Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Europa redan 2 grader varmare

    Värme och extremväder präglade den europeiska sommaren, som blev den varmaste någonsin. På Earth Day släpper Copernicus sin femte klimatrapport som ger en oroande inblick in i framtiden.

    EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus Climate Change Service (C3S) publicerar idag sin femte europeiska klimatrapport European State of the Climate.

    Det mesta i årets rapport var känt sedan tidigare, som att de senaste sju åren har varit de varmaste någonsin. Det mest slående i rapporten är att Europa upplevde sin varmaste sommar någonsin med en genomsnittlig temperatur nära 1°C över genomsnittet för 1991-2020.

    Däremot var 2021 inte ett rekordvarmt årsammantaget, men trots kortsiktiga variationer från år till år visar resultaten på långsiktiga förändringar i klimatet, enligt Copernicus. Europa som helhet ligger dock redan 2°C över genomsnittet för 1991-2020, vilket gör att Parisavtalet regionalt inte kommer att uppfyllas.

    Källa: Copernicus

    Överlag upplevde Europa ett år av kontraster och Copernicus betonar därför vikten av att övervaka och följa regionala förändringar. För samtidigt som den årliga ytluftstemperaturen för 2021 endast låg runt 0,2°C över genomsnittet 1991-2020, var den årliga havstemperaturen över delar av Östersjön och Medelhavet den högsta sedan mätningarna började 1993. 

    Den europeiska våren 2021 var svalare än genomsnittet, även om vissa delar av Europa fick en tidig start på våren följt av sen frostnätter vilket i sin tur påverkade jordbruket. Däremot upplevde sommaren rekordtemperaturer med såväl svåra som långvariga värmeböljor och exceptionella översvämningar. I juni och juli var havsytan ovanligt varm, med delar av Östersjön mer än 5°C över genomsnittet.

    Copernicus
    Källa: Copernicus

    Extremväder

    Som SMB tidigare rapporterat – och klimatrapporten nu ytterligare betonar – var 2021 ett år med omfattande extremväder i Europa, och även i resten av världen. För många människor blev dessa ett uppvaknande, i alla fall tillfälligt, eftersom det skedde så många och omfattande under en kort period. Den europeiska sommaren präglades av våtare förhållanden än genomsnittet med översvämningar i Centraleuropa och torrare än genomsnittliga förhållanden i söder och nordost. 

    Extrema skyfall och översvämningar i framförallt Tyskland och Belgien chockade Europa, men även Luxemburg, Nederländerna och Schweiz och senare även Gävle påverkades starkt av ovanligt stora regnmängder. Vissa delar fick upp till 2 månaders nederbörd på två dagar (14 och 15 juli) på redan mättad mark.

    Samtidigt dominerade värmeböljan Lucifer med sitt högtryck över branddrabbade Medelhavsländerna där tusentals bränder bröt ut. De massiva bränderna i framförallt östra Sibirien orsakade koldioxidutsläpp som var de fjärde högsta sedan mätningarna började 2003.

    I juni och juli låg havsytetemperaturen i delar av Östersjön mer än 5°C över genomsnittet. Enligt en tidigare rapport från WMO upplevde stora delar av haven globalt åtminstone en kraftig marin värmebölja under 2021 och haven har inte varit så försurade på minst 26 000 år.

    Samtidigt nådde havsisens minimum sin tolfte lägsta utsträckning sedan satellitmätningarna började 1979 och Grönlandshavet upplevde sin lägsta minsta havsisutbredning någonsin.

    En annan intressant extrem var att de alltmer viktiga vindhastigheterna var ovanligt låga i västra Europa och vissa länder upplevde de lägsta eller näst lägsta årliga vindhastigheterna sedan mätningarna startade 1979. Detta ledde till av förklarliga skäl även till minskad potentiell vindenergiproduktion i en del västeuropeiska länder. Lyckligtvis var det bättre vindhastigheter i sydöstra Europa.

    Källa: Copernicus

    Ökade utsläpp av växthusgaser

    Som SMB tidigare rapporterat fortsatte halterna av växthusgashalterna koldioxid (CO2) och metan (CH4) att öka under 2021, med cirka 2,3 respektive 16,5 ppb (parts per billion) Koldioxidnivåer nådde ett årligt globalt kolumnmedelvärde på cirka 414 ppm (parts per million). Allra högst var koncentrationen i april 2021 då månadsmedelvärdet nådde 416,1 ppm med rekordnoteringar över 420 ppm. De enorma skogsbränderna i nordöstra Ryssland orsakade rekordstora koldioxidutsläpp även om de inte nådde upp till 2020 års nivå.

    Även metan nådde ett årligt rekord på cirka 1876 ppb, och även om metan försvinner snabbare än koldioxid är den 80 gånger mer kraftfull under de första 20 åren efter att den släppts ut i atmosfären. Växthusgasen står dessutom för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget.

    Med rekordhöga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och tillhörande global uppvärmning driver planeten nu in på okänt territorium, enligt Meteorologiska Världsorganisationen WMO.

    Källa: Copernicus

    Copernicus klimatrapport pekar dessutom på att det finns tydliga mer långsiktiga klimattrender. Det är tydligt hur den globala uppvärmningen nästan går linjärt med den samlade mängd koldioxid som släpps ut och att det sker en acceleration ju mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    Det blir därmed allt svårare att undvika allvarlig klimatpåverkan, vilket även IPCC betonade i sin senaste delrapport. Det innebär att omställningen inte längre kan skjutas på framtiden utan måste börja nu. IPCC är tydliga med att om inte utsläppskurvan för växthusgasutsläppen börjar peka nedåt 2025 kommer det blir svårt att nå 1,5-gradersmålet. Tystnaden från politiker är därför extra skrämmande.

    Genombrott – svenska forskare lyckades lagra solel i mikrochip

    Med hjälp av ett ultratunt mikrochip har solenergi kunnat lagras och därefter utvinnas som elektricitet i forskning utförd på Chalmers i Göteborg och i Shanghai, Kina. Tekniken kan få stor användning bland annat för självladdning av hemelektronik och på sikt för större produkter.

    Detta är ett radikalt nytt sätt att utvinna solens energi som el. Vi kan producera el oberoende av väder, tid på dygnet, årstid eller geografiska avstånd. Det är ett slutet system som drivs utan att orsaka koldioxidutsläpp, säger forskningsledaren Kasper Moth-Poulsen, professor på kemi- och kemitekniska institutionen i högskolans nyhetsbrev.

    Tekniken att lagra värmeenergi från solen i mikroformat har funnits en tid på Chalmers, det så kallade Most-systemet (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems). Det handlar i stark förenkling om att man fått fram molekyler som designats att förändras vid kontakt med solljus, och som kan lagra värmeenergin i ända upp till 18 år.

    I samarbete med kolleger i Shanghai har nu Chalmersforskarna nått ännu ett steg i förfining av tekniken. Most-tekniken byggdes nu ihop med en termoelektrisk generator som kinesiska forskare ligger bakom. Enkelt uttryckt sändes mikrochip med lagrad solenergi iväg från Göteborg till Shanghai, där forskarna lyckades utvinna el ur försändelsen med hjälp av sin uppfinning.

    Studien har presenterats i publikationen Science Direct och mött stor uppmärksamhet internationellt.

    Forskningsledaren konstaterar att tekniken fungerar i det lilla formatet, men betonar att mycket ytterligare forskning krävs:

    Tillsammans med de olika forskargrupperna som ingår i projektet arbetar vi nu med att effektivisera systemet. Mängden el eller värme som det kan utvinna behöver bli större. Även om energisystemet bygger på enkla grundmaterial, behöver det anpassas för att bli tillräckligt kostnadseffektivt att producera, och därmed möjligt att lansera på bred front, säger Kasper Moth-Poulsen

    Skarp miljökritik mot regeringens vårbudget

    Regeringens vårbudget innehåller både subventioner till fossila bränslen och en halvering på sikt av anslaget för miljö och klimat. De här förslagen får nu skarp kritik av miljöorganisationer, och även av S-märkta Aftonbladet.

    Finansminister Mikael Dambergs (S) presentation av vårbudgeten häromdagen färgades av naturliga skäl av Rysslands invasion av Ukraina och behovet av förstärkt beredskap och civilt skydd i Sverige. Och så fanns det ett paket med pengar till sjukvården.

    Men klimatet, det jämte Ukrainakriget allt överskuggande trygghetshotet, mot Sverige och hela övriga världen? Nej, finansministern hade inget att säga i den frågan.

    Det så kallade Klimatklivet för industriella investeringar får visserligen en del pengar till nya satsningar, liksom de som köper miljöbilar enligt bonus-malusmodellen. Men vårpropositionen innehåller även det ur klimatperspektiv uppseendeväckande paketet med en inbromsning av reduktionsplikten för diesel- och bensinbilar, sänkt skatt på de fossila drivmedlen och en kontantutbetalning till samtliga bilägare för kompensation för bränslepriserna, oavsett om man bor i Karesuando eller på Kungsholmen i Stockholm.

    Den här försvagningen av klimatpolitiken får kritik från flera miljöorganisationer, bland andra Naturskyddsföreningen. Dess ordförande Johanna Sandahl anmärker mot den prognos regeringen gör i budgeten om kraftigt minskade anslag inom miljöområdet inom några år.

    Är det alltså ett vallöfte från Socialdemokraterna, att en S-ledd regering tänker halvera miljöbudgeten år 2025? frågar Sandahl i sin kommentar i organisationens pressmeddelande.

    Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll har besvarat kritiken med att den här typen av minskade anslag alltid förekommer i slutet av en mandatperiod, men ministerns uttalande stämmer inte enligt Aktuell Hållbarhets granskning av uttalandet. Budgetåren 2014 och 2018 låg de planerade framtida utgifterna för miljö och klimat på samma eller högre nivå som innan.

    Även 2030-sekretariatet är missnöjt med regeringens förslag och pekar på att utsläppsmålet för transportsektorn till 2030 nu får sägas vara i fara.

    Att sänka skatten på fossila drivmedel och kort före valdagen skicka alla bilägare en check på 1000 eller 1500 kronor har alltför dålig träffsäkerhet och är ovärdigt en ansvarsfull regering, säger Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet om budgeten.

    Även från universitetsvärlden kommer kritiska inlägg. Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, illustrerar i ett Twitterinlägg hur klimatet inte nämndes överhuvudtaget av finansministern.

    https://twitter.com/MikaelKarlsson_/status/1516157121972289544

    S-märkta Aftonbladet anser i sin kommentar att det är hög tid för partiet att visa att det finns fler alternativ för de som bryr sig i klimatfrågan än Miljöpartiet i valet i höst. Men regeringen verkar ”mest fokuserad på att gnugga bort de sista gröna fläckarna som den tidigare regeringspartnern lämnade efter sig” skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

    Det återstår att se om minoritetsregeringen överhuvudtaget får igenom sina förslag. Beträffande priserna på bensin och diesel har en ohelig allians bestående av V, KD, L, M och SD förklarat sig beredda att gå ännu längre för att sänka dem mer, vilket SMB berättat om tidigare, även i denna länk.

    Rekordökning för poppis återbruksgalleria

    På sex år har butikerna i Sveriges första återbruksgalleria, Retuna i Eskilstuna, ökat sin omsättning från 2,4 till 18,4 miljoner kronor.

    Även besöksantalet växer, rapporterar SVT Sörmland. Tidigare har återbruksgallerian haft svårt att gå runt ekonomiskt.

    Nu är butikernas största problem att få plats med alla varor de får in. I dagsläget tvingas Retuna slänga en del produkter. En av många idéer för att utöka den cirkulära verksamheten och använda alla varor är att bygga en webbutik.

    Beslut om nya oljeborrningar på statlig amerikansk mark

    Trots tidigare löften att sluta borra på statlig amerikansk mark tillkännagav Biden-administrationen härom veckan att nya borrningar ska påbörjas, rapporterar The New York Times. Och tyvärr ser det inte bättre ut här i Sverige.

    Bakgrunden är den ryska invasionen av Ukraina och beslutet att inte längre köpa rysk olja, gas och energi. I och med det beslutet vill nu president Biden försöka visa väljarna att han arbetar för att öka det inhemska oljeutbudet och lägre oljepriser. 

    Beslutet bryter dock både mot administrationens utlovade miljöpolitik och Bidens kampanjlöfte att minska användningen av fossila bränslen.

    Och förresten, ingen mer borrning på federal mark, punkt. Punkt, punkt, punkt, sa Biden till väljarna i New Hampshire i februari 2020.

    Tyvärr är detta i linje med andra nyligen tagna politiska beslut som visar på hur klimatkrisen lätt glöms bort när andra problem dyker upp. I Sverige har vi partier som vill sänka bensinpriser precis när världen står inför en kritisk punkt vad gäller klimatförändringarna.

    Och nu det senaste i raden av feltramp här i Sverige – en kraftigt reducerad klimat- och miljöbudget. Varför tas inte klimatkrisen på allvar? 

    Förslag: Begränsa försäljningen av miljöskadliga läkemedel

    Läkemedel är viktiga för många människors hälsa, men de kan även orsaka stor skada för miljön. Nu har läkemedelsverket därför lämnat förslag om att försäljning av miljöskadliga läkemeddel ska begränsas. 

    SMB har tidigare rapporterat om hur våra vatten innehåller oroväckande höga halter av miljöfarliga läkemedelsrester. Särskilt har diklofenak, ett vanligt förekommande ämne i smärtstillande läkemedel, pekats ut som ett stort problem.

    Exempel på läkemedel som innehåller diklofenak är smärtstillande medel som Voltaren och Eeze. Paracetamol, ibuprofen eller naproxen är exempel på alternativ utan diklofenak.

    Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten, berättar för Sveriges Radio om det omfattande problemet:

    Vi hittar diklofenak i över hundra svenska sjöar och vattendrag, och vi hittar dem i över de gränsvärden som Havs- och vattenmyndigheten har satt för att det ska vara en bra vattenkvalitet. Det är skadligt för bland annat fisk, som rent konkret råkar ut för exempelvis njurskador. 

    Enligt Anders räcker det med en enda tablett diklofenak på 25 milligram för att förorena två miljoner liter vatten. Diklofenak är dessutom svårt för reningsverken att fånga in.

    Nu har även Läkemedelsverket tagit till sig detta och föreslår en begränsad försäljning av vissa miljöfarliga läkemedel, vilket främst påverkar diklofenakförsäljningen. Begränsningen innebär att dessa läkemedel inte får säljas utanför apotek. 

    Förslaget har fått både positiv och negativ feedback. På branschorganisationen Svenskt Vatten är man positiva, där har man även länge arbetat för en minskad användning av miljöskadliga läkemedel. Utöver miljöpåverkan menar de att miljöskadliga läkemedel är alltför kostsamma för reningsverken eftersom processen att rena vattnet från dem är svår och dyr. 

    Svensk Dagligvaruhandel är mer tveksamma till förslaget.

    Vi kan inte riktigt förstå varför miljöhänsynen ska vara annorlunda för att det säljs i dagligvaruhandeln istället för apotek, säger organisationens vd Karin Brynell till SVT.

    Läkemedelsverket anser dock att apoteken kan ge mer rådgivning til kunderna om alternativen till miljöskadliga läkemedel, något som personalen i daglivaruhandeln inte får göra enligt lag.

    Naturvårdsverket ger bidrag till klimatskeptisk vindkraftförening

    “Vi kan bara konstatera att vi har en klimatförändring, vad den nu beror på – många säger att det beror på solen.” Föreningen Svenskt Landskapsskydd uppmanar sina medlemmar att motarbeta all utbyggnad av vindkraft. De har en lång historia av att sprida desinformation och öppet förneka klimatforskning. Trots det får föreningen ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket.

    Till 2040 ska Sverige ha ett 100 procent förnybart elsystem. 2045 ska hela landet nå nettonoll klimatutsläpp. Så lyder målen. 

    För att det ska bli verklighet måste Sverige bygga ut vindkraften, både till havs och på land. Enligt siffror från Energimyndigheten kommer behoven av el från vindkraft fördubblas till närmare 100 terawattimmar mellan 2024 och 2040. Då har man inte ens räknat med det enorma behov av fossilfri energi som de nya industrierna i landets norra delar har. Där pekar näringslivet ut vindkraft som den avgjort snabbaste och billigaste lösningen. 

    Satsningarna kräver stora insatser av svenska myndigheter. Naturvårdsverket har tillsammans med Energimyndigheten tagit fram en nationell strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft, både utifrån perspektiv om regional elförsörjning och med hänsyn till andra markanvändningsintressen, liksom människors hälsa och miljö.

    Vindkraften har länge haft en stabilt stöd hos den svenska befolkningen. Mellan 1999-2019 ville 65-80 procent av svenskarna bygga ut vindkraften. Men den senaste tiden har något hänt med samhällsdebatten.

    Vindkraften behöver byggas ut både till land och till havs. Bild: SMB.

    Allt fler vindkraftprojekt stoppas, visar ny statistik från Energimyndigheten. En vanlig orsak är lokala protester och kommuner som säger nej, rapporterar Sveriges Radio. Regeringen kom nyligen med förslag som ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft. Men än verkar det inte hjälpa. För första gången på 2000-talet så är fler negativa än positiva till att få ett vindkraftverk som granne.

    På sociala medier blir tonen allt mer hätsk. Vindkraften används ofta som ett slagträ i frågor om rättigheter för landsbygd och glesbygd. I twittertrådar, facebookgrupper och kommentarsfält till youtubeklipp påstås vindkraften vara miljöfarlig, orsaka storskalig fågeldöd samt sprida buller och tungmetaller. Många av påståendena är osakliga, flera osanna. 

    Inblandade i ett trettiotal vindkraftprojekt 

    Ett av de flertalet mer eller mindre lösa nätverk som driver motståndet mot vindkraft i Sverige är föreningen Svenskt Landskapsskydd. Föreningen har funnits sedan 1999 och verkar huvudsakligen med att motarbeta vindkraft. Storskalig etablering av vindkraft beskrivs som “det största hotet mot vår natur och vårt kulturarv”.

    Föreningen bistår de 4500 medlemmarna med rådgivning och uppmanar dessa att
    bilda lokala föreningar. Ett antal strategier för påverkan listas: skapa namnlistor, kontakta media, skriva debattartiklar, uppmana kommunen att använda vetot, bland annat. De har även uppmanat medlemmar att ”varna markägare för skadeståndskrav för värdeminskning och annan påverkan” och ”gå in på kroppen hos politikerna och tjänstemännen på bygg och miljö”, vilket SMB rapporterat om tidigare. 

    Föreningen verkar över hela landet och engagerar sig just nu i ett trettiotal vindkraftsprojekt från Pajala i norr till Skånes sydkust. I östgötska Finspång har lokalföreningens överklagande och påverkansarbete bidragit till att planer om 77 vindkraftverk nu har bantats till 8. 

    Men föreningens motstånd mot förnybar energi verkar inte enbart grunda sig i oro för människor och natur. Företrädare för Svenskt Landskapsskydd sprider konspirationsteorier om klimatförändringarnas existens.     

    Samtidigt får föreningen närmare 850 000 av svenska staten för att uppfylla de svenska miljömålen. 

    Hur går det ihop? 

    Klassas som miljöorganisation

    Förra året beviljades Svensk Landskapsskydd för första gången bidrag av Naturvårdsverket. De sökte myndighetens stöd till ideella miljöorganisationer och fick 320 000 kronor. 2022 sökte de 850 000 kronor. Strax innan påsk kom beslutet om att föreningen får 514 000 av Naturvårdsverket. Det är mycket pengar för en förening som tidigare bara gått runt på medlemsavgifter och ett fåtal donationer.   

    Naturvårdsverket delar ut bidrag till föreningar ”vars huvudsakliga syfte bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen”. Bidragets storlek baseras på medlemsantal. Det är ett vanligt stöd att söka för miljöorganisationer, bland övriga bidragstagare återfinns exempelvis Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent och Jordens vänner. 

    Men Svenskt Landskapsskydd skiljer sig markant från de andra föreningarna.

    I föreningens kommunikation och facebookgrupp blandas vanlig landsbygdsaktivism och energidebatt med konspirationsteorier om klimat och global uppvärmning. 

    Klimatförnekare i ledningen

    En av Svenskt Landskapsskydds nyckelaktörer heter Jonny Fagerström, han sitter i valberedningen och är moderator för föreningens facebookgrupp. I februari 2021 delar Fagerström en text i Svenskt Landskapsskydds facebookgrupp som ifrågasätter sambandet mellan koldioxid och klimatförändringar. 

    Texten som delas av Fagerström i föreningens kanaler. Bild: Printscreen från Energinyheter.se.

    Det är inte enda gången Svenskt Landskapsskydd använder sig av farlig desinformation. I början av april toppades hemsidan av vindkraftvideos publicerade av Samnytt, en SD-kopplad mediekanal som gjort sig kända för att sprida klimatförvillande budskap. Från Samnytt märks bevingade citat som ”klimatet rår vi inte på – det bestäms av solen” och “klimatbluffen hindrar oss från att se de verkliga miljöproblemen”. 

    Jonny Fagerström var länge aktiv inom klimatförnekargruppen Klimatupplysningen, tidigare Stockholmsinitiativet. Under tiden hos Klimatupplysningen skrev Fagerström bland annat förvillande debattartiklar om vindkraftens kostnader tillsammans med andra välkända klimatförnekare, som SMB tidigare har berättat.

    “Hur kan några promille koldioxid avgöra planetens framtid?”

    Svenskt Landskapsskydd märker själva att något har hänt i vindkraftsdebatten. 

    – Människor förstår nu vad det handlar om. Tidigare har det bara funnits en ensam riksdagsman vi har kunnat prata med, nu är det flera stycken. De förstår att vi inte kan ha det på det här viset längre. Det måste man ställa mot den nytta och prestanda som vindkraften kan ha. Vi är väldigt glada för att folk skriver det vi tycker. Det är mycket som hänt på ett halvår, många fler insändare som går i vår riktning och mycket mer debatt, säger Henrik Wachtmeister, talesperson för Svenskt Landskapsskydd, till SMB.  

    Vindkraften pekas ut som ett av de viktigaste sätten att snabbt se till att Sverige kan nå klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Ser du någon risk att ert arbete försenar en omställning bort från fossilt? 

    –  Nej, det tycker jag inte. Det är de som bestämmer som styr och ställer, och de borde ta en rejäl funderare på vad som är vettigt. Man säger att det går snabbt och billigt att bygga, men leveranssäkerheten bryr de sig inte om, även om den är sämst i klassen.

    Vad är Svenskt Landskapsskydds syn på klimatförändringar? 

    –  Du menar att vi har klimatförändringar? Det är klart vi har det, det märker vi ju själva. Vi har knappt någon vinter alls här nere i Skåne. Men frågan är om vi gör rätt saker. Alla vill ju ha varmare klimat, vi får mer koldioxid så att vi kan odla mer växter. Nu säger jag bara vad jag har hört, men det finns ju de som säger “det finns 96% vattenånga i atmosfären – hur kan några promille koldioxid avgöra planetens framtid?” 

    Jonny Fagerström, som länge varit engagerad i er förening, har tidigare varit aktiv i öppet klimatförnekande Klimatupplysningen. Hur ser du på det? Är det en representativ hållning för föreningen? 

    – Vi har säkert massor med medlemmar som har de uppfattningarna. Så länge de gagnar våra syften får de gärna vara med om de så är vänsterpartister eller vad det nu är. Så vi har absolut inga problem med det. Folk får göra vad de vill på fritiden, så länge de ger landsbygden en röst. 

    Fagerström har suttit i styrelsen för Svenskt Landskapsskydd och är nu valberedning. Så sent som ifjol delade han en text i er facebookgrupp med påståenden om att det inte finns några samband mellan koldioxid och klimatförändringar. Representerar han inte föreningen här?

    – Han får tycka vad han vill. Vi kan inte ha några synpunkter på vad folk tycker. Vi tar med oss dem som gagnar våra syften, värden och stadgar.

    Ni har också själva nyligen länkat på föreningens egna hemsida och sociala medier till en serie av Samnytt. De är välkända för att ha en vinklad rapportering som spelar ner allvaret i klimatkrisen och det finns flera exempel på rent klimatförnekande. Hur påverkas er trovärdighet av ni att bygger opinionsbildning på källor som inte baseras på riktig forskning? 

    – Om man ska vara oberoende och opolitisk så måste vi göra på det här sättet. Vi kan inte skilja ut människor, så länge de delar våra värden är de välkomna. Ibland skriver de bra saker, jag har inte tid att lusläsa allt som folk skriver, säger Wachtmeister. 

    Sedan följer ett skeptiskt resonemang om FN:s klimatpanel. 

    – Alla kan väl inte tycka som IPCC. Någon måste ju kunna ställa en fråga utan utpekas som klimatförnekare. Det tycker jag är lite konstigt egentligen. Jag är väldigt nyfiken av mig, jag skulle gärna få veta mer om hur IPCC jobbar och var de får sina värden ifrån. Vi kan bara konstatera att vi har en klimatförändring, vad den nu beror på – många säger att det beror på solen och de får gärna tycka det utan att bli uthängda för det, säger Wachtmeister. 

    Naturvårdsverket: “Gjort bedömning utifrån de kriterier som finns”

    Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin uppmanade i september 2021 regeringen att skärpa reglerna för vilka föreningar som får Naturvårdsverkets bidrag, något SMB rapporterade om då. Nordin specificerade aldrig någon särskild organisation.

    “…det finns flera stycken som aktivt motverkar de svenska energi- och klimatmålen, främst på elsidan där det finns organisationer som vill minska både befintlig förnybar el och utbyggnaden av förnybar el. Att använda de statliga resurserna till att stötta organisationer som motarbetar de statliga målen är varken lämpligt eller särskilt effektivt”, skrev Nordin i höstas. 

    Enligt källor till SMB har inget hänt med frågan i riksdagen sedan dess. 

    Men på Naturvårdsverket är diskussionen aktuell. 

    – Vi betalar ut organisationsbidrag som är generella bidrag. Vi kontrollerar att sökanden uppfyller ett antal kriterier inklusive att de bidrar till miljömålen, men baserar inte bidragen på vilka eller hur mycket organisationer bidrar till miljömålen, säger Tom Liffen, handläggare på Kunskapssamordningsenheten på Naturvårdsverket, till SMB. 

    Myndighetens entré i Östersund. Bild: Naturvårdsverket.

    I nuläget får Svenskt Landskapsskydd, som motsätter sig all utbyggnad av vindkraft, bidrag. Samtidigt är de allra flesta överens om att Sverige måste bygga ut vindkraften rejält för att klara klimatomställningen. Hur ser Naturvårdsverket på den konflikten?

    – Pratar man generellt om alla föreningar som sökt bidrag behöver inte ett beviljat bidrag betyda att vi håller med varandra i alla sakfrågor. Bidragen är generella och ska stötta civilsamhällets viktiga funktion där olika organisationer kan ta strid för sakfrågor som kan vara precis motsatta. Det är viktigt att det finns en debatt, säger Liffen.   

    Är det rimligt att Naturvårdsverket ger över en halv miljon kronor till en förening med klimatskeptiker?

    – Naturvårdsverket har gjort en bedömning utifrån de kriterier som finns. Det finns 16 miljömål och det kan vara så att en förenings arbete bidrar till ett miljömål men på bekostnaden av andra – vi förväntar oss inte att föreningar alltid ska ha ett helhetsperspektiv. Beloppet baseras framförallt på medlemsantal som vi ser som det mest demokratiska sättet att fastställa medelsfördelningen. Om det finns klimatskeptiker hos den här eller andra föreningar hänvisar vi gärna dem till våra webbsidor om klimatfakta som förklarar klimatförändringarnas verklighet, allvar och konsekvenser.

    Hur ser Naturvårdsverket på Centerpartiets förslag om att ändra kraven, till exempel så att organisationer som motverkar klimat- och energimålen inte beviljas bidrag? 

    – Det finns ingen reglerande förordning som styr det här bidraget, till skillnad från många andra bidrag som Naturvårdsverket hanterar. I vårt budgetunderlag från februari står det att vi gärna vill ha en förordning på plats, avslutar Liffen.


    Vet du mer? Eller vill tipsa redaktionen om något helt annat? Kontakta SMB här. 

    Macrons andra mandatperiod: Klimat, miljö och energi i sju punkter

    President Macron varnar väljarna för att inte ta en seger för given. Le Pens mjukare linje har vunnit nya anhängare och Macrons kritiker är fler än när han vann förra gången. Men Le Pens miljöprogram är så minimalt och huvudsakligen destruktivt att vi fokuserar på vad en seger för Macron i andra valomgången innebär. Mattias Goldmann analyserar från valets Frankrike.

    1. Klimatet som valvinnare

    I första valomgången var miljö och klimat ingen stor valfråga, men inför andra valomgången skärper Macron ändå miljöbudskapet med en slags grönt linjetal i Frankrikes näst största stad Marseille den 16 april. Det finns tre skäl till detta, som troligen är giltiga också i framtida val:

    Kontrasten mot Le Pen är stark – hon har fullt sjå att förneka att hon vill att Frankrike ska lämna Parisavtalet och har profilerat sig på att de 8 000 vindkraftverk som redan finns ska monteras ner. 

    De yngsta väljarna (18-24 år) har miljö högt på sin priolista, och med ett lågt valdeltagande i första omgången kan det få stor betydelse att locka dem att rösta.

    Klimatet är centralt för många av de som i första omgången röstade på vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon – han kom trea med 22 procent av rösterna och vann bland annat i Paris. Det gäller i än högre grad de som röstade på Miljöpartiets Yannick Jadot (4.6 procent) och Paris tidigare borgmästare Anne Hidalgo (1.7 procent). Den som tar en hög andel av dessa röster i andra omgången, har nästan säkrat segern – både i detta val och framgent.

    2. Grönt toppstyre

    Flera av Macrons klimat- och hållbarhetssatsningar första mandatperioden landade inte väl. Den kände miljöprofilen Nicolas Hulot utsågs till miljöminister och avgick i direktsändning, Macrons ”Convention citoyenne » ledde till 149 medborgarförslag på klimatområdet, men numera också till ett missnöje med att bara en handfull av dem hanterats, och klimatlagen och de franska klimatmålen ledde till att Frankrike två gånger dömdes i högsta instans för att inte leva upp till sina åtaganden. Nu vill Macron starta ett miljödirektorat direkt under premiärministern, vilket både signalerar tyngd och ger kontroll.

    3. Fossilfri energi

    ”Frankrike ska bli det första stora land som lämnar kol, gas och olja”, anger Macron, utöver klimatlagens mål om klimatneutralitet 2050.  Under parollen ”Make Our Planet Great Again” lovade han i början av första mandatperioden att avveckla all kolkraft, vilket inte skett – och miljarder har investerats i naturgas.

    Till 2050 ska andelen förnybar el vara 50 procent, resten kärnkraft, mot dagens 67 procent. Macron föreslår sex EPR2-reaktorer med en option på ytterligare åtta, senast år 2050, samtidigt som befintliga reaktorer nu ska drivas så länge som möjligt istället för hans tidigare åtagande att reaktorer ska avvecklas när de är 50 år gamla.

    En massiv satsning på vindkraft utlovas, med femtio vindkraftsparker på totalt 40 GW till år 2050, till stor del havsbaserade – logiskt eftersom Frankrike har Europas längsta kust. Hittills har tempot dock inte imponerat: den första offshore-parken invigdes häromveckan.

    Solenergin ska också tiodubblas jämfört med idag, vilket låter stort men Frankrike är långt efter grannländerna Tyskland och Italien avseende solel. Frankrike ska också bli Europaledande inom vätgas, med en satsning på sju miljarder euro under tio år, vilket ska ge över 100 000 gröna jobb.

    4. Gröna transporter

    Statliga, räntefria elbilslån och ett statligt leasingprojekt för elbilar ska startas så att fler låginkomsttagare ska kunna köra på el. Innan årets slut ska alla rastplatser vid motorvägarna ha laddplatser, mot hälften idag. Fransk fordonsindustri ska 2030 i princip enbart bygga elbilar, med statligt stöd för innovation och batteriutveckling.

    Den koldioxidbaserade Malus-beskattningen på nya bilar förstärks, inklusive att tunga bilar som stadsjeepar ska betala mer. All kollektivtrafik ska gå på el och vätgas, nattåget byggs ut med nya linjer. Frankrike, där Airbus tillverkas, ska bli ”först i världen att producera flyg med låg klimatpåverkan”, anger Macrons program utan att det preciseras. Flyget har tidigare varit i centrum för Macrons klimatpolitik, med stopp för den planerade jätteflygplatsen Notre-Dame-des-Landes och förbud mot inrikesflyg på sträckor där tåget tar 2.5 timmar eller mindre.

    5. Hållbara livsmedel och konsumtion

    Offentliga inrättningar som skolor och sjukhus ska redan idag ha 50 procent ekologiska, hållbara livsmedel, vilket 2024 utvidgas till företags matsalar och serveringar. Minst 20 procent av alla produkter ska säljas i lösvikt år 2030. All reklam för fossil energi förbjuds, inklusive bensin och diesel.

    2025 förbjuds ”onödiga” plastförpackningar och 2040 alla plastförpackningar. Det blir förbjudet att slänga sådant som inte säljs, som kläder – utom livsmedel, där restauranger och butiker ska halvera svinnet på tre år. De som tillverkar tobaksprodukter får ansvaret för renhållningen av dessa. Ett ”reparerbarhetsindex” gäller till en början mobiler, datorer, tv-apparater och tvättmaskiner och utvidgas successivt.

    6. Effektiva byggnader och bostäder

    700 000 bostäder per år ska renoveras med fokus på effektivare energianvändning. Ett liknande löfte i förra valet infriades inte, men 2021 energieffektiviserades trots allt 650 000 bostäder inom MaPrimeRénov-programmet. Ett förbud mot att värma nya byggnader med naturgas införs successivt och luftvärmepumpar stimuleras. Alla kommersiella byggnader med tak på över 500 kvadratmeter måste ha solceller, vid nybyggnader och i samband med ut- eller ombyggnad.

    7. Skyddad biodiversitet

    30 procent av Frankrikes yta på land och till havs ska skyddas, och som första land i världen ska Frankrike 2030 inte alls bidra till avskogning i andra delar av världen. 45 000 hektar skog återplanteras och 140 miljoner träd – två per fransman – ska planteras innan 2030. 10 miljoner euro om året satsas på att säkra kuststräckor mot ny bebyggelse och för allmän tillgänglighet. 

    Hur långt räcker detta?

    Det är svårbedömt, särskilt som de flesta oberoende organisationer som granskat Macrons första mandatperiod som president slår fast att mycket av det som utlovats inte genomförts – i vart fall inte fullt ut eller i tid. Samtidigt är förändringstrycket långt större nu, med franska grenen av Extinction Rebellion som en numera starkare påverkansfaktor än de gula västarna och med ett Frankrike där klimatförändringarna tydligt märks i både land och stad. Dessutom är detta Macrons sista mandatperiod – visst vill han gå till historien som en som genomför och inte bara – vilket många kritiserar honom för – en som pratar vackert?

    Svensk politik hyser många beundrare av Macron, och vi har lärdomar att hämta av hur hans kampanj hanterar klimatfrågan. Ledarskap och stolt nationsbyggande är i centrum, rättvisedimensionen finns tydligt med – och Macron vågar möta väljarna utan löften om bilcheckar eller nya sänkningar av priset på bensin och diesel. 

    Mattias Goldmann i Chaumont, Frankrike
    Mattias Goldmann är miljödebattör och författare till boken Klimatsynda!.


    Läs Greenpeace analys av Macrons första valperiod här.
    Läs Macrons program för 2022-2027 här, specifikt för miljö, klimat, energi här.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,57 miljondelar (ppm). Det är ungefär på samma nivå som förra veckans notering på 420,66 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,27 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under mars månad på 418,81 ppm, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021.

    Källa: NOAA

    Det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa.

    Källa: Carbon Brief

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Även mars månad var anmärkningsvärt varm, mer än 1,3°C varmare än den genomsnittliga mars 1880-1920, trots fortsatt La Nina-kylning av Stilla havet. Klimatforskare som James Hansen förväntar sig att 2022 kommer att bli betydligt varmare än 2021, på grund av den rådande planetära energiobalansen till följd av ökningen av växthusgaser och solinstrålning.

    Lättare boka tågresa i Europa

    Direkttåg till Hamburg, gratis tågluff för ungdomar och flera nya smidiga bokningstjänster. Nu är det enklare än på länge att ta tåg ut på kontinenten!

    Det är goda tider för den som vill resa klimatsmart – nattågen är på uppgång. Som SMB tidigare har rapporterat börjar SJ under 2022 köra nattåg direkt från Stockholm till Hamburg. Österrikiska ÖBB storsatsar på Nightjettrafik till 26 olika europeiska städer och flera nya linjer de närmaste åren.

    Den senaste tiden har också flera nya digitala bokningstjänster med svensk koppling lanserats, rapporterar Råd&Rön. Bland dem märks AllAboard (som samarbetar med nya ETC Tåg), Trainplanet och SJ:s samarbete med Omio. Alla tre levererar smidiga lösningar för bästa färdplanen. Sen tidigare finns också Centralens resebutik i Kalmar som hjälper kunder via mejl och telefon.

    En annan trevlig tågsatsning är DiscoverEU, en EU-idé som ska ge fler unga möjligheten att upptäcka Europa med tåg. Om du är född 2003 eller 2004 kan du få ett helt gratis resekort för upp till 30 dagar. Nya ansökningsperioder hålls varje höst och vår. Men den resesugne får passa på – våromgången stänger torsdag 21 april.

    För den som hellre semestrar på hemmaplan har SJ lanserat ett tågluffarkort enbart för de svenska tågen.

    Ur miljösynpunkt är tåget ett givet val kontra klimatboven flyget. Klimatpåverkan från en inrikes flygresa är ungefär 230 gånger större än med tåg.


    Letar du ännu fler tågråd? Då kan vi tipsa om facebookgruppen Tågsemester med närmare 130 000 medlemmar. Trevlig resa!

    Koldioxidbudget och fossilreklamsförbud på Klimatriksdagens lista

    I början av april gick årets upplaga av Klimatriksdagen av stapeln. Av 149 inlämnade motioner röstades tolv fram.

    Vinnande motioner
    • Klimatpresskonferens varje vecka
    • Medborgarråd för klimatet
    • Förbud mot fossilreklam
    • Arbetstidsförkortning till 30 timmar per vecka
    • Lagstadgad nationell koldioxidbudget
    • Lokala koldioxidbudgetar för kommuner
    • Klimat- och miljöskatt på varor och tjänster
    • En miljard till folkbildning om klimatkrisen
    • Klimat som obligatoriskt i grundskolans läroplan
    • Flytta över subventioner från flyg till tåg
    • Stärk naturens och miljöförsvarares rättigheter
    • Använd statens skogar till det allmännas bästa och implementera landskapskonventionen.

    Med de här tolv budskapen vill Klimatriksdagen vara en aktiv röst för demokrati, rättvisa, livskvalitet och hälsa i omställningen, och vi ska göra vårt bästa för att klimatfrågan blir en viktig fråga i den kommande valrörelsen, säger Jonas Bane, ordförande för Klimatriksdagen.

    Här kan du läsa alla förslagen.

    ”Bränslepriset blir lätt en symbolfråga”

    Vad innebär klimaträttvisa i Sverige? I en ny artikelserie lyfter SMB hur vägen till fossilfrihet påverkas av klyftan mellan stad och land. Först ut möter vi Arne Müller, författare och journalist, i ett samtal om populistiska bränslepriser, Gállokgruvan och decentraliseringens fördelar.

    Arne Müller är den Umeåbaserade journalisten som skrivit flera böcker, bland annat om gruvindustrins påverkan på miljö och samhälle. År 2016 vann han tillsammans med fotografen Erland Segerstedt Guldspaden i klassen för boken Norrlandsparadoxen, enligt juryn ”för att med omfattande research ha visat hur gruv- och vindkraftbranschens luftiga kalkyler blir en paradox i glesa Norrlandskommuner”.

    Hur knyter klyftan mellan stad och land an till klimatomställningen?

    – Jag menar att en levande landsbygd och en verklig klimatomställning är extremt nära sammankopplat. Ska jag vara ärlig ser jag inte att en verklig klimatomställning har börjat. Ska vi klara omställningen måste behoven av resor och transporter minska. Så långt det är möjligt måste all form av service decentraliseras. Service, banktjänst och vårdcentral måste finnas nära människorna. Man ska inte behöva åka från Sorsele till Lycksele om man har pengar som måste in på banken. 

    Müller är aktiv i SOL-nätverket, en sammanslutning av lokala initiativ som verkar för rättvisa i landsbygd och glesbygd. En av nyckelpunkterna är att rättvis klimatomställning ska ses som en möjlighet och inte ett hot för landsbygden. Under april genomför nätverket en folkbildningsturné runtom i landet.

    – Bränslepriset blir lätt en symbolfråga. När man tankar är det enkelt att se hur mycket som försvinner från kontot. Som samhället ser ut idag så känner landsbygdsbor av kostnaderna mer. Då är det lätt att man blir förbaskad på just bränslepriserna. Men egentligen tycker jag det finns större skäl att bli förbaskad över att klimatomställningen går så långsamt. 

    De senaste månaderna har debatten om priset på bensin och diesel gått varm. Bild: Skitterphoto / Pixabay License.

    – Jag tycker det är extremt illa att jordbruket är i en sådan utsatt situation. I 25 år hade man kunnat se till att jordbruket – som är svårt att elektrifiera – skulle få tillgång till den begränsade mängd biobränsle som finns. Men det svar som politikerna ger nu är extremt populistiskt, att sänka bränslepriserna generellt genom olika åtgärder. 

    Även vindkraften har på sina håll blivit en symbolfråga. Sverige måste bygga ut vindkraften för att klara elektrifiering i exempelvis industrin, men det förekommer mycket desinformation och processerna fördröjs på många platser. Varför tror du att vindkraftsdebatten är så konfliktfylld just nu?   

    – En viktig förklaring tror jag är att man känner “här kommer ytterligare ett rejält ingrepp i naturen som inte ger något tillbaka”. Beräkningarna varierar, men ungefär 75 procent av investeringen hamnar inte i närområdet. Det ger en del jobb för åkerier och skogsavverkning, men det mesta hamnar någon annanstans. I värsta fall ger det väldigt lite för den lokala ekonomin. 

    – Sverige sticker ut här. Alla grannländer har system för att återföra vinster från uttag av naturresurser, till exempel vindkraft, till lokalsamhället. I områden där man redan känner att man tär hårt på naturresurser kommer det en grej till som inte ger något tillbaka. Det sticker i ögonen att det byggs mycket i norr, samtidigt som nytillskotten i elproduktionen går söderut.

    Skeptisk mot regeringens strategi

    Arnes karriär som författare startade med den boom av nya gruvprojekt i Sverige som inleddes för femton år sedan.

    – Jag såg att det fanns en tydlig informationsobalans, nästan all information kom från gruvbolagen och de var ganska ogranskade i media. Det fanns ett behov av att sammanfatta bilden av miljöproblemen som finns även i den svenska gruvbranschen. Vi hör ofta att svensk gruvindustri är ren, men det är en sanning med modifikation.

    Regeringen sa nyligen ja till den omtvistade gruvan i Gállok. Du som länge har bevakat gruvindustrin – hur ser du på beslutet?

    – Det stora konflikten rör ju renskötsel kontra gruvverksamhet. Här har FN pekat på att Sverige inte lever upp till sina åtaganden och Länsstyrelsen säger att det inte är samhällsekonomiskt rimligt att satsa så mycket pengar på en fyndighet som är så liten i internationell jämförelse. 

    Enligt Müller är Gállok ett typexempel på felen i strategivalet i regeringens miljöarbete.

    – Karl-Petter Thorwaldsson säger att järnmalm och stål behövs i den så kallade gröna omställningen. Jag tycker att vi måste vända på resonemanget. Det helt avgörande är att hejda den skenande ökningen av stålanvändningen. Oavsett produktionsmetod kommer det vara omöjligt att klara klimatomställningen om inte kurvan planar ut. Byter man från kol till vätgasmetod går det åt bisarra mängder el. För hela världen skulle det krävas tusentals terawattimmar – absurda energimängder som behöver komma från förnybar elproduktion. Sen 2000 har stålkonsumtionen i världen mer än fördubblats. Det går inte att fortsätta på den kurvan och samtidigt prata omställning. 

    Med prestigeprojektet Hybrit ska Sverige bli först i världen med fossilfritt stål. Bild: Vattenfall/Viveka Österman.

    Ett argument är för ökad gruvdrift i Sverige är att sällsynta jordartsmetaller behövs i till exempel elbilsbatterier. Vad säger du om det?

    – Det är viktig fråga som inte är tvärenkel. Det är sant att det finns områden i världen där arbetsförhållanden och miljöläget är värre än här. Men samtidigt så vänder argumentet bort oss bort från den centrala uppgiften: Hur kan vi både för stål och andra metaller hushålla så mycket som möjligt med resurserna? Det är självklart att bilarna måste elektrifieras, men den elektrifiering vi ser idag har jag svårt att se som hållbar. Bilarna är för stora, med större metallbehov. Måste antalet bilar ens vara detsamma? Diskussionen går förbi den centrala frågan: hur ska vi göra omställningen med så små resurser som möjligt? Det är ingen tvekan om att det behövs nya gruvor, men det gäller att få ner den nya mängden gruvor till en rimlig nivå. 

    ”Satsa på kollektivtrafik och spårtrafik”

    Vilka konkreta åtgärder skulle du vilja se för att minska klyftor och samtidigt ställa om? 

    – Det största är att verkligen göra en riktig klimatomställning. När det gäller rättvisan vet man från forskning att mer privat verksamhet, som man började mycket med på 90-talet, har en väldigt centraliserande effekt. Ett exempel är privatiseringen av apoteken. 330 nya apotek startades, men inget av dem låg i områden där tillgången på apotek var dålig. Samma mönster går igenom på område efter område, som mobiltelefonnät och kollektivtrafik.

    Tror du att den här typen av åtgärder skulle ge mer acceptans åt klimatåtgärder i grupper som idag är skeptiska?

    – Ja, det skulle jag säga. Jag pratar ibland med människor bosatta på landsbygden som inte längre känner sig som fullvärdiga medborgare. Man betalar mer skatt än andra, men samtidigt är sjukvården sisådär och vägarna är gropiga. Det är något slags grundläggande samhällskontrakt som brutits upp. Här behöver man satsa på exempelvis kollektivtrafik och spårtrafik för att folk ska få känslan att de både bildligt och bokstavligt är med på tåget.


    Även sjöfarten på väg mot elektrifiering

    Världens hittills största eldrivna kryssningsfartyg har satts i drift. Positivt då sjöfarten på flera sätt är en riktig miljöbov.

    Sjöfart innebär en rad miljöproblem, varav enorma koldioxidutsläpp är ett. Trots det transporteras hela 90 procent av alla internationella handelsvaror via sjötransporter.

    Till det kommer de kanske ännu mindre nödvändiga kryssningsfartygen som årligen transporterar många miljoner turister. Vad många inte vet är dock att kryssningsfartygs klimatpåverkan kan vara större än flygets.

    Det går inte att flytta på ett lyxhotell ute till havs utan att det går åt stora resurser, förklarar skeppsbyggnadsingenjören Hans Otto Kristensen för Expressen.

    Positivt är dock att allt mer sjöfart elektrifieras, vilket minskar dess klimatpåverkan. Ett steg är att världens hittills största elektriska kryssningsfartyg satts i drift, rapporterar Ny Teknik.  

    Det gäller fartyget Yangtze River Three Gorges 1 i Kina som nu genomfört sin jungfrutur. Det har en längd på 100 meter, bredd på 16,3 meter och en batterikraft på 7 500 kWh. Upp till 1 300 passagerare kommer att kunna transporteras på fartyget. 

    Ett motsvarande konventionellt fartyg beräknas förbruka 530 ton bränsle per år och generera koldioxidutsläpp på omkring 1 660 ton.

    Kritik mot IPCC: ”För stark teknikoptimism”

    Det allvarliga läget för klimatet kan lösas med genomgripande och mycket snabba åtgärder och med hjälp av verktyg som redan är kända. Så lyder budskapet i senaste rapporten från FN:s klimatpanel. Men nu kritiseras den av forskare för en orealistisk syn på ny tekniks möjligheter att klara krisen.

    När professor Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson till klimatpanelen IPCC, intervjuades av SMB härom veckan, talade han mycket riktigt om kända verktyg för att bemästra de faror som klimatkrisen orsakar.

    Men han betonade sådant som återplantering av skog, minskad avskogning och restaurering av våtmarker. Han sa inget om gigantiska industriella satsningar på infångning och lagring av koldioxid (CCS-teknik) och ännu mindre om den så kallade DACCS-tekniken, maskiner som likt dammsugare fångar in luftens fria koldioxid för vidare lagring i underjorden eller under havsbotten (Direct Air Carbon Capture and Storage).

    Detta är möjligen ingen slump. För det kommer nu kritik från olika håll inom forskarvärlden mot IPCC för att man i sin rapport ”Att minska klimatförändringen” lägger helt orealistisk tonvikt på infångning och lagring av koldioxid. Kritiken gäller alla de tre varianterna av infångning och lagring: CCS, DACCS och BECCS. Med sistnämnda menas infångning och lagring av koldioxid från eldning av biobränslen. Det anses ge ett negativt utsläpp av koldioxid till atmosfären, räknat netto, ett synsätt som emellertid blivit allt mer ifrågasatt.

    ”Fullständigt orealistiskt”

    Att övervärdera det här tekniska spåret spelar olje- och kolintressena i händerna. Tekniken kan ju användas som argument för ett fortsatt traditionellt tillväxtsamhälle, med fortsatt förbränning av kol och olja, eftersom växhuseffekten från koldioxiden oskadliggörs, lyder resonemanget från kritikerhåll.

    Vad de klimatekonomiska modellerna (som IPCC använder) försöker göra är att tala om hur vi kan minska utsläppen utan att förändra det nuvarande politiska och ekonomiska systemet. Och en grundregel i det systemet är att ekonomisk tillväxt inte får ifrågasättas. Skulle man, istället för kostnadseffektivitet, prioritera biologisk mångfald, matproduktion eller klimaträttvisa skulle scenarierna se annorlunda ut, säger till exempel hållbarhetsforskaren Wim Carton vid Lunds universitet till DN.

    Förväntningarna om att BECCS ska kunna suga upp miljarder ton av koldioxid från år 2050 är fullständigt orealistiska. Den verkliga potentialen för BECCS står i skarp kontrast mot den framträdande roll den får i många scenarier, säger forskaren Michael Norton vid European Academies Science Advisory Board, Easac, i samma artikel.

    IPCC-rapporten pekar på ett akut, omedelbart behov av utsläppsminskningar, med 50 procents reduktion av 2019 års utsläppsnivå redan år 2030, om Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturökning ska klaras. Men detta räcker alltså inte – även infångning och lagring av koldioxid i gigantisk skala finns med i scenarierna.

    Finns bara ett fåtal anläggningar

    För att vid seklets slut klara 1,5-gradersmålet krävs enligt rapportens scenarier negativa BECCS-utsläpp på fem miljarder ton per år, räknat redan från idag. Samt därtill två årliga miljarder ton lagrad koldioxid omhändertagen direkt från luften (DACCS) under samma period, enligt källmaterial från IPCC, International Energy Agency och Global CCS Institute, som återges av DN.

    Jämfört med detta behov är dagens infångningskapacitet oerhört låg. Det finns idag anläggningar för CCS med kapacitet för blott 40 miljoner ton per år, medan DACCS-tekniken är praktiskt taget obefintlig. I höstas ropades det högt i medierna när en sådan anläggning invigdes på Island. Dess kapacitet låg på 4 000 ton koldioxid per år – vilket motsvarar cirka tre sekunders globala utsläpp, räknat på dagens nivå.

    Varför skulle då IPCC ha ett intresse av att lägga sådant fokus på storskaliga och i huvudsak oprövade avancerade tekniska koncept? Ja, det kommer nu uppgifter om att den politiska delegationen från världens största oljeproducent Saudiarabiens tryckt på hårt för att betona infångning och lagring av koldioxid, framförallt av biogen CO2. Detta eftersom fortsatta utsläpp från de fossila bränslena då skulle kunna anses vara kompenserade, och kol och olja kunna vara kvar i världens energisystem under en längre tid.

    Företags ökade koldioxidutsläpp döljs bakom ekonomisk tillväxt

    Stora företag som Nike och H&M säger att deras klimatpåverkan har minskat, samtidigt som utsläppen i realiteten har ökat. Kopplingen till ekonomisk tillväxt är bara ett sätt att undanhålla verksamheters klimatpåverkan i dagens frivilliga klimatberäkningssystem.

    Det här visar The Guardians granskning av företags klimatredovisning kopplat till systemet CDP, Carbon Disclosure Project, som i sin tur är kopplat till Carbon Disclosure Leadership Index där företag listas utifrån sitt klimatarbete. 

    Problematiken som granskningen belyser är att företagens klimatutsläpp är kopplade till deras omsättning. Det innebär att företag som ökar sina koldioxidutsläpp kan dölja det genom att öka omsättningen, den så kallade utsläppsintensiteten.

    The Guardian exemplifierar detta med Nikes klimatrapport för 2020 där det beskrivs hur företagets utsläpp ökade med en procent. Men i beräkningen ”kompenserades” utsläppen av en sju procents intäktsökning. Resultatet blev att Nike totalt sett beräknades ha minskat sina klimatpåverkande utsläpp med över 5 procent under 2019 – trots att utsläppen i realiteten hade ökat. I CDP-indexet fick Nike dessutom betyget A-.

    H&M är ett annat företag som The Guardian kan visa gjort en liknande beräkning där utsläppen i realiteten ökat, men där den ekonomiska tillväxten dolt ökningen. 

    Granskningen pekar även på hur andra mätmetoder kan dölja stora utsläpp. Till exempel delas företagens utsläpp in i de direkta utsläpp som kontrolleras av företaget (scope 1), de indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt energi (scope 2) samt de indirekta utsläpp som ligger längre upp eller ner i värdekedjan (scope 3). Här kan företag till exempel välja att inte redovisa samtliga utsläpp i scope 3, vilket också kan få deras totala utsläpp att se betydligt lägre ut.

    Det här är inte en smickrande bild av varken företags klimatberäkningar eller klimatindex som CDP:s. Samtidigt finns även nackdelar för företagen. De som exempelvis blir bättre på att rapportera utsläpp inom alla tre utsläppskategorierna kommer totalt att kunna få högre beräknade utsläpp. 

    Ett sätt att komma runt den här problematiken är att göra så att alla företag får samma regler för hur de ska rapportera sina klimatpåverkande utsläpp och sluta göra företagens klimatarbete till ett frivilligt extrajobb.

    Förslaget: Sverige ska nå nettonoll konsumtionsutsläpp 2045

    Sverige kan bli först i världen med mål som ska minska konsumtionens klimatpåverkan. Miljömålsberedningen föreslår nu nettonollutsläpp 2045, särskilt mål för exportens klimatnytta och extra fokus på offentlig sektor.

    Trots skakiga förhandlingar, där flera partier velat urvattna klimatförslag, har Miljömålsberedningen nu enats om mål för minskad konsumtion.

    Beredningen föreslår att konsumtionsmålet ska läggas in i Sveriges befintliga klimatpolitiska ramverk. Det innebär bland annat nettonollutsläpp 2045 och att varje sittande regering vart fjärde år måste presentera en plan för hur målen ska nås.

    Den omdebatterade frågan om klimatnytta i svensk export får ett separat mål. Exportens klimatnytta ska öka med 55 procent till 2045, jämfört med 2010.

    En annan tvistefråga har varit flyget, som idag undantas från klimatmålen. Beredningen lägger här fram två förslag: ett för inrikesflyget och ett för utrikes. Planen är att inrikesflyget ska ingå i målet för inrikes transporter. När det gäller utrikesflyget föreslår beredningen att utsläppen från det bränsle som tankas i Sverige ska läggas in under ordinarie utsläppsmål.

    Det är dock inte alla partierna som är med på noterna. M, KD och SD motsätter sig flygmålen, som däremot får stöd av MP, C, L, V och S.

    Tanken är också att offentlig sektor ska visa vägen mot nollutsläpp, enligt beredningen. Det innebär bland annat att alla myndigheter och upphandlande myndigheter enligt lag blir skyldiga att beakta klimatmålen.

    Konsumtionen av står idag för cirka 60 procent av Sveriges klimatpåverkan. Trots det har svenskarnas utsläpp utomlands länge osynliggjorts i statistiken och politiken. Nu kan det bli ändring på den saken.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,66 miljondelar (ppm). Det är ungefär på samma nivå som förra veckans notering på 420,86 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,34 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under februari månad på 419,28 ppm, vilket är en ökning med 2,53 ppm jämfört med februari 2021.

    Källa: NOAA

    Det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa.

    Källa: Carbon Brief

    Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Även mängden uppmätt metan i atmosfären ökar allt snabbare och låg under 2021 cirka 162 procent högre än förindustriella nivåer, vilket Washington Post rapporterade om och som bekymrade Rick Spinrad, administratör vid amerikanska väderinstitutet NOAA:

    Våra data visar att de globala utsläppen fortsätter att röra sig i fel riktning i snabb takt. Bevisen är konsekventa, alarmerande och obestridliga.

    Detta är ungefär samma budskap som FN:s klimatpanel IPCC hade i sin sista delrapport ”Att minska klimatförändringen” vilket SMB berättade om. Det blir allt svårare att undvika allvarlig klimatpåverkan och om inte utsläppskurvan för växthusgasutsläppen börjar peka nedåt 2025 kommer det blir svårt att nå 1,5-gradersmålet.

    Ryssland ska stå till svars för ekocid i Ukraina

    KRÖNIKA. Jag satt just bakom rättegångsillustratören på den fulla åhörarbänken. Han avbildade en man som står åtalad för 31 punkter av krigsförbrytelser i Sudan – Abd-Al-Rahman, tidigare ledare för militärjuntan Janjaweed i västra Darfur. Fallet är otroligt speciellt – det är nämligen det allra första som den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) behandlar från FN:s säkerhetsråd. Åtal överförs annars hit på begäran av ICC:s medlemsländer eller på eget beslut efter begäran av domstolens åklagare. Eftersom Sudans domstolar inte ville lyfta frågan var detta det enda sättet att ställa Abd-Al-Rahman inför rätta. Chefsåklagaren Karim Khan var tydlig med att internationell rätt aldrig får tillåta en ”desert of impunity” (öken av straffrihet). 

    Alltsedan jag blev en del av det globala nätverket för erkännande av storskalig miljöförstöring – ekocid – som ett internationellt brott har jag följt ICC:s arbete ivrigt. Jag kunde inte motstå det historiska tillfället att höra Khans inledningsanförande på tisdag förmiddagen då jag ändå av en händelse befann mig i Haag. Så tillsammans med den namnkunnige Wouter Veening, grundare och ledare av det nederländska Institutet för miljösäkerhet samt Shirleen Chin, direktören för Green Transparency, stegade jag in genom de två säkerhetskontrollerna. 

    Khans redogörelse över de allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts har slående likheter med de kränkningar som uppdagats i samband med Rysslands invasionskrig i Ukraina. Försvarssidans användande av alternativa fakta och dimridåer för att undvika personligt ansvar är skrämmande likt Kremls förolämpningar av sanningen. När Khan yttrade orden “justice will come, even after the darkest time”, slog det mig att det lika gärna kunde ha varit en annan känd person på bänken. 

    På begäran av 39 länder, inklusive hela Norden, beslutade just samma ledande åklagare Khan att starta en utredning av krigsförbrytelserna i Ukraina. Bakgrunden är förstås att Ryssland skulle lägga in sitt veto i säkerhetsrådet om att föra frågan till ICC. Men när allt kommer omkring är de förbrytelser som gjorts i Ukraina, oavsett av vilken aktör, inom ICC:s jurisdiktion.

    På samma sätt som Sudan inte ska bli en öken av straffrihet, ska inte heller krigsförbrytare i Ukrainakriget gå ostraffade bara för att det ukrainska domstolsväsendet inte är operativt eller för att Ryssland i säkerhetsrådet skulle motsätta sig överföring av frågan till ICC. Det är hela världens ansvar att arrestera krigsförbrytarna och skipa rättvisa.

    Min, Wouters och Shirleens förhoppning är att också miljöbrotten ska finnas bland åtalspunkterna. De förstörda grundvattentäkterna, den radioaktiva kontamineringen, söndersprängning av biologiskt viktiga livsmiljöer och oljekatastroferna kommer att ha grava konsekvenser under en lång tid framöver.

    Det är redan i dagens läge möjligt att åtala krigförare för miljöförbrytelser som en del av kategorin krigsbrott. Det har dock aldrig gjorts under de 20 år som ICC verkat, vilket till viss del beror på artikelns stelbenta formulering. Men det vittnar också om en stor okunskap om att miljöbrott är både en grund för och en konsekvens av konflikter.

    Den bakomliggande orsaken till Darfur-konflikten, i vilken Abd-Al-Rahman visade sin råa hänsynslöshet, är ju i själva verket ägande- och nyttjanderätt till mark- och vattenresurser, naturresurser som minskar i drastisk fart. Darfurkonflikten har nämligen sagts vara den allra första klimatkriskonflikten.

    Genom att angripa roten till den upptrissade ekokrisen främjar vi tryggandet av mänskliga rättigheter. Ett mycket effektivt sätt att göra det på är att införa ett brott för ekocid inom ICC också under fredstid, något som bland annat utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna) visat intresse för. Nordiska rådet behandlar förslaget som bäst på initiativ av mig och andra gröna ledamöter.

    Ukraina har faktiskt redan gjort just detta inom nationell lagstiftning, efter Tjernobylkatastrofen. Om Khan inte ser möjlighet att inkludera den ekocid Ryssland orsakat i Ukraina i sitt åtal, kan i så fall Ukraina göra det på eget bevåg. Men det skulle förutsätta att ICC:s åklagarbyrå beslutade att bistå det ukrainska domstolsväsendet. Genom utmätande av straff skulle också Ukrainas restaureringsåtgärder kunna finansieras.

    Det fasansfulla Ukrainakriget är ett viktigt ögonblick då internationella institutioner för första gången kunde ta itu med sambandet mellan ekocid och kränkningar av mänskliga rättigheter.

    Jag kan gott se framför mig en rättegångsillustratör som avbildar Vladimir Putin på högra sidan av rättegångssalen i Haag för sina medvetna kränkningar av miljösäkerhet och mänskliga rättigheter. Måtte rättvisan anlända också här, även efter de allra mörkaste tiderna.


    Simon Holmström

    Ledamot av Ålands lagting (Hållbart initiativ)

    Ersättare i Nordiska rådet (Mittengruppen)

    Medlem i Ecocide Alliance

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.