Stora teknikjättar som Microsoft, Google, Apple och Facebook pressas för sin stora klimatpåverkan. Nu går Microsoft ytterligare ett steg för att minska sin klimatpåverkan när de inför en ny inköpsstrategi för hur förnybar energi ska köpas in och levereras.
Stora teknikföretag har mycket press på sig att använda förnybar energi efter avslöjanden om deras enorma energiförbrukning. Hösten 2020 skrev till exempel Aftonbladet om hur stora nätföretag som Amazon, Google och Facebook bara i Sverige ansökt om att ta ut energi motsvarande mer än 3000 megawatt i samband med byggandet av serverhallar. Det motsvarar i runda tal energiförbrukningen för mellan 600 000 och 3 miljoner hem, beroende på hur respektive hems energiförbrukning ser ut.
Ja, det är alltså inte konstigt att teknikjättarna har ögonen på sig. Facebook, Google, Apple och Microsoft har alla gettlöften om att bli koldioxidneutrala. Hittills har de försökt köpa sig fria genom att klimatkompensera, men det är en tveksam metod med omtvistad klimatnytta. En annan väg har varit att techbolagen börjat planera för serverhallar i kalla regioner, så att systemen behöver mindre kylning, där det även finns god tillgång till förnybar energi. Till exempel i Sverige.
Nu tar Microsoft det ett steg längre genom att ställa tuffare krav i sina energiköp. De har redan övergått till att köpa 100 procent förnybar energi, men problemet som Microsoft nu vill uppmärksamma är att den förnybara energi som köps in inte nödvändigtvis är den som används i deras verksamheter eftersom energin i elnäten blandas med fossil energi. Microsoft skriver:
Varje netto-nollscenario som forskare och politiker spelar ut delar ett gemensamt och väsentligt element: en massiv ökning av elektrifieringen. Att driva fordon och tillverkningsanläggningar med el håller löftet att utplåna stora delar av den globala utsläppsportföljen. Men detta händer bara om de elektroner som levererar elen genereras från noll koldrivna energikällor (vind-, sol-, vatten-, kärnkrafts- eller geologisk lagring eller infångning av koldioxid) och sedan lagras och transporteras dit de behövs. Tyvärr är det inte så som världens nät är inställda. De flesta elektroner som strömmar till nät idag kommer från kolintensiva källor. Energilagring är extremt omogen, och dagens nätinfrastruktur kan inte effektivt svara på de olika produktionskapaciteter som noll koldioxidkällor ger, inte heller de ökande konsumtionskraven i ett snabbt elektrifierande samhälle.
Utifrån det här har Microsoft gjort ett åtagande som innebär att de från 2030 ska ha 100 procent av sin elförbrukning från förnybara energikällor, 100 procent av tiden. De erkänner gränserna för sin förmåga att kontrollera global nätinfrastrukturer genom att kalla det en vision, men menar ändå att de vill maximerar sitt inflytande genom att köpa förnybar energi per timme och därigenom påverka så att det hela tiden blir mer förnybar energi i de redan existerande näten.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 416,08 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 417,39 ppm. Det är en ökning med 2,53 ppm på bara ett år. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. Därmed är det dags att börja planera och anpassa våra samhällen så att vi kan minimera de katastrofala effekter vi sett de senaste veckorna.
Många vardagsprodukter innehåller skadliga PFAS-ämnen, trots deras koppling till skadliga effekter på hälsa och miljö. Det skriver Kemikalieinspektionen i en tillsynsrapport och menar att det är hög tid för företagen att fasa ut dessa ämnen.
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.
PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön.
På grund av dess utbredning och negativa påverkan på miljö och hälsa utför Kemikalieinspektionen tillsyn om bland annat förekomsten av PFOA och PFOS i vanliga kemiska produkter och varor. Tillsynen är en viktig insats i riktning mot riksdagens miljömål Giftfri Miljö som myndigheten ansvarar för.
I en nyligen publicerad tillsynsrapport testade myndigheten innehållet i 62 vardagsprodukter inhandlade hos 30 olika företag som finns tillgängliga för konsumenter på den svenska marknaden.
Produkterna – bland annat friluftskläder, skidvallor och cykelvårdsprodukter – testades för 37 unika PFAS-ämnen och 76 procent av dem visade sig innehålla någon typ av PFAS-ämne. Bland dessa var det två skidvallor som innehöll PFOA eller PFOA-relaterade ämnen i för höga halter.
PFOA är farligt för miljön och människors hälsa. Vi hittade för höga halter av ämnet i två skidvallor och en halt nära gränsvärdet i en annan. Vi har informerat företagen om resultatet av analyserna och det kan bli aktuellt med åtgärder i vissa fall. Företagen behöver känna till och följa lagstiftningen.
Det säger Maryam Ashja, inspektör på Kemikalieinspektionen, i det medföljande pressmeddelandet och efterlyser även bättre möjlighet till testning och en bättre tillsyn, eftersom de metoder de har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns.
Just skidvalla är en ökänd källa till PFAS. Fluorvallan fastnar i spåren och när snön smälter kommer PFAS ut i mark och vatten. Där riskerar de att slutligen hamna både i maten vi äter och i vårt dricksvatten. Tros detta har Internationella skidförbundet beslutat att åkarna får ha fluorvalla under skidorna även säsongen 2021–2022.
Ett stort mörkertal
Ingen av de analyserade varorna innehöll förbjudna ämnen i halter över gränsvärden i lagstiftningen. I fem av varorna hittades PFAS-ämnen som inte är begränsade i lagstiftningen och i 22 av varorna återfanns begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet och av dessa innehöll alla utom två varor även ämnen som ännu inte är begränsade. I testade friluftsjackor fann myndigheten begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet i elva av tolv produkter. När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter så uppenbarligen är detta en viktig PFAS-källa.
Tillsynen indikerar att det finns ett stort mörkertal av PFAS eftersom de riktade analyserna endast har kunnat identifiera ett fåtal ämnen och att det därmed är svårt att dra slutsatser om hur det ser ut på den svenska marknaden när det gäller innehåll av PFAS i olika typer av produkter. Maryam Ashja konstaterar därför att det finns ett tydligt behov av att utveckla riktade analysmetoder för enskilda PFAS:
De metoder vi har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns. Det behövs en utveckling av testmetoder, bland annat för att underlätta företagens egenkontroll och för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn.
Verka för ett förbud
Ett problem som miljöorganisationer har pekat på i många år är att lagstiftningen ständigt ligger steget efternär varje enskilt ämne måste utredas innan det kan förbjudas. Sverige var ett av de första länderna i världen med striktare regler kring PFAS i dricksvatten, men har inte varit lika progressiva när det gäller förbud. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet och i april i år föll domen i det så kallade PFAS-målet i Blekingetingsrätt som visar på problemen medatt läckage av brandskum från försvarets flygflottiljer kan nå vattentäkter.
I Danmark har man redan infört ett förbud mot PFAS i matförpackningar, men trots att svenska Kemikalieinspektionen nyligen hittade 29 olika PFAS-ämnen i livsmedelsförpackningar har inget ännu hänt. Däremot finns det en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen bör behandlas som en grupp i utvecklingen av ny lagstiftning. Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland Sveriges, samarbetar därför för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025. Nyligen lämnade dessa myndigheter in en så kallad avsiktsförklaring till Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om ett förbud. Förhoppningsvis kan EU ta viktiga steg mot ett totalförbud och därmed hantera kemiska föroreningar som det globala miljö- och hälsohot det är.
Extremväder, extremväder, extremväder. När FN:s meterologiska organisation WMO ska sammanfatta sommaren så här långt blir det en lång uppräkning av värmeböljor, skogsbränder och skyfall.
Är det ett ord som är och kommer bli synonymt med sommaren 2021 är det olika väderhändelser med ordet extremt framför. Enligt WMO:s sammanfattning av sommaren finns det med stor sannolikhet ett samband mellan vädermönstren och den globala uppvärmningen.
Dr Omar Baddour, chef för FN:s meterologiska organisation WMO:s klimatövervakning och policyavdelning menar att medan snabba forskningsanalyser har kunnat visa på en tydlig koppling mellan klimatförändringar orsakad av människan och de extrema värmeböljorna i västra USA och Kanada, har nya vädermönster börjat synas på det norra halvklotet:
Kopplingen mellan denna storskaliga störning av sommarsäsongen och uppvärmningen av Arktis och värmeackumuleringen i havet måste undersökas.
Dessa nya mönster antas vara förklaringen till att flera delar av världen har påverkats så hårt av vädret i år.
Värmeböljor
Det började i slutet av juni när den amerikanska västern pressades hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Faktum är att årets juni var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus.
Värmerekordhar slagitspå löpande band, på en enda dag slogs hela 103 värmerekord. I den kanadensiska staden Lytton har under sommaren värmerekordet slagits flera gånger och lyder i skrivande stund 49,5 grader. Amerikanska Death Valley i Kalifornien har slagit sitt värmerekord på 54,4 grader från förra året. I kanadensiskaVancouverområdet haröver 130 personer dött av värmen som på vissa ställen nått upp till nästan 50 grader.
Utan de klimatförändringar som människan har orsakat vore det i det närmaste omöjligt att nå sådana rekord i medeltemperaturer i juni. Chansen för en naturlig sådan händelse anses vara en på tiotusen år. Den extrema värmeböljan i USA och Kanada skulle ha varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande, enligt en analys av av World Weather Attribution (WWA).
Nyligen visade en studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Och redan 2014 publicerade Nikos Christidis, klimatforskare vid Storbritanniens Met Office en studie i Nature Communications som visade att extremt varma somrar som tidigare inträffade kanske vart femtionde år nu inträffar vart femte år istället.
I Europa har årets juni varit den näst varmaste juni, enligtEU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Juni 2021 blev i hela Sverige varmare än normalvärdet för den nya referensperioden 1991-2020. Det gäller i synnerhet i sydöstra delen av landet där det delvis var fråga om en rekordvarm juni. Några stationer slog tidigare rekord med över en halv grad. Värmen har fortsatt in i juli därSMHI larmade om höga temperatureri 32 av landets 40 väderdistrikt i mitten av juli – med temperaturer på runt 30 grader. Även Finland har slagit värmerekord i juni, med en värmebölja som har fortsatt in i juli, skriver WMO.
Även i andra delar av världen har värmerekord slagits. De nordöstra regionerna av Sibirien har upplevt denvarmaste sommaren på 150 år. Arktiska Sibirien hade sinfjärde varmaste juni, i nivå med juni 2012. Historiska värmerekord har slagits på Nordirland och i Storbritannien, där temperaturen för första gången någonsin mätte 31,2 grader.
Med värmeböljorna och medföljande torka kom även skogsbränderna. Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. Snart pågick hundratals bränder. Snart rasade även flera bränder i USA. I Oregon pågår en av de värsta i delstatens historia och över 2 000 brandmän arbetar med att försöka begränsa den storas kallade Bootleg-branden som till ytan är större än staden New York. Hittills i år har Oregon haft 68 procent fler bränder än genomsnittet för de föregående tio åren.
Samtidigt brinner det i Kalifornien och tusentals har fått evakuera och brandförsvarets resurser pressas hårt. Den extrema hettan, torkan och vinden skapar moln av eld och risken finns för eldtornador, varnar myndigheterna. Röken är så omfattande av bränderna att dessa kunde ses på satellitbilder över Skandinavien.
Torkan och värmen i Sibirien har även gjort att stora skogsbränder sprider sig, rapporterar AP. I Sibirien räddningstjänstemän har konstaterat att 187 bränder rasar i regionen och röken från bränderna syns i över 50 städer i området. Den totala brandytan är hittills uppmätt till 247.000 hektar.
Utöver värme, torka och bränder har sommaren även präglats av skyfall och översvämningar. I Kina har ett års nederbörd fallit på tre dagar och över 200 000 människor har evakuerats. I Mumbai i Indien har 30 personer omkommit i kraftiga översvämningar, jordskred och kollapsade vägar, skriver The Guardian. Översvämningarna är en konsekvens av ett intensivt skyfall, vilket är ovanligt för Indien vid den här tiden på året. Även delar av Arizona svämmade över så att undantagstillstånd fick utlysas.
Mest uppmärksammat är dock de oväntade kraftiga skyfall som orsakat förödande översvämningar och minst 190 dödsfall i Centraleuropa, särskilt i Tyskland och Belgien. Vissa delar fick upp till 2 månaders nederbörd på två dagar (14 och 15 juli) på redan mättad mark. Värst drabbat är Belgien och Tyskland, men översvämningarna har tvingat flera tusen människor i flera länder att evakuera sig. Fortfarande saknas hundratals människor och minst 190 människor är bekräftat avlidna i samband med ovädret.
Michael Tjernström, professor i meteorologi, säger till Dagens ETC att klimatförändringen har en roll i att nederbörden blev så kraftig:
Jag brukar säga att var och när ett oväder händer, då är det slumpen som styr. Men hur ofta det händer och hur allvarligt det är, då är det klimatet. Här spelar klimatförändringarna den rollen att det blir vanligare med extrem nederbörd och extrem hetta, och bägge är faktorer bakom här.
Lämpligt nog kom nyligen en studie där forskarna genom att använda maskininlärning kunde visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Maskininlärning användes även i en amerikansk studie för att förstå varför extrem nederbörd blir vanligare i USA:s mellanvästern genom att analysera de atmosfäriska cirkulationsmönstren under extrema nederbördshändelser. Forskarnas resultat visar att det sker en tyngre nederbörd när extrema nederbördsmönster förekommer, men att själva mönstren inte har förändrats signifikant i frekvens de senaste fyra decennierna.
Den brittiska vädertjänsten Met Office visade nyligen i en studie att ökad global uppvärmning förväntas leda till fler och värre extremväder som värme, torka och översvämning i Storbritannien. Dessa väderhändelser riskerar i sin tur att orsaka betydande störningar i hela landet och påverka sektorer som rör hälsa, transport, jordbruk och energi.
Enligt SMHI beräknas exempelvis intensiteten hos kraftiga regn sommartid generellt öka med 10-15 procent i Sverige. Därför arbetar myndigheten nu med att ta fram bättre varningssystem för extrema skyfall av den sort som ligger bakom de stora översvämningarna i framförallt Tyskland och Belgien.
Sammanfattningsvis utgör extremväderhändelserna sommaren 2021 en nästan kuslig inramning inför släppet av FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport som presenteras den 9:e augusti och inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november. Om inte dessa händelser räcker som bevis för vad en ännu varmare planet kan innebära, vad krävs i så fall?
Kalhyggesbruk försämrar avsevärt skogens förmåga att binda kol i marken, enligt en studie utförd av det finska näringslivets forskningsinstitut Etla. Under coronapandemins minskade efterfrågan på träprodukter märktes tydlig skillnadmedökad kolinlagring i skogarna, enligt forskarna.
Studien har undersökt hur effektiv och omfattande kolbindningen i skogsmarken är vid olika grader av brukande. Enligt Yle var effekten på kolbindningen vid avverkningar så stor att forskarna blev förvånade. Allra mest minskade den i skogar där stora kalhyggen öppnats, medan påverkan var lägre vid så kallat kontinuititetsbruk, där lämpliga träd väljs ut och fälls medan andra står kvar.
Skepsis mot stora kalhyggen präglar det nya förslaget till en klimatanpassad skogsbrukspolitik inom EU, vilket väckt starka protester från skogsindustrin i Sverige och som en rad svenska politiker med statsminister Staffan Löfven i spetsen satsat mycket kraft för att mildra.
Den traditionella svenska linjen försvarar det intensiva skogsbruket, även ur klimatsynpunkt, med att skogen behöver brukas för att binda mer koldioxid. Detta eftersom skogsråvaror används både till energiframställning och till material som ersätter exempelvis plaster i förpackningar, textiler och mycket annat.
Men den finska studien motsäger det synsättet:
Även om virket används i långlivade produkter där kolet hålls lagrat, så kompenserar detta bara hälften av skogsmarkens försämrade funktion som kolsänka, säger Etla-forskaren Jussi Lintunen om undersökningen, enligt Yle.
Under det senaste decenniet har oljebolag som bedriver borrning och fracking i USA fått användamarkkemikalier sommed tiden kan brytas ned till olika miljögifter såsom PFAS. Det visar interna dokument från den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA som nu publiceras i en ny rapport.
Fracking är en kontroversiell metod för att utvinna fossilgas, där man under högt tryck injicerar vatten och kemikalier i marken. Det skapar sprickor i gasrika skifferlager långt under markytan, och man kan därigenom frigöra den fossila naturgasen. Metoden har expanderat rejält sedan 2004, men är förknippad med både miljö- och hälsoproblem.
Samhällen nära borrplatser har länge klagat på förorenat vatten och hälsoproblem som man säger är relaterade. Bristen på information om vilken typ av kemikalier som används har hindrat diagnoser eller behandling. Olika vetenskapliga studier har hittat bevis för sjukdomar och andra hälsoeffekter hos människor som bor nära olje- och gasanläggningar.
Fracking och PFAS
Nu visar dessutom dokument – som erhållits enligt Freedom of Information Act av gruppen Physicians for Social Responsibility – att kemikalierna som används vid fracking kan omvandlas till högflourerade ämnen, så kallade PFAS. Dessa benämns ofta som ”evighetskemikalier” (“forever chemicals”), eftersom de inte kan brytas ner fullständigt i miljön utan alltid finns kvar i en eller annan form.
Rapporten indikerar inte bara att markkemikalier med PFAS har använts, utan även att den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA kände till och godkände användningen av dessa. Detta trots byråns egna farhågor om deras toxicitet, enligt dokumenten, som bland annat The New York Times rapporterat om. EPA:s godkännande av de tre kemikalierna var inte tidigare känt.
2011 pekade EPA-forskare bland annat på preliminära bevis för att frackingkemikalierna under vissa förhållanden kunde ”brytas ned i miljön” till ämnen som liknar PFOA, en av den mest ökändaPFAS-kemikalierna, och ”kvarstå i miljön” och ”vara giftiga för människor, vilda däggdjur, och fåglar”. EPA-forskarna rekommenderade därför ytterligare tester, men dessa var inte obligatoriska och det finns enligt dokumenten ingen indikation på att de utfördes. Dusty Horwitt, forskare vid Physicians for Social Responsibility anser att detta är särskilt allvarligt:
EPA identifierade allvarliga hälsorisker förknippade med de föreslagna kemikalierna för användning vid olje- och gasutvinning, och ändå tillät de att dessa kemikalier användes kommersiellt med mycket slapp reglering.
Undersökta EPA-register visade att en av kemikalierna användes kommersiellt för ospecificerade ändamål åtminstone så sent som 2018, trots att myndigheten i en rapport från 2016 identifierade mer än 1 600 kemikalier som används vid borrning och fracking, inklusive nära 200 som ansågs cancerframkallande eller giftiga för människors hälsa.
Dupont
Rapporten avslöjar även att en av kemikalierna ursprungligen importerades för kommersiellt bruk av Dupont, ett företag som har gått med på att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd relaterade till PFOA-föroreningar i USA. Extra intressant är att en Dupont-forskare år 2008 i en tidskrift för oljeindustrin hänvisade till ”exceptionella” vattenavvisande, och andra egenskaper hos typer av kemikalier som inkluderar PFAS, och kallade kemikalierna en ”framväxande teknik” som visade löfte för användning vid utvinning av olja och gas.
Physicians for Social Responsibility hittade dock inga offentliga uppgifter som beskriver var de EPA-godkända kemikalierna använts. Genom att använda FracFocus-databasen, som spårar kemikalier som används i fracking, kunde de dock se att cirka 120 företag använde PFAS (eller kemikalier som kan brytas ned till PFAS) i mer än 1 000 brunnar mellan 2012 och 2020 i sex delstater i USA. Eftersom inte alla stater kräver att företag rapporterar kemikalier till databasen kan antalet brunnar vara högre.
Samtidigt har branschforskare länge varit medvetna om toxiciteten med PFAS. Men det var inte förrän i början av 2000-talet, då miljöadvokaten Rob Bilott stämde Dupont för föroreningar orsakade av deras Teflonproduktion som farorna med PFAS började bli allmänt kända.
EPA överväger nu att begränsa PFAS i dricksvatten, skriver The Guardian. Även om myndighetens besked bara markerar början på en årslång process är det betydande eftersom byrån inte sätter några gränser för PFAS i dricksvatten och statens regler begränsar bara färre än tio typer av enskilda PFAS-föreningar, trots forskning som tyder på att hela klassen av kemikalier är giftig.
Mellan 5 000 och 9 000 PFAS-varianter finns, och en växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och ackumuleras i miljön. Forskare och miljögrupper har därför under flera år argumenterat för att PFAS behöver regleras som klass, eller direkt förbjudas. David Andrews, seniorforskare vid Environmental Working Group säger till The Guardian att utveckla regler för ett litet antal PFAS-föreningar blir ineffektivt eftersom industrier helt enkelt ersätter reglerade föreningar med icke-reglerade föreningar som också är fluorerade:
Med över 1 000 PFAS-kemikalier som är godkända för användning i USA, skulle en kemikalie-för-kemikalie metod för att fastställa gränser för dricksvatten sannolikt ta många livstider.
En tidslinje för när nya gränser skulle kunna införas är dock oklar. Det har tagit EPA upp till fem år för att avgöra omden kommer att reglera föroreningar enligt Safe Drinking Water Act och ytterligare tid utöver det för att utveckla gränserna. Samtidigt har stora problem med PFAS i dricksvattnet redan observerats i USA. Den amerikanska miljögruppen Environmental Working Group (EWG) har visat i en rapport att en majoritet av alla amerikaner får i sig PFAS i sitt dricksvatten och Consumer Reports i USA fann i en undersökning av landets dricksvatten att 118 av 120 testade platser innehöll nivåer av PFAS. Experter hoppas nu därför att den federala regeringen med Biden-administrationen kommer reglera PFAS med sin massiva infrastruktursatsning. Den nya rapporten betonar skyndsamheten att hantera frågan som det allvarliga folkhälsoproblem det är.
Ofta pratas det om bilars miljöpåverkan, men hur lätt är det egentligen att jämföra olika bilmodellers miljöpåverkan? Inte särskilt visar en ny rapport från Gröna Bilister, oftast saknas data för att alls kunna jämföra biltillverkningens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Bilar har en mycket stor miljöpåverkan, enligt Naturvårdsverket står de inrikes transporterna för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utifrån detta vill nog många bilburna konsumenter välja bilmodeller med så liten miljöpåverkan som möjligt. Just det är emellertid inte lätt, om det alls är möjligt.
Enligt Gröna Bilisters nya rapport om bristen på transparens inom biltillverkningen saknas jämförbar utsläppsdata från tillverkningen för de allra flesta bilmodeller. I rapporten står att 2019 kunde Gröna Bilister endast presentera biltillverkarnas utsläppsdata kopplade till tillverkningen för fem av 45 bilmodeller som nominerades till Miljöbästa Bil det året, vilket motsvarande 11 procent av nomineringarna. I år kunde de presentera sådana uppgifter för fem av 40 modeller som nominerats till Miljöbästa Bil 2021, vilket motsvarande 13 procent. Det vill säga ingen egentlig förbättrad transparens sedan 2019.
Enligt Gröna Bilister visar dock flera tillverkare framfötterna och refererar då till Mercedes-Benz, VW, Tesla, Volvo Cars och Polestar. Sedan menar de att det är positivt att EU utvärderar möjligheten att standardisera metodologin för livscykelanalyser (LCA) av biltillverkning så att olika bilmodeller ska kunna jämföras för konsumentupplysning. I Sverige har Energimyndigheten fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på en sådan vägledning för konsumenter där hänsyn tas till hela livscykeln.
Dessa initiativ till transparens inger hopp.[…] Men vi får inte glömma att det än så länge handlar om förslag och utredningar. För att de ska bli verklighet måste alla med intresse av en hållbar omställning till fossilfrihet sätta tryck på beslutsfattarna, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas i ett pressmeddelande.
I Östersjön finns en av världens minsta valar, östersjötumlaren, men arten är nu akut hotad med enbart några hundra individer kvar. I kampen för att bevara tumlarnai Östersjön uppmanas nu bland annat till sänkt hastighet, att döda tumlare ska rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt och att båtarnas ekolod ska stängas av.
I Artdatabanken är tumlaren rödlistad. Där står också att Östersjötumlaren, det vill säga den distinkta population av tumlare (Phocoena phocoena) som lever i Östersjön, ären av de mest hotade populationerna av större djur som finns i Sverige. De huvudsakliga hotfaktorerna som anges i Artdatabanken för Östersjötumlaren är miljögifter, fiske (att den fångas som bifångst) samt ökande bullerstörningar.
En kampanj för att rädda tumlarna i Östersjön är Tänk på Tumlarna. Det är ett samarbete mellan länsstyrelsen på Kullaberg, Kustbevakningen, Lunds Universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Kullabergsguiderna. Syftet med initiativet är att genomföra miljöfrämjande åtgärder samt att sprida information till allmänheten. Bland annat uppmanar kampanjen till sänkt fart för båtar kring simmande tumlare, att avstånd ska hållas till dem och att fynd av döda tumlare ska rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt så att dödsorsaken kan kartläggas.
Ytterligare en uppmaning från kampanjen Tänk på Tumlarna är att båtars ekolod ska stängas av då dessa påminner om tumlarnas egna ljud för att hitta och fånga fisk att äta, för att navigera och för att kommunicera med varandra. Båtars ekolod riskerar att göra det svårare för tumlarna att hitta mat och kommunicera. Enligt kampanjen startar båtars ekolod automatiskt när övriga instrument sätts på och uppmaningen är därför att stänga av det när det inte behövs.
Den sistnämnda uppmaningen, att stänga av ekolodet, har bland annat uppmärksammats av färjebolaget Forsea ferries som trafikerar sundet mellan Helsingborg och Helsingör. Bolaget har nu gått ut med att de stänger av sina ekolod.
Vi har inte varit medvetna om att det varit ett problem. Just det här med ekolodets påverkan var vi inte medvetna om. Nu har vi tagit del av ny information som gjort att vi fattat det här beslutet, säger Anna Prytz, hållbarhetsansvarig på Forsea ferries till SVT.
PFAS, högfluorerade syntetiska kemikalier, är skadliga för människan och miljön och måste mönstras bort från samhället. Det framhåller Sveriges och fyra andra EU-länders kemikalieinspektioner och lämnar in en så kallad avsiktsförklaring till högsta myndigheten Echa om ett förbud.
PFAS-gruppen omfattar totalt mellan fyra- och femtusen olika kemikalier och har mycket bred användning. Ämnena används bland annat i regnavvisande klädesplagg, hudkrämer, stekpannor, skidvallor och brandsläckningsskum. Detta faktum, och omständigheten att de är synnerligen långlivade i naturen, har lett till att de är spridda över hela jordklotet och även i människors kroppar. Nyligen lades en studie fram av Karolinska Institutet, i vilken bland annat visas att PFAS återfinns även i organ hos foster.
EU förbjöd en av kemikalierna som misstänks ha särskilt skadlig inverkan, PFOS, år 2008 och ännu en, PFOA i fjol. PFOS uppmärksammades i Sverige i samband med att flera kommunala vattentäkter i bland annat Uppsala och Kallinge i Blekinge förorenats av brandsläckningsskum som använts vid försvarets övningar.
De båda förbjudna PFAS påverkar bland annat immunsystemet och fertiliteten och misstänks vara cancerframkallande. Men inom EU:s kemikaliemyndigheter och bland kemister och forskare råder uppfattningen att hela produktgruppen behöver mönstras ut, förutom i de fall det är nödvändigt att använda något av ämnena.
Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland alltså Sveriges, samarbetar för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025 om alla klartecken ges.
Detta är det första formella steget mot ett möjligt förbud mot de så kallade evighetskemikalierna. Jag är stolt över att Sverige är med och driver detta, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist i ett pressmeddelande.
EU-kommissionen har avslöjat detaljerna om de planerade klimattullarna för importerade koldioxidintensiva varor. Om fem år kommer länder med sämre klimatlagstiftning än EU tvingas hantera avgifter på el, cement, stål, aluminium och gödningsmedel.
Klimattullarna kommer gälla varor som importeras till EU från länder med sämre klimatlagstiftning, skriver Climate Change News. I skottgluggen finns energikrävande produkter som el, cement, stål, järn, aluminium och gödningsmedel. Med startdatum 2026 börjar en övergångsperiod till 2035 med lägre klimattullar för att sedan övergå till full skala.
Produkterna som kommer täckas av tullarna kommer framför allt från länder nära EU:s gränser, som till exempel Ryssland och Turkiet. Ryssland, som exporterar mycket gas och gödningsmedel till unionen, är enligt uppgift rasande över planerna och menar att det är protektionism i grön förklädnad.
Större växande ekonomier som Kina, Brasilien och Indien har argumenterat för att tullarna är orättvisa mot länder som historiskt sett inte orsakat de största utsläppen. Enligt planen kommer även utvecklingsländer som exempelvis Ghana, som säljer stora mängder aluminium till EU, omfattas av de nya avgifterna.
Klimattullarna är en del i det stora klimatpaket som EU-kommissionen släppte förra veckan. EU uppger själva att tullen är designad för att undvika så kallat koldioxidläckage, som innebär att riskföretag flyttar sin verksamhet till regioner med sämre miljölagstiftning.
Amazonas regnskog brukar räknas som världens kolsänka och ses som oerhört viktig för att begränsa klimatkrisens effekter. Ny forskning visar att delar av Amazonas nu släpper ut mer koldioxid än vad den tar upp och därmed blir en källa till utsläpp.
Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Nature visar nu atmosfäriska mätningar att avskogning och snabb lokal uppvärmning har minskat eller eliminerat sydöstra Amazonas förmåga att absorbera koldioxid med oroande konsekvenser.
Tidigare studier har genomförts med satellitdata som kan påverkas av molntäcke och markmätningar av träd över ett mindre område, medan den nya studien är den första som använder direkta atmosfäriska mätningar som spänner över ett brett område. Dessa mätningar gjordes med små flygplan 2010-2018 för att samla in hundratals luftprover. Forskarna fann då att koldioxidutsläppen inte enbart var större i östra Amazonas än i västra, utan att det sydöstra området – en vanlig plats för avskogning – nu dessutom fungerar som en källa till koldioxidutsläpp i atmosfären snarare än en kolsänka.
Brand och avskogning, tillsammans med varmare temperaturer och markant torrare förhållanden, innebär att världens största regnskog gradvis tappar sin förmåga att absorbera koldioxid. Skogsbränder är dessutom ofta anlagda för att rensa mark åt sojaodlingar och nötkreatur, vilket leder till ytterligare problem för den biologiska mångfalden.
Tillsammans med rekordmånga skogsbränder kan denna utveckling gå fortare än någon räknat med. Det är en oroande utveckling för framtida global uppvärmning. Effekterna av förändringar i Amazonas når nämligen långt bortom Sydamerika. I generationer har regnskogen lagrat en enorm mängd kol i sin jord och enorma träd och spelat en viktig roll för att hålla den globala miljön stabil.
Förlusten av vitala skogar i tropikerna ökade med 12 procent mellan 2019 och 2020, enligt en satellitbaserad undersökning från Global Forest Watch. Förändringen representerar nästan 7 procent fler förlorade träd än under 2019. Krympningen av världens skogar 2020 hade många orsaker, inklusive massiva skogsbränder i Ryssland, Australien och USA, samt torka och insektsangrepp.
Skogsförlusten skulle kunna hejdas genom att fler skogar skyddas och återskapas. Det behövs både för att mildra klimatförändringar och för att förhindra förlust av biologisk mångfald.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,39 miljondelar (ppm). Det är ungefär lika mycket som förra veckans notering på 417,07 ppm. Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii.
På ett år har koldioxidhalten därmed ökat med 1,97 ppm. Ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Skyfall och översvämningar har slagit emot stora delar av Europa. Framförallt är Tyskland och Belgien hårt drabbat, men även Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Klimatkrisen effekter blir allt tydligare med extremväder som chockat de flesta.
Det här är en situation som vi aldrig har upplevt.
Det sa Corine Mullens, borgmästare i belgiska Rochefort, enligt Sydsvenskan, angående de översvämningar som chockat staden och andra städer iBelgien, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. På torsdagseftermiddagen rapporterades, enligt AFP, att minst 42 människor dött i översvämningarna i Tyskland, och ytterligare fyra i Belgien.
Ovädren rasade framför allt i västra Tyskland under natten till torsdag där kraftiga skyfall ledde till höga vattenflöden och översvämningar. Enligt DN har det i Köln-området aldrig tidigare kommit lika mycket regn under en 24-timmarsperiod som det senaste dygnet. Enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt är mängden vatten som nu kommit vad som brukar komma under en hel månad. Enligt väderprognoserna väntas dessutom mer kraftigt regnande i västra Europa de närmaste dagarna.
I den tyska staden Schuld har byggnader slitits sönder av vattenmassorna och ännu fler är instabila. I andra närliggande orter är översvämningsvattnet så vilt att räddningsstyrkorna inte vågar använda sina båtar när de letar efter nödställda boende. Flera människor har dött i samband med att deras hus trasats sönder av de enorma vattenmassorna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger i ett uttalande att hon är ”chockad” av förödelsen och tackar all räddningspersonal som arbetar.
Hundratusentals människor har dessutom förlorat strömmen och Sydsvenskan rapporterar att flera belgiska kärnkraftverk har stängts av i förebyggande syfte.
Forskare har länge varnat för att stigande globala temperaturer kommer att leda till mer extrem nederbörd i framtiden, främst för att varm luft “håller” mer vattenånga i atmosfären, vilket i sin tur driver stormar. I en ny studie i Nature Communications har forskare kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Tidigare studier har även pekat på hur människans inflytande påverkat förutsättningarna för extrem nederbörd i exempelvis Nordamerika, Europa och Asien.
Människans påverkan blir därmed allt tydligare och forskare kunde snabbt konstatera i en analys av värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni att den hade varit i princip omöjlig utan global upphettning. Dessvärre är det inte säkert att extremt väder är en garanti för stöd till klimatåtgärder och det är tydligt att de senaste årens händelser inte lett till de omedelbara åtgärder som hade behövts.
Det har skapats ett växande utbud av klimatkompensationstjänster riktade till både privatpersoner och företag. Det är dock fortfarande en oreglerad marknad och flera tjänster håller inte vad som lovats.
En klimatkompensation innebär enligt Naturskyddsföreningen att den som orsakar utsläpp ska betala för att en motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans. De skriver att det kan handla om utsläppsrätter, att ge pengar till trädplantering eller att bidra till utbyggnad av förnybar energi.
Kritiserat system
Klimatkompensationer är emellertid av flera skäl kritiserade. Naturskyddsföreningen menar att dessa insatser visserligen kan vara positiva utifrån att de möjliggör stöd till en snabbare omställning till ett klimatsmart samhälle, men även att klimatkompensationer riskerar att ta fokus från att minska utsläppen och att det kan bli ett sätt att köpa sig fri från nödvändiga teknik- och beteendeförändringar.
En annan kritik är att marknaden för klimatkompensation är oreglerad och att enhetliga standarder saknas. Enligt Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, behövs det bland annat mer transparens i systemet med klimatkompensationer:
Det finns en stor variation när det gäller de standarder som certifierar och utfärdar utsläppskrediter. De standarder som har utvecklats inom FN-systemet har utsatts för mycket kritik. Det beror inte på att de är sämre än andra system, utan nog mest på att de har varit först och störst. De har satt en standard för branschen. Utanför FN-systemet finns olika så kallade frivilligstandarder. Bland dessa varierar kvaliteten avsevärt. Om man tittar lite närmare på de frivilligstandarder som finns så ser man att det inte alltid är lika transparent och uppstyrt som inom FN-systemet. […] Generellt behöver nivån på transparens och uppföljning inom frivilligstandarder höjas.
Ytterligare en kritik som uppkommit är att klimatkompensationsprojekt inte alltid ger den klimatkompensation som utlovats. Enligt en granskning av DN 2019 framkom att enbart två procent av de då studerade projekten kunde anses fungera.
Ökad transparens och reglering
Det som framhålls som en positiv utveckling för marknaden av klimatkompensationer vore om den blev mer transparent och reglerad. Bloomberg Green skriver om ett av de företag, Londonbaserade Sylvera, vars verksamhet ska bidra till att öka transparensen för klimatkompensationer.
Hitintills har Sylvera analyserat ungefär 35 projekt och upptäckt att nästan hälften av dem inte levererar vad de hävdar. Företaget använder maskininlärning och satellitbilder för att bedöma om klimatkompensationsprojekten ger den klimatpåverkan de utlovar. Förhoppningen hos grundarna av företaget är att deras granskningar ska göra att klimatkompenserande pengar ska gå till de bästa projekten.
För exempelvis klimatkompenserande skogsprojekt finns åsikten att det behövs oberoende granskning för att utröna projektens riktighet.
Att ha en oberoende revisor som tittar på riktigheten och konservativiteten i baslinjen är en av de viktigaste utmaningarna för skogsbruksprojekt. […] Om de övervakar saker som läckage och risk för bränder kanske de kan upptäcka reverseringar som annars inte skulle upptäckas och göra en oberoende granskning av projektets kvalitet, säger säger Gilles Dufrasne, policyansvarig vid ideella Carbon Market Watch, till Bloomberg Green.
En summering av detta är att ett enkelt, transparent och enhetligt reglerat system där klimatkompenserande kunder kan lita på klimatkompenserande tjänster vore önskvärt för den här marknaden, men att detta ännu inte är på plats. Sedan är det viktigt att konsumenter inte luras att tro att klimatkompensation gör att just deras konsumtionsrelaterade utsläpp inte sker utan att det enbart är ett kompensationssystem.
Många upplever nu ännu en extremt varm sommar, vilket är en skrämmande effekt av accelererande klimatförändringar. En följd av värmen är att våra städer får väldigt höga temperaturer, något som blir särskilt problematiskt för äldre, sjuka och de som inte har råd att lämna staden. För att kyla ner städer finns dock flera lösningar.
De senaste veckorna har vi nåtts av skrämmande rapporter om värmerekord, havsdjur som kokas i varma vatten och skogsbränder. Även 2021 har därmed blivit ännu ett alltför varmt år. Värmen i sin tur har lett till nya utmaningar, varav en är att våra städer blir obehagligt varma.
En orsak till att just städer drabbas extra hårt av värmen är den så kallade urbana värmeeffekten. SMHI beskriver effekten som orsakad av att städers hårdgjorda ytor i regel absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Dessutom värms städer upp av spillvärme från uppvärmning och avkylning av fastigheter, transporter, olika verksamheter och allmän konsumtion av energi.
Effekten kan exempelvis ses på skillnaden mellan centrum och områden utanför staden. I megastäder som Peking och Tokyo kan det vara upp till åtta graders skillnad i temperatur mellan centrum och områden utanför staden. I en stad som Göteborg kan temperaturskillnaden mellan centrum och områden utanför staden vara två-tre grader.
Det finns dock idag flera möjliga sätt att klimatanpassa våra städer till ett varmare klimat med höga temperaturer. Främst handlar det om mer växtlighet, nya tekniker och att anpassade fastigheter.
Urban grön infrastruktur
Den kanske mest naturliga klimatanpassningen för våra städer är att plantera mer växter och skapa fler grönytor som inte absorberar lika mycket värme, samt även plantera träd som ger skugga. Det här är ett sätt att klimatanpassa genom urban grön infrastruktur, vilket även bidrar till bättre luftkvalitet, biologisk mångfald och människors välbefinnande.
Ny teknologi
Utöver att anlägga urban grön infrastruktur finns även nya tekniker som ska bidra till att kyla våra städer. Ett exempel på en ny teknik är ytbehandlingen A.R.A.-1 Ti för vägar och trottoarer som utvecklats av Pavement Technology Inc. De behandlade ytorna ska absorbera värme och sedan skingra den, vilket leder till att mindre värme hålls kvar i marken. Enligt företaget ska behandlingen även bidra till bättre luftkvalitet.
Klimatanpassade fastigheter
Bostäder och andra fastigheter blir också utsatta för de nya höga temperaturerna i städerna och behöver klimatanpassas. Anpassningen där handlar främst om att välja rätt material och att installera fönster som inte släpper igenom lika mycket värme.
Olika globala klimatmodeller har tydligt visat att ökade utsläpp av växthusgaser kommer leda till mer extrem nederbörd. Samtidigt har det varit svårt att bevisa. Genom att använda maskininlärning har forskare kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Därmed blir det allt tydligare hur människans fingeravtryck ligger bakom den klimatförändring vi nu observerar.
Forskare har länge varnat för att stigande globala temperaturer kommer att leda till mer extrem nederbörd i framtiden, främst för att varm luft ”håller” mer vattenånga i atmosfären, vilket i sin tur driver stormar.
Tidigare studier har kunnat tillskriva enskilda extrema händelser och långvariga förändringar i vissa regioner till klimatförändringar. Enskilda studier har exempelvis kunnat påvisa samband mellan klimatförändringar och nederbörd genom att studera skillnaden mellan observerade regnväder och en jämförelse mellan vad ett antal olika klimatmodeller förutsåg skulle inträffa under samma period. Det har dock varit svårare att göra bedömningar på en global nivå.
Genom att använda ny AI-teknik för att analysera nederbörd från hela världen har forskare nu kunnat hitta avgörande bevis på mänskligt inflytande på extrem nederbörd, och inte bara i några få områden utan i global skala. I en studie i Nature Communications kan de visa att mänskliga aktiviteter i form av förbränning av fossila bränslen för transport och elektricitet har försämrat intensiteten av extremt nederbörd och snöfall över land under de senaste decennierna.
Tidigare försök att upptäcka det mänskliga inflytandet i historisk nederbördsdata krävde vanligtvis långa tidsserier, men nederbördsmönster är svår att övervaka under långa perioder från land eller från rymden. De använde därför istället konstgjorda neurala nätverk – en typ av maskininlärning – för att hitta mönster för extrem nederbörd i väderregister. När dessa neurala nätverk förstod vad de skulle leta efter kunde forskarna analysera kortare och mer olikartade observationsposter.
Resultatet är oerhört viktigt för att förstå hur människor påverkar extrem nederbörd för att dels kunna tolka klimathändelser idag och kanske särskilt för att kunna förbereda städer och skyddande infrastruktur för en allt varmare värld framöver. Enligt SMHI beräknas exempelvis intensiteten hos kraftiga regn sommartid generellt öka med 10-15 procent i Sverige.
De förändringar vi ser nu sker med en uppvärmning på lite över en grad som redan lett till mer intensiva och allvarliga värmeböljor och skyfall som just nu pågår i Europa. Att världen kommer värmas upp mer står klart, men frågan ärhur mycket. Det viktiga är att begränsa den uppvärmningen såmycket som möjligt och anpassa våra liv efter den förändring som redan skett och den vi vet ska komma.
Som väntat fick EU-kommissionens klimatlagspaket både beröm och klander efter presentationen onsdagen den 14 juli. Klimataktivisten Greta Thunberg framhöll att det inte alls räcker för att klara Parisavtalet, medan andra debattörer inte minst pekar på betydelsen av de nya klimattullarna.
Kommissionens förslag har getts namnet ”Fit for 55”, där siffran står för den procentsats som de fossila koldioxidutsläppen ska minska med till år 2030, med 1990 som jämförelseår. Det innebär att EU nu startar en lång och komplicerad remiss- och förhandlingsprocess för att få skarpa klimatåtgärder på plats, en process som bedöms ta omkring tre år.
Förslaget innehåller en lång rad skärpningar av redan existerande bestämmelser, till exempel inom energisektorn, men även att till exempel ett skarpt slutdatum sätts för tillverkning av nya personbilar som drivs med bensin och diesel – år 2035. Därmed försvinner även den idag så vanligt förekommande ladd–hybriden, som har både bensin- och elmotorer.
Därtill innehåller kommissionens förslagen verklig global nyhet – införandet av en slags klimattull, där EU sätter en avgift på importerade varor från länder utanför unionen som inte satsat på utsläppsminskningar.
I väntan på en global skatt på fossila koldioxidutsläpp, där bland andra USA och Kina förmodas bli svåra bromsklossar, bedöms klimattullarna vara ett viktigt steg.
”Logiken är glasklar. I dag straffas i princip de europeiska företagen för sina klimatambitioner – konkurrenter i till exempel Kina som slipper köpa utsläppsrätter eller betala koldioxidskatt har ju lägre omkostnader”, heter det.
Greta Thunberg kommenterade förslaget i P3 Nyheter, och sträckte sig så långt som att säga att EU ”kanske kan vara minst sämst i världen” när det gäller klimatåtgärder. Hon ansåg dock att paketet inte tog tillräcklig hänsyn mot de som redan drabbas idag av klimatförändringen och menar att det moraliska ansvaret kräver högre ambitioner.
Supermiljöbloggen har tidigare berättat att den svenska parlamentarikern Jytte Guteland (S) haft en framträdande roll i framtagandet av EU:s nya klimatförordning, basen i förändringsarbetet.
Nu står det klart att ännu en svensk parlamentsledamot får en viktig uppgift i EU:s klimatarbete. Liberalen Karin Karlsbro blir unionens huvudförhandlare när det gäller att få systemet med nya klimattullar på plats.
Jag kommer arbeta hårt för att se till att det inte finns någon tvekan bland våra partners om att detta är en renodlad klimatåtgärd. De länder som tar ansvar och som själva tar betalt för utsläpp kommer gynnas, och de som försöker konkurrera genom att skada planeten kommer få betala. Det handlar helt enkelt om att låta förorenaren betala, även utanför EU, säger Karlsbro i den liberala gruppens pressmeddelande.
Grandominerande produktionsskogar är utarmade på biologisk mångfald. Det visar en ny studie från Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet och fem stora skogsägare.
Som ett resultat av skogsbolagens produktionsmetoder med hyggesbruk och korta avverkningscykler är grandominerad produktionsskog i åldern 15-45 år idag Sveriges vanligaste skogstyp. Den nya studien visar att artrikedomen av svampar, mossor och insekter är väldigt mycket sämre i dessa skogar än i exempelvis naturreservat.
Äldre produktionsskogar om 70-90 år innehåller dock en hel del arter, framför allt insekter. Enligt länsstyrelsen kan artrikedomen i dessa jämföras med nybildade naturreservat. Allra bäst biologisk mångfald hittas i skyddade äldre skogar med mycket död ved.
Resultaten är intressanta eftersom 6 000 arter är beroende av död ved i svenska skogar och att studien visar att majoriteten av Sveriges skogsmark är utarmad på arter beroende av död ved, säger Karl-Olof Bergman, docent i naturvårdsbiologi på Linköpings universitet.
Studien har gjorts i ett samarbete med Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet och fem stora skogsägare i Östergötland, däribland statliga Sveaskog.
Under etiketten Skog kan du läsa mer av SMB:s skogsbevakning.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.