Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Trots klimatförnekelse får svensk högermedia statsbidrag

    Ovetenskaplighet, förvillelse och faktafel spelar ingen roll – flera högermedier i Sverige får statsbidrag för sin rika produktion av inslag och artiklar med klimatförnekelse och hånande av klimatdebattörer som stående punkter. Det visar Chalmersforskarna Martin Hultman och Kjell Vowles som studerar mekanismerna inom förnekelseindustrin.

    De båda forskarna arbetar på Centre for studies of climate change denialism på Chalmers tekniska högskola och har undersökt hur fem digitala högersajter skildrat klimatfrågan under åren 2018-2019. Vowles och Hultman skriver på DN Kultur i julveckan om sina rön. De har funnit att trots att sajterna beviljats omfattande mediestöd från staten kan sakligheten i deras klimatrapportering ifrågasättas mycket starkt.

    Klimatförnekare i studion

    Sajten Samnytts ägare, Föreningen för Sverigevänliga intressen, fick exempelvis under de senaste sju månaderna över en miljon kronor av Myndigheten för press, radio och TV. Krönikörer på sajten har bland annat skrivit felaktigheter som ”Koldioxidens effekt på växtligheten är säker och positiv, medan effekten på klimatet har en osäker och möjligen negativ effekt.”

    En annan aktör som getts statsbidrag trots omfattande desinformation i klimatfrågan är SwebbTV, med klimatförnekaren och metallurgen Lars Bern som stående vetenskaplig klimatexpert, skriver forskarna. De pekar på att utvecklingen i Sverige med högerideologiska, klimatförnekande sajter börjar ta fart, även om utvecklingen inte kan jämföras med vad som sedan länge är ett faktum i det totalt mediepolariserade USA.

    Förvillande språkbruk

    Ett annat stilistiskt kännetecken i de granskade medierna är enligt Hultmans och Vowles granskning bruket av citattecken kring många av kärnorden i klimatfrågan. I högersajternas terminologi förses vanliga ord som klimaträttvisa till klimatminister med citattecken. Syftet står klart – citattecknet signalerar att dessa ord är nonsensord och inte skildrar något verkligt förhållande.

    Chalmersforskarna visar att detta speciella bruk av semantiken har en mycket mörk historia som kan spåras tillbaka till 30-talets Tyskland. De citerar den välrenommerade tyska filologen Victor Klemperers forskning om språket som användes inom Tredje riket, där den nazistiska nyhetsrapporteringen aldrig försummade att sätta citattecken när till exempel Churchill, Roosevelt och Chamberlain omskrevs som ”statsmän”.

    Metoderna plockas upp av politiker

    Tekniken att lägga citattecken kring klimatfrågans kärnord används i hög grad även av den profilerade klimatskeptikern i riksdagen, moderaten Jan Ericson från Västra Götaland. Det visar en genomgång som SMB gjort. I sin blogg, där klimatförvillelse och faktaförvrängande i klimatfrågan varit ett stående inslag sedan starten 2006, använder Ericson metoden flitigt. Två exempel av många visas här nedan:

    ”Klimatförändringar” och ”klimatkris” har blivit ett mantra som används för att förklara bort en massa samhällsproblem som politiker och myndigheter faktiskt kan lösa om viljan finns.

    Efter de kraftiga regnovädren över Stockholm med åtföljande översvämningar i slutet av föregående vecka blev jag påhoppad av några olika ”klimatdebattörer” på twitter.

    Exempel på ironiskt tonläge, något som Kjell Vowles och Martin Hultman i sin artikel beskriver som en slags hundvissling om att klimatfrågan inte ska tas på allvar, återfinns även på Jan Ericsons blogg. I ett alldeles färskt inlägg i julveckan berättar Ericson om att han och en partikamrat i Lorentz Tovatts (MP) namn skänkt bensin till en biståndsorganisation som flyger småflygplan med medicinska förnödenheter i många utvecklingsländer.

    Formuleringarna antyder att näsknäppen mot Tovatt knappast är det väsentliga budskapet – det är istället snarare deras uppfattning att den fossila energin inte utgör något egentligt problem:

    För att markera att fossila bränslen under överskådlig tid kommer att vara bokstavligen livsviktigt för vårt samhälle har jag och min riksdagskollega Lars Beckman köpt en jeepdunk flygbränsle som julklapp till MAF.

    De språkliga förnekarstrategierna är även mycket vanliga hos Sverigedemokraterna, något som SMB länge rapporterat om.


    Läs mer: Klimatförnekare – 10 enkla svar på 10 vanliga påståenden

    Återförvildande och tippningspunkt bland årets nya ord

    Har du hört talas om att svinna? Eller vet vad en koldioxidsug är för något? På årets nyordslista har ett helt gäng nya ord med miljökoppling fått fäste i det svenska språket.

    • Koldioxidsug
      Anordning för att fånga in koldioxid från luften. Används i så kallade CCS-tekniker (carbon capture and storage).
    • Mobilitetshubb
      Anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas.
    • Nettonollmål
      Mål för att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid och andra växthusgaser.
    • Svinna
      Slänga något som hade gått att använda. Används främst om livsmedel men även om kläder och olika typer av råmaterial.
    • Svinnlåda
      Låda med livsmedel som närmar sig bäst före-datum, är på väg att bli dåliga eller anses ha skönhetsfel och därför säljs till nedsatt pris.
    • Tippningspunkt
      Punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge. Här hittar du SMB:s sammanställning över nio tippningspunkter för klimatet.
    • Återförvildande
      Från engelskans ”rewilding”. Återställande av naturen till förhållanden som rådde innan den påverkades av människan.

    Nyordslistan tas varje år fram av Språkrådet och Språktidningen.

    Shells oljeplaner hejdas av domstol i Sydafrika

    Shell pausar sina planer på ytterligare oljeletande i Sydafrika efter massiva protester och ett domstolsbeslut.

    Supermiljöbloggen rapporterade tidigare i december om Shells planer att utöka sökandet efter olje- och gasfyndigheter i östra Sydafrika genom seismiska tester. Planerna har orsakat enorma påtryckningar och protester från lokalinvånare och miljörättsorganisationer som är oroade över hur Shells verksamheter kan komma att påverka människor och djur längs Vilda Kusten i västra Sydafrika.

    Den tredje december gav en sydafrikansk domstol Shell rätt att fortsätta med sina planer efter en stämningsansökan inlämnad av bland annat Greenpeace och lokala fiskare.

    Nu har Shell dock tvingats upphöra sökandet efter olja efter ett nytt domstolsbeslut denna vecka. Advokaterna bakom åtalet har fört fram bevisning som visar på den förstörelse seismiska tester kan ha på marint liv och hävdar dessutom att Shell inte utfört tillräcklig konsultation med lokalinvånare.

    Wilmien Wicomb, från den sydafrikanska människorättsorganisation Legal Resources Center, säger i en intervju med The Guardian att fallet visar att även enorma företag inte kan ignorera lokalsamhällen utan konsekvenser.

    Fallet är kulmen på en kamp som lokalsamhällen i Vilda Kusten fört för att få sina rättigheter till sitt land och sitt traditionella leverne respekterat, säger Wicomb.

    Representanter från Shell hävdar att de respekterar domen och att de kommer upphöra med sina planer under tiden då de går igenom domstolsbeslutet.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på juldagen på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,44 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 416,41 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,09 ppm, jämfört med juldagen 2020. Sammantaget blev halten koldioxid under november månad i år 415,01 ppm, vilket är en ökning med 2,63 ppm jämfört med oktober 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Förra året nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Slutet på 2021 närmar sig och även om det globalt inte har varit ett rekordvarmt år blir det enligt WMO ett av de sju varmaste åren som har uppmätts. Trenden med en varmare värld är därmed fortsatt tydlig.

    Samtidigt har det varit ett år med en rad nya värmerekord på olika platser på jorden där flera väntar på att bli kontrollerade och eventuellt godkända. WMO:s experter granskar just nu det nya temperaturrekordet för Europa, 48,8 grader, som rapporterades från Sicilien i fjol, och även noteringarna på 54,4-grader under både 2020 och 2021 i Death Valley i Kalifornien, världens varmaste plats.

    Annika Strandhäll: ”Ska inte åstadkomma omställning genom att tumma på miljökrav”

    I en stor intervju med Supermiljöbloggen berättar den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll om sin syn på gruvor, skogsbruk, kärnkraft och rättvis omställning.

    – När vi pratar om en hållbar omställning måste den vara hållbar ur ett brett perspektiv. Då ska vi inte tumma på att det är barn som bryter mineraler i Kongo för att vi är för fina för att våga fatta de tuffa besluten på vår egen hemmaplan – samtidigt som vi vet att vi behöver innovationskritiska metaller som vi skulle kunna bryta här, säger Annika Strandhäll.

    Det var många som förvånades när statsministern presenterade Annika Strandhäll som ny klimat- och miljöminister, eftersom hon saknar erfarenhet inom just miljöfrågor. Hennes miljöpartistiska föregångare på posten – Per Bolund, Isabella Lövin, Karolina Skog och Åsa Romson – hade alla en lång yrkeserfarenhet eller akademisk bakgrund inom miljöfrågor innan de tillträdde på posten.

    Strandhäll säger sig uppleva förundran över den kritik som förts fram och menar att hon tar med sig erfarenheter från tidigare uppdrag som socialförsäkrings- och socialminister till sin nya post.

    – Framförallt noterar jag att mina manliga kollegor inte riktigt får samma fråga. Vi har en situation där Mikael Damberg gått från att ha varit näringsminister, till inrikesminister och nu finansminister, så det är ju inte så ovanligt att just erfarna statsråd får nya uppdrag och ansvarsområden, säger hon.

    Du ser ingen skillnad på att just den här ministerposten innefattar ett område som kan beskrivas som vetenskapstungt?

    – Nej, det vet jag inte om jag kan säga att det vore någon skiljelinje mot exempelvis hela socialförsäkringssystemet eller det sociala området där jag ansvarat för hälsa, sjukvård och läkemedelsforskning.

    I Magdalena Anderssons regeringsförklaring framgår det att klimatomställning av industrin är ett av regeringens tre fokusområden. Och att den socialdemokratiska politiken ska präglas av bygget av ett ”grönt folkhem”, så det är alltså en prioriterad post som Strandhäll fått.

    – Statsministerns utgångspunkt var nog att vi känner varandra väl efter att ha jobbat tillsammans i fem år. Hon vet att jag vet hur det fungerar i regeringskansliet och hur man styr ett departement.

    Skiljelinjer från Miljöpartiets politik

    Strandhäll berättar att hon är väldigt stolt över den politik som S och MP gemensamt har burit fram under de sju åren de regerat tillsammans. Hon tar upp hur miljöbudgeten har fyrdubblats sedan 2014 och hur man skapat både ett klimatramverk och en klimatlag.

    Men både före och efter utträdet ur regeringen har företrädare från MP riktat kritik mot att Socialdemokraterna i praktiken ska ha agerat bromsklossar i den dåvarande regeringens miljöarbete, inte minst när det gällde tuffare krav på industrin. Strandhälls syn på skillnader mellan en socialdemokratisk och en miljöpartistisk omställningspolitik handlar om rättviseaspekten.

    – Ska jag säga något om skiljelinjen, så är det framförallt vår syn på att en omställning av samhället måste handla om alla delar. Om man ska få med människor i bred bemärkelse så behöver de känna att det är en klimatomställning som är rättvis, solidarisk och inkluderande. Exempelvis när man går från de jobb som behöver fasas ut, till de gröna jobb som skapas – då ska det finns en trygghet i den omställningen – som en bra A-kassa. I budgeten har vi även med ett kompetenslyft för att stimulera att folk kan utbilda sig inom de nya jobb som växer fram. En tydlig socialdemokratisk syn är att det är ett samhällsbygge som vi ägnar oss åt, säger Strandhäll.

    Om vi ser på mer specifika skillnader i politiken från när MP fanns i regeringen – blir det exempelvis fler gruvor nu?

    – För min del så ser jag väldigt gärna att vi – om vi har förutsättningar för att utvinna de innovationskritiska mineraler som det finns behov av – hellre utvinner dem i Sverige, och utan att tumma på miljökraven. På ett sätt med schyssta arbetsvillkor och som är miljömässigt hållbart, i stället för att importera det från Kongo där vi inte kan kontrollera de delarna. Så visst, det är kanske en skiljelinje. Jag skulle per definition inte säga nej till en gruva för att det är en gruva, men det är klart att det hela tiden måste finnas en balans mellan klimatnyttan och miljökraven.

    Nya miljö- och klimatministern ser kritiskt på högerns politik. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

    ”Behöver vara tydlig med konflikterna”

    Det är inte bara inom gruvnäringen där konflikten mellan klimatomställningen och naturskydd finns. Det senaste året har skogen hamnat högt upp på agendan. Det finns å ena sidan ett stort behov av trä för att bygga hållbart och biobränsle för att fasa ut fossil energi, å andra sidan allvarliga hot mot skogens naturvärden och dess biologiska mångfald. Forskare tvistar också om vad som är bäst ur utsläppssynpunkt – att låta skogen stå kvar som kolsänkor eller att hugga ner för att ersätta andra råvaror.

    – Jag tycker att man ska vara ödmjuk inför att det finns inbyggda konflikter i detta och att man måste ta ställning till det i enskilda fall. Jag ser inte framför mig att vi ska åstadkomma en klimatomställning genom att tumma på miljökraven. Det är klart att jag ser ett värde av investeringar för att skydda skogen i Sverige. Samtidigt så är det väldigt märkligt för mig om vi sänder budskapet ”bygg mer i trä” men inte kan hugga ned några träd som gör att vi kan bygga i trä, trots att vi är ett av världens skogsrikaste länder. Jag tror att om människor på riktigt ska vara med i den här omställningen som behöver ske, då behöver man vara tydlig med att de här konflikterna finns. Vi kommer vara tvungna att försöka hitta en balans, säger Strandhäll.

    Den ”blåbruna katastrofbudgeten”

    Den budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fått igenom har kritiserats starkt av miljöorganisationer. Fältbiologerna ordnade tillsammans med Skiftet och några andra organisationer i början av december en demonstration mot vad de beskrev som en ”blåbrun katastrofbudget”. Men att det är en så ”blåbrun budget” som styr Strandhälls arbete, det motsätter hon sig.

    – För det första tror jag att man måste komma ihåg att det inte är en blåbrun budget som vi jobbar med. Den svenska statsbudgeten omfattar 1000 miljarder, den budget vi lagt fram för 2022 omfattar 74 miljarder. Den servettskissbudget som Moderaterna och Sverigedemokraterna lyckades komma överens om omfattar 20 miljarder.

    Standhäll menar att satsningarna inom miljö och klimat finns kvar, förutom förslagen om ökat skydd av fjällnära skog och subventioner för energieffektivisering vid nybyggnation.

    – Det jag tycker att man ska läsa in är de prioriteringar som M och SD väljer att göra när de lägger fram sitt förslag, det vill säga att de tar pengarna från vårt förslag om att skydda känslig fjällnära skog till att sänka skatten på bensin. Vi kan direkt se att det kommer att höja utsläppen och skada miljön, för de har heller inga andra förslag för att kompensera för det. Där ser man de högerkonservativas sanna miljö- och klimatpolitik. Man ser att det signalerar ett enormt oansvar.

    – Sen är det klart att de pratar kärnkraft för att distrahera och för att de är för trötta för att komma fram med någon egen miljö- och klimatpolitik, lägger Strandhäll till.

    ”Inte en chans” att kärnkraften är svaret på framtidens elbehov

    När den här intervjun gjordes hade regeringen ännu inte kommit med något besked om slutförvaret av kärnavfall. Under onsdagen väntas Strandhäll meddela regeringens godkännande för den del av slutförvaret som gäller de gamla reaktorerna, erfar SVT. De gamla reaktorerna är radioaktiva i tusen år. Besked om den största delen av slutförvaret – det gamla kärnbränslet som är radioaktivt i 100 000 år – kommer i januari.

    – Det som jag har gjort sedan jag tillträdde som klimat- och miljöminister är att tillsammans med tjänstemännen på departementet gå igenom det underlag som tagits fram i vad som faktiskt är Sveriges största miljöärände. På grundval av det har vi kunnat konstatera att vi har vad som krävs för att kunna fatta ett beslut.

    Är det ett beslut som kommer se annorlunda efter Miljöpartiets utträde ur regeringen?

    – Nej, det skulle jag inte tro. Men det är ju en fråga som Miljöpartiet själva måste få säga något om. Men vi ska inte glömma att Per Bolund så sent som i augusti talade om att ett beslut i frågan låg ett par månader bort, säger Annika Strandhäll.

    Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005. Foto: Lill Eriksson

    Tillgången till fossilfri el är en nyckelfaktor om Socialdemokraternas vision av omställningen ska kunna bli av. Satsningar på gruv- och stålindustrin samt Northvolts batterifabrik förväntas använda allt det energiöverskott som idag transporteras från norra Sverige för att förse stora delar av södra landet med el. Energisystemet har många komplexa komponenter och utmaningar, och i samband med de höga elpriserna har kärnkraften återigen hamnat i fokus i debatten.

    I egenskap av klimatminister – ser du några svårigheter med att fortsätta avvecklingen av kärnkraft?

    – Jag kan konstatera att det stora intresset för investeringar finns i det som är förnybart. Vi har just nu ett skyhögt intresse från företrädare från näringslivet och investerare när det gäller havsbaserad vindkraft. Där har ansökningarna mångdubblas och vi kommer att behöva plocka in extra resurser bara för att kunna hantera dem. Och kollar man på de ansökningar som ligger – det här blir ju lite fiktivt – men om man skulle säga ja till alla dem så skulle bara de producera dubbelt så mycket el än det svenska elbehovet under ett år. Det är jätteintressant för det är ju inte så att vi har motsvarande kö av investerare när det gäller kärnkraft, där finns det ju ingen som vill investera i ny kärnkraft eller för att upprätthålla den som vi redan har.

    Är din linje som klimat och miljöminister att avvecklingen av kärnkraft ska gå snabbt?

    – Det är klart att jag ser att vi ska fortsätta ställa om till förnyelsebart. Men sen i vilken takt det kommer ske – jag tror att kärnkraften kommer att finnas kvar en god tid till. Men det är inte kärnkraften som är svaret på framtidens energibehov. Inte en chans, säger Annika Strandhäll.


    Läs mer:
    S öppnar upp för nya gruvor och utbyggt Arlanda
    En miljöminister utan miljöerfarenhet – därför blev det så och detta betyder det
    Analyser av den nya regeringen: ”En kommunikativ naturkraft”


    Utsläppen föll 9 procent 2020

    Fjolåret bjöd på rekordstora utsläppsminskningar – men inte som ett resultat av effektivt klimatarbete. Nu krävs rejäla åtgärder för att utsläppen ska fortsätta dala.

    ”Nio procents minskning av utsläppen kunde ha varit en glädjechock. Men de skedde av helt fel orsaker och är tillfälliga. Förbered dig på att ditt nätshoppande och semesterresor snart kommer att hamna i fokus”, skriver SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström.

    SCB:s utsläppsdata för 2020 visar att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med hela 8,9 procent. Det är faktiskt i linje med vad som behövs för att klara våra klimatmål.

    Men om inget görs verkar kommer trenden tyvärr inte bli bestående. Rekordminskningarna berodde framför allt på pandemin och andra faktorer som Naturvårdsverket bedömer som tillfälliga. Bara upp till tre procent av minskningen kan förklaras med de klimatåtgärder som pågår.

    Minskningarna syns i de flesta sektorer, med störst skillnad inom industrin, resor med bil och inrikesflyg samt el- och fjärrvärmesektorn.

    Julhandeln 5 gånger större än miljöbudgeten

    Trots pandemin slog förra årets julshopping rekord med 82 miljarder. I år väntas vi handla ännu mer. Totalt julshoppar vi upp Sveriges totala årsbudget för att åtgärda miljökriserna – flera gånger om – på bara en månad.

    86,7 miljarder kronor. Så mycket spår HUI Research att svenskarna kommer handla för under december månad. Det motsvarar 8330 kronor per person. Samtidigt slår julens stora konsumtionsfokus hårt mot miljö och klimat. En brittisk studie visade exempelvis att tre dagars julfirande kan resultera i hela 650 kilo koldioxidutsläpp. 

    Tillväxten i julhandeln följer ungefär samma kurva som världens återkommande värmerekord – sedan 1996 har julhandeln haft rekordförsäljning varenda år, med undantag för en liten dipp 2012.

    För att sätta siffrorna i perspektiv kan man jämföra med Sveriges miljöbudget. Efter nedskärningarna i M/KD/SD-budgeten landar anslagen till landets miljö- och klimatomställning på cirka 18 miljarder. Det motsvarar ungefär en femtedel av julshoppingen.

    Det räcker alltså med en enda julvecka för att svenskarna ska spendera lika stora summor som hela Sveriges årsbudget för miljöåtgärder.

    Samtidigt pekar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket på att Sverige behöver satsa mycket mer resurser för att ha någon som helst chans att klara våra klimat- och miljömål. Den nuvarande miljöbudgeten räcker inte på långa vägar. Med dessa siffror i bagaget är det knappast nya rekord i julhandeln vi borde satsa på.


    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,41 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 415,67 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,09 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under november månad i år 415,01 ppm, vilket är en ökning med 1,89 ppm jämfört med samma månad 2020.

    Källa:NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Förra året nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Svenska hav utfiskas – blir minkfoder i Danmark

    Länsstyrelse och kustfiskare larmar om akut situation för strömmingen i Bottenhavet. Samtidigt fortsätter industritrålarna ta upp stora mängder fisk som mals ner till fiskmjöl för bland annat minkar och kycklingar.

    Läget är kritiskt för sillen och strömmingen i Östersjön. De småskaliga kustfiskarna längs Bottenhavet, vars kust sträcker sig från Åland i söder till Örnsköldsvik i norr, vittnar om strömmingskollaps, rapporterar SVT Gävleborg.

    Både länsstyrelsen och kustfiskarna menar att det hårda industrifisket ligger bakom. Det höga fisketrycket har gjort att sill och strömming – en av Östersjöns viktigaste arter – blivit könsmogen tidigare, samtidigt som fiskarna blivit magrare och växer långsammare. Det är vanliga tecken på stressade bestånd. Sedan 70-talet har 80 procent av sillen och strömmingen försvunnit från södra och centrala Östersjön, och kvoterna har nyligen höjts dramatiskt i norr.

    Industrifisket i Bottenhavet – totalt åtta stora trålare – fick nästan fördubblade fiskekvoter i år, från knappt 12 000 till dryga 21 000 ton. Den största trålaren får ta upp nära 6000 ton, vilket är mer än fyra gånger mer än tilldelningen hos alla de småskaliga kustfiskarna tillsammans.

    Och tvärtemot vad många kanske tror är det väldigt sällan som fiskeindustrins fångster hamnar på människors middagsbord. När SVT Gävleborg spårade upp vad som händer med fångsterna från Bottenviken visar det sig att strömmingen slutar upp som djurfoder.

    Sex stora trålare, alla ägda av fiskerier på Västkusten, arbetar på uppdrag åt en dansk anläggning som tillverkar fiskmjöl och fiskolja. Fiskprodukterna säljs sedan vidare som foder till fiskuppfödning, minkindustri och kycklingindustri i ett 60-tal länder runtom i världen. Enligt uppgifter från Havs- och Vattenmyndigheten går mer än 90 procent av all fångad svensk fisk till den danska industrin.

    Länsstyrelsen och Kustfiskarna Bottenhavet vill nu införa periodvisa fiskestopp för att rädda strömmingen.

    Vi har skrivit till näringsdepartementet och Havs- och vattenmyndigheten men vi har inte fått något gehör, säger Karl-Åke Wallin, ordförande kustfiskarna Bottenhavet till SVT.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hur Sverige under EU-förhandlingarna av fiskekvoterna för 2022 gick emot de vetenskapliga råden och drev på för fortsatt industrifiske i redan hårt utsatta delar av Östersjön.


    Under hösten 2021 samarbetar Supermiljöbloggen med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.

    Mejla ministern! Det storskaliga industrifisket pressar Östersjöns ekosystem till bristningsgränsen. Det är inte hållbart att fortsätta överfiska hotade bestånd – nu måste fiskeripolitiken förändras. Högst ansvarig är Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. Låt henne få veta att Östersjön förtjänar bättre – skriv ett meddelande! Här hittar du mer information och mejladress.

    Stora protester i Sydafrika mot Shells oljesatsning

    Shell tänker utöka produktionen av olja och gas i samarbete med Sydafrikas regering. Planerna möts nu av massiva protester från lokalinvånare, urinvånare och miljörättsgrupper.

    Bläcket från signaturerna på överenskommelser från COP26 har knappt hunnit torka, men oljegiganterna ångar på som vanligt. Trots stora protester utökar Shell sitt sökande efter nya olje- och gaskällor utanför Sydafrikas östkust.

    Hav och klimat är hotat

    Fossilplanerna går helt emot Parisavtalets löften. I princip all kol, olja, och gas måste från och med nu stanna i marken för att vi ska ha någon som helst chans att klara 1,5-gradersmålet, visar forskning.

    Shell påstår att klimathotet är något de tar på största allvar, men de har under åren aktivt bidragit till att underminera klimatsatsningar genom att sprida missinformation och donera miljontals dollar till klimatförnekande politiker. Händelserna i Sydafrika har lett till att flera företag nu sagt upp sina samarbeten med Shell.

    Utbyggnad av nya gas- och oljeplattformar kommer dessutom påverka livet i havet runtom Sydafrika. Shells plan är att sända ut seismiska chockvågor i tio-sekunders intervaller varje dag i fem månaders tid. Ekot från chockvågorna analyseras och baserat på ljudmönstret går det att avgöra var olje- och gasreserverna befinner sig.

    Shell hävdar att tekniken som används blivit testad under lång tid, och att stor möda lagts på att minimera åverkan på djur och miljö. Men vetenskapen kring effekterna från chockvågor på djurliv än så länge ofullständig, och marina forskare är starkt kritiska då de menar på att höga ljud kan störa djurs beteenden. Alltifrån plankton till valar och delfiner är hotade.

    Urinvånare hamnar i kläm

    Dessa djur spelar livsviktig roll för marina ekosystem och dess förmåga att livnära lokalbefolkningar. Sydafrikas östkust bebos bland annat av Xhosa-folket, en stam med historia som sträcker sig tillbaka hundratals år. De livnär sig primärt på jordbruk och småskaligt fiske, och representanter hävdar nu att deras traditionella levnadssätt är hotat av Shells aktiviteter.

    ”Vi har många fiskare i området vars inkomst kommer från havet, och vi vet att utvinningen av olja inte kommer leda till några jobb för vårt folk”, säger Nonhle Mbuthumba från den lokala organisationen Amadiba Crisis Committee till Mongabay. Han förklarar vidare hur haven har en stor andlig betydelse för lokalinvånarna, och hur ritualer kopplade till haven riskerar att störas av chockvågor och borrningsaktiviteter.

    Tusentals människor och flertalet miljö- och människorättsorganisationer protesterar nu mot Shells planer. De påstår att regeringen tagit beslut utan någon konsultation med lokalbefolkningen och protesten är en av de största i landet sedan apartheidtiden.

    Shells kontroversiella historia

    Området är dessutom extra känsligt för eventuella olyckor på grund av den mycket starka Agulhas-strömmen som flyter längs Sydafrikas kust. Strömmen är en av världens kraftigaste, vilket skulle göra det mycket svårt att kontrollera eventuella oljespill.

    Olja spills frekvent jorden över, där Nigeria är ett typexempel på hur illa det kan gå. I Nigeria har Shell själva rapporterat över tusen incidenter enbart de senaste tio åren, med en estimerad mängd på svindlande 17.5 miljoner liter olja. De riktiga siffrorna antas vara betydligt högre. Idag är Nigerdeltat i Nigeria en av världens mest kontaminerade platser.

    Shell har betalat ut otroliga 1.5 miljarder dollar i olika skadestånd sedan 2000, och fick nyligen böta 111 miljoner dollar för ett antal läckage som skedde under slutet av 60-talet i Nigerdeltat. Rättsfallet har pågått i 30 år och Shell har överklagat domen vid ett flertal tillfällen. Fortfarande hävdar Shell att utsläppen skett till följd av sabotage, och inte försummelse från deras sida.

    Olja som lösning på fattigdom

    Sydafrika har likt många andra länder fått upp intresset för blå ekonomi som ett sätt att öka intäkter och skapa arbetstillfällen inom havsekonomin. År 2013 lanserades Operation Phakisa för att snabba på utvecklingen av infrastruktur och projekt kopplade till haven, för att på sikt kunna lösa problem kopplade till fattigdom, arbetslöshet, och ojämlikhet. Bland annat genom att kraftigt utöka landets produktion av olja och gas, något som rimmar mycket illa med Sydafrikas antagande av Parisavtalet.

    Sydafrikas regering har kommit ut med starka anklagelser mot demonstranterna, och mineral- och energiministern Gwede Mantashe har likställt invändningar mot projektet med apartheid och kolonialism förklätt till miljökamp. Mantashe hävdar att Afrika borde ha samma möjlighet att utvinna sina fossila resurser som resten av världen har gjort i åratal.

    Redan nu drivs Sydafrika i mångt och mycket av kolkraft och är i nuläget världens trettonde största utsläppare av växthusgaser. Under COP26 förhandlades en summa på 8,5 miljarder dollar fram för att hjälpa Sydafrika avsluta sitt kolberoende samt utöka användandet av förnybar energi. Hur det skall åstadkommas genom utökad olje- och gasproduktion återstår att se.

    Svenskt skogsbruk får 16 sidor kritik i massutskick till riksdagen

    De svenska riksdagsledamöterna och delar av den svenska regeringen får i dagarna ett brev från skogsbiologen Sebastian Kirppu med budskapet att den storskaliga skövlingen av skogen måste upphöra både för klimatet och den biologiska mångfaldens skull. Han har tidigare under året skickat en omfattande redogörelse till hela EU-parlamentet om den bristande svenska skogspolitiken.

    – Den svenska skogsnäringen, alltså skogsindustrin och skogsägarrörelsen med LRF i spetsen, bedriver stenhård lobbying gentemot EU och även gentemot svenska politiker både nationellt och lokalt för att sprida bilden av hur hållbart svenskt skogsbruk är. Jag vill försöka berätta hur det egentligen ligger till, säger Sebastian Kirppu till Supermiljöbloggen.

    I ett 16-sidigt kompendium, som även de svenska parlamentarikerna får ta del av, skildrar han i ord och bild hur stora artfattiga virkesåkrar breder ut sig, även på platser där åldrig naturskog tidigare stått. ”Sveriges verkliga, naturliga skogar med rik biologisk mångfald uppgår enbart till 10-12 procent av den produktiva skogsarealen, och enbart sex procent åtnjuter ett formellt och permanent skydd i form av naturreservat och nationalparker” skriver Kirppu i sin omfattande redogörelse.

    ”Kolinlagringen är avgörande”

    Sebastian Kirppu är sedan länge en känd och stridbar kämpe för den krympande svenska ur- och naturskogen och är för närvarande projektanställd i föreningen Skydda Skogen. Han har tidigare jobbat många år bland annat på länsstyrelsen i Dalarna, Skogsstyrelsen och skogsbruket, samt inom olika organisationer med skogsinventeringar och opinionsarbete av olika slag. För drygt tio år sedan gjorde han en liknande kampanj i skogsfrågan gentemot de svenska riksdagsledamöterna. Fast nu har skogsfrågan blivit ännu mer akut, framhåller han.

    –  Ja, nu är det inte bara en mångfaldskris, utan även en klimatkris. Skogarnas förmåga att lagra kol är avgörande. Och det som är häpnadsväckande är att den svenska skogbranschen helt bortser från markernas lagringsförmåga, som ju förstörs av hyggesbruket. Samtidigt vet vi också att ekosystem med rik biologisk mångfald har större chans att anpassa sig till de klimatförändringar som pågår.

    Hans brev är precis avsänt till de svenska riksdagsledamöterna och han har inte hunnit få några reaktioner. Men han fick en del respons för några månader sedan från EU-håll.

    – Den intressantaste kommentaren kom kanske från den litauiske miljökommissionären, Virginijus Sinkevičius. Han hörde av sig och sa ”vi vet att det ser ut så som du säger i ert land.”

    Politiken har mycket kvar att göra

    Sebastian Kirppu vänder sig särskilt till sju av den nya S-regeringens ministrar och frågar sig vad som ligger bakom uttalanden i stil med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherbergs ”Vi har världens mest hållbara skogsbruk.” Eller statsminister Magdalena Anderssons ”Sverige befinner sig i ledarklungan i den globala klimatkapplöpningen.”

    I själva verket, påpekar han, har Sverige väldigt små möjligheter att klara att nå vare sig nationella eller internationella mål för skogen, mångfalden och klimatet. Till exempel sätter både EU och FN som mål att 30 procent av landarealen ska vara skyddad och skogarna biologiskt stabila och diversifierade redan år 2030:

    Sverige bedriver ett av världens mest ohållbara skogsbruk där utarmningen av biologisk mångfald är enorm och kollagren i de gamla skogar som avverkas minskar eller försvinner. Kalhyggen och planterade virkesåkrar kan inte kompensera dessa förluster” skriver han i brevet till riksdag och regering.

    Kirppus pamflett dimper rakt ned i den både starkt polariserade och uppskruvade skogsdebatten, där den svenska miljörörelsen till stora delar hamnat på samma sida som EU-kommissionen. Den vill öka kraven på Sverige att öka kollagringen i skogsmarken från nuvarande cirka 35 miljoner ton till 47 miljoner ton år 2030. Detta kräver en nedgång av avverkningsstakten i de svenska skogarna, tvärtemot skogsbranschens önskemål om det motsatta.

    Intensiv debatt pågår

    Skogsindustrin har ett massivt stöd från en stor majoritet av de svenska politikerna, både till höger och vänster. Häromdagen gick Centerpartisten och EU-parlamentarikern Emma Wiesner till storms mot EU:s förslag i en debattartikel. Hon pläderar för att EU-kravet på kollagring i svensk skog ska mildras och hävdar att det svenska skogsbruket tvärtom binder 70 procent av Sveriges fossila koldioxidutsläpp.

    Wiesner fick dock genast starkt mothugg i ett svarsinlägg av Kjell Prytz, docent i fysik på Mälardalens högskola, som påpekade att resonemanget i grunden är felaktigt och utgår från skogsindustrins egna narrativ. Den svenska skogens naturliga infångning av koldioxid från atmosfären uppgår årligen till 160 miljoner ton, varav skogsindustrin åstadkommer utsläpp av cirka 120 miljoner ton i sin exploatering av densamma, framhåller han. De 35 miljoner årliga ton inlagrad koldioxid som återstår är inte skogsbrukets förtjänst.

    EU:s synsätt är att klimatet kräver ökad kollagring i skogarna, och alltså en lägre avverkningsgrad, får nu även stöd från ett något oväntat håll: I en färsk rapport om miljöekonomi konstaterar Konjunkturinstitutet att klimatkrisens korta tidsperspektiv gör att ökad kolbindning i skog måste få större fokus.

    Det ger samma negativa effekt för klimatet om den koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer från en fossil eller en biogen källa. Men det tar 100 år för en växande skog att ta upp det kol som frigörs, säger Svante Mandell, Konjunkturinstitutets forskningschef i miljöekonomi till DN.

    Bokåret 2021: ”Miljö- och klimatfrågorna har börjat dyka upp i alla möjliga sammanhang”

    Böcker är en av miljörörelsens grundbultar. Glädjande är därför att 2021 varit ett riktigt miljöbokens år med många nya spännande titlar. SMB frågade Anders Hellberg från Bokdjuret om hur han tycker bokåret varit och om sina nya favoriter från 2021.

    Böcker har historiskt varit en viktig del av miljörörelsen, det är mycket genom dem som ny kunskap om miljön och miljöförstöring kunnat spridas. Mest känd är sannolikt Tyst vår som gavs ut på 1960-talet och skrevs av den amerikanska biologen Rachel Carson. I boken beskrivs vilka omfattande miljöproblem bekämpningsmedel orsakar och kemikalieindustrin pekades ut som mycket problematisk. Många har beskrivit boken som startskottet för den moderna miljörörelsen. 2021 kom en nyutgåva av Tyst vår (se tips nedan).

    Även i Sverige har vi haft några riktigt betydelsefulla författare inom genren, till exempel den med Rachel Carson samtida författaren Hans Palmstierna med böckerna Plundring, svält, förgiftning och Besinningen. Palmstierna fick genom böckerna många att förstå att flera miljöproblem existerade, samt hur dessa hängde samman med andra sociala problem.

    En mer nutida svensk miljöförfattare är Anders Hellberg som även är en före detta skribent på Supermiljöbloggen. I dag driver han Bokdjuret, en nyhetssajt som med utgångspunkt från böckernas värld tar sig an frågor om miljö, klimat och hållbarhet. Han är också själv aktuell med den egna boken Greta Thunberg: Er tystnad är nästan värst av allt – Berättelsen om hur en tonåring startade en världsrörelse (Ordfront förlag). Vi frågade Anders vad han tycker om det bokår som vi nu snart har bakom oss:

    – Fantastiskt bra ändå. Det känns som att miljö- och klimatfrågorna har börjat dyka upp i alla möjliga sammanhang. Alltså inte bara i renodlade fackböcker på området, utan även i exempelvis deckare, skönlitteratur, biografier, barn- och ungdomsböcker, kokböcker och trädgårdsböcker. Och så har det verkligen inte alltid varit.

    Finns det någon intressant trend för 2021?

    – En spännande sak är att många av förlagen i Sverige verkar ha insett att de har åtminstone två viktiga roller att spela framöver. Dels handlar det om att minska den egna miljö- och klimatpåverkan från själva bokproduktionen. Dels handlar det om att ge ut nya böcker som kan bidra till driva hela miljö- och klimatdebatten framåt. Det här dubbla spåret som förlagen har att jobba med är något jag kommer skriva mer om nästa år på Bokdjuret, för här tror jag att bokbranschen är inne i ett väldigt viktigt skifte som kan komma att få stor betydelse framöver.

    Har du några böcker från året som du tycker är extra viktiga att läsa?

    – Det där är ju en supersvår fråga eftersom det finns så mycket att välja bland. Men tio böcker från i år som jag tror att i alla fall Supermiljöbloggens läsare skulle ha stor glädje av att läsa, det är:

    – Ja eller nu blev det visst elva böcker. Vilket väl visar rätt bra hur svårt det faktiskt är att välja.

    Och som Anders påpekar, det är svårt att välja en topplista så även SMB-redaktionen tipsar om ytterligare 12 nya böcker från 2021 som är väl värda att läsa. Böckerna innehåller katastrofer och förtvivlan, men även en hel del hopp:

    Korallrev i västra Indiska oceanen riskerar kollaps

    Ny studie visar hur en majoritet av korallrevssystemen i västra Indiska oceanen kan kollapsa inom de närmsta 50 åren på grund av överfiske och ökande vattentemperaturer.

    Korallreven i de västra delarna av Indiska oceanen täcker en yta på ungefär 12 000 kvadratkilometer och utgör cirka fem procent av all världens korallrev. De spelar en livsviktig roll för lokalinvånare då de bidrar med mat och inkomst, och turismnäringen i Östafrika förlitar sig på välfungerande rev då de drar till sig stora mängder turister årligen. Värdet på gods och tjänster från västra Indiska oceanens korallrev uppskattas vara hisnande 18 miljarder dollar.

    Önationer drabbas värst

    Därför är det oroande att reven visar allvarliga tecken på sammanbrott. Den globala nedgången av korallrev är allmänt känd, men tidigare studier har i de flesta fall använt sig av enbart korallrevstäckning som mätvärde. Detta kan vara otillräckligt då andra faktorer som påverkar revens välmående inte räknas in.

    I den nya studien har forskarna även använt sig av andra metoder. De har undersökt korallsamhällen längs kusten från Kenya i norr till Sydafrika i syd och även bortomliggande önationer från Seychellerna ner till Madagaskar och Mauritius. Risken för ekosystemkollaps har mätts enligt IUCN:s rödlista för ekosystem och resultaten visar att samtliga av de undersökta områdena klassas som sårbara.

    Värst drabbade är önationerna, där varmare vatten till följd av global uppvärmning räknas som det största hotet. Eftersom koraller är mycket känsliga för även små variationer i sin omgivning kan några graders skillnad i vattentemperatur leda till att algerna som lever i korallerna blir stressade och flyr. Detta kan leda till omfattande blekning där enbart det vita kalkskelettet står kvar.

    Forskare: Behövs fler skyddade marina områden

    Längs kusten var överfiske ett större problem. Korallsamhällen bebos av mängdvis med fiskarter som alla bidrar till revets överlevnad. När vissa arter försvinner rubbas balansen och revens förmåga att upprätthålla livsviktiga funktioner blir därför lidande.

    Författarna bakom studien vill se större marina skyddade områden och stärkta regelverk kring fiske, med särskild fokus på ekologiskt värdefulla platser såsom uppväxt- och parningsområden. Investeringar i alternativa försörjningar och inkomstkällor för kustinvånare föreslås också för att minska fisketrycket.

    Forskarna lyfter också vikten av att snabba på klimatarbetet, både med anpassning och internationella utsläppsminskningar. De afrikanska länder som drabbas hårdast av korallrevens försvinnande har inte bidragit nämnvärt till de utsläpp som orsakar kollapsen.

    Eldrivna fordon i vinterkylan – hur problematiskt är det?

    Elbilar som blivit fast på vägarna på grund av kylan har skapat en del rubriker den här vintern. Det visade sig handla om en endaste elbil som blivit urladdad. SMB:s genomgång visar att elbilar i kyla framställs som ett större problem än det faktiskt är.

    Det pågår ett positivt skifte från bilar med förbränningsmotor till bilar på eldrift. Ingen bil är egentligen bra ur ett miljöperspektiv, men i relativa termer är elbilar ändå mycket bättre för klimatet än bilar som drivs med fossila bränslen.

    De senaste veckorna har flera medier rapporterat om hur urladdade elbilar skapade kaos i vintertrafiken när Västra Götaland drabbades av snöoväder. Vid närmare granskning visade sig nyheten vara överdriven – det ska ha handlat om en enda bil som behövde bärgas.

    Men debatten var redan igång. Så hur problematiskt är det egentligen med elbil i kyla?

    Det stämmer att elfordon drar mer energi när det är väldigt kallt. Elbilars räckvidd kan minska ungefär med en tredjedel när det är riktigt kallt. 

    Det som kan lindra problemet något är att elbilar med större batterier klarar kylan bättre samt att förarens kunskap och försiktighet, till exempel att vara extra noggrann med laddningen, är ytterligare en garant för att elbilskörningen ska fungera fullgott på vintern.

    Jämför man dessutom med bilar som har förbränningsmotor har även dessa problem på vintern. Tester visar även att elbilar startar minst lika bra som bilar med förbränningsmotor trots sträng kyla. 

    Det finns inte större risk att bli strandsatt om du kör en elbil än om du kör en bensinbil. En van och påläst elbilsägare löper sällan sådana här risker, säger Fredrik Sandberg, chefredaktör på Elbilen i Sverige till SvD.

    Och det är inte bara elbilar som fått gott betyg i tester vid vinterkörning. Volvo Lastvagnar har testat sina eldrivna lastbilar i extrem vinterkyla nära Polcirkeln med bra resultat. 

    Vi har kunder över hela världen och våra lastbilar behöver prestera överallt, så därför är det av högsta vikt att göra tester i tufft klimat. Detta gäller självklart även våra eldrivna lastbilar, säger Jessica Sandström, global produktchef på Volvo Lastvagnar.

    Stefan Pettersson, enhetschef för elektromobilitet vid forskningsinstitutet RISE, menar att övergången till elbilar inte får hindras av kölddebatten.

    Vi har ett klimatproblem. Bensinbilar är inte ett alternativ. Alternativen är något annat varav elfordon är den mest rimliga möjligheten till ett rimligt pris. Då måste vi ge oss tid till att lära oss att hantera det, också när det är kallt, säger Pettersson till SvD.

    ”Domedagsglaciären” smälter allt snabbare

    En av de största glaciärerna i Antarktis smälter snabbare än man tidigare trott och kan kollapsa inom fem år. Skulle detta ske riskerar det att trigga oåterkalleliga förändringar, varnar forskare i en ny rapport.

    Smältande glaciärer i Antarktis har oroat forskare i åratal, då de innehåller tillräckligt mycket is för att höja den globala havsnivån med flera meter. De sprickor som nu upptäckts i Thwaitesglaciären – eller ”Domedagsglaciären” som den kallas för sin enorma storlek – är mycket allvarliga. Spricker glaciären riskerar en ismassa lika stor som Storbritannien att kollapsa och transporteras ut i havet där den till slut kommer att smälta.

    Glaciären, som är en av Antarktis största, står redan idag för fyra procent av den årliga havsnivåhöjningen. Men sprider sig de nu upptäckta sprickorna riskerar isblocket att kollapsa fullständigt. Detta skulle kunna sätta igång ett ostoppbart händelseförlopp – en så kallad tippningspunkt, då ett klimatsystem oåterkalleligt skiftar till ett annat läge.

    I takt med att glaciären minskat på grund av stigande temperaturer har mer vatten letat sig in under glaciären, i det område där isen övergår från att vila på havsbotten till att flyta. Ju mer vatten som tar sig in, desto mer skört blir isblocket vilket kan leda till att det lossnar från berggrunden. Något som nu alltså verkar vara närmare i tiden än vad forskningen tidigare trott.

    Smälter Thwaitesglaciären kan den globala havsnivån stiga med 65 centimeter, en process som bara är några århundraden bort och skulle ha förödande konsekvenser för kuststäder värden över. Än mer oroande är det faktum att det avrunna vattnet från glaciären kan påverka de resterande delarna av den västantarktiska indlandsisen och leda till dess totala kollaps. Detta skulle innebära mer än tre meters havshöjning.

    Forskare har varnat för detta tidigare och även om det är oklart huruvida isblocket faller isär om ett eller tio år så är upptäckten mycket oroande.

    S öppnar upp för nya gruvor och utbyggt Arlanda

    Efter regeringsombildningen har Socialdemokraterna redan börjat släppa fram satsningar som kan få stor effekt på Sveriges miljöarbete. Nya näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson ”älskar gruvor” och vill påbörja förhandlingar med Moderaterna om att bygga ut Arlanda.

    Sveriges nya näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har inte legat på latsidan under sina första veckor på jobbet.

    Tackar ja till M:s flyginvit

    I förra veckan meddelade Moderaterna att de önskar se ett samarbete mellan S och M om två stora frågor: en utbyggnad av Arlanda och förkortade tider för tillstånds- och miljöprövningar. S säger ja till förhandlingarna, uppger Thorwaldsson till Di.

    M vill att den planerade nedläggningen av Bromma flygplats villkoras med en ny fjärde landningsbana på Arlanda. Samtidigt visar rapporter från både WWF och statens egna utredning att det saknas belägg för att en utbyggnad skulle behövas. Flyget har en mycket stor klimatpåverkan som motsvarar ungefär lika mycket som hela Sveriges personbilstrafik släpper ut under ett år.

    När det gäller miljöprövningarna välkomnas förhandlingarna även av miljö- och klimatminister Annika Strandhäll, så länge det inte innebär sänkta miljökrav:

    Det är otroligt viktigt för det svenska näringslivet om det kan finnas en bred samsyn i Sveriges riksdag. Det skapar mer långsiktiga och trovärdiga planeringsförutsättningar för industrin och näringslivet, säger Strandhäll till Di.

    ”Stort klimatsvek”

    Socialdemokraternas tidigare regeringspartner Miljöpartiet ser inte med blida ögon på den nya Arlandaalliansen:

    Går S högern till mötes är det ett stort klimatsvek, säger Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet, till dagens ETC.

    MP:s utträde ur regeringen har gett S större handlingsutrymme. Det har länge varit känt att de tidigare regeringspartierna dragit ojämnt i ett antal miljöfrågor, där S anklagats för att bromsa klimatomställningen och MP pekats ut som provokatörer. Det har bland annat gällt just flygplatserna – men också politiken för vägbyggen, fossilkrediter och gruvor, där en ny riktning nu snart kan rullas igång.

    Brytning på g – besked om Kallakgruvan väntas

    Karl-Petter Thorwaldsson hade knappt hunnit installera sig på posten som näringsminister innan han sa att socialdemokrater ”älskar gruvor”. Uttalandet fick aktien hos gruvbolaget Beowolf Mining att rusa i höjden. Bolaget vill anlägga en järnmalmsgruva i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk, men efter många år av protester från miljöaktivister och samer har förslaget legat orört på regeringens bord sen 2017.

    Den potentiella gruvan har fått nej från länsstyrelsen och FN-organet Unesco har uttryckt oro över att gruvan skulle vara för nära världsarvsområdet Laponia. Nu kan alltså ett besked om Kallak vara på gång, även om Thorwaldsson säger till DN att han inte kan säga när beslut kommer.

    Näringsministern berättar också för DN att han vill att Sverige ska börja bryta så kallade sällsynta jordartsmetaller. Utvinningen av dessa metaller är en knivig fråga ur miljösynpunkt. Å ena sidan behövs jordartsmetallerna i modern grön teknik, till exempel i vindkraftverk och elfordon, å andra sidan innebär nya gruvor mycket stor påverkan på lokalmiljön,.

    Ja, vi har de flesta metaller här som behövs för att klara vår svenska klimatomställning. Men de ska brytas med en mycket sträng miljölagstiftning, så jag kommer att prata mycket med Annika Strandhäll, säger Thorwaldsson till DN.

    Julmaten en riktig miljöbov – så blir det bättre

    Tre dagars julmat kan orsaka hela 26 kilo koldioxidutsläpp, och mängden bekämpningsmedel vill man nog inte ens tänka på. Ja, julmaten kan vara en riktig julbov, men inte alltid. SMB listar sex sätt att minska matens miljöpåverkan.

    Ett svar på varför just julmaten är en miljöbov är kopplat till att livsmedel i allmänhet har en betydande negativ miljöpåverkan. Studier visar att ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp kan kopplas till mat, vilket i sin tur kan kopplas till avskogning, markanvändning och att jorden på olika sätt försämras av metoder inom jordbruket.

    Under julen förvärras allt genom att vi konsumerar mycket mer mat än vanligt. En brittisk studie visade exempelvis att ett tredagars julfirande kan resultera i hela 650 kilo koldioxidutsläpp. Till det kommer att majoriteten av maten som säljs kommer från produktion där bekämpningsmedel använts, vilket bidrar till svåra förluster av biologisk mångfald.

    Men det finns ändå en hel del som julfirare kan göra för att minska julmatens påverkan, här listar vi sex av dem:

    1. Handla mindre mat

    Första rådet blir så klart att inte handla mer än man äter upp. Enligt organisationen Medveten Konsumtion ska man tänka extra på det här vid julen eftersom matsvinn är ett betydande problem vid julen. Gör en ordentlig handlingslista och planera väl – ett nedskalat julbord räcker längre än du tror.

    2. Släng inte mat

    Att inte slänga mat och på andra sätt undvika svinn vid julbordet skriver Livsmedelsverket om. Till deras råd hör att inte ha julmaten ståendes framme för länge så den blir dålig, att inte lägga på mer på tallriken än man orkar äta upp samt att frysa in mat som blir över. 

    3. Byt till vego

    Ju grönare, desto bättre! Så skulle man faktiskt kunna sammanfatta många studier. Och vill man inte bli helvego kan man bli delvego. Det är en populär trend, hela 58 procent av svenskarna i Food & Friends matrapport 2021 angav att de äter vegetariskt minst en gång i veckan. Du kan till exempel göra smarrig vegosill eller byta julskinkan mot griljerad rotselleri.

    4. Köp eko

    Studier visar ett tydligt samband mellan det konventionella jordbrukets användning av bekämpningsmedel och massutrotningen av insekter. För att bevara biologisk mångfald är alltså ekologiskt helt klart att föredra, och vissa studier visar även att eko är bra för klimatet eftersom det gynnar mikrober som i sin tur bidrar till att binda kol.

    Men det finns också tecken på att viss ekologisk mat inte alltid gynnar klimatet, eftersom ekoodlingar kräver större markarealer än konventionellt odlad mat. Dock, genom att välja ekologiska varor kan man dessutom undvika att exempelvis bidra till annan typ av ohållbar livsmedelsproduktion som icke-certifierad palmolja, överfiske eller dålig djurhållning. Särskilt viktigt är det att välja eko när livsmedel ofta är mycket besprutade, exempelvis julfavoriter som russin, kaffe, ananas och citrusfrukter.

    5. Hör av dig till din butik

    Dagligvaruhandeln har ett stort ansvar att erbjuda varor som både är okej för miljö och plånbok. Be din lokala mataffär ta in mer ekologiskt och vego inför jul.

    6. Bonustips med varningsflagg – leta närodlat

    Närodlat är kanske det som marknadsförs mest så här års, men dess miljönytta kan diskuteras. Enligt forskare vid SLU skiljer sig miljönyttan väldigt mycket åt beroende på produktionssätt och transport. Konsumentverket menar till och med att närodlat inte säger något om varans miljöpåverkan.

    Däremot kan småskalighet göra att det blir lättare för en konsument att veta var livsmedlet kommer ifrån. Fast ja, hur mycket vet vi egentligen om hur produkterna från den lokala torghandlaren producerats? Kanske inte jättemycket, och just därför är närproducerat ett gult kort om produktionsmetoderna är osäkra – för miljön är det bäst att prioritera mat som är vego, eko och inte slängs.

    Kommuner vill sluta klimatavtal med staten

    Helsingborg

    Organisationen Klimatkommunerna med 41 medlemmar föreslår att staten och samtliga landets kommuner sluter ett klimatavtal för att få fart och tyngd på den stora omställning som krävs för att klara klimatmålen. Det behövs samordning mellan nationell, regional och lokal nivå för att lyckas, betonar man.

    Förslaget, som tagits fram efter ett års förberedelser, presenteras på organisationens hemsida och går bland annat ut på att förbättra möjligheten för mindre och resurssvagare kommuner att ta aktiv del i omställningsarbetet. Annars riskerar skillnaderna mellan kommunerna bli för stora och därmed både sinka processen och orsaka fördyringar på de platser där åtgärder sätts in sent.

    Klimatkommunerna framhåller att staten måste ta ansvar för att det finns pengar till stora åtgärder. ”För att fler kommuner ska ha möjlighet att i tillräcklig utsträckning bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, krävs fungerande finansieringslösningar, stöd i prioriteringar av åtaganden och inte minst resurser för att hålla ihop klimatarbetet och driva det framåt” heter det i förslaget.

    När det gäller omställning, det vill säga konkreta förändringar med syftet att minska utsläppen av växthusgaser, påpekar Klimatkommunerna att mycket av det som krävs ligger på den kommunala nivån, utan att kommunerna alltid har vare sig rådigheten över besluten eller de pengar som krävs. Det finns också för få incitament från statligt håll för att stimulera kommunerna att komma igång.

    Supermiljöbloggen har tidigare berättat om statens hitintills mycket njugga hållning till kommunerna beträffande att anpassa teknisk infrastruktur som vatten- och avlopp, översvämningsskydd, vägar och annat för (ännu) mer extrema väderhändelser som kan väntas med ett allt varmare klimat.

    40 kommuner väl spridda över hela landet samt Region Skåne är medlemmar i Klimatkommunerna. Organisationen kommer under Luciaveckan att kommunicera sitt förslag med miljödepartementet och med samtliga partigrupper i riksdagen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.