiska produkter. Den är en viktig pusselbit i vårt arbete för att få EU att förbjuda samtliga PFAS-ämnen, säger Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

    Kemikalieinspektionen arbetar nu tillsammans med fyra andra kemikaliemyndigheter i EU för att ta fram ett brett begränsningsförslag som syftar till att samtliga omkring 5 000 PFAS-ämnen förbjuds. Emellertid, även om förslaget går igenom träder förbudet inte i kraft förrän 2025.

    Ökad transparens för företags hållbarhetsdata

    Bristen på transparens kring företags hållbarhetsdata har kritiserats hårt. Nu visar ett av marknadens ledande företag inom hållbarhetsdata underlagen bakom flera av sina rankingar och indikatorer. Det betyder att hållbarhetsdata för fler än 6 000 företag och fondbetyg för 30 000 fonder offentliggörs, rapporterar Aktuell Hållbarhet. 

    Hållbarhet är svårt eftersom våra sinnen inte kan smaka, känna, lukta, höra eller se hållbarhet. Bästa chansen att ändå veta vad som är hållbart är att någon eller något vi litar på kan visa på hållbarheten. Det kan till exempel vara tredjehandsgranskade certifieringar, standarder eller rankingar. Dessa bygger i sin tur på hållbarhetsdata som företag och andra organisationer lämnar ifrån sig.

    Dock, företags hållbarhetsdata är inte alltid tillgänglig. Ett exempel: enligt Dagens Industris klimatindex rapporterade färre än hälften av företagen på Stockholmsbörsen sina klimatpåverkande utsläpp 2020. Till det kan läggas problematiken med hur tillförlitlig den hållbarhetsdata är som rapporteras. Forskning visar exempelvis att den klimatredovisning som görs är svårförståelig, inte konsekvent och har liten korrelation med företagens faktiska klimatpåverkan eftersom rapporteringen ofta inte är integrerad i företagens verksamhet. 

    Utifrån den här problematiken är det därför välkommet att ISS ESG, ett hållbarhetsdataföretag som står bakom ett flertal rankingar och indikatorer, nu öppnar upp den hållbarhetsdata som de grundar sina rankingar och indikatorer på. Hållbarhetsdatan ska tillgängliggöras i en ny nätportal.

    Det här kan bland annat ses som ett svar på tidigare kritik om bristen på transparens bland leverantörer av hållbarhetsdata. Bland annat riktade Iosco, den internationella organisationen för värdepapperstillsyn, kritik i en tillsynsrapport som publicerades i höstas. 

    I rapporten beskrevs en situation där hållbarhetsdata kan ha skiftande transparens och kvalité. Det betonades även hur viktigt det är att investerare ska kunna förstå och lita på hållbarhetsbetyg och hållbarhetsdata som ligger till grund för deras investeringsbeslut.

    Frågan är vilka fler hållbarhetsdataföretag som följer det positiva exemplet från ISS ESG. Men man kan också fråga sig om inte lagstiftare bör fundera ett steg till på vad som krävs för att marknaden ska ha relevant, likvärdig och transparent hållbarhetsdata.

    FN inrättar IPCC för plast och miljöskadliga kemikalier

    Efter upprop och krav från forskare beslutade UNEA vid senaste miljömötet att initiera åtgärder för att minska plast och andra kemikalier. Det är ett viktigt framsteg som förhoppningsvis kan leda till bättre miljöövervakning.

    I skuggan av Rysslands krig i Ukraina har flera nyheter inte kunnat få den uppmärksamhet de förtjänar. Vanligtvis skulle senaste IPCC-rapporten dominerat nyhetsflödet i dagar, om inte veckor, med försvann nu lika snabbt som den kom. Detsamma gäller även miljömötet som FN:s miljöförsamling UNEA höll i Nairobi i förra veckan och som resulterade i två stora viktiga beslut.

    Den första stora nyheten vara att att FN:s medlemsländer enades om att ta fram ett globalt, rättsligt bindande avtal för att minska plastföroreningar. Att det blir ett globalt avtal är oerhört viktigt, eftersom plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem. Varje år hamnar mellan 5–13 miljoner ton plastavfall i haven och utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040.

    Forskare har lyft fram plastföroreningar som särskilt bekymmersamma kemiska substanser som nu förorenat stora delar av jorden. Enbart mellan 2000 och 2015 ökade plastproduktionen i världen med 79 procent.

    Panel ska hålla koll på forskningen

    Den andra stora nyheten från miljömötet är att FN:s medlemsländer även kom överens om att påbörja inrättandet av en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier, liknande FN:s klimatpanel IPPC. Forskarpanelen ska rapportera det samlade forskningsläget kring bland annat hormonstörande ämnen som ftalater, bisfenoler och PFAS. Dessa kemikalier är vanligt förekommande i plast och utgör en potentiell hälsofara när plasten återvinns.

    En internationell kemikaliepanel är något forskare efterfrågat länge. Som SMB tidigare rapporterat om överlämnade svenska forskare en namninsamling till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), som ställde sig positiv till förslaget.

    Det finns många sätt som kemikalier och plaster har negativa effekter på planetens hälsa, från gruvdrift, fracking och borrning för att utvinna råmaterial till produktion och avfallshantering.

    En del av dessa föroreningar kan hittas globalt, från Arktis till Antarktis, och dessutom vara extremt långlivade, som exemeplvis plast och PFAS.

    Viktiga framsteg

    Marlene Ågerstrand – forskare inom exotoxikologi vid Stockholms universitet och som koordinerade den svenska namninsamlingen till miljö- och klimatminister – välkomnar besluten från UNEA:

    Det känns jättebra. Vi är förstås medvetna om att detta inte är lösningen på alla problem med kemikalieföroreningar, men det är ett viktigt steg mot ett starkare globalt skydd.

    De två besluten kommer lämpligt, eftersom forskare nu för första gången har lyckats bedöma den planetära gränsen för plast och nya kemiska substanser. Resultatet bådar inte gott – vi har redan passerat de hållbara gränserna. Därmed är det bråttom att få panelen på plats, men tidsplanen är dessvärre satt till 2024. Förhoppningsvis kan arbetet gå fortare än så.

    Stort uppsving för förnybar energi i USA

    Sol- och vindkraft i USA uppvisar rekordtillväxt 2021 och stod under året för 13 procent av landets energiproduktion. Det visar en rapport från Bloomberg New Energy Finance som nu pekar på ett kraftigt trendbrott för förnybar energi.

    Det var inte så länge sedan som den förnybara energins kritiker fnittrande sa att den gröna energin bara ligger i felmarginalen av den totala volymen, säger Ethan Zindler, chef för Bloomberg Energy till US Today.

    Bloomberg New Energy Finance har publicerat rapporter om den gröna energin under de senaste tio åren och kan nu konstatera att dess framtid, trots alla dystra och allvarliga klimatrapporter från FN, ser ljus ut.

    I fjol installerades sol- och vindkraftverk med en sammanlagd effekt av 37,3 gigawatt, där en gigawatts effekt enligt tidningens uträkning motsvarar elbehovet i 750 000 hushåll.

    Expansionen avspeglas även i storleken på investeringarna. Under 2021 satsades i USA 105 miljarder dollar, drygt en biljon svenska kronor, på förnybar energi, vilket är en 70-procentig ökning jämfört med för fem år sedan.

    I USA är beroendet av naturgas och kol fortfarande stort, men kolet minskar stadigt och står idag för 40 procents lägre andel av energitillförseln i USA än 2011.

    I Europa har Ukrainakriget skakat om energimarknaden mycket kraftigt och väckt frågan om det stora beroendet av framförallt rysk naturgas. Många investerare och kapitalförvaltare bedömer nu att Ukrainakriget kommer att påskynda energiomställlningen.

    Den gigantiska amerikanska fondförvaltaren Blackrocks chefsstrateg uttalade sig nyligen såhär: ”Energi går nu från att vara en grön fråga till att också bli en bredare samhällsfråga, som handlar om självförsörjning och vikten av en motståndskraftig energiinfrastruktur. ”

    Citatet är hämtat från en krönika av SVT:s utrikeskorrespondent Erika Bjerström. Hon pekar också på att snabbt sjunkande priser på grönt producerad vätgas i kombination med strävan efter lägre fossila utsläpp och större oberoende snart kommer att göra lagring av el från sol- och vindkraftverk ekonomiskt lönsamt och leda till stora investeringar inom EU.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.