Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Annika Strandhäll blir miljöminister

    Strandhäll blir miljö- och klimatminister i Magdalena Anderssons nya regering.

    Idag presenterade den nya statsministern sin socialdemokratiska regering. Tyngst på miljö- och klimatområdet blir Annika Strandhäll, tidigare socialminister, som tar över miljödepartementet efter att MP och dess miljöminister-språkrör Per Bolund lämnat.

    Namnet är oväntat. Många hade förväntat sig att Annika Strandhäll kunde vara aktuell som jämställdhetsminister, och hon är en doldis i miljösammanhang jämfört med rutinerade miljöprofiler som Jytte Guteland och Åsa Westlund. Frågan är om personvalet tyder på att de avgörande klimat- och miljöfrågorna kommer få låg prioritet inom socialdemokratin framöver. Samtidigt lyfte Magdalena Andersson fram klimatomställningen som en av tre profilfrågor i regeringsförklaringen.

    Ny näringsminister blir Karl-Petter Thorwaldsson, tidigare ordförande för LO mellan 2012 och 2020, som kommer från en post som senior rådgivande för stålföretaget SSAB. Näringsministern har stort inflytande över miljöfrågor inom exempelvis industri, skog och fiske. Under Thorwaldssons tid på LO tog förbundet steg mot en hållbarhetsvision, och han har tidigare tagit ställning för att kriminalisera storskalig miljöförstörelse.

    Fler relevanta statsråd för miljö och klimat:

    • Anna Caren Sätherberg, landsbygdsminister, näringsdepartementet
    • Thomas Eneroth, infrastrukturminister, infrastrukturdepartementet
    • Mikael Damberg, finansminister, finansdepartementet
    • Max Elger, finansmarknadsminister, finansdepartementet
    • Ida Karkiainen, civilminister, finansdepartementet
    • Matilda Ernkrans, biståndsminister, utrikesdepartementet

    MP:s nya plan – vill stoppa sänkt bensinskatt

    Partiet hoppas kunna samla riksdagsmajoritet mot förslaget.

    Miljöpartiet lämnade i förra veckan regeringen efter antagandet av M-KD-SD budgeten, vilket SMB rapporterat om. En av anledningarna var förslaget om sänkt bensinskatt. Nu planerar MP att stoppa förslaget.

    Vi tänker därför idag lämna ett utskottsinitiativ som går ut på att samla en majoritet i riksdagen som säger att man är emot den här sänkningen av bensinskatten för att stoppa förslaget, säger MP:s Karolina Skog till ETC.

    För att förslaget om bensinskatten ska gå igenom krävs det ytterligare en omröstning i riksdagen. S, V, L och C måste rösta för initiativet för att MP ska lyckas med planen.

    Enligt Karolina Skog har MP inte pratat med C än, utan det är först när förslaget lämnas till utskottet som Annie Lööf och hennes partikamrater tar ställning till förslaget. Redan idag lämnas förslaget in och kan, om utskottets presidium vill, diskuteras imorgon.

    Förslaget om sänkt bensinskatt har kritiserats av forskare för att låsa fast samhället i ett fossilberoende och hämna teknisk utveckling. Karolina Skog menar att det urholkar det internationella förtroendet för svensk klimatpolitik när världen behöver det som mest.

    Efter högerbudgeten – Sverige kan förlora miljarder i EU-stöd

    På grund av M/KD/SD:s miljöbudget riskerar Sverige förlora 10 miljarder ur statskassan. Slopade satsningar på skogsskydd och energieffektivisering kan innebära att EU vägrar betala ut det utlovade omställningsbidraget.

    Sverige är berättigat till 34 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond. Dessa pengar finns redan inräknade i budgeten. Men nu hotar miljönedskärningarna i M/KD/SD:s budget Sveriges möjligheter att få delar av bidraget, rapporterar OmEuropa.

    För att pengarna ska betalas ut måste en svensk återhämtningsplan som leder till “grön omställning” och “hållbar tillväxt” godkännas av EU-kommissionen och övriga medlemsländers regeringar. Sverige hade fått ett preliminärt godkännande av kommissionen, men efter att M, KD och SD stoppat flera miljösatsningar har planen nu kapsejsat.

    Det handlar bland annat om 4 miljarder som skulle gått till ett nytt statligt stöd för energieffektivisering i flerbostadshus, uppger OmEuropa. M, KD och SD har också stoppat en satsning värd 2,5 miljarder för köp av skyddsvärd skog.

    Samtidigt har M, KD och SD använt pengarna från miljöposterna till andra delar i sin budget, bland annat den sänkta bensinskatten. De har alltså finansierat sin egen budget med klimatpengar som Sverige nu kanske inte längre är berättigade till. Totalt handlar det om ett budgethål på 10 miljarder.

    Enligt OmEuropas källor har regeringskansliet insett problemet, men har ännu inte kommit underfund med hur man ska lösa det.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,49 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 415,27 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,07 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under oktober månad i år 413,93 ppm, vilket är en ökning med 2,42 ppm jämfört med samma månad 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Förra året nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Källa: NOAA Climate Gov

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Total klimat- och miljöslakt i SD:s budget

    Text från SD-affisch "vi är på riktigt"

    Miljö- och klimatbudgeten kunde ha blivit värre – om Sverigedemokraterna fått välja.

    Den nya M/KD/SD-budgeten har fått hård kritik från miljöorganisationer för försämringar inom miljö- och klimatpolitiken, där exempelvis Greenpeace-chefen Isadora Wronski kallat nedskärningarna för omoraliska. Den samlade budgeten innebär bland annat en sänkning av bensinskatten med 50 öre per liter, vilket väntas leda till mellan 150 000 – 300 000 ton extra koldioxidutsläpp per år. Det är mer än vad alla bussar i Sverige släppte ut 2019 (121 000 ton).

    Totalt kapas miljö- och klimatbudgeten med cirka 3,5 miljarder, men det kunde varit värre om partierna fått välja helt själva. Som exempel ville Moderaterna sänka bensinskatten dubbelt så mycket, till en summa av 7,2 miljarder kronor.

    Sverigedemokraternas budget visar däremot en ännu mörkare bild, med ökade fossila subventioner och hårda neddragningar inom miljö och klimat. Miljöbudgeten kapas med över 9 miljarder, samtidigt som åtgärder för att minska utsläpp stryks och miljarder läggs på nya eller utökade fossila subventioner.

    Sverigedemokraterna vill:

    • avskaffa flygskatten till en summa av 700 miljoner kr
    • sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål med 1,3 miljarder kr
    • ta bort indexräkningen på bensin och diesel för 1,35 miljarder kr
    • kraftigt sänka reduktionsplikten för bensin och diesel, som införts för att kunna nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030
    • likställa skattesatser för diesel i olika miljöklasser, och därmed ta bort konkurrensfördel för den minst skadliga dieseln
    • höja milersättningen till en kostnad av 1,5 miljarder kr
    • avskaffa kemikalieskatten till en kostnad av 1,88 miljarder kr
    • avskaffa bonus/malus
    • avskaffa trängselskatten
    • avhålla sig ”från domedagsprofetior”

    Sverigedemokraterna har länge brottats med att tvätta bort stämpeln som klimatförnekande parti. Det visar sig svårt, inte minst då företrädare fortsätter att trampa i klaveret. Som exempel gick Kalmar läns regionråd Martin Kirchberg ut och sa att människan inte påverkar klimatet för bara några dagar sedan.

    Budgetar likt denna lär inte heller förbättra partiets trovärdighet.

    Sveaskog har skapat ännu ett monsterhygge i norr

    Enormt kalhygge från fjällnära trakter

    Statliga bolaget Sveaskog fortsätter trots all uppmärksamhet och kritik att skövla fjällnära skog i norra Sverige. Svenska Naturskyddsföreningen i Norrbotten ställer nu i ett öppet brev frågor till bolagsledningen efter en enorm avverkning av 180 hektar skog i Arvidsjaurs kommun.

    Sveaskog har gjort sig ökänt efter hårdhänt framfart i stora och även åldriga skogsbestånd i renbetesland i Norrbotten, vilket skildrats i en rad artiklar av bland annat av DN. Framfarten väckte till och med internationell uppmärksamhet genom ett stort bildreportage i New York Times.

    Den avverkningsyta som nu debatteras bestod inte av artrik gammelskog, utan skog som Sveaskog skövlat flertalet gånger. Men invändningar saknas inte. Förutom storleken i sig och närheten till ett redan avverkat område intill lågfjället Tjappsåive ställer SNF en rad andra detaljfrågor om hur Sveaskog resonerat.

    Av de 180 hektaren som den fällda skogen utgör, enligt uppgifter från Sveaskog som citeras i brevet, 60 hektar contortatall med dålig tillväxt. Men enligt SNF utgör contortan en mindre del av beståndet. Här fanns även blandskog med inhemska arter som avverkades grundligt. I brevet ifrågasätts också avverkningen på 120 hektar av 70-årig tall, med tanke på att 80 år betecknas som avverkningsmogen ålder. Motiveringen som lämnats, heter det i brevet, är att träden var angripna av så kallad törskatesvamp.

    Man vill även veta varför ett granbestånd intill tallskogen och med rik förekomst av den för renbetningen så viktiga hänglaven också höggs ned. Gran drabbas inte av denna skadeorganism. Enligt brevskrivarna tyder agerandet på att Sveaskog har brist på mogen skog i norra Sverige som en följd av för stora virkesuttag.

    Bolagets produktionsfixerade avtal om leveranser till industrin skall till varje pris följas. De går ständigt före både biologisk mångfald, höga naturvärden och hederliga redovisningar, framhåller bland andra Marcus Lidström, ordförande i SNF Norrbotten och Maj Aspebo, samordnare för SNF:s skogsnätverk i Norrbotten i det öppna brevet.

    Black Friday väntas öka med 1,5 miljarder

    Köphetsen slår i taket när företag uppmanar till överkonsumtion av onödiga prylar. Miljöorganisationer uppmanar nu till bojkott av shoppinghysterin.

    Överkonsumtionens främsta högtid är på ingång. Under årets Black Friday väntas shoppingen öka med 1,5 miljarder kronor från ifjol till totalt 9 miljarder, spår branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport att. Hela 57 procent av svenskarna uppger att de kommer handla något under Black Week, enligt samma rapport.

    2018 la svenskarna hisnande 80 miljarder kronor på julhandeln, där Black Friday är startskottet – mer än sex gånger så mycket som hela den dåvarande miljöbudgeten.

    De flesta företag väljer att fortsätta storsatsa på Black Week. Detta trots en allt stridare ström av reklam med miljöbudskap och skärpta hållbarhetspolicys.

    Inför årets Black Friday protesterar flera miljöorganisationer och uppmanar till bojkott.

    Överkonsumtion sätter både människor, och vår planet i knipa – och inget representerar det lika väl som Black Friday, skriver Greenpeace i ett uttalande.

    Det handlar inte bara om miljön, utan även om hur vi kan må bättre och välja mer fri tid istället för allt större prylberg. Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite, säger Göran Hådén, talesperson för nätverket En köpfri dag i ett pressmeddelande tillsammans med Fältbiologerna, ABF och Framtidsjorden.

    Samtidigt verkar vi vara medvetna om att vi köper mer än vi egentligen behöver. En Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen visar att nära en av tre svenskar har köpt nyproducerade kläder eller skor i e-handeln som de i efterhand tyckte var onödiga.

    De varor vi konsumerar har en miljöpåverkan under hela sin livscykel, från odling/brytning, tillverkning, användning, avfall, återvinning och transporter.

    Några av de många globala problemen med överkonsumtion:

    • Illegala, farliga och inhumana arbetsvillkor i de största produktionsländerna
    • Utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier från produktionen
    • Uttag av icke-förnybara naturresurser vilket gör att reserverna minskar
    • Gruvbrytning där det förekommer bland annat barnarbete, krig och grov miljöförstörelse
    • Enorma mängder färskvatten till jordbruk och produktion, vilket kan rubba det naturliga vattenkretsloppet
    • Utsläpp av växthusgaser till atmosfären
    • Utsläpp av andra ämnen som förorenar vatten, luft och mark
    • Avverkning av skog för att göra plats för plantager, jordbruk, dammar och gruvor
    • Varor som designas för att ha en kortare livslängd, så kallat ”planerat åldrande”
    • Ett överflöd av producerade varor som slängs innan de ens nått konsumenten
    • Varor som används alldeles för kort tid och slängs för fort
    • Nedskräpning i naturen

    Läs mer om överkonsumtion under Miljöfakta: Konsumtion – en illa dold miljöbov.

    Tredje AP-fonden finansierar kärnvapen

    Den tredje AP-fonden investerar över en miljard av svenska pensionspengar i kärnvapenbolag. Detta visar kartläggningar av Ekot och Läkare mot kärnvapen.

    Under de senaste åren har vi blivit vana att kunna läsa om hur de statliga pensionsfonderna investerat miljarder av våra gemensamma pensionspengar i kol-, gas- och oljebolag. För tre år sen skärptes lagen för att fonderna skulle investera på ett hållbart sätt i linje med Parisavtalet. Men uppföljande granskningar har visat att endast första och andra AP-fonden har beslutat om att sluta investera i fossilindustrin. Investeringar på många miljarder har därmed fortsatt gå till några av världens största oljebolag, liksom till regnskogsskövlande sojaproducenter.

    Nu visar dessutom två nya kartläggningar att den tredje AP-fonden AP3 använder svenska pensionspengar för att finansiera kärnvapen. Först var det organisationen Läkare mot kärnvapen som i sin kartläggning kunde avslöja att AP3 fortfarande investerar över en miljard av svenska pensionspengar i kärnvapenbolag. Detta trots att de marknadsför sig som kärnvapenfria.

    I den andra granskningen kunde Ekonomiekot avslöja att fondsparare som aktivt valt bort kärnvapen ändå kan ha köpt fonder som investerar i svartlistade bolag som tjänar pengar på kärnvapentillverkning. Skandia och Länsförsäkringar har kärnvapenfria fonder som innehåller just det, visar Ekonomiekots granskning. Det fondbolag som sticker ut värst är just AP3, som är en myndighet vars styrelse tillsätts av regeringen. Det är också en av de statliga fonder som har i uppdrag att förvalta alla svenskars inkomstpension, något den ska göra på ett ansvarsfullt sätt för dagens och morgondagens pensionärer.

    Ekonomiekot har gått igenom alla svenska fonder och jämfört dem med svarta listor, det vill säga exkluderingslistor från storbanker och AP-fonden, där de har fokuserat på de bolag som exkluderas just för sin inblandning i kärnvapen. I och med att de svarta listorna skiljer sig åt har de satt en extra tröskel där de bara räknat med bolag som är svartlistade på minst två ställen. Trots denna högre tröskel handlar det totalt om innehav på omkring en miljard kronor, fördelat på 15 svartlistade bolag som bland annat levererar system till USA:s kärnvapenprogram.

    Till skillnad från de andra AP-fonderna gör AP3 en annan bedömning av vad som räknas som ett kärnvapenbolag. Sedan 2019 har AP-fonderna ett lagstadgat hållbarhetskrav på sig och de andra AP-fonderna har gjort sig av med sina kärnvapeninnehav, men inte AP3.

    Peter Lundkvist, ägar- och hållbarhetsansvarig på AP3 och därmed ansvarig för de investeringar som AP3 gör, menar att det är de andra fonderna som gör en egen tolkning och hänvisar till AP-fondernas Etikrådets tolkning av FN:s icke-spridningsavtal:

    Det här avtalet ger kärnvapenstaterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA rätt att inneha och underhålla kärnvapensystemen med syfte att säkerställa deras funktion.

    Svenska Läkare mot kärnvapen menar dock att AP3 bryter mot lagen från 2019, där det står att de ska följa FN:s avtal om att få bort kärnvapen utöver att bolagen de investerar i ska vara etiska och inte förstöra miljön. Josefin Lind, generalsekreterare i Läkare mot kärnvapen, säger till Ekot att hon inte tror att folket vet att deras pengar finns i bolag som gör kärnvapen.

    Jag tror verkligen inte att några svenskar önskar att deras pensionspengar går till massförstörelsevapen och jag tror att det är väldigt få som är medvetna om det.

    Susi Snyder är kärnvapenexpert på den nederländska fredsorganisationen Pax och hon säger till Ekonomiekot att hon är chockad över att en svensk staligt pensonsfond väljer att investera i kärnvapenbolag och att det strider mot syftet med FN:s ickespridningsavtal:

    Jag är chockerad att Tredje AP-fonden har bestämt sig för att fortsätta att investera i bolag som är involverade i produktion av nya kärnvapen, eftersom företagen som de investerar i tillverkar nya kärnvapen. Det handlar inte om underhåll utan det rör sig om nya bomber, nya system. Det är en ny kapprustning och AP3 säger att det är ok, men det är det inte.

    Josefin Lind säger att AP3 istället bör inspireras av de institutioner som tar ställning mot kärnvapen och bli del av den växande grupp institutioner som stärker normen mot kärnvapen. I januari 2021 trädde FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i kraft och allt fler finansiella institutioner avyttrar nu sina innehav i kärnvapenbolag och tar avstånd från kärnvapen med hänvisning till konventionen.

    Samtidigt ökar antalet operativa kärnvapen i världen. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, ökade antalet stridsspetsar i de militära kärnvapenlagren med cirka 300 mellan 2020 och 2021. Det innebär att det nu hålls omkring 2 000 stridsspetsar, de allra flesta ryska och amerikanska, i högsta beredskap.

    Kärnvapenkrig befinner sig dock lågt i de flesta människors prioriteringar och kärnvapen är dessutom en bortglömd faktor när det handlar om klimatkrisen, trots att de som existentiella hot i mångt och mycket hör ihop. Även ett ”begränsat” kärnvapenkrig skulle kunna få massiva klimateffekter med spridning av radioaktivitet och långvariga klimateffekter, ledande till missväxt och omfattande hungersnöd.

    Det kan därför finnas en för att ytterligare betona att dessa företag, tillsammans med fossila bolag, inte är något som kan investeras i, varken med svenska pensionspengar eller andra investeringar. Trots en stökig politisk vardag behöver partier agera skyndsamt för att se till att liknande investeringar inte kan göras. Pensionsfrågan är trots allt högprioriterad för tillfället.

    Miljöorganisationers reaktioner på budgeten: ”Oansvarigt och omoraliskt”

    Flera miljöorganisationer är starkt kritiska till den nu klubbade M-KD-SD-budgeten och menar att den är direkt skadlig för svenskt miljö- och klimatarbete.
    – M, KD och SD:s budget driver tvärtom på klimatutsläppen, förstörelsen av ekosystemen och artkrisen genom nedprioritering av skogsskydd och gör det billigare och lättare att släppa ut koldioxid i en tid av skenande klimatkris, skriver Greenpeace.

    Högeralternativets budget har redan tidigare fått kritik för att nedprioritera klimat- och miljöpolitik, vilket SMB rapporterat om. Den innebär bland annat sänkt drivmedelsskatt och ett försvagat skogsskydd, menar Mattias Goldmann som granskat hållbarhetsanslagen i budgeten.

    WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind skriver så här i ett uttalande:

    Det är sorgligt att riksdagen beslutar om en budget som innehåller drastiskt minskade satsningar på klimat och biologisk mångfald samtidigt som det är kris för dessa områden. Det är ingen liten neddragning heller utan hela 3,5 miljarder nästa år.

    Regeringens skogsproposition innebär att möjligheten att skydda skog kan komma att försvagas kraftigt. Med den föreslagna budgeten riskerar skogsägare dessutom att stå utan ersättning för skydd av värdefull natur.

    Det är i den pågående energidebatten anmärkningsvärt att oppositionen kapar stödet till energieffektivisering för flerbostadshus och industrin. Att minska efterfrågan är den snabbaste och billigaste åtgärden för att säkra tillgången till energi, i synnerhet för de investeringar som nu görs i industrin.

    Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace, är även hon mycket kritisk i en kommentar.

    M, KD och SD:s budget driver på klimatutsläppen, förstörelsen av ekosystemen och utrotningen av arter genom nedprioritering av skogsskydd och gör det billigare och lättare att släppa ut koldioxid i en tid av skenande klimatkris. I kölvattnet av FN:s klimatkonferens väljer man att sänka drivmedelsskatten. Det är oansvarigt, omoraliskt och kommer att stå oss dyrt på alla sätt.

    Att M, KD och SD sänker drivmedelsskatten med 50 öre litern och bland annat bekostar det genom att inte skydda skog i den utsträckning regeringen aviserat är ett dubbelfel som varken gynnar landsbygden eller klimatet. Dessutom underlättar man för industrier med ohållbara affärsmodeller att fortsätta släppa ut koldioxid genom att ödsla skattebetalarnas pengar på greenwashing-alibit CCS, en koldioxidinlagringsteknologi som är dyr, energislukande och ineffektiv, när vi har skog som redan gör jobbet, enklare och billigare.

    Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace skriver i Aftonbladet.

    Vi behöver en rekordsnabb och smart omställning som både minskar utsläppen, säkrar ekosystemen och samhället och skapar trygghet för människor. Den nya budgeten misslyckas på alla dessa områden.

    Naturskyddsföreningen kritiserar budgeten på Twitter.

    M/KD/SDs budget vann, det innebär en förlust för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden.

    De beskriver även varför vissa av förslagen i budgeten är direkt skadliga för miljö- och klimatarbetet i Sverige.

    https://twitter.com/naturskyddsf/status/1463175576458514439

    Solpaneler och klimatcertifieringar räcker inte – vi måste ställa om till ett nerväxtsamhälle!

    ANDREAS ROOS: KD och Sydsvenskan går båda vilse i teknikoptimismens dimma. Det är lönlöst att diskutera klimatcertifiering av solpaneler i hopp om att lösa dagens miljöproblem. Den enda möjliga lösningen ligger i att minska resursförbrukningen och ställa om till ett nerväxtsamhälle.

    Efter diskussioner om fossil energi i solcellsproduktion och rapporteringar om slavlika förhållanden i Kinas solpanelsfabriker har frågan kring solteknikens klimatnytta och global miljörättvisa nått Sverige. I en debattartikel publicerad i Aftonbladet (4 november) står Kristdemokraternas Ebba Busch, Camilla Brodin, och Kjell-Arne Ottosson som de osannolika förkämparna för en ”sanering av klimatbovarna inom solcellsbranschen.” Deras förslag är att införa krav på klimatcertifiering av solceller, slopa subventioneringen av solpaneler producerade under klimatskadliga förhållanden, och införa tullavgifter på solteknik och dess komponenter.

    Sydsvenskan har sedan dess gett replik på KDs förslag. De delar oron kring Kinas smutsiga solcellsproduktion, men menar att en reglering av solteknik kan liknas vid att ”springa vilse på vägen mot viktiga klimatmål.” Deras poäng är otydlig och förvirrad, men verkar vara att Sverige i nuläget bör reglera fossilindustrin snarare än den mindre klimatskadliga solcellsindustrin.

    Hur bör vi ta ställning till denna problematik som ställer klimatnytta mot miljörättvisa på sin spets? Enligt många års forskning om solteknik och global miljörättvisa ligger svaret i att ställa om till ett nerväxtsamhälle.

    Låt oss börja med faktumet att produktionen av solpaneler flyttades från Tyskland (och sedan övriga Europa) till Kina i början av 2000-talet eftersom solenergin då kunde bli konkurrenskraftig gentemot fossil energi på världsmarknaden. Kinas oreglerade och mycket billiga arbetskraft, råvaror, och kolkraft innebar nämligen att solpaneler kunde produceras till mycket låga priser. Tyskland insåg snart sitt misstag då landet fick ekonomiska problem till följd av en generös subventionering av energi från solpaneler, vilka började importeras i oerhörda mängder. Följden blev minskade subventioner och en tullavgift på kinesisk solteknik som var illa omtyckt av miljöorganisationer i Europa.

    KDs förslag att införa klimatcertifiering och tullavgifter på solpaneler kommer innebära att svensk solenergi blir dyrare. I praktiken innebär detta även att det kommer att installeras färre solpaneler i Sverige. Oron över detta förslag är fullt legitim sett utifrån perspektivet att solenergi måste bli billigare för att påskynda klimatomställningen. För att bevisa sitt miljöengagemang måste KD därför vara beredda att inte bara reglera solpaneler, utan samtliga produkter från Kina som producerats under precis samma klimatskadliga förhållanden. Allt annat är att fördröja klimatomställningen på bekostnad av både klimat och miljörättvisa.

    Soltekniksförespråkare måste å sin sida acceptera att dagens låga pris på solpaneler är intimt förknippat med billig kolkraft och lågavlönat arbete. Det går helt enkelt inte att separera ökade mängder solpaneler och ökade miljöbelastningar i en ekonomi baserad på ökade vinster och oändlig ekonomisk tillväxt. En studie (bland flera) har dessutom visat att installationen av förnybar energiteknik inte per automatik ersätter fossila energikällor, utan snarare lägger till energi i länders energimix. Det är därför full legitimt att (likt KD) se bortom den snäva klimatnyttan och söka genomföra klimatomställningen på ett hållbart och rättvist sätt. Om inte så ersätter vi endast ett miljöproblem med ett annat.

    Från ett bredare perspektiv måste vi acceptera det oundvikliga faktumet att energiförbrukning, oavsett vilken teknik som används, alltid innebär en miljöbelastning. Detta är en ofrånkomlig konsekvens av att samhällen existerar i naturen. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature fastslog forskare att mängden och sättet på vilket världens rika (däribland Sveriges befolkning) konsumerar världens resurser är själva grundorsaken till den fortsatta exploateringen av natur och människor. Detta betyder att miljöproblemens underliggande orsak varken kan lösas endast med fler solpaneler eller fler klimatcertifieringar.

    En lovande lösning som kringgår detta är att söka minska samhällets totala förbrukning av material och energi på ett hållbart och rättvist sätt. Genom nerväxt kan vi förebygga både klimatproblem och miljöorättvisor samtidigt som fler människor får det bättre ställt. I syfte att lösa dagens miljöproblem är allt annat än nerväxt ”önsketänkande,” som professor Johan Rockström uttryckte det. Det är även detta perspektiv som florerar bland gräsrotsaktörer, däribland Greta Thunberg, som gjort sina röster hörda på gatorna i samband med COP26 i Glasgow.

    Det är hög tid att vi börjar se bortom teknologiska lösningar och snäva klimatcertifieringar som legitimerar den eskalerande resursförbrukningen. Solpanelsförespråkare kan visserligen fortsätta sätta upp solceller, men bör endast göra detta som led i en övergripande strategi att minska samhällets totala resursförbrukning. Annars betyder denna lösning ingenting.

    Andreas Roos
    Doktor i Humanekologi, Lunds universitet


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Kakao, bananer och kaffe hotas av allt varmare klimat

    Många viktiga grödor i utvecklingsländer, som bananer och kaffe, blir mycket mer svårodlade med ökande växthusgasutsläpp. Därmed hotas såväl den globala livsmedelsförsörjningen som levebrödet för många miljoner odlare. Det visar en studie som beställts av organisationen Fairtrade.

    Forskarna studerade hur klimatförändringarna kan förväntas slå i länder med odling av kaffe, te, bananer, kakao, bomull och sockerrör utifrån två av FN:s klimatpanels utsläppsscenarier kring år 2050. De scenarier som man utgick från var RCP 8,5 och RCP 4,5.

    Förstnämnda scenariot beskriver en business-as-usualtrend utan fungerande klimatpolitik och tre gånger så höga växthusgasutsläpp år 2100 som idag. Det andra visar en utveckling där utsläppen stagnerar kring år 2040 och världens länder gör stora klimatåtgärder.

    Studien, som utförts vid två universitet i Amsterdam och Bern visar att följderna blir mycket svåra redan år 2050 om utvecklingen tillåts fortsätta enligt det värsta scenariot. Ekonomisk kollaps väntar odlare och deras anställda när grödorna blir svåra, eller helt omöjliga att odla. Det slår hårt mot länder och invånare med omfattande odling av vissa specifika grödor, som till exempel Ghana och Elfenbenskusten med två tredjedelar av världens kakaoproduktion.

    Det är främst ökad värme, med fler perioder med extrema temperaturer, och längre torrperioder som var för sig eller i kombination försämrar möjligheten att odla. Studien visar att till exempel kaffeländer som Vietnam och Indonesien kommer att få ökade problem med extrema temperaturer, även om utvecklingen följer det mer gynnsamma scenariet RCP 4,5. Detta gäller även de stora bananländerna Ecuador och Indien, som är världens största producenter.

    Det krävs omfattande stöd i form av finansiering av klimatanpassning och förbättrat partnerskap för odlarna, framhåller Juan Pablo Solís, rådgivare för klimat och miljö på Fairtrade International:

    Det internationella samfundet måste samlas kring odlarna och omedelbart engagera sig för klimatåtgärder. Det måste göras genom att öka motståndskraften hos odlarna för att skydda deras försörjning och bevara miljön, säger han i Fairtrades nyhetsbrev.

    Fairtrades generalsekreterare i Sverige, Hewan Temeshgen, betonar i samma brev att de jordbrukare som drabbas värst bor i länder som bidragit allra minst till de klimatförändringar som nu hotar dem inom en nära framtid.

    MP lämnar regeringen

    MP tänker inte regera på en budget som innebär ökade utsläpp. Det beskedet ger språkrören på en presskonferens.

    Efter C:s budgetsväng röstades budgeten från M, KD och SD igenom i riksdagen. Nu meddelar Miljöpartiet att de lämnar regeringen.

    Vi har sökt regeringsmakten för att få igenom grön politik. Det är däremot inte Miljöpartiets uppgift att genomföra en SD-förhandlad budget, säger Märta Stenevi på en presskonferens.

    Med M/KD/SD:s bensinbudget kapas statens miljösatsningar med 3,5 miljarder och skatten sänks på fossila bränslen, vilket WWF kallar ”ett dråpslag” mot Sveriges miljö- och klimatarbete. Klimatforskare som SMB pratat med varnar för att högerpartiernas budget låser in Sverige i fossilsamhället.

    Med Centerpartiets agerande får också SD – som bland annat kallat SMHI:s klimatarbete för ”tendentiös opinionsbildning” – för första gången inflytande över miljöbudgeten.

    Energiskatten på fossila drivmedel är ett av statens viktigaste styrmedel för att minska Sveriges koldioxidutsläpp. Konjunkturinstitutet, som Moderaterna annars gärna hänvisar till, har pekat ut just bensinskatten som ett av de mest effektiva sätten att få ner utsläppen.

    Med MP:s avgång från regeringen talar mycket för att statsministeromröstningen behöver göras om, skriver SvD. MP meddelar att de är beredda att rösta fram Magdalena Andersson igen.

    Läs mer om dramatiken i rikspolitiken

    Efter fossilbudgeten: MP överväger lämna regeringen

    Efter C:s budgetsvängning kan S och MP tvingas regera på en budget med allvarliga miljö- och klimatbrister. Nu överväger MP att lämna.

    Vi kommer under dagen att ta en allvarlig funderare på vad det här betyder för Miljöpartiet, säger språkröret Märta Stenevi till DN.

    KD/SD/M-budgeten som sannolikt röstas igenom senare idag innebär bland annat att bensinskatten sänks under 2022. Mot bakgrund av detta säger sig Miljöpartiet överväga att lämna regeringen.

    Om MP lämnar kan hela statsministeromröstningen behöva göras om, skriver SvD. Situationen kompliceras ytterligare av att MP har ett kongressbeslut på att man ska rösta nej till alla regeringar man inte själv ingår i.

    Sverigedemokraterna har dessutom hotat med att väcka misstroendevotum mot miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) om han fortsätter som statsråd.

    SMB har tidigare rapporterat om hur högerpartiernas budget gör det billigare att släppa ut. Klimatforskare som SMB talat med varnar för att budgeten både är farlig, dyr och låser in Sverige ännu mer i fossilberoendet.

    SD vill väcka misstroende mot Bolund

    Om Per Bolund fortsätter som miljö- och klimatminister kommer SD väcka misstroende, hotar partiledare Jimmie Åkesson.

    Sverigedemokraterna kommer lämna in en misstroendeförklaring mot sittande klimat- och miljöminister Per Bolund (MP), meddelade Jimmie Åkesson i sitt anförande i dagens statsministerdebatt.

    Vi tror att det finns en majoritet som håller med oss i den här kammaren. Vi vill inte att han återkommer i en ny regering som miljö- och klimatminister, säger Jimmie Åkesson.

    Åkesson kan inte fastslå att han har säkrat stöd bland de andra partierna för misstroendet, men säger till Ekot att det finns en teoretisk möjlighet att fälla Bolund. Tidigare i höst har Liberalerna hotat att väcka misstroende mot miljö- och klimatministern om regeringen inte kommer med ett besked om slutförvaret av kärnavfall innan Lucia. M och KD sade sig då vara villiga att ställa sig bakom en omröstning.

    Per Bolund kommenterar SD:s misstroendehot på Twitter.

    https://twitter.com/bolund/status/1463428091078975491?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1463428091078975491%7Ctwgr%5E%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fpublisher.direkt.ifragasatt.se%2Fbroadcast%2Fbd79dd9b-a6a1-4381-858b-315e9e45b262

    SD rankas gång på gång som sämst i klassen i utvärderingar av riksdagspartiernas miljö- och klimatpolitik. De har flera aktiva klimatförnekare i partiet och har bland annat uttryck att SMHI:s klimatarbete är ”tendentiös opinionsbildning”.

    Efter C:s besked: Bensinbudget väntar

    Med M/KD/SD-budgeten kapas miljöbudgeten med 3,5 miljarder och skatten sänks på bensin och diesel. Klimatforskare dömer ut fossilförslaget som både farligt och dyrt.

    Under eftermiddagen väntas M/KD/SD-budgeten röstas igenom, efter att Annie Lööf meddelat att C inte stöttar regeringens budget.

    Statsminister Magdalena Andersson måste nu regera med en budget vars miljö- och klimatinslag är minst sagt bristfälliga. I jämförelse med regeringens förslag minskas miljöbudgeten med hela 3,5 miljarder under 2022. WWF kallar M/KD/SD-budgeten för ”ett dråpslag” mot Sveriges miljö- och klimatarbete.

    SMB har tidigare rapporterat om hur M/KD/SD:s budget innehåller stora motsägelser. Samtidigt som partierna å ena sidan säger sig följa principen om att förorenaren ska betala vill de å andra sidan göra det billigare att släppa ut.

    Flera klimatforskare som SMB pratat med varnar för att sänkningar av bensinskatten skulle låsa in Sverige ännu mer i ett fossilberoende.

    Nedskräpningen minskar rejält i fjällen

    Snusprillan är fortfarande det vanligaste skräpet på fjället. Men besökarna har skärpt sig – under 2021 minskade nedskräpningen på Kebnekaise med hela 80 procent.

    Inför årets sommarsäsong storsatsade Svenska Turistföreningen (STF) och Håll Sverige Rent på information om nedskräpning i fjällen. Resultatet lät inte vänta på sig – nu visar det sig att besökarna blivit betydligt bättre på att ta med sig sitt avfall.

    Detta är något vi verkligen har jobbat hårt för. Vi har kommunicerat än mer i alla våra kanaler att det inte finns några sopbilar ute på kalfjället. Alla måste bära med sig sitt skräp hem för att minska onödiga helikoptertransporter med avfall. Och som resultatet visar så har gästerna varit helt fantastiska, säger Daniel Skog, hållbarhetsansvarig på STF i ett pressmeddelande.

    På Kebnekaise minskade skräpet med hela 80 procent, på Helags 47 procent och i Storulvån med 25 procent, jämfört med förra året. Snusprillan toppar även i år listan över vanligaste skräp, åtföljd av toapapper och kartong/papper.

    Skogsbruket och klimatkrisen – så hänger de samman

    Ny rapport visar att klimatförändringar ökar risk för ras, erosion, översvämningar och andra allvarliga skador på skogen. Skogsstyrelsen föreslår flera åtgärder, SMB fyller på med ytterligare synpunkter.

    Rapporten är ett led i statens arbete med att klimatanpassa samhället och publiceras av Skogsstyrelsen i samarbete med Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut och SMHI.

    Den visar att nästan alla åtgärder inom skogsbruket, exempelvis val av trädslag, avverkning och markberedning, påverkar risken för erosion, ras och lokal översvämning. Särskilt riskfyllt är kalhyggen, som fortfarande är den vanligaste bruksmetoden i Sverige.

    Säkerhetsriskerna utgör, i kombination med klimatkrisen, stora problem för skogsindustrierna. Mindre tjäle, ökade vattennivåer och fler stormar spär på riskerna för erosion, ras och översvämningar. Och inte bara i skogen, det påverkar även de skogsvägar som skogsbolagen använder vid avverkning och upphämtning av trä från skogen.  

    Ett annat problem som tas upp i rapporten är hur de nya väderförhållandena gynnar vissa små djur och insekter, exempelvis granbarkborrar, som dödar många träd. Döda träd innebär i sig inte en ökad brandrisk, men de mossar och lavar som kan växa på dem kan leda till fler skogsbränder. Det som inte helt framgår av rapporten är dock att granbarkborrens snabba ökning även beror på den monokultur som ofta finns i brukad skog.

    Rapporten tar däremot upp hur samhällets kunskaper om riskerna som klimatförändringarna medför generellt är dåliga. Riskerna drabbar inte bara skogen, utan påverkar även järnvägar, vägar, el-ledningar och fibernät.

    Det råder brist på kunskap om och förståelse för de här riskområdena och deras samband med skogsbruk. Därför behövs nu en kunskapshöjning men också nya och förändrade skötselmetoder för att minska risken för ras som kan ge allvarliga samhällsstörningar, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

    I rapporten föreslår myndigheterna ett flertal åtgärder: kunskapsuppbyggnad, förbättrad tillämpning av skogsvårdslagens hänsynsparagraf och miljöbalken, bättre samverkan mellan berörda myndigheter, klargörande av ansvarsfördelningen mellan den enskilde och det offentliga, översyn av skogsvårdslagen och miljöbalken utifrån behov av klimatanpassning.

    Det är rimliga åtgärder, men SMB som också läst rapporten och följer rapporteringen kring den svenska skogen ser att några nyckelåtgärder saknas. Avverkning av träd och förstöring av våtmarker bidrar till klimatförändringarna.

    Dessutom är Tillståndsprocesserna för avverkningar problematiska i Sverige och de fysiska kontrollerna går på sparlåga. De utbredda monokulturerna i svenskbrukade skogsmarker bidrar till att öka mängden smådjur som dödar träden, vilket ökar sårbarheten.

    Dessa problem är alla kopplade till hur skogarna brukas, varför strategier för skogsindustriernas egen påverkan förhoppningsvis är med i nästa rapport.

    Inlandsbanans nye vd: ”Vi kan transportera mängder med vätgas”

    Inlandsbanan kan få persontrafik året runt och förse de nya industrisatsningarna i norra Sverige med vätgas. Så ser i alla fall nytillträdde vd:n Otto Nilssons stora planer ut för bolaget.

    – Vi skulle kunna vara en jättemotor i Sveriges omställning, säger han i en intervju för Supermiljöbloggen.

    Inlandsbanan består av 105 mil oelektrifierad järnväg. Den löper från Kristinehamn till Gällivare – längs områden som är Sveriges mest glesbefolkade, men samtidigt rikast på naturresurser. Mellan Mora och Gällivare är det Inlandsbanans AB som förvaltar statens järnväg, en sträcka som motsvarar elva procent av det svenska järnvägsnätet.

    Vätgasbanan nästa – en vision som kräver investeringar

    Eftersom järnvägen inte är elektrifierad har Inlandstågen (som ägs av Inlandsbanan AB) tidigare gått på fossilt diesel. Som ett första steg för att kunna erbjuda resor med netto-nollutsläpp har man bytt till biodrivmedlet HVO, vilket fått de fossila utsläppen att minska med 90 procent. Men HVO är långt ifrån oproblematiskt ur miljösynpunkt, så kanske blir det en ännu mer hållbar lösning i framtiden.

    – För HVO finns det en global begränsning. Men vätgas finns det ju egentligen hur mycket som helst, bara man har ström. Här i Sverige har vi stora förutsättningar att producera vätgas från förnyelsebar energi.

    Det säger Otto Nilsson, som för en månad sedan återvände som VD för Inlandsbanan, en position han även hade från 2010 till 2015.

    Inlandsbanan har tillsammans med det norska energibolaget Statkraft gjort en förstudie för att se på möjligheterna att driva tågen med vätgas och även utvärdera möjligheten till att etablera anläggningar för produktion av vätgas längs Inlandsbanan. Vätgas kan produceras genom splittring av vattenmolekyler, och om energin som används till processen är förnyelsebar så blir utsläppen av växthusgaser noll. Att tillverka vätgas är dock en relativt energikrävande process.

    I Tyskland, där oelektrifierad järnväg utgör 40 procent av järnvägsnätet, ses vätgas som en av lösningarna för att ersätta de många dieseldrivna tågen. Redan nu trafikeras sträckor i Tyskland av vätgaståg. I september visades ett tyskt vätgasdrivet persontåg upp på Inlandsbanan.

    Första vätgaståget på svensk järnväg visades under hösten upp på Inlandsbanan. Foto: Inlandsbanan (c) / Publicerad med fotografens tillåtelse

    – Det är bara en investeringsfråga nu, att fasa in de vätgasdrivna fordonen. Det kostar mycket, men man kan säga att alla järnvägsfordon är väldigt dyra oavsett om det är el, diesel eller vätgas. Så det krävs investeringar, säger Otto Nilsson.

    Det finns inga planer på att elektrifiera järnvägen?

    – Det är för dyrt. Man kan drömma om det men det är enorma pengar, antagligen minst fem miljarder.

    Vill bli transportled för de nya industrierna

    Vätgas är alltså en möjlig lösning för framtiden. Och i Otto Nilssons vision kan vätgasen bli mer än bara ett drivmedel för tågen – det kan även bli ett av godsen som de vätgasdrivna tågen transporterar.

    De stora satsningarna på en fossilfri industri i Norrbottens och Västerbottens län – som elektrifiering av LKAB:s gruvdrift, projektet Hybrit där stål ska produceras med vätgas i stället för kol, och Northvolts fabrik för att tillverka batterier för elbilar – är alla energikrävande industrier. Beräkningar visar att omställningen kommer att använda allt det energiöverskott som idag finns i Norrbotten och Västerbotten.

    Otto Nilsson hoppas att Inlandsbanan kan bli en av lösningarna, och fungera som en ”pipeline” där man skulle kunna transportera vätgas som produceras från vindkraftsanläggningar i inlandet.

    – Vi ser att det är troligt att den energi som behövs för de här nya industrisatsningarna inte räcker till. Visst kan man bygga nya ledningar men det brukar ta tid att få upp dem. Nu finns det redan infrastruktur på plats (Inlandsbanan, reds. anm) som skulle kunna transportera mängder av vätgas.

    Hur bra är järnvägen då? Skulle den klara den ökade trafikvolymen?

    – Nja. Vi behöver höja prestandan. Inlandsbanan är ju enkelspårig så det måste finnas möjlighet att mötas. Bärighetsmässigt (kapaciteten för tyngden på tågen, reds. anm) klarar vi idag av på sträckan mellan Östersund och Arvidsjaur. Men norr om Arvidsjaur så behöver Inlandsbanan förstärkas. Men det finns även en underhållsskuld. Vi ligger efter i underhållningsarbetet och behöver reinvestera genom att exempelvis byta räls. Det är enkla åtgärder men det kostar pengar.

    Hur mycket pengar handlar det om?

    – Det beror på vad man pratar om. Skulle vi göra en total upprustning av hela Inlandsbanan och få upp hastigheten, hamnar man på en slutsumma på omkring nio miljarder. Det är ganska mycket pengar men man skulle då fördubbla järnvägskapaciteten i norra Sverige. Men, om man inte har nio miljarder när det här behovet för vätgastransport uppstår, vilket kanske sker om fem till sex år, då är det troligt att behovet för upprustningen inte finns för hela den här sträckan. Utan hypotetiskt skulle det kunna vara från Storuman eller Vilhelmina och norrut, eller vart vätgasen nu kan tänkas produceras. Man får satsa där behovet är som störst och göra det etappvis.

    – När jag säger att det finns stora investeringsbehov på Inlandsbanan innebär det inte att den inte går att använda idag. Sträckan mellan Mora och Arvidsjaur har en bärighet som absolut motsvarar marknadens krav.

    Idag är det främst timmer som transporteras på Inlandsbanan. Foto: Håkan Wike för Inlandsbanan (c) / Publicerad med fotografens tillåtelse

    Vill få igång persontrafiken

    Anledningen till att Inlandsbanan AB förvaltar Inlandsbanan är att dåvarande Banverket under 80-talet ville lägga ner sträckan eftersom man ansåg att trafikunderlaget var för litet. De 19 kommunerna längs med Inlandsbanan gick då ihop och bildade Inlandsbanan AB och tog 1992 över uppdraget att förvalta järnvägen.

    Då var persontrafiken redan nedlagd och ersatt med buss. Nu går persontrafik bara på järnvägen under sommar och skidsäsong och de resande är således mest turister. Nu har företaget en vision om att få tillbaka trafiken till Inlandsbanan och dess tvärbanor.

    – Jag brukar åka med de här bussarna och när jag ser mig omkring är det barn som inte kan köra bil, eller äldre som inte kan köra bil längre eller har råd. Man ser väldigt få män som mig, vita medelålders, som åker buss. Men däremot kan man hitta dem på tåget. Nu menar jag inte att man ska designa hela transportsystemet efter sådana som mig, men det är viktigt att ha med sig att det är en mycket attraktivare transportmöjlighet, säger Otto Nilsson.

    Nu bedriver Inlandsbanan en kampanj för att få tillbaka persontrafiken.

    – De här industrisatsningarna i norra Sverige, framförallt i Norrbotten och Västerbotten, kräver en inflyttning på 100 000 människor. Det kan man tycka är lite om man jämför med Stockholm, men här uppe är det inte det (motsvarar en 20 procentig befolkningsökning, reds. anm). 100 000 personer, var ska du hitta dem någonstans? De behövs för att förverkliga den gröna omställningen. De kanske inte behöver bo mitt i Gällivare, de kanske kan bo i Jokkmokk eller Porjus och ta tåget till jobbet på morgonen. Så jag ser många möjligheter.

    Otto Nilsson, ny VD för Inlandsbanan AB hoppas att man får igång passagerartrafiken året runt igen. Foto: John Nilsson för Inlandsbanan AB (c) / publicerade med fotografens godkännande.
    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.