I veckan presenterar EU-kommissionen tolv nya lagförslag i kölvattnet av den nyligen antagna klimatförordningen med skärpta utsläppsmål fram till år 2030.Här ingår bland annat koldioxidtullar gentemot länder utanför EU och en skogsstrategi för att öka kolinlagringen.
Kommissionens förslag presenteras på onsdag den 14 juli, rapporterar DN, som fått tillgång till materialet. Klimatkommissionären Frans Timmermans har redan tidigare i en Twitterkommentar klargjort att uppgiften kommer att bli tuff.
Detta gäller inte minst för Sveriges del beträffande förslaget om en skogsstrategi, där syftet är att bevara naturskogar och upphöra med kalavverkningar för att öka kolinlagringen och minska frigörandet av stora mängder koldioxid när stora hyggen öppnas.
Klimattullarna blir till sin natur en slags förlängning av EU:s eget utsläppshandelssystem, ETS. Länder som själva saknar avgifter på sina utsläpp får då en tull pålagd på sina exportprodukter in i EU. Om länderna inför egna utsläppsavgifter behöver inte tullen erläggas, skriver DN.
Det stora paketet berör en lång rad sektorer inom EU:s ansvarsområden. Det handlar om skärpta krav på utsläpp av koldioxid i personbilar och lätta lastbilar, strängare lagstiftning kring energieffektivitet och andel av energianvändning från förnybara källor, och mycket annat.
Kommissionens lagpaket bygger på den nya klimatförordningen för EU som förpliktar unionen att till år 2030 minska utsläppen av koldioxid med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Denna antogs i slutet av juni, vilket Supermiljöbloggen berättat om.
54,4 grader Celcius eller 130 Fahrenheit. Så lyder kanske det nya värmerekordet på jorden. Än en gång var det Death Valley i Kalifornien som på mindre än ett år tangerande sitt rekord och sätter därmed fingret på en oroande trend av ökad upphettning.
Death Valley är känd för sin enorma hetta och är USA:s varmaste, torraste och lägsta plats. 2018 var genomsnittstemperaturen här knappt 42,3 grader. Sedan tidigare är det officiella och godkända världsrekordet på 54.0 grader från 2013 även det uppmätt i Death Valley. Platsen innehar även den högsta temperaturen som någonsin uppmätts på 56,7 grader från 1913, men många moderna väderexperter tvivlar på den mätningen på grund av dåtidens mätmetoder. Liknande tvivel omgärdar en mätning på 55 grader i Tunisien år 1931.
Nu slog Death Valley till med sin andra uppmätning av 54,4 grader och tangerade därmed sitt eget rekord från förra sommaren som fortfarande håller på och granskas av FN:s meteorologiska världsorganisation WMO. Furnace Creek, platsen där båda rekorden uppmätts har – liksom själva nationalparken – ett i sammanhanget synnerligen passande namn. På svenska kan det översättas till ”masugnsbäcken”.
Precis som förra sommaren uppmättes den rekordhöga temperaturen i Death Valley i i samband med den värmeböljor som drabbat västra USA samt nordvästra USA och Kanada som lett till stora skogsbränder. En stor del av västra USA står dessutom inför ytterligare rekordhöga temperaturer de närmaste dagarna, med över 31 miljoner människor i områden med varningar för extremvärme. Det är den tredje värmeböljan som sveper över regionen i sommar och då är vi knappt inne i mitten av juli. Juni blev USA:s varmaste någonsin uppmätt, enligt den amerikanska vädermyndigheten NOAA, och 2021 har hittills medfört kostnader på åtta miljarder dollar för olika väderkatastrofer. Året riskerar – liksom 2020 – bli extremvädrens år och bör göra det klart för de som eventuellt forfarande tvivlar att klimatkrisen är här nu och kräver handling.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,07 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 418,25 ppm. Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Den siffran markerade den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAAs Mauna Loa-observatorium på Hawaii.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 1,56 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. Före bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Kanadensiska marinbiologer befarar att extremhettan i Nordamerika har dödat upp emot en miljard musslor, sjöstjärnor och andra marina djur. I praktiken har djuren ”tillagats” i det onormalt varma vattnet.
Den extrema värmevågen över delar av Kanada och USA har skördat hundratals människoliv och startat flera stora bränder. Värmens effekter på djur- och naturliv blir nu allt tydligare.
Längs västra Kanadas kuster har musslor och ostron i princip kokat, rapporterar The Guardian. Det är ett tydligt exempel på klimatkrisen påverkar utsatta ekosystem som inte är vana vid höga temperaturer.
Det som oroar mig är att om vi börjar få värmeböljor som den här vart tionde år i stället för vart tusende, säger Brian Helmuth, professor i marinbiologi vid Northeastern University till SVT.
Klimatförändring orsakad av människan gjorde värmeböljan som drabbade delar av Kanada och USA i slutet av förra månaden 150 gånger mer sannolik. Det visar en snabb forskningsanalys som därmed bekräftar den påverkan den globala upphettningen redan har på extremväder.
Värmeböljan som nyligen drabbade västra Kanada och USA chockade många. Den värmekupol som la sig över områden innebar hundratals nya värmerekord inom några dagar med temperaturer som låg över 20 grader det normala. Värst blev det i den lilla staden Lytton en bit utanför Vancouver i västra Kanada som tre dagar i sträck slog värmerekord med först 46,6 grader, som blev 47,9 grader för att öka ytterligare till 49,6 grader. Det är temperaturer som är långt ifrån det normala i Kanada och som snarare hör hemma i Mellanöstern. Extremvärmen ledde till hundratals dödsfall och med torkan och värmen kom sedan även bränderna som bland annat brände ner ”rekordstaden” Lytton.
Enligt en analys utförd av World Weather Attribution (WWA) – som är specialiserade på att använda datormodellering för att undersöka kopplingarna mellan pågående väderhändelser och klimatförändringar – skulle den extrema värmeböljan ha varit ”praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande.
Genom att jämföra den observerade värmen med maximala dagliga temperaturer från klimatmodeller plus temperatursimuleringar av en atmosfär oförändrad av effekten av stigande växthusgaskoncentrationer kunde de dra slutsatsen att den redan globala medeltemperaturökningen på 1,2 grader gjorde den extrema värmeböljan minst 150 gånger mer sannolik.
Analysen var mer utmanande än liknande studier, inklusive de senaste årens värmeböljor i Västeuropa och Ryssland, säger medförfattare Geert Jan van Oldenborgh, en klimatmodellerare vid Kungliga nederländska meteorologiska institutet (Royal Netherlands Meteorological Institute) till Nature. Topptemperaturerna som observerades var upp till 5 grader högre än tidigare rekord i regionen. Dessa ytterligheter gjorde det svårt att fastställa exakt hur sällsynt en värmebölja av sådan styrka kan ha varit under svalare perioder tidigare och hur ofta det kan förväntas inträffa i det nuvarande klimatet, säger han.
Det är också möjligt – även om det inte är bevisat – att klimatförändringar orsakar fler och mer intensiva lokala extrema värmehändelser än i ett svalare klimat. Om så är fallet kan det fler rekordvärmeböljor än vad befintliga klimatmodeller förutspår, säger WWA:s Friederike Otto, klimatforskare vid Universitet i Oxford i Storbritannien till Nature och tillägger att detta är stark varning om att vi måste studera värmeböljor mer.
Stadsplanerare och räddningsarbetare över hela världen behöver därför förbereda sig för återkommande värmeböljor och de effekter de kommer ha på människors hälsa och på jordbruk och infrastruktur, menar medförfattare Maarten Van Aalst, chef Röda Korset och Röda Halvmånens klimatcenter.
Värmeböljor har med andra ord redan blivit en rejäl hälsoutmaning för människor och djur. Nyligen visade en studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Och redan 2014 publicerade Nikos Christidis, klimatforskare vid Storbritanniens Met Office en studie i Nature Communications som visade att extremt varma somrar som tidigare inträffade kanske vart femtionde år nu inträffar vart femte år istället.
Därmed rör det sig inte om ett framtida problem längre, vilket även Michael Wehner, seniorforskare vid Lawrence Berkeley National Laboratory och medförfattare till WWA-studien betonar:
Global uppvärmning är inte våra barnbarns problem; det är vårt, här och nu.
Sverige är dåligt förberett för klimatkrisens konsekvenser. Ett exempel på klimatrisker som drabbar många, men som relativt få är medvetna om, är hur klimatförändringarna påverkar våra fastigheter.
SvD rapporterade nyligen om en läckt FN rapport där det tydligt framgår att stora utmaningar väntar oss i och med de pågående klimatförändringarna, däribland torka, svält och sjukdomar. Här i Sverige har också utmaningar uppstått som en konsekvens av klimatförändringarna såsom ökad risk för torka på sommaren. En annan och relativt förbisedd konsekvens är hur extremväder påverkar byggnationer, menar SMHI.
Klimatriskerna är höga för dagens fastighetsägare, enligt en nyligen publicerad artikel i Dagens Industri. Enligt Dagens Industri hör skyfall, översvämningar, ras, skred och extrem värme till de största riskerna. I Dagens Industris intervju med Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på branschorganisationen Fastighetsägarna, beskrivs en verklighet där klimatrisker för fastigheter i Sverige inte är ett framtidsscenario, utan något som redan existerar.
Silverfur berättar exempelvis att försäkringsbolag redan idag vägrar försäkra fastigheter som har ett utsatt läge för till exempel havsnivåhöjning eller risk för ras och skred.Fastighetsägare kan till viss del skydda sig genom att göra medvetna klimatanpassningar och enligt Silverfur frågar allt fler medlemmar hur de kan skydda sina fastigheter från olika klimatrisker.
Samtidigt behöver också landets regioner och kommuner öka takten på sitt klimatanpassningsarbete. De statliga bidragen för klimatanpassning minskar, samtidigt som skillnaderna mellan kommuner är stor. Enligt en undersökning av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring uppger 89 procent av landets kommuner att de påverkas av klimatförändringar, men bara 40 procent har avsatt pengar eller personal för att klimatanpassa.
Ett historiskt beslut har fattats av Australiens federala domstol om att landets regering måste skydda ungdomar från koldioxidutsläpp, rapporterar The Guardian.
Den aktuella domen är en talan som väckts av åtta skolbarn och en nunna i ett område där en ny kolgruva planerades att anläggas. I domen har det fastslagits att koldioxidutsläpp från kolgruvan inte får orsaka ungdomars personskada eller död. Enligt domstolen är det landets miljöminister som har det största ansvaret för att vidta försiktighet.
Domen förväntas ge konsekvenser för fossila projekt. Australiens miljöminister har nu 28 dagar på sig att överklaga beslutet.
Ett rimligt beslut av domstolen utifrån att forskare konstaterat att extrema konsekvenser följer av klimatkrisen, bland annat torka, extremväder, krig, hemlöshet och svält.
”Eye of fire” kallas den brand som brutit ut i havet mitt i Mexikanska Gulfen efter att en gasledning brustit. Elden tog sex timmar att släcka. En gasläcka från en undervattensledning ska ha antänt elden som fångats på video och blev viral.
Bilderna från helikoptrarna som cirkulerar ovanför den så kallade ”Eye of fire” får onekligen tankarna att dras till scener ur en apokalyptisk katastrof. Branden på havsytan väster om Mexikos Yucatan-halvö har släckts, säger det Mexikanska statliga oljebolaget Pemex. Företaget skyller på en gasläcka från en av sina undervattensledningar.
Branden som rasade bara 150 meter från en Pemex-oljeplattform tidigt på fredagen hoppade ur vattnet likt lava ur en vulkan, och satte bokstavligt talat eld på havet självt. Elden döptes till ”Eye of fire” på sociala medier på grund av dess runda form. Enligt Pemex skadades ingen, oljeriggen evakuerades inte, men den brustna ledningens valv stängdes av. Enligt företaget ska de själva undersöka orsaken bakom gasläckan och den påföljande branden, mer än så har de inte kommenterat.
Chris Robbins, chef för vetenskapliga initiativ vid den ideella miljöorganisationen Ocean Conservancy, säger att Pemex ”borde undersöka om någon annan infrastruktur komprometterades. Forskare bör få utforska området för att bedöma eventuella skador på marint liv”.
”Videon är ganska alarmerande: det ser ut som om helvetets portar öppnar sig”, säger Robbins. ”Det verkar som att den har släckts ganska snabbt, men jag tror att det väcker frågor. Så länge vi borrar efter olja och naturgas kommer dessa olyckor tyvärr att fortsätta inträffa.”
Det tog lite tid, men Meteorologiska världsorganisationen (WMO) bekräftar nu de 18,3 grader som uppmättes på Antarktis i februari 2020. Därmed blir det nya värmerekordet ännu ett oroande tecken – och en bekräftelse – på den klimatförändringen vi ser och skapar oro för framtida havsnivåhöjning.
Det var den 6:e februari 2020 som den argentinska forskningsstationen Esperanza på den Antarktiska halvön (den nordvästra spetsen nära Sydamerika) uppmätte en temperatur på 18,3 grader. Ovanligt varm luft lyckades kortvarigt ta sig in över den nordligaste delen av halvön och temperaturen steg med 12 grader på tre timmar. Därmed slog stationen sitt tidigare värmerekord från 24 mars 2015 på 17,5 grader.
Det har dock tagit viss tid att bekräfta värmrerekordet, men nu anser Meteorologiska världsorganisationen (WMO) att de kan gå god för att siffran stämmer. Samtidigt avvisade WHO avvisade en ännu högre temperatur, 20,75 grader, som rapporterades den 9 februari 2020 vid en brasiliansk automatiserad permafrostövervakningsstation på Seymour Island. WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonar i pressmeddelandet till rekordbekräftelsen att verifieringen är viktig för att skapa en bild av vädret och klimatet vid en av jordens sista utposter:
Det här nya värmerekordet överensstämmer således med den klimatförändring som vi observerar.
En särskild utvärderingskommitté för WMO genomförde en omfattande granskning av väderläget på Antarktiska halvön vid tidpunkten för rapporteringen. Slutligen kom de fram till att rekordtemperaturen var ett resultat av ett stort högtryckssystem över området som skapade en föhneffekt (vindar i nedförsbacke som producerade betydande ytvärmning) som resulterade i lokal uppvärmning vid både Esperanzastationen och på Seymour Island. Tidigare utvärderingar har visat att sådana meteorologiska förhållanden kan bidra till att skapa rekordtemperaturer.
Professor Celeste Saulo, chef för Argentinas nationella meteorologiska institut SMN och första vice ordförande för WMO betonar att resultaten även bekräftar den skyndsamhet som behövs för att hantera utvecklingen:
Det här nya rekordet visar återigen att klimatförändringarna kräver brådskande åtgärder. Det är viktigt att fortsätta att stärka observations-, prognos- och tidiga varningssystemen för att reagera på de extrema händelser som sker mer och mer ofta på grund av den globala uppvärmningen.
Det nya rekordet kommer nu att läggas till i WMO Archive of Weather and Climate Extremes och fullständig information om bedömningen ges i online-utgåvan av Bulletin of the American Meteorological Society som publicerades den 1 juli 2021.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,25 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 417,62 ppm. Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Den siffran markerade den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAAs Mauna Loa-observatorium på Hawaii.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 2,77 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. Före bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Sommaren har – som SMB rapporterat – än så längre inneburit extremvärme och skogsbränder världen över och där stort fokus hamnat på de värmerekord som med råge slagits i Västra Kanada. Osannolika 49,6 grader uppmättes i den kanadensiska byn Lytton, som ligger på samma breddgrad som London. Det är den högsta temperatur som någonsin uppmätts i västra Nordamerika.
Björn Wiman skriver i dagens DN att ordet ”värmebölja” nu kan få en ny laddning i det svenska språket som vanligtvis beskriver detta som något positivt. Istället för att beskrivas med bilder av glada barn som badar i fontäner som Dagens ETC reagerade över i veckan är det dags att beskriva – både med ord och bild – som den tragiska katastrof det är. Det nya normala innebär inte att vi rör oss inte från ett tillstånd till ett annat utan det nya normala är snarare den ständiga förändring som klimatkrisen nu innebär och det är den vi måste lära oss att leva med och anpassa oss inför.
Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. Den utveckling med extremvärme, torka och skogsbränder som nu drabbat västra USA och Kanada är oerhört oroande och ger en glimt av vad klimatkrisen för med sig.
En olycka kommer sällan ensam. Det blev extra tydligt för invånarna i den lilla staden Lytton en bit utanför Vancouver i västra Kanada som tre dagar i sträck slog värmerekord med först 46,6 grader, som blev 47,9 grader för att öka ytterligare till 49,6 grader. Det är temperaturer som är långt ifrån det normala i Kanada och som snarare hör hemma i Mellanöstern.
Enbart under måndagen slogs 103 värmerekord av den värmekupol (heat dome) som täckte mycket av västra Kanada och USA. Normalt är det 20-25 grader i regionen och på grund av dess typiskt milda klimat har invånare längs Stillahavskusten ofta inte luftkonditionering.
Utan de klimatförändringar som människan har orsakat vore det i det närmaste omöjligt att nå sådana rekord i medeltemperaturer i juni. Chansen för en naturlig sådan händelse är en på tiotusen år. I det nuvarande förändrade klimatet är en extremt het junimånad vanlig och kan sannolikt hända två gånger på trettio år, säger Nikos Christidis, klimatforskare vid Storbritanniens Met Office. 2014 publicerade han tillsammans med andra forskare en studie i Nature Communications som visade att extremt varma somrar som tidigare inträffade kanske vart femtionde år nu inträffar vart femte år istället.
Efter torka kommer eld
Efter tre dagar av obeveklig hetta hoppades folket i British Columbia i Kanada och särskilt Lytton på en paus, men dessvärre förgäves. Under onsdagen bröt elden ut, precis som experter varnat för. På fredagsmorgonen pågick 119 bränder i British Columbia och premiärminister Justin Trudeau fick sammankalla en krisgrupp.
Tidigare hade han varnat för att regionen var dåligt förberedd för att hantera denna typ av extremvärme och att det var en påminnelse om behovet av att ta itu med klimatförändringarna. Den extrema värmen gjorde även att helikoptrarna som användes för att bekämpa elden fick stanna på marken på grund av att motorerna överhettas.
Lyttons borgmästare Jan Polderman vittnade för nyhetskanalen CBS Newsom hur den lilla staden snabbt brann ner under torsdagen, som till råga på allt var Kanadas nationaldag:
Jag fick syn på vit rök i den södra delen av byn och inom 15 och 20 minuter var hela byn uppslukad av lågor.
Den extrema värmen har redan varit dödlig. Enligt The Guardian rapporterades 486 plötsliga dödsfall under fem dagar i British Columbia under värmeböljan. Normalt skulle det vara cirka 165 plötsliga dödsfall under samma period. Många av dem som dog under femdagarsperioden var äldre, bodde ensamma och hittades i bostäder som var heta och dåligt ventilerade.
En allt tydligare koppling
Ett tydligt tecken på klimatkopplingen är den avsaknad av återhämtning på natten som normalt sker. I British Columbia har temperaturerna vid midnatt legat 2 grader högre än normalt för tiden. Forskare säger att denna kombination av dag- och nattvärme är mycket farlig för människor – en studie som publicerades förra året i Nature Communications visade att dessa sammansatta händelser är nära kopplade till utsläpp av växthusgaser.
Liksom för Australiens terrängbränder och Kaliforniens skogsbränder blir klimatkopplingen allt tydligare och västra USA har redan fjolårets megabränder färskt i minnet. Enligt en studie har ytan som brinner i Kalifornien under sommarmånaderna juni till september ökat sedan 1970-talet med 800 procent och totalt har skogsbrändernas yta femfaldigats under samma tid.
Enligt en studie i Science innebär varje grad högre temperatur 12 procent fler blixtnedslag, vilket ökar risken för att den torra växtligheten fattar eld. Det hände i Kalifornien där åskoväder med närmare 11 000 blixtnedslag på 72 timmar låg bakom många av skogsbränderna i samband med torka och rekordhöga temperaturer.
Dessvärre är extremvärmen inte över för den här gången. Oroande rapporter börjar nu komma från bland annat den amerikanska delstaten Idaho där temperaturen nu ökar och ligger runt 40 grader och i Kalifornien har årets skogsbränder börjat oroväckande tidigt. Det positiva – om det finns något sådant – är att media varit snabba med rapportering och fördjupande diskussion. Det är i alla fall en början.
Jordens Vänner presenterar nu de tre kandidaterna till årets Greenwashpris. De svenska AP-fonderna, som fick antimiljöpriset år 2013, nomineras ännu en gång för sina envisa placeringar av pensionspengarna i fossilenergiföretag. Fossilfritt Sverige och reklamkampanjen Den svenska gruvan är de båda övriga bidragen.
Greenwashpriset delas ut sedan 2010 efter omröstning till personer, organisationer eller kampanjer som falskeligen beskriver sina aktiviteter som miljö- och klimatvänliga när det i själva verket är tvärtom.
Två av AP-fonderna har upphört att investera i fossilenergibolag, medan övriga gjort placeringar i såväl olje- och naturgasföretag som i kontroversiella köttföretag verksamma i Latinamerika, vars verksamhet driver på skogsskövlingen.
Gemensamt för alla nominerade är hur aktörer försöker förenkla och ibland sprida desinformation gällande vår tids största och mest akuta utmaningar, säger Jordens Vänners ordförande Siri Maassen i ett pressmeddelande.
Nätverket Fossilfritt Sverige, som leds av Svenska Naturskyddsföreningens tidigare generalsekreterare Svante Axelsson, kritiseras i motiveringen till Greenwashpriset för att ”grönmåla både regeringens klimatpolitik och svenska företags miljö- och klimatskadliga verksamheter genom att förenkla problemen.”
Kampanjen för svensk gruvverksamhet drivs av de största bolagen inom branschen, bland andra LKAB och Boliden. Enligt kampanjens tema är mineral- och metallutvinningen nödvändig för klimatomställning och hållbarhet, och att den bedrivs med både miljö- och social hänsyn.
”Vad gruvindustrin i själva verket bidrar till är fortsatt kolonial exploatering av Sápmi och rennäringen, samtidigt som den förstör ovärderliga naturvärden för all framtid” framhåller däremot Jordens Vänners styrelse i motiveringen.
I fjol fick statliga Sveaskog, som ofta berömmer sig för att bedriva ett uthålligt skogsbruk och ta hänsyn till biologisk mångfald, priset för storskalig avverkning av flerhundraåriga skogar i Norrlands inland.
Omröstningen om 2021 års ”utmärkelse” pågår fram till den 6 oktober via organisationens hemsida.
En värmekupol håller stora delar av USA och Kanada i ett fast grepp sedan ett antal dagar. Värmerekorden slås på löpande band och enbart i Vancouverområdet har över 130 personer dött av värmen som på vissa ställen nått upp till nästan 50 grader. Klimatförändringarna pekar nu av flera ut som den bakomliggande orsaken och bilderna som visas påminner alltmer som katastroftillstånd.
För tredje dagen i rad slogs den kanadensiska värmerekordet och ligger nu på 49,5 grader i den lilla staden Lytton, en stad med färre än 300 invånare ungefär tre timmar öster om Vancouver. Enligt AFP kan så många som 134 personer i Vancouverområdet ha dött sedan i fredags. Detta inträffar i en region där den typiska genomsnittliga temperaturen i juni vanligtvis är 24 grader. Bara under måndagen slogs inte mindre än 60 värmerekord i kanadensiska provinsen British Columbia.
Även Portland i Oregon och Seattle i Washington har nått värmenivåer som inte har upplevts sedan man började föra statistik på 1940-talet. Liksom flera andra ställen har Portland satt nya värmerekord för varje dag som gått och nu nått upp till 47 grader, enligt U.S. National Weather Service. Det är temperaturer som kan förväntas i Mellanöstern men inte i nordvästra USA. Här inträffar det dessutom hos en befolkning och i ett samhälle som inte är vana eller förberedda för denna typ av temperaturer. Där är, liksom i Sverige, är byggnader inte konstruerade för värme och många hem har inte luftkonditionering. Seattle och Portland ligger i topp när det gäller avsaknad av luftkonditionering.
Över USA och Kanada ligger värmen nu som en kupol och temperaturerna förväntas öka än mer. Detta aktuella fenomen – en så kallad värmekupol (heat dome) – som normalt bara inträffar en gång per drygt tusen år. Det rör sig om ett extremt högtryck som parkerar sig över ett landområde och inte släpper in vare sig kalluft eller nederbörd. Kanada drabbades av detta väderfenomen så sent som för tio år sedan. Klimatologen David Phillips vid den kanadensiska miljö- och klimatmyndigheten ECCC beskrev effekten med värmekupol som att ”sätta ett lock på kokande vatten”
Det är vid dessa temperaturer det blir kritiskt att titta efter värmerelaterad sjukdom, inklusive värmeutmattning och värmeslag. Symtom på värmerelaterad sjukdom inkluderar, men är inte begränsade till, kraftig svettning, svaghet, yrsel, illamående, huvudvärk och muskelkramper.
Meteorologen Armel Castellan – även han på ECCC – var tydlig med att betona för public service-bolaget CBC att värmeböljan är ett resultat av klimatförändringar:
Det som är viktigt nu är inte så mycket själva dagstemperaturerna eftersom prognoserna inte kommer att vara perfekta utan kanske slå fel med någon grad hit eller dit. Det viktiga är att inse att det här är en del av vad klimatförändringarna ger oss: tätare, kraftigare och mer långvariga värmeböljor.
Även den amerikanska presidenten Joe Biden kommenterade värmeböljan och sa att rekordtemperaturerna är en konsekvens av klimatförändringar.
För bara några veckor sedan pressades den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes ”megavärmebölja”. Redan då var medier som Washington Post noga att betona att klimatkrisen har förvärrat situationen.
Det finns nu en stark oro för bränder, och särskilt med tanke på att USA nationaldag närmar sig, som Ekot rapporterar om. Det är dessutom som varmast i de fattigare områdena där skyddande och svalkande grönska saknas mest. Det är även dessa hushåll som i störst utsträckning saknar luftkonditionering. En särskilt allvarlig utveckling är de höga temperaturerna förblir höga över natten också, en farlig trend som har blivit vanligare med klimatförändringarna.
Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, säger till DN att faktorer som ökad avdunstning, upptorkning, lokala vindsystem och högtryck samverkat för att skapa extremhettan i USA och Kanada. Han betonar även att värmeböljor som denna kommer inträffa oftare och blir varmare med klimatförändringarna.
Denna utveckling är dock varken förvånande eller oväntad. Sedan 1970- och 1980-talet har klimatforskare varnat för att global uppvärmning skulle göra värmeböljor frekventare, långvariga och intensiva. Kanske är det först nu som verkligheten kommer ifatt.
Washington Post skriver exempelvis om hur James E. Hansen, en av världens mest berömda klimatforskare, redan för 30 år förutsåg i sin nu klassiska studie hur den antropogena klimatförändringen skulle utvecklas. Hansen, då vid NASA, skrev att:
Temperaturförändringar inom kommande decennier kommer att bli tillräckligt stora för att få stora effekter på människors livskvalité i många regioner.
Hansen beskrev hur klimatförändringarna skulle öka sannolikheten för extremt hett väder under ett visst år och samtidigt minska risken för ovanligt kallt väder. Vetskapen har således funnits längre och nu börjar förutsägelserna komma till liv framför våra ögon.
(Climate Central)
En studie i Nature Climate Change visade nyligen att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Den uppvärmning på drygt 1 grad som hittills skett ger redan stora effekter på våra vädermönster och som SMB tidigare rapporterat har det de senaste åren blivit allt tydligare att vår planet värms upp allt snabbare. 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. I världshaven ligger värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Koldioxid i atmosfären har nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm.
Frågan är vad som händer vid två eller tre graders uppvärmning? Vill vi veta? Det är nämligen inte det nya normala, utan enbart början på det nya normala.
En internationell kommitté har enats om ett förslag om hur storskalig miljöförstörelse skulle kunna göras till ett brott i Romstadgan.
I Romstadgan regleras internationella brott där brottsmålsdomstolen i Haag har rätt att lagföra enskilda personer: folkmord, aggressionsbrott, brott mot mänskligheten och brott mot krigets lagar. Nu kan ekocid komma att bli ett femte område i lagstiftningen.
En kommitté med av tolv toppjurister från hela världen, under ledning av franske förintelseforskaren och folkrättsjuristen Phillippe Sands, har nu lagt fram sitt förslag om att kriminalisera ekocid. Den juridiska definitionen av brottet föreslås lyda såhär:
Med ”ekocid” avses i denna stadga olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön som orsakats av dessa handlingar. EndEcocide.
I nuläget saknas rättslig internationell struktur för att hålla företrädare för regeringar och företag ansvariga för miljöskador. Om kommitténs förslag går igenom skulle alltså personer kunna dömas för till exempel oljeutsläpp, avskogning eller allvarliga vattenföroreningar.
Genom att förstöra de ekosystem som vi är beroende av förstör vi grunden för vår civilisation och pantsätter levnadsförhållandena för alla kommande generationer. Detta är inte mindre allvarligt än krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller brotten folkmord och aggressionsbrott, säger kommittémedlemmen och människorättsexperten Valerie Cabanes.
Anders Wijkman, ordförande för Romklubben, hoppas att den potentiellt vaga lagstiftningen ändå ska vara tillräckligt stark för att göra skillnad.
På områden där man ska bryta ny mark, som det här är, är det viktigt att inte vara alltför ambitiös. Då är risken stor att man inte uppnår någonting. Vinsterna av att få en lag på plats är så enormt stora. Vårt förhållningssätt till naturen skulle förändras.
Den norska regeringen sa under tisdagen ja till ett utbygge av Breidablikk-feltet i Nordsjön. Under 20 år ska olja pumpas upp på det nya fältet, vilket totalt kommer innebära ytterligare 180 miljoner fat olja på det norska samvetet.
Enligt U.S. Environmental Protection Agencybidrar förbränningen av ett genomsnittligt fat olja till 0,43 ton koldioxid. Det innebär att utbyggnaden av fältet under en tjugoårsperiod kommer medföra ett sammanlagt utsläpp på upp mot 77,4 miljoner ton koldioxid (då är utsläppen av oljeproduktionen inte inräknad). För att sätta den siffran i ett perspektiv, så är det nästan dubbelt så mycket som hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp på 41,7 miljoner ton (!).
Då är det också viktigt att påpeka att det här fältet bara är en ytterst liten del av den norska oljesockeln. Om den norska olje- och gasutvinningen fortsätter som planerat kommer den äta upp 6,5 procent av den globala koldioxidbudgeten (den maximala mängden koldioxid som kan släppas ut för att nå klimatmålen som är uppsatta i Parisavtalet).
Den här utbyggnaden krävde investeringar på 18 miljarder norska kronor. E24 skriver att den kan ses som en del av den våg av nya gas- och oljeprojekt som nu sveper över Norge, vars möjligheter att genomföras har ökat genom det stora stöd av skattemedel som den norska regeringen sköt in i fossilindustrin sommaren 2020. Stödet kom efter regeringens rädsla för stoppade investeringar i oljeindustrin, då oljepriset föll och pandemin skakade om världsekonomin.
Den norska högerregeringen fortsätter alltså att ge fossilindustrin konstgjord andning. Oppositionspartiet Sosialistisk Venstreparti (SV) är däremot kritisk till den nya utbyggnaden och vill istället se ett totalt stopp för nya oljeprojekt i Norge.Man menar att det nya projektet går tvärs mot International Energy Agencys nya rapport som pekar på att det krävs totalstopp för nya olje- och gasfält för att klara 1,5 gradersmålet.
Klimatförändringarna sker nu. Då kan vi inte öppna upp för ännu mer produktion av olja, säger Kari Elisabeth Kaski (SV) till E24.
Miljöorganisationer i Norge för också en hård kamp mot statens oljesatsningar. SMB rapporterade senast om hur norska klimataktivister har anmält den norska staten till Europadomstolen.
Övergången från förbränningsmotor till eldrift accelererar. I Bryssel planeras nu ett förbud mot bilar med dieselmotor från 2030 och därefter ett förbud mot alla bilar med förbränningsmotor på stadens gator från 2035. När får vi se något liknande i våra svenska städer?
Förbudet mot bilar med förbränningsmotorer är en del av Bryssels ansträngningar att förbättra stadens luftkvalitet samt att uppfylla regionala klimatmål, rapporterar Politico. Tanken är att förbudet ska utformas som en skärpning av redan införda lokala miljözoner som inrättats 2018.
Enligt staden har miljözonerna hitintills bidragit till att minska utsläppen av kvävedioxid och partiklar från transporter med 11 procent i Bryssel-regionen. I en skriftlig kommentar från staden uttrycks att trots nuvarande miljözoner utsätts fortfarande en majoritet av Brysselborna för luftföroreningar som är över de gränser som WHO rekommenderar.
För att stödja övergången till elfordon planerar man i staden även att upprätta ett nätverk med 22 000offentliga laddstationer till 2035. Ett stort och positivt steg framåt! Frågan är nu, när kommer Stockholm, Göteborg och Malmö att på motsvarande sätt justera sina miljözoner?
Det sveper ett allt grönare matintresse över världen. Internationellt har försäljningen av ekomat ökat med 10 till 20 procent under pandemin. Även inom restaurangbranschen märks ett ökat grönt intresse, bland annat genom att en ny grön Michelinstjärna införts i år.
Internationellt har pandemin inneburit ett ökat intresse för hållbar och hälsosam mat. Enligt en rapport sammanställd av från Ekoweb.nu ska bland annat den globala försäljningen av ekologisk mat ökat kraftigt i många länder. En orsak tros vara att konsumenter ser kopplingen mellan ekologisk mat och ett högt immunförsvar, det är iallafall vad företaget Tastewise sett indikationer på utifrån sökaktiviteterna på nätet.
Ett annat tecken på den gröna mattrenden är att i 2021 års upplaga av Michelinguiden införs en ny typ av stjärna: Michelin Green Star. Den nya gröna stjärnan syftar till att lyfta fram förebildsrestauranger som anammat hållbarhet i sin dagliga verksamhet.
Restaurangerna som tilldelats en grön stjärna har enligt Michelinguiden gjort ansträngningar för att minska matavfall och energiförbrukning, ökat återvinningen, främjat lokala och etiska inköp eller på andra sätt handlat bra.
Hittills har nio restauranger i Sverige erhållit en eller flera gröna Michelinstjärnor. De stjärnbelönta restaurangerna är PM & Vänner i Växsjö, Hotell Borgholm i Borgholm, bhoga i Göteborg samt Agrikultur, Etoile, Gastrologik, Oaxen Slip, Oaxen Krog och Fotografiska i Stockholm.
Miljörörelsen blir ofta beskylld för att vara en homogen rörelse främst bestående av vit medelklass. Nu beskylls även klimatforskningen vara en arena för vita forskare och där andra etniciteter utsätts för fördomar och rasism, rapporterar Bloomberg.
I Sverige har miljörörelsen från olika håll beskrivits som en homogen rörelse bestående av vit medelklass. Oro har lyfts kring att rörelsen därmed inte når andra grupper, inte förstår de sociala ojämlikheter som kan relateras till miljöarbetet, samt att miljöengagemang blivit till en klassmarkör för eliten. Kanske har det därför känts trösterikt att kunna hänvisa till den mer objektiva forskningen.
Nu rapporterar dock Bloomberg om hur även miljöforskning, eller mer specifikt klimatforskningen, främst består av vita forskare. Enligt intervjuer som gjorts med forskare ekar det rasism i den amerikanska klimatforskningen. Mörkhyade forskare har enligt rapporteringen känt sig isolerade, osynliga och utsatta för rasism på alla nivåer.
En av forskarna som intervjuades i artikeln berättar att han under sin tid som forskare på NASA utsattes för grundlösa polistrakasserier, upprepade gånger antagits vara vaktmästare och stoppades engång från att gå upp på podiet när han skulle hålla tal på en vetenskapskonferens trots att han hade ett märke som visade att han var talare.
Vidare beskrivs det i artikeln hur klimatforskare tillhör en begränsad demografisk grupp och att det begränsar perspektiven. Det är, enligt artikeln, en av orsakerna till att forskningen misslyckats med att hantera klimatrelaterad oro hos den större befolkningen. På så sätt bidrar rasism till en ofullständig bild av världen. Det i sin tur kan leda till ett begränsat beslutsfattande och leda till att miljontals människor ställs inför skador som inte uppmärksammas av den homogena gruppen forskare.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.