Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii för 2020 ligger koldioxidhalten nu på 415,15 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (414,31 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+1,95 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    2020 blev i mångt och mycket ett extremernas år. Det blir med största sannolikhet bli det varmaste året i Sverige och globalt ett av de varmaste. Året innebar även rekord i antal tropiska stormar och massiva skogsbränder i Kalifornien och Australien och även värmrekord. Hotet mot den biologiska mångfalden uppmärksammades och kopplingen till pandemin blev särskilt tydlig.

    Ett annat mer annorlunda och tänkvärt rekord för året är att 2020 kan massan av allt det material vi människor har skapat på jorden bli större än den totala biomassan på jorden. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Nature som sammanställt tidigare forskning som visar den totala massan av det material vi människor har skapat, som byggnader, vägar och teknik och jämfört det med data på den totala biomassan på jorden, som all vegetation och alla djur.

    Robert Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger till Vetenskapsradion att det illustrerar på ett nytt sätt vilken effekt människan har på planeten:

    Det blir en ännu tankeställare kring den stora påverkan vi har på jordklotet.

    Denna tankeställare behöver följa med in i 2021 för att ta avstamp i det superår som 2020 var tänkt att bli av. Bland allt fick beslutet om ett nytt globalt FN-avtal för biologiska mångfald skjutas på framtiden. Förhoppningsvis kan ändå pandemin och dess orsaker och verkningar leda till en medvetenhet som stärker arbetet för att skydda den biologiska mångfalden. SMB fortsätter bevaka frågan även detta år.

    87 goda miljönyheter från 2020

    Det är lätt att fastna i nattsvarta rubriker om artdöd, brinnande regnskogar och ineffektiva makthavare. Men samtidigt sker det också massvis med bra grejer runtom i världen. SMB fortsätter därför traditionen med att sammanfatta de positiva trenderna från året som gått. Här är årets bästa miljönyheter 2020! 

    Listan är givetvis skriven helt utan inbördes rangordning. För protokollets skull utser redaktionen enhälligt beslutet om Preemraff till årets absolut bästa nyhet!

    Ekonomi & finans 

    1. Andra AP-fonden säljer fossila innehav. Miljardinvesteringar i 250 bolag kopplade till kol, olja och fossilgas avyttras.

    2. Första AP-fonden blir fossilfri. Statens Första Allmänna Pensionsfond (Första AP-fonden) meddelade att de nu valt att flytta alla sina investeringar i fossila bolag, så kallad “divestering”. Det innebär att fondens hela innehav på 366 miljarder kronor blir fossilfritt.

    3. Dansk bank nekar lån till fossilbilar. Med en ny policy säger den danska banken Merkus nej till att låna ut pengar som ska gå till att köpa bensin- eller dieseldrivna bilar. Elbilar ges däremot billigare lån.

    4. Gröna fonder har gått bäst under 2020. Att placera sina sparpengar i fonder som investerar i solceller, vindkraft och miljöteknik har visat sig lönsamt. Fonder inriktade på hållbar energi har gått bäst av alla i år, samtidigt som placeringar i fossilbolag har blivit en tydlig förlustaffär.

    5. Nordisk kapitalförvaltare avyttrar aktier i gruv- och oljebolag. Den norska kapitalförvaltaren Storebrand har valt att avyttra samtliga aktier i flera större gruv- och oljebolag. Deras motivering är att de inte vill investera i företag som använder sitt politiska inflytande för att motarbeta gröna policys.

    6. Påven uppmanar världens katoliker att divestera. Fossilfritt är det nya svarta. Iallafall om man lyssnar på Vatikanen, som i dagarna gick ut med en uppmaning om att världens alla katolska samfund borde sluta investera pengar i fossilindustrin.

    7. Lönsamt att sluta investera fossilt. Banker och fondbolag som sålt av sitt innehav i kol, olja och gas har tjänat många miljarder på beslutet, visar en granskning av Fair Finance.

    Corona-effekterna

    8. I skuggan av covid-19: rekordminskningar av koldioxidutsläpp. Inte sedan andra världskriget har de globala utsläppen minskat så kraftigt under ett år som de gör nu, visar en ny studie. Även om dessa kommer ha en minimal effekt på klimatförändringarna kan de ändå visa vägen framåt.

    9. Flygandet ner med 97 procent. Covid-19 spridning slår hårt mot både internationell och svensk flygtrafik och många flygbolag har helt eller delvis stoppat sin trafik. 

    10. Stora ekonomiska fördelar med gröna coronaåtgärder. Flera framstående ekonomer har utvärderat effekterna av att kombinera klimatåtgärder med den ekonomiska återuppbyggnad som pågår världen över. Deras nya rapport visar att ekonomin stärks av att satsa på grön omställning.

    11. Corona-restriktionernas positiva klimateffekter. Då den globala aktiviteten drastiskt reducerats till följd av coronaviruspandemin är det knappast förvånande att även utsläppen relaterade till energi och transport tillfälligt minskats.  Man bör ändå vara försiktig med att hylla coronaviruset för att vara gynnsam för miljön, eftersom situationen är temporär och bidrar till enorma press på både sjukvård och samhälle.

    12. Hemmajobb ger bättre luft i Stockholm. Åtgärderna för att begränsa smitta av covid-19 får effekt på den svenska miljön.Luftföroreningarna i Stockholms innerstad har redan halverats på grund av ökat distansarbete.

    13. Nedstängning gav mer solkraft. För att begränsa coronavirusets spridning har många länder stängt ner hela samhällen. I Indien ledde det till både renare luft och mer solenergi. Det visar en ny studie.

    14. Energiomställningen kan påskyndas av covid-19
    Energi från sol- och vindkraft fortsätter att öka och stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året. Detta trots att energiefterfrågan sjönk med tre procent till följd av pandemin jämfört med samma period förra året. Det visar en rapport från tankesmedjan Ember.

    15. Största minskningen av efterfrågan på kolkraft sedan andra världskriget
    Coronapandemin har gjort att vi minskat vår totala elanvändning och industriella produktion i de flesta länder, vilket även dämpat efterfrågan på kolkraft. Efterfrågan på den utsläppstunga energin har gått ner med hela 8 procent, vilket är den största minskningen sedan andra världskriget.

    Klimatmål & klimatpolitik

    16. Stora utsläppsminskningar redan innan corona. Under första kvartalet minskade Sveriges växthusgasutsläpp med hela 8,1 procent. Det är den största nedgången sedan mätningarna började. De glädjande nyheterna är inte en effekt av corona, utan blev verklighet redan innan pandemin fick grepp om världen.

    17. Höjda klimatmål i EU. Efter en lång nattmangling kom EU-ledarna fram till nya klimatmål för unionen. Det är en kraftig höjning från det nuvarande målet, men fortfarande långt ifrån tillräckligt enligt forskningen.

    18. Kina lovar bli klimatneutrala till 2060. I ett tal inför FN:s generalförsamling berättade Kinas president Xi Jinping att landets utsläpp ska peaka 2030 för att sedan bli klimatneutrala innan 2060. Det är ett stort steg framåt för ett land som hittills aldrig avgett några långsiktiga klimatlöften – men frågan är hur trovärdigt uttalandet är.

    19. Japans klimatlöfte: koldioxidneutralt till 2050. Nya premiärministern Yoshihide Suga tillkännagav att Japan, som är världens tredje största ekonomi, ska nå netto-noll utsläpp 2050. 

    20. Nio svenska städer har skrivit på ett klimatkontrakt. Nio svenska städer signerade ett kontrakt för klimatneutrala städer 2030 på det digitala eventet European Viable Cities Day. Städerna blir därmed de först i Europa att göra ett sådant åtagande.

    21. Joe Biden vann amerikanska presidentvalet. Med Joe Biden som amerikansk president kan äntligen USA återta en ledande roll i klimatarbetet.

    22. Domstol sågar Irlands klimatplan: “Otillräcklig”. Seger när Irlands Högsta domstol menar att regeringens strategi för utsläppsminskningar behöver skärpas rejält.

    23. Mer pengar i miljöbudgeten. Den stora svenska höstbudgeten innehåller nära 10 miljarder i miljösatsningar. Höjd bonus-malus och mer pengar till industrins klimatomställning är några av nyheterna som presenterades av Isabella Lövin och Per Bolund. Supermiljöbloggen sammanfattar några av budgetposterna och analyserar satsningarna.

    24. New York satsar på en grönare framtid. Trots den hårda belastningen av covid-19 har delstaten New York drivit igenom lagstiftning för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi

    25. Flyktingar under akut klimathot får inte skickas tillbaka. Nytt beslut ska bli vägledande i framtiden.

    Näringsliv & industri

    26. EU:s industriutsläpp minskar kraftigt. Efter åtstramning av systemet för utsläppsrätter är nu koldioxidutsläppen från Europas industrier på rejäl nedgång. Preliminära siffror visar på hela 9 procents minskning. I Sverige minskade utsläppen under 2019 med 5 procent.

    27. Flera svenska företag på global A-lista för miljöarbete och transparens. Välgörenhetsorganisationen CDP, som driver ett globalt miljörapporteringssystem, listar varje år de företag som fått A i deras mätningar. I år finns hela sju svenska företag med på listan, vilket är mer än dubbelt så många som föregående år. Positivt, men företagen har fortfarande lång väg kvar.

    28. Global kampanj får företag att satsa på förnybar energi
    Den globala kampanjen RE100, med syftet att få företag att satsa på förnybar energi, har rönt stora framgångar i Australien. Häromdagen gick en av landets största zinkraffinaderier, Sun Metals Corp, med i kampanjen och satsar nu på att senast 2040 enbart nyttja energi från fossilfria källor. 

    29. Näringslivet överlämnar klimatplaner – resultatet återstår att se
    Nio branscher lämnade förra veckan över sina respektive planer för fossilfri omställning till regeringen. Planerna har sammanställts inom ramen för Fossilfritt Sverige där totalt 22 liknande planer nu lanserats.

    30. Hybrit invigs. Flaggorna vjade högt i Luleå när världens första pilotanläggning för fossilfri stålproduktion invigdes.

    Hav, vatten & föroreningar

    31. Haven kan fortfarande räddas. En ny studie studier tyder på att vi fortfarande har en möjlighet att kunna hjälpa haven återhämta sig inom bara en generation. Men bara om de nödvändiga åtgärderna, framför allt att minska klimatförändringarna, tas på allvar.

    32. Öresund kan bli marint skyddsområde. Nu ska vattnet mellan Sverige och Danmark skyddas från mänsklig aktivitet. Regeringen har nu äntligen beslutat om att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Det kräver dock att Danmark fattar ett liknande beslut.

    33. Nordiskt avtal om plastavfall i haven. Plastavfall är ett akut och växande problem som måste tas itu med så snart som möjligt. Det var budskapet från de nordiska miljö- och klimatministrarna efter mötet i Nordiska ministerrådet.

    34. Vass kan ersätta växttorv – gynnar både klimatet och Östersjön. Torvmarker utgör en viktig lagringskälla för att binda kol och kväve från atmosfären. De huvudsakliga användningsområdena för torv är som bränsle och odlingssubstrat. Nu visar en ny finsk innovation hur bladvass kan ersätta växttorven, vilket skulle gynna såväl klimatet som den biologiska mångfalden och Östersjön.

    35. Försurningen minskar rejält. Många sura vattendrag i Sverige har börjat återhämta sig till den grad att de inte längre behöver kalkas regelbundet. Detta visar en ny studie.

    36. Sverige skriver under havsdeklaration. Sverige har skrivit under en deklaration om att minst 30 procent av världens hav ska vara skyddade från exploatering senast 2030.

    Biologisk mångfald & kemikalier

    37. Växande intresse för biologisk mångfald i finansbranschen
    Den biologiska mångfalden är i kris – ungefär två tredjedelar av världens arter har försvunnit de senaste 50 åren. Ekosystemen är hårt prövade. För livet på planeten är det här en katastrof. Därför börjar nu vissa finansbolag satsa mer på biologisk mångfald.

    38. Målarfärg minskar fågeldöd vid vindkraftverk. En smidig lösning kan minska dödligheten av rovfåglar vid vindkraftverk med 70 procent. Knepet är enkelt: måla rotorbladen.

    39. Läget ljusnar för insjöfisken. Fler svenska insjöfiskar som sik, öring, abborre och röding får grönt ljus i årets upplaga av WWF:s Fiskguiden. I havet ser det värre ut – läget är fortsatt illa för många havslevande arter.

    40. LO vill kriminalisera storskalig miljöförstörelse. Det bör vara kostsamt att förstöra miljön och Sverige bör gå i täten för att ekocid ska vara brottsligt. Det skriver LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson tillsammans med Palmecentrets Anna Sundström på SvD Debatt.

    41. PFAS förbjuds i hela EU. EU-kommissionen tog ett viktigt steg mot en giftfri miljö när man nyligen presenterade en ny kemikaliestrategi för de kommande åren. Strategin innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen och svårnedbrytbara kemikalier som PFAS.

    42. Ny kemikalieskatt på kläder och skor. En statlig utredning föreslår en kemikalieskatt på 40 kronor per kilo. Detta för att minska risken att människor och miljö exponeras för farliga ämnen.

    43. Press på bättre hantering av läkemedel i miljön. Europaparlamentets miljökommitté vill se tuffare åtgärder för att minska läkemedelsföroreningar i miljön. Åtgärderna inkluderar minskad användning av läkemedel, grönare tillverkning och bättre avfallshantering. Dessutom ska lägre konsumtion av läkemedel nås utan att skada patienter.

    44. Biologisk mångfald och hållbara livsmedel viktigt i EU:s gröna giv. EU-kommissionen presenterade två nya strategier som ska bidra till det övergripande målet om klimatneutralitet till år 2050. I strategierna föreslås bland annat att all urskog i EU ska ha lagligt skydd och att användningen av bekämpningsmedel halveras.

    45. Kyrkan tar ställning för naturens rättigheter. Såväl Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Kyrkornas Världsråd har de senaste åren kommit att omfamna idén om att naturen borde få juridiska rättigheter.

    Mat & jordbruk

    46. Fossilfria odlingsdukar kan ersätta miljöfarliga plastdukar. De enorma mängder plastbaserade odlingsdukar som används inom jordbruket är ett stort miljöproblem. Positiva nyheter är att det nu pågår flera projekt för att ta fram nedbrytningsbara odlingsdukar i naturmaterial.

    47. Diversifierade odlingssystem bra för miljön – och produktiviteten. Diversifiering inom jordbruket gynnar både skördarna och den biologiska mångfalden. Det visar en internationell studie där man jämfört 42 000 odlingssystem.

    48. Regeringen satsar på ekologiskt. Regeringen tillför Jordbruksverket 25 miljoner kronor per år 2021–2023 för myndighetens fortsatta arbete med samordningsfunktionen för ekologiska livsmedel.

    49. Smarta lösningar för minskat matsvinn
    En plats där Matsvinnets dag uppmärksammades igår var Härnösand, där kommunens kostenhet tog tillfället i akt att lansera ett nytt lokalt samarbete för minskat matsvinn. Härnösands kommun kommer i fortsättningen ta hand om de varor som ICA Maxi annars skulle kastat på grund av skönhetsfel. Den räddade maten kommer sedan användas till att “sätta guldkant” på den kost som serveras på kommunens sjukhus, äldreboenden och i skolmatsalar.

    50. Ökat intresse för närodlat under corona. Intresset för lokala matproducenter ökar och fler ansluter sig till de så kallade “rekoringarna”, som sedan coronapandemin började har fått ett rejält uppsving över hela landet.

    Transporter

    51. Slut med svavel för sjöfarten. Nu träder nya regler för den internationella sjöfarten i kraft. Från 2020 måste svavelinnehållet i sjöfartsbränsle sänkas rejält, vilket väntas leda till minskade luftföroreningar och lägre koldioxidutsläpp. 

    52. Dagliga nattåg från Stockholm till Europa verklighet om två år. SJ har tidigare dragit in i princip alla sina internationella nattåg på grund av olönsamhet och flera europeiska tågbolag har tvingats slopa sina internationella nattåg. Nu får tåget åter se ljuset i tunneln då regeringen och Trafikverket under torsdagen påbörjade en direktupphandling för att komma igång med nattågstrafik från Sverige till kontinenten. Inom två år ska dagliga avgångar ske mellan Malmö och Bryssel, samt mellan Stockholm och Hamburg, enligt beslutet.

    53. Palmolja förbjuds i biobränsle. Nu är det slut på klimatvärstingen palmolja i tanken. När den skärpta reduktionsplikten blir verklighet kommer palmoljeprodukter inte längre få blandas in i biodrivmedel, enligt ett nytt förslag från regeringen.

    54. Fossilbilsförbud i Storbritannien 2030. 2030 väntas Storbritannien förbjuda all försäljning av nya bilar som drivs på diesel och olja.

    55. Swedavia vill lägga ner Bromma flygplats. Det saknas förutsättningar för att fortsätta driva Bromma flygplats, slår Swedavia fast i en rapport som lämnas till regeringen.

    56. Paris byter bil mot cykel. Bygg fler och säkrare cykelvägar, samtidigt som bilarnas utrymme begränsas. Det är Paris svar på både pandemi och luftföroreningar. Borgmästaren vill nu ta bort hela 60 000 bilparkeringar.

    57. Ny landningsbana på Heathrow är inte förenlig med Parisavtalet. Efter stora klimatprotester har en domstol dömt ut planerna på en tredje landningsbana på den brittiska flygplatsen. Det är den första domen i världen där Parisavtalets löften väger tyngre än ny fossil infrastruktur. Domen kan komma att påverka de svenska planerna på utbyggnad av Arlanda och Preemraff.

    58. Flyg byts ut mot tåg i Österrike. Flygrutten mellan Wien och Salzburg upphör och inrikes flygresor som kan ersättas av en upp till tre timmar lång tågresa förbjuds. Det krispaket som Austrian Airlines fick till följd av coronapandemin kom med tydliga miljökrav, något som kommer resultera i rejäla minskningar av onödiga flygresor. Dessutom måste flygbolaget halvera sina koldioxidutsläpp till 2030, skriver Euractiv.

    59. Västerås lägger ned flygplats. Kommunledningen i Västerås är överens om att avveckla stadens flygplats. Orsaken: det kostar alldeles för mycket av skattebetalarnas pengar att hålla den olönsamma flygplatsen vid liv.

    60. Tågresandet nådde nya rekordnivåer under 2019. Efter att 2018 slog rekord i tågförseningar vände trenden och förra året kom 9 av 10 tåg fram i tid. Det är den bästa siffra sedan Trafikverket började mäta 2013.

    61. 2019 blev genombrottsår för elbussen. Under fjolåret sattes nästan 160 nya elbussar i trafik i Sverige. Under 2020 väntas antalet öka ännu mer. Det kommer spela en viktig roll i att göra svensk kollektivtrafik helt fossilfri.

    Konsumtion & återvinning

    62. Ny strategi för cirkulär ekonomi. Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har regeringen kommit överens om en ny nationell strategi för cirkulär ekonomi. Därmed tas viktiga steg för en grön omställning av samhället.

    63. Fler mobilföretag vill öka återbruk och återvinning. Varje år säljs fyra miljoner mobiltelefoner i Sverige, vilket bidrar till enorma mängder avfall. Produktionen av en enda mobil bidrar till hela 86 kilo avfall. Goda nyheter är att teknikföretag nu försöker att hantera problemet. Senast i raden är Elgiganten, som i veckan gick ut med att de satsar på att dubblera antalet återbrukade och återvunna mobiltelefoner.

    64. Infrarött ljus revolutionerar textilåtervinningen
    Max fem procent av de textilier vi slänger i Sverige återvinns, en otroligt låg siffra. Med tanke på de enorma utsläpp som kommer från textilproduktionen borde återvinning vara något som satsades mer på. En unik anläggning i Malmö kan nu bidra till ökad cirkularitet inom textilbranschen.

    65. Enklare att reparera elektroniska produkter med ny lagstiftning. Förra veckan röstade EU-parlamentet igenom förslaget om “rätten att reparera”. Syftet är att öka livslängden på produkter och därmed minska det elektroniska avfallet.

    66. Hållbarare blöjor möjligt med nytt biobaserat material. Engångsblöjor är en riktig miljöbov. Det är därför glädjande att forskare på KTH nu tagit fram en ny typ av hållbara engångsblöjor gjorda av ett superabsorberande material tillverkat av veteglutenproteiner.

    67. Plastskatten ger resultat – mer än halverad försäljning av plastpåsar. Skatten som tidigare i år infördes för plastpåsar har enligt en undersökning genomförd av SVT bidragit till att mer än halvera försäljningen av plastpåsar i de största livsmedelskedjorna.

    68. Svenskarna vill se höjda priser på klimatdåliga varor. Över hälften av svenskarna är positiva till högre priser på livsmedel och produkter med stort koldioxidavtryck. Tillsammans med resten av EU-medborgare vill man också förbjuda allt flyg på kortare distanser. Det visar en ny undersökning.

    Energi

    69. Preem drar tillbaka ansökan för Preemraff. Tveklöst en av årets bästa nyheter! Efter en långdragen rättsprocess med många turer vann till slut miljörörelsen kampen om utbyggnaden i Lysekil. Preem insåg till sist att raffet var en alldeles för olönsam affär. 

    70. Koldioxidutsläppen från energisektorn bromsade in under 2019. Energisektorn står för den största andelen av de globala utsläppen av koldioxid. Under 2019 planade utsläppen från sektorn ut, tvärtemot vad prognoserna förutspått.

    71. Polen stänger alla kolgruvor. Ett av kolindustrins starkaste fästen är på fall. Polens regering och fackföreningar har kommit överens om att lägga ner alla landets stenkolgruvor senast 2049. Trettio år av avveckling är ur klimatsynpunkt alldeles för lång tid, men beslutet kan få ett stort symbolvärde.

    72. Miljöseger efter mångårig kamp mot oljeledning i USA
    2016 riktades världens uppmärksamhet mot North Dakota, USA, när urfolksgruppen Sioux tillsammans med andra urfolk och miljöaktivister protesterade mot oljeledningen Dakota Access. Den här veckan utlyses deras seger i samband med att federal domstol stoppar oljeledningen.

    73. Solkraft är “historiens billigaste energislag”. Internationella Energiorganet (IEA) bekräftar att solenergin nu är billigare än både kol, olja och gas.

    74. Rekord för vindkraften. Stora satsningar på havsbaserad vindkraft i USA och Kina ger ett starkt uppsving för det förnybara energislaget. Under fjolåret ökade världens totala vindkapacitet med 19 procent.

    75. BP lovar dra ner på olja och gas
    Oljejätten BP planerar dramatiska förändringar i sin fossiltunga verksamhet. Till 2030 ska företaget minska fossilproduktionen med 40 procent och sluta leta efter olja och gas i nya länder. Men hur mycket är löftena värda? Läs mer i artikeln.

    76. Ny lovande metod för att ta tillvara på överskottsenergi från vindkraft
    Lagring av energi är en utmaning där det finns flera mer eller mindre effektiva metoder. Nu ska man i Storbritannien testa en ny storskalig metod för att lagra överskottsenergi från vindkraft. Metoden innebär att flytande luft används för lagringen.

    77. Nordamerikas största kolkraftverk ersattes av solenergi. I kanadensiska delstaten Ontario har vad som tidigare var kontinentens största kolkraftverk lämnat plats för en gigantisk anläggning för solenergi.

    78. Japan tänker stänga 100 kolkraftverk – men det är inte nog. Under de kommande tio åren planerar ö-nationen att stänga 100 av sina 140 kolkraftverk, vilket ur klimatsynpunkt är otillräckligt. Idag står kolkraftverken för en tredjedel av landets elproduktion.

    79. Vätgas och elektrifiering i EU:s nya klimatplaner. Bland annat vill kommissionen satsa på vätgas och cirkulära energisystem – men miljöorganisationer oroas för utbyggnad av fossilgas.

    80. Solceller ökade globalt förra året. Installationer av solceller ökade globalt med 12 procent förra året. Inom EU ökade Spanien mest, medan Sverige hamnade på åttonde plats. Kina backade för andra året i rad. Det visar preliminära siffror från internationella energiorganet IEA.

    81. Sol och vind har gått om kolkraften. Avvecklingen av kolindustrin är historiskt snabb i Europa. För bara fem år sedan stod kolet för en dubbelt så stor andel av elproduktionen som de två stora förnybara alternativen gjorde.

    82. Kommuner bygger bostadshus helt självförsörjande på el. I Mariestad, Växjö och Skellefteå växer intresset för “off grid”-hus. Solpaneler och vätgaslager gör dessa hus självförsörjande på el året om.

    Reklam och media

    83. Var tredje svensk vill se mer miljö och klimat i media. En stor majoritet av svenskarna, 84 procent, tycker att det är viktigt att miljö- och klimatfrågor bevakas i media. En av tre anser att dagens rapportering är bristfällig och bör öka. Det visar en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Supermiljöbloggen.

    84. RO fäller Kronfågel för vilseledande reklam. Privatperson anmälde företaget Kronfågel för påståendet ”Med kyckling grillar du för en bättre middag och ett bättre klimat” i en reklamkampanj. Nu har Kronfågel fällts av Reklamombudsmannen.

    85. Amsterdam förbjuder fossilreklam. Som första plats i världen kan Amsterdam säga nej till marknadsföring av klimatförstörande verksamheter. Den nederländska huvudstaden har beslutat att utreda ett förbud mot reklam för kol-, olje- och gasföretag samt flygresor.

    86. Preems reklam kritiseras av Konsumentverket. Preem vilseleder konsumenter att tro att deras drivmedel är miljövänligt. Det menar Konsumentverket, som nu öppnar ett tillsynsärende mot sex av oljebolagets reklamfilmer.

    87. Flygbolaget KLM fälls för greenwashing. Det nederländska flygbolaget sprider vilseledande information om biobränsle.


    Törstar du efter ännu fler goda miljönyheter? Spana in förra årets lista: 41 positiva miljönyheter 2019. Gott nytt miljöår önskar SMB-redaktionen!

    En klimatchef borde veta bättre än att semesterflyga

    Årets mellandags-drev är igång. Expressen har rapporterat att Dan Eliasson, generaldirektör för MSB, flög till Las Palmas fem dagar innan jul. Nyheten har fått folk att rasa över det omdömeslösa i att resa utomlands mitt under en pågående pandemi. Men det är inte det enda skälet att vara upprörd.

    Eliasson basar över MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), den svenska myndighet som har det otacksamma ansvaret att hantera klimatkrisens effekter. Han borde därför vara hyfsat påläst om vilka konsekvenser våra utsläpp får. Översvämningar, extremhetta, vattenbrist, ras och skred är bara några exempel på hur Sverige redan idag drabbas av den globala upphettningen.

    Trots MSB-chefens, får vi anta, synnerligen goda kunskap om klimatkrisens effekter väljer Eliasson ändå att ta flyget till Kanarieöarna. Ett sådant beteende, särskilt mitt under en pandemi, urholkar tyvärr förtroendet för hela myndigheten.

    Men vad värre är – det urholkar också gemene mans uppfattning om allvaret i klimatkrisen. Flera studier har visat att ledares egna miljöbeteenden påverkar förtroendet för budskapet och möjligheten till grön omställning. Om en av landets högst klimatansvariga inte ser några problem med att slentrianflyga till Las Palmas över julen, varför ska då vanliga Svenssons ställa in sin Thailandssemester?

    Det hade varit en annan sak ifall det visade sig att MSB-chefen glömt sopsortera, men en flygresa tur-retur till Las Palmas släpper ut minst 1,5 ton koldioxid. För att Sverige ska klara målen i Parisavtalet får alla invånare släppa ut max 1-2 ton per år – inklusive all mat, transport och annan konsumtion. Eliasson har alltså bränt upp sin utsläppsbudget för 2021 redan innan året ens har börjat.

    Lyckas vi inte ställa om våra ohållbara livsstilar kommer MSB få ohyggligt hett om öronen på jobbet. Det borde myndighetens högste ansvarige vara medveten om.

    En vanlig invändning mot den här typen av resonemang är att klimatkrisen inte handlar om att skambelägga enskilda individers agerande. Det stämmer att klimatkrisen är en systemfråga. Vi behöver styrmedel och infrastruktur som minimerar utsläppstunga verksamheter, som exempelvis flyg.

    Men MSB-chefens flygande är en del av det system vi behöver förändra. Att flyga är den enskilt mest klimatbelastande aktivitet en människa kan göra. Gång på gång säger forskningen att dagens stadigt ökande flygnivåer (pre-corona) går helt på tvären mot allt vi vet om klimatkrisen. Normen måste förändras – och det kommer gå mycket fortare om människor med makt och ekonomisk status går före.

    Sverige gillar att tala om att vi är ett föregångsland i klimatomställningen. Då vore det också rimligt om de personer som ansvarar för omställningen agerar i linje med vad som krävs av befolkningen. Vi är många som redan lever flygfritt.

    Tills tillräckligt tuffa klimatlagar är på plats borde Sveriges myndighetschefer (och statsråd med, för den delen) visa att det går alldeles utmärkt att klara sig utan flyg på semestern.

    Anna Ljungström

    Anna Ljungström, redaktör för Supermiljöbloggen & flygfri sedan 2016


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggen hittar du på SMB Opinion.

    Amsterdam förbjuder fossilreklam

    Som första plats i världen kan Amsterdam säga nej till marknadsföring av klimatförstörande verksamheter. Den nederländska huvudstaden har beslutat att utreda ett förbud mot reklam för kol-, olje- och gasföretag samt flygresor.

    En majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige röstade ja till motionen, som föreslår en utredning om hur villkoren i reklamavtalen kan skrivas om. Fokus för förbudet är reklam för flygresor och företag som utvinner fossil energi. Detta framkommer i ett pressmeddelande från organisationen Fossil Free Advertising

    Beslutet motiveras med att Amsterdam har lovat att minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet och vara klimatneutrala till 2050.

    Protester och lagförslag mot fossilreklam pågår just nu på flera platser runtom i Europa. I Sverige saknas dock liknande initiativ i politiken. Det närmaste vi kommit är ett svagt förslag om obligatorisk redovisning av utsläpp vid flygreklam, som just nu är under utredning.

    På mediesidan är Supermiljöbloggen och tidningen ETC ensamma i Sverige om att säga nej till annonsörer som gör reklam för fossila produkter eller tjänster.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,31 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (414,76 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,21 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Det är nu tio år sedan hela Sverige senast hade en vit jul och frågan är om det någonsin kommer att hända igen. 2020 kommer med största sannolikhet bli det varmaste året i Sverige sedan 1860-talet då temperaturmätningarna startade och globalt ett av de varmaste. Året innebar även rekord i antal tropiska stormar och massiva skogsbränder i Kalifornien och Australien. Hotet mot den biologiska mångfalden uppmärksammades och kopplingen till pandemin blev särskilt tydlig.

    Förhoppningvis kan 2021 bli det år som 2020 skulle bli för klimatet och bli det ordentliga startskott för den omställning som måste ske.

    Norsk domstol säger ja till oljeborrning i Arktis

    Greenpeace och Natur og Ungdom drog Norge inför rätta för planerna på att utvinna olja i känsliga arktiska miljöer. Nu har domen fallit: oljeintressen i Arktis bryter inte mot grundlagen, enligt Norges högsta domstol. Det är en stor förlust för klimatet och en stor vinst för fossilindustrin.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om det historiska rättsfallet, som efter många år nu nådde Norges högsta rättsliga instans.

    Greenpeace och Natur og Ungdom menar att statens planer på att öppna upp Barents hav för oljeföretagen bryter mot norrmännens grundlagsskyddade rätt till en säker och hälsosam miljö. Oljeplanerna går dessutom helt emot Norges åtaganden i Parisavtalet. Både USA och Kanada har förbjudit ny oljeborrning i Arktis.

    Trots detta bedömer alltså Norges högsta domstol att landet inte brutit mot grundlagen när de delat ut borrlicenser till fossilföretagen.

    Domen mottogs med stor besvikelse av miljöorganisationerna.

    Vi är rasande över denna dom, som lämnar ungdomar och framtida generationer utan skydd från grundlagen. Alla vi unga som kämpar mot arktisk oljeborrning är vana vid att bli besvikna och vi kommer att fortsätta vår kamp. På gatorna, vid valurnorna och i domstolarna om det behövs, säger Therese Hugstmyr Woie, ledare för Natur og Ungdom.

    Bland oljebolagen som fått licens för att borra i den utsatta arktiska miljön finns bland andra Equinor (tidigare Statoil), amerikanska Chevron (känt för att ha spridit klimatförnekelse i flera decennier) och svenska Lundin Petroleum.

    Miljöorganisationernas sista chans är att överklaga till Europadomstolen. Beslut om överklagan väntas i januari 2021.

    Palmolja förbjuds i biobränsle

    Nu är det slut på klimatvärstingen palmolja i tanken. När den skärpta reduktionsplikten blir verklighet kommer palmoljeprodukter inte längre få blandas in i biodrivmedel, enligt ett nytt förslag från regeringen.

    Regeringen meddelade i höstas att inblandningsgraden av biobränsle för drivmedelsleverantörerna ska öka från och med nästa år. Tanken är att biobränslen så sakteliga ska ersätta bensin och diesel.

    Problemet är bara att nära hälften av det biobränsle som används idag består av produkter som kommer från palmolja. Därför kompletterar nu regeringen sitt lagförslag med ett totalförbud mot att blanda i både ren palmolja och palmoljeresten PFAD i biobränslet, rapporterar TT/Aftonbladet. Förbudet föreslås träda i kraft 1 januari 2022, ett halvår efter att reduktionsplikten skärpts.

    Palmoljan är hårt kritiserad för att orsaka ökad skövling av regnskogar i Amazonas och Indonesien, vilket utarmar regnskogarnas funktion som kolsänkor och riskerar att släppa ut ännu mer växthusgaser än vanlig diesel. Därför har diskussionen om palmoljan länge varit en het fråga inom politiken, vilket SMB rapporterat om tidigare.

    Trots det positiva beskedet om slopad palmolja finns det farhågor om att den skärpta reduktionsplikten kommer sätta ytterligare press på den redan ansatta svenska skogen, när mer inhemsk biomassa går till landets bilmotorer. Samtidigt riskerar lika mycket koldioxid släppas ut som förut, om än inte från fossila källor*.

    Regeringens reduktionsplikt är ett stöd till fossilindustrins “business as usual” och håller flera miljoner bensin- och dieselbilar rullande. Förbränningsmotorns tid är förbi. Vi ska varken bränna skog, djur eller mat i tanken, säger Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace.

    Men enligt TT menar finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att Sverige kan öka sitt uttag av biomassa.

    Vi har ökat tillväxten av skog under många år nu, så vi har mycket god kapacitet att tillverka hållbara biodrivmedel. Vi har också en situation där mycket lantbruksmark har lagts i träda, som kan användas för produktion av biobränslen. Så Sverige är lyckligt lottat när det gäller att ersätta fossila bränslen med egenproducerade biodrivmedel, säger Bolund till TT/Aftonbladet.


    *Det är stora miljöskillnader mellan olika slags biobränslen. Vill du läsa mer om detta – se Supermiljöbloggens genomgång av biobränsledebatten här.

    Fler måste våga stå emot köphetsen vid jul

    Julen är äntligen här. Tyvärr ingår minimalt med snö och stränga restriktioner för socialt umgänge i årets julpaket, men det är ändå en riktigt härlig tid för det flesta. Om man bortser från att vi har gjort julen till en riktig miljöbov, det vill säga. Till nästa år måste vi göra upp med den konsumtionsfokuserade julhetsen.

    Det tuffa året med coronapandemin verkar ha påverkat svenskarna att satsa extra på årets julfirande. Våra julbudgetar ser ut att nå rekordnivåer. Hushållen planerar till exempel i snitt att spendera 4.300 kronor på julklappar jämfört med 3.300 kronor föregående år, visar Nordeas årliga julundersökning.

    Trots restriktionerna ökar årets julbudget kraftigt. Många vill nog kompensera för alla inställda planer under året. Kanske har vi också mer pengar över – inställda resor och hemarbete kan ha gett mer klirr i kassan, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, i ett pressmeddelande. 

    Härligt ändå att vi satsar på julen, men vad betyder det för miljön? För några år sedan publicerades en studie från Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) som visade vilken påverkan julen har på miljön. Med risk för att låta som Grinchen – julen visade sig vara en riktig miljöbov. Koldioxidutsläppen som orsakades av vår julkonsumtion, däribland maten, resorna, belysningen och julklapparna, var enorma.

    Under en jul kan en genomsnittlig julfirare i vår del av världen orsaka 26 kilo koldioxidutsläpp från julmaten, 96 kilo koldioxidutsläpp från resor med bil, 218 kilo koldioxidutsläpp från extravagant julbelysning och till sist 310 kilo koldioxidutsläpp från julshoppingen.Totalt blir det hisnande 650 kilo koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med att våra konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp per person och år i Sverige som är ungefär åtta ton. Vart tolfte kilo koldioxid vi släpper ut under året härrör alltså från några få julfirande decemberdagar.

    Julkonsumtionen bidrar inte bara till vårt redan stora klimatavtryck. Många av våra, ofta onödiga, julklappar tillverkas under förhållanden som sprider föroreningar i luft och vatten. Valet av mat riskerar i värsta fall bidra till skogsskövling och utarmad biologisk mångfald. Som tur är finns det alternativ – det går att fira en mer miljövänlig jul. I studien från Stockholms internationella miljöinstitut fanns förslag på hur julfiranden skulle kunna bli mer miljövänliga.

    Det första förslaget var att äta vegetariskt, vilket skulle spara tre kilo koldioxidutsläpp. Om det kombinerades med ekologisk mat och mindre avfall kunde hela åtta kilo koldioxidutsläpp sparas. Vidare föreslog forskarna att julfirare kan åka tåg istället för bil till släktingar, vilket i snitt skulle spara 63 kilo koldioxidutsläpp. Ett annat förslag i studien var att inte köpa oönskade julklappar, något som enligt studien kan spara hela 80 kilo koldioxidutsläpp.

    Även svenska Naturskyddsföreningen har några värdefulla tips på hur man kan fira en mer miljövänlig jul. Till exempel belyser de frågan om julgranens negativa miljöpåverkan och menar att det bästa är en kravmärkt gran. Naturskyddsföreningen rekommenderar ett vegetariskt julbord, men skriver också att det finns fisk som är mer miljövänlig samt att MSC– och KRAV–märkningar är viktiga när det gäller att välja fisk. Som alternativ till miljöskadliga julklappar rekommenderar de gåvokort, hemmagjort och andrahandssaker. Till sist betonar de även vikten av att sortera julavfallet rätt. 

    Det finns alltså alternativ. Men hur många av oss försöker verkligen att fira en mer miljövänlig jul? Tillbaka till Nordeas årliga julundersökning: en hel fjärdedel av respondenterna uppgav faktiskt att de har ändrat sitt köpbeteende vid julen av hållbarhetsskäl. Det har framförallt skett genom att köpa färre julklappar och äta ekologiskt eller närodlat.

    Det ser vi på SMB som en positiv trend och vi hoppas att vi alla kan njuta lite mer av julen med hållbarheten i åtanke. 

    SMB-redaktionen önskar våra läsare en fröjdefull och miljövänlig jul!

    Anna Nyquist, skribent för Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggen hittar du på SMB Opinion.

    Över 90 ton mikroplaster släpps ut i Östersjön

    I en ny studie har mikroplaster i Östersjön kartlagts. Studien visar att mer än hälften av mikroplasterna transporteras dit via dagvatten och avloppsvatten. Trots att 93 procent av mikroplasterna fångas upp av reningsverk sköljs ändå över 90 ton mikroplaster ut i Östersjön varje år. 

    Mikroplast är små plast- eller gummifragment som är mindre än fem millimeter i diameter. Mikroplast bildas till exempel då världens plast tar sig ut i haven och bryts upp i små partiklar. SMB har tidigare rapporterat om såväl katastrofala mängder mikroplaster i haven och att mikroplaster återfinns i mänsklig vävnad.

    Den nya studien omfattar 190 sand- och sedimentprover från hela Östersjöregionen med analys av närmare 10 000 mikroplastbitar. Nära 20 procent av mikroplasterna kom från industriell pellets och nästan lika mycket var icke-identifierbara plastbitar. En stor andel av mikroplasterna var fragment från cigarettfimpar. 

    De vanligast förekommande kemiska föreningarna i de studerade mikroplasterna var polypropen och polyeten. Dessa återfinns exempelvis i livsmedelsförpackningar och vattenflaskor. 62 procent av den årliga tillförseln av mikroplaster till Östersjön kommer dit via dagvatten och renat avloppsvatten.

    Reningsverken runt Östersjön avskiljer cirka 93 procent av mikroplasterna. Det får anses vara en hög reningsgrad, men ändå förs över 90 ton mikroplast ut i Östersjön årligen den här vägen, säger Mikael Olshammar projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Studien visade även vilka ekotoxikologiska effekter som mikroplaster kan ha. Forskarna observerade beteendeförändringar hos framförallt musslor och lungmaskar som utsattes för mikroplaster, samt även kromosomskador hos havsöringslarver.

    En slutsats är dock att mikroplasternas miljöpåverkan än så länge är begränsad, men då utsläppen är stora och plast har en väldigt långsam nedbrytningsprocess riskerar vi långsiktigt få miljöeffekter vi inte kan styra över. Forskarna kunde till exempel inte se någon fullständig nedbrytning av mikroplasterna ens över tid.

    Konflikten mellan Storbritannien och EU riskerar skada fiskebestånden

    Medan Brexitförhandlingar äger rum i Bryssel och London, kryssar EU:s trålare i havet mellan Storbritannien och kontinenten, allt närmre den brittiska ön. Det miljöfarliga trålfisket sker bland annat i områden som Storbritannien etablerat som marina skyddsområden. Något som strött havssalt i såren i de pågående förhandlingarna om vem som får fiska i Engelska Kanalen.

    Den irländska EU-parlamentarikern Clare Daly höll häromdagen ett anförande i EU-parlamentet. Hennes poäng var att trålare från EU-länderna förstör miljön, och att Storbritannien därmed är att föredra till havs eftersom de utger sig för att inte vilja fortsätta användningen av trålare vid framtida fiske i kanalen.

    Trålfiske är skadligt för det marina ekosystemet, då det leder till överfiske, bifångst och förstörelse av havsklimatet. Eftersom näten oftast dras i många kilometer över havsbotten, tar det död på majoriteten av det liv som frodas där nere. Bottentrålningen utgör därmed ett hot mot den biologiska mångfalden.

    I samma takt som polarisen smälter, rör sig fiskarna längre norrut, och trålarna följer efter. EU vill förlänga övergångsperioden för fiskefrågan ytterligare ett år, men Storbritannien vägrar.

    Allt eftersom förhandlingarna fortskrider, blir situationen mer och mer infekterad. Att EU-trålarna sökt sig längre in i engelska kanalen just som Brexitförhandlingarna kom till sin mest kritiska tidpunkt ser många som en direkt förolämpning. Kapten Garry Oates, från välgörenheten Blue Seas Protection, sa nyligen:  “ Vi tror absolut att det här är ett tydligt meddelande och ett sista minuten-trots och förstörelse av vårt fiskbestånd” till BBC. 

    I the Evening Standard gick det i förra veckan att läsa om hur den brittiska flottan förbereder sig för att borda franska båtar, om de skulle befinna sig på vad som snart kan bli brittiskt territorium. Som svar på detta har franska fiskare hotat med att blockera brittiska båtar i franska hamnar. Den franska fiskaren Mathieu Pinto sa i ett uttalande till the Associated Press att “Det kommer bli krig. Låt oss inte dölja det”, om Storbritannien skär av EU’s tillgång till Engelska kanalen.

    Detta, tillsammans med vad som verkar vara oändligt med konflikter och stillastående diskussioner, kan leda till en avtalslös brexit. Exakt vad detta kommer att få för effekt på det sinande livet i haven återstår att se.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,76 miljondelar (ppm), vilket är en ökning från förra veckan (413,66 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+3,01 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Källa: Scripps Institution of Oceanography

    Som tidigare rapporterats bedömer SMHI att 2020 med största sannolikhet kommer bli det varmaste året i Sverige sedan 1860-talet då deras temperaturmätningar startade. Det tidigare rekordet från 2014 slogs med hela 0,6 grader och SMHI:s bedömningar är att detta är något vi behöver vänja oss vid. Att rejält begränsa utsläppen behöver därför bli nyårslöftet för 2021.

    2020 blir rekordvarm i Sverige

    Efter en ovanligt varm höst fortsätter det milda vädret i Sverige. Därmed kommer 2020 med största sannolikhet bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Det meddelar SMHI i en preliminär årsprognos med några få dagar kvar av året.

    Enligt SMHI kommer inte ens en ovanligt kall avslutning av december kunna hindra Sverigemedeltemperaturen för 2020 att bli den hittills högsta. Om vädret under julen och mellandagarna fortsätter ungefär som prognosen så blir årsmedeltemperaturen omkring 7,5 grader. Det är cirka 0,5 grader högre än den tidigare högsta årsmedeltemperaturen som uppmätts.

    Det kommer nog inte som en överraskning för någon, men är ändå en dyster nyhet. Inte nog att 2020 präglats av coronapandemin, nu blir året dessutom med stor sannolikhet det varmaste året i Sverige sedan 1860-talet då SMHIs temperaturmätningar startade. Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI menar att detta är något som kommer bli allt vanligare: 

    Långsiktigt förväntar vi oss fler varma temperaturrekord till följd av den globala uppvärmningen men exakt i vilken omfattning detta sker mellan olika år varierar.

    Bland årstiderna hade vintern (december 2019 till februari 2020) en ny högsta Sverigemedeltemperatur. Övriga årstider var inte de varmaste som uppmätts, men ändå över medelvärdet. Framförallt har det varit få tillfällen med ordentliga kalluftsutbrott, vilket också bidrar till den höga årsmedeltemperaturen, menar Erik Kjellström.

    Det har varit få tillfällen med ovanligt kallt väder och på månadsbasis är det bara maj och juli som haft ett Sverigemedelvärde omkring eller något under långtidsmedelvärdet för perioden 1961-1990. Även detta bidrar till den höga årsmedeltemperaturen.

    Vad är då anledningen? Jo, enligt Erik Kjellström beror det på en kombination av väder och klimatförändringar, eftersom temperaturen i Sverige ökar snabbare än det globala medelvärdet, vilket gör att förändringen blir tydlig:

    Dels att det går snabbt, det märks ju på att vintersäsongen blir kortare och att nederbördsmönstrena ändras. Vi får mer nederbörd, men vi kan också få mer torka. Konsekvenserna är väldigt stora i Sverige och områdena som gränsar till Arktis. Det är en oroväckande situation, och det går snabbt.

    Den snabba temperaturökningen är både anmärkningsvärd och oroande. Även 2019 blev varmare än normalt i Sverige, enligt SMHI som varit tydliga med att vi går mot varmare årstemperaturer.

    Rekordvärmen 2020 innebar att tio av tolv månader var varmare än normalt och vissa av månaderna har varit mycket varmare – januari, februari, juni och november hade alla flera graders temperaturöverskott. Enligt SMHI var november 2020 på många håll i landet rekordvarm med bland annat 18,4 grader i Gladhammar den 6 november. Även i oktober fick vi uppleva temperaturer över det normala och för Europa blev det den varmaste oktobermånad som uppmätts.

    Kartan visar hur mycket medeltemperaturen för perioden 1 januari till 18 december 2020 avviker (i °C) från periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990). Källa: SMHI

    Att världen blir varmare står alltmer klart. November blev den fjärde månaden under 2020 som globalt slog värmerekord. Sedan tidigare har januari, maj och september i år varit de varmaste månaderna sedan mätningarna startade, enligt Copernicus Climate Change Service (C3S). Enligt FN:s meteorologiska världsorganisation WMO kommer 2020 att vara ett av de tre varmaste åren som har registrerats globalt. Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt. 

    Samtidigt sker ökningen av halten koldioxid i atmosfären i allt snabbare takt och ligger på rekordnivåer, vilket kommer öka temperaturen ytterligare framöver, vilket betonar betydelsen av att få ner utsläppen av växthusgaser så mycket och så fort som möjligt framöver. Av just den anledningen har flera medier, bland annat DN, börjat fokusera på att samtidigt som vi nu upplever det varmaste året hittills kan det komma att bli det svalaste för våra barn och barnbarn.

    Det gäller att ha dessa perspektiv med sig för att förstå vad denna kris kommer innebära för våra framtida jag och för de som ska leva här efter oss och sedan ta beslut därefter.

    Sverige stöttar flygplatser i Vietnam med miljarder

    Med begreppet ”flygskam” blev Sverige internationellt uppmärksammat för att peka på flygets stora klimatbaksidor. Men nu blåser det andra vindar under vingarna. SMB kan berätta att svenska staten nyligen beviljat 17 miljarder kronor i lån för att bygga ut vietnamesiska flygplatser.

    Myndigheten Exportkreditnämnden och det statliga bolaget Svensk Exportkredit AB utgör tillsammans det svenska exportkreditsystemet. Exportkrediterna är en slags förmånliga lån eller garantier som svenska staten ger ut till verksamheter utomlands. I utbyte får Sverige sälja varor eller tjänster till landet som berörs.

    Stödet motsvarar mer än Sveriges hela miljöbudget

    När regeringen i våras bestämde sig för att stoppa exportkrediter för transport av kol sa avgående klimat- och miljöminister Isabella Lövin följande:

    När vi ställer om svensk industri ska vi inte samtidigt ge stöd till inlåsning i fossilberoende i andra länder.

    Ändå väljer nu Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit att ge miljardlån till flygindustrin i Vietnam. Pengarna ska bland annat finansiera en helt ny flygplats och en tredje terminal på Tan Son Nhat International Airport, landets största flygplats. Målet är 25 miljoner passagerare 2025, på sikt så många som 100 miljoner om året.

    Som tack för lånet lovar Vietnam att en tredjedel av pengarna ska gå till import av svenska produkter som sedan används i bygget av flygplatserna.

    I svenska kronor motsvarar lånet nära 17 miljarder. Som jämförelse utgör 17 miljarder mer än hela Sveriges miljöbudget för 2021.

    Det uttalade syftet med lånet från svenska staten är att förstärka Vietnams flygverksamheter. Detta trots att ett ökat flygande, både i Sverige och internationellt, är omöjligt om vi vill klara världens klimatmål. Flyget är en enormt utsläppsintensiv lyxföreteelse.

    Fossilstöden flyger under radarn

    Det är ingen nyhet att lån från svenska staten används till fossiltörstande verksamheter. I en uppmärksammad rapport från Naturskyddsföreningen 2019 framkom att Exportkreditnämnden mellan 2014 och 2018 ställde ut garantier till ett värde av 5,8 miljarder kronor till verksamheter inom fossilkraft.

    Bara under 2018 var Svensk Exportkredit AB:s bruttoutlåning till utvinning av fossila bränslen 2,5 miljarder kronor, och ytterligare 19,3 miljarder kronor gick till fossilbränsleberoende infrastruktur – som till exempel flyg. 

    I december 2019 meddelade regeringen att alla investeringar som går till utvinning och prospektering av fossila bränslen ska stoppas senast 2022. Det positiva beskedet kom strax efter Europeiska storbanken EIB:s beslut att sluta investera i fossila bränslen senast 2021.

    Men trots förbättringarna flyger alltså miljardlån till fossiltunga flygplatser fortfarande under radarn.

    Tidigare i år gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att följa upp hur finansmarknadens aktörer – banker och långivare – förhåller sig till målen i Parisavtalet.

    Supermiljöbloggen har ett hett tips till Finansinspektionen: börja med att granska Sveriges egna statliga myndigheter och företag.

    Det spelar ingen roll hur duktiga vi är på hemmaplan om Sverige samtidigt fortsätter med megainvesteringar i fossil infrastruktur utomlands. Jätteflygplatser i Vietnam ska inte finansieras med medel från svenska skattebetalare.

    Kort sagt, det flyger inte.

    Flera svenska företag på global A-lista för miljöarbete och transparens

    Välgörenhetsorganisationen CDP som driver ett globalt miljörapporteringssystem listar varje år de företag som fått A i deras mätningar. I år finns hela sju svenska företag med på listan, vilket är mer än dubbelt så många som föregående år. Positivt, men företagen har fortfarande lång väg kvar.

    CDP:s så kallade A-lista namnger de företag som är ledande inom miljöarbete och som är transparenta med det arbetet. Listan utgår från de mätningar som gjorts i CDP:s miljörapporteringssystem. Det handlar om företagens arbete gällande klimatförändringar, skogen och vattensäkerhet. För att hamna på A-listan krävs att företagen ska ha fått minst ett A i en av kategorierna.

    Totalt finns över 300 företag med på listan, och bland dem svenska BillerudKorsnäs, Castellum, Electrolux, Essity, H&M, Tetra Pak och Vattenfall. Det är en stor ökning jämfört med förra året då bara tre svenska företag fick ”A”.

    Enbart fem procent av de 5 800 företag som rapporterat till CDP fick i år ”A”. Tio företag fick ”trippel A”, det vill säga A i alla tre kategorierna. Två företag i Sverige, Electrolux (klimat och vatten) och Tetra Pak (klimat och skog), fick två A-poäng. De andra svenska företagen fick enbart ett A vardera.

    Exakt fem år sedan globala ledare skakade hand om Parisavtalet är det uppmuntrande att 70 procent fler företag rapporterar om sina miljöåtgärder och att det i år är över 300 på A-listan, säger Maxfield Weiss, direktör för företagsengagemang på CDP Europa, i ett pressmeddelande.

    Exempel på miljöåtgärder från A-listföretagen är att Electrolux anlitar leverantörer för att förbättra vattenförbrukningen i sin leveranskedja. Vattenfall har satsat extra på förnybar energi och Tetra Pak satsade på leverantörer som kunde leverera miljöcertifierade kartonger.

    Även om det är positivt att allt fler företag får höga poäng i CDP:s mätningar, uppnår majoriteten av företagen fortfarande låga betyg. 74 procent av företagen uppnådde till exempel enbart D-C-poäng, vilket enligt CDP innebär att de bara har börjat sin miljöresa, och hela 3 700 företag ”F”.

    Därtill säger mätningen inte allt – företagen som prisas har fortfarande lång kvar väg att gå. Tillexempel ingår H&M och Electrolux tillsammans med Ericsson i en trio vars koldioxidutsläpp är större än hela Sveriges nationella utsläpp. Men, självklart är varje steg i en grönare riktning positivt.

    Nio svenska städer har skrivit på ett klimatkontrakt

    I fredags signerade nio svenska städer ett kontrakt för klimatneutrala städer 2030 på det digitala eventet European Viable Cities Day. Städerna blir därmed de först i Europa att göra ett sådant åtagande. 

    70 procent av världens energianvändning och utsläpp av växthusgaser görs i städer. Hållbara städer med nollutsläpp är därför avgörande för att världen ska klara att nå målen i Parisavtalet.

    Nu har Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö tagit ett första steg i den riktningen genom att skriva på ett klimatkontrakt. Arbetet med klimatkontraktet påbörjades tidigare i år, något som SMB då rapporterade om. Kontraktet har tagits fram i det KTH-ledda innovationsprogrammet Viable Cities. 

    Vi skriver världshistoria idag. Det är första gången något sådant här sker. Det är första gången i Sverige, i Europa och i världen, säger Olga Kordas, lektor i hållbar stadsutveckling och programchef för Viable Cities, i ett pressmeddelande.

    Klimatkontrakt 2030 ska fungera som ett verktyg för att möjliggöra investeringar i klimat- och hållbarhetsåtgärder i städerna som skriver på kontrakten. Tanken är även att inspirera andra europeiska städer att gå samma väg.

    Sådana här klimatkontrakt kommer att utvecklas och implementeras även i europeiska städer om två, tre år. Det finns ett europeiskt mål att det ska finnas 100 klimatneutrala städer i Europa 2030. Det har startats ett Viable Cities-inspirerat program i Spanien där 20 städer och deras universitet använder vår metod. Så vi ligger i framkant. Europa tittar på oss i Sverige och inspireras av oss, säger Olga Kordas.

    Genom klimatkontraktet åtar sig städerna att snabba på omställningen till klimatneutralitet och ökad hållbarhet. Även Viable Cities, Energimyndigheten, Vinnova, Formas och Tillväxtverket åtar sig genom kontrakten att stötta städerna i det arbetet.

    Strandskyddet föreslås bli svagare

    I en ny statlig utredning föreslås en försvagning av strandskyddet i Sverige. Kritiken har inte uteblivit. Bland annat har Naturskyddsföreningen visat stort missnöje gentemot förslaget.

    I Sverige har vi ett så kallat strandskydd i vår lagstiftning sedan 1950. Syftet var från början att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv, men numera syftar skyddet även till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Dock har strandskyddet varit kritiserat på sina håll, då vissa ansett att skyddet inte gör lika stor nytta i glesbefolkade områden.

    I den så kallade januariöverenskommelsen drev Centerpartiet på för att strandskyddet skulle ses över och att större hänsyn skulle tas till att Sverige är ett stort land där såväl tillgången till sjöar och stränder som befolkningstätheten varierar. I den utredning som nu presenterats föreslås att kommuner ska kunna ansöka hos länsstyrelsen om att häva strandskyddet i landsbygdsområden och att det generella strandskyddet vid små vattendrag och sjöar ska tas bort. Dock finns det även förslag i utredningen om att strandskyddet på vissa platser ska stärkas för att öka skyddet för djur och natur.

    I ett yttrande skriver Naturskyddsföreningen att förslaget hotar såväl allmänhetens tillgång till stränder som djur- och växtlivet i strandzonen.

    Strandskyddet är en mycket viktig skyddsmekanism för miljö, friluftsliv och klimatanpassning. Ett fortsatt starkt strandskydd är avgörande för att värna den biologiska mångfalden. Att montera ned strandskyddet riskerar att leda till allvarliga konsekvenser, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

    Enligt Naturskyddsföreningen innebär ett försvagat strandskydd negativa konsekvenser för den allemansrättsliga tillgången på stränder, livsvillkoren för strandzonens växt- och djurliv och minskad motståndskraft mot klimatförändringar.

    Vi är djupt oroade över utredningens förslag och hoppas att regeringen inser att de ekologiska konsekvenserna kan bli allvarliga om förslagen blir verklighet och att förslagen gör det mycket svårare att nå flera av Sveriges miljömål, säger Karin Lexén.

    Naturskyddsföreningen föreslår i sitt yttrande att lättnader i strandskyddet borde begränsas till glesbygd samt att det ska förenas med stränga krav som stoppar exploatering av områden med höga naturvärden.

    Redan idag finns möjligheten för kommuner att ansöka om upphävt strandskydd i så kallade LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) områden, men efterfrågan har hitintills varit låg från kommunernas sida.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,66 miljondelar (ppm), vilket är en ökning från förra veckan (412,80 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,29 ppm) och än tydligare jämfört med för två år sedan.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Under lördagens digitala klimattoppmöte för att uppmärksamma femårsdagen av Parisavtalet betonade FN:s generalsekreterare António Guterres att nuvarande klimatmålen är inte tillräckliga och uppmanade därför världen att agera:

    Kan någon fortfarande förneka att vi står inför en dramatisk nödsituation? Därför uppmanar jag samtliga ledare världen över att utlysa klimatnödläge i sina länder till dess koldioxidneutralitet är uppnådd.

    Parisavtalet fyller 5 år – dags för handling

    Idag är det fem år sedan världens ledare enades om att hålla temperaturökningen väl under två grader och satsa mot 1,5 grader, ett mål långt ifrån att uppfyllas. Ett ofta angivet skäl till länders saktfärdighet är att en omställning kostar för mycket, men forskning att vi redan nu har investerat mer i åtgärdspaket för att hantera pandemin än vad det skulle kosta att uppfylla Parisavtalet.

    Idag är det på dagen fem år sedan Parisavtalet slöts och världens länder förband sig att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, med sikte på att inte överskrida 1,5 grader. Samma år antogs också FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling. Dåvarande presidenten i USA Barack Obama berättar i en exklusiv intervju i DN Lördag att det var i Paris 2015 som många länder övertygades om att erkänna att klimatförändringarna är ett problem och att bidra till lösningen.

    Lagom till Paris­avtalets femårs­jubileum är det flera länder som höjt ambitionsnivån i klimatfrågan och nu senast EU med planen att unionens koldioxidutsläpp ska minska med 55 procent till 2030, vilket kan jämföras med den tidigare mål­sättningen på 40 procent. SMB har tidigare rapporterat om att målet om 55 procents utsläppsminskning till decenniets slut är alldeles för lågt satt. För att vara i linje med Parisavtalet borde målet ligga på minst 65-70 procent jämfört med 1990 års nivåer. FN:s miljöprogram UNEP slog dessutom nyligen fast i en rapport nyligen att världens länder måste femfaldiga sina nuvarande åtaganden för att ha en chans att klara 1,5-gradersmålet. 

    Som en konsekvens av de restriktioner som införts för att försöka hejda coronapandemin väntas de globala koldioxidutsläppen sjunka med runt sju procent under 2020 jämfört med förra året, enligt en ny studie i tidskriften Earth System Science Data. Klimatforskarna bakom studien tror dock att det handlar om en tillfällig minskning på grund av pandemin, och de ser redan att de dagliga koldioxidutsläppen har ökat successivt ända sedan i våras, och nu är uppe nästan på 2019 års nivåer. Något måste med andra ord göras.

    Visst har vi råd

    Att ta itu med klimatkrisen presenteras ofta som något mycket kostsamt på kort sikt och därför inte prioriterat. Men som SMB tidigare rapporterat visar forskning att det både är ekonomiskt lönsamt att uppfylla Parisavtalet och kostnaderna blir större om vi inte agerar. Om pengarna satsas rätt kan de alltså både få i gång ekonomin efter pandemin och lösa klimatkrisen.

    Med andra ord går det inte längre att påstå att klimatåtgärder är för dyra. Nyligen publicerades en studie i tidskriften Science där forskarna menar att om vi bara lade ungefär hälften av den summa som coronapandemin hittills kostat världen skulle Parisavtalet kunna uppnås. Därmed faller de ekonomiska invändningarna. Overkliga 12 tusen miljarder dollar hade satsats globalt på återhämtningspaket under pandemin när forskarna gjorde sina beräkningar, en summa som redan hunnit öka avsevärt. USA står för en fjärdedel av pengarna, och är därmed det enskilda land som har satsat mest, medan EU:s samlade ekonomiska stöd är större. 80 procent av den totala summan kommer från länderna i OECD.

    Coronastimulanspaketen motsvarar nästan 15 procent av världens brutto­nationalprodukt och de årliga energiinvesteringar som behövs för att nå Parisavtalets målet – 1,5 grad – är bara 10 procent av de totala stimulanspaketen, enligt forskarnas beräkningarna. Dessutom skulle investeringen på en miljövänlig energiomställning ske under en femårsperiod, vilket skulle sprida ut kostnaderna istället för massiva krispaket som betalats ut nu.

    Agera nu, eller betala mer sen

    Eftersom klimatkrisen inte kommer att försvinna av sig själv lönar det sig mer ju tidigare vi kan agera. Enligt en rapport från Carbon Disclosure Project (CDP) och University College London, som har räknat på kopplingen mellan klimatförändringen och BNP-utveckling, riskerar kostnaderna för klimatförändringarna att inom 40 år uppgå till 5 400 miljarder dollar per år på global nivå om utsläppen fortsätter öka. Om utsläppen istället minskar i linje med Parisavtalets mål om maximalt två graders uppvärmning, beräknas den årliga kostnaden ligga på 1 800 miljarder USD år 2070.

    Samma mänskliga aktiviteter som driver på klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald driver också på risken för pandemier. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad rapport från IPBES om kopplingen mellan utarmning av ekosystem och risk för pandemier. Rapporten slår också fast att det kostar samhället betydligt mindre att förebygga problemet än att hantera pandemier när de väl har uppkommit. Enligt en studie i Science det räcka med 2 procent av de ekonomiska skadorna som covid-19 orsakat för att förhindra nästa pandemi. Nu lägger världens ledare allt fokus på att behandla symtomen och inte orsakerna till katastrofer som pandemier som covid-19.

    Grön omställning

    En positiv effekt av pandemin är samtidigt den gröna omställning som nu finns på agendan när stöd betalas ut. Enligt rapporten The State of Climate Tech från konsultfirman PWC har investeringar i klimatteknik ökat med ofattbara 3 750 procent sedan 2013 och flera länder har under pandemin utlovat massiva klimatinvesteringar. Samtidigt ökar intresset för gröna aktier alltmer. Bland annat har den brittiska premiärministern Boris Johnson sagt att han vill “leda vägen” för företags klimatrapportering. Det ska bland annat genomföras med obligatorisk klimatrapportering för pensionsbolagen i enlighet med G20:s TCFD-riktlinjer.

    FN:s generalsekreterare António Guterres sa nyligen tal vid Columbia University att han ändå känner ett visst hopp inför de förändringar som ändå ske och de åtaganden som görs och utlovas av värdens länder:

    https://twitter.com/antonioguterres/status/1334158633249107970?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1334158633249107970%7Ctwgr%5E%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fnews.un.org%2Fen%2Fstory%2F2020%2F12%2F1079032

    Samtidigt har en stor del av pandemistödmedlen gått till fossilindustrin och inte till gröna investeringar. Enligt en rapport från organisationen IISD (International Institute for Sustainable Development) ger G20-länderna tillsammans 1 000 miljarder i stöd till fossilintensiva sektorer i krispaketen. Sverige är inte bättre trots tal om grön återhämtning. Enligt en studie från Stockholm Environment Institute visar att två tredjedelar av Sveriges krispengar har gått till fossilbranschen.

    Det krävs med andra ord betydligt mer än vad som tidigare gjorts eller utlovats. Trots sin hoppfulla ton var Guterres tydligt med hur han ser på det som sker:

    Kära vänner, mänskligheten för krig mot naturen. Detta är självmord. Naturen slår alltid tillbaka och den gör det redan med växande kraft och raseri.

    Det gäller nu att ta honom på orden och agera därefter. Vi får inte fler chanser.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.