Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Besked om Gallók-gruvan i närtid

    I februari väntas regeringen fatta beslut i den infekterade frågan om gruvan i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk.

    Det är bolaget Beowulf Mining som vill anlägga järnmalmsgruvan, men efter många år av protester från miljöaktivister och samer har frågan legat orörd på regeringens bord sen 2017. Den potentiella gruvan har fått nej från länsstyrelsen och FN-organet Unesco har uttryckt oro över att gruvan skulle vara för nära världsarvsområdet Laponia. Gruvan skulle påverka både vatten, skog och rennäring i området.

    Men nye näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson hade knappt hunnit installera sig på sin nya post innan han sa sig ”älska gruvor”. Uttalandet fick aktien hos Beowolf Mining att rusa i höjden. Nu kan det bara dröja några veckor innan regeringen fattar beslut, rapporterar Di.

    Mycket pekar på att det blir ett ja till gruvan. Samebyarna har till den 19 januari på sig att lämna in synpunkter, en svarstid som medvetet satts alldeles för kort enligt kritiker.

    För naturen och för oss som använder marken är den inte bra för miljön eller klimatet, säger Jan Erik Länta, ordförande för Jåhkågaska sameby till DN.

    Miljöminister Annika Strandhäll sa i en SMB-intervju i december att hon inte ”per definition säger nej till en gruva för att det är en gruva”. Den socialdemokratiska regeringen menar att järnmalmen behövs i fossilfri stålproduktion.

    Men det argumentet håller inte, enligt Naturskyddsföreningen.

    Eftersom det inte är någon brist på järn tycker vi det är ett dåligt argument. Man gömmer sig bakom en omställning för att bryta järnmalm. Företaget drivs av ett vinstintresse och kommunen hoppas på fler arbetstillfällen, såklart, säger ordförande Karin Lexén till DN.

    Naturvårdsverket har tidigare varnat för att omställningen i svensk gruvindustri går alldeles för långsamt för att klara klimatmålen. Nu återstår att se hur regeringen agerar.

    Arla nomineras till Årets matbluff

    Mjölk med ”netto-noll klimatavtryck” är en av finalisterna till antipriset Årets matbluff. Reklamen stämdes nyligen av KO för brott mot marknadsföringslagen.

    Framsidan på Arlas ekologiska mjölk pryds av en tjusig logga som lyder: ”Netto noll klimatavtryck”, vilket kan leda konsumenterna att tro att mjölken inte har någon klimatpåverkan. Det finns inga ingrepp man kan göra i en mjölktillverkningsprocess för att göra mjölken klimatneutral.

    Så lyder en del av konsumentföreningen Äkta varas motivering till nomineringen av Arla till Årets matbluff 2021.

    SMB har tidigare rapporterat om hur Arla länge ignorerat Konsumentverkets bedömning av reklamen som vilseledande. I höstas stämde Konsumentombudsmannen mejerijätten för brott mot marknadsföringslagen. Arla själva menar att deras insatser – som framför allt består av omtvistad klimatkompensation – räcker för att kalla mjölken klimatneutral.

    Äkta vara konstaterar att greenwashing blir allt mer uppmärksammat.

    En ny trend vi sett är att vi fått in fler nomineringar av produkter som marknadsförs med hjälp av miljö- eller hållbarhetsargument, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på Äkta vara.


    Vill du läsa fler oberoende granskningar av greenwashing? Stötta Supermiljöbloggens arbete genom att swisha till 123 270 12 33.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 418,76 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 417,00 ppm. På ett år har det skett en ökning med 3,68 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under december månad 2021 416,71 ppm, vilket är en ökning med 2,45 ppm jämfört med december 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom som mer koldioxid släppts ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år. Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Energigeneralen: ”Ser gärna stora vindkraftsparker till havs för att minska beroendet”

    De höga elpriserna har skruvat upp den politiska debatten om hur det svenska energisystemet ska se ut. Ansvarige generaldirektören Robert Andrén på Energimyndigheten efterlyser i en intervju med Supermiljöbloggen en djupare, mer eftertänksam framtidsdiskussion för att klara klimatomställningen. Han ser gärna nya stora, havsbaserade vindkraftsparker, men uttrycker sig desto mer försiktigt om kärnkraftens framtid.

    Energimyndigheten ansvarar för att det svenska energisystemet utvecklas och blir såväl mer hållbart ur miljö- och klimatsynpunkt som fortsatt leveranssäkert. Dess generaldirektör sedan 2018, Robert Andrén, tidigare bland annat departementsråd på miljödepartementet, har av naturliga skäl kommit i fokus under senare tid. Galopperande elpriser och en allt hetare politisk diskussion om hur landets elproduktion ska se ut har placerat honom i heta stolen.

    Du har själv i olika sammanhang pekat på att det behövs en verklig framtidsdiskussion, istället för nuvarande kortsiktiga politiskt gruff – vilka frågor ser du då som de allra mest centrala?

    – Att ställa om hela energisystemet, såväl nationellt som globalt, eftersom dess effekt på klimatet är enormt stor, och står för 70-75 procent av alla påverkande utsläpp. Vi måste redan nu, nationellt, bygga in en robusthet i vad vi ser blir morgondagens elektrifierade och digitaliserade energisystem. Det handlar om att möta både kriser och hot, alltifrån direkta klimatförändringar till rena fientliga hot mot energitillgången så att denna säkras för vårt samhälle.

    – Och detta kommer att kräva stora mängder ny fossilfri elproduktion i Sverige, produktion som också ligger så nära konsumtionen som möjligt.

    Tänker du då till exempel på de stora, havsbaserade vindkraftsparker som diskuteras utanför Stockholm och Göteborg?

    – Ja, bland annat. Dessa platser med stor befolkning ingår ju i elområde tre och fyra som tappat elproduktion och där priserna är höga. Bortfallet har fått täckas norrifrån och ibland från Tyskland och kontinenten och vill man öka oberoendet måste det tillföras produktion i området.

    Står din formulering ”fossilfri elproduktion” även för kärnkraft – rentav ny kärnkraft – i Sverige?

    – Formuleringen står i grund och botten för elproduktion som inte genererar växthusgasutsläpp och ökar klimatuppvärmningen, det är idag det allra viktigaste. Jag stannar där, och betonar att vi som myndighet självklart följer de direktiv politiken ger oss.

    Att priset på el nu stigit kraftigt och för somliga hushåll är riktigt bekymmersamma blir väl ofrånkomligen en politisk fråga där även kortsiktiga poäng kan vinnas – hur ser du på den problematiken?

    – Givetvis kan jag förstå reaktionen hos de som var oförberedda på den elnota som dök upp efter den snabba elprisuppgången vi sett de senaste månaderna. Det handlar ju till stor del om stora villor med direktuppvärmning med el och med rörliga elprisavtal. Den långsiktiga lösningen för sådana hushåll är snarare att se över sin värmeförsörjning och vilka avtal man vill ha. Det finns mycket man kan göra som enskilt hushåll för att inte påverkas så mycket av förändringar i elpriser.

    – Och i grunden har ju politiken, både nationellt och i EU, beslutat att energimarknaden ska vara en avreglerad marknad. Efterfrågan och utbud ska styra energipriserna. Så även om jag förstår de politiska åtgärderna som kommer nu med kompensationer för det höga elpriset, är det viktigt att inte den signal som elpriset ger tas bort. För det finns ju även de som tagit ett aktivt ansvar att se över sin energianvändning och därmed energieffektiviserat.

    Vilka är dina bästa praktiska råd till de som både oroar sig för klimatet och fortsatt höga elpriser?

    – Man kan göra en hel del, det gäller att se över sin energianvändning och tillförsel av den. Vilken typ av belysning och apparatur har man, där finns mycket energieffektivisering att göra. Man ska också fundera på när tvätt- och diskmaskinen går på dygnet. Och titta på sin elräkning och aktivt välja såväl elbolag som elavtal. Helt enkelt justera lite i hemmet och i sitt beteende, då kan man pressa ned sin räkning en hel del.

    Den stora tiotusen-kronors frågan – hur kommer elpriserna att utvecklas under det kommande decenniet? – vågar inte Robert Andrén svara på. Men i ett avseende är han mer säker: de mycket låga, ibland rentav negativa, priser som varit ett faktum tidigare, även under 2021, ska man inte räkna med framöver. Priset kommer också att åka upp och ned på ett sätt vi inte varit vana vid tidigare, konstaterar generaldirektören.

    – Ja, det är synnerligen svårt, nästintill omöjligt, att sia om framtidens priser, vilket vi blivit varse nu genom de ovanligt höga priserna vi har i södra landet. Det man kan säga och som vi visat i våra analyser och modelleringar är att vi kommer att få, och behöver ha, mer fluktuerande priser än vad vi sett hittills. Men jag tror inte att fluktuationerna blir så stora med den typ av höga priser som vi ser nu, mer än väldigt undantagsvis.

    – Priset idag beror ju på att stora delar av övriga EU är beroende av dyra fossilbränslen, såsom naturgas, och att utbudet styrs av tredje land. När vi då under några timmar behöver importera el från kontinenten så är det det höga priset där som styr. Och då blir det dyrt.

    –  Men så fort vindkraften producerar blir priset direkt betydligt lägre. Dessutom kan vi exportera överskottet, eftersom produktionen är högre än konsumtionen, istället för att stänga av anläggningar. Det är fallet merparten av tiden, och därav följer att vi är nettoexportörer sett över hela året. Att våra elproducenter skickar fossilfri överskottsproduktion till grannländerna trycker ju undan fossil elproduktion där. Och det är en ganska bra situation, måste jag säga.

    Den politiska motsättningen handlar i hög grad om det faktum att Sverige, å ena sidan har ett elöverskott, men även en tilltagande effektobalans.

    Vilka svagheter ser då tjänstemannen Robert Andrén som de främsta bekymren för elmarknaden och dess trender?

    – För det första har vi ett väl utbyggt, men ålderdomligt elnät i Sverige. Den modernisering av elnätet som borde ha skett har inte skett. Det är lite som med vårt vägnät eller järnvägsnät där underhållet de senaste decennierna har varit sisådär. Jag är övertygad om att det finns mycket effektivisering att göra med reinvesteringar i våra nät både på lokal, regional och nationell nivå. Men vi måste även bygga nytt för att på sikt möjliggöra såväl ny produktion som ökad konsumtion.

    – Dessutom behöver vi säkra upp lokal produktionskraft genom att säkra våra kraftvärmeverk och våra fantastiska fjärrvärmenät. Hos dessa ligger en hel del av möjligheterna att hantera tillfälliga effektutmaningar. Det behövs en tydlig satsning på olika lösningar med energilagring som behövs i det framtida energisystemet. Jag tänker då på såväl batterier som vätgas, men också på mekanismer som ökar flexibiliteten i elsystemet. Detta leder till att vi använder elen mer effektivt och klokt.

    Klimat och miljö i topp på lista av globala risker

    Trots pågående pandemikris hamnar klimat och miljö i topp när Världsekonomiskt forum presenterar sin årliga rapport om globala risker. Rapporten borde vara obligatorisk läsning för alla politiker.

    När världen går in i det tredje året av covid-19-pandemin är klimatkrisen fortfarande det största långsiktiga hotet som mänskligheten står inför, enligt Global Risk Report 2022. När World Economic Forum nyligen presenterade sin årliga rapport var klimat och miljö helt dominerande.

    Källa: World Economic Forum Global Risks Report 2022

    På listan över de tio allvarligaste riskerna de kommande tio åren handlar hälften, fem stycken, om klimat- och miljöfrågor. De tre frågor som ligger i topp på listan är: misslyckande i klimatomställning, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. På plats sju och åtta återfinns mänskligt orsakade naturskador och kris för naturresurser. 

    Källa: World Economic Forum Global Risks Report 2022

    Viktig punkt i Davos

    Riskrapporten tas fram varje år inför det världsekonomiska toppmötet i Davos. Med global risk menas här ”en oviss händelse eller omständighet som – om den inträffar – kan orsaka betydande negativ påverkan på flera länder eller branscher inom de kommande tio åren”. Årets möte blir liksom förra året en digital händelse på grund av covid-19-pandemin. Vanligtvis brukar annars tusentals makthavare inom politik, näringsliv och vetenskap mötas och minglas i den lilla alpbyn, men av förklarliga skäl är det inte helt lämpligt att göra detta i år heller.

    Årets riskrapport bygger på data och insikter från ett stort antal respondenter via Världsekonomiskt forums undersökning kring uppfattning av globala risker (Global Risks Perception Survey). Undersökningen slutfördes i år av över tusen globala experter och ledare.

    Av alla svarande är det bara elva procent som har en positiv bild på utvecklingen de närmaste tre åren. Misslyckande i klimatomställning rankades som den största risken med den potentiellt allvarligaste effekten under det kommande decenniet. Extremt väder på grund av klimatförändringar ses som den näst allvarligaste risken på kort sikt, vilket inte är så konstigt med tanke på alla extrema väderhändelser som inträffade under 2021. Förlust av biologisk mångfald hamnar på tredje plats.

    Miljöriskerna har underskattats länge

    Trots Parisavtalet 2015 och IPCC:s 1,5-graders rapport 2018 – även kallad domedagsrapporten – dröjde det till 2020 innan klimat- och miljöfrågor dominerade rapporten. Fram till dess brukade annars forumets risker vara tydligt kopplade till mer traditionella ekonomiska och finansiella hot i svallvågorna efter den globala finanskrisen 2008.

    Annars var det först med Global Risks Report 2011 som klimatförändringar, extremväder och förlust av biologisk mångfald överhuvudtaget började ses som globala risker. Nu i sin sjuttonde upplaga uppmuntrar rapporten regeringar att tänka utanför den kvartalsvisa rapporteringscykeln och skapa policyer som formar agendan för de kommande åren. Den uppmanar globala ledare att gå samman och anta ett samordnat svar från flera intressenter för att säkerställa övergången till ekonomier med nettonollutsläpp.

    Av förklarliga skäl graderades infektionssjukdomar som den främsta risken utifrån påverkan i förra årets riskrapport, men av lika oförklarliga skäl har den nu halkat ner till sjätte plats, trots pandemin ständiga överraskningar och fortsatt svåra hälsohot, samt påminnelse om vad som kan komma nästa gång om det vill sig illa. Det gäller inte minst eftersom de ekologiska kriserna i sig förvärrar riskerna för fler pandemier.

    Källa: World Economic Forum Global Risks Report 2022

    Trots en viss optimism kring nya åtaganden som gjordes vid och inför COP26, ligger de nuvarande klimatplanerna fortfarande långt under Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5-gradersmålet över förindustriella nivåer. Ungefär samtidigt som den globala riskrapporten släppte EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus sin klimatrapport för 2021 som kunde bekräfta att de senaste sju senaste åren har varit de varmaste någonsin och att  Europa upplevde sin varmaste sommar någonsin förra året.

    Nu ligger det på världens regeringar att lägga fram mer ambitiösa planer och att vidta omedelbara, påtagliga och effektiva åtgärder för att nå miljömålen. Att läsa riskrapporten kan vara ett första steg.

    Sill och strömming – nästa fiskekollaps?

    Sillen, eller strömmingen som den heter norr om Kalmarsund, är själva motorn i Östersjöns ekosystem. Ändå tillåts ett intensivt och riskfyllt överfiske på arten.

    De senaste decennierna har mängden sill och strömming sjunkit i oroväckande hastighet.

    • I Centrala Östersjön har beståndet minskat med över 80 procent jämfört med 1970-talet. De senaste fyra åren har beståndet minskat med 40 procent, och befinner sig nu på en kritisk nivå.
    • I Bottniska viken har beståndet minskat med över 50 procent sedan början av 1990-talet.
    • I Västra Östersjön har beståndet minskat med över 80 procent sedan börjat av 1990-talet, och är på en kritiskt låg nivå.

    Mönstret oroväckande likt torskkollapsen

    Forskning visar att sillen blivit könsmogen tidigare, samtidigt som fiskarna blivit magrare och växer långsammare. Det är samma varningstecken som drabbade torsken innan beståndet i östra Östersjön kollapsade 2019.

    Utvecklingen för Östersjötorsken har visat vilka enorma konsekvenser som kan ske om en nyckelart försvinner. Bland annat har torskkollapsen inneburit mer algblomning, eftersom avsaknad av rovfisk påverkat näringssystemet ända ner till planktonnivå. Läget för torsken är nu så allvarligt att det inte längre är säkert att beståndet kan återhämta sig, trots stora kraftansträngningar.

    Och nu befaras att nästa nyckelart – sillen – går samma väg till mötes.

    Graf: BalticWaters2030 Källa: ICES Advice on fishing opportunities 2021

    Överfisket ligger bakom

    En av de största orsakerna till det kritiska läget för sillen och strömmingen är det hårda fisketrycket från industrin. Fisket i Östersjön bedrivs dels av småskaliga kustfiskare och fritidsfiskare, dels av stora trålfartyg som ägs av fiskeindustrin. Fördelningen är ojämn – under 2021 tog 20 industritrålare upp 96 procent av all svensk fångst i Östersjön, trots att Sveriges flotta är på över 450 båtar.

    Historiskt sett har svenskarna ätit mycket fisk från Östersjön, men så är det inte längre. Industrifiskets fångster blir inte mat åt människor – majoriteten av sillen mals ned till djurfoder, som bland annat går till laxodling och uppfödning av minkar, kycklingar, och grisar.

    Förutom överfiske på sill kritiseras industrifisket ur miljö- och klimatsynpunkt även för andra faktorer. Bland annat leder användning av trålarna till stor risk för bifångst, det vill säga oavsiktlig fångst av andra fiskar. Dessutom har trålarna mycket hög bränsleförbrukning, vilket ger negativa effekter på både klimat och spridningen av miljögifter i Östersjön.

    Slår mot Östersjöns känsliga ekosystem

    Utfisket av sillen sätter ekosystemets balans ur spel. Eftersom sill är huvudföda åt många arter, däribland säl och tumlare, får beståndens kraftiga nedgång konsekvenser på andra håll i ekosystemet. När sillbestånden sjunker söker djuren ny föda i exempelvis lax och gädda, som därmed också försvagas av det hårda fisketrycket. Sillen är också huvudföda åt torsken, och påverkar därför de kollapsade torskbeståndens möjlighet till återhämtning.

    Samtidigt innebär minskad sillmängd även ett överskott av den föda som sillen normalt äter. Det kan gynna exempelvis spiggen, som de senaste åren vuxit explosionsartat till ett stort problem för Östersjön. Spiggen äter ägg och larver från exempelvis gädda och abborre, så dess nya övertag i ekosystemet riskerar att slå hårt mot flera arter.

    Artbalansen i Östersjön är extra avgörande eftersom havets speciella läge gör det särskilt känsligt för både fiske, klimatförändringar, syrebrist, övergödning och miljögifter. Ett stabilt marint ekosystem är mycket viktigt för att havet ska kunna fungera som buffer för miljö- och klimatförändringar. Östersjön har redan problem med flera av dessa faktorer – då gäller det att inte förvärra läget.

    Samhällsekonomiska förluster

    De sjunkande fiskbestånden ger inte bara stora effekter på ekosystemet, utan påverkar dessutom samhällsekonomin. Det storskaliga industrifisket kan kosta samhället över 600 miljoner kronor om året, visar en rapport av BalticWaters2030.

    Det finns fortfarande relativt många individer av sill, men de är så pass små och outvecklade att det endast är trålfartygen som är intresserade. Småskaliga kust- och fritidsfiskare vittnar däremot om att de lämnas utan fångst.

    Trots att sillbeståndet sjunkit sedan 1990-talet har fisketrycket ökat markant under samma period. Graf: BalticWaters2030. Källa: ICES Special Request Advice 2021

    Dålig förvaltning riskerar förvärra läget

    Det är EU som bestämmer hur mycket sill och strömming som fås tas upp i Östersjön – de så kallade fiskekvoterna. Det finns idag många problem med de modeller EU och Internationella Havsforskningsrådet (ICES) använder för att bedöma läget för fisken.

    Beräkningarna tar sällan hänsyn till flera arter, och baseras på en strategi om att fiska maximal mängd snarare än att använda försiktighetsprinciper. Dessutom tar beräkningarna inte in klimatförändringarnas effekter på havet i bedömningen. Flera gånger har det i efterhand visat sig att ICES överskattat mängden sill i tilldelningen av kvoter.

    Trots en historia av felbedömningar och många oroade forskare på hemmaplan menar Sveriges regering att det saknas vetenskapliga bevis för att sillen minskar. Ansvarig myndighet är Havs- och vattenmyndigheten, som även de påstår att kunskapsläget är för svagt för att agera.

    Läs mer


    Mejla ministern! Det storskaliga industrifisket pressar Östersjöns ekosystem till bristningsgränsen. Det är inte hållbart att fortsätta överfiska hotade bestånd – nu måste fiskeripolitiken förändras. Högst ansvarig är Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. Låt henne få veta att Östersjön förtjänar bättre – skriv ett meddelande! Här hittar du mer information och mejladress.


    Supermiljöbloggen samarbetar med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.

    Skarp kritik mot regeringens jordbruksplan: ”Sämre för klimatet”

    Den svenska regeringens förslag till EU om strategisk jordbruksplan fick bistra omdömen när dess miljökonsekvenser granskades av en oberoende konsult. Regeringen berättar dock inte i sin information med ett endaste ord om de många invändningarna – och ansvarig minister, Anna-Caren Sätherberg (S) läste aldrig rapporten innan planen godkändes.

    Jordbruksstrategin utgör det svenska beskedet till EU om hur GJP, det vill säga unionens gemensamma jordbrukspolitik, ska bedrivas i Sverige nästkommande fem år, 2023-2027. Enorma pengar ligger i potten – totalt för hela unionen drygt fyra biljoner, eller över 4000 miljarder svenska kronor, för de fem åren.

    Den svenska andelen är såklart lägre, men handlar ändå om 60 miljarder kronor, inkluderat både EU-pengar och Sveriges egna medel. EU:s samlade jordbrukspolitik ska enligt målen nu bidra såväl till klimatomställningen som till att öka den biologiska mångfalden, där EU satt tydliga mål till år 2030.

    Fortsatt stor påverkan på klimat, vatten och biodiversitet

    Nytt sedan den senaste revideringen av unionens jordbrukspolitik är också att medlemsländerna ska bifoga en miljöbedömning av sina jordbruksplaner, där effekterna av åtgärderna granskats. Uppdraget att göra den analysen lämnade Jordbruksverket till konsultföretaget Professional Management, som under decennier bedrivit komplicerade analyser och utvärderingar.

    Det är dessvärre ingen särskilt positiv bild som framträder i rapporten. Även om det finns ett ”visst mått av nytänkande, flexibilitet och förenkling” är den samlade bedömningen att planen totalt sett medför främst negativa, och stora, effekter på klimatet och att den inte heller bryter den fortsatta trenden med minskad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

    Här följer några av slutsatserna i konsulternas rapport:

    • Det finns en tydlig risk för att den strategiska planens åtgärder sammantaget har fortsatt övervägande negativa och betydande effekter på klimatet jämfört med läget idag.
    • Förslagen till åtgärder riskerar att inte bryta den negativa trenden för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – det vill säga att de fortsatta miljöeffekterna av planen är negativa och betydande, särskilt för de örtrika betesmarkerna.
    • Det finns en tydlig risk för att planens åtgärder sammantaget inte i tillräcklig grad hindrar negativ påverkan på mark, sjöar, floder och grundvatten och inte heller bidrar tillräckligt i enlighet med reglerna i Vattendirektivet och dess åtgärdsprogram.
    • Effekterna för utvecklingen för jordbruket är fortsatt negativ. Trots uttalade behov av att expandera det svenska jordbruket, genom att stärka lönsamhet och konkurrenskraft, så innebär budgeten att man räknar med ett tapp på ytterligare 45 000 hektar mark (från 2020), trots att det generella gårdsstödet förenklas. Det är uppenbart att inte tillräcklig hänsyn har tagits till de särskilda kraven på lönsamhet.

    Regeringen ignorerade rapporten

    Professional Management betonar att deras bedömningar är osäkra, eftersom dessa baseras så gott som helt på tidigare utsända underlag från regering och departement. Faktum är att konsulten knappt fick någon tid på sig alls att sätta sig in i de senaste skrivningarna – trots att det slutliga förslaget innehöll stora förändringar och är ytterst komplext.

    Det samlade förslaget till strategisk plan överlämnades till förhandsutvärderaren (konsulten själv, red:s anmärkning) samtidigt som underlaget lämnades till gemensam beredning (GB) i Regeringskansliet, vilket var två arbetsdagar innan utkast till slutrapport från förhandsutvärderingen skulle överlämnas, skriver rapportförfattarna lakoniskt om tidspressen.

    Den här brådskan kan vara en av orsakerna till att självaste jordbruksministern alltså inte tagit del av konsulternas invändningar innan regeringens beslut att anta sin strategiska plan. I en intervju med nyhetsbyrån Altinget säger Anna-Caren Sätherberg att hon aldrig hann sätta sig in i detaljerna i rapporten innan regeringsbeslutet den 16 december, men lovar att läsa den i efterhand och återkomma kring de frågor som väckts.

    ”Går i motsatt riktning”

    På regeringens hemsida citeras inte på någon plats de kritiska synpunkterna i miljöbedömningen. Experterna får däremot medhåll i sin kritik av de båda miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen och WWF, Världsnaturfonden.

    Deras kommentarer andas stor besvikelse. ”Regeringen fortsätter ungefär som förut. Istället för att öka befintliga, eller införa nya, stöd till minskad användning av bekämpningsmedel, skötsel av naturbetesmarker eller återvätning av utdikad mossmark”, framhåller Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
    ”Medan EU-kommissionen betonar vikten av åtgärder som ökar kolinlagringen i jordbruksmark går regeringen i motsatt riktning och föreslår att dagens vallersättning i slättbygd tas bort” påpekar Världsnaturfondens jordbruksexpert Jenny Jewert.

    WWF ställer också frågan om miljöbedömningen av den strategiska planen alls hann användas eftersom denna blev klar i stort sett samtidigt som regeringen fattade sitt beslut. ”Tanken är att miljöbedömningen ska vara ett vägledande beslutsunderlag inför de svåra prioriteringarna” konstaterar man.

    Regeringen lämnar dock en möjlighet öppen för kritiker och intresserade att framföra synpunkter. Den 21 januari ska ett så kallat digitalt sakråd hållas om jordbruksplanen, enligt besked på regeringens hemsida. Närmare uppgifter om mötet ska lämnas längre fram.




    Lufthansa har flugit 18 000 tomma plan i vinter

    Lufthansa Group bekräftar att de har genomfört tiotusentals flygningar, som normalt sett skulle ställts in på grund av för få passagerare, för att inte förlora sina ankomst- och avgångstider.

    Att flyga 18 000 onödiga resor är inte bara fullständigt ohållbart ur klimatsynpunkt, det är inte heller ekonomiskt för företaget. Lufthansa Group, som innefattar flygbolagen Lufthansa, Eurowings, Swiss International Airlines, Austrian Airlines och Bussels Airlines, planerar även att ställa in 33 000 flygningar i januari och februari på grund av låg efterfrågan.

    Samtidigt fortsätter de så kallade spökflygen trafikera himlen. Anledningen till att Lufthansa ändå valt att flyga är för att EU har regler om att flygbolagen måste genomföra minst 50 procent av sina planerade flygningar för att behålla sina ankomst- och avgångstider.

    Innan pandemin var kravet 80 procent, ett krav som nu är sänkt till 50 procent. Det är fortfarande betydligt högre än efterfrågan, speciellt med den fortsatt höga smittspridningen så stannar ännu fler resenärer hemma.

    Spökflygen får hård kritik av både svenska ledamöter i EU-parlamentet och Greta Thunberg:

    https://twitter.com/GretaThunberg/status/1478741867013578753

    Hårdare regler mot greenwashing i Danmark

    Kampen mot greenwashing tar ett steg framåt när den danska konsumentsombudmannen skärper reglerna kring företags miljöpåståenden. Företag i Danmark måste nu stödja sina miljöpåståenden på såväl oberoende expertis som livscykelanalyser. 

    SMB har tidigare rapporterat om att hela 42 procent av europeiska företags miljöpåståenden kan vara greenwashing. Enligt konsumentnätverket ICPEN:s (International Consumer Protection Enforcement Network) handlar företags greenwashing om att vilseleda med miljöpåståenden. 

    Det kan till exempel vara vilseledande påståenden på grund av vaghet, som när miljöpåstående görs utan vidare förklaring eller bevis. Påståenden kan också vara vilseledande när de kopplas till miljömärken som företagen själva skapat, men där miljömärkena inte är kopplade till ackrediterade tredjepartsorganisationer. Ett tredje exempel på vilseledande påståenden är när företag gömmer eller utelämnar viktig information för att verka mer miljövänliga.

    Det här är inte bra för någon, inte heller för företagen själva. För företag är det viktigt att kunderna tror på deras miljöbudskap. Forskning visar att för att grön tillit ska uppnås behöver företagen ”walk the talk”, det vill säga att göra vad de säger att de ska göra. För kunder och konsumenter uppstår lätt förvirring och passivitet när tilliten försvinner. 

    Alltför många webbplatser verkar ha vilseledande påståenden riktade till konsumenter, vilket innebär att företag som erbjuder produkter med en verklig miljöfördel inte får de kunder de förtjänar, säger Andrea Coscelli, vd för UK Competition and Markets Authority till Bloomberg Green.

    I och med de striktare kraven som den danska konsumentombudsmannen nu inför för företagens miljöpåståenden kan därför även en mer rättvis företagskonkurrens uppnås. Precis som tidigare gäller att påståenden i marknadsföring är korrekta och tydliga. På dessa punkter är förändringen minimal. 

    Det som däremot skärpts mer markant är att företagen i Danmark dessutom nu behöver kunna bevisa sina miljöpåståenden och att påståendena ska kunna stödjas av oberoende experter. Utöver detta måste även företagen ha livscykelanalyser som stöd för sina miljöpåståenden. Det sistnämnda kan vara ett sätt att komma vidare i visionen om ett cirkulärt samhälle. 

    Även den svenska konsumentombudsmannen har riktlinjer kring hur företag får skriva sina miljöpåståenden, men inte i riktigt lika skarpa ordalag som danska konsumentombudsmannen nu har. Vi får hoppas på dansk inspiration.

    De senaste sju åren de varmaste som någonsin uppmätts

    2021 var det femte varmaste året som hittills uppmätts och de senaste sju senaste åren har varit de varmaste någonsin. Det skriver Copernicus i sin senaste klimatrapport som även kan konstatera att koncentrationerna av koldioxid och metan fortsätter att stiga.

    Igår släppte EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus Climate Change Service (C3S) sin sammanställning av klimatdata som bekräftar de tidigare preliminära klimatrapporter som släppts under 2021. Meteorologiska världsorganisationen WMO kommer att kombinera data från Copernicus med andra stora internationella dataset (från USA, Storbritannien och Japan) för att utfärda den konsoliderade rankningen senare i januari.

    Det mest nedslående – men väntade – resultatet av Copernicus sammanställning är hur tydligt det blir att de senaste sju åren med klar marginal varit de sju varmaste någonsin, globalt. Under dessa sju år var dock 2021 vid sidan av 2015 och 2018 bland de kallare åren. Samtidigt upplevde Europa sin varmaste sommar någonsin. I juli fick SMHI gå ut med larm om höga temperaturer på runt 30 grader i 32 av landets 40 väderdistrikt.

    För året som helhet låg Europa bara 0,1 grader över genomsnittet 1991–2020, vilket klassas utanför de tio varmaste åren. De tio varmaste åren för Europa har alla inträffat sedan 2000. Globalt sett hade årets första fem månader relativt låga temperaturer jämfört med de senaste mycket varma åren. Sedan juni har dock temperaturerna globalt genomgående varit bland de fjärde varmaste någonsin.

    En extrem sommar

    Copernicus kan konstatera att det var en extremernas sommar där flera ovanliga väderhändelser inträffade under sommaren 2021 i Europa. I juli kom mycket kraftig nederbörd i västra Centraleuropa med marken nära mättnad, vilket ledde till allvarliga översvämningar. De hårdast drabbade länderna var Tyskland, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Forskare har sedan funnit att klimatkrisen gjorde den extrema nederbörden mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik att inträffa och att sådana skyfall i regionen nu är tre till 19 procent mer intensiva.

    Medelhavsregionen upplevde en värmebölja under juli och en del av augusti med höga temperaturer. Värmeböljan Lucifer dominerade med sitt högtryck över medelhavsländerna som särskilt drabbade Grekland, Spanien och Italien. Grekland upplevde den mest intensiva värmeböljan de senaste 30 åren, med temperaturer som nådde 45 grader. För första gången på över 100 år noterade Madrid temperaturer på över 40 grader tre dagar i rad. Tusentals bränder bröt ut i flera Medelhavsländer som en följd av värmen och torkan. Bland de områden som drabbades hårdast var Grekland och Balkanhalvön, Italien och norra Afrika. Koldioxidutsläppen från bränder i Grekland var de högsta på 13 år.

    Globalt började det dock i slutet av juni när den amerikanska västern pressades hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Faktum är att årets juni var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika, konstaterar Copernicus. Enligt en analys av av World Weather Attribution (WWA) skulle den extrema värmeböljan i USA och Kanada varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande. Därefter följde rekordstora bränder i ibland annat Kalifornien och Oregon som pågick i flera månader. 

    Carlo Buontempo, chef för Copernicus som gjort rapporten, sa i ett pressmeddelande att dessa händelser är en stark påminnelse om behovet av förändring, att ta effektiva steg mot ett hållbart samhälle och arbeta för att minska nettoutsläppen av kol.

    Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF

    Temperaturrekord

    2021 var även temperaturrekordens år. Tio länder runtom i världen uppmätte sina högsta temperaturer någonsin. Dessutom har temperaturrekord slagits vid över 400 väderstationer världen över och 107 länder hade rekordvarmt under vissa månader. Ett nytt europeiskt värmerekord uppmättes på Sicilien med 48,8 grader. Rekordet har dock inte bekräftats av WMO. 

    Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en huvudförfattarna i senaste IPCC-rapporten, var dock inte förvånad över rekordet:

    Nej, inte alls. Det var väntat. Vi har kunnat koppla mänsklig påverkan till extremhändelser och de kommer att bli både värre och mer frekventa framöver.

    Under fjolåret uppmättes även den högsta temperaturen någonsin när värmerekordet slogs i juli i Death Valley i Kalifornien med 54,4 grader och tangerade därmed en liknande temperatur 2020 som är den högsta temperatur som har uppmätts sedan slutet på 1930-talet.

    Enligt WMO:s sammanfattning av sommaren finns det med stor sannolikhet ett samband mellan vädermönstren och den globala uppvärmningen.

    Utsläppen ökade

    C3S rapporteras också att preliminära analyser av satellitmätningar bekräftar att de atmosfäriska växthusgaskoncentrationerna fortsatte att öka under 2021, med koldioxidnivåer som nådde ett årligt globalt kolumnmedelvärde på cirka 414 ppm (parts per million). Allra högst var koncentrationen i april 2021 då månadsmedelvärdet nådde 416,1 ppm med rekordnoteringar över 420 ppm.

    Även metan nådde ett årligt rekord på cirka 1876 ppb och även om metan försvinner snabbare än koldioxid, är den 80 gånger mer kraftfull under de första 20 åren efter att den släppts ut i atmosfären. Växthusgasen står dessutom för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget.

    Dessvärre ser utsläppsökningarna 2021 ut att bli de näst största i historien.

    Som vanligt ingen vidare politisk reaktion på Copernicusrapporten, men i och med att klimatkrisen blir alltmer synlig kan det förhoppningsvis bli den avgörande valfråga som den behöver vara.

    Förnybart både finansiellt säkrare och lönsammare

    Skenande elpriser har gjort energi till ett hett samtalsämne. Ytterligare en orsak att diskutera energi är att satsningarna på förnybart ökar och är mycket lönsamma. Dessvärre satsar såväl Sverige som andra stater fortfarande miljardbelopp på fossila energikällor.

    För några år sedan ansågs den gröna energimarknaden vara osäker, där samtidigt olja, kol och andra fossila energikällor betraktades som säkra investeringar. På bara några år har den här uppfattningen ändrats, numera anses förnybart som det säkrare investeringsalternativet.

    Förnybara vinnare

    Lönsamhetssiffrorna talar också sitt tydliga språk. Till exempel visar en rapport från Carbon Tracker att satsningar på fossilindustrin under 2010-talet och framåt varit en förlustaffär, även om fossila aktier tillfälligt gått upp under exempelvis 2021. Särskilt märks förlusterna från fossila investeringar sedan 2016 då även konkurserna inom olje- och gassektorn ökat. Investeringar i förnybart har under samma period ökat i värde på ett mer stabilt sätt.

    Att det därmed är populärt att investera i förnybart är därmed inte förvånande. 2019 presenterade Bloomberg Green en analys som visade att pensionsfonder och försäkringsbolag konkurrerade om att investera i sol- och vindkraftsparker. Analysen visade även att de företag som tidigt agerat på den förnybara energimarknaden gått om företag som fortfarande satsade på fossila energikällor.  Bloomberg exemplifierade med företag som Enel, Iberdrola, NextEra Energy och Orsted som alla var tidiga att satsa på förnybar energi. 

    Här i Sverige hänvisar numera även mer traditionella börssajter till förnybart. Bland annat skrev Börskollen nyligen det här om fossila utsläpp och förnybara alternativ:

    I takt med att utsläppen av fossila bränslen ökat kraftigt har klimatfrågan seglat upp som vår tids kanske viktigaste fråga. Domedagsrapporterna kring vår framtid haglar tätt, men parallellt med detta finns det mängder av innovativa företag som arbetar fram lösningar för att komma till bukt med problemet genom en successiv omställning till en ökad grad av förnyelsebar energi.

    Varför ökar de förnybara investeringarna i värde?

    Enligt Ekonomibarometern ökar värdet av förnybara investeringar huvudsakligen på grund av att flera stater subventionerar förnybara investeringar. Det kan exempelvis ske genom statligt stöd för att installera solceller på hustak. Detta i kombination med att fossila alternativ förbjuds, till exempel att länder inte längre tillåter kolkraft, skapar större efterfrågan på förnybar energi.

    Samtidigt främjar stater fortfarande fossil energi med stora miljardbelopp visar data från Energy Policy Tracker, en databas som bland annat tagits fram av Stockholm Environment Institute. Statliga subventioner och investeringar i fossil energi är ofta många gånger gånger större än satsningarna på förnybart.

    Tyvärr är Sverige inget undantag. Stockholm Environment Institutes analys av svenska budgetpropositioner visar att satsningarna på förnybar energi växer, men fossila bränslen ges fortfarande stora bidrag, stöd och skatteundantag. I budgeten för 2021 främjade tre procent av förslagen fossil energi, och i 2022 års budget uppgår fossilåtgärderna till hela tolv procent av budgeten.

    Årets mest lästa nyheter 2021

    Skogskamp, Östersjön, kyliga elbilar och nya ministrar. Här listar vi SMB-artiklarna som lästes flest gånger ifjol!

    1. Sveaskogs VD tvingas avgå

    I början av året sparkades Hannele Arvonen med omedelbar verkan från posten som VD för statliga Sveaskog. Detta efter att det statliga skogsbolaget under flera år fått svidande kritik för bristande miljöhänsyn.

    2. Östersjön – vårt hotade hav

    Östersjön är ett alldeles unikt hav som präglas starkt av föroreningar, övergödning, klimatförändringar och överfiske.

    3. En miljöminister utan miljöerfarenhet – därför blev det så och detta betyder det

    De senaste klimat- och miljöministrarna har alla haft gedigen erfarenhet av sakfrågorna innan de tillträtt. Med bara nio månader till valet bröts den traditionen. Annika Strandhäll är en tung socialdemokrat och erfaren politiker, men inom helt andra områden. Varför gör statsminister Andersson så? Debattören Mattias Goldmann presenterar fem skäl.

    4. 22 nyheter som borde fått större uppmärksamhet

    Vissa avslöjanden och skandaler är tillräckligt stora för att folkliga protester ska starta, makthavare avgå och domar fällas. Trots det händer det allt för sällan att livsavgörande och livsförgörande miljönyheter får den uppmärksamhet de förtjänar. Här listas nyheter från ifjol som borde väckt större debatt.

    5. Bilar – skiftet från förbränningsmotor till eldrift

    Övergången från bilar med förbränningsmotor till bilar som drivs på full eldrift pågår. Elbilarna blir allt fler, men när sker egentligen skiftet från fossilt till förnybart? SMB har undersökt när elbilar tros ta över bilmarknaden i Sverige, hur kostnadsläget ser ut och hur miljövänliga elbilarna egentligen är.

    6. Eldrivna fordon i vinterkylan – hur problematiskt är det?

    Elbilar som fastnat på vägarna på grund av kyla har skapat en del rubriker de senaste månaderna. SMB:s genomgång visar att elbilar i kyla framställs som ett mycket större problem än det faktiskt är.

    7. Seger för havet – trålgränsen flyttas ut

    Goda nyheter för den allvarligt hotade sillen och strömmingen! Riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill på prov flytta ut gränsen för fisketrålare i Östersjön.

    8. Landsbygden förväntas försörja Sverige med förnybar energi – utan betalning

    I Norge är de rikaste kommunerna de som producerar mest förnybar energi, i Sverige får kommuner som producerar förnybar energi ingenting för det. Hur kan det vara så? Sverige måste börja uppvärdera glesbygdens uppoffringar och bidrag till klimatomställningen, skriver SMB:s skribent Olivia Larsson i en ledare.

    9. Cementa tappar tillstånd – grundvattnet hotas

    Landets största cementtillverkare fick nej till utökad utvinning av kalksten i gotländska Slite efter att mark- och miljööverdomstolen bedömt att bolaget slarvat med att utreda miljökonsekvenserna.

    10. Norge klimatsatsar – åtta lärdomar för Sverige

    Norska regeringen har nu presenterat sin klimatplan för 2021–2030. Här finns mycket att inspireras av för det fortsatta klimatarbetet – men också en fortsatt otydlighet om oljan.


    Vi vill passa på att rikta ett stort TACK till er läsare för alla bra nyhetstips och intressanta diskussioner under året! Utan er, inget SMB. Tveka inte att kontakta oss om du har önskemål eller funderingar – vi blir jätteglada för all input!

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på nyårsdagen på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,00 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 417,73 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,78 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under december månad 2021 416,71 ppm, vilket är en ökning med 2,45 ppm jämfört med december 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    Den globala temperaturen i november var +1,19°C i förhållande till 1880-1920, vilket var den fjärde varmaste november hittills.

    Källa: Columbia U A better graph (Hansen & Sato, 2016)

    Nästan hälften upplevde klimatkatastrofer i USA 2021

    Mer än fyra av tio amerikaner bor i en region som drabbades av klimatrelaterad extremväder förra året och åtta av tio upplevde en värmebölja. Det visar en analys av Washington Post som sätter fingret på hur landet alltmer känner av den globala uppvärmningens konsekvenser.

    Förra årets sommar utgjorde en tydlig fond för de klimateffekter som väntar i en allt varmare värld. Globalt blev juni och juli de varmaste månaderna uppmätta och värmeböljor, skogsbränder och skyfall drabbade världen och gav en bild av vad framtida sommarmånader kan komma att innebära.

    Under 2021 översteg de försäkrade förlusterna från naturkatastrofer återigen det tidigare tioåriga genomsnittet, och fortsatte trenden med en årlig ökning på 5–6 procent av förlusterna som setts under de senaste decennierna, enligt det globala återförsäkringsbolaget Swiss Re Institute.

    Ett land som drabbades hårt – trots vana vid naturkatastrofer – var USA som fick uppleva flera klimatkatastrofer under 2021. Enligt en analys av Washington Post drabbade bränder, översvämningar och andra klimatrelaterade kriser 820 regioner där 135 miljoner amerikaner bor, vilket motsvarar 40 procent av befolkningen.

    Washington Post analyserade också temperaturdata över hela landet och fann att 80 procent av amerikanerna bor i en region som upplevde minst en dag med onormalt höga temperaturer förra året. Cirka 15 procent av amerikanerna bor i ett län som upplevde en deklarerad brandkatastrof i år, ett antal som har ökat stadigt sedan åtminstone 2016.

    Allt fler känner av extremväder

    Enligt en tidigare analys av Washington Post upplevde nästan en av tre amerikaner en väderkatastrof i somras och minst 388 människor hade då dött i USA på grund av orkaner, översvämningar, värmeböljor och skogsbränder sedan juni. Denna siffra kan nu revideras upp till minst 656 människor, enligt Washington Post. Kostnaden för förstörelsen beräknades redan då till 104 miljarder dollar, enligt USA:s vädermyndighet NOAA. Detta var innan den slutliga kostnaden för skogsbränder, torka och värmeböljor i väst hade beräknas.

    Redan i februari drabbades oväntat den amerikanska delstaten Texas av extrem kyla som ledde till över 200 dödsfall och slog ut delstatens elsystem och gjorde miljontals människor strömlösa. På vissa platser uppmättes den kallaste temperaturen på över hundra år. Vinterstormen var den näst dyraste händelsen under året och orsakade 15 miljarder dollar i försäkrade förluster, enligt Swiss Re Institute.

    Snöovädret beräknas totalt ha kostat över 130 miljarder dollar och 50 miljarder enbart i elkostnader. Samtidigt tjänade gasföretagen stora pengar.

    I juni pressades den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår och ledde till minst 227 dödsfall. Den extrema värmeböljan i USA och Kanada skulle ha varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande, enligt en analys av World Weather Attribution (WWA).

    Junimånaden 2021 var den varmaste som någonsin uppmätts i Nordamerika, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Värmerekord slogs i juli i Death Valley i Kalifornien när termometern nådde 54,4 grader och tangerade därmed en liknande temperatur 2020 som är den högsta temperatur som har uppmätts sedan slutet på 1930-talet.

    Därefter följde rekordstora bränder i ibland annat Kalifornien och Oregon som pågick i flera månader. Med stigande temperaturer har brandsäsongen förlängts och skogsbränderna blivit värre. Antalet svåra bränder har fördubblats under de senaste decennierna. Vädret som krävs för brand – höga temperaturer, låg luftfuktighet, regnfria dagar och kraftiga vindar – varar mer än en månad längre än för fyra decennier sedan.

    I slutet av augusti slog orkanen Ida till och orsakade massiv förödelse på sin väg genom USA. Sammantaget orsakade Ida kraftiga översvämningar i flera delstater i nordöstra USA och minst 439 människor miste livet, vilket gör den till den dödligaste orkanen sedan orkanen Sandy 2012. Det blev även världens dyraste väderrelaterade katastrof under 2021 och orsakade uppskattningsvis 30 till 32 miljarder dollar i försäkrade skador, enligt Swiss Re Institute.

    Swiss Re:s analys inkluderar dock endast förluster som täcks av försäkringar, vilket företaget medger utesluter tiotals miljarder dollar i oförsäkrad skada. Som kontrast uppskattar USA:s vädermyndighet NOAA den totala skadan orsakad av Ida till 64,5 miljarder dollar.

    Skolboksexempel

    Orkanen Ida, menar vissa, var ett skolboksexempel på hur orkaner kommer att bete sig framöver på grund av klimatförändringarna. Innan den nådde Louisianas kust intensifierades den snabbt och dubblerades i vindstyrka. En studie från 2017 bedömer att 100-års händelser i termer av intensitet där orkaner accelererar upp snabbt i slutet av seklet kan hända vart femte eller tionde år. Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka åtta procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. På grund av allt högre havstemperaturer ökar därmed antalet orkaner som är mellan kategori tre och fem.

    Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med tio procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas 2019. 

    På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura 2020. Även orkanen Harvey som slog hårt mot Houston 2017 blev minst 15 procent värre på grund av den globala uppvärmningen som förvärrade nederbörden. Forskning visar att liknande händelser kan komma att bli sex gånger vanligare i slutet av seklet. Forskargruppen World Weather Attribution har bekräftat den mänskliga påverkan på klimatförändring som en orsak till att Harveys regn förvärrades. 

    USA drabbades även hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad med tio eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar stycket. Det blev ett oroande nytt rekord i antal tropiska stormar på en säsong och årets orkansäsong började dessutom rekordtidigt.

    Enligt en rapport från amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA befinner sig USA nu på outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema. Deanne Criswell, chef på den amerikanska katastrofmyndigheten FEMA, sa till CNN i samband med det stora tornadoovädret i den amerikanska Mellanvästern i mitten av december att allt kraftigare, allvarligare och dödligare stormar kommer att vara det ”nya normala” i takt med att klimatet förändras allt mer och att effekterna av klimatförändringarna är vår generations stora kris.

    Hennes uttalande får stöd av WMO:s chef Professor Petteri Taalas, chef för FN:s meteorologiska världsorganisation, som inför COP26 i Glasgow presenterade den preliminära rapporten State of the Global Climate 2021 och då betonade att extrema väderhändelser är den nya normen.

    Det är därför ingen slump att Vita huset – tillsammans med Pentagon och flera underrättelsetjänster – nyligen pekade ut klimatkrisen som ett ökande säkerhetshot för världen. Även Nato och säkerhetsorganisationen OSSE kopplar nu dessa som viktiga för hur de ska bedriva sitt arbete framåt.

    Kostar allt mer

    Under tre år har de försäkrade förlusterna från extrema väderhändelser världen över överstigit 100 miljarder dollar, enligt Swiss Re Institute, det globala återförsäkringsbolaget. 2021 var ett av dessa år med en beräknad kostnad på 105 miljarder dollar, vilket gör det till det fjärde kostsammaste året någonsin.

    Enligt bolaget utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin, som och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet därmed inte uppfylls. 

    Enligt en rapport från WMO har olika slags väderkatastrofer blivit sju gånger vanligare de senaste 50 år och det mest handlar om stormar och torka. Den ökade frekvensen anses helt kopplad till det varmare klimatet. Sedan 1970 har det inträffat drygt 11 000 katastrofer som kan tillskrivas väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser. Dessa beräknas ha lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar.

    I en allt varmare värld kommer dessa händelser inte bli färre. Enligt en studie i Science kommer barn som föds i dag att drabbas av mångdubbelt fler översvämningar, värmeböljor, torka, skogsbränder och missväxt på grund av klimatförändringar, jämfört med tidigare generationer. 

    De senaste sju åren är de varmaste någonsin och för första gången är den 20-åriga globala medeltemperaturen en grad över förindustriella nivåer. Denna trend kommer med största sannolikhet fortsätta och för 2022 beräknar UK Met Office i sin senaste temperaturprognosen att den genomsnittliga globala temperaturen kommer ligga mellan 0,97 grader och 1,21 grader (med en central uppskattning på 1,09 grader) över genomsnittet för den förindustriella perioden (1850-1900). Och det är trots den pågående La Niña-händelsen, som har en kylande inverkan. Med rekordhöga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och tillhörande global uppvärmning driver planeten nu in på okänt territorium, enligt WMO. 

    Med klimatmötet i Glasgow nu bakom oss är det dags att göra de nödvändiga investeringar som inte kan vänta längre. Notan kommer förr eller senare och den blir enbart dyrare och svårare att hantera.

    Klimatet och biologisk mångfald räddar vi bara samtidigt

    ”Biologisk mångfald är avgörande för människornas tillgång till mat, friskt vatten och ren luft. Den spelar en viktig roll för balansen i naturen. Den är avgörande för miljön och kampen mot klimatförändringar. ”

    Så hade jag själv absolut kunnat formulera en ingress. Men orden är inte mina.

    Ovanstående är ett direkt citat från EU:s presentation av sin mångfaldsstrategi som syftar till att den biologiska mångfalden ska börja återhämta sig år 2030. Nu är det upp till bevis, sannerligen. För det vet ju varje förälder att det inte är orden, utan vad man gör, som ger anklang hos barnen. ¨

    Aldrig så många ord i ett EU-dokument säkrar någon mångfald. Det är handling som gör det. Betinget är tufft. Inte minst är det EU:s alldeles egna jordbrukspolitik som skapat bristen på mångfald. Denna, och för den delen även svenskt skogsbruk, där biologisk mångfald under de senaste decennierna offrats på monokulturens altare, måste nu reformeras. Därför måste debatten som nu förs om hur svensk skogspolitik ska se ut skärskådas noga.

    Som biodlare har jag möjligen haft lättare att lystra till rönen under senare år om den biologiska mångfaldens betydelse. För bina tillhandahåller en slags ständigt pågående demonstration av hur viktig den är. Ett belysande exempel på hur förlust av, eller i det här fallet medvetet skapad brist på, mångfald slår tillbaka på den naturliga produktionen av gröda – och därmed föda – är de kaliforniska sötmandelsodlingarna.

    För några år sedan kom dessa enorma monokulturer i blickpunkten, när massdöd bland bisamhällen i USA uppmärksammades. Det här fenomenet, CCD (Colony Collapse Disorder), misstänks bero på en rad olika faktorer, till exempel långtids- och kombinationseffekter av bekämpningsmedel. För att klara pollineringen av de kaliforniska mandelplantagerna (som i ett tv-reportage jag såg sades utgöra 90 procent av världsproduktionen!) fraktades tusentals bisamhällen tvärs över hela USA till denna del av Kalifornien, för att under några intensiva arbetsveckor befrukta mandelblommorna.

    I mångmiljonstaden Paris kunde bina kalasa på allsköns olika blom i parkerna, där bekämpningsmedel för övrigt inte heller förekom – det gick ju inte an att sprida sådant bland alla flanerande människor!

    Någon annan mat fanns inte. Men det är med bin som med människor; Vi kan inte leva bara på bröd. Bristsjukdomar, försvagade immunsystem och annat riskerar att bli följden av den ensidiga kosten. Av helt liknande skäl visade det sig att bisamhällen som hölls på taket på Operan i Paris mådde bättre än jämförda kolonier ute på den franska landsbygden. För där hade bina mycket mindre varierad kost från jordbrukets monogrödor, som därtill besprutats med olika bekämpningsmedel, än artfränderna i Paris.

    I mångmiljonstaden Paris kunde bina kalasa på allsköns olika blom i parkerna, där bekämpningsmedel för övrigt inte heller förekom – det gick ju inte an att sprida sådant bland alla flanerande människor!!

    Det allt varmare jordklotet upplever just nu en oerhörd utarmning av den biologiska mångfalden, av multipla skäl. Vi behöver inte tvivla en sekund på att fortsatt exploatering av de krympande arealerna orörd natur, vare sig det handlar om att expandera städer, bygga infrastruktur, anlägga ensidigt och storskaligt jordbruk, eller plantera produktionsskogar av svenskt snitt, bidrar till detta.

    Tack vare själva livets fiffigaste uppfinning – generna och det naturliga urvalet – har växter och djur möjligheter att anpassa sig till nya livsbetingelser. Detta skiljer allt levande från allt ”dött” – till exempel sten- och mineralrikenas statiska natur. Det är till exempel omöjligt att järn skulle kunna förändra sin smältpunkt, eller att vatten skulle börja frysa vid högre temperatur än noll grader, även om det hade gett dessa materier fördelar. Så har det varit ända sedan den första livsformen – det var väl någon slags bakterie – lyckades reproducera sig i urhavet hos den unga stenplaneten nummer tre från solen, för sådär 3,7 miljarder år sedan.

    Men det tar sin tid när slumpvisa mutationer och naturligt urval ska skaka fram nya generationer av en art, som därmed fungerar bättre i en ny situation. Den snabba förskjutning av växtsäsonger och klimatzoner som nu sker är därför, vid sidan av de ovan uppräknade hoten, en oerhörd utmaning för evolutionens långsamma mekanismer. Och det är lättare för bakterier och bananflugor, med snabb generationsväxling, än för ekar och elefanter att klara anpassningen.

    Naturens egna, tydliga och väsentliga besked till oss är följande: Ju fler arter som koloniserar planeten, desto större är möjligheterna till lyckosamma mutationer som förbättrar oddsen för våra efterkommande på den Jord som kommer att värmas upp, även decennier efter att människans växthusgasutsläpp börjat minska.

    Till och med oansenliga bakterier bär på kunskap, till skillnad från vattnet och stenarna. ”Deras gener innehåller vad som lärts under hundratals miljoner år av biologisk evolution om hur man överlever” som fysikern och universalgeniet Murray Gell-Mann så kärnfullt skriver i sin underfundiga bok ”Kvarken och jaguaren.”

    Desto mer ödmjuka bör vi som kallas skapelsens krona vara.

    Jan Lindsten, skribent på Supermiljöbloggen

    Den här krönikan har tidigare publicerats i en äldre version i GotaMedia AB. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggens skribenter hittar du på SMB Opinion.

    SVT gör bort sig om Don’t look up

    När Morgonstudion visade ett inslag om hyllade klimatsatiren Don’t look up agerade programledarna exakt som filmens obrydda tv-ankare. Istället för att prata om filmens verkliga handling diskuterade deltagarna kometer och asteroider.

    Julhelgens stora filmsuccé Don’t look up är en politisk satir över samhällets usla hantering av klimatkrisen. Med filmstjärnor som Leonardo DiCaprio, Meryl Streep och Cate Blanchett på rollistan skildrar regissören Adam McKay skickligt hur två forskare som varnar för global uppvärmning – gestaltat i form av en annalkande komet – hanteras med ointresse och oförståelse av makthavare, företagsledare och media.

    Men när SVT:s Morgonstudion gjorde ett inslag om filmen blev fiktionen verklighet. Istället för att prata klimat ägnas nio minuter åt att diskutera med en astronom om en komet hade kunnat avstyras i verkligheten. Allt under under parollen ”Sant och falskt om Don’t look up.”

    Programledaren frågar astronomen ”filmen utger sig för att vara baserad på verkliga händelser som inte hänt än – hur sannolikt är det att det här skulle kunna hända?”

    För de allra flesta (förutom Morgonstudions redaktion) är det uppenbart vilka verkliga händelser som filmen baseras på. Igenkänningsfaktorn är hög, och filmteamet – inklusive regissör, manusförfattare och skådespelare – har upprepade gånger bekräftat att kometen är en metafor för just klimatkrisen.

    Regissören ifråga:

    https://twitter.com/GhostPanther/status/1476269416123830280?s=20

    Det blir – om möjligt – ännu mer parodiskt när SVT:s inslag fortsätter med ett klipp med filmens glättiga och oförstående tv-duo. Deras roller är en nästan övertydlig symbol på medias bristfälliga klimatbevakning.

    Programledarna i Morgonstudion följer upp klippet med en fråga: ”Det här är ingen smickrande bild av morgon-tv-ankare. Den cynism vi ser här att forskare bemöts av från politiker, makthavare, journalister – finns den på riktigt?”

    För att påminna: frågan är alltså riktad till en astronom. Inte en klimatforskare.

    Så svaret är: ja, den finns. Och uppenbarligen är Morgonstudion en del i farsen.

    Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper

    För två veckor sen upphörde Skogsstyrelsen helt katalogisera extra värdefulla skogsområden. Dessutom kan markägare begära att få nyckelbiotoper avförda från registret.

    Rättsläget är så oklart att vi inte kan fortsätta registreringen av nyckelbiotoper på ett tillräckligt rättssäkert sätt för skogsägaren. Därför har jag efter att ha tagit del av underlaget från våra sakkunniga fattat beslut om att registreringarna ska upphöra, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.

    Bakgrunden till beslutet är enligt Skogsstyrelsen osäkra juridiska förhållanden efter flera domar från kammarrätten. Kammarrätten i Stockholm anser att myndigheten saknar lagligt stöd att registrera nyckelbiotoper efter att regeringen drog tillbaka det senaste inventeringsuppdraget sommaren 2019, efter påtryckningar från Centerpartiet.

    Som en följd av Januariavtalet registrerar Skogsstyrelsen sen januari 2021 inte längre nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar och tillståndsansökningar. Det senaste beslutet innebär att registreringen av nyckelbiotoper upphör i samtliga verksamheter, alltså även om informationen kommer från allmänheten. Dessutom kommer nyckelbiotoper som bokförts sen 27 juni 2019 avregistreras om markägaren vill det.

    Nyckelbiotoper är områden som har extra stor betydelse för skogens djur och växter. Trots att över 2000 hotade arter lever i Sveriges skogar är många nyckelbiotoper ännu oupptäckta, inte minst eftersom Skogsstyrelsen själva allt mer sällan besöker avverkningsanmälda skogar.

    Skogsstyrelsens skriver i sin egen handbok att ”kunskapen om var nyckelbiotoperna finns i skogslandskapet är grundläggande och nödvändig för att klara samhällets skogspolitik och målet att bevara den biologiska mångfalden”.

    Bara en vecka innan registreringen stoppades gick Skogsstyrelsen ut och meddelade att inget län i Sverige bedöms nå miljökvalitetsmålet Levande skogar till 2030, rapporterar Natursidan. Utvecklingen är negativ i Norrbotten, Jämtland, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Värmland, Halland och Västra Götalands län.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på nyårsdagen på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,73 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 417,44 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,95 ppm, jämfört med nyårsdagen 2021. Sammantaget blev halten koldioxid under november månad i år 415,01 ppm, vilket är en ökning med 1,89 ppm jämfört med oktober 2020.

    CO2 Weekly Values for Mauna Loa
    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend där koldioxidökningen och den globala temperaturökningen följs tydligt åt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    I Sverige var 7 av 10 dagar varmare än genomsnittet under 2021, enligt väderdata från SMHI som Ekot sammanställt. Dessutom är de dagar som är mycket varmare än genomsnittet fem gånger vanligare än de som är mycket kallare. Erik Engström, klimatolog på SMHI säger till Ekot att det visar tydligt hur jorden blir allt varmare:

    Över hela året är det här en bra bild som visar att vi har en pågående klimatförändring, i Sverige och världen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.