Karibiska korallrev har drabbats av stigande vattentemperaturer i över hundra år, enligt en ny studie. Dessutom blir värmeböljorna allt vanligare i de sköra marina ekosystemen.
I en nyligen publicerad studie har forskare med hjälp av satellitdata och tidigare mätningar undersökt temperaturförändringar i över 5000 olika korallrev i Karibiska havet. Karibiska korallrev har drabbats hårt av klimatförändringar , och sedan 1970-talet har cirka hälften av regionens rev dött.
Studien bidrar till kunskapen kring de bakomliggande effekterna och ger en detaljerad bild av hur omfattande temperaturförändringarna varit. Resultaten visar att de flesta reven drabbats av ökade vattentemperaturer i över hundra års tid. Flera av de undersökta reven upplevde dessutom uppvärmning så tidigt som 1871.
Studien fann också att marina värmeböljor både blivit vanligare och längre de senaste årtiondena. År 1980 skedde en värmebölja per år, och i dagsläget har denna siffra ökat till nästan fem om året. Det ger reven ännu mindre tid att återhämta sig. Författarna bakom studien uppmanar till drastisk minskning av växthusgasutsläpp för att minska framtida uppvärmning. Andra skadliga effekter förknippade med överfiske och föroreningar behöver även de ses över.
Världshavens stigande temperaturer har en stark negativ effekt på värdefulla marina ekosystem – där korallreven tillhör de mest känsliga. Dessa avancerade och vackra ekosystem drabbas hårt av mer värme, försurade hav, ändrade vädermönster och havsnivåhöjningar. Detta har i kombination med föroreningar och omfattande överfiske lett till en utbredd massdöd av korallrev världen över.
Det gäller inte bara i Karibien – över hela världen bidrar korallrev direkt och indirekt med mat, arbete, och ekosystemtjänster såsom skydd mot erosion och stormar för en halv miljard människor. Dessutom är korallrev oumbärliga för biodiversiteten i havet då de är hem för 25 procent av allt marint liv – en hisnande siffra då korallreven enbart täcker 1 procent av havsbotten. Att skydda dessa områden är därför livsviktigt, både för fiskar och människor.
Energieffektiviseringar, förnybart – och mer import av flytande fossilgas från andra länder. Så lyder EU-kommissionens förslag för att fasa ut beroendet av rysk gas. Samtidigt inför USA totalt importförbud på fossil energi från Ryssland.
Under tisdagen presenterade EU-kommissionen ett förslag som kraftigt ska fasa ut beroendet av rysk fossilgas under året. Bland åtgärderna finns vätgassatsningar, kraftigt stärkt energieffektivisering, utbyggnad av solpaneler på tak och snabbare myndighetsbeslut om förnybara energisatsningar.
Ju snabbare vi går över till förnybart och väte, kombinerat med ökad energieffektivitet, desto snabbare blir vi oberoende på riktigt och kan styra vårt energisystem, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.
Men EU stänger inte helt dörren för fossilgasen. Istället vill man importera flytande fossilgas, LNG, från andra leverantörer, som till exempel USA, Norge och Qatar. Potential ska finnas för att täcka upp 40 procent av den nuvarande importen av rysk gas, enligt DN.
Kommissionens förslag kommer med stor sannolikhet innebära livsstilsförändringar hos medborgarna.
För att täcka upp prisökningar för energi uppmanar kommissionen medlemsländerna se över hur man kan kompensera konsumenter genom exempelvis tillfälliga ändringar i energiskatter. Ett annat förslag är att dela ut energibolagens övervinster vidare till konsumenterna.
EU-kommissionens förslag säger ingenting om hur EU ska förhålla sig till Rysslands olja. SMB har tidigare rapporterat om hur världens fossila energiberoende orsakar stora säkerhetsrisker – dels eskalerande klimatkris, dels beroende av totalitära stater. Samtidigt varnar klimatforskare för riskerna när makthavare försöker lösa det nuvarande energiläget genom att urholka klimatregleringar, till exempel med sänkta bränsle- och energiskatter.
EU är idag kraftigt beroende av Rysslands fossila energi. Ungefär 40 procent av EU:s gas utgörs av rysk fossilgas. Som svar på västs sanktioner har Putin hotat med att stoppa gasförsörjande ledningen Nordstream 1.
USA har beslutat att helt köpa rysk olja och gas. Från och med tisdagen införde president Biden importförbud på rysk fossilenergi.
Det blev ingen grön återhämtning efter pandemin. Istället ökade de globala utsläppen mer än någonsin, visar IEA:s årliga sammanställning.
Internationella Energiorganet (IEA) har analyserat förra årets utsläppsdata från alla världens länder. Resultatet är extremt illavarslande. Koldioxidutsläppen sköt i höjden med 6 procent och 2 miljarder ton koldioxid – en ökning som i absoluta termer saknar motsvarighet i historien.
En stor orsak till utsläppsboomen är kolkraften, i synnerhet Kinas kolberoende. Kina bygger nu mer kolkraft än de gjorde för fem år sen. Samtidigt stod Kina för hela 33 procent av världens utsläppsökning, bara under 2021.
Det finns ändå vissa framsteg på det fossilfria området. Trots bakslaget med kolen stod förnybara energislag och kärnkraft för en större andel av elektriciteten än kol under 2021.
Sammantaget poängterar IEA att utsläppsmönstren är ett tydligt bevis på att världen misslyckats med att använda pandemin för att ställa om från fossil energi. Förra året väckte IEA – som historiskt sett bjudit på fossiltunga framtidsanalyser – uppmärksamhet med en ovanligt skarp rapport där de slår fast att omedelbart måste upphöra med utvinning av olja, kol och gas.
Partierna fortsätter bereda väg för fördjupat fossilberoende. Moderaterna vill nu se ytterligare skattesänkningar på diesel och bensin samt förändringar i reduktionsplikten. Dessutom öppnar både L och S upp för liknande fossilsubventioner – trots att båda partierna tidigare sagt nej.
M föreslår att energiskatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivåer, meddelade partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson på en presskonferens under tisdagen. Dessutom vill M justera reduktionsplikten så att drivmedelsföretagen kan skjuta över sina kostnader för inblandning av biodrivmedel till nästa år.
Subventionerna skulle kosta statskassan 5,5 miljarder kronor, en summa större än en fjärdedel av Sveriges miljöbudget. Pengarna vill M ta från hittills outnyttjade coronastöd.
Som bakgrund anges höjda drivmedelspriser på grund av kriget i Ukraina. SMB har tidigare rapporterat om hur klimatforskare varnat för att EU:s beroende av rysk olja och gas inte får ses som en anledning att urholka klimatregleringar för utsläpp och energi.
De politiker som nu sprider osäkerhet om och föreslår kortsiktiga ändringar och nya subventioner eller statliga ingrepp orsakar stor skada. Priset på fossil energi kommer att öka och måste öka om vi skall uppfylla ingångna klimatavtal, skriver Johan Rockström och Tomas Kåberger på SvD Debatt.
Oroväckande trend med fossilbidrag
M är inte ensamma om att vackla om fossilbidragen. Den socialdemokratiska regeringen meddelade under tisdagen att man jobbar med olika sätt att kompensera höga drivmedelpriser för konsumenterna. Enligt finansminister Damberg kan det röra sig om större reseavdrag, skattesänkningar eller direkt kompensation till drabbade hushåll, rapporterar SVT.
Även Liberalerna – som lämnade höstens budgetförhandlingar med M, KD och SD på grund av föreslagna sänkningar i bensinskatten – säger sig nu ”tvingas tänka om”.
Ukrainautspelen är de senaste i raden av flera månaders växande fossilpopulism, då flera partier övergett tidigare ståndpunkter om beskattningen av fossila bränslen. Vissa av dem har redan blivit verklighet – i höstens budget fick M, KD och SD igenom stora skattesänkningar på just bensin och diesel. Miljöpartiet försökte stoppa sänkningen, men fick inte gehör bland övriga partier.
Sedan dess har också V, SD och KD kommit med egna förslag om försämringar i reduktionsplikten och/eller beskattningen. Utspelen har till och med fått kritik av oljebolaget Preem, som menar att de osäkra politiska beskeden hotar satsningar på biobränsle.
Satellitbilder visar att Amazonas tappar allt mer av sin resiliens och därför riskera hamna bortom möjligheten till återhämtning. Det visar ny forskning som ytterligare betonar regnskogens betydelse.
Det är ingen hemlighet att Amazonas är oerhört viktig för hela jordens klimat. Det är heller ingen hemlighet att långvarig skogsskövling tillsammans med ett varmare klimat lett till en regnskog som blivit allt sämre på att motverka ytterligare uppvärmning.
Historiskt sett har Amazonas nämligen varit en av jordens viktigaste kolsänkor, som drar upp miljarder ton koldioxid från luften och lagrar den i vegetationen. Forskare fruktar att utan denna reglering skulle målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader definitivt vara utom räckhåll.
Tidigt varningstecken
Det är därför oroväckande att en ny studie i tidskriften Nature Climate Change med satellitbilder tagna under de senaste decennierna visar att mer än 75 procent av regnskogen nu tappar sin resiliens. Det rapporterar Washington Post. Enligt studien blir vegetationen allt torrare och det tar längre tid för skogen att återskapa sig efter störningar som extremvärme och det gäller även de mest skogbevuxna områdena.
Denna utbredda svaghet innebär enligt forskarna ett tidigt varningstecken på att Amazonas närmar sig sin tipping point. Det skulle innebära att mitt i stigande temperaturer och andra mänskliga påfrestningar – som avskogning – riskerar Amazonas ekosystem att plötsligt drabbas av oåterkallelig nedgång där mer än hälften av regnskogen skulle kunna omvandlas till savann inom några decennier. Detta skulle i så fall kunna äventyra den biologiska mångfalden, förändra regionala vädermönster och dramatiskt påskynda klimatförändringarna.
Utan återvändo
Varmare förhållanden i Atlanten har redan förlängt Amazonas torrperiod med flera veckor och genom att fälla ungefär 17 procent av dess träd har människor undergrävt skogens vattenåtervinningsmekanism. Träd som stressats av torka är i sin tur mer sårbara för skogsbränder och ju fler träd som dör, desto mindre regn faller, vilket i sin tur förvärrar träddöden.
Niklas Boers, som bidragit till den nya studien, jämför det med att luta sig bakåt i en stol. Då kan man lätt återgå till att ha alla fyra benen på golvet om man inte lutar sig för långt bakåt, men när man väl passerar stolens tippunkt kraschar hela systemet och det finns ingen återvändo:
Den förlust av resiliens vi har observerat betyder att vi sannolikt har kommit närmare den kritiska punkten. Men det betyder också att vi inte har passerat vändpunkten, så det finns hopp.
Studien pekar inte ut när Amazonas kan passera denna farliga tröskel och även när ekosystemet har destabiliserats helt, kan det bestå tills en yttre kraft – till exempel en megabrand eller svår torka – trycker det över kanten. Ögonblicket utan återvändande kanske inte är uppenbart förrän det är för sent att göra något, säger huvudförfattaren Chris Boulton, en klimatforskare vid University of Exeter, och jämför det med när den tecknade figuren Gråben springer från en klippa och plötsligt tittar ner och inser att han har gått över klippan och därmed faller.
Det är det som gör denna studie – den första empiriska bedömningen av instabilitet över hela regnskogen – så värdefull, menar Bolton, eftersom om de kan visa att ett av dessa system rör sig mot en tipping point, kan det få folk att vakna.
En dödsstöt
För de tio procent av kända arter som har sina hem i Amazonas kan en förlust av regnskogen innebära en dödsstöt. Det skulle också äventyra livsmedelsförsörjningen för miljontals människor som förlitar sig på ekosystemet för mat.
Att överskrida Amazonas tipping point skulle också släppa lös flera års globala växthusgasföroreningar i atmosfären. Tidigare studier har visat att vissa områden i Amazonas redan idag producerar mer kol än de absorberar och därmed gått från kolsänka till kolkälla.
Konsekvenserna av att plötsligt förlora halva regnskogen skulle märkas tusentals kilometer bort och i århundraden in i framtiden, varnar forskarna. Det skulle innebära eskalerande stormar och förvärrade skogsbränder, kronisk matbrist och havsnivåhöjningar som skulle översvämma kustsamhällen och kan dessutom utlösa andra tipping points som avsmältning av de stora isarna.
Stoppa avskogningen
Men till skillnad från avsmältning och monsunsystem, som enbart reagerar på mängden värme som människor fångar i jordens atmosfär, pressas Amazonas mot sin tipping point av två krafter: avskogning och klimatförändringar, varav den första är ganska enkel att påverka, poängterar forskarna. Därmed är EU:s förslag att förbjuda import av nötkött, sojabönor, palmolja och andra produkter som orsakar skogsskövling i Amazonas och andra delar av världen ett otroligt viktigt steg för att förhindra denna negativa utveckling.
Enligt den senaste delrapporten från IPCC om effekter och klimatanpassning indikerar nya analyser att upprätthållande av resiliensen hos biodiversitet och ekosystemtjänster på global skala förutsätter effektivt och rättvist bevarande av ungefär 30 procent till 50 procent av globala land-, färskvatten- och havsområden, inklusive befintliga naturnära ekosystem. Amazonas är där en viktig nyckel för att förhindra en katastrof.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,17 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 420,36 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 0,96 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under januari månad på 417,99 ppm, vilket är en ökning med 2,84 ppm jämfört med januari 2021.
Som SMB rapporterat slogs nyligen ett nytt rekord när koldioxidhalten nådde 421,59 ppm.
För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.
Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år. Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.
Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av den första IPCC-delrapporten i den sjätte utvärderingen som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren. Den senaste delrapporten om effekter och klimatanpassning som kom i veckan betonar ytterligare allvaret och att det kommer krävas omfattande anpassningar till de klimatförändringar som inte längre kan undvikas för att skydda människor, ekosystem och livsmedelsproduktion.
Att i detta läge behöva hantera ett krig i Europa och hot om kärnvapen från Rysslands sida är med andra ord inte det världen behöver fokusera på just nu. Redan har det internationella atomenergiorganet IAEA gått ut och vädjat om att undvika militärt våld intill Ukrainas kärnkraftverk.
Kriget har samtidigt visat på samhällsriskerna av ett fossilberoende och nödvändigheten av en snabb omställning mot förnybar energi. Det är väl den enda ljusglimten i den tragik världen och särskilt Ukraina nu upplever.
Europaparlamentets huvudförhandlare om de blivande koldioxidtullarna, liberalen Karin Karlsbro, säger nu att den kristdemokratiska gruppen EPP motarbetar genomförandet. EU vill införa tullarna bland annat för att inte europeiska företag med hårdare utsläppskrav ska missgynnas gentemot konkurrenter i andra länder.
Jag tolkar gruppens linje som att man inte vill ha ett system för klimattullar och det vore ärligare att säga att man inte ställer sig bakom Ursula von der Leyens flaggskepp, säger Karin Karlsbro i en intervju med Altinget Miljö och Energi.
Forskarvärlden framhåller tämligen enhälligt att ett globalt utsläppspris på koldioxid vore den bästa vägen att gå för att åstadkomma kraftfulla minskningar av världens utsläpp. Men vägen dit är lång och när EU:s egna utsläppshandelssystem ETS nu börjar leverera vill unionen trycka på andra länder att öka sina ansträngningar.
Till varje pris vill man undvika att europeiska företag ska missgynnas eller rent av slås ut av till exempel kinesiska och amerikanska stålföretag som slipper att betala för sina fossila utsläpp och därmed kan hålla lägre priser. Supermiljöbloggen beskrev nyligen arbetet med CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, som tullkonceptet kallas.
Men processen i parlamentets handelsutskott, där Karlsbro är verksam, går inte som hon tänkt. Den kristdemokratiska gruppen, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har sagt nej till ett förslag till gemensam hållning. Karlsbro kritiserar bland andra svenska Jörgen Warborn (M) och säger att gruppen frångått sina tidigare utfästelser och hänger upp sig på detaljer man tidigare inte vänt sig emot.
Lagförslaget är tekniskt komplicerat, men i enkelhet hävdar Karlsbro att den kristdemokratiska gruppen med sin hållning förordar en utformning av koldioxidtullarna som inte skulle accepteras av WTO, Världshandelsorganisationen, och därmed skulle falla vid en juridisk prövning. Hon kallar gruppens vägran att ställa sig bakom förslaget från handelsutskottet för ett svek.
M:s ledamot Jörgen Warnborn förnekar det i sin kommentar. ”Det som hänt är att andra har lagt ändringsförslag i efterhand som försämrade slutprodukten och det kan vi inte stå bakom,” säger han till Altinget.
EPP vill bland annat att europeiska företag inom utsläppssystemet ska ha kvar sin så kallade fria tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod även efter det att tullsystemet införts, något som Karlsbro alltså menar är omöjligt.
Rysslands invasion av Ukraina påverkar hela Europa inom alla politikområden. På energisidan har den blottlagt det europeiska beroendet av ryska fossila bränslen, särskilt utbyggnaden av den fossila naturgasledningen Nord Stream 2. Putins dårskap ger arbetet med att bygga ut fossilfria energiformer en skjuts framåt, skriver Simon Holmström, åländsk parlamentariker som är aktiv i Nordiska rådet.
Förra veckan gav den tyska rikskanslern Olaf Scholz ett mycket viktigt besked till följd av de ryska överträdelserna av den ukrainska gränsen. Den redan utdragna tillståndsprocessen för den 1200 km långa gasledningen Nord Stream 2 (NS2) stoppades.
I Europa har Tyskland varit en av de största förespråkarna för den andra gasledningen genom Östersjön. Man har hävdat att fossilgasen är ett nödvändigt ont för att kunna fasa ut olja och kol under tiden den förnybara energiproduktionen ökar. Dessutom har EU:s utsläppsrätter ökat i pris vilket gjort att naturgasen kommit att bli ett mer ekonomiskt gångbart alternativ.
Därför har den tidigare rikskansler Angela Merkel menat att Nord Stream 1 (NS1) som sedan invigningen 2011 har kunnat leverera upp till 55 miljarder kubikmeter naturgas från Ryssland till Tyskland per år, inte räcker till. Därmed inleddes byggandet av NS2 med avsikt att fördubbla tillförseln.
Att processen att godkänna NS2 nu stoppats är inte bara en markering mot Ryssland, utan samtidigt en markant vinst för klimatet. Gazprom som står bakom gasledningarna- och leveransen är enligt flera forskningsinstitut ett av världens mest klimatskadliga bolag. Carbon Disclosure Project placerade bolaget på andra plats på deras lista över största utsläppsbovar. Räknar man in kumulativa koldioxid- och metanutsläpp, hamnar bolaget på nummer 4 på Climate Accountability Institutes lista över utsläppare.
Än värre är att en fullständig livscykelanalys aldrig efterfrågats under tillståndsprocessen. Detta måste ses som ytterst anmärkningsvärt med tanke på att gasledningen är det största fossil-projektet i Europa. Enligt organisationerna Urgewald och Environmental Action Germany (DUH) kommer NS2 att ge upphov till ca 1 miljard ton koldioxidekvivalenter under en tioårsperiod, om man räknar bort flyktiga metanläckage under produktion och transport.
Ryms naturgasen inom Tyskland eller Europas utsläppsbudget? En studie gjort av Climate Action Network från 2020 visar att naturgasen behöver fasas ut helt senast 2035 för att EU ska klara av Parisavtalets 1,5-graders mål. Till dess behövs en nedtrappning, inte en ökning. Utsläppsbudgeten är helt enkel för snäv för att tillåta en utökad energiinfrastruktur för fossil gas.
Inte heller situationen med de höga energipriserna kommer långsiktigt att lösas med naturgas. Det är i själva verket frånvaron av en tillräckligt ambitiös klimatpolitik som är grundorsaken till den europeiska energikrisen, vilket gjort att efterfrågan panikartat har behövt täckas med fossila bränslen. Det fortsatta beroendet av och investeringarna i fossila bränslen löses inte av ännu en rysk gasledning till Europa. Stora investeringar i fossila källor görs alltid på bekostnad av förnybar teknik.
Ukrainakriget har visat att det europeiska fossilberoendet också är en säkerhetsrisk. För det går inte att komma ifrån att NS2 är ett betydelsefullt politiskt såväl som ekonomiskt maktmedel. Om det finns något som det förfärliga kriget för med sig är det i så fall en djupare förståelse för behovet av ett storskaligt investeringspaket i lokalt baserade förnybara energikällor.
Rysslands invasion är en humanitär katastrof. Människors liv, rättigheter och friheter hotas. Kriget har dessutom redan orsakat stora miljöskador och är tätt sammanlänkat med världens möjligheter att hejda klimatkris och artutrotning. Här är fyra fokusområden att hålla koll på:
1. Energiförsörjningen
Kriget visar att samhällets fossilberoende är en säkerhetsrisk. Ryssland är världens tredje största oljeproducent och den näst största naturgasproducenten. Genom EU:s import av olja och gas är det alltså våra fossilpengar som finansierar anfallet mot de ukrainska invånarna.
Nu pågår intensiva samtal om huruvida EU ska stänga av ryssarnas fossilkran. Tyskland frös tidigt bygget av gasledningen Nordstream 2, vilket har fått det ryska ägarbolaget att gå i konkurs. I Sverige har Preem slutat köpa in rysk olja och Vattenfall sätter stopp för import av ryskt kärnbränsle.
Oavsett hur tuffa energisanktionerna blir råder det ingen tvekan om att el- och bränslemarknaderna redan påverkas. Höjda priser på el och drivmedel är att vänta, med stor inverkan på bland annat transporter och jordbrukssektorn. Det är ännu ett i raden av starka skäl till att snabba på energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi. Många, däribland EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har poängterat behovet av att snabbt accelerera mot gröna lösningar.
Men risken finns att en del makthavare ser energisituationen som en förevändning att vrida om fossilsamhällets tumskruvar ännu hårdare. När priset på el och diesel blev dyrare – redan innan krigets början – blev svaret från en rad svenska partier att försöka nedmontera klimatarbetet. Flera partier vill nu sänka bensinskatten, urholka reduktionsplikten och utöka subventioner till ett fortsatt beroende av olja och gas.
“Håll huvudet kallt. Nu är inte tillfället att sänka bränsleskatten eller backa på energipolitiken”, skriver Johan Rockström och Tomas Kåberger på SvD Debatt. Utsläppsminskningar om 60–70 procent behövs i alla sektorer till 2030, om bara åtta år. Då är det inte läge att genom utökade fossilbidrag utradera flera år av klimatpolitik.
2. Miljöförstöringen
Krigföring är föga förvånande extremt destruktivt för både klimatutsläpp och lokalmiljö, även om effekterna varierar beroende på konflikt. Kriget i Ukraina har redan orsakat allvarliga föroreningar av vatten och luft, skadat naturvärden och hotat naturresurser, enligt Conflict and Environment Observatory.
Det finns också stor oro för hur kriget påverkar Ukrainas jordbruk. Landet innehar en fjärdedel av världens “superfertila” jord och tillhör toppexportörerna av spannmål och vegetabilisk olja. Om produktionen sinkas och jordar förstörs leder det till stigande matpriser, som i sin tur kan leda till eskalerande konflikt på andra ställen i världen. Osäker livsmedelstillgång har till exempel varit en bidragande orsak till kriget i Jemen.
Till krigföringens miljöeffekter tillkommer också stora utsläpp av växthusgaser. Militära fordon och flyg, liksom militär infrastruktur och vapentillverkning, kräver enormt mycket fossil energi. Militära krafter – inklusive Sverige – redovisar oftast inte officiell utsläppsdata, men forskning visar att de största arméernas utsläpp av koldioxid är större än hela länders klimatpåverkan.
Krigets allvarligaste miljöpåverkan skulle orsakas om Putins kärnvapenhot förverkligas. Även en begränsad användning av kärnvapen skulle kunna få massiva miljöeffekter med spridning av radioaktivitet och förändrat klimat som orsakar missväxt och hungersnöd.
Säkerhetsexperter har också varnat för att kriget ökar risken för en olycka vid något av Ukrainas kärnkraftverk. Det är inte troligt att Ryssland medvetet attackerar kärnkraftverk, men det räcker med en förlupen missil för att orsaka väldigt stor skada. Detsamma gäller för Ukrainas många gruvor, raffinaderier och industrier, som vid potentiell olycka skulle orsaka en miljökatastrof.
3. Den globala tilliten
När världens länder enades om Parisavtalet 2015 var det en milstolpe i det globala miljöarbetet. För att internationella miljösamarbeten ska inledas, fortgå och – inte minst – växla upp takten krävs diplomatisk skicklighet och geopolitisk stabilitet. Ett krig i Europa ändrar spelplanen för detta. EU:s svar mot Ryssland har varit enhälligt, så det är möjligt att omvärldens samarbete i ett flertal hänseenden kan stärkas av kriget.
Samtidigt är Ryssland – som världens fjärde största utsläppare av växthusgaser – en nyckelaktör i klimatomställningen. Med kraftigt försämrade förhandlingsmöjligheter med en så avgörande spelare lär kommande förhandlingar gå ännu trögare än tidigare. Svårigheterna har redan visats sig i pågående miljömöten.
Förutsättningarna för den globala miljöpolitiken hänger också mycket på hur Kina, som är världens största utsläppare, hanterar Ryssland framöver. Under året ska de pandemiuppskjutna FN-förhandlingarna om biodiversitet hållas i kinesiska Kunming. Många har hoppats på att toppmötet ska leda till “ett Parisavtal för biologisk mångfald”, inte minst sedan senaste IPCC-rapporten visar hur viktigt det är att skydda djur och natur för att skapa motståndskraft mot klimatkrisen. Rysslands invasion har drastiskt ändrat förutsättningarna för ett lyckat avtal.
4. Tidsaspekten
Efter två år av pandemi hoppades många att de ekologiska kriserna äntligen skulle hamna i fokus hos världens makthavare. Så blir det inte. Kriget överskuggar givetvis hela det mediala och politiska landskapet. IPCC-rapporten – ett annars rimligt förstasidesstoff – hamnade följaktligen i Ukrainas skugga. Även den finansiella instabiliteten, liksom de stora kostnader som en allmän upprustning innebär, riskerar påverka länders möjlighet och vilja till de stora investeringar som den gröna omställningen kräver de närmsta åren.
Samtidigt tickar artutrotningen och klimatkrisen vidare. Vi har egentligen inte råd att vänta längre med att sluta använda fossila bränslen och ställa om samhället i grunden. Istället tvingas nu flera länder lägga tid, energi och resurser på ett fruktansvärt krig.
Lund, Malmö, Göteborg, Bornholm och Visby. Det är några av orterna där uppvärmningen utraderat den meteorologiska vintern.
Sen 60-talet har Sveriges medeltemperatur under vintern ökat med 1,5-2 grader, rapporterar SVT. Anledningen är människans påverkan på jordens klimat.
I stort sett alla delar av landet har påverkats, och tydligast är skillnaden längst söderut. I orter som Lund, Malmö, Göteborg, Bornholm och Visby tillhör det nu ovanligheterna att det blir någon vinter överhuvudtaget. För att den meteorologiska vintern ska inträffa behöver medeltemperaturen vara under noll grader under fem dygn i sträck.
Istället för fyra årstider har delar av södra Sverige alltså bara tre – direkt från höst till vår.
En ny undersökning bland unga (18-35 år) visar att en klar majoritet, 87 procent, anser att hållbarhet är viktigt. Samma studie visar även en stor misstro mot såväl företags som politikers hållbarhetsarbete.
Att en majoritet unga är engagerade i hållbarhetsfrågor bekräftas återigen i årets Ungdomsbarometer från Jung Relations i vilken ungas värderingar kopplade till varumärken, branscher, politiker och sig själva mäts ur ett hållbarhetsperspektiv.
En majoritet av de unga respondenterna, 87 procent, svarar att de tycker att företagen har ett ansvar att arbeta mer hållbart, men samtidigt syns en stark misstro mot företagens nuvarande hållbarhetsarbete. Hela 79 procent svarar att de anser att företagen ska agera mer hållbart. Många av de unga svarar att de inte litar på företagens hållbarhetsbudskap. Dessutom svarar nästan varannan respondent att det är för mycket kommunikation med hållbarhetsbudskap och att hållbarhetskommunikation gör dem mer oroliga än hoppfulla.
De unga är även kritiska mot politikerna; 70 procent av de unga i studien är besvikna på hur politiker agerar i miljö- och klimatfrågan och 63 procent tycker att politiker lägger för stort ansvar på individer att lösa klimatkrisen. I studien efterfrågar de unga tydligare regleringar från politiken och att det ska göras mer i praktiken för att lösa hållbarhetsproblem.
Efter flera vägledande domar behöver nu skogsägare ta ett betydligt större ansvar för att inte störa eller skada fridlysta arter.”En ny ordning i skogen”, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.
Alla skogsägare har nu skyldighet att betydligt större hänsyn än tidigare för att inte störa eller skada fridlysta arter. Det innefattar bland annat alla fåglar, som är fridlysta enligt EU:s artskyddsförordning. Större ansvar ska också tas mot en rad andra hotade djur och växter.
Bakgrunden är en rad domar som visar att de rättsliga direktiven för artskydd i skogen måste tillämpas strikt. Samtidigt behöver fler avverkningsärenden hanteras mot miljöbalken. Förra året underkände EU-domstolen Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen.
Skogsstyrelsens besked togs inte emot väl av skogsindustrin, som menar att ”konsekvenserna blir ohanterliga och leder till förluster av arbetstillfällen, exportintäkter och klimatnytta”.
För miljöorganisationerna är den striktare tolkningen en seger. ”En följd av att den svenska skogslagstiftningen aldrig har anpassats till EU:s miljökrav”, skriver Naturskyddsföreningen. Skydda skogens talesperson Elin Götmark kommenterar positivt till Natursidan:
Vi har länge efterlyst att Skogsstyrelsen ska uppdatera sina rutiner för att ta hänsyn till de nya vägledande domarna om artskydd. Det var ett av våra mål när vi drev våra överklaganden. Så det är positivt att de nu gör det! Men det återstår att se hur de kommer att arbeta med det i praktiken, och vad resultatet blir ute i skogen. Det är för tidigt att säga än så länge, och vi kommer att bevaka utvecklingen.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres inledde måndagens globala presskonferens med IPCC på skarpast tänkbara sätt: ”Många ekosystem är redan förlorade. Bristen på ledarskap är kriminell. De största förorenarna gör sig skyldiga till mordbrand i vårt enda hem”. Guterres kräver omedelbar aktion från världens makthavare.
Via livesändning delgavs medierna vid middagstid klimatpanelens delrapport om klimatförändringarnas effekter samt samhällets sårbarhet och möjlighet till anpassning. Som väntat var tonen lika allvarlig som i förra rapporten i fjol.
– Jag har sett många vetenskapliga rapporter, men aldrig något som liknar denna. IPCC slår fast att utsläppen behöver minska med 45 procent till år 2030, medan trenden nu pekar mot att de istället ökar med 14 procent, fortsatte Guterres i sin presentation av panelens arbete, där 270 huvudförfattare studerat 34 000 vetenskapliga rapporter och studier på temat.
IPCC konstaterar att redan dagens uppvärmning av världens medeltemperatur, med cirka 1,1 grader, har försatt hälften av världens befolkning i en sårbar situation. Sämst är det, som så ofta, för människor i utvecklingsländerna. Uppvärmningens konsekvenser och sårbarheten för dem slår brett, mot hälsa, infrastruktur, jordbruk och ekosystem.
3,3 till 3,6 miljarder människor i främst fattiga länder uppvisar idag hög sårbarhet för svåra värmeböljor och andra allvarliga effekter, vilket kan leda till oerhörda flyktingströmmar när läget förvärras.
– De här tecknen är mycket synliga redan idag, och vi har identifierat en bred palett av faror, betonade Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO, Världsmeteorologiska organisationen.
Rapporten slår fast att det är oundvikligt att uppvärmningens redan tydliga effekter, kraftiga stormar, översvämningar, värmeböljor, torka och bränder, gradvis blir svårare innan minskade utsläpp – om dessa kommer till stånd – får processen att stanna av. Av den orsaken är det nödvändigt att kraftfulla utsläppsminskningar går hand i hand med olika anpassningsåtgärder, löd budskapet.
Ljuspunkten, kanske den enda under presskonferensen, är att det finns många metoder och tekniker för anpassning. I städerna behöver husen förses med gröna tak med växtlighet, parker och dammar, det måste införas vattensparande metoder, och jordbruket behöver bland mycket annat få värmetåligare grödor.
– Det bästa sättet är att vi slutar behandla naturen som fiende, det har människan gjort i århundraden. Vi borde låta den sköta arbetet att restaurera skadorna. Men ökar uppvärmningen mer än 1,5 grader förloras den möjligheten, inskärpte delegaten Inger Andersen på presskonferensen.
I samband med presskonferensen offentliggjordes delrapporten i sin helhet och återfinns på IPCC:s hemsida.
Senare under måndagen presenterades en uppföljning till klimatpanelens presentation av SMHI, den svenska kontakten till IPCC, där även representanter för Sveriges klimatanpassning medverkade.
IPCC:s konsekvens- och sårbarhetsrapport innehåller inga enskilda avsnitt om hur det är och kommer att bli just i Sverige. Men för Europa i sin helhet beskrivs framförallt fem effekter av klimatuppvärmningen som redan märks och kommer att förvärras, och som i hög grad gäller även för oss, förklarade professor Markku Rummukainen, svensk ledamot av kliamanpanelen.
Det handlar om vattenbrist i delar av Europa, värmestress vid svåra värmeböljor, störningar av ekosystem i både land- och havsmiljö, översvämningar av olika typer och sämre skördar.
– Vi ser allt större påverkan, samtidigt som utsläppen ännu inte börjat minska globalt, konstaterade han.
När det gäller anpassningar till det varmare klimatet finns goda exempel på lyckade insatser, berättade Karin Hjärpe, ansvarig samordnare för åtgärderna. Hon berömde IPCC-rapporten som både lättillgänglig och med starkt fokus på behovet av anpassning.
– 80 procent av kommunerna har genomfört sårbarhetsanalyser, vilket naturligtvis också behöver följas av konkreta åtgärder. Och på många håll har det gjorts viktiga saker. Till exempel i stadsplanering, där översvämningar vid skyfall förhindras med olika sätt att fördröja dagvatten. Förskolor har fått bättre skydd mot hetta genom olika skuggningsåtgärder, och inom äldreboenden har man jobbat med att skapa kylning för att skydda åldringar vid värmeböljor.
Samtidigt finns i Sverige paralleller till situationen i helt andra länder beträffande de mest sårbara grupperna för klimatförändringar, vid sidan om riktigt unga och gamla.
– Helt klart är vår ursprungsbefolknings, samernas, livsmiljö och kultur hotad och sårbar med ett varmare klimat eftersom tradtionell renskötsel blir svårare att bedriva, betonade Karin Hjärpe.
En informell översättning av huvuddelarna i IPCC-rapporten har lagts ut på SMHI:s hemsida.
När nu Ryssland för krig i Ukraina och hotar världen med kärnvapen aktualiseras det nygamla hotet igen.Kärnvapenkrig och klimatkris hör som existentiella hot i mångt och mycket ihop. Även en begränsad användning av kärnvapen skulle kunna få massiva klimateffekter med spridning av radioaktivitet och långvariga klimateffekter som leder till missväxt och omfattande hungersnöd.
Utöver att åter föra in krig i Europa igen har Rysslands invasion av Ukraina aktualiserat ett hot som de flesta av oss inte tänker på längre. Fram till nyligen befann sig kärnvapenkrig säkert lågt i de flesta människors prioriteringar. Detta trots att World Economic Forum Global Risks Report 2021 bedömde massförstörelsevapen som en av de största långsiktiga existentiella hoten mot världen och att hotet är värre än någonsin med avtal som lämnats eller sagts upp och att det finns fler kärnvapennationer än tidigare.
För närvarande beräknas det finnas över 13 000 kärnstridsspetsar i nio länder. Som en konsekvens av det nukleära hotet, men även klimatkrisen, sattes Domedagsklockan – en indikator på världens närhet till global katastrof – till 100 sekunder till midnatt 2020 och 2021, vilket är det närmaste midnatt sedan den skapades 1947 av Bulletin of the Atomic Scientists.
Det var i sitt tal till nationen under torsdagsmorgonen och som inledde invasionen av Ukraina som Rysslands president Vladimir Putin hotade väst med alla tänkbara militära motåtgärder ifall de kommer till ukrainsk undsättning. Detta tolkades av experter som att den ryska ledaren är beredd att använda kärnvapen och därmed vill avskräcka omvärlden från att lägga sig i. Efter sanktioner från omvärlden har nu Putin under söndagen dessutom beordrat att Rysslands kärnvapenberedskap ska höjas, vilket har fördömts av omvärlden. Idag är Ryssland det land som har flest kärnvapen av världens länder och förfogar i dag över 6200 och har moderniserat majoriteten av sin arsenal. Landet uppges dessutom stå för nästan två tredjedelar av ökningen som skedde mellan 2020 och 2021.
Det är det ryska statliga kärnkrafts- och kärnvapenbolaget Rosatom som ansvarar för samtliga ryska kärnvapen, men bolaget står även för 17 procent av världsmarknaden för kärnbränsle, vilket aktualiserat debatten angående lämpligheten att köpa kärnbränsle härifrån, vilket bland annat statliga Vattenfall gör genom Rosatoms dotterbolag Tvel. Det tog dock inte lång tid förrän Vattenfall meddelade att de nu stoppat dessa inköp och förhoppningsvis sägs dessa avtal nu upp permanent.
Kärnvapen är unika i sin destruktiva kapacitet och en kärnvapenexplosion orsakar skador på människor både direkt och på lång sikt. Ett enda kärnvapen kan ödelägga en stad och döda hundratusentals människor på ett ögonblick. Därför menar vissa att människans tidsålder antropocen inleddes 1945 i och med utvecklandet och användning av atombomben, när människan skaffade sig kapacitet att utplåna allt liv på jorden.
Annelie Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet, har tidigare betonat att kärnvapenhotet undergräver hela Agenda2030 och att bara vetskapen om att de här vapnen finns gör att de blir ett hinder för utveckling. Om någon använder kärnvapen skulle konsekvenserna bli så förödande att mer eller mindre alla mål i Agenda2030 skulle beröras.
Kärnvapen är därmed en global folkhälsofråga. Redan 1984 slog Världshälsoorganisationen WHO fast i en rapport att kärnvapen utgör det största omedelbara hotet mot mänsklighetens hälsa. Utöver det utgör kärnvapen även ett existentiellt hot mot planetenshälsa, det vill säga planetär hälsa.
En kärnvapenexplosion skulle innebära en svår humanitär katastrof som vida överstiger det man kan se vid naturkatastrofer, med hundratusen- eller miljontals döda och ännu fler skadade, en utslagen sjukvård och socialt kaos. Den intensiva hettan vid en detonation får kroppar att helt förångas och orsakar svåra brännskador. Tryckvågen färdas flera mil och krossar byggnader, infrastruktur och människor. Det radioaktiva nedfallet som kommer efteråt kan framkalla strålsjuka och cancer som kan leda till döden.
Sjukvård efter kärnvapen
Svenska Läkare mot kärnvapen publicerade nyligen en rapport för att synliggöra det läkare varnat för i decennier: att det är omöjligt att hantera de humanitära konsekvenserna av en kärnvapenkatastrof. Ett medelstort kärnvapen skulle exempelvis räcka för att slå ut hela Stockholm. Hälsa- och sjukvården skulle riskera att kollapsa och inte kunna vårda alla de brännskadade som skulle behöva akutvård. Antalet vårdplatser för allvarligt brännskadade är ytterst begränsat, både i Sverige och runtom i världen.
En detonation förstör också sjukhus, vårdpersonal skadas och omkommer, och brist på sjukvårdsutrustning uppstår, vilket medför att det inte finns möjlighet att ta hand om dem som överlever men skadas. När atombomben detonerade över Hiroshima 1945 var det praktiskt taget omöjligt att rädda någon, eftersom hela stadens sjukvårdsanläggningar hade förstörts och nästan alla läkare själva hade dött eller skadats.
Effekter på klimat och miljö
Utöver att vara ett konkret hälsohot utgör kärnvapen även ett massivt hot mot klimat och miljö. Allt fler länder, organisationer och säkerhetstjänster pekar nu ut klimatkrisen som ett ökande säkerhetshot för världen, något som kan öka instabiliteten i just kärnvapenstater och riskera förvärra långvariga hot mot den globala säkerheten.
Det räcker med att en liten del av dagens kärnvapen avfyras för att det ska orsaka klimatförändringar som är farliga för jordens befolkning och djurliv. Klimatpåverkan uppkommer omedelbart med de bränderna som uppstår när ett kärnvapen detonerar. Dessa kan bilda eldstormar som ger ifrån sig stora mängder aska och rök. Temperatursänkningar på 7-10 grader och stora förändringar i nederbörden skulle leda till att majoriteten av jordens matproduktion upphör.
Askan och röken från bränderna bildar sedan ett rökskikt i atmosfären som kan finnas kvar i flera år, vilket förhindrar solinstrålning, minskar nederbörd och sänker temperaturen på jorden. En så kallad atomvinter skulle uppstå, vilket skulle leda till sämre skördar och minskad livsmedelsproduktion med svåra svältkatastrofer som följd.
Ett kärnvapenkrig skulle också innebära att stora delar av vattensystemet i det angripna området skulle förstöras. Öppna vattentäkter, som utnyttjas för vattenförsörjning, skulle förorenas av radioaktivt nedfall och kan bli livsfarligt att dricka.
Vid varje användning av kärnvapen uppstår lokala effekter till följd av värmestrålning, bränder, tryckvåg och radioaktivitet. De sekundära följderna av ett kärnvapenkrig, med vatten och mat förgiftat av radioaktivitet, med flyktingströmmar, epidemier och socialt sönderfall kan i vissa fall få större konsekvenser än de primära effekterna. I mitten av 1980-talet insåg man att de globala effekterna på klimatet av ett stort kärnvapenkrig skulle leda till en så omfattande världssvält att det fanns en risk för utrotning av hela mänskligheten.
Även ett geografiskt begränsat kärnvapenkrig kan få globala konsekvenser – med spridning av radioaktivitet och långvariga klimateffekter – som leder till missväxt och omfattande hungersnöd. I skriften ”Nuclear Famine: Two billion people at risk” argumenterar läkaren Ira Helfand att dessa produktionsbortfall skulle få särdeles stora globala effekter. Detta eftersom klimatförsämringen blir så långvarig, kanske upp till ett decennium. Ett begränsat kärnvapenkrig skulle också få katastrofala följder för ozonlagret som skulle kunna minska med mellan tjugo och femtio procent.
Efter Tjernobylolyckan 1986 såg man också att det inte bara är vattendrag och grundvatten i direkt anslutning till olycksdrabbade områden som påverkas. Radioaktiva ämnen uppmättes fortfarande tio år efter olyckan i haven i Nordeuropa, inklusive i Östersjön. Det var därför oroväckande under Ukrainakonfliktens första dag när ryska styrkor intog Tjernobylzonen, vilket det ukrainska utrikesministeriet sa kunde öka risken för en ”ekologisk katastrof” ifall artilleri skulle träffa anläggningarna och sprida radioaktivt kärndamm över ett stort område.
Ett globalt förbud för kärnvapen
Lyckligtvis finns det globala ansträngningar för att stoppa spridningen av kärnvapen. Den 22 januari 2021 trädde FN-fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) i kraft och utveckling, innehav och användning av kärnvapen blev olagligt för de undertecknade nationerna.
TPNW tillhandahåller den enda internationellt överenskomna och fördragskodifierade vägen som är tillgänglig för alla stater för att eliminera kärnvapen. Det är den första fördragsskyldigheten för parterna att hjälpa offer och ta ansvar för att åtgärda förorenade miljöer. I den vetenskapliga tidskriften The Lancet kallade Andy Haines och Ira Helfand det ”en seger för folkhälsoperspektivet över de vilseledda nationella makt- och säkerhetshänsynen.”
Det är alltså krig i Europa igen och Rysslands president hotar omvärlden med kärnvapen. Just nu vet vi inte vad detta kommer sluta, menän en gång aktualiserasnu det ultimata hotet mot inte enbart människors hälsa, utan även mot klimat och miljö.
Vi får inte heller glömma att militära operationer ofta lämnar efter sig ettfördärvat landskap med förgiftade jordar och förorenat dricksvatten. I Ukraina har både en oljedepå och en gasledning sprängts sönder med risk för att kunna orsaka en miljökatastrof. Allt detta sker i en tid när vi borde sträva efter att komma tillrätta med klimatkrisen och där måndagens IPCC-rapport dessvärre hamnar i skuggan av en helt onödig konflikt som världen verkligen inte har tid med. Förhoppningsvis kan solidariteten som EU och omvärlden nu visar upp även leda till snabbare och mer omfattande miljöåtgärder.
Kriget i Ukraina tydliggör fossilsamhällets risker. Västvärlden – såväl samhällen som individer – bör genast sluta köpa olja, gas och andra fossila råprodukter från odemokratiska länder. Allt annat är direkt omoraliskt.
Ett krig har utbrutit i vårt närområde. Människor dör, friheter och rättigheter skjuts i sank. Det som just nu bekostar detta smutsigakrig är pengar från fossila energikällor. Ryssland var 2020 världens tredje största oljeproducent och den näst största naturgasproducenten.
Men inte ens när ryssarna börjar kriga kan vi i väst tänka oss att täppa igen fossilkranen. Genom import av olja och gas är det till stor del vi svenskar, andra européer och amerikaner som bekostar Rysslands anfall mot Ukraina, och därmed indirekt även dödandet av ukrainska invånare.
Under dygnet efter att Vladimir Putin undertecknat erkännandet av de två utbrytande ukrainska territorierna, köpte EU, Storbritannien och USA sammanlagt 3,5 miljoner fat rysk olja, fossilgas och andra råvaror till ett värde av motsvarande sju miljarder kronor, skriver DN.
Det är helt oförsvarligt att vi fortsätter göda en krigsmakt med fossila blodspengar. Våra makthavare måste nu strypa odemokratiska länders möjlighet att bekosta krig och andra vidrigheter genom fossila energikällor.
Givetvis är vi nu många svenskar som reagerar och demonstrerar mot Rysslands krig i Ukraina. Men var finns reaktionerna varje gång vi väljer att köra en bil med ett bränsle som bekostar just det krig som nu uppstått? Var finns reaktionerna när våra europeiska hus värms upp av energi från landet som skickar sina soldater att döda våra medmänniskor och förstöra ett grannland?
Vi är alla del av krigsföringen varje gång vi accepterar att nyttja fossila bränslen. Vi är alla del av att ett krig när vi väljer att konsumera och leva på ett sätt som inte bara dödar oskyldiga ukrainare, utan även framtida generationer och hela den natur som gör vårt liv på planeten möjligt.
Jag kommer att stötta Ukraina genom manifestationer på gator och i sociala medier. Jag kommer att ekonomiskt stödja organisationer som på olika sätt har möjlighet att hjälpa Ukraina i detta svåra läge. Men jag kommer också göra allt i min makt för att samhället ska sluta använda fossila bränslen.
Skippa bilturen. Köp förnybar el. Ställ krav på makthavare. Bojkotta företag som handlar fossila råprodukter från Ryssland eller andra odemokratiska länder. Det är vårt ansvar som konsumenter, medmänniskor och del av ekosystemet som ger oss liv.
Det här är en krönika. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggens skribenter hittar du på SMB Opinion.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,36 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 418,60 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 4,22 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under januari månad på 417,99 ppm, vilket är en ökning med 2,84 ppm jämfört med januari 2021.
Som SMB nyligen kunde rapportera slogs nytt rekord när koldioxidhalten nådde 421,59 ppm.
För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.
Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år. Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.
Vi ser att den globala uppvärmningen går nästan linjärt med den samlade mängd koldioxid man släpper ut. Så varje ton utsläpp av koldioxid spelar roll och mänskligheten måste agera nu. Den globala medeltemperaturen för 2021 var 1,12 grader jämfört med perioden 1880-1920 och blev därmed det sjätte varmaste året uppmätt.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.
Livsmedelsbranschen har en enorm påverkan på miljön – isynnerhet animalieindustrin. Nu visar statistik att köttkonsumtionen minskar och att de växtbaserade alternativen blir allt fler. Senast i raden är Kalles kaviar som lanserat en tångbaserad kaviar.
Bland de branscher vars miljöpåverkan diskuterats flitigt återfinns livsmedelsindustrierna. Det är en sektor som både är beroende av naturresurser i stor utsträckning och har en betydande negativ miljöpåverkan. Till exempel kan ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp kopplas till mat, vilket främst är kopplat till markförstöringen och avskogningen. Flera livsmedelsindustrier berörs, men köttkonsumtionen har pekats ut som särskilt problematisk.
Budskapet verkar ha nått fram till oss konsumenter. Till exempel visar statistik från Jordbruksverket att totalkonsumtionen av kött har minskade från 88,4 kilo kött per capita 2016 till 78,6 kilo kött per capita 2020. Att människor har börjat omvärdera sin köttkonsumtion stöds även av Food & Friends matrapport 2021 där 58 procent av respondenterna angav att de äter vegetariskt minst en gång i veckan.
Den ökade efterfrågan på vego har i sin tur motiverat livsmedelsproducenter att utveckla växtbaserade livsmedelsprodukter. I Sverige är den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel växande och omsätter miljardbelopp. I synnerhet kategorin vegetabiliska proteiner, det vill säga alternativ till köttprodukter, drar till sig investerare.
Den växande industrin med växtbaserade livsmedel drar dock inte bara till sig investerare, utan ger även konsumenter allt fler alternativ till animaliska livsmedel utan att behöva bryta invanda matmönster särskilt mycket. Exempel på det här är när kända animalieprodukter även börjat erbjudas som växtbaserade alternativ.
Exempel på det här är Beyond Meat som erbjuder odlat kött, Oatly som erbjuder havrebaserad mjölk och Kalles kaviar som nyligen lanserade en tångbaserad kaviar.
De animaliska råvarorna är de största klimatbovarna, så vi kommer absolut se fler veganska varianter av våra klassiker,, säger Maria Tilly, marknadsdirektören för Orkla Foods Sverige, i ett pressmeddelande.
Regionernas infrastrukturplanering för de närmaste tolv åren innehåller stora brister. Enligt en sammanställningavGröna Mobilister bidrar planerna i många fall inte till de nationella målen om klimat och biologisk mångfald. Flera är inte ens utformade enligt gällande lagkrav.
Sveriges 21 regioner tar var fjärde år fram planer för hur infrastrukturen för transporter ska utvecklas de kommande tolv åren, så kallade länstransportplaner. Planerna är komplement till den nationella plan som Trafikverket tar fram och de ska bland annat bidra till att samhällets mål för klimat och biologisk mångfald nås. Nu visar Gröna Mobilisters sammanställning av de 21 planförslagen att många av dem inte klarar dessa mål och att de därmed dessutom bryter mot Miljöbalkens regler för hur planerna ska utformas.
En majoritet, 11 av 21 regioner, anser till och med själva att deras planer inte bidrar till det nationella målet om 70 procents minskad klimatpåverkan från trafiksektorn, räknat från 2010 till 2030. När det gäller biologisk mångfald ser situationen ännu allvarligare ut med hela 14 av 21 planer som inte bidrar till de nationella målen om biologisk mångfald.
I planerna ska det anges om dessa bidrar till en ökad transporteffektivitet med färre fordon, minskad miljöpåverkan och minskad energianvändning. Av Gröna Mobilisters sammanställning framkommer att 17 av de 21 planförslagen inteens kan besvara den frågan.
Den här sammanställningen visar att viktiga mål i länstransportplanerna inte nås. Regionerna behöver bli bättre men också få bättre förutsättningar. Den tidigare kritik som regionerna haft mot planeringens inriktning lyfts i flera av planförslagen. För att nå våra klimatmål måste vi lägga betydligt mer vikt vid måluppfyllelse, att vi faktiskt gör verkstad av våra mål. Sverige kommer aldrig nå en hållbar mobilitet endast genom fina mål på pappret, säger Gröna Mobilisters ordförande Marie Pellas.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.