Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Inlandsbanans nye vd: ”Vi kan transportera mängder med vätgas”

    Inlandsbanan kan få persontrafik året runt och förse de nya industrisatsningarna i norra Sverige med vätgas. Så ser i alla fall nytillträdde vd:n Otto Nilssons stora planer ut för bolaget.

    – Vi skulle kunna vara en jättemotor i Sveriges omställning, säger han i en intervju för Supermiljöbloggen.

    Inlandsbanan består av 105 mil oelektrifierad järnväg. Den löper från Kristinehamn till Gällivare – längs områden som är Sveriges mest glesbefolkade, men samtidigt rikast på naturresurser. Mellan Mora och Gällivare är det Inlandsbanans AB som förvaltar statens järnväg, en sträcka som motsvarar elva procent av det svenska järnvägsnätet.

    Vätgasbanan nästa – en vision som kräver investeringar

    Eftersom järnvägen inte är elektrifierad har Inlandstågen (som ägs av Inlandsbanan AB) tidigare gått på fossilt diesel. Som ett första steg för att kunna erbjuda resor med netto-nollutsläpp har man bytt till biodrivmedlet HVO, vilket fått de fossila utsläppen att minska med 90 procent. Men HVO är långt ifrån oproblematiskt ur miljösynpunkt, så kanske blir det en ännu mer hållbar lösning i framtiden.

    – För HVO finns det en global begränsning. Men vätgas finns det ju egentligen hur mycket som helst, bara man har ström. Här i Sverige har vi stora förutsättningar att producera vätgas från förnyelsebar energi.

    Det säger Otto Nilsson, som för en månad sedan återvände som VD för Inlandsbanan, en position han även hade från 2010 till 2015.

    Inlandsbanan har tillsammans med det norska energibolaget Statkraft gjort en förstudie för att se på möjligheterna att driva tågen med vätgas och även utvärdera möjligheten till att etablera anläggningar för produktion av vätgas längs Inlandsbanan. Vätgas kan produceras genom splittring av vattenmolekyler, och om energin som används till processen är förnyelsebar så blir utsläppen av växthusgaser noll. Att tillverka vätgas är dock en relativt energikrävande process.

    I Tyskland, där oelektrifierad järnväg utgör 40 procent av järnvägsnätet, ses vätgas som en av lösningarna för att ersätta de många dieseldrivna tågen. Redan nu trafikeras sträckor i Tyskland av vätgaståg. I september visades ett tyskt vätgasdrivet persontåg upp på Inlandsbanan.

    Första vätgaståget på svensk järnväg visades under hösten upp på Inlandsbanan. Foto: Inlandsbanan (c) / Publicerad med fotografens tillåtelse

    – Det är bara en investeringsfråga nu, att fasa in de vätgasdrivna fordonen. Det kostar mycket, men man kan säga att alla järnvägsfordon är väldigt dyra oavsett om det är el, diesel eller vätgas. Så det krävs investeringar, säger Otto Nilsson.

    Det finns inga planer på att elektrifiera järnvägen?

    – Det är för dyrt. Man kan drömma om det men det är enorma pengar, antagligen minst fem miljarder.

    Vill bli transportled för de nya industrierna

    Vätgas är alltså en möjlig lösning för framtiden. Och i Otto Nilssons vision kan vätgasen bli mer än bara ett drivmedel för tågen – det kan även bli ett av godsen som de vätgasdrivna tågen transporterar.

    De stora satsningarna på en fossilfri industri i Norrbottens och Västerbottens län – som elektrifiering av LKAB:s gruvdrift, projektet Hybrit där stål ska produceras med vätgas i stället för kol, och Northvolts fabrik för att tillverka batterier för elbilar – är alla energikrävande industrier. Beräkningar visar att omställningen kommer att använda allt det energiöverskott som idag finns i Norrbotten och Västerbotten.

    Otto Nilsson hoppas att Inlandsbanan kan bli en av lösningarna, och fungera som en ”pipeline” där man skulle kunna transportera vätgas som produceras från vindkraftsanläggningar i inlandet.

    – Vi ser att det är troligt att den energi som behövs för de här nya industrisatsningarna inte räcker till. Visst kan man bygga nya ledningar men det brukar ta tid att få upp dem. Nu finns det redan infrastruktur på plats (Inlandsbanan, reds. anm) som skulle kunna transportera mängder av vätgas.

    Hur bra är järnvägen då? Skulle den klara den ökade trafikvolymen?

    – Nja. Vi behöver höja prestandan. Inlandsbanan är ju enkelspårig så det måste finnas möjlighet att mötas. Bärighetsmässigt (kapaciteten för tyngden på tågen, reds. anm) klarar vi idag av på sträckan mellan Östersund och Arvidsjaur. Men norr om Arvidsjaur så behöver Inlandsbanan förstärkas. Men det finns även en underhållsskuld. Vi ligger efter i underhållningsarbetet och behöver reinvestera genom att exempelvis byta räls. Det är enkla åtgärder men det kostar pengar.

    Hur mycket pengar handlar det om?

    – Det beror på vad man pratar om. Skulle vi göra en total upprustning av hela Inlandsbanan och få upp hastigheten, hamnar man på en slutsumma på omkring nio miljarder. Det är ganska mycket pengar men man skulle då fördubbla järnvägskapaciteten i norra Sverige. Men, om man inte har nio miljarder när det här behovet för vätgastransport uppstår, vilket kanske sker om fem till sex år, då är det troligt att behovet för upprustningen inte finns för hela den här sträckan. Utan hypotetiskt skulle det kunna vara från Storuman eller Vilhelmina och norrut, eller vart vätgasen nu kan tänkas produceras. Man får satsa där behovet är som störst och göra det etappvis.

    – När jag säger att det finns stora investeringsbehov på Inlandsbanan innebär det inte att den inte går att använda idag. Sträckan mellan Mora och Arvidsjaur har en bärighet som absolut motsvarar marknadens krav.

    Idag är det främst timmer som transporteras på Inlandsbanan. Foto: Håkan Wike för Inlandsbanan (c) / Publicerad med fotografens tillåtelse

    Vill få igång persontrafiken

    Anledningen till att Inlandsbanan AB förvaltar Inlandsbanan är att dåvarande Banverket under 80-talet ville lägga ner sträckan eftersom man ansåg att trafikunderlaget var för litet. De 19 kommunerna längs med Inlandsbanan gick då ihop och bildade Inlandsbanan AB och tog 1992 över uppdraget att förvalta järnvägen.

    Då var persontrafiken redan nedlagd och ersatt med buss. Nu går persontrafik bara på järnvägen under sommar och skidsäsong och de resande är således mest turister. Nu har företaget en vision om att få tillbaka trafiken till Inlandsbanan och dess tvärbanor.

    – Jag brukar åka med de här bussarna och när jag ser mig omkring är det barn som inte kan köra bil, eller äldre som inte kan köra bil längre eller har råd. Man ser väldigt få män som mig, vita medelålders, som åker buss. Men däremot kan man hitta dem på tåget. Nu menar jag inte att man ska designa hela transportsystemet efter sådana som mig, men det är viktigt att ha med sig att det är en mycket attraktivare transportmöjlighet, säger Otto Nilsson.

    Nu bedriver Inlandsbanan en kampanj för att få tillbaka persontrafiken.

    – De här industrisatsningarna i norra Sverige, framförallt i Norrbotten och Västerbotten, kräver en inflyttning på 100 000 människor. Det kan man tycka är lite om man jämför med Stockholm, men här uppe är det inte det (motsvarar en 20 procentig befolkningsökning, reds. anm). 100 000 personer, var ska du hitta dem någonstans? De behövs för att förverkliga den gröna omställningen. De kanske inte behöver bo mitt i Gällivare, de kanske kan bo i Jokkmokk eller Porjus och ta tåget till jobbet på morgonen. Så jag ser många möjligheter.

    Otto Nilsson, ny VD för Inlandsbanan AB hoppas att man får igång passagerartrafiken året runt igen. Foto: John Nilsson för Inlandsbanan AB (c) / publicerade med fotografens godkännande.

    Svenskar vill jobba mindre – för klimatet

    Kortare arbetstid och förmögenhetsbeskattning är populära styrmedel bland svenskar, visar en ny rapport från Lunds universitet. I övrigt är dock svenskar motvilliga till att minska sin konsumtion.

    Rapporten har undersökt svenskars syn på så kallade ekosociala styrmedel, som enligt tidigare forskning är effektiva för att minska konsumtion. Ekosociala styrmedel är designade för att styra samhället mot ett ’safe operating space’, där planetära gränser respekteras och grundläggande samhälleliga behov uppfylls.

    De fem styrmedlen som undersöktes var:

    • Minskad arbetstid
    • Förmögenhetsbeskattning
    • Basinkomst
    • Inkomsttak på 1,5 miljoner kronor/år
    • Skatt på köttkonsumtion

    Minskad arbetstid hade störst acceptans bland de 1500 tillfrågade personerna – 52 procent ansåg att detta var en bra idé. Även förmögenhetsskatt bemöttes positivt av 42 procent, men det blev lågt stöd för resterande förslagen.

    Bara en knapp femtedel tyckte att basinkomst – det vill säga när samhället garanterar en grundläggande ekonomisk trygghet till alla – är en bra idé. Samtidigt var en knapp majoritet av de tillfrågade negativt inställda till både köttskatt och inkomsttak.

    Samtidigt visar en undersökning från Naturvårdsverket att en majoritet av svenskarna är positiva till ett förbud mot varor och tjänster som har hög klimatpåverkan. Sju av tio anser också att livskvaliteten skulle förbättras eller förbli oförändrad med ett helt klimatanpassat samhälle.

    Alla förslag syftar till att minska konsumtion och produktion, främst bland de allra rikaste i samhället. Enligt Oxfam bidrar de rikaste tio procenten av Sveriges invånare inte över huvud taget till nuvarande utsläppsminskningar – snarare tvärtom.

    En slutsats som forskarna drar är att det relativt höga stödet för förmögenhetsskatt och minskad arbetstid betyder att politiker i socialpolitiska välfärdsstater som Sverige kan bli modigare att införa ekosociala policies.

    Samtidigt menar de att det fortfarande finns ett tydligt gap mellan de långtgående åtgärder som forskare anser nödvändiga för att adressera klimatkrisen och de åtgärder som befolkningen i välfärdsstater som Sverige kan tänka sig acceptera.

    Nästan inga plastförpackningar går att återvinna

    Ny rapport visar att de allra flesta plastförpackningar inte är återvinningsbara. Nu uppmanas företag att minska på plasten, samt investera mer i återvinningslösningar och innovationer som minskar behovet av plastförpackningar. 

    Rapporten är en årlig så kallad framstegsrapport för FN:s miljöprogram UNEP och Ellen MacArthur Foundations gemensamma projekt Global Commitment. Fler än 500 organisationer har hittills skrivit under Global Commitment dess vision om en cirkulär ekonomi för plast. De årliga rapporterna ska visa hur det går för företagen.

    Årets rapport är till stor del en dyster läsning: enbart 1,6 procent av företagens plastförpackningar går att återvinna. Den absoluta majoriteten av plastförpackningarna är därmed engångsförpackningar. Det är särskilt oroväckande eftersom många av de undertecknande företagen är riktiga konsumtionsjättar, exempelvis H&M, L’Oréal, Pepsi, Coca-Cola och Unilever. 

    Förutom att en majoritet av företagens plastförpackningar fortfarande är engångsförpackningar syns även en annan oroväckande trend i rapporten. Istället för att minska den totala mängden förpackningar byter hälften av företagen bara ut engångsplatsen mot papper. Som bekant är heller inte papper en ideal produkt eftersom skogen behövs till annat.

    Rapporten bjuder trots allt på några ljusglimtar. Många av de undertecknande företagen har ökat sin användning av återvunnen plast, och därmed minskat användningen av nyproducerad plast. En annan positiv aspekt med hela Global Commitment-projektet är att företagen ställer sig bakom en gemensam vision om en mer cirkulär plastanvändningen till 2025. Huruvida det endast är ord får framtida rapporter visa.

    För att visionen ska uppnås visar rapporten att företagen måste göra större investeringar i leverantörskedjorna. Det handlar bland annat om att minska behovet av engångsförpackningar och införa bättre metoder för återvinning.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,27 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 415,72 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,57 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under oktober månad i år 413,93 ppm, vilket är en ökning med 2,42 ppm jämfört med samma månad 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Förra året nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Källa: NOAA Climate Gov

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Seger för havet: Trålgränsen flyttas ut

    Riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill på prov flytta ut gränsen för fisketrålare i Östersjön. Det är goda nyheter för den allvarligt hotade sillen/strömmingen.

    Från dagens 4 sjömil till 12 sjömil från kusten. Så långt ska den svenska fiskegränsen flyttas ut för de stora industritrålare som överfiskar Östersjön om förslaget tas vidare.

    Fiskejournalen rapporterar att uppmaningen till regeringen antogs på torsdagens utskottssammanträde med stöd av Moderaterna, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Kristdemokraterna var det enda partiet att reservera sig mot beslutet. Flytten väntas klubbas igenom officiellt i riksdagen under nästa vecka och införas snarast möjligt, först på prov med möjlighet till förlängning.

    Fiskefartyg som fiskar för direkt användning som livsmedel kan få undantag enligt förslaget från miljö- och jordbruksutskottet. Redan nu finns liknande undantag i trålgränsen, trots den påtagliga risken med stora fiskefartyg i Östersjöns känsliga miljö.

    Majoriteten av den sill och strömming som tas upp av industritrålarna idag hamnar inte ens på människors tallrikar, utan används exempelvis som foder i minkuppfödning. Trålarna släpper dessutom ut stora mängder koldioxid.

    SMB har tidigare rapporterat om det allvarliga läget i Östersjön, bland annat för sillen/strömmingen som är motorn i Östersjöns ekosystem. Lokala och småskaliga kustfiskare har de senaste åren larmat om magrare och färre fiskar, vilket kan vara varningstecken på en förestående kollaps. Sedan 70-talet har 80 procent av sillen i centrala och södra Östersjön försvunnit.

    Trots detta kunde SMB nyligen berätta att regeringen drivit igenom fortsatt fiske på hotade bestånd. Den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, menar att det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för kopplingen mellan det storskaliga fisket och den kraftiga nedgången i fiskebestånden.


    Under hösten 2021 samarbetar Supermiljöbloggen med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.

    COP26: Bortom reduktionsmålen

    GÄSTKRÖNIKA: Många framsteg gjordes under förhandlingarna på COP26 i Glasgow. Flera länder har satt slutdatum för fossil utvinning. Det är bra med reduktionsmål, men det räcker inte för att nå en 1,5-graders framtid. Simon Holmström, Nordiska rådets delegat på COP26 och ledamot för Hållbart initiativ i Ålands lagting, sammanfattar läget efter COP26.

    Håll 1,5-gradersmålet vid liv! Det var budskapet från många banderoller innanför och utanför förhandlingsområdet på FN:s klimatkonferens i Glasgow de senaste två veckorna. 

    Enligt IPCC måste de globala utsläppen minska med 45 % senast 2030 jämfört med 2010 års nivåer för att världen ska ha en god chans att nå 1,5-gradersmålet. Många länder tillkännagav i Glasgow uppdaterade nationella klimatmål (NDC), men sammantaget är de långt ifrån tillräckliga. Enligt Climate Action Tracker är vi på väg mot en 2,4 graders ökning med de uppdaterade målen. Positivt är därför att Glasgows klimatpakt nu förutsätter att länderna ska inkomma med nya klimatmål inför COP27 i Egypten nästa år för att ytterligare pressa på för förnyade ambitioner. 

    Ett ytterligare framsteg är att elefanten i rummet för första gången nämns i en global överenskommelse: de fossila bränslena. Idag står kol, olja och gas för ungefär 80 % av alla utsläpp av växthusgaser. För världssamfundet har poletten sakteligen börjat trilla ner: Enbart reduktionsmål räcker inte för att nå en 1,5-graders framtid. 

    Det var också budskapet utanför de formella förhandlingarna, inte minst från den nya internationella alliansen BOGA – Beyond Oil and Gas Alliance med bland annat Danmark och Sverige som anslutna medlemmar. 

    Flera länder har redan förbjudit utvidgad utvinning av fossila bränslen. Andra länder lägger fram sektorsvisa utfasningsmål av existerande anläggningar. Exempelvis Finland har satt ett slutdatum för kolkraft. 

    Skrivningar i Glasgows klimatpakt, allianser som BOGA och nationella åtaganden är alla formulerade i rätt riktning. Men utan ett globalt utfasningsavtal kommer det att finnas kryphål för utökad utvinning i vissa länder då andra länder stänger ner. I ett globalt initiativ har över 900 organisationer tillsammans med forskare och experter ställt sig bakom idén om just ett sådant avtal under namnet “Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty”. Med modell i Icke-spridningsavtalet av kärnvapen 1968 och med goda erfarenheter av Montrealprotokollet från 1987 (som syftar till att skydda ozonlagret) torde förutsättningarna finnas att också nå ett avtal i den här existentiella frågan.

    Reduktionsmål i all sin ära. Men det står klart att mer preciserad offentlig styrning krävs för att vi ens ska ha en chans att lyckas med klimatomställningen. Så länge som det är lagligt att långsiktigt, med vett och vilja skada förutsättningarna för liv på planeten och så länge som ekonomisk tillväxt från outnyttjade fossila resurser ses som viktigare än planetens välmående, når vi inte ända fram. 

    Det mest effektiva sättet att hålla 1,5-gradersmålet vid liv och genomföra en rättvis energiomställning är att sätta globala slutdatum för utvinning och användning av fossila bränslen. 

    Simon Holmström



    Simon Holmström är Nordiska rådets delegat på COP26 och är ledamot för Hållbart initiativ i Ålands lagting

    Rött ljus till svensk kyckling

    WWF rödlistar kyckling i årets upplaga av Köttguiden. Bakgrunden är skärpta kriterier för klimat och djurvälfärd – endast den KRAV-märkta varianten klarar sig.

    Nyheten mottogs illa av Kronfågel, som tycker att felaktiga siffror använts för klimatberäkningen. Men WWF uppger att de baserar bedömningen på både fler och nyare data än kycklingproducenterna.

    Vi tycker att kycklingbranschen gått under radarn väldigt länge. Vi tycker att man behöver prata mer om hållbarhetsfrågan kopplat till kyckling, säger Anna Richert, matexpert på WWF, till SVT.

    Endast en mycket liten del av köttet på den svenska marknaden får grönt ljus i guiden. Livsmedelskedjorna måste bli bättre på att ta in vilt och naturbeteskött, samtidigt som fler bör äta mer vegetariskt och veganskt, enligt WWF.

    Mikrober i havsdjupen snabba på att käka upp mer metan

    När metan frigjordes i ökad mängd på en mätplats i nordligaste Atlanten visade det sig att mikrober vid havsbotten snabbt kunde neutralisera den klimatskadliga gasen. Det visar en ny studie som ändrar tidigare uppfattningar om att processen går för långsamt i kalla vatten för att kunna ha någon betydelse.

    Forskningen utfördes av universitetet i Tromsö under en expedition 2016 i farvatten utanför Svalbard på 380 meters djup och skedde med hjälp av undervattensfarkoster som samlade in sedimentprover från bottnen. I de här sedimenten finns inlagrat stora mängder metan i form av så kallad gashydrat. Dessa sediment tros vara den största kolreserven som finns på hela jordklotet, skriver nättidningen forskning.se som rapporterar om studien.

    Utsläpp av metan från havsbotten i dessa arktiska områden är ett välkänt fenomen. Men hur mikroberna i havsvattnet interagerar med metanet har inte varit väl undersökt. Studien slår fast att när metanläckaget från bottnarna ökade, svarade mikroberna med att ”äta” mer metan som neutraliserade utsläppet.

    Resultatet visar att gensvaret från de metankrävande mikroorganismerna i stor utsträckning är synkroniserad med det ökade metanutsläppet på denna plats, säger Scott Klasek, artikelns huvudförfattare.

    Att metanutsläppen ökade just här bedömdes inte ha någon koppling till den globala uppvärmningen av atmosfär och världshav på grund av människans utsläpp av växthusgaser. Men det finns ändå en koppling till klimatförändringarna eftersom varmare arktiska vatten befaras leda till att inlagrat metan i havsbottnarna läcker ut i stora mängder.

    Metanet är i det korta perspektivet en skadligare klimatgas än koldioxid, då den är cirka 25 gånger starkare. Dock är omloppstiden mycket kortare, cirka tolv år mot koldioxidens flera hundra år eller kanske ännu mer. Mikrobernas insats är mycket viktig eftersom metan som inte ”konsumeras” antingen försurar havsvattnet eller bidrar till uppvärmningen om det kommer upp till ytan.

    Studien finns att läsa i sin helhet här.

    Prisade klimatinnovationer – AI och biobaserat

    Nyligen korades Sveriges två mest lovande klimatinnovationer: ett virtuellt kraftverk och biobaserade batterier. Idéerna ska bidra till vassare energisystem och bättre sätt att spara energi.

    Som SMB tidigare rapporterat har Sverige en god utgångspunkt när det gäller förnybar energi, men fortfarande återstår utmaningar. Dessa består bland annat av hur förnybar energi ska sparas och hur energi ska delas. I innovationstävlingen Startup 4 Climate vann företagen Krafthem och Ligna Energy nyligen pris för sina lösningar på dessa problem.

    Krafthem är ett virtuellt kraftverk som genom AI-teknik möjliggör smart energihandel i det allt mer decentraliserade energisystemet. Rent praktiskt ska ägare av bland annat elbilar, energilagring, solpaneler och uppvärmning kunna kopplas samman via deras plattform. Det här ska förbättra energinätets effektivitet och stabilitet samt optimera energihandeln.

    På Norrköpingbaserade Ligna Energy har man utvecklat biobaserad batteriteknik där batterierna är tillverkade av skogsmaterial. När batterierna är uttjänta finns möjligheten att återvinna batterierna som biobränsle. Det är dock inte bara det hållbara materialvalet som fångade juryns intresse, utan även batteriets förmåga att lagra energi i stor skala. Tekniken bygger på forskning från Linköpings universitet. 

    Gemensamt för de två vinnarna är att vi ser stor potential i att deras innovationer kan skynda på klimat- och energiomställningen. Krafthem och Ligna Energy har utgått från konkreta behov i energisystemet, tänkt utanför ramarna och vågat vara kreativa. Vi tror att det finns verklig klimatnytta i deras idéer, säger Johan Lindehag, jurymedlem och vd på Ellevio.

    Priset är en miljon var för att kunna skala upp verksamheterna.

    Forskarna om sänkt bensinskatt: ”Dyrt och farligt”

    I det gemensamma budgetförslaget från M, KD och SD föreslås en sänkning av bensinskatten med 50 öre per liter. Supermiljöbloggen har frågat tre forskare om deras syn på utspelet och dess påverkan på miljön.

    SMB kunde under gårdagen rapportera att budgetförslaget från M, KD och SD innehåller stora klimatmotsägelser. Samtidigt som partierna å ena sidan säger sig följa principen om att förorenaren ska betala vill de å andra sidan sänka skatten på fossila drivmedel.

    Tomas Kåberger, professor i industriell energipolitk på Chalmers universitet, menar att en sänkt bensinskatt håller kvar oss i ett fossilberoende.

    Den globala prisökningen på fossila bränslen visar hur dyrt och farligt fossilberoendet är. Det är ett skäl att skynda på utbyggnaden av förnybar el och elektrifiering. Att då sänka fossilbeskattningen och försvaga drivkraften för utfasning skulle leda till att man behåller problemen istället för att lösa dem, säger Tomas Kåberger till SMB.

    I skuggbudgeten skriver de tre partierna att ”förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan samtidigt som förnybar och miljövänlig teknik ska växa fram”. En sänkt bensinskatt skulle kunna motverka detta då incitamenten för att ställa om till förnybar energi minskar.

    Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap, är inne på samma spår.

    Att sänka klimatskatterna vore att bedra enskilda och företag; det är teknikpessimistiskt, slår mot dem som ställer om och förringar värdet av bioresurser från landsbygden. Att det dessutom skulle öka klimatskadorna är självklart, det vet alla, säger Mikael Karlsson.

    Högerpartierna, som ofta förordar tekniska lösningar för att lösa klimatkrisen föreslår alltså en skatteförändring som riskerar att försämra möjligheter för ny och klimatsmart teknik.

    Samtidigt tycker Moderaternas finanspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson att den sänkta bensinskatten inte bör ses som en klimatåtgärd, utan en fördelningspolitisk åtgärd. Men Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatpolitik vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska Institutet, menar att det finns bättre fördelningspolitiska styrmedel än sänkt bensinskatt.

    Det var ju tydligt av SVT:s klimatutfrågning den 24/10 att M:s representant svarade att sänkt bensinskatt inte är en klimatåtgärd utan en fördelningsåtgärd. Så för utsläppsminskningar skulle det vara en negativ åtgärd, särskilt när vi har ett utsläppsmål för trafiken som vi har svårt att nå i nuläget. Det finns säkert bättre riktade fördelningsåtgärder i verktygslådan som inte får till följd en sådan målkonflikt mellan sociala mål och miljömål, säger Naghmeh Nasiritousi till SMB.

    Till och med den höger- och marknadsliberala tankesmedjan Timbro har uttryckt sig väldigt kritiskt till en sänkt bensinskatt. Enligt deras uträkningar kommer förslaget leda till ökade utsläpp på uppemot 300 000 ton koldioxid.

    Börsen reagerade trots ändrat mål – fossilaktier sjönk

    Tyvärr försvagades COP26-avtalets skrivning om kol. Istället för att fasas ut blev fasas ner. Men börsen reagerade ändå och fossilaktier sjönk. Fråga är dock, var det en tillfällig reaktion eller är marknaden på väg bort från det fossila?

    I söndags blev många besvikna när målsättningen i klimatavtalet skrevs om, från att kol ska “fasas ut”, till att det ska “fasas ner”. För många betydde det här att kolen är här för att stanna. 

    Men redan på måndagen sågs hur asiatiska och australiska energi och gruvaktier föll flera procent. Trots den här signalen menar experter att kolen ändå är här för att stanna ännu något årtionde. Den dystra analysen baseras på att aktierna haft en stadig uppgång, och aktierna ser även ut att stiga något nu under veckan. 

    Samtidigt, om vi ser måndagens aktierörelser i ljuset av övriga händelser på marknaden finns det ändå ett visst hopp om att analysen är fel, och att marknaden nu faktiskt börjat välja bort fossilt. SMB har exemeplvis tidigare rapporterat om hur europas industrier betalar allt mer för sina fossila utsläpp och att EU-banken EIB slutat investera i fossila industrier.

    Dessutom gick de gröna investeringarna om fossila investeringar i år, det vill säga att det numera investeras mer grönt än i fossila projekt. Främsta orsaken till denna vändning 2021 beror på att investeringarna i fossila industrier sjunkit drastiskt. Utan investeringar, och med allt fler klimatsmarta alternativ, blir de fossila industrierna svaga. 

    Grova klimatmotsägelser i M/KD/SD-budget

    ”Utsläppsminskningar behöver påskyndas kraftigt” och ”låt förorenaren betala” skriver M, KD och SD i sitt nya budgetförslag. Men redan i stycket intill beskriver partierna hur de vill sänka bensinskatten.

    De tre högerpartierna har enats om ett motförslag till regeringens budget.

    Under rubriken Klimat och energi i det gemensamma pressmeddelandet står att läsa: ”klimatomställningen är en av vår tids viktigaste frågor att lösa. Utsläppsminskningarna behöver påskyndas kraftigt om klimatmålen ska kunna nås”. M, KD och SD skriver vidare att ”förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan samtidigt som förnybar och miljövänlig teknik kan växa fram. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön.”

    Men det krävs ingen lång läsning för att inse att de klimatvänliga uttalandena knappast rimmar med de politiska förslagen. Redan i nästföljande avsnitt beskriver partierna hur de vill sänka skatten på bensin och diesel med 50 öre från och med 2022.

    Svenskarna betalar idag rekordlite vid tankning, trots att priset vid pumpen har ökat. Jämfört med för 20 år sedan går 35 procent mindre av hushållens inkomster till drivmedel, samtidigt som vi kör mycket mer.

    Energiskatten på fossila drivmedel är ett av statens viktigaste styrmedel för att minska Sveriges koldioxidutsläpp. Konjunkturinstitutet, som Moderaterna annars gärna hänvisar till, har pekat ut just bensinskatten som ett av de mest effektiva sätten att få ner utsläppen.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hur Moderaterna trots utspel om att de är ”Sveriges nya miljöparti” vill göra fossila utsläpp billigare. Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hamnar även de sist i rankningar över partiernas miljöpolitik.

    Shell flyttar högkvarter till Storbritannien – undviker domstolsbeslut om minskade utsläpp

    Det brittisk-nederländska energiföretaget meddelar idag att de planerar att flytta sitt högkvarter från Nederländerna till Storbritannien. Enligt företaget genomförs detta för att förenkla vinstutdelning till aktieägare, men det finns andra motiv bakom den plötsliga flytten. Genom flytten undviker nämligen Shell ett nederländskt domstolsbeslut från tidigare i år, som kräver en utsläppsminskning av 45 procent jämfört med 2019 års nivåer.

    Shell har idag en komplicerad aktieägarstruktur med A- och B-aktier, men kommer i och med flytten enbart ha en aktieklass. Detta möjliggörs genom att flytta högkvarteret från Haag till London – något som ska beslutas om under bolagsstämman den 10 december. Oljejätten skrotar dessutom Royal Dutch ur namnet och kommer enbart benämnas som Shell. Det är vad företaget anger som officiella skäl till flytten.

    Dock innebär flytten även att det historiska domslutet om en tvingande utsläppsminskning som klubbades igenom tidigare i år, inte gäller eftersom företaget också byter skattehemvist. Domen har beskrivits som banbrytande, då den som första i sitt slag tvingar företaget att minska sina utsläpp med 45 procent till 2030, med motiveringen om att det är nödvändigt för att nå Parisavtalet.

    Domen är sprängstoff, sade miljörättsprofessorn Jonas Ebbesson i en kommentar till DN, när beslutet kom.

    Shell hade vid tidpunkten för domen ett mål om att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört till 2030 jämfört med 2019 års nivåer. Shell meddelade i juli att beslutet ska överklagas med argumentet att ett domslut mot ett enskilt företag är ineffektivt och att det istället behövs tydliga och ambitiösa politiska styrmedel.

    I och med flytten undviker företaget alltså beslutet som endast gäller under nederländsk lag. Efter beslutet steg Shells aktie på Londonbörsen med två procent.

    Använd Glasgowpakten för klimatet

    Några bestämde sig redan för en vecka sen att COP26 bara var blah, blah, blah. Andra lägger sin tid på vems skuld det är att avtalet inte blev vassare. Hur vi bäst använder Glasgowpakten i klimatets tjänst kan vara en mer konstruktiv approach – här är de fem främsta ingångarna för dig som vill påskynda klimatomställningen!

    1. Minska utsläppen snabbare

    Paktens stycke 22 slår fast att de globala utsläppen måste minska med 45 procent till 2030 och nå nettonoll kring år 2050. Stycket därefter slår, i linje med Parisavtalet, fast att det ska ske utifrån skilda nationella förutsättningar. Dessutom uppmanas (”request”) alla länder att till slutet av nästa år skärpa sina NDC:er (nationally determined contributions). För Sverige som land, våra kommuner och regioner och företag och hushåll i vår del av världen måste minskningen alltså gå betydligt snabbare: nu finns det svart på vitt att våra mål bör skärpas!

    2. Ta större ansvar för klimatanpassning

    Paktens nionde paragraf slår fast att stater ska ”integrera anpassning ytterligare i lokal, nationell och regional planering.” I Sverige har det ju hittills anslagits mycket begränsade nationella medel för anpassning, som huvudsakligen varit en kommunal fråga. Överenskommelsen från Glasgow, som Sverige står bakom, slår fast att det måste ändras – till gagn för alla kommuner och hushåll som riskerar att drabbas av översvämning, skogsnäringen som riskerar mer bränder och skadedjur, exportindustrin vars leverantörskedjor hotas och många andra – det egna ansvaret finns kvar, men statens skyldigheter stärks.

    3. Avskaffa subventioner

    För första gången i en COP-sluttext slås det fast att ineffektiva subventioner till fossil energi ska ”fasas ner” – ett udda uttryck som fick bli kompromissen när ”fasas ut” var för starka ordval för vissa länder. Även Sverige har sådana subventioner t.ex. till fossila drivmedel, sjöfart, jordbruk och militärens verksamhet – planera för att de tas bort och du är bättre framtidssäkrad!

    4. Finansiera utsläppsminskningar utomlands

    Glasgows kanske största bedrift var att regelboken för Parisavtalet blev klar, inklusive artikel 6 om hur länder och företag kan genomföra en del av sina utsläppsminskningar i utvecklingsländer. Sveriges klimatmål, som sju av riksdagens partier står bakom, är att nå nettonoll 2045, med 85% minskade utsläpp hemmavid och 15% utomlands, och många företag och andra organisationer bör ha liknande mål. Om de sista procenten görs på rätt sätt, kan det påskynda fattiga länders omställning, bidra till fattigdomsbekämpning och andra hållbara utvecklingsmål. Då finns det ingen anledning att vänta till slutspurten – använd den nya mekanismen snarast för att minska utsläppen både hemma och borta!

    5. Förverkliga överenskommelserna

    Utanför de formella förhandlingarna enades ledande länder, städer och företag om att snabbt minska utsläppen av metan, att stoppa avskogningen, att påskynda omställningen till elbilar och mycket annat som inte bara är bra för klimatet utan också har tydliga sidonyttor. Här har vi alla möjlighet att både sätta press på regeringen att leva upp till dessa åtaganden, och att själva ansluta oss till dem.

    COP26 räddade inte klimatet, för det kan en konferens aldrig göra. Men klimatmötet i Glasgow gav oss nya verktyg för att tillsammans förhindra klimatkatastrofen. Låt oss tillsammans göra allt i vår makt för en bättre framtid!

    Mattias Goldmann


    Mattias Goldmann är klimatdebattör, vd för Goldmann Green och författare till boken Klimatsynda För SMB:s läsare delar han med sig av sina analyser av Glasgowmötet. Under etiketten COP26 kan du följa SMB:s Glasgowbevakning.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,72 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 414,35 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,62 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under oktober månad i år 413,93 ppm, vilket är en ökning med 2,42 ppm jämfört med samma månad 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När det första klimattoppmötet COP1 hölls 1995 i Berlin var den genomsnittliga koldioxidhalten 360,97 ppm. Förra året nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Källa: NOAA Climate Gov

    Tredje varmaste oktober

    Enligt Copernicus Climate Change Service (C3S) var oktober 2021 globalt sett den tredje varmaste oktober och endast marginellt svalare än oktober 2015 och 2019. Temperaturen var 0,42 grader varmare än genomsnittet för perioden 1991–2020. Uppvärmningstrenden är tydlig och oktober följde på en septembermånad som var den globalt sett näst varmaste septembermånaden efter 2020. Även i Sverige har värmen märkts av där det enligt SMHI varit en rekordsen höst där sommaren 2021 har hängt längs syd- och västkusten hängt med in i november.

    COP26 över

    COP26 är nu efter två intensiva veckor i Glasgow över. Trots att det rådde en viss optimism efter första veckan av COP26 i Glasgow slutade mötet den andra veckan på övertid med ett slutdokument som sågs som både en framgång, men också ett bakslag och ännu en missad möjlighet att agera tillräckligt. Framgången bestod framförallt i att ordet ”fossil” finns kvar i slutdokumentet som nu undertecknats av 197 länder är ett stort framsteg, men ett bakslag för att Kina och Indien urvattnade innehållet till att kolkraft ska ”fasas ner” istället för ”fasas ut”.

    Fördelen är att mötet har fått stor medial uppmärksamhet och kan förhoppningsvis leda till en fortsatt socialt tryck på världens länder att agera kraftfullt och öka sina ambitioner. SMB kommer fortsätta sin bevakning med sikte mot COP27, men självfallet med ett extra tungt fokus på det svenska valet som inte får bli ytterligare ett val där klimatfrågan ignoreras.

    Regeringen signerar avtal för ”hållbart” flyg – men detta är långt borta

    Mitt under brinnande klimatmöte undertecknar den svenska regeringen och ett 20-tal andra länder ett samarbetsavtal som ska utveckla hållbar luftfart, till exempel med elflygplan. Men några konkreta utfästelser lämnas inte, och undertecknarna räknar med en kraftig expansion av flyget ända fram till år 2050. Kritiken har inte låtit vänta på sig.

    – Det handlar om ren och skär greenwashing, säger Greenpeace´policychef Doug Parr i en kommentar till flygalliansens avtal, skriver DN.

    Även den engelska organisationen Transport and Environment avfärdar överenskommelsen som fullständigt otillräcklig i ett pressuttalande.

    Enligt avtalet ska de undertecknade länderna sträva mot att utsläppen från flyget ska ligga i linje med vad som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet.

    Detta är emellertid en sakligt sett totalt omöjlig uppgift, särskilt om flygtrafiken ska fortsätta att expandera så kraftigt. För att nå målet måste dagens utsläpp instället minska med närmare 50 procent redan till år 2030.

    Verktygen för att få fram ett hållbart flyg handlar framförallt om att utveckla olika slags eldrivna plan, och skifta över till eller öka inblandningen av biobaserade drivmedel i flygbränslet. Svenska luftfartsmyndigheten Swedavia talar entusiastiskt om att en tredjedel av det svenska inrikesflyget kan vara eldrivet inom cirka fem år. Det handlar då om resor upp till 40 mil, vilket är den maximala räckvidd för den flygplanstyp som nu är under utveckling.

    Svenskt inrikesflyg är emellertid en blygsam utsläppare redan idag, enbart cirka 500 000 ton koldioxid per år – en tjugondel av personbilstrafiken. Svenskarnas utrikesflygande är mycket större. Och det är det långväga flygets klimatbelastning som är svårlöst.

    Enligt en sammanställning som myndigheten Transportanalys gjort över det internationella utvecklingsläget för elflygplan framgår att flygplan med lika stor passagerarkapacitet och räckvidd som dagens bränsledrivna plan inte finns på pappret ens som koncept. Det som finns på ritborden, enligt sammanställningen, är plan med några tiotal passagerare och uppemot etthundra mils räckvidd.

    Hybrid-drivna plantyper som omnämns har fler passagerarplatser och längre räckvidd, men kräver då 55 procent av dagens bränslekonsumtion. Inga nollutsläpp alltså. Vätebaserade bränslecellsplan nämns också som en avlägsen, möjlig idé. Men Transportanalys´rapport pekar på ett ofta förbisett faktum beträffande vätedrift: även om vätgas bara avger vatten vid förbränning, blir denna vattenånga på grund av höghöjdseffekten en potent och klimatskadlig växthusgas.

    Swedavia sätter stor tillit till att öka användningen av biobränslen, men dessa rycker många olika intressenter i från alla håll. I en omfattande analys som sex statliga myndigheter med Energimyndigheten i spetsen lade fram 2016 drogs slutsatsen att hela den potentiellt tillgängliga volymen biobränslen nästan skulle räcka till att försörja vägfordonens bränslebehov, men inte mer. Balansen kan ändras till flygets fördel om konverteringen på bilsidan främst handlar om eldrift – men biobränslen är och förblir en begränsad resurs.

    KO drar Arla inför domstol för nettonoll-reklam

    Att påstå att mjölk inte har något klimatavtryck lurar konsumenterna. Det anser Konsumentombudsmannen, som nu stämmer mejerijätten för brott mot marknadsföringslagen.

    För två år sedan reagerade Supermiljöbloggens skribent Jonna Elofsson Bjesse på att Arla påstår att deras produkter har netto noll-utsläpp. I själva verket köper Arla utsläppskrediter som klimatkompensation.

    Det framstår som att mjölken inte har någon klimatpåverkan, men inga livsmedel kan ha ”netto noll” klimatavtryck. Det är jättebra att Arla klimatkompenserar, men då får de vara tydliga med att det är just detta de gör, sa Jonna Elofsson Bjesse då till Expressen.

    Jonna startade en anmälningsvåg i sociala medier som ledde till att Konsumentverket bedömde reklamen som  ”vilseledande” och ”i strid med god marknadsföringssed”, bland annat eftersom det anses svårt för konsumenterna att kritiskt värdera och kontrollera riktigheten i miljöpåståendena.

    Trots Konsumentverkets avrådan har Arla fortsatt med reklamen. Nu väljer KO – som är en del av Konsumentverket – att stämma mejerijätten.

    Det är ofta svårt för vanliga konsumenter att förstå hur pass bra en produkt är, eller i vilket fall hur pass mindre skadlig den är, för klimatet. KO anser inte att Arla lyckas visa att produktion av mjölk inte har en påverkan på klimatet, säger Ida Nyström, processråd hos Konsumentombudsmannen i ett pressmeddelande.

    Arla kommenterar beskedet med att de välkomnar utveckling av praxis för kommunikation av miljöpåståenden, men att de inte håller med KO om att reklamen skulle vara missvisande.

    Jonna Elofsson Bjesse är nöjd med att KO driver fallet vidare.

    Det är verkligen välkomna nyheter och hög tid att KO äntligen tar tag i det här med miljöpåståenden i reklam. Klimatkompensation är väldigt invecklat och något som en vanligt konsument inte bör förväntas kunna. Nu hoppas jag att Arla, och andra livsmedelsföretag, tar till sig av kritiken och utvecklar sina reklambudskap om klimat så att det inte framstår som ren greenwashing, säger Jonna till SMB.

    Avgörandet sker i Patent- och marknadsdomstolen, som nu ska ta ställning till om Arla är tillräckligt tydliga med vilka åtgärder företaget gjort, och om åtgärderna håller vad de lovar.

    C och MP enas om skog och strandskydd

    Den infekterade striden om skog och strand har till slut nått en uppgörelse. Både C och MP säger sig vara nöjda med förslagen – men miljöorganisationerna har invändningar.

    C beskriver att kompromissen innebär ”förstärkt äganderätt för landets skogsägare”. MP säger att man ”både fått ett starkt strandskydd och ett kraftigt ökat skydd av skog”. Men vad vet vi egentligen om förslagen?

    Strandskyddet

    Centern har velat göra det lättare att bygga i närheten av vatten. Det nuvarande förslaget innebär att strandskyddet försvinner helt för små sjöar och vattendrag. Däremot kommer skyddet bli ännu starkare på platser som redan är hårt ansatta.

    Naturskyddsföreningen är kritiska till att det generella strandskyddet tas bort, men välkomnar att skyddet stärks i redan exploaterade områden.

    Vi beklagar att det generella skyddet av mindre sjöar och vattendrag helt tas bort. Det handlar om tiotusentals kvadratkilometer stränder, som ofta har mycket höga ekologiska värden. Det är dock bra att man ska bevara en smalare zon av fri passage, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

    WWF säger i ett pressmeddelande att de stöttar strandskyddsförslaget i stora drag, bland annat eftersom fler markägare kommer kunna anlägga våtmarker.

    Skogen

    WWF är däremot kritiska till skogspropositionen, där de anser att skogsbolagen ”har fått ett stort genomslag i de politiska förhandlingarna på bekostnad av den biologiska mångfalden.”

    Skogsförslaget innebär bland annat att naturskydd till större del ska bygga på frivillighet från markägaren. Man har dessutom slopat skogsutredningens förslag om att skydda 100 mil fjällnära skog.

    Vi är mycket oroliga att skogspropositionens förslag inte kommer vara tillräckligt för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden om skogens biodiversitet. Svensk skogspolitik behöver ändras i grunden om politiker menar allvar med bevarandet av biologisk mångfald och ekonomisk hållbarhet, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

    Överenskommelsen om de två propositionerna innebär att Centerpartiet nu släpper fram Magdalena Andersson som statsminister.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.