Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Svenska banker lånar ut miljarder till oljeutvinning i Arktis

    – Att bankerna fortsätter finansiera oljebolag som utvinner i Arktis är anmärkningsvärt. Om vi ska kunna leva upp till klimatmålen och undvika katastrofala klimatförändringar måste oljan stanna i marken. Arktis miljö är dessutom extremt känslig och ett oljeutsläpp vore förödande, säger Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide.

    SEB, som också rankas också lägst i Fair Finance Guides granskning av bankernas hållbarhetsbetyg, satsar mest med 34 miljarder kronor. Därefter följer Nordea med cirka 28 miljarder. Handelsbanken, Skandia och Länsförsäkringar har inte gett några lån till bolagen och har betydligt mindre investeringar i dem.

    Läs också: ”Andra AP-fonden säljer fossila innehav”

    Ekobanken och JAK Medlemsbank säger helt nej till att ge lån till fossilbolag.

    – Det är förstås glädjande att flera av de stora bankerna börjat dra sig undan från oljeutvinning. Nu gäller det att SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank lyssnar på sina kunder och omgående slutar stödja den här typen av verksamhet. Att utvinna olja i Arktis, som redan är hårt drabbat av klimatförändringarna, är bortom cyniskt, säger Jakob König.

    Skicka ett (färdigskrivet) mail till din bank här

    USA återansluter sig till Parisavtalet ”om 39 dagar”

    USA återansluter sig 20 januari, vilket är samma dag som Joe Biden installeras i Vita huset.

    Donald Trump inledde redan första året av sin mandatperiod en process för att lämna avtalet, men utträdet skedde inte förrän i november i år.

    ”För fem år sedan i dag samlades världen för att anta Parisavtalet om klimatförändringar. Och om 39 dagar kommer USA att återförenas med det. Vi kommer att samla världen för att driva vår utveckling längre och snabbare och tackla klimatkrisen”, skriver USA:s nya president Joe Biden på Twitter.

    Sveriges klimatpolitik bränner upp skogen

    ”Vi behöver skydda den sista naturskogen och restaurera mark för att kunna minska vår klimatpåverkan. Samtidigt sker det rakt motsatta på regeringskansliet,” skriver Lina Burnelius från Skydda Skogen på SMB Debatt. 

    Idag fyller Parisavtalet fem år. Därför utlyser Friday’s for Future en global online strejk och uppmanar alla att bli del av lösningen så att vi gemensamt gör allt vi kan för att nå 1,5-gradersmålet.

    De senaste fem åren är de fem varmaste åren hittills uppmätta. Gapet mellan vad som är forskningsgrundade rätt saker att genomföra och den politik som istället bedrivs, är skrämmande stort. 

    Sveriges skogssektor orsakar ensamt dubbelt så stora koldioxidutsläpp som alla Sveriges övriga utsläppare gör – tillsammans. Vi behöver uppenbart en ny skogspolitik. 

    IPCC:s 1,5-gradersrapport är tydlig, vi behöver skydda den sista naturskogen och restaurera mark för att kunna minska vår klimatpåverkan. 

    Samtidigt sker det rakt motsatta på regeringskansliet. Miljöpartiet vill förbjuda palmolja i drivmedel med motiveringen “Svenska bilar ska inte drivas av bränsle som bidrar till avverkad regnskog och gigantiska monokulturer.” Samtidigt godkänner de ett koldioxidberoende och ’business as usual” med svenska tallolja som råvara, trots att det är ett bränsle som bidrar till avverkad naturskog och gigantiska monokulturer.

    Regeringen skrev även i det de kallar den största miljösatsningen någonsin att de ger 200 miljoner till raffinaderier för att säkerställa tillgång på bränsle, resultatet är tydligt: Preem valde själva “mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna” att dra tillbaka ansökan för Preemraff Lysekil. Istället för en storskalig fossilsatning tänker sig Preem nu en mångmiljardsatsning på biodrivmedel.

    Svensk miljöpolitik flyttar problemet från råolja till tallolja.

    IPCC menar att vi med dagens utsläppsnivåer har sju år kvar tills vi spräcker koldioxidbudgeten. Med dagens avverkningstakt är i princip all Sveriges naturskog utanför skyddade områden borta inom 10 år.  Med andra ord, idag är helt fel decennium att satsa på drivmedel som ökar utsläppen i närtid och medför ytterligare avverkning i ett land vars skog håller på att ta slut. 

    Forskningen är ju glasklar: vi måste drastiskt (1) minska våra växthusgasutsläpp men också (2) ta bort växthusgaser som vi redan släppt ut, samtidigt som vi måste (3) freda den sista levande naturen vi har kvar – utan insatser för att bromsa förlusten av biologisk mångfald kan vi inte nå klimatmålen.  

    Detta måste ske snarast, i ett klimaträttvist scenario är tid den enda valutan som räknas. Rätt väg – när det är för sent – är fel väg att gå. Antingen är vi okej med att starta oåterkalleliga kedjereaktioner bortom mänsklig kontroll, eller så sluter vi upp bakom forskningen och gör gemensamt allt som står i vår makt för att hålla världens medeltemperatur långt under två graders uppvärmning. 

    Sverige kan inte nå detta mål utan att skogsbruket förändras fundamentalt. Det innefattar tre enkla grundfrågor: Vilken skog kan vi bruka? Hur ska vi bruka skogen? Vad ska vi tillverka av skogen?

    Åtaganden under Parisavtalet, FN:s konvention för biologisk mångfald och den i grundlagen definierade urfolksrätten, sätter tillsammans en tydlig ram: Bruka bara 70 procent av den produktiva skogsmarken. Sluta bruka naturskog, sluta kalavverka och sluta tillverka produkter som vi bränner upp, likt biodrivmedel av tallolja.  

    Idag gör svenska bolag alla fel. De expanderar in i skogar som måste skyddas, väljer i regel den mest miljö- och klimatskadliga metoden och tillverkar dessutom främst produkter som förbränns. Ca 77 procent av det som vi plockar ut från den svenska skogen blir till kortlivade produkter. 

    Forskare larmar, ungdomar utlyser globala strejker, urfolk drar i nödbromsen, FN utropar de kommande 10 åren till decenniet för restaurering , miljörörelsen skriver uppror efter uppror. Vi står alla enade och kräver forskningsbaserade politiska beslut gällande våra ödesfrågor: mildra klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. 

    Ökat skogsskydd leder till omedelbara minskade utsläpp. Därför krävs omedelbar handling. Om några år är det för sent.

    Ni kommer aldrig kunna säg att ni inte visste vad ni gjorde, om ni istället fortsätter tömma kolförråden medan ni gömmer er bakom ord som “fossilfritt”.   

    Vi behöver politik som grundas på klimaträttvisa, vilket klart och tydligt upprepas genom hela Parisavtalet. Inte fler svaga klimatmål och falsk klimatlösningar som invaggar allmänheten i en falsk trygghet, när vi i själva verket sågar av den gren som vi alla sitter på. 

    Lina Burnelius, styrelseledamot i Skydda Skogen


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    EU:s nya klimatmål: 55% minskning till 2030

    Efter en lång nattmangling kom EU-ledarna fram till nya klimatmål för unionen. Det är en kraftig höjning från det nuvarande målet, men långt ifrån tillräckligt enligt forskningen.

    SMB har tidigare rapporterat om att målet om 55 procents utsläppsminskning till decenniets slut är alldeles för lågt satt. För att vara i linje med Parisavtalet borde målet ligga på minst 65-70 procent jämfört med 1990 års nivåer. Tidigare har målet varit 40 procent.

    Dessutom riskerar det nya målet att inte ens leda till faktiska utsläppsminskningar. En punkt i avtalet medger att EU-länderna får räkna med klimatkompensation i form av kolupptag, till exempel genom skogsplantering och teknik, i sina klimatredovisningar. I praktiken innebär det att länderna nu endast förbundit sig till drygt 50 procent i reella utsläppsminskningar.

    EU-parlamentet röstade för 60 procents utsläppsminskningar, men ministerrådet gick på kommissionens linje om 55 procent istället.

    EU:s nya klimatmål är en del av de uppdaterade klimatlöften (så kallade NDC:s) som världens alla länder måste avge innan klimattoppmötet 2021. Senast i veckan kom en stor rapport från FN:s miljöprogram UNEP som slår fast att världens länder måste femfaldiga sina nuvarande åtaganden för att ha en chans att klara 1,5-gradersmålet.

    Andra AP-fonden säljer fossila innehav

    Miljardinvesteringar i 250 bolag kopplade till kol, olja och fossilgas avyttras.

    SMB har tidigare rapporterat om att svenskarnas pensionspengar förvaltas i bolag som driver på klimatkrisen. Många miljarder satsas exempelvis i fossilindustrin och företag som skövlar regnskog.

    Därför var det glädjande när Första AP-fonden i mars 2020 meddelade att de ska bli helt fossilfria.

    Nu meddelar även Andra AP-fonden att de har avinvesterat 250 bolag med koppling till fossilindustrin. Bland annat innefattas kraftbolag som får mer än hälften av sina pengar från förbränning av fossila bränslen. Enligt Greenpeace rör det sig om investeringar till ett värde av 8 miljarder kronor.

    Men fonden är ännu inte helt fossilfri. Enligt beslutet får inga investeringar göras i verksamheter där 1 procent av intäkterna kommer från kol, mer än 10 procent från olja och mer än 50 procent från fossilgas. Det innebär att vissa tveksamma investeringar fortfarande kan finnas kvar.

    Andra AP-fonden menar dock att de ska fortsätta ställa om sin förvaltning så att alla pengar så småningom förvaltas i linje med Parisavtalet. Målet är att fondens alla investeringar ska ha netto-nollutsläpp 2045. Fonden uppger att en viktig orsak är att det minskar den finansiella risken när världen ställer om till fossilfritt.

    Greenpeace, som länge kampanjat mot AP-fondernas innehav, är positiva till nyheten:

    Nu ser vi början på en global trend där fler och fler investerare börjar tänka om och slutligen överge fossilbolagen. Att andra AP-fonden nu säljer ut sina fossila innehav är såklart väldigt goda nyheter och något vi kampanjat för länge. Nu krävs att de kvarvarande pensionsfonderna följer efter skyndsamt. För den som vill värna klimatet och minska sin finansiella risk finns inget annat alternativ, säger kampanjledare Rolf Lindahl.

    Avgörande klimatmöte i EU

    Under torsdagen och fredagen träffas EU:s regeringschefer för att besluta om regionens nya klimatmål. Mycket står på spel.

    Regeringscheferna ska idag och imorgon bestämma vilka utsläppsnivåer EU ska nå till 2030. Beslutet kommer bli avgörande för både regionens och hela världens klimatpåverkan i decennier framåt.

    EU-parlamentet röstade för 60 procents utsläppsminskningar, men kommissionen föreslår 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Inget av dessa förslag är tillräckligt för att klara 1,5-gradersmålet.

    Nu varnar dessutom miljöorganisationer för att kommissionen försöker urvattna förslagen som regeringscheferna ska ta ställning till.

    Den nuvarande skrivningen föreslår nämligen att koldioxidupptag i exempelvis skog och genom teknik ska räknas in i målet. I praktiken innebär det en slags dålig klimatkompensation, där länderna inte behöver göra tillräckligt stora faktiska utsläppsminskningar.

    Naturskyddsföreningen och PUSH Sverige vill nu att statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin driver på hårdare för att det här kryphålet ska slopas och för att utsläppsmålet ska skärpas. Sveriges har nyligen skärpt sin position från ”minst 55 procent” till ”minst 60 procent med sikte på 65”. Det är absolut minimum.

    EU:s nya klimatmål är en del av de uppdaterade klimatlöften (så kallade NDC:s) som världens alla länder måste avge innan klimattoppmötet 2021. Senast i veckan kom en stor rapport från FN:s miljöprogram UNEP som slår fast att världens länder måste femfaldiga sina nuvarande åtaganden för att ha en chans att klara 1,5-gradersmålet. Nu återstår att se hur EU:s regeringschefer handlar.

    Risken för väpnad konflikt ökar efter klimatkatastrofer

    En studie publicerad tidigare i år visar att risken för väpnade konflikter ökar direkt efter klimatrelaterade katastrofer. Risken är särskilt hög i länder med stora befolkningar, politisk utestängning av etniska grupper och låg utvecklingsgrad.

    Kopplingen klimatkris och krig är egentligen inget nytt. Till exempel kallade FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-Moon kriget i Darfur ”det första klimatkriget”. Även den extrema torkan 2006-2009 i Syrien till följd av klimatförändringar har kopplats till det inbördeskrig som senare utbröt i Syrien 2011. Även andra klimatrelaterade fenomen har kunnat kopplas till beväpnade konflikter, men kritiker har påpekat att de vetenskapliga bevisen för att de ska vara kopplade inte varit tillräckligt starka.

    Men nu visar en studie som publicerades i tidskriften Global Environmental Change tidigare i år ett nytt sätt att identifiera när och hur klimatrelaterade katastrofer bidrar till väpnad konflikt, vilket stärkt bevisen. I den nya studien kombineras statistisk data med faktiska fallstudier för att därigenom tydligare visa kopplingarna mellan klimatrelaterade fenomen och beväpnade konflikter. Studien har genom den här forskningsmetoden kunnat visa att en tredjedel av alla beväpnade konflikter som studerades mellan 1980 och 2016 föregicks av en katastrof.

    Till exempel föregicks Al-Qaidas utvidgande av sitt verksamhetsområde och rekrytering av nya krigare i Mali 2009 av torka i det drabbade området. Ett annat exempel är hur jordskred och cykloner i Filippinerna föregick våldsamma konflikter mellan kommunistpartiet och Moro National Liberation Front. Framförallt sker dock konflikter i länder eller regioner som redan är utsatta för politisk och social instabilitet.

    Byggmaterial bakom hälsoskadliga kemikalier på förskolor

    Studier vid IVL Svenska Miljöinstitutet visar att byggmaterial är en starkt bidragande faktor bakom hälsoskadliga kemikalier på förskolor. På nybyggda och ombyggda förskolor där högre miljökrav på byggmaterialet ställts fanns färre hälsoskadliga kemikalier i inomhusmiljön än på förskolor som på annat sätt försökt fasa ut hälsofarliga kemikalier. 

    Miljöorganisationer har länge varnat för gifter i barns vardag, bland annat på förskolor. Naturskyddsföreningen har till exempel skapat Operation Giftfri Förskola som ett sätt att kunna giftsanera förskolor. Även SMB har tidigare rapporterat om att hälsofarliga kemikalier i förskolors inomhusmiiljö.

    Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet påbörjat en kartläggning av hälsoskadliga kemikalier på Stockholms förskolor. Fokus i studierna har legat på hormonstörande ämnen som kan finnas i vardagsprodukter som bygg- och inredningsmaterial, möbler och leksaker.

    De ämnesgrupper som förekom i högst halter var ftalater och organofosfater – hormonstörande ämnen som ofta används som mjukgörare och flamskyddsmedel i plast- och gummiprodukter, och som kan leda till ökad förekomst av allergier och astma hos barn. Det vi kunde se var att halterna av dessa ämnen minskade kraftigt när åtgärder sattes in, säger Sarka Langer, projektledare och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

    I en av studierna har forskarna tittat på vilka åtgärder som minskat mängden hälsofarliga kemikalier på förskolorna. Resultatet visade bland annat att det lönar sig att ställa krav på byggmaterial vid nybyggnation och ombyggnation.

    De förskolor som hade satt högre miljökrav vid nybyggnation och ombyggnation hade efter byggnationen lägre mängder hälsoskadliga kemikalier i jämförelser med förskolor som istället satsat på att fasa ut hälsoskadliga kemikalier genom att rensa bort föremål och material som innehållit vissa ämnen.

    Det här visar att det går att arbeta kemikaliesmart och att vi kan begränsa halter av skadliga ämnen i förskolemiljön. De flesta barn tillbringar en stor del av sin tid på förskolan så det är viktigt att vi gör vad vi kan för att skapa en så bra innemiljö som möjligt, säger Katarina Luhr (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad till IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Coca-Cola, Pepsi och Nestlé utsedda till världens största plastförorenare

    För tredje året i rad har Coca-Cola, Pepsi och Nestlé blivit utsedda till världens största plastförorenare av Break Free From Plastic. Rankingen listar vanligaste varumärkena som runtom i världen identifierats på plastavfall. Samma företag motverkar även lagstiftning som skulle kunna minska plastavfallet.

    Plastföroreningar är tyvärr ett växande problem. SMB har tidigare rapporterat om de extrema mängder plast som återfunnits i såväl haven som på land. Plastföroreningar finns även i oss människor. 

    En rörelse som jobbar för att motverka problemen med plastföroreningar är Break Free From Plastic som startade 2016. Det är en global rörelse som driver på för en framtid fri från plastföroreningar. Rörelsen har mer än 11 ​​000 organisationer och enskilda anhängare från hela världen.

    Förra veckan publicerade Break Free From Plastic sin årliga rapport som rankar världens främsta plastförorenare. Den årliga granskningen genomförs av 15 000 volontärer runt om i världen. Syftet är att identifiera vilka varumärken som plastavfallet representerar för att därigenom se var plastföroreningarna kommer ifrån.

    I år samlades 346 494 bitar plastavfall in, varav 63 procent var tydligt märkta med ett konsumentvarumärke. Det varumärke som identifierades flest gånger var Coca-Cola, näst och tredje vanligaste varumärkena var Pepsi och Nestlé.

    Världens främsta förorenande företag hävdar att de arbetar hårt för att lösa plastföroreningar, men istället fortsätter de att pumpa ut skadliga engångsförpackningar av plast, säger Emma Priestland, Break Free From Plastics globala kampanjkoordinator, till The Guardian.

    Inte nog med att de tre företagen skräpar ner planeten – de lobbar också mot ny miljölagstiftning. 2018 motsatte sig alla tre bindande återvinningsmål, samtidigt som de också motarbetade nya EU-förslag som skulle minska nedskräpningen.

    Enligt Break Free From Plastic är det bara ett stopp av produktionen, en avveckling av engångsartiklar och en implementering av  återanvändningssystem som kan få stopp på det växande globala flödet av plastskräp.

    Stor klimatojämlikhet i Sverige – rika släpper ut mest

    Ny rapport av Oxfam visar att alla utsläppsminskningar som skett i Sverige sedan 90-talet orsakats av låg- och medelinkomsttagare. De rikaste tio procenten har knappt bidragit över huvud taget.

    I rapporten, som Oxfam tagit fram i samarbete med Stockholm Environment Institute, framkommer att den halva av befolkningen som har lägst inkomster släppte i snitt ut 4 ton koldioxid per person och år – vilket bara det är för mycket – medan de rikaste 10 procenten släppte ut 17 ton. Den allra rikaste procenten släpper ut hisnande 43 ton koldioxid per capita och år.

    Det innebär att den rikaste procenten måste minska sina utsläpp med 95 procent på tio år för att vi Sverige ska kunna bidra till att klara 1,5-gradersmålet. De rikaste tio procenten måste dra ner på utsläppen med 87 procent. Oxfam poängterar att ingen av inkomstgrupperna ligger på en hållbar nivå, men att de rikaste har störst möjlighet att snabbt minska sina utsläpp.

    En orsak till ojämlikheten är att höginkomsttagare åker mer bil och flyger oftare.

    Klimatojämlikheten är stor både globalt och i Sverige. Vår konsumtion är ohållbar och ojämlik. Sverige behöver nu införa mål och styrmedel som säkerställer att både de totala utsläppen går ner till hållbara nivåer och att de som släpper ut mest också gör mest, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam.

    Ett exempel på styrmedel som föreslås är en avgift på utsläppsintensiva varor som tunga personbilar och flygresor. Oxfam föreslår också förbud mot nyförsäljning av fossilbilar och stoppad försäljning av bensin och diesel.

    Samtidigt som det är stor skillnad nationellt är ojämlikheten ännu mer extrem på ett globalt plan. SMB har tidigare rapporterat om att de rikare procenten av jordens befolkning, dit majoriteten av Sveriges invånare tillhör, släpper ut flerdubbelt mer än fattigare länder.

    Fjärde månaden med värmerekord 2020

    Det blev rekordhöga globala temperaturer i november medan Europa upplevde sin varmaste uppmätta höst. Det rapporterar EU:s observationsprogram Copernicus

    Dessa rekord överensstämmer med det globala klimatets långsiktiga uppvärmningstrend. Alla beslutsfattare som anser att minskade klimatrisker prioriteras bör se dem som tydliga larmklockor och mer allvarligt än någonsin överväga hur de internationella åtagandena i Parisavtalet 2015 ska kunna uppfyllas.

    Det säger Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst vid ECMWF, angående att november blev den fjärde månaden under 2020 som slår värmerekord. Sedan tidigare har januari, maj och september i år varit de varmaste månaderna sedan mätningarna startade, enligt Copernicus Climate Change Service (C3S). November låg nära 0,8 grader över standard i perioden 1981-2010, mer än 0,1 grader över de tidigare varmaste novembermånaderna 2016 och 2019. Havsisutbredningen i Arktis var den näst lägsta för november sedan satellitdatamätningarna inleddes 1979 och följde på ett år som hittills sett ökad avsmältning.

    Samtidigt står det klart att Europa upplevde sin varmaste uppmätta höst någonsin där september-november innebar temperaturer 1,9 grader över standardreferensperioden. Det är 0,4 grader högre än medeltemperaturen 2006 som var den tidigare varmaste hösten. Större delen av Europa hade temperaturer över genomsnittet, men de var särskilt varma över de norra och östra delarna av kontinenten. För hela Europa var november den näst varmaste uppmätta och som följde på en oktobermånad som var den varmast uppmätta i Europa någonsin och globalt sett var det den tredje varmaste oktobermånaden. 

    Med bara en månad kvar av året visar C3S-data för året hittills att 2020 för närvarande är i nivå med 2016, det varmaste kalenderåret som registrerats, tätt följt av 2019. Baserat på data från flera globala datamängder och inklusive data upp fram till oktober meddelade WMO i förra veckan att 2020 kommer att bli ett av de tre varmaste uppmätta åren någonsin. Baserat på mätningar till och med oktober, förutsäger WMO att den genomsnittliga temperaturen i världen år 2020 kommer att vara ungefär 1,2 grader över förindustriell nivå. 

    Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt. Tidigare har de rekordvarma åren sammanfallit med väderfenomenet El Niño som har en uppvärmande effekt, vilket inte har inträffat under 2020. Istället har året inneburit en La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt, men som inte verkar ha haft stor påverkan på den globala temperaturen.

    Arktiska ytlufttemperaturer hösten 2020:

    Kartan och de angivna datavärdena är från ECMWF Copernicus Climate Change Services ERA5-dataset, som för närvarande går tillbaka till 1979

    Även i Sverige blev november rekordvarm. var även november 2020 på många håll i landet rekordvarm. I främst Götaland och södra Svealand blev november 2020 på många håll den varmaste som hittills uppmätts. Till den mycket höga månadsmedeltemperaturen bidrog starkt en extremt varm första vecka i november. Framför allt den 2 och 6 november sattes nya novemberrekord och bland de mest anmärkningsvärda noteringarna återfinns 18,4 grader i Gladhammar den 6 november. Så sent som den 18 november skedde månadens tredje framstöt av för årstiden extremt varm luft där nytt värmerekord på 15,1 grader noterades.

    Medeltemperaturens avvikelse från det normala under november 2020 (normalperiod 1961-1990). Källa: SMHI

    Hela landet fick en mild eller mycket mild höst och södra Sverige har nu haft en mild höst under de senaste 10 åren. Hela Sverige fick temperaturöverskott på 2-4 grader. Det milda vädret har fortsatt in i december där SMHI än så länge inte registrerat en enda soltimme.

    Om bara några dagar är det exakt fem år sedan Parisavtalet slöts. Den senaste tidens rapporter kan förhoppningsvis utgöra en utblick för vad som komma skall om inte ambitionsnivån höjs rejält under de kommande fem åren.  

    Ny granskning: Sverige klimatetta i världen

    Sveriges klimatpolitik hamnar i topp i internationell rankning, men vi får bakläxa för energianvändningen. Inget land gör tillräckligt för att nå klimatmålen, menar Germanwatch, NewClimate Institute and Climate Action Network, som ligger bakom den jämförande studien.

    Sverige hamnar i topp när Climate Change Performance Index 2021 (CCPI) rankar 57 länder, som tillsammans står för 90 procent av världens växthusgasutsläpp. Mätningen består av en sammanvägning av fyra komponenter: ländernas klimatpolitik, energianvändning, utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi.

    Inget land är tillräckligt bra

    Organisationerna bakom granskningarna poängterar att länder som rankas högt inte kan luta sig tillbaka. Symboliskt nog är de tre första platserna tomma, för att visa att inget land i nuläget gör tillräckligt för att vända klimatkrisen.

    Under de tomma placeringarna hittas – förutom Sverige – även Storbritannien, Danmark och Marocko. De värsta klimatländerna är enligt rankingen USA, Saudiarabien, Iran och Kanada.

    Sverige får höga poäng för förnybart och klimatpolitik. När det gäller klimatpolitiken är dock Finland bäst i klassen. Sverige och Finland får lika höga poäng för internationell klimatpolitik, som bedöms som ”very high”, men Sveriges nationella klimatpolitik får bara ”medium” i betyg. Det är vi inte ensamma om – Finland och Lettland är de enda länderna i världen som får ett ”very high” även på nationellt plan.

    Sveriges största bakläxa är energianvändningen, där vi hamnar på en icke-smickrande 49:e plats i sällskap av länder som Kina och Australien.

    Sverige framstående i jämförelse med många andra

    Något som kan verka märkligt är att Sverige rankas högst av länderna sett till utsläppsstatistiken. Detta trots att de konsumtionsbaserade utsläppen visar att Sverige är ett av de mest klimatbelastande länderna i världen. I dagsläget bedömer Naturvårdsverket och SCB att varje svensk har ett klimatavtryck på cirka åtta ton per person och år.

    Men undersökningen baseras på utsläpp som sker inom Sveriges gränser, vilket gynnar oss i den här granskningen. Det är också viktigt att poängtera att undersökningen inte räknar med fattiga länder som redan har ett lågt klimatavtryck.

    Dessutom vägs även nuvarande utsläppstrend ut. Från 2008 till 2018 minskade Sveriges konsumtionsbaseradeutsläpp med 25 procent. Minskningen är alldeles för långsam i jämförelse med Johan Rockströms Carbon Law, som kräver att utsläppen halveras varje decennium, men står sig starkt i jämförelse med många andra länder.

    Den sammanvägda bilden är alltså att Sverige får ett relativt högt betyg internationellt sett, åtminstone bland världens rikare länder. Men precis som för övriga länder finns det fortfarande enormt mycket kvar att göra innan vi hamnar på rätt spår mot 1,5-gradersmålet.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 412,80 miljondelar (ppm), vilket är en minskning från förra veckan (415,49 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,35 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Att det blir varmare står nu alltmer klart sedan FN:s meteorologiska världsorganisation WMO i veckan offentliggjorde sin preliminära version av rapporten State of the Global Climate in 2020 som sammanfattar klimatet i världen under året. Baserat på mätningar till och med oktober, förutsäger WMO att den genomsnittliga temperaturen i världen år 2020 kommer att vara ungefär 1,2 grader över förindustriell nivå. Sannolikt kommer 2020 att vara ett av de tre varmaste åren som har registrerats globalt. Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt.

    Även här i Sverige blir den globala upphettningen alltmer tydlig. Enligt SMHI var även november 2020 på många håll i landet rekordvarm. I främst Götaland och södra Svealand blev november 2020 på många håll den varmaste som hittills uppmätts. Till den mycket höga månadsmedeltemperaturen bidrog starkt en extremt varm första vecka i november. Framför allt den 2 och 6 november sattes nya novemberrekord och bland de mest anmärkningsvärda noteringarna återfinns 18,4 grader i Gladhammar den 6 november. Så sent som den 18 november skedde månadens tredje framstöt av för årstiden extremt varm luft där nytt värmerekord på 15,1 grader noterades.

    Medeltemperaturens avvikelse från det normala under november 2020 (normalperiod 1961-1990). Källa: SMHI

    Massiv förlust av matjord globalt

    Välmående jordar är helt avgörande för näringskretslopp, vattenrening och matproduktion. Igår firades den internationella World Soil Day för att uppmärksamma ett underrapporterat miljöproblem: markförstöring och förlusten av matjord.

    I nuläget pågår en massiv förlust av bördig jord globalt. De senaste 150 åren antas sammanlagt ungefär hälften av all den fertila matjorden ha gått förlorad och i nuläget förstörs så mycket som 24 miljarder ton jord årligen. Det motsvarar ungefär 30 fotbollsplaner i minuten, vilket fick en anställd på FN-organet FAO att för några år sedan förutse att all jord i princip kan komma att vara obrukbar om sextio år om vi inte gör något åt takten i vilken matjorden förstörs.

    Det tar tusentals år för jord att bildas, vilket gör den kumulativa förlusten av jord extremt allvarlig. Dessutom ökar både föreningar och översvämningar till följd av minskad jordhälsa, då jordens kapacitet att absorbera och rena vatten försämras. Jord spelar också en viktig roll som kolsänka och binder totalt lika mycket koldioxid som all växtlighet ovan jord. Förlusten av jord bidrar därför även negativt till klimatförändringarna.

    Markförstöring är dessutom mycket dyrt. Forskare uppskattar att förlusten av jord kostar så mycket som 10 procent av den globala BNP, eftersom den leder till att minskade skördar och färre ekosystemtjänster.

    Jorderosion sker naturligt när jord utsetts för regn och vind. Mänsklig aktivitet har dock skruvat upp erosionstakten betydligt. Majoriteten av förlusten av matjord sker idag till största del till följd av ett destruktivt, ensidigt jordbruk som är beroende av stora mängder insatsvaror i form av gödsel och bekämpningsmedel. Matjorden skadas också av den kompaktering som de stora fordon som används inom jordbruket orsakar och de underjordiska ekosystemen störs även av djup och regelbunden plogning. 

    Två andra anledningar till förlusten av fertil jord är skogsbruk och asfaltering i samband med urbanisering.

    Mycket kunskap saknas fortfarande om jord och jordhälsa. 25 procent av alla djurarter lever under jord, men av de mikroorganismer som är helt essentiella för de underjordiska ekosystemen har uppskattningsvis bara en procent undersökts av forskare.

    WMO: 2020 på väg att bli ett av de varmaste åren

    2020 kommer att bli ett av de varmaste åren som har uppmätts och 2011-2020 det varmaste decenniet. Det konstaterar FN:s meteorologiska världsorganisation WMO i sin preliminära klimatrapport för 2020.

    Om bara en vecka har det gått fem år sedan Parisavtalet slöts – ett avtal som äntligen kunde förmå världens länder att börja sträva efter att klimatanpassa sina samhällen, om än i långsam takt. Denna historiska bedrift inom klimatpolitiken kom till stånd i vad som blev en slags brytpunkt – från ett år av optimism med Agenda 2030 och betoning på globalt samarbete till en efterföljande tid av splittring präglat av Brexit och ett alltmer nationalistiskt USA som successivt lämnade ingångna globala avtal, där Parisavtalet blev ett tydligt exempel.

    Parallellt med denna utveckling har den för många tidigare diffusa klimatkrisen nu blivit allt tydligare. Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt. Det kunde FN:s meteorologiska världsorganisation WMO meddela i veckan när de offentliggjorde sin preliminära version av rapporten State of the Global Climate in 2020 som sammanfattar klimatet i världen under året.

    Som SMB löpande rapporterat under året blir 2020 inte bara ett år som förlamats av en pandemi utan dessutom ett år med rekordhöga temperaturer, extremväder som värmeböljor, skogsbränder och stormar, avsmältning av isar, ökad koncentration av växthusgaser i luften och inställda och uppskjutna klimatmöten. Nu när året börjar lida mot sitt slut kan alla händelser och mätningar summeras upp av WMO-rapporten i ett pressmeddelande som bekräftar bilden: 2020 kommer att bli ett av de varmaste åren någonsin sedan mätningarna började.

    Baserat på mätningar till och med oktober, förutsäger WMO att den genomsnittliga temperaturen i världen år 2020 kommer att vara ungefär 1,2 grader över förindustriell nivå. Tidigare har de rekordvarma åren sammanfallit med väderfenomenet El Niño som har en uppvärmande effekt, vilket inte har inträffat under 2020. Istället har året inneburit en La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt, men som inte verkar ha haft stor påverkan på den globala temperaturen.

    Källa: WMO

    I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av dem upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Det ger omfattande påverkan på marina ekosystem som redan är påverkade av den koldioxid som absorberats av haven och försurar havsmiljön. Havet absorberar ungefär 23 procent av de årliga mänskliga utsläppen av koldioxid från atmosfären. Det hjälper att minska klimatförändringens effekter, men den ekologiska kostnaden i havet är hög. Koldioxiden som absorberas sänker havets pH-värde och orsakar havsförsurning.

    Enligt rapporten var årets mest spektakulära värme har funnits i arktiska Sibirien där temperaturen var mer än 5 grader över genomsnittet. Hettan kulminerade i slutet på juni då det var 38 grader i Verkhoyansk. Det är sannolikt den högsta temperaturen som har uppmätts norr om polcirkeln.

    Källa: WMO

    Erik Kjellström professor inom klimatologi på SMHI är inte förvånad över utvecklingen:

    Både den höga globala medeltemperaturen liksom många av de extremhändelser som rapporten tar upp är vad som kan förväntas till följd av den kraftiga globala uppvärmningen.

    Dessutom menar WMO att det år 2024 är minst en chans på fem att temperaturen överstiger 1,5 grader. Att vi redan om fyra år riskerar komma upp i Parisavtalets ambition att begränsa temperaturökningen, om än tillfälligt, är synnerligen allvarligt och borde poängtera situationens allvar.

    Det är därför positivt att under detta ekonomiskt drabbade år att flera länder tydligt ökat sina klimatambitioner, bland annat EU, Japan och nu senast Storbritannien. WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonar i pressmeddelandet att de välkomnar alla regeringars åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom vi för närvarande inte är på rätt spår och behöver mer ansträngningar. Möjligtvis kan även demokraternas vinst i USA-valet innebära snabbt ökade ambitioner som kan inspirera andra länder.

    Förhoppningsvis kan denna ambitionsökning även påverka de klimatstöd som de rika länderna förbundit sig enligt FN:s klimatkonvention UNFCCC för att hjälpa låginkomstländer att hantera klimatkrisen med ett särskilt ekonomiskt bistånd. Enligt en rapport från Oxfam lever de dock inte upp till sina klimatstöd. Oxfams granskning visar att endast cirka 20 procent av finansieringen 2017–2018 gick till de allra fattigaste länderna och de mest utsatta ö-nationerna, som redan nu drabbas hårdast av klimatförändringarna, fick endast 3 procent av stödet.

    Även om de mesta var känt som WMO-rapporten bekräftade kan det förhoppningsvis bli ytterligare en knuff i rätt riktning för den snabba förändring som behöver ske.

    Den slutliga versionen av WMO:s rapport om klimatet i världen 2020 kommer att publiceras i mars 2021. 

    Enklare att reparera elektroniska produkter med ny lagstiftning

    Förra veckan röstade EU-parlamentet igenom förslaget om “rätten att reparera”. Syftet är att öka livslängden på produkter och därmed minska det elektroniska avfallet. 

    Förslaget om rätten att reparera kommer ursprungligen från EU-kommissionen som en del av unionens nya gröna giv. Nu när parlamentet har röstat igenom motionen hamnar frågan återigen hos kommissionen, som får i uppgift att utveckla konkret lagstiftning som ska främja möjligheterna att reparera främst elektroniska apparater.

    Tanken är att det nya ramverket ska göra att producenter i större utsträckning tar hänsyn till reparations- och återvinningsmöjligheterna när de utformar sina produkter. Målet är också att konsumenter ska få större tillgång till så väl reparationsinstruktioner och extradelar, till exempel genom nya specifika regelverk kring producentens ansvar att tillhandahålla sådana.

    En förändring som lär följa på omröstningen är införandet av obligatoriska märkningar om förväntad hållbarhet och möjligheterna att reparera olika produkter. Målet är att detta ska kunna implementeras redan år 2021. Andra förslag som ligger på bordet handlar exempelvis om att införa standardiserade laddare för elektroniska produkter.

    Kampen för rätten att reparera har letts av den ledamoten David Cormand, som representerar det franska miljöpartiet Europe Écologie Les Verts. Frankrike är något av ett föregångsland inom unionen när det gäller “rätten att reparera” och har redan en nationell märkning för tekniska prylar som anger hur reparationsvänliga de är samt lagstiftning mot planerat åldrande.

    Undersökningar visar att åtgärder som syftar till att öka produkters livslängd har stort folkligt stöd inom EU. Så mycket som 77 procent av unionens medborgare uppger att de hellre skulle laga än byta ut sina prylar och 79 procent tycker att det borde finnas ett lagligt producentansvar för att säkerställa möjligheten att reparera produkter.

    Farliga ämnen i 3 av 4 skönhetsprodukter

    Många av de skönhetsprodukter som säljs på den svenska marknaden får bottenbetyg i en ny internationell granskning. Hudkräm och smink från välkända märken som L’oreal, Maybelline och Nivea kan påverka både hälsa och miljö negativt.

    Sveriges Konsumenter har tillsammans med ett trettiotal konsumentorganisationer runtom i världen jämfört innehållet i 39 slags schampon, smink och hudkrämer. Av de 31 produkter som återfanns i svenska butiker och livsmedelsaffärer innehöll nära tre av fyra ämnen som kan störa kroppens hormoner, påverka fortplantningen och ge livslång allergi.

    Produkterna som testats kommer från storsäljande märken som Colgate, Garnier, Max Factor, Schwarzkopf och Elizabeth Arden. Bara två av de svenska produkterna var helt fria från oönskade ämnen.

    Undersökningen visar också att företagen mixtrar med innehållet i produkterna beroende på var i världen försäljningen sker. De 39 granskade produkterna visade sig finnas i totalt 176 olika versioner runtom i världen.

    Sveriges Konsumenter menar att det är ett exempel på så kallad ”dual quality”, där företag byter ut en ingrediens till en billigare för att hålla nere produktionskostnaderna.

    Värstingexemplet i just den jämförelsen är mjällschampot Head & Shoulders. I 26 av de totalt 34 länderna kan man köpa schampot – och i hela 13 olika versioner. I varannat land är sammansättningen alltså annorlunda, skriver Sveriges Konsumenter.

    Konsumentorganisationerna fann också att innehållsförteckningarna online i flera fall inte stämde, vilket bryter mot lagstiftningen.

    Totalt hittades 65 problematiska ämnen. De riskerar exempelvis att ställa till problem i cocktaileffekten, som innebär att kemikaliers påverkan kan bli större när olika slags ämnen blandas med varandra.

    Här hittar du en förteckning över de testade produkterna.

    En helt ny karriär för framtidens bönder

    ”Det industriella jordbruket som bygger på enfaldiga odlingar av få grödor lämnar ingen plats för biologisk mångfald, och driver förlusten av arter och ekosystem.” Ekobonden Adam Arnesson svarar på LRF Ungdomens debattartikel.

    Unga bönder behöver definitivt se sig om efter nya karriärer för att klara framtidens utmaningar. Att producera billiga livsmedel på bekostnad av djur, miljö, ekosystem och klimat duger inte längre. 

    I en debattartikel i Expressen (19/11) målas miljörörelsen upp som lantbrukets fiende. LRF Ungdomens ordförande Elisabeth Hidéns önskan verkar mest vara att allt ska vara som det är, och att EU:s jordbruksstöd ska fortsätta stödja en i grunden ohållbar livsmedelsproduktion.

    Livsmedelsproduktionen är nära sammankopplad med många av de planetära gränser som vi idag överskrider eller håller på att spränga. Den står för en betydande del av vår totala klimatpåverkan. Det industriella jordbruket som bygger på enfaldiga odlingar av få grödor lämnar ingen plats för biologisk mångfald, och driver förlusten av arter och ekosystem. 

    Det etiska perspektivet är också viktigt att lyfta in i begreppet hållbarhet. Sättet som djur idag hålls i stort antal på betonggolv, där deras naturliga beteenden starkt begränsas och deras existens enbart berättigas av att de ska växa fort och ge billigt kött, verkar totalt främmande och inhumant för allt fler människor. Den ökande efterfrågan på växtbaserad mat styr vilken typ av livsmedel framtidens lantbrukare behöver producera.

    Sammantaget är det givet att livsmedelsproduktionen måste förändras i grunden, med stöd och hjälp från EU, politik och konsumenter. Det är just därför vi bör nyttja EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) för att åstadkomma denna förändring. Om en större andel av våra gemensamma resurser riktades till en hållbar, ekologisk och regenerativ livsmedelsproduktion skulle omställningen kunna gå smidigt. Unga lantbrukare skulle inte behöva göra ett stort karriärhopp, utan istället få mer betalt för att ta bättre hand om jorden, lagra in mer kol i jorden från atmosfären, skapa mer mångfald, ge djuren mer frihet. De tomma grisfabrikerna skulle kanske kunna användas till något annat?

    Rädslan för att unga lantbrukare ska behöva se sig om efter nya karriärer är helt berättigad, men inget att vara rädd för, bara att omfamna som en möjlighet. Jag ser framför mig en ny generation kolinlagrare, producenter av biologisk mångfald, vårdare av naturbetesmarker, planetskötare, och självklart producenter av hälsosam mat som odlats och fötts upp på jordens premisser. Kanske når vi dit, med hjälp av miljörörelsen.

    Adam Arnesson, ekobonde och planetskötare


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.