Det blev nej när schweizarna röstade om nya klimat- och miljöåtgärder. Inför omröstningen spred högerpartier desinformation om att de nya satsningarna, däribland höjda skatter på bensin och flygresor, skulle skada landets invånare.
I söndags gick Schweiz befolkning till valurnorna för att ta ställning till tre miljöförslag. Det gällde dels ett totalförbud mot syntetiska bekämpningsmedel, dels ett förslag om ersättning till jordbrukare som valde att fasa ut bekämpningsmedel och till sist om en nytt klimatpaket. Alla förslag röstades ner, med knapp majoritet.
51,6 procent av de som röstade sa nej till de nya klimatsatsningarna, som skapats för att hjälpa Schweiz målet att minska sina inhemska utsläpp med 37,5% procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Nu kommer det bli avsevärt svårare för rika Schweiz, som tillhör de 20 länder i världen med högst utsläpp per capita, att klara sina löften i Parisavtalet.
Jag hoppas att regeringen svarar mot detta genom att sikta ännu högre och inte falla tillbaka på mindre ambitiösa satsningar, säger Ryan Wilson på Climate Analytics till Climate Home News.
Folkomröstningen föregicks av stor kritik från ett parti på högra ytterkanten, Schweiziska Folkpartiet. Tillsammans med lobbyorganisationer kampanjade de för att ”vanligt folk” skulle behöva betala mycket mer för att köra bil, flyga och värma upp sina hem.
Den schweiziska ekonomiprofessorn Julia Steinberg menar att folkomröstningen var resultatet av ”en välpolerad desinformationsmaskin”.
Både Wilson och Steinberg konstaterar att folkomröstningen visar att miljöförkämpar måste bli ännu bättre på att visa att gröna reformer går hand i hand med stärkt social och ekonomisk välfärd, jämfört med att fortsätta i samma gamla fossila hjulspår.
Motsatsen till den linjära konsumtionsmodell, där slit, släng och deponi är ledorden, är cirkularitet och en cirkulär ekonomi. Det cirkulära förespråkas av såväl näringslivet som politiker och miljörörelsen, men vad innebär egentligen cirkularitet? SMB har utrett cirkularitetens ursprung, vem som kommunicerar kring cirkularitet, hur det kan fungera i praktiken samt om den framtida utvecklingen.
Cirkularitet och cirkulär ekonomi – vad är det?
Få har nog missat att cirkularitet och cirkulär ekonomi blivit de nya buzzorden inom såväl näringslivet som i media. När vi idag pratar om cirkularitet refererar vi oftast till antingen naturens cirkulära kretslopp eller företagens och konsumtionens cirkulära värdekedjor.
Naturskyddsföreningen beskriver cirkulär ekonomi som motsatsen till en traditionell linjär ekonomi som är det vanliga idag. De beskriver hur man i en cirkulär ekonomi, istället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, nyttjar allt tillverkat så länge det går och därigenom tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall.
Cradlenet är en svensk plattform för kunskap och nätverkande kring cirkulär ekonomi. På deras hemsida beskrivs cirkulär ekonomi så här:
Cirkulär ekonomi handlar om att frikoppla ekonomisk tillväxt från användandet av resurser och att designa bort avfall från systemet. I en cirkulär ekonomi utformas produkter, tjänster och affärsmodeller som gynnar planeten, människor och företag. Vi lämnar det traditionella slit- och slängsamhället, den så kallade linjära ekonomin, och övergår till en cirkulär ekonomi där resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt och under så lång tid som möjligt i en biologisk eller teknisk cykel.
Vad är ursprunget till begreppet ”cirkulär ekonomi”?
Ursprunget till begreppet cirkulär ekonomi kan inte spåras tillbaka till ett enda datum eller en författare, utan har flera ursprung. Inom ekonomiforskningen refereras dock ofta till miljöekonomerna David Pearce och R Kerry Turner som ursprunget till cirkulär ekonomi då de i en vetenskaplig artikel publicerad 1990 var först med att föra in begreppet i ekonomisk teori. I artikeln kritiserade de det linjära ekonomiska systemet och föreslog istället en nytt cirkulärt tänk som de kallade cirkulär ekonomi.
Tankarna kring en cirkulär ekonomi kom emellertid in tidigare i ekonomisk teori. Redan 1966 presenterade Kenneth E. Boulding en ekonomisk teori om hur ett cirkulärt ekonomiskt system är en förutsättning för att bibehålla hållbarheten för mänskligt liv på jorden. I artikeln kritiserade han dåtidens ekonomer och menade att de misslyckats med att verka utifrån att vår planet är rund med ett cirkulärt system och inte platt med ett linjärt system.
Något som också inspirerat till teorierna kring cirkulär ekonomi är industriell ekologi där man jobbat kring ett holistiskt tänk kring företags produktion. Den bakomliggande idén med industriell ekologi är att företags värdeflöden fungerar ungefär som det ekologiska kretsloppets flöden och att de därmed kan hanteras utifrån samma tänkesätt.
Även Robert A. Frosch och Nicholas E. Gallopoulos beskrivs ha inspirerat utvecklingen av cirkulär ekonomi genom en studie som publicerades 1989. De argumenterade för en optimering av systemet genom förbättrade tillverkningsprocesser som minimerar avfall och förbrukningen av knappa material och energiresurser. De menade även att innovation inom tillverkning och design av produkter och processer krävdes för en sådan optimering skulle vara möjlig.
Tankarna kring att förbättra tillverkningsprocesser och design återkommer senare när cirkularitetsidén blivit alltmer populär, bland annat i det till cirkulär ekonomi närliggande konceptet vagga-till-vagga [cradle-to-cradle]. Det är ett koncept som introducerades på 1970-talet av arkitekten Walter R. Stahel. Det populariserades sedan av arkitekten William McDonough och kemisten Michael Braungart genom deras bok, utgiven 2002, med titeln ”Cradle-to-cradle: Remaking the Way We Make Things”. Principen med vagga-till-vagga konceptet är att skapa produktionstekniker som inte bara är effektiva utan i största möjliga mån även avfallsfria.
Cirkularitet och cirkulär ekonomi – hur mycket buzzord och vem använder dem?
Vid en mediesökning i databasen Retriever syns att cirkulär ekonomi och cirkularitet visserligen inte är nya begrepp inom media, men att frekvensen av medietexter där begreppen nämns har ökat explosionsartat sedan 2015.
Mediesök i databasen Retriever där majoriteten av svenska medietexter publicerade mellan 1945 och 2021 finns tillgängliga.
I mediesöket syntes att det sedan 2015 rapporterats relativt mycket om begreppen. Totalt sett återfinns nära sextontusen texter där orden nämns (vilket i vissa fall är samma artikel i olika medieformat eller samma nyhet i olika medier) sedan 1981. I en del av de här medietexterna har orden en annan betydelse. Exempelvis kan cirkulär även syfta på ett cirkulerande meddelande eller information. Men vid en noggrannare granskning av artiklarna är det tydligt att ökningen sedan 2015 helt beror på de här orden i betydelsen av cirkulär ekonomi eller åtminstone företagsrelaterat.
Såväl mer miljöinriktade medier som vanlig nyhetsmedia på både nationell och lokal nivå har rapporterat kring något kopplat till begreppen. Det som sticker ut är att begreppen är vanligast förekommande i pressreleaser och PR media samt näst vanligast förekommande i olika typer av branschmedia. Orden är också vanligt förekommande i näringslivsrapportering.
Mediesök i databasen Retriever där majoriteten av svenska medietexter publicerade mellan 1945 och 2021 finns tillgängliga. Här indelat utifrån typ av media.
Den här mediesökningen indikerar att åtminstone företag gärna kommunicerar kring cirkularitet och cirkulär ekonomi, även om medierapportering där begreppen nämns i allmänhet ökat de senaste åren.
Hur fungerar cirkulär ekonomi i praktiken?
Enligt den mediesökning som SMB genomfört verkar det finnas några industrier det talas oftare om när det kommer till cirkularitet. Det är framförallt mode- och textilindustrier, fordonsindustrierna, energiindustrin, plastindustrin och byggindustrin. SMB har varit i kontakt med fastighetsbolaget Adapteo som specialiserat sig på flexibla och cirkulära fastighetslösningar för att höra hur de jobbat för att bli mer cirkulära.
Hanna Wennberg, SVP Marketing Communication & Sustainability på Adapteo, berättar att företaget bygger, hyr ut och säljer fastighetslösningar som kan skalas upp eller ner utifrån kundernas aktuella behov. Hon säger att de även strävar mot cirkulära byggtekniker. Enligt Hanna utvecklades Adapteo utifrån idén att bygg- och fastighetsbranscherna låg efter när det kom till cirkularitet och att de därför ville utveckla en cirkulär affärsmodell där resurser skulle tas tillvara på ett sätt som inte alltid görs i deras branscher.
Hanna exemplifierar deras cirkulära verksamhet genom att beskriva hur deras fastighetslösningar är flexibla då exempelvis skolor och vårdinrättningar hela tiden kan nyttja så mycket lokaler som krävs för deras aktuella behov och skala upp eller ner när behoven ändras. De lokaler som skalas ner för en organisation kan istället nyttjas av andra organisationer som behöver skala upp och ha fler lokaler. På så sätt nyttjas och återanvänds deras lokaler och resurser bättre.
Kopplat till ursprungstanken med cirkulär ekonomi, att den cirkulära värdekedjan är viktig, tar Hanna upp vikten av att samarbeta med deras leverantörer:
Vi letar hela tiden efter samarbeten med leverantörer. När vi drog igång för två år sedan började vi med att titta på vår interna miljöpåverkan, men nu fokuserar vi även på att bygga in hållbarhetsarbetet i leverantörskedjan.
Hanna nämner ett särskilt gynnsamt samarbete med golvtillverkaren Tarkett varigenom de kunnat ta till vara på mer spill som uppstått vid produktionen av golv till Adapteos byggnader. Hanna berättar att över 8,7 ton material har återvunnits sedan samarbetet inleddes, vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp med närmare 33 ton.
Cirkularitet – mainstream eller övergående trend?
Cirkularitetens populäritet är ganska tydlig utifrån den ökande rapporteringen och kommunikationen relaterat till av cirkularitet och cirkulär ekonomi, men vilket genomslag kommer cirkularitet egentligen att få?
Enligt Naturskyddsföreningen är en övergång till en cirkulär ekonomi helt nödvändig om vi ska lyckas med det globala målet att minska konsumtionen. De skriver att med en ständigt ökande och mer köpkraftig världsbefolkning ökar pressen på våra gemensamma resurser och att vårt gamla sätt att producera, konsumera, använda och slänga saker därför inte fungerar. De pekar därmed på att våra planetära begränsningar borde tvinga oss till ett mer cirkulärt samhälle.
2020 beslutade även Sveriges regering om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som ska peka ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. De skrev i ett pressmeddelande att det var en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. I den nationella strategin ingår att använda material mer effektivt så att deras livslängd och värde ökar, samt minska uttaget av ny råvaror och deponering av avfall.
Enligt en rapport från Ellen MacArthur Foundation och konsultbolaget McKinsey från 2013, det vill säga strax före att frekvensen av begreppet cirkulär ekonomi ökade explosionsartat i media, kan den cirkulära ekonomin dessutom vara värd upp till sjuhundra miljarder dollar i bara materialbesparingar inom konsumtionsvaror. Om inte företagen nappar på det, vad ska de då nappa på?
Med en engagerad miljörörelse samt politiska och ekonomiska drivkrafter kanske cirkularitet faktiskt kan få ett bestående genomslag och bli mainstream. Inget tyder iallafall på att det är en övergående trend, frågan är emellertid hur cirkulära vi kan lyckas bli?
Det seglar upp ännu en juridisk tvist om Norges tillstånd till ytterligare oljeprospektering i Barents hav. Unga klimataktivister anmäler nu tillsammans med nordiska Greenpeace och miljöorganisationen Natur og Ungdom staten till Europadomstolen och anser att beslutet utgör ett brott mot de ungas mänskliga rättigheter.
Den här stämningen till den internationella domstolen är en fortsättning på en juridisk kamp mot norska statens beslut för fem år sedan att för första gången på många år ge ut nya koncessioner för oljeletning i norska vatten.
Det väckte upprördhet inom miljö- och klimatrörelsen när regeringen gav klartecken till omfattande provborrningen helt kort efter att Parisavtalet undertecknats bland annat av Norge i slutet av 2015.
Då inledde Greenpeace tillsammans med Natur og Ungdom och Besteforeldrernas Klimaasksjon en serie stämningar mot staten för att inte leva upp till sin egen grundlags relativt nya paragraf 112. Paragrafen stadgar att alla, även kommande generationer, har rätt till en hälsosam miljö och bevarad biologisk mångfald.
Det här målet avslutades inte förrän det vandrat ända upp i Högsta domstolen, Höysterett. I domen, som klubbades i slutet av förra året med elva röster mot fyra, slogs fast att grundlagen inte kränktes av regeringens prospekteringsbeslut eftersom detta inte bedömdes som så omfattande för att motivera en fällande dom.
Andra röster, till exempel International Energy Agency, IEA i en av sina rapporter hävdar tvärtom att inga nya oljekällor alls kan öppnas om det ska vara möjligt att uppnå Parisavtalet och begränsa uppvärmningen av jorden till väl under två grader år 2100.
DEBATT Det är möjligt för jordbruket att nå mycket låg klimatpåverkan utan minskad köttkonsumtion. Ny utsläppsminskande teknik kan på egen hand vara tillräckligt för att eliminera jordbrukets klimatpåverkan. Detta öppnar upp möjligheter för svenskt jordbruk att bli Sveriges nästa klimatneutrala bransch. Men satsningarna på ökad ekologisk odling riskerar att stå i vägen för en sådan positiv utveckling. Det skriver Stefan Wirsenius, forskare på Chalmers tekniska högskola.
Sverige och EU har världens kanske mest ambitiösa klimatpolitik med detaljerade utsläppsmål och omfattande styrmedelspaket – men bara för vissa sektorer, främst transporter och energi. För jordbruket, som står för en fjärdedel av världens klimatpåverkan, finns inga utsläppsmål. Sverige, som brukar kalla sig ett föredöme i klimatpolitiken, har inga styrmedel på plats som väsentligt kommer att minska jordbrukets utsläpp. Fokus på energi och transporter är befogat, men om vi på allvar ska kunna bromsa klimatförändringarna måste även jordbrukets utsläpp minskas kraftigt.
Svenskar äter dubbelt så mycket kött som resten av världen och det är angeläget att vi minskar konsumtionen, främst av nötkött som är särskilt klimatskadligt. Men det betyder inte att svenskt jordbruk ska minska sin produktion i motsvarande grad – tvärtom. Även om svenskar och andra i världens överklass minskar sin köttkonsumtion kommer den globala efterfrågan att öka, främst på grund av ökande inkomster bland världens medelklass. Det svenska jordbruket är bland världens mest effektiva och är i en god position att möta den globala efterfrågan med relativt sett liten klimatpåverkan. Svenska konsumenter kan alltså bidra till att mildra klimatkrisen genom att minska sin köttkonsumtion. Svenska jordbrukare kan bidra genom att öka sin produktion och samtidigt minska utsläppen.
För att svenskt jordbruk ska kunna göra det krävs en kraftigt ökad användning av tekniker som minskar utsläppen av växthusgaser. Dessvärre är sådana tekniker i jordbruket outvecklade, främst på grund av ointresse från både bransch och regeringar. Det finns en felaktig uppfattning att de tekniska möjligheterna att minska jordbrukets utsläpp är små. I en rapport som nyligen publicerats av World Resources Institute i USA visar jag och mina medförfattare att förbättrad teknik faktiskt skulle kunna minska jordbrukets klimatpåverkan hela vägen ner till noll.
Rapporten beskriver hur jordbruket i Danmark skulle kunna bli klimatneutralt. Men de danska och svenska jordbruken är snarlika och den strategi för ett klimatneutralt jordbruk som vi presenterar kan tillämpas även i Sverige:
Ökad effektivitet i användningen av mark, djurfoder och växtnäring. Ju effektivare vi använder mark, djurfoder och växtnäring desto lägre blir klimatpåverkan per mängd producerad mat. Det handlar både om att få ut större skördar per hektar och mer kött och mjölk per mängd foder. Men även att använda kväve och annan växtnäring effektivare, för att minska överanvändning och läckage av konstgödsel. Det svenska jordbruket hör redan till de främsta i världen i dessa avseenden, men vi kan och bör göra mer.
Användning av utsläppsminskande tekniker. En mer effektiv matproduktion kan minska utsläppen rejält, men inte helt. Därför behöver vi även använda särskilda utsläppsminskande tekniker. Det handlar bland annat om fodertillsatser som minskar metanutsläppen från idisslare och gödselmedelstillsatser som minskar utsläppen av lustgas från mark. Sådana tekniker har potentialen att mer än halvera dessa utsläppskällor, som idag är bland de största i jordbruket. Men inga av dessa tekniker används ännu i det svenska jordbruket.
Återskapande av våtmarker. Nära hälften av växthusgasutsläppen från svenskt jordbruk kommer från odling på utdikade våtmarker och torrlagda sjöar. Dessa utsläpp kan minskas med mer än hälften om markerna tas ur produktion och våtmarkerna återskapas. Förutom klimatvinsten skulle detta drastiskt öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
Ökad kolinbindning i lövskogar. De tre första punkterna skulle sammantaget kunna minska jordbrukets utsläpp med 70-80 procent. De återstående utsläppen kan kompenseras med kolinbindning i skogar som etableras på den jordbruksmark som kan frigöras genom högre skördar per hektar och ökad fodereffektivitet. För att även bidra till ökad biologisk mångfald bör dessa vara lövskogar, en naturtyp som är ovanlig i Sverige idag.
Politiken har en nyckelroll för att göra detta möjligt. Sverige bör etablera omfattande program för innovation och utrullning av de tekniker som erbjuder störst utsläppsminskningar till lägst kostnad. På samma sätt som vind- och solkraft initialt behövde subventioner för att bli konkurrenskraftiga, behöver tekniska klimatlösningar i jordbruket finansiellt stöd för att kunna etableras i stor skala. För att nya våtmarker och lövskogar ska bli verklighet behövs finansiell kompensation till markägare.
En nyckelfråga för att nå nollutsläpp i jordbruket är alltså ökad markeffektivitet, i form av ökade skördar per hektar och ökad effektivitet i omvandling av grödor till kött och mjölk. Det frigör mark som kan användas för kolinbindning i lövskog. Därför är det problematiskt att riksdagen har antagit mål om kraftigt ökad produktion av ekologisk mat. Ekologisk odling drar utvecklingen åt andra hållet. Den har väsentligt lägre skördar per hektar; det går alltså åt mer mark för samma mängd mat. Med ökad ekologisk odling blir det svårare för det svenska jordbruket att nå nollutsläpp. Det gör också att Sverige kommer att producera mindre mat. Vi skjuter därigenom över bördan att producera mat för en växande världsbefolkning på andra länder, som har sämre förutsättningar att göra det på ett klimatvänligt sätt.
Det är möjligt för jordbruket att inom 20 till 30 år nå mycket låg klimatpåverkan, även utan minskad köttkonsumtion. Men det förutsätter omfattande användning av utsläppsminskande tekniker. Det förutsätter också politiskt stöd för utveckling av klimatvänlig teknik i jordbruket – något som i hög grad saknas i Sverige idag. Om Sverige vill vara ett föredöme måste man formulera en klimatpolitik för jordbruket med konkreta utsläppsmål för olika utsläppskällor och med verksamma styrmedel. En central del i politiken bör vara att underlätta för jordbruket att öka produktionen, och samtidigt minska sina utsläpp. Det finns många goda skäl att sätta upp ett möjligt och optimistiskt mål för det svenska jordbruket: att bli nästa klimatneutrala bransch.
Stefan Wirsenius,
Docent och forskare i klimatpåverkan från markanvändning
Chalmers tekniska högskola
Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.
Enligt en ny rapport från föreningen Skydda Skogen måste mer göras för att skydda Sveriges fjällnära skog. Forskare menar att detta område är viktigt att bevara för att förhindra förlust av biologisk mångfald och motverka klimatförändring. Samtidigt har ansökningarna om avverkningstillstånd i den fjällnära skogen ökat med nästan 400 procent under år 2020. Skydda Skogen uppmanar därför EU att sätta press på Sverige för att säkerställa långsiktigt formellt skydd av de återstående gammelskogarna.
Med rapporten, FORESTRY AT THE EDGE, som publicerades i torsdags vill Skydda Skogen lyfta fram den hotande situation som ett av EU:s sista stora och intakta gammelskogsområden står inför. Fjällskogsområdet som ligger till grund för rapporten ligger i Vilhelmina kommun och är till största delen orört. Där har totalt 3 412 fynd av 113 rödlistade arter, signalarter och andra värdefulla arter registrerats av Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen under inventeringar sommaren 2020.
– I ett område av denna storlek och med lång skoglig kontinuitet finns den unika möjligheten att inte enbart bevara arter utan också skapa förutsättningar för att upprätthålla ekologisk integritet, det vill säga vi kan bevara de processer som skapar och underhåller dessa värdefulla skogsekosystem. Dessa skogar lagrar stora mängder kol och upprätthåller ett värdefullt kolförråd till gagn för nutida och framtida EU-medborgare, säger Jon Andersson, skogsekolog på Skydda Skogen och författare till rapporten.
Antalet ansökningar om tillstånd för slutavverkning i den fjällnära skogen har ökat med nästan 400 procent under bara ett år, sedan ett domstolsbeslut om att markägare ersätts om de nekas tillstånd att avverka skyddsvärd fjällskog. Skogsstyrelsen beviljades under 2021 ytterligare 360 miljoner kronor för att kompensera skogsägarna.
– Skogsstyrelsen beviljar anmärkningsvärt ofta tillstånd för att avverka dessa värdefulla skogar, varför formellt långsiktigt skydd behövs. Dessa unika levnadsmiljöer, deras biologiska mångfald och deras kolinlagring är säkrade först när Sveriges regering agerar i linje med nationella och internationella åtaganden och säkerställer ett formellt skydd för denna unika del av EU, säger Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator på Skydda Skogen.
Sverige har runt 2,5 miljoner hektar fjällnära skog, varav 1,4 miljoner hektar, eller 56 procent, redan är skyddad. I skogsutredningen som lämnades in till regeringen i november 2020 föreslogs att svenska staten ska bekosta formellt långsiktigt skydd av ytterligare 500 000 hektar produktiv fjällnära skogsmark på inrådan av Naturvårdsverket. Skydda Skogen menar att skogsutredningen som helhet ”inte lyckats ta fram ett förslag som förbättrar det mycket akuta läge för den biologiska mångfalden som råder i skogslandskapet.” Däremot ställer de sig bakom det här konkreta förslaget gällande just utökat skydd av fjällnära skog:
– Det är mycket viktigt att detta förslag blir verklighet så snart som möjligt. Om skogsbruk och nya skogsbilvägar får fragmentera dessa unika levnadsmiljöer kommer det att innebära samhällskostnader via miljökonsekvenser från klimateffekter, och förlust avbiologisk mångfald vilket drabbar framtida generationer. Att bevilja avverkning av gammal naturskog är bokstavligen som att såga av den gren vi alla sitter på,säger Jon Andersson.
Mer än vart tredje värmerelaterade dödsfall i världen beror på klimatförändringar och enbart i Sverige dör 140 extra personer varje år när människan gör världen varmare. Det visar ny forskning som bekräftar den globala uppvärmningens påverkan på hälsan.
När ordet värmebölja nämns tänker nog de flesta på den historiska värmeböljan 2018 som blev en väckarklocka för många i Sverige för vad ett framtida varmare klimat kan innebära. Juli månad var den varmaste i Sverige på 260 år och 3-5 grader varmare än normalt. Sammanlagt beräknas 600 personer ha dött till följd av värmeböljan. Än värre var den europeiska värmeböljan i augusti 2003 som ledde till minst 20 000 dödsfall, varav 15 000 bara i Frankrike. Ibland nämns även så höga siffror som 70 000, vilket betonar svårigheten att beräkna värmerelaterade dödsfall. En studie publicerade i Nature visar att det är mycket troligt att mänsklig påverkan på klimatet fördubblade risken för att värmeböljan skulle ske.
Nu visar en ny intressant studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Det är första gången denna typ av beräkningar har kunnat göras och därmed värdefulla för framtida planering och politik. Med hjälp av tio olika klimatmodeller har forskare från hela världen beräknat hur temperaturen har förändrats på mer än 700 platser i 43 länder under sommarmånaderna 1991–2018. Även svenska städer som Stockholm, Göteborg och Malmö ingår i studien. Översatt till svenska förhållanden fann studien att människans klimatpåverkan ligger bakom 40 procent av de värmerelaterade dödsfallen här, vilket innebär 140 extra dödsfall varje år.
Beräkningarna bygger på både naturliga klimatförändringar som beror på till exempel solaktivitet och vulkanutbrott, och på mänsklig påverkan som utsläpp av koldioxid. Den genomsnittliga sommartemperaturen ökade enligt studien med 1,5 grad under perioden 1991–2018. Utan människans påverkan på klimatet hade genomsnittet för perioden – enligt forskarnas beräkningar – varit 0,8 grad lägre.
Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Nivån av koldioxid i atmosfären nådde historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm inträffade redan under påsken. Globalt har medeltemperaturen redan ökat med 1,2 grader och 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. Därmed kan vi dessvärre förvänta oss att de negativa hälsoeffekterna enbart kommer förvärras, vilket ytterligare betonar hur bråttom det är att agera bortom ord och löften.
I onsdags avbröts byggandet av Keystone XL pipeline, knappt fem månader efter att USA:s president Biden dragit in tillståndet.
Risken för olyckor och debatten kring påverkan på klimatet och urfolksrättigheter har gjort Keystone XL till en av de viktigaste frågorna för den amerikanska miljörörelsen. Rörelsen hoppas nu at fler existerande och planerade pipelines ska avvecklas och avbrytas.
Nio miljarder dollar skulle rörledningen kostat. Dess syfte var att forsla 830 000 fat olja per dag från Alberta i Kanada till Nebraska i USA, en sträcka på 1900 kilometer. Företaget bakom projektet, TC Energy Corp, förväntar sig en förlust på 1,8 miljarder dollar till följd av att projektet avbryts.
Turerna kring den omtvistade oljeledningen har pågått i många år. President Joe Biden sa i januari upp företagets byggtillstånd,som godkänts av hans föregångare Donald Trump. Men det är aktivisternas långa kamp som förlängt processen tillräckligt länge för att Biden skulle kunna fatta sitt historiska beslut. Markägare, klimatkämpar och människor ur USA:s ursprungsbefolkning har tillsammans arbetat mot oljeledningen.
Det här är en milstolpe i kampen mot klimatkrisen, sa Jared Margolis, advokat vid the Centre for Biological Diversity till Reuters när bygget avbröts.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 419,38 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 419,64 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 2,73 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Av de över 400 klimatscenarier som bedöms i IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning undviker endast omkring 50 att kraftigt överskrida 1,5 grader. Av dem finns det bara ett 20-tal som gör realistiska antaganden om begränsningsalternativ, visar en ny studie.
Trots pandemi, vilket ledde till en häpnadsväckande nedgång i globala växthusgasutsläpp, nådde nivån av koldioxid i atmosfären historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj. Den siffran markerade den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAAs Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Uppgången sker nu allt snabbare och frågan är hur höga nivåerna blir innan de förhoppningvis kan vända igen.
Under veckan meddelade Avfall Sverige att de mottagit ett uppdrag av UNDP, FN:s utvecklingsprogram. Avfall Sverige ska, med stöd av bland andra Gästrike återvinnare och Göteborg Kretslopp och vatten, ta fram förslag och utbildnings- och presentationsmaterial för pilotstäderna San José i Costa Rica, Kigali i Rwanda och Tiajin i Kina.
Svenskt Avfall har arbetat långsiktigt med teknik, infrastruktur och organisation och haft ambitionen att skapa en hållbar avfallshantering med noll avfall. Det har lett till att FN valt ut Sverige för att med den kunskapen kunna realisera en process som resulterar i noll avfall även i pilotstäderna. Med Sverige som exempel ska pilotstäderna förbättra sin resurshantering också för att bidra till att uppnå dem globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Med i projektet är även VafabMiljö, Vakin och miljödepartementet.
Cirka nittio procent av allt avfall i låginkomstländer hamnar på deponier och illegala tippar. Något som skapar ett gapande hål i ekonomin och leder till nedskräpning och utsläpp av växthusgaser. Detta ser Avfall Sverige fram emot att vara med och förändra.
Vi är stolta över att ha blivit tillfrågade av UNDP och med deras hjälp visa på hur en sund avfallshantering bidrar till en minskad klimatpåverkan, hållbarhet och förbättrad livskvalitetet för många människor. Avfall Sverige har en unik plattform och kan genom samarbete med medlemmarna medverka till utveckling och innovation. Många kommuner har dessutom erfarenhet av samarbeten runt om i världen. Vi hoppas att även svenska politiker nu kommer att inse de möjligheter som finns i att skapa stora sociala och miljömässiga fördelar globalt. Miljöteknikexport kräver samverkan, säger Avfall Sveriges vd Tony Clark i ett pressmedelande.
Europas länder behöver förbereda sig för omkring en meter högre havsnivå i slutet av det här seklet. Det konstateras i en rapport från EASAC, den europeiska vetenskapliga rådgivningsbyrån.
Rapporten med namnet ”A sea of change – Europe´s future in the Atlantic realm” beskriver konsekvenserna för kustländerna i Europa om utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser fortsätter att öka, istället för att i linje med Paris-avtalets målsättningar dras ned i massiv skala.
Och konsekvenserna blir i så fall alltså betydande, med tonvikt på vissa redan idag utsatta områden. Mest beräknas vattennivåerna stiga utanför de låglänta kusterna i Nederländerna och nordvästra Tyskland. Värst utsatt i Norden är Danmarks och Skånes kuster, samt Smålands kustland, Halland och södra Bohuslän, där det handlar om 0,4 till 0,7 meters beräknad nivåhöjning i det mest ogynnsamma scenariet.
Det finns flera tecken på att vi har underskattat hur mycket haven kommer att öka i volym under de närmaste hundra åren, om vi inte drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser, säger Leif Anderson, professor i marin kemi vid Göteborgs Universitet och medförfattare till rapporten, till TT.
Däremot kompenserar fortfarande landhöjningen i norra Sverige för den höjda havsnivån, från Uppland och uppåt, där den sammanlagda nettoeffekten blir noll eller rentav fortsatt sjunkande vattennivå.
Det är kombinationen höjd havsnivå och ökad stranderosion som gör Skånes och Blekinges kustremsor extra utsatta och i behov av anpassningsåtgärder, vilket nyligen påpekades i en rapport från myndigheterna MSB och SGI, som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om.
Europa kan drabbas värre än länder söderut på jordklotet enligt EASAC, beroende på ett globalt gravitationsfenomen. Den oerhörda massan i Antarktis flera kilometer tjocka inlandsis utövar så stor tyngdkraft att den drar åt sig havsvatten. Om avsmältningen ökar kraftigt, vilket observationer av flera av kontinentens stora glaciärer antyder, minskar den återhållande kraften och den globala fördelningen av havsvattenmassorna förändras.
Andra negativa förändringar av de europeiska haven som en följd av klimatförändringar är ett försämrat fiske och förändrade vind- och nederbördsmönster som på vissa håll påverkar vindkraftverkens elproduktion, medan denna kan gynnas på andra platser, heter det också i rapporten. s
En stor majoritet av EU-parlamentet säger ja till en ny resolution med flera ambitiösa förslag för att skydda naturen. Bland annat ska en EU-lag om biologisk mångfald instiftas och minst 30 procent av EU:s land och hav skyddas. Bland de få nej-rösterna hittas alla ledamöter från C, M, KD och SD.
Resolutionen som röstades igenom under tisdagen innehåller ett antal tunga punkter. Bland annat ska minst 30 procent av EU:s land och hav skyddas, samtidigt som minst en tiondel av dessa områden – inklusive alla återstående primär- och gammelskogar – får förstärkt skydd.
EU ska också storsatsa på skydd av bin och andra pollinerande insekter, vilket bland annat innebär ett nej till bekämpningsmedlet glyfosat från och med 2022. Alla städer ska ha bindande mål för biologisk mångfald i stadsmiljö, exempelvis genom minimiandel ”gröna tak” på nybyggen och förbud mot kemiska bekämpningsmedel.
Sammantaget ska den gynnsamma bevarandestatusen för skyddade arter inte få försämras till 2030. Parlamentet vill också se en lag för biologisk mångfald, liknande EU:s klimatlag som klubbades igenom i våras. Dessutom kunde parlamentet enas om att EU gemensamt ska driva på för ett globalt ”Parisavtal för biologisk mångfald” under höstens internationella toppmöte.
Resolutionen gick igenom med stor majoritet – 515 av 691 ledamöter sa ja till satsningen. Samtliga ledamöter från Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nej, rapporterar Natursidan.
Ett knepigt regelverk har i flera år drivit på konflikten mellan markägare, myndigheter och förkämpar för biologisk mångfald. Hur ska hotade arter bedömas och kategoriseras? Hur ser markägares ersättning för naturvärden ut? Det är några av knäckfrågorna i den omdebatterade utredningen om Sveriges artskydd.
Läget är illa för arter i skog, sjöar, hav och jordbruksmark. Idag är 4700 svenska arter rödlistade, en ökning med 11 procent sedan 2015. Sverige klarar inte ett enda av de tjugo Aichimålen för biologisk mångfald.
Samtidigt har det i flera år rått oklarhet i lagstiftningen för artskydd. Olika aktörer har tolkat reglerna, som bland annat reglerar hur olika arters fridlysning och markägares rätt till ersättning ska hanteras, på olika vis.
På torsdag presenteras den statliga utredning som ska försöka lösa knutarna och göra lagstiftningen tillämpbar och rättssäker.
Många intressen som ska samsas
De otydliga fridlysnings- och ersättningsreglerna har onekligen skapat stora konflikter, inte minst när det gäller skogen. Miljöförkämpar vill att bestämmelser om fridlysning ska tillämpas oftare och artskydd ska värderas högre, samtidigt som markägare hävdar äganderätt för att få hugga ner sin skog.
Efter flera spretiga domslut, som till exempel stoppat avverkningar, bad Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen år 2016 regeringen att förtydliga reglerna. Från naturvårdshåll var man rädd för att en utredning skulle försvaga skyddet för biologisk mångfald, men med tryck från Centerpartiet kom en punkt om översyn av artskyddet med i Januariöverenskommelsen.
Det är många intressen som ska samsas i utredningen. Myndigheterna vill veta hur de ska tillämpa regelverket. Vindkraftsindustrin tycker att reglerna förhindrar utbyggnad av förnybar energi. Markägarna vill se så lite inskränkning i deras friheter som möjligt och betydande ersättning från staten i de fall markanvändningen påverkas. Miljöorganisationer, turismnäring och flera andra aktörer vill hellre att tyngdpunkten ska ligga på att säkerställa att viktiga naturvärden skyddas.
”Kris för biologisk mångfald”
Emelie Nilsson, som är sakkunnig för naturvårdspolicy på WWF och har suttit med i utredningen, menar att översynen kan få stor påverkan på Sveriges artskydd.
Utredningen rör artskydd på all mark och vatten, och har stor betydelse för mark som saknar annat skydd. Det är majoriteten av landets yta som berörs.
Vad har WWF drivit på för i utredningen?
Sveriges nationella fridlysningsregler måste ge ett skydd mot både insamling och förstörelse av livsmiljö och omfatta rätt arter. Vi vill också se en korrekt implementering av de fridlysningsregler som följer av EU:s naturvårdsdirektiv. Ersättningsrätten måste bli utformad på ett bra sätt så att det kompenserar vissa inskränkningar för markägaren, men på en rimlig nivå så att pengarna inte försvinner från andra viktiga naturvårdsåtgärder.
Hur hoppas ni att utredningen tas emot av politikerna?
Vi hoppas att de tar fasta på direktivet att det ska vara effektivt och stärka artskyddet. Vi har en kris för biologisk mångfald. Rödlistan växer och fler och fler arter hotas – alldeles nyligen kom nyheten att två svenska fjärilsarter försvunnit helt. Det är starka argument för att vi behöver stärka artskyddet utanför skyddade områden.
Miljörörelsen vann nyligen en viktig vinst i artskyddsfrågan när EU-domstolen i en dom stärkte skyddet för enskilda individer i en population.
Många av delarna i artskyddsutredningen hör ihop med den kritiserade skogsutredningen som presenterades i våras. Ungefär hälften av alla rödlistade arter är idag kopplade till skogen.
Covid-19 har orsakat stora svårigheter för såväl människors hälsa som världsekonomin. Nu visar emellertid en ny studie att klimatkrisen förväntas bli dubbelt så dyr – varje år – om inte växthusgasutsläppen hanteras, rapporterar The Guardian.
Den nya studien som tagits fram av Oxfam och Swiss Re visar att G7-länderna, Storbritannien, USA, Japan, Kanada, Frankrike, Tyskland och Italien, kommer att förlora 8,5 procent av BNP per år om temperaturen stiger med 2,6 grader. En sådan ökning är ett sannolikt scenarioutifrån den politik som just nu förs i världen.
I studien jämför man hur mycket ekonomierna i G7-länderna i genomsnitt minskat i samband med Covid-19, vilket är 4,2 procent. Utifrån det konstaterar forskarna att de ekonomiska förlusterna från klimatkrisen i den rika delen av världen skulle vara ungefär lika stora som att drabbas av en Covid-19 liknande kris två gånger per år.
Men det räcker inte där – många andra länder kommer drabbas ännu värre. Indiens ekonomi beräknas exempelvis att krympa med en fjärdedel vid en temperaturökning på 2,6 grader och Sydkoreas ekonomiska potential med nära tio procent.
Jerome Haegeli, gruppchef för Swiss Re, säger till The Guardian att klimatförändringarna är det stora hotet mot ekonomisk välfärd:
Klimatförändringar är den långsiktiga risken för den globala ekonomin, och att stanna där vi är är inte ett alternativ – vi behöver mer framsteg med G7. Det betyder inte bara skyldigheter att minska koldioxid utan också att hjälpa utvecklingsländer, det är mycket viktigt.
Ledarna för G7-länderna och EU kommer att träffas i Cornwall på fredag för att diskutera den globala ekonomin och då kommer både Covid-19 och klimatkrisen finnas bland de teman som ska diskuteras.
Regeringen i Storbritannien har beslutat att öka pressen på företag genom att kräva att de fasar ut sina växthusgasutsläpp för att få statliga kontrakt i Storbritannien, rapporterar Bloomberg Green.
Enligt den brittiska regeringens beslut ska företag som inte har förbundit sig till så kallade nollutsläpp av växthusgasersenast 2050, eller publicerat en ’tydlig och trovärdig’ koldioxidreduktionsplan, senast i september i år inte få bjuda på statliga kontrakt i Storbrittanien värda mer än fem miljoner pund per år. Det innebär att den brittiska regeringen avser att använda de 290 miljarder pund som årligen spenderas på offentliga upphandlingar till att driva företag till snabbare åtgärder för att minska växthusgasutsläppen.
Det är viktigt att vi använder denna köpkraft för att omvandla vår ekonomi till netto noll. […] Att kräva att företag rapporterar och åtar sig att minska sina koldioxidutsläpp innan de bjuder på offentligt arbete är en viktig del av vår världsledande strategi, säger Theodore Agnew, brittiska ministern för effektivitet och transformation, till Bloomberg Green.
Företagen kommer som en följd av beslutet, att behöva rapportera sina så kallade Scope 1- och Scope 2-utsläpp, det vill säga sina direkta utsläpp och energiförbrukning. Utöver det ska de även rapportera vissa Scope 3-utsläpp som inkluderar en bredare klimatpåverkan som affärsresor, arbetstagares pendling, transporter och avfall.
Beslutet är enligt Bloomberg Green ett sätt för den brittiska regeringen att positionera landet som en ledare i kampen mot klimatförändringarna. Det här är bara ett i raden av klimatrelaterade förslag från Storbritanniens regering. Till exempel har Storbritannien ett rättsligt bindande mål att fasa ut nettoutsläppen till 2050, och regeringen har meddelat de tillfälliga planerna på att minska dem med 68 procent till 2030 och 78 procent till 2035 från nivåerna 1990. Storbritannien har därmed bland de mest ambitiösa klimatrelaterade målen bland större ekonomier.
SMB har tidigare rapporterat att de svenska offentliga inköpens klimatpåverkan uppgick till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, varav kommuner och kommunala bostads- och fastighetsbolag stod för drygt hälften av den totala klimat- och miljöpåverkan. Huruvida Sverige ska inspireras av Storbrittaniens nya och något mer vassa klimatpolitik återstår att se. Det pågår dock även här ett arbete för att vässa klimatkraven i offentliga upphandlingar.
Bland annat har den svenska regeringen gett Upphandlingsmyndigheten och Boverket i uppdrag att under 2020-2021 utveckla och komplettera Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav för att därigenom främja en minskad klimatpåverkan kopplad till bygg-, anläggnings- och fastighetsområdet vid offentlig upphandling.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 419,64 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 420,65 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 2,87 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Av de över 400 klimatscenarier som bedöms i IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning undviker endast omkring 50 att kraftigt överskrida 1,5 grader. Av dem finns det bara ett 20-tal som gör realistiska antaganden om begränsningsalternativ, visar en ny studie.
Som SMB rapporterat hade SMHI i veckan en pressbriefing om IPCC:s kommande delrapport inom den sjätte utvärdering av läget för klimatet, den så kallade ”Sixth Assessment Report,” AR6, där det kommer klargöras än tydligare att världen befinner sig mitt i en kraftig och snabb klimatförändring och att de utfästelser som än så länge gjorts är långt ifrån tillräckliga för att klara Parisavtalets mål. Mer behöver hända med andra ord, och det fort.
Idag5:e juni är det internationellavärldsmiljödagen och årets fokus ligger på att återställa ekosystem. Samtidigt vill FN se ökade investeringar för att hantera den tredubbla krisen av förlusten av biologisk mångfald, klimatförändring och miljöföroreningar och lyfter fram behovet av globala samarbeten.
Sedan 1974 har världsmiljödagen World Environment Day firats varje år den 5 juni i ett försök att ta itu med pressande miljöfrågor. Årets tema rör återställande av världens ekosystem som även markerar FN: s decennium för återställande av ekosystem 2021–2030. FN uppmanar därför världens länder att uppfylla sina åtaganden för att återställa en miljard hektar mark. FN: s generalsekreterare António Guterres inledde dagen med att betona vikten av att agera nu om vi ska ha en chans att vända den negativa utveckling vi ser:
Vi förstör de ekosystem som ligger till grund för våra samhällen, och därmed riskerar vi att beröva oss mat, vatten och resurser vi behöver för att överleva.
FN-decenniet löper fram till 2030, vilket är just den tidslinje som forskare har identifierat som mänsklighetens sista chans att förhindra katastrofala klimatförändringar. Guterres påpekade därför att de närmaste tio åren är ”vår sista chans att avvärja en klimatkatastrof, vända tillbaka den dödliga utvecklingen av föroreningar och avsluta artförlusten”.
FN lyfter även fram behovet av ett kraftigt ökat globalt samarbete för att återställa försämrade och förstörda ekosystem och att vi kopplar ihop de hot vi står inför med en försämrad biologisk mångfald, klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt har FN har släppt en ny rapport som belyser att mänskligheten använder cirka 1,6 gånger mängden tjänster som naturen kan tillhandahålla på ett hållbart sätt.
Nyligen släppte FN:s miljöprogram UNEP sin State of Finance for Nature report med budskapet att världen behöver investera 8 100 miljarder dollar fram till 2050 – medan de årliga investeringarna behöver uppgå till 536 miljarder dollar under perioden – för att framgångsrikt hantera den sammanlänkade krisen av klimatförändringar, biologisk mångfald och markförstöring.
Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP betonade att regeringarna nu måste se till att deras stimulanspaket post-covid-19 bidrar till en återhämtning som är hållbar och rättvis:
Företag och finanssektorn måste reformera verksamheten och de finansiella flödena så att de återställer och inte förstör den naturliga världen.
Rapporten förslår därför att de årliga investeringarna i naturbaserade lösningar tredubblas till år 2030 och fyra gånger fram till 2050 från de nuvarande investeringarna till naturbaserade lösningar på 133 miljarder dollar (med 2020 som basår). Därför uppmanas regeringar, finansinstitut och företag att övervinna denna investeringsklyfta genom att sätta naturen i centrum för ekonomiskt beslutsfattande i framtiden.
Samtidigt kan rapportens författare krasst konstatera att satsningar på natur och miljö enbart står för 2,5 procent av de beräknade ekonomiska stimulansutgifterna i spåren av covid-19, trots att förlusten av biologisk mångfald redan beräknas kosta den globala ekonomin 10 procent av den årliga produktionen. Denna snedfördelning kommer, enligt Inger Andersen påverka ländernas förmåga att göra framsteg på andra viktiga områden som utbildning, hälsa och sysselsättning.
Det är därför glädjande att den svenska biståndsministern Per Olsson Fridh meddelade i samband med världsmiljödagen att han nu utser en internationell rådgivargrupp för miljö, klimat och biologisk mångfald för att ”stärka Sveriges globala aktörskap för att bemöta klimatkrisen, hejda förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av ekosystem.” Gruppen består av internationella experter och högnivåprofiler som alla bidrar med djupt engagemang och kunskap inom området.
Små steg som snabbt behöver leda till större steg så att nästa års världsmiljödag kan återspegla en mer positiv utveckling. Fram till dess behöver vi alla ställa oss frågan vilken värld vi vill leva i.
I sommar presenterar FN:s klimatpanel IPCC första delrapporten i sin sjätte utvärdering av läget för klimatet. Den väntas bli den mest innehållsrika genomgången sedan panelens start för 33 år sedan. Slutsatserna är ännu hemliga, men SMHI:s forskare lättar nu något på förlåten. Det kommer bli många bistra budskap bland vissa ljuspunkter.
Rapporten har namnet ”Den naturvetenskapliga grunden” och kommer att följas av två andra specialrapporter och den slutliga syntesen i the ”Sixth Assessment Report,” AR6, som läggs fram om ett drygt år.
I tolv omfattande kapitel kommer rapportens över 700 författare från 90 länder presentera sin genomgång av de senaste årens globala rön om klimatkänslighet, kortlivade partiklars klimatpåverkan, den globala kolcykelns funktioner, återkopplingsmekanismer och mycket annat kopplat till det naturvetenskapliga forskningsfältet.
Det berättade professorn i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivaren Markku Rummukainen vid en pressbriefing hos SMHI, som representerar Sverige i klimatpanelen.
Han passade på att betona att politiken inte tar över när sammanfattningen,den så kallade Summary for Policy Makers, SPM, fastställs av panelens medlemsländer.
Ingen kan tvinga in formuleringar i SPM om rapportförfattarna inte finner stöd för dem i forskningen. Men sedan finns det alltid kritik mot klimatpanelen, från båda håll. Antingen för att den är anses vara för alarmistisk, eller för att den tar för lätt på klimatfrågan, framhöll Rummukainen.
Nu var alltså Rummukainens och övriga forskares läppar förseglade om detaljerna i rapporten och dess slutsatser. Några linjer framkom dock:
Världen befinner sig mitt i en kraftig och snabb klimatförändring.
Mänskligheten har fortfarande en chans att påverka och begränsa uppvärmningen, men helt avgörande är att utsläppen minskar snabbt.
Senare års forskning om den så kallade klimatkänsligheten (hur stor blir temperaturökningen vid en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt) visar inte sammantaget någon dramatisk förändring uppåt, vilket vissa studier antytt.
Beräkningar visar att jordens medeltemperatur jämfört med förindustriell tid stiger med +2,6 grader (målet är max två grader) till år 2100 även om de 120 länder som kommit med utfästelser i varierande grad om nettonollutsläpp lever upp till dessa.
Miljöproblem och klimatkris är minst sagt spännande ämnen. Men är du också en av dem som tycker det känns tungt att läsa facklitteratur på semestern? Här tipsar redaktionen om skönlitterära böcker perfekta för hängmattan, stranden eller soffan i sommar, alla med tema klimat och miljö.
Fasetter av liv, avWu Ming-Yi
Boken är en miljödystopisk framtidsroman med två huvudpersoner som lever helt olika livsom slutligen flätas samman. Den ena är Alice som är professor i litteraturvetenskap i Taiwan och vill ta livet av sig, hon bor ensam i en villa som havet kommer allt närmare att skölja bort. Den andra huvudpersonen Atile’ som tillhör en ursprungsbefolkning som är isolerad från resten av civilisationen, och som lever på en ö långt ute i Stilla havet.
Enligt befolkningens traditioner ska alla andrasöner offras och Atile’ måste därför paddla ut mot öppet hav för att aldrig mer återvända. Alla andrasöner drunknar eller dör av törst, men Atile’ spolas i land på en av öarna uppbyggda av hopslingrade sopor som flyter omkring i Stilla havet. Historiens kretsar kring miljöproblem som stigande havsnivåer och plastfyllda hav, men även om valjakt i Norge, sälkubbning i Kanada, ursprungsbefolkningen i Taiwan, om att spränga i berg för tunnelbyggen och sexarbetare i Taipei.
Blå, av Maja Lunde
Den norska författaren har skrivit tre fristående romaner som hittills utkommit på svenska, där handlingen kretsar kring olika miljö- eller klimatproblem. Blå har temat vatten och är redaktionens favorit (de andra böckerna är Binas historia och Przewalskis häst). Boken följer tre generationer; en historisk kamp mot vattenkraftsutbyggnaden i norska fjällen, en nuvarande kamp mot att bryta sönder en norsk glaciär (för att sälja isen som dyrt drinktillbehör på kryssningsfartyg) och slutligen en framtida historia om en pappa och dotter på flykt från södra Europa som nu är obeboeligt på grund av värmen. Det kan låta som tre helt olika historier men de flätas samman väl (speciellt i slutet!), den gemensamma nämnaren är hela tiden de välskrivna kärleks- och familjerelationerna.
2020 – en framtidsoptimistisk roman, av Jesper Weithz
Satir om hur ett nyliberalt samhälle med individen i fokus försöker lösa klimatkrisen. Boken handlar om Panter, som föds 2020, samma dag som FN förklarar tvågradersmålet omöjligt att nå. Panter lever i en tid där klimatkatastrofen har eskalerat, inkomstklyftorna är groteska och privatiseringarna har nått nya höjder. Hans uppväxt är en misär i en Stockholmsförort och när hans mamma dör blir Panter hemlös. När han får kontakt med en självhjälpsguru vände dock hans liv, han börjar förstå vad han egentligen har för syfte i världen. Tillslut är han uppbackad av FN och har han hela världens hopp på sina axlar, om han lyckas lösa krisen? Gissa!
En och annan extremt ovanlig storm sliter kanske sönder kartongerna jag byggt ett hem av, ett flera dagars ovanligt extremregn kanske sköljer bort marken jag sover på, och värmen en ovanligt lång och extremt het sommar torkar kanske ut mig tills jag hallucinerar och ser färgglada djur leka längs Drottninggatan i Stockholm, men det är sådant som hör livet till.
Oryx och Crake, av Margaret Atwood
Atwoods dystopiska Handmaid’s tale hamnade på allas läppar när den blev TV-serie. Oryx och Crake är första boken i en annan dystopisk trilogi. Huvudpersonen i boken kallar sig Snömannen, han är en av få överlevare efter den mänskliga undergången och måste kämpa för sin överlevnad. Ibland tänker han tillbaka på hur världen var för några decennier sedan när hans bästa vänner Oryx och Crake levde, och förundras över hur allt så fort kunde ta slut.
The Wall, av John Lanchester
Boken finns bara utgiven på engelska. Det är också en dystopisk framtidsroman där klimatförändringarna varit katastrofala och flyktingströmmarna i världen är därför stora. Som svar på det har Storbritannien byggt en mur längst hela kuststräckan för att stoppa flyktingar från att komma in i landet. Huvudpersonen är en ung britt som gör den tvååriga obligatoriska tjänsten av patrullerande på ”the Wall”.
I sommar så kommer det att recenseras böcker om miljö och klimat här på Supermiljöbloggen, så håll utkik!
För fler boktips om miljö och klimat, spana in Bokdjuret!
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.