Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Pär Holmgren: EU:s nya klimatlag ett bakslag för Parisavtalet

    GÄSTKRÖNIKA. Återigen hörde vi de stora orden om hur Sverige och EU ska klara Parisavtalet och begränsa klimatförändringarna. Och återigen såg vi hur samma politiker i samma andetag röstade för ett förslag som inte lever upp till Parisavtalet och inte på allvar gör så att vi kan begränsa klimatförändringarna.

    Den här gången handlade det om EU:s nya klimatlag, det regelverk som innehåller både målsättningar och ramar för EU:s klimatarbete. En lagstiftning som debatterades och beslutades nu under torsdagen med röstsiffrorna 442 för, 203 emot och 51 som avstod. Konservativa, socialdemokratiska och liberala EU-parlamentariker avlöste varandra i EU-parlamentets talarstol och intygade sitt engagemang för klimatet i takt med att de ryggdunkade varandra och ägnade sig åt ömsesidigt beröm. Samtidigt vill de inte kännas vid att den nya lagstiftningen inte innehåller målsättningar som är förenliga med Parisavtalet.

    Faktum är att vi redan sedan länge slagit in på en väg där vi når en ökning av den globala medeltemperaturen på 1,5 grad om cirka tio år. Och även om vi slutade släppa ut koldioxid redan imorgon, så skulle klimatförändringarna fortsätta. Vi lever med det enorma bagaget av alla de utsläpp genererade av mänskligheten under det senaste århundradet.

    De redan gjorda utsläppen gör också att vi håller på att passera över flera viktiga trösklar i klimatet och i naturen. Det intygade återigen FN:s klimatpanel i den kommande rapport som läckte i veckan. Det handlar till exempel om haven. De har fram tills nu tagit hand om den allra största delen av våra utsläpp, men blir snabbt allt sämre på att absorbera kol från atmosfären ju varmare de blir. Blir haven alltför varma i framtiden finns till och med risk att de tippar över från att vara kolsänka till att bli en kolkälla.

    De andra partigrupperna i EU-parlamentet vill låtsas om att bara kosmetiska förändringar av politiken skulle räcka. Vi gröna vet att vi behöver en både radikal och omfattande omställning av den förda politiken och av ekonomin om vi ska ha en chans att klara klimatet. Därför röstade vi nej till EU:s nya klimatlag. Även om en ny klimatlag är bättre än ingen klimatlag alls, så kan vi gröna inte legitimera och rösta för en lag som vi vet inte är i närheten av att nå upp till de fina orden och göra så att vi klarar Parisavtalet.

    Klimatkrisen är akut och vi har inte mycket tid på oss om vi ska ha en chans att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grads global medeltemperaturökning i slutet av århundradet. Därför finns det inte tid för halvmesyrer och skönmålningar. Redan när EU-parlamentet ställde sig bakom ett klimatnödläge var vi gröna oroliga för att det skulle bli tomma ord och inte fyllas med reellt innehåll.

    Vi vet vilka utsläppsminskningar som måste göras om vi ska leva upp till Parisavtalet och fortfarande åtminstone ha en teoretisk möjlighet att hålla den globala temperaturökningen i slutet av århundradet nära 1,5 grad. Och då krävs mycket mer ambition än så här. Att EU-parlamentet nu godkänt en klimatlag som inte är i linje med Parisavtalet är därför ett bakslag som gör det svårare att undvika oöverskådliga och skadliga effekter på vår planet.


    Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker


    Det här är en gästkrönika publicerad på Supermiljöbloggen. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Klimat och natur måste hanteras tillsammans – unik rapport från IPCC & IPBES

    Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten. Ingen av kriserna kan lösas utan den andra, men naturen erbjuder lösningar till båda. Det menar 50 av världens ledande forskare i den första gemensamma rapporten från organisationerna IPCC och IPBES.

    I en unik första gemensam rapport konstaterar FN:s klimatpanel IPCC och dess motsvarande panel inom biologisk mångfald IPBES att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten och att ingen av kriserna kan lösas utan den andra. Rapporten har tagits fram av världens ledande experter på biologisk mångfald och klimat, sammankallade av de båda panelerna till en gemensam workshop.

    Ana María Hernández Salgar, ordförande för IPBES var inför den digitala workshopen tydligt med vad syftet var:

    Klimatförändringar påverkar redan naturen – från gener till ekosystem. Ett integrerat tillvägagångssätt för både biologisk mångfald och klimatförändringar krävs för att vi ska kunna hantera dessa utmaningar ordentligt, bland annat genom att förlita oss mer på naturen för att mildra klimatförändringarna.

    Workshopen var tänkt att äga rum redan maj 2020, men på grund av covid-19-pandemin fick den skjutas fram och hölls digitalt i december istället. Syftet med den var att ge en översikt över sambandet mellan biologisk mångfald och klimatförändringar utifrån olika framtida scenarier. Rapporten från mötet presenterades nyligen efter att den blivit granskad och godkänd av andra forskare.

    Egentligen inget nytt

    Rapporten konstaterar redan i förordet att trots att det varit erkänt bland forskare och beslutsfattare att klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hör ihop har de i praktiken hanterats separat. Detta är olyckligt, menar rapportförfattarna, eftersom helheten och kopplingarna mellan dem då riskerar att gå förlorad. Förlusten av biologisk mångfald, menar de, har länge befunnit sig i skuggan av klimatförändringarna på den globala agendan. Detta trots att de två frågorna är nära kopplade, har liknande effekter på människors välfärd och måste hanteras snarast. Liksom klimatförändringar påverkar dessutom en försämrad biologisk mångfald oproportionerligt de samhällen och samhällsgrupper som är mest beroende av naturen och utgör ett betydande hot för människors försörjning, livsmedelssäkerhet och folkhälsa.

    Klimatförändringar orsakade av människor blir allt mer dominerande som ett direkt hot mot naturen och dess bidrag till människor. Ökad koncentration av växthusgaser leder till ökade medeltemperaturer, förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och syreutarmning och försurning i vattenmiljöer, varav de flesta påverkar biologisk mångfald negativt. Dessutom spelar de en viktig roll i uppkomsten av pandemier. I världshaven ligger värmen nu på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. 

    Samtidigt bli världens tropiska regnskogar allt sämre på att binda koldioxid ur atmosfären på grund av ett varmare klimat och en femtedel av Amazonas släpper nu ut mer koldioxid än den absorberar. Enligt forskning från den amerikanska rymdstyrelsen NASA och väder- och forskningsmyndigheten NOAA har mängden värme som jorden håller kvar ungefär fördubblats sedan 2005, vilket bidrar till snabbare uppvärmning av hav, luft och land med risk för mer extremväder.

    Förlusten av djur och växter är ett lika stort hot mot naturen och människan som klimatförändringarna. 2019 släppte IPBES en uppmärksammad global rapport som visade att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och djurarter dör nu 114 gånger snabbare än normalt. 

    Enbart bränderna i Australien 2019-2020 beräknas ha dödat tre miljarder djur och ett tag var man ordentligt orolig för att koalan riskerade utrotning. Mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar riskerar utrota isbjörnen i det vilda redan år 2100 och den globala upphettningen kan göra det svårt för insekter att både reproducera sig och att överleva. Allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, 

    Klimatanpassning för biologisk mångfald

    Rapporten går även igenom hur den biologiska mångfalden påverkas av olika klimatanpassningsåtgärder. Att undvika och vända förlusten och nedbrytningen av kol- och artrika ekosystem på land och i havet är av största vikt för ett kombinerat skydd för biologisk mångfald och klimatanpassning. Restaurering, betonar rapporten, är bland de billigaste och snabbt genomförda naturbaserade klimatreducerande åtgärderna för att åstadkomma detta.

    Återställande av ekosystem förbättrar också den biologiska mångfaldens motståndskraft inför klimatförändringarna. Det framfördes även under Världsmiljödagen där FN uppmanade världens länder att uppfylla sina åtaganden för att återställa en miljard hektar mark. Som SMB tidigare rapporterat har ett upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits som ett sätt att nå överenskommelser mellan länder och sedan följa upp deras åtaganden.

    Att satsa på skyddade områden – särskilt områden med stor mångfald som regnskog och mangroveskogar – anser rapportförfattarna är ett viktigt instrument för att både bemöta klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. De betonar dock att nuvarande åtgärder är långt ifrån tillräckliga. För närvarande skyddas endast vid cirka 15 procent av marken och 7,5 procent av havet och i flera fall har insatserna varit otillräckliga i både omfattning och utförande.

    Precis som visades av den nyligen läckta IPCC-rapporten är risken att vi överträder ett antal så kallade tröskeleffekter i klimatsystemet större än vad som tidigare varit känt och effekterna av klimatförändringarna kan komma tidigare än befarat. Detta även om vi lyckas med dramatiska utsläppsminskningar. Det här riskerar även enligt den nya IPCC-IBPES rapporten få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden med risk för kollapsade ekosystem där korallreven kanske är det tydligaste exemplet på detta.

    Storskaliga trädplanteringar har på senare tid lyfts fram som en viktig pusselbit för att restaurera förstörda ekosystem på jorden. Argumentet är att om planteringarna görs på rätt sätt och efterliknar skogen som en gång växte där kan insatserna mycket väl ge positiva resultat. De kan leda till ökad biologisk mångfald, stärkta ekosystemtjänster och större motståndskraft mot klimatförändringar. Det vilar dock på ett osäkert underlag där det är viktigt att särskilja vilken typ av träd det rör sig om och hur de planteras och var. Inplanterade träd kan vara bra för att binda koldioxid, men kan samtidigt visa sig vara förödande för den biologiska mångfalden och skapa en invasiv monokultur på bekostnad av andra träd och växter. Detta är något som även betonas i Europeiska miljöbyråns rapport, State of Nature in the EU, att klimat och miljö måste hanteras som delar av samma komplexa problem där åtgärderna kan påverka varandra.

    Synergieffekter

    Rapporten argumenterar för att genom att adressera existerande synergier mellan att minska förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar – samtidigt som man tar hänsyn till deras samhälleliga effekter – skapas möjligheter till att maximera gemensamma fördelar. Ett enkelt positivt exempel är skapandet av grön infrastruktur i städer som nu används i allt högre grad för anpassning till klimatförändringar och återställning av biologisk mångfald. Genom att skapa stadsparker, gröna tak och stadsträdgårdar kan effekterna av urbana värmeöar minska, samtidigt som den biologiska mångfalden kan förbättras.

    Även viktiga synergieffekter kan utnyttjas mellan multilaterala miljöavtal som FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och konventionen om biologisk mångfald (CBD) samt med de globala hållbarhetsmålen. Övergripande frågor, sektorsövergripande politik och regelverk är exempelvis områden där rapportförfattarna ser starka synergier som kan bidra till den omfattande samhällsförändring som krävs för att uppnå de ambitiösa mål som krävs för biologisk mångfald, klimatanpassning och god livskvalitet.

    Rapporten avslutar med att betona hur de globala samhällsstörningarna orsakade av covid-19-pandemin visat på betydelsen av en mer motståndskraftig och hållbar väg framåt som inte lämnar någon bakom. Därför behövs även bättre verktyg för planering och bättre modeller för olika scenarier som tar hänsyn till olika visioner för hur ett gott liv och olika positiva framtider för klimat och miljö kan se ut.

    IPCC-IPBES-rapporten betonar att ett hållbart samhälle kräver både ett stabiliserat klimat och hälsosamma ekosystem. Forskarna varnar för åtgärder mot en kris som oavsiktligt förvärrar den andra. De globala målen för biologisk mångfald, de så kallade Achi-målen är långt ifrån att uppfyllas och ländernas ambitionsnivåer och åtgärder är långt ifrån tillräckliga. Det ökar brådskandet för bevarande av biologisk mångfald att snabbt expandera i ambition och omfattning.

    Den gemensamma rapporten betonar därmed tydligt vikten av att ta ett gemensamt brett grepp kring den klimat- och miljökris som numera accelererar och vars värsta konsekvenser ännu ligger framför oss. FN: s generalsekreterare António Guterres betonade på Världsmiljödagen att de närmaste tio åren är ”vår sista chans att avvärja en klimatkatastrof, vända tillbaka den dödliga utvecklingen av föroreningar och avsluta artförlusten”.

    Så låt oss ta den chansen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,62 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 419,06 ppm. Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Den siffran markerade den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAAs Mauna Loa-observatorium på Hawaii.

    På ett år har koldioxidhalten ökat med 1,89 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. Före bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Jytte Guteland (S)tolt över EU:s nya klimatlag

    EU-parlamentet röstade under torsdag förmiddag med stor majoritet igenom sin nya klimatlag. Den slår fast att unionen ska minska utsläppen med minst 55 procent till år 2030 och vara koldioxidneutralt i mitten av seklet.

    – Alla i vårt team känner att detta kommer att stå i EU:s historieböcker, säger Jytte Guteland (S), parlamentets huvudrapportör i klimatarbetet, i en exklusiv kommentar till Supermiljöbloggen.

    Torsdagens omröstning är det slutliga steget i en lång kedja av beslutsprocesser inom EU och bland dess medlemsstater. Nu återstår ett antal veckors rent formella steg innan EU har en för unionen i sin helhet bindande förordning om klimatet.

    Jytte Guteland, som varit en av förgrundsfigurerna i arbetet i kraft av sin position i parlamentets miljöutskott, gör ingen hemlighet av att hon hade velat komma längre. Fast hon är ändå nöjd:

    – I min första rapport föreslog jag ett mål på 65 procent till 2030, och EU-parlamentet lade sedan för sin del fast målet 60 procent. Nu blev det 55 procent, men i praktiken kommer nivån att bli något högre. Det finns en särskild överenskommelse med kommissonen om ökade ambitioner när det gäller kolsänkor, betonar Guteland.

    – Jag tror det var bra att jag gick ut högt i min första rapport. Många tyckte jag var utopisk, men hade jag legat lägre hade resultatet idag inte varit lika bra. Det historiska är att EU nu slutligt lämnar sin tradition som kol- och stålunionen och som första region i världen deklarerar utsläppsneutralitet i mitten av seklet, fortsätter hon.

    Jytte Guteland drev även linjen att medlemsländerna skulle få individuellt bindande utsläppsmål, men fick ge sig på den punkten. Nu gäller utsläppsmålet för 2030 unionen som helhet. Även detta mål kräver stora ansträngningar för att klaras – utsläppen måste på ett knappt decennium minska lika mycket som de gjort under de 30 senaste åren.

    Vill du peka på enskilda delar i klimatlagen som du är nöjd med och som du själv arbetat mycket med?

    – Bestämmelsen om en speciell växthusgasbudget är mycket viktig. Budgeten kommer att vara öppen och transparent och visa hur EU ligger till i förhållande till Parisavtalet. Vi kommer också att inrätta ett särskilt oberoende klimatråd, ungefär som i Sverige, och här har vi ju sett vilken viktig roll det rådet har med att följa upp regeringens klimatarbete och föra fram kritik.

    Vilka blir dina fortsatta uppgifter i klimatfrågan när nu förordningen är på plats?

    – Det blir mycket viktigt att följa och analysera kommissionens arbete med alla övriga förslag kopplade till klimatarbetet, så att dessa ansluter till klimatförordningen. Det handlar till exempel om utsläppshandelssystemet ETS, förnybarhetsdirektivet, och sektorer utanför ETS. Naturligtvis utgår jag från att kommissionen gör jobbet, men det är ett mycket komplicerat och omfattande pussel som ska läggas nu.

    Omröstningen i parlamentet gav siffrorna 442 för klimatlagen och 203 emot, medan 51 ledamöter avstod. Bland motståndarna återfanns ledamöter i en rad höger- och vänster- och gröna partier, där de förra ville ha lägre krav och de senare högre. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att forskningen pekar på att EU borde siktat på 65-70 procents minskning till 2030.

    Förbjudna miljögifter återfinns hos foster efter decennier, visar forskning

    Flera årtionden efter att giftiga kemikalier förbjudits, har ämnena visat sig finnas ansamlade i olika organ hos foster. Det visar forskning som utförts på Karolinska Institutet i Stockholm.

    Forskningen gjordes på 20 foster som av olika orsaker dött i den senare delen av graviditeten under åren 2015-16. Totalt analyserade forskarna förekomsten av 22 särskilt svårnedbrytbara och därför förrädiska kemikalier, så kallade POP:s efter engelskans ”persistent organic pollutants.”

    Eftersom de här gifterna är mycket svårnedbrytbara, hinner de spridas över hela världen och tas upp både av djur och människor via luft, vatten och födointag.

    Forskarna tog prover i fostrens fettvävnad, hjärta, lever, lungor och hjärna och identifierade minst 15 av 22 analyserade kemikalier i varje organ. Fyra av kemikalierna hittades i alla vävnader, hos samtliga foster!

    Här återfinns kemikalier som började användas i massiv skala i mitten av 1900-talet och som alltså varit förbjudna i många länder under decennier. De tre vanligaste ämnena var HCB, ett tidigare svampbekämpningsmedel för livsmedelsgrödor, DDE som är en restprodukt efter insektsmedlet DDT, samt olika varianter av polyklorerad bifenyl, PCB, som använts i stor skala även i Sverige, som kylolja i transformatorer, ingrediens i mjukfogar för byggindustrin och mycket annat.

    En annan, idag mycket omskriven, kemikalie dyker också upp i studien. Det handlar om den omfattande gruppen PFAS-kemikalier som används i en mycket lång rad produkter i hela världen, från brandsläckningsskum till hudkrämer. Nyligen avslutades ett stort miljömål i Blekinge, där ett stort antal invånare i orten Kallinge vann mot kommunen, vars dricksvattentäkt varit förorenad under decennier med PFOS från försvarsmaktens brandskyddsövningar vid flygflottiljen F 17.

    Forskarna på Karolinska kunde infoga och bearbeta data som gällde drygt hälften av fostren som undersökts beträffande förekomsten av PFAS. Analyserna visade att de här ämnena var högt representerade i fostrens lungor, hjärna, lever och hjärta, där de utgjorde mer än hälften av alla kemikalier som påträffades.

    Studien med rubriken ”Mixtures of persistent organic pollutants are found in vital organs of late gestation human fetuses” finns att tillgå i sin helhet på webben.

    SMB har tidigare rapporterat om förekomsten av mikroplaster i livmödrar, och hur luft-och klimatförändringar drabbar foster.

    Sverige slåss mot EU-förslag om hyggesfritt skogsbruk

    Det pågår en infekterad strid om skogen i Bryssel. Ett läckt utkast till EU:s nya skogsstrategi visar att kommissionen vill göra om skogsbruket i grunden, bland annat genom att stoppa kalavverkningar och skydda äldre skogar. Men Sverige och Finland stretar emot.

    EU:s utkast till strategin vill bland annat att skogsbruk ska baseras på ekosystemet, att mer skog ska skyddas och återställas och att kalhyggen måste undvikas. Skogsbruket i offentligt ägda skogar ska föregå med gott exempel, och EU:s sista gammelskogar och kontinuitetsskogar ska skyddas.

    Utkastet skulle utmana svenskt skogsbruk rejält, rapporterar DN. Enligt uppgift har Sverige, som tillsammans med Finland utgör unionens stora skogsstater, försökt flytta strategin så att den inte ska ligga under direktivet om biologisk mångfald. På så minskar risken att skogsindustrins produktion prioriteras lägre än miljöfrågor. Sverige har också ifrågasatt data från EU-forskare som visar på ökad avverkning i Norden.

    När EU:s nya gröna taxonomi, som fungerar som en guide för hållbara investeringar, förhandlades fram i våras blev skogen en het fråga. Resultatet blev delvis en vinst för bioenergi- och skogsindustrin. Enligt DN försökte Sverige påverka processen: bland annat skrev statsminister Stefan Löfven ”vi vill att konceptet naturnära skogsbruk raderas” till EU-kommissionens ordförande.

    WWF och ett antal andra civilsamhällesorganisationer lämnade i protest samtalen om den nya taxonomin efter att biobränslen klassats som ”långsiktigt hållbara”. WWF:s EU-ekonom Sébastien Godinot kommenterade att kommissionen ”påverkats starkt av obalanserad lobbyverksamhet från Finland och Sverige: det strider mot miljövetenskapen och skapar ett katastrofalt prejudikat”.

    Det finns överlag en stor skiljelinje mellan Sveriges och övriga Europas syn på skogen, konstaterar SvD. I många europeiska länder finns knappt någon naturskog kvar, vilket gör politikerna mer benägna att skydda de få ekologiska värden som finns kvar – i flera länder är kalhyggen redan förbjudet eller begränsat. Både nationella och internationella miljöorganisationer ser tydliga likheter mellan kalhyggesplanterade granskogar och sojaplantager i Amazonas.

    Konflikten om skogen har också splittrat Sveriges regering, enligt DN. Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) konstaterar att ”vi inte klarar att nå upp till miljömålet om levande skogar”, men landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) menar tvärtemot att svenskt skogsbruk är hållbart.

    Nilsson är inte ensam om att hålla Sveriges skogsbruk om ryggen. Trots att Sverige uppenbarligen drivit på för svagare skogsregler i EU menar Moderaterna att regeringen ändå varit för dålig på att tillvarata skogsindustrins intressen. M, C, KD och SD vill nu att en riksdagsmajoritet ska leda till att Sverige säger nej till taxonomin, men enligt Altinget ser det tufft ut för Sverige att få med sig andra medlemsländer på tåget.

    Mediernas klimatbevakning minskade under pandemin

    De svenska medierna publicerade 30 procent färre artiklar och inslag om klimatet 2020 jämfört med 2019. Störst var minskningen inom radio och tv, där inslagen halverades. Överlägset mest bevakades coronapandemin. På andra plats i rapporteringen kom dock klimatfrågan.

    Det visar en sammanställning som mediebevakningsföretaget Retriever gjort på uppdrag av organisationen Vi-skogen.

    Efter flera års uppgång minskade klimatrapporteringen i svenska medier under 2020. Förklaringen beror på coronapandemin. Faktum är att ingen fråga någonsin omskrivits så mycket i media som corona, säger Helen Widmark, analyschef på Retriever, i Vi-skogens pressmeddelande.

    Widmark betonar också vikten av att bevakningen och skildringen av klimatfrågan även prioriteras regionalt, och konstaterar att alla turerna kring tillståndsprövningen av en utbyggnad av Preems raffinaderikapacitet för råolja på anläggningen i Lysekil utgjorde ett sådant tillfälle.

    Undersökningen visar att inte mindre än 1,6 miljoner artiklar om covid-19 publicerades i de svenska medierna under fjolåret. Motsvarande siffra för klimatrelaterade spörsmål var mycket lägre, 106 500 artiklar. Det ska ändå sägas att klimatet, innan pandemin slog till, uppmärksammats allt mer av medierna.

    Inom kategorierna affärs-, dags- och kvällspress innehar tre av de största tidningarna tätpositionen i antal artiklar: Dagens Industri, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

    Bland branschmedier toppar, inte helt oväntat, Naturskyddsförenings tidskrift Sveriges Natur listan över andel artiklar som handlar om klimatfrågor med 55 procent, följd av Miljö och Utveckling och Aktuell Hållbarhet.

    Rapporten visar också att andra än politiker nu börjat ta sig in på listan över vilka som får komma till tals angående klimatet. Fem av de 15 namn som citeras mest är inte politiker, utan experter eller viktiga opinionsbildare, vilket är mer än tidigare år. Dessa är klimataktivisten Greta Thunberg, professorn i miljövetenskap Johan Rockström, naturgeografen Johan Kuylenstierna, nuvarande ordförande i Klimatpolitiska rådet, Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Svante Axelsson, miljöekonom och samordnare i nätverket Fossilfritt Sverige.

    SMB har tidigare rapporterat om att var tredje svensk tycker det rapporteras för lite om miljö och klimat i media. Hela 84 procent tycker det är viktigt att bevaka frågorna.

    Läckt IPCC-rapport: klimatkrisen kommer fundamentalt förändra livet på jorden

    Tidigare effekter av klimatförändringar än befarat, oåterkalleliga tröskeleffekter, minskade skördar och livslång exponering för hälsorisker. Det är några av de utmaningar som en arbetsgrupp för FN:s klimatpanel IPCC frammålar i en rapport som nu läckt till medierna.

    Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera.

    Så står det i ett läckt rapportutkast från FN:s klimatpanel IPCC som nyhetsbyrån AFP kommit över, vilket Vetenskapsradion snabbt rapporterade om. IPCC har nu bekräftat för DN att det läckta utkastet på 4 000 sidor kommer från panelens arbetsgrupp 2 som ska presenteras först i februari 2022.

    Det är en mörk framtid som arbetsgruppen beskriver. Redan under de kommande årtiondena kommer klimatförändringarna fundamentalt förändra livet på jorden. Risken att vi överträder ett antal så kallade tröskeleffekter i klimatsystemet anses vara större än vad som tidigare varit känt och effekterna av klimatförändringarna kan komma tidigare än befarat, även om vi lyckas med dramatiska utsläppsminskningar.

    Några förväntade effekter är artutrotning, mer spridda sjukdomar och värme som inte går att leva eller arbeta i. Skördarna som redan minskat med upp till tio procent kommer minska än mer och människors fysiska möjligheter att arbeta kommer påverkas starkt. Asiens södra delar, delar av Afrika och delar av Central- och Sydamerika kan förlora upp till 250 arbetsdagar om året år 2100.

    Redan 2050 riskerar 80 miljoner människor svält och hundratals miljoner undernäring på grund av klimatkrisen. Nära tio miljoner fler barn riskerar bli hindrade i sin utveckling år 2050 på grund av en livslång exponering för hälsorisker orsakade av klimatförändringarna. Hundratals miljoner människor riskerar dessutom att drabbas av vattenbrist.

    Föga förvånande konstateras i rapporten att klimatanpassningen i världen är allt annat än tillräcklig. Den uppvärmning på drygt 1 grad som hittills skett ger redan stora effekter. Som SMB tidigare rapporterat har det de senaste åren blivit allt tydligare att vår planet värms upp allt snabbare. 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. I världshaven ligger värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Koldioxid i atmosfären har nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm.

    IPCC-rapporten pekar på viktiga förändringar för att hållas nere temperaturökningen så mycket det går för att förhindra värre effekter. Bland annat pekar författarna på restaurering av ekosystem som oerhört viktiga, något som även betonades på Världsmiljödagen. En annan oerhört viktig faktor är att människor måste förändra sin kosthållning mot en mer växtbaserad. Detta i sig skulle kunna minska livsmedelsrelaterade utsläpp med upp till 70 procent till 2050. Med andra ord gäller det att påbörja den samhällsomvandling som måste ske.

    Den slutliga rapporten ska presenteras i februari 2022 och väntas bli den mest uttömmande vetenskapliga genomgången hittills av hur den globala uppvärmningen påverkar planeten, ekosystemen och oss människor.

    Ökad press på företag att klimatredovisa

    Allt fler företag väljer att redovisa sina klimatpåverkande utsläpp, men fortfarande är det relativt få börsbolag som öppet redovisar sin klimatpåverkan. Nu har flera stora finansjättar gått ihop i en kampanj och krävt att fler företag ska berätta hur de påverkar klimatet.

    Allt fler företag väljer att redovisa sin klimatpåverkan för investerare och andra intressenter. En undersökning från kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson visade förra året att andelen företag med transformativa klimatmål, det vill säga tydliga mål om när företaget ska bli klimatneutralt, har ökat från 4 till 45 procent på bara ett år.

    En annan studie från kapitalförvaltaren Research Affiliates visar dock att företags utsläppsdata fortfarande inte är tillräckligt bra för att investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. Bland annat visade studien att många företag inte redovisar sin klimatpåverkan och att företag som gör det ofta använder sig av bristfällig utsläppsdata från tredje part.

    Utifrån det här läget driver nu flera tunga investerare på för ökad klimattransparens inom ramen för CDP:s kampanj ”2021 Non-Disclosure Campaign”. CDP, Carbon Disclosure Project, är ett klimatredovisningssystem som drivs av en välgörenhetsorganisation. Den aktuella kampanjen riktar sig främst till företag som antingen aldrig har lämnat information eller slutat lämna information via CDP. 

    Bland de totalt 168 investeringsbolag som ställt sig bakom årets kampanj återfinns stora finansjättar som Alecta, Carnegie Fonder, East Capital Asset Management, Handelsbanken Fonder och Amundi. Enligt CDP lockade årets Non-Disclosure-kampanj till sig ett rekordstort stöd från investerare med en ökning på 56 procent jämfört med förra årets kampanj.

    På CDP menar man att 1.320 företag pressas att rapportera sin miljödata genom kampanjen. Tillsammans beräknas företagen släppa ut mer än 4.700 megaton koldioxidekvivalenter per år. CDP skriver att företag visat sig vara mer än dubbelt så benägna att lämna ut uppgifter via CDP när de uppmanas av investerare att göra det.

    CDP:s klimatredovisningssystem har tidigare fått kritik av många företag som föredrar andra sätt att redovisa. Oavsett metod kan kampanjen åtminstone väcka mer uppmärksamhet för frågan, vilket förhoppningsvis leder till att fler företag på ett jämförbart sätt börjar redovisa sin klimatpåverkan. 

    En av Sveriges största gröna fonder investerar fossilt

    Allt fler investerar grönt, vilket är positivt. Tyvärr visar nu en granskning genomförd av Svenska Dagbladet att en av Sveriges mest populära gröna fonder, Handelsbanken Hållbar Energi, har innehav i företag som till viss del sysslar med fossil energi. 

    De senaste åren har det blivit allt mer fokus på hur viktigt det är med gröna investeringar och det är ett budskap som många tagit till sig. Enligt Avanza har antalet personer som sparar i hållbarhetsfonder dubblerats sedan förra året. En förståelig utveckling eftersom det var de gröna fonderna som gick bäst år 2020. Sedan lockas sannolikt många av att grönt sparande, enligt Naturskyddsföreningen, innebär att ens pengar gör gott och inte investeras i miljöskadlig verksamhet.

    Bland Sveriges mest populära gröna fonder återfinns Handelsbanken Hållbar Energi. Det är en svanenmärkt fond som förra året hade en kursutveckling på över 100 procent. Svenska Dagbladet skriver att fonden bara via Avanza har 167 000 sparare och förvaltar ett kapital på 32 miljarder kronor. 

    Tyvärr visar nu Svenska Dagbladets granskning att omkring fyra procent av fondens innehav finns i bolag som till viss del sysslar med fossil energi. Det handlar främst om placeringar i det kinesiska energibolaget Longyuan Power Group. Det är en av världens största producenter av vindkraft, men som även äger två kolkraftverk. Svenska Dagbladet skriver att det i företagets bolagsrapporter inte nämns några planer på att avveckla kolkraftverken.

    Enligt Svenska Dagbladets granskning anger inte Handelsbanken i sin information om fonden att den även har innehav i bolag med kolkraftverk och i den hållbarhetsrapport som fonden bereder för Svanen nämns heller ingenting om kolkraftverken.

    Då blir det en extra stor besvikelse att pengarna går till kinesisk kolkraft. Det är viktigt att spararna får en rättvis chans att antingen byta till en bättre produkt, eller ställa krav på att man höjer hållbarheten i produkterna, säger Jakob König, projekt­ledare för projektet Fair Finance Guide på Sveriges konsu­menter, till Svenska Dagbladet.

    Fondförvaltaren Patric Lindqvist säger i en kommentar till Svenska Dagbladet att investeringarna kopplade till fossil energi är lägre än fyra procent eftersom kolkraften bara står för en mindre del av Longyuan Power Groups verksamhet. Han menar även att alla bolag i fonden gör något viktigt. 

    Alla bolag som finns i fonden gör något som är viktigt. Men det kan vara så att bolagen gör en bra grej, men kanske inte på ett bra sätt. Då är det viktigt att vi är med i de bolagen, och ser till att de börjar göra sakerna på rätt sätt, säger Patric Lindqvist till Svenska Dagbladet.

    Visst, bolag som strävar efter att bli grönare behöver investerare, men samtidigt krävs transparens för köpare som vill göra välgrundade gröna beslut. Precis som Jakob König från Fair Finance Guide påpekar, besvikelsen blir stor när de pengar kunder låtits tro gått till hållbar energi i verkligheten kan ha gått till kinesisk kolkraft. Slutsatsen bör därför bli att Handelsbanken måste bättra sig, öka transparensen och införa nolltollerans när det kommer till fossilt – åtminstone för fonder där man redan lovat fossilfritt.

    Nytt IMF-förslag kan göra så att vi når Parisavtalet

    IMF gav förra veckan ut ett förslag om ett internationellt prisgolv för koldioxid. Förslaget väntar fortfarande godkännande från styrelsen, men skulle radikalt förändra det internationella förhållningssättet till koldioxid. Idag är fyra femtedelar av globala utsläpp fortfarande gratis, trots att ett sextiotal länder nu har prissätt utsläpp. Ett ton koldioxid kostar i snitt tre dollar. 

    Förslaget gäller främst Kina, Indien, Europeiska Unionen och USA, som tillsammans förväntas släppa ut två tredjedelar av all koldioxid till år 2030, men också de resterande G20 länderna. Denna grupp beräknas stå till svars för åttiofem procent av all koldioxid, medan resterande av världens länder förutspås släppa ut föga femton procent. 

    IMF förutspår att förslaget, även om det endast appliceras på Kina, Kanada, Europeiska Unionen, USA, Indien och Storbritannien, skulle räcka för att minska koldioxidutsläpp med tjugotre procent till år 2030. Det skulle räcka för att undvika de två graders temperaturhöjning som världens länder avsvurit sig i Parisavtalet. 

    IMF tar alltså tydlig ställning och ansvar i klimatfrågan. Något de också visade i maj i år när styrelsen godkände förslag om att inkludera klimatförändringar i sin ekonomiska övervakning och program för bedömning av finansiell stabilitet. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 419,06 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 419,38 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm. Månadsgenomsnittet för maj månad innebar ett nytt rekord på nästan 419 ppm. Den siffran markerade den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAAs Mauna Loa-observatorium på Hawaii.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid. Uppgången sker nu allt snabbare och frågan är hur höga nivåerna blir innan de förhoppningvis kan vända igen.

    På ett år har koldioxidhalten ökat med 2,55 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. Före bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Megavärmebölja i USA och värmebölja i Sverige

    I veckan har den amerikanska västern pressats av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen. Det är andra året i rad som västra USA plågas av intensiv torka, men den är nu mer utbredd och på många håll mer extrem än någonsin tidigare de senaste 20 åren. Framförallt är medeltemperaturen över dygnet alarmerande hög. Medier som Washington Post är noga att betona att klimatkrisen har förvärrat situationen och Alexander Gershunov på Scripps Institution of Oceanography betonade allvaret till CNBC:

    Värmeböljor boostas av klimatförändringen som fungerar som steroider.

    En särskilt allvarlig utveckling är de höga temperaturerna förblir höga över natten också, en farlig trend som har blivit vanligare med klimatförändringarna.

    Källa: European Union, Copernicus Sentinel-3 imagery

    Även på hemmaplan inträffade årets första värmebölja tidigt med temperaturer över 30 grader på vissa ställen och SMHI fick gå ut med vädervarning. Värmerekord slogs i målilla i Kalmar län med 34,6 grader, vilket är det varmaste sedan 1947 då det var 38 grader. Det blev även rekordtidiga tropiska nätter under helgen – eller toppnoteringar för årets varmaste dagar. Vanligtvis inträffar tropiska nätter i juli och i början av augusti. Att de förekommer före midsommarafton är ovanlig. Frågan är hur resterande sommarmånader kommer att se ut och ifall vi redan upplever det nya normala.

    Jorden absorberar alltmer värme: en fördubbling på bara 15 år

    Mängden värme som jorden håller kvar har ungefär fördubblats sedan 2005, enligt ny forskning från den amerikanska rymdstyrelsen NASA och väder- och forskningsmyndigheten NOAA. Denna obalans bidrar till snabbare uppvärmning av hav, luft och land med risk för mer extremväder.

    De senaste åren har det blivit allt tydligare att vår planet värms upp allt snabbare. 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. I världshaven ligger värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020.

    Värmeutvecklingen tycks dessutom gå allt snabbare och en anledning skulle kunna vara att jorden absorberar allt mer värme från solen, vilket skulle öka den globala uppvärmningen. Amerikanska forskare vid NASA och NOAA har nämligen med hjälp av satellitdata mätt vad som kallas jordens energibalans. Denna utgörs av skillnaden mellan hur mycket energi planeten absorberar från solen och hur mycket den kan kasta ut eller stråla tillbaka ut i rymden. När det finns en positiv obalans, det vill säga att jorden absorberar mer värme än den förlorar är det ett första steg mot global uppvärmning.

    I en studie som nyligen publicerades i Geophysical Research Letters visas att mängden värme som hålls kvar har fördubblats ungefär sedan 2005. Norman Loeb, en NASA-forskare och huvudförfattare till studien, säger till Washington Post att resultatet talar för att jorden värms snabbare än förväntat:

    Storleken på ökningen är oöverträffad.

    Energiökningen motsvarar, enligt Gregory Johnson, oceanograf för NOAAs Pacific Marine Environmental Laboratory och medförfattare till studien, som fyra detonationer per sekund av atombomben som släpptes på Hiroshima, eller att varje person på jorden skulle använda 20 elektriska tekannor samtidigt.

    Frågan är vad som driver accelerationen av energiökningen? Studien pekar på flera tänkbara faktorer i denna obalans, såsom minskningar i molntäcke och havsis, som reflekterar solenergi tillbaka i rymden, och en ökning av växthusgaser som släpps ut av människor. Som SMB rapporterat har nivån av koldioxid i atmosfären nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm.

    Samtidigt menar forskarna att det är svårt att urskilja förändringar som orsakats av människor från cykliska variationer i klimatet, eftersom de blandas ihop och de efterlyser därför ytterligare forskning för att bestämma faktorerna. Gregory Johnson är dock tydlig med att betona att det inte släpper människor fria från ansvar utan att vi är ansvariga för en del av det. Frågan är bara hur mycket.

    Loeb betonar krasst att oavsett omfattning eller orsakerna till den accelererade obalansen innebär det faktum att den är positiv att det är tydligt att en global uppvärmning sker och att den extra värmen, särskilt i haven, kommer att betyda mer intensiva orkaner och marina värmeböljor:

    Det är inte goda nyheter.

    Bolsonaro massgodkänner farliga bekämpningsmedel

    Brasiliens högerpopulistiske och klimatförnekande president Jair Bolsonaros regim har på kort tid godkänt flera starkt giftiga bekämpningsmedel, bland annat parakvat som varit förbjudet i Sverige i decennier. Samtidigt är EU i färd med att godkänna ett omfattande handelsavtal med Brasilien, ett avtal som dömts ut av både miljörörelsen och forskare för att det leder till ökad exploatering och giftspridning.

    Sedan 2019, då Bolsonaro tillträdde, har regimen utöver massiv skövling av regnskog även hunnit säga ja till i storleksordningen 1000 olika nya bekämpningsmedel i jordbruket. Det rapporterar Svenska Naturskyddsföreningen SNF som citerar den brasilianska systerorganisationen Idec.

    Vi har redan en extremt allvarlig situation med förgiftningar och dödsfall på grund av bekämpningsmedel i Brasilien. Nu kan det bli ännu värre, säger Rafael Arantes på Idec.

    Brasilien låg redan innan Bolsonaro i världstoppen med användningen av kemikalier i jordbruket. Landet förbrukade 377 000 ton av dessa substanser 2018, enligt SNF som hänvisar till statstik hos FN:s jordbruksorganisation FAO. Endast USA och Kina använder mer.

    Utöver att massgodkänna preparat har regimen även ändrat den brasilianska hälsomyndighetens föreskrifter för farlighetsklassningen av dem. Något som har lett till att de medel som klassas som extremt giftiga sjönk från 109 till 43 under år 2019.

    EU är mitt inne i slutprocessen i godkännandet av ett mycket stort handelsavtal med de så kallade Mercosurländerna, där Brasilien ingår. Kritiken från miljörörelsen är stark eftersom avtalet öppnar för ökad import av billigt kött, etanol och andra ytterst klimatskadliga produkter, och därmed även fortsatt skövling av regnskog.

    Greenpeace driver en namninsamlingskampanj mot att EU ska godkänna avtalet, och har betonat att enskilda medlemsländer, till exempel Sverige, har möjlighet att stoppa det då full enighet krävs i ministerrådet.

    Även inom forskarvärlden finns stark kritik mot vad handelsavtalet kan ge för konsekvenser. Handelsavtalet skulle säkerställa billigare kött och soja samt öka produktionen av etanol – tre produkter som alla driver avskogning, konstaterades i höstas i en stor internationell studie, där bland andra Chalmers tekniska högskola i Göteborg deltog.

    ”Vi måste gå från just in time till just in case”

    DEBATT Det finns många stora utmaningar i samhället. Vi menar att det tyvärr finns en tendens att dela upp frågorna i olika stuprör och använda ett fackspråk som gör det svårt att se överlappningar och få till samarbeten. Vi anser att Regeringen ska ge MSB i uppdrag att skapa nationella arenor där de som arbetar med hållbarhet och beredskap kan mötas.

    Hållbarhet och beredskap ses ofta som olika ämnen och de som arbetar med frågorna har ofta olika bakgrund och infallsvinklar. Men de har många överlappningar och om vi kan se likheter istället för skillnader kan stora förändringar ske snabbt. När vi inser att frågorna hör ihop kan vi dessutom samfinansiera projekt.

    Mat är ett bra exempel där vi vet att det är bra för beredskapen att ha en högre självförsörjningsgrad. Men även för hållbarheten är det bra eftersom inhemsk livsmedelsproduktion skapar färre transporter.

    Inom energi gäller samma logik. Om vi producerar vår egen energi i Sverige innebär det lägre klimatpåverkan då vi inte har fossila bränslen. Vi menar inte att Sverige ska sluta importera eller exportera varor men en ökad självförsörjningsgrad på alla sorters varor gör oss mer robusta och hållbara.

    Även FN har insett denna överlappning vilket är anledningen till att Agenda 2030, Parisavtalet och Sendairamverket alla kom till år 2015. Sendairamverket syftar till att mellan år 2015-2030 minska alla typer av katastrofer och olyckor i världen, inklusive klimatrelaterade naturkatastrofer. I Sverige kom samma år beskedet om återuppbyggnaden av Totalförsvaret och starten av Holma folkhögskola, som är Sveriges första folkhögskola med hållbarhet, omställning och odling som profil.

    Överlappningen mellan beredskap och hållbarhet skapar synergier och kan skapa breda politiska uppgörelser. Ämnena har traditionellt olika intressentgrupper, varför gemensamma utspel kan skapa en bred förankring. Ett projekt som gynnar både hållbarhet och beredskap kan bidra till breda politiska majoriteter samt att folk överlag blir mer positivt inställda till projektet. Klimatanpassning och översvämningsskydd kan till exempel vara samma sak.

    Exempelvis I Eksjö kommun krokade hållbarhetssamordnaren arm med beredskapssamordnaren och måltidsansvarig i kommunen. Tillsammans började de inventera vilka livsmedel som producerades i kommunen samt hur stor del av dessa som tillslut hamnade på befolkningens tallrikar. Det visade sig vara en väldigt liten del. De beslutade sig för att samla hela livsmedelskedjan till en gemensam workshop. De förslag som senare lades fram till politikerna fick en bred majoritet. Vi vill se mer av denna typ av samarbeten på alla nivåer inom kommuner, regioner och länsstyrelser.

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har åtminstone delvis insett detta då Janet Edwards och Karin Klasa som är ansvariga för Sendairamverket i Sverige även är ansvariga för Agenda 2030 internt på MSB. Detta betonar alla överlappningar som finns mellan Sendairamverket och Agenda 2030. Hur arbetas det med detta på andra myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner? För det svenska näringslivet finns det stor potential i att lyfta den inhemska produktionen som en möjlighet.

    Vi vill att det snarast ska skapas nationella och regionala arenor där de som arbetar med hållbarhet och beredskap kan mötas och inleda de samarbeten som behövs för att vi ska stärka den svenska motståndskraften samt uppfylla de svenska åtagandena i de tre FN överenskommelser som tidigare nämnts. Vi anser att Regeringen ska ge MSB i uppdrag att skapa nationella arenor och länsstyrelserna i uppdrag att skapa regionala arenor för detta oerhört angelägna arbete som inte kan vänta.

    Hugo Malm är lärare och fd rektor för Holma folkhögskola. Han medverkade nyligen i
    Krisledningspodden under ämnet hållbarhet och krisberedskap.


    Jakob Lagercrantz är VD på 2030-sekretariatet och arbetar med omställningen av
    transportsektorn.


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Lundin Energy säljer ”koldioxidneutral” olja

    Stoppa pressarna – ett nytt rekord i greenwashing är här! Oljeindustrin, vars hela miljardbusiness bygger på fortsätt förbränning av fossila bränslen, påstår att de säljer olja utan utsläpp.

    Stressade av omvärldens växande krav på hållbarhet och utsläppsminskningar börjar fossilindustrin ta till allt fulare marknadsföringsknep för att grönmåla sin verksamhet.

    Svenska olje- och gasbolaget Lundin Energy (som bytt namn från Lundin Petroleum 2020) går ut med nyheten att de numera säljer så kallad ”koldioxidneutral” olja. Från och med nu ska all Lundin-olja från Norges gigantiska oljefält Johan Sverdrup vara ”certifierat utsläppsfri”, påstår företaget.

    Låter det för bra för att vara sant? Japp. Lundin Energy räknar inte med utsläpp som sker längs med hela värdekedjan och då inte heller hos kunder och slutkonsumenter (i det så kallade scope 3), bara utsläpp från exploatering och produktion inom företaget (scope 1 och 2).

    Med vindkraft och vattenkraft låter Lundin och norska Equinor, som sköter Johan Sverdrup, oljeplattformarna drivas av förnybar energi. Resten av koldioxidutsläppen från scope 1 och 2 köper företagen sig fria från genom klimatkompensation i trädplantage.

    Kvar blir de faktiska utsläppen som äger rum när Lundins olja förbränns i värmepannor, industrier, bilar och fartyg runt om i världen.

    Det känns knappast som en högoddsare att tippa Lundin Energy som given vinnare av Svenska Greenwashpriset 2021.


    Här kan du läsa SMB:s granskning om hur Norge, Equinor och deras samarbetsföretag greenwashar oljeindustrin.

    Klimatkrisen orsak till ny svält i södra Afrika

    Klimatkrisen är just nu påtaglig i södra Afrika. FN:s livsmedelsprogram varnar för att 45 miljoner människor i södra Afrika riskerar svält. Experter menar att nu måste jordbruken klimatanpassas, rapporterar Utrikesmagasinet.

    Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP, World Food Programme, har länderna i södra Afrika de senaste fem åren inte haft en normal odlingssäsong. De har präglats av en kombination av torka, översvämningar, varmare temperaturer, regnstormar och cykloner. Så även det här året. Bland annat svepte cyklonerna Idai och Kenneth in över Moçambique, Zimbabwe och Malawi. Förstörelsen drabbade tre miljoner människor och närmare 700 000 hektar med majs, kassava, bönor, ris och jordnötter förstördes.

    Andra exempel på ovanliga väderfenomen är hur torka drabbat Moçambique och Zimbabwe. Enligt Utrikesmagasinet pågår just nu den värsta torkan på 40 år i området. Delar av Zambia har drabbats hårt av ovanligt mycket regn, medan andra delar drabbats av torka. Båda typerna av extremväder orsakar ovanligt dåliga skördar. 

    De dåliga skördarna, i kombination med avskogning och ett eftersatt jordbrukssystem, har resulterat i en akut matbrist. WFP räknar med att 45 miljoner människor nu riskerar hunger i södra Afrika. Det som förvärrar situationen ytterligare är stigande matpriser och boskap som dör på grund av torkan. Människor försöker överleva genom att äta mindre och sälja sina tillgångar.

    Krisen förvärras av att befolkningsökningen är relativt hög och av att länderna har höga skulder och stora budgetunderskott. Skillnaderna mellan rika och fattiga är stora. Därtill bor över hälften av världens hiv-smittade i södra och östra Afrika. FN-organet WFP förbereder för att importera mat från Europa, Latinamerika och Asien. Det kommer emellertid innebära en ökad kostnad och långa transporter.

    WFP ser nödhjälp enbart som en kortsiktig lösning och menar att det måste till strukturella förändringar som angriper grundorsakerna till problemen. De menar även att jordbruken måste klimatanpassas och det bland annat genom att införa hållbara och mer motståndskraftiga grödor.

    Så påverkar nya bisfenoler barns IQ

    När den hormonstörande plastkemikalien bisfenol A fasas ut på grund av farliga hälsoeffekter ersätts den av andra bisfenoler. Nu visar en ny studie att även bisfenol F kan kopplas ihop med lägre kognitiv förmåga hos barn.

    Tidigare studier har visat att barn till gravida kvinnor som haft höga halter av plastkemikalien bisfenol F (BPF) i urinen under graviditeten kan få lägre IQ. Nu har svenska forskare i SELMA-studien funnit orsaken: BPF kan framkalla förändringar i en gen som styr hjärnans kognitiva utveckling.

    Forskarna mätte nivåerna av BPF i urinen hos cirka 800 gravida kvinnor och följde sedan upp barnens utveckling sju år senare. Den genetiska kopplingen verkar bara gälla för pojkar. Skillnaden i IQ-nivå är mycket liten på individnivå, men på populationsnivå märks resultatet.

    Den mest kända bisfenolen, bisfenol A (BPA), är en väldigt vanlig kemikalie med väl belagda hormonstörande egenskaper. Den har till exempel påvisats påverka fertilitet, försämra hjärnans utveckling och i värsta fall orsaka cancer. 2011 förbjöd EU BPA i nappflaskor och barnmatsburkar.

    Istället har BPA börjat ersättas med andra typer av bisfenoler, däribland BPF. Dessvärre tyder nu allt mer forskning på att även BPA-ersättarna är hormonstörande. Efter ett EU-förbud mot BPA i kassakvitton oroas EU:s kemikaliemyndighet av att användningen av bisfenol S ökar, trots att bisfenol S ”misstänks ha många av samma skadliga hälsoeffekter som bisfenol A”.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.