Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Brist på klimat och miljö i vårbudgeten

    Coronakrisen överskuggar det mesta i regeringens vårändringsbudget. 1,6 av 45 miljarder kronor är öronmärkta för klimat och miljö.

    Pengarna som avsätts för klimat- och miljöåtgärder ska bland annat gå till kollektivtrafiken, solcellsstödet och klimatanpassning.

    Det är en alldeles för tunn satsning enligt Sveriges miljöorganisationer.

    Vårens budgetsatsningar matchar inte det planetära nödläge vi befinner oss i. Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att bara tio procent av krisstöden använts för att uppnå klimatmålen. Trots krisinsikt i ord använder regeringen pengarna till att bevara de industrier och strukturer som skapat klimatkris och artutrotning istället för att genomföra den nödvändiga omställningen, säger Greenpeace Sverigechef Isabella Wronksi i ett pressmeddelande.

    Naturskyddsföreningen och WWF tycker båda att kollektivtrafiksatsningen är bra, men att det behövs betydligt mycket mer för grön omstart värd namnet. I Dagens Nyheter pekas utbyggd laddinfrastruktur och bättre skogshantering ut som nyckelfaktorer.

    Vi vill se en satsning på klimatsmart och naturnära skogsbruk, som omställningsstöd för hyggesfritt skogsbruk och ersättningar för ökad kolinlagring i skogen, säger Karin Lexén på Naturskyddsföreningen till DN.

    Finansminister Magdalena Andersson menar att stora klimat- och miljöinvesteringar behövs, men att vårbudgeten är en fortsättning på de miljösatsningar som fanns i höstbudgeten.

    Det som kommer i en ändringsbudget är bara sådant som kan göras under innevarande år. Många investeringar kräver lite mer planering. Det vi gör i den här budgeten är att snabba på en del saker som redan är på gång, säger Magdalena Andersson till DN.

    Supermiljöbloggen söker nya styrelseledamöter

    Brinner du för miljö- och klimat? Vill du hjälpa oss möjliggöra ännu mer vettig och folkbildande miljöbevakning? Sök till styrelsen!

    Supermiljöbloggens styrelse och redaktion jobbar tillsammans för att fylla luckan i medias miljö- och klimatbevakning. Vi opinionsbildar och folkbildar om vår tids absolut viktigaste utmaningar. 

    Nu letar vi efter nya personer som vill engagera sig för miljön. SMB:s styrelse ansvarar för frågor som rör ekonomi, samarbeten och långsiktig strategi för att växa och bli ännu bättre. Vi sitter på geografiskt olika platser, så det spelar ingen roll var i landet du befinner dig. Ung som gammal, man som kvinna, inbiten miljönörd som nyfiken nybörjare – alla är välkomna att söka! Vi är extra intresserade av dig som kan tänka dig att vara kassör eller har erfarenhet av analys av användar/besöksdata. Matchar det inte dig så väl? Sök ändå för sjuttsingen! 

    Styrelsen har regelbundna möten ungefär varannan månad. Däremellan lägger ledamöterna ner varierande tid på egna uppgifter. Uppdraget är (liksom allt arbete inom Supermiljöbloggen) helt ideellt. Det vi kan erbjuda är erfarenhet, inflytande, ett bredare nätverk och en chans att verkligen påverka. Du får en möjlighet att bidra till och forma Supermiljöbloggens prisbelönta arbete och strävan för en bättre värld. 

    Nyfiken? Klart du är! Skicka några rader om dig själv till belinda@supermiljobloggen.se senast 25 april. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,37 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 419,32 ppm efter rekordnotering med över 421 ppm under påsken. Därmed är vi halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Dagens koldioxidhalt är en ökning jämfört med för ett år sedan med 1,57 ppm. Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Källa: Scripps

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den stora frågan är vad som väntar oss de närmaste åren och hur situationens allvar kan kommuniceras och leda till konkret handling? Av någon anledning är det – trots mediers rapportering – märkligt tyst från svenska politiker.

    Global hållbarhetskongress i Malmö inledd – sätter fokus på viktigt lokalt arbete

    I veckan gick det digitala startskottet för hållbarhetsorganisationen ICLEI:s världskongress som samlar 1750 städer och regioner från 126 länder. I år är Malmö värd, men på grund av pandemin tvingas kongressen delas upp under två år med fysiskt möte först nästa år. Förhoppningsvis kan det längre mötet ytterligare hjälpa till att betona vikten av lokalt hållbarhetsarbete för att möta klimatkrisen och andra globala hållbarhetsutmaningar.

    Det sägs ibland att det är städerna som står för den nödvändiga förändringen i klimatomställningen. Trots fyra destruktiva år för miljö- och klimatarbetet under Donald Trumps presidentskap fortsatte amerikanska delstater och städer bekräfta sitt engagemang för att USA skulle nå Parisavtalet. Även om städer bara utgör 3 procent av jordens landmassa, står de för mer än 70 procent av utsläppen av växthusgaser.

    Av den anledningen är de lokala nätverken mellan städer och regioner oerhört viktiga för klimatomställningen och det globala hållbarhetsarbetet. ICLEI (Local Governments for Sustainability) är en internationell organisation som arbetar med lokala regeringar för hållbar utveckling. Nätverket består av 1750 städer och regioner i 126 länder och driver utveckling genom fem sammanlänkande strategiska spår för hållbar urban utveckling; låga utsläpp, naturbaserade lösningar, cirkularitet, resiliens och jämlikhet. I Sverige är tio kommuner medlemmar.

    ICLEI bildades 1990 och Malmö stad – som har varit medlem sedan 1996 – tilldelades i slutet av 2019 värdskapet för ICLEI:s elfte världskongress som skulle hållas i år.Tidigare värdstäder har varit Montreal, Kanada 2018 och Seoul, Sydkorea 2015. Utnämningen kom dock precis före covid-19 tog sig in på världsscenen och av den anledningen blir årets kongress nu ett uppdelat möte med ett digitalt startskott i år och lokala makthavare från hela världen på plats i Malmö i maj 2022 för en tredagarskongress. Inför det digitala startskottet berättade kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) för Sydsvenskan att hon har kämpat hårt för att Malmö ska bli utsedd till värdstad:

    Det är en av mina favoritorganisationer. Det fanns flera större städer som visade intresse och skulle vilja stå värd, så vi blev väldigt glada när det blev Malmö.

    Under första dagen höll Katrin Stjernfeldt Jammeh invigningstalet på temat hur vi skapar en inkluderande, säker, resilient och hållbar stad och utnämndes till 1:e vicepresident för ICLEI. President blir fortsatt borgmästare Frank Cownie från staden Des Moines i Iowa, USA. Malmös hållbarhetsarbete kommer nu att vara i fokus när företrädare för städer och andra aktörer samlas här för att driva det lokala arbetet vidare för att lösa globala och gemensamma problem.

    Malmö var en av de nio svenska städer som signerade de första klimatkontrakten i Europa i december 2020 där städer åtar sig att snabba på omställningen till klimatneutralitet och ökad hållbarhet. Redan 2011 undertecknade staden ett klimatkontrakt med energibolag och vatten och avlopp i framväxten av en ny stadsdel. Malmö har dessutom som första kommun i Sverige skrivit under Agenda 2030 och är först med en lokal färdplan för klimatneutral bygg- och anläggningssektor.

    Goda exempel finns med andra ord för värdstaden och det är därför viktigt att dessa kan diskuteras och utvecklas tillsammans med andra städer och regioner. Klimatkrisen är kanske den största globala utmaning världen står inför samtidigt som lösningarna finns både globalt och lokalt. Nätverk som ICLEI är därför oerhört viktiga för att undvika de nationella låsningar som pandemin avslöjat och blir en allt viktigare nyckel för en hållbar framtid.

    Frankrikes förslag: 25 000 för att byta bil mot elcykel

    Ägare till gamla, utsläppstunga bilar erbjuds 2 500 euro (cirka 25 000 kronor) för att skrota bilen och istället köpa en elcykel.

    Det är iallafall målet med det förslag som precis passerat en preliminär omröstning i Frankrikes nationalförsamling, rapporterar Reuters. Förslaget är en del i en potentiell nationell klimatplan som syftar till att minska de franska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

    För första gången någonsin uppmärksammar lagstiftare att lösningen inte är att göra bilarna grönare, utan att helt enkelt minska antalet, säger Olivier Schneider, ordförande för French Federation of Bicycle Users, till Reuters.

    Unik dom i PFAS-målet: kan förändra svensk miljörätt

    Enligt Blekinge tingsrätt ska Ronnebys kommunala vattenbolag kompensera kommunbor som fått förhöjda värden av PFAS i blodet. Detta är första gången ett liknande fall prövas enligt produktansvarslagen, vilket sätter fokus på hur liknande ärenden kan komma att hanteras och hur vi ska hantera de miljögifter som finns omkring oss.

    Det har av vissa beskrivits som ”rättegången som kan komma att förändra svensk miljörätt”. Efter en lång och utdragen rättegångsprocess föll så äntligen domen i PFAS-målet i Kallinge där 165 invånare stämt Ronnebys kommunala vattenbolag Ronneby miljö och teknik (RMT) för att ha levererat dricksvatten förorenat med högfluorerade kemikalier (PFAS).

    Tingsrätten ger invånarna delvis rätt. De får rätt på punkten på de höga halterna av PFAS och de hälsorisker det kan medföra och för detta ska de kompenseras som personskada. Däremot menar tingsrätten att RMT inte bär ansvar för att kompensera dem för för sin oro för framtida risk för sjukdom.

    Detta är första gången ett liknande fall prövas enligt konsumentlagstiftningen och produktansvarslagen (PAL) och kan därför komma att överklagas. Det juridiskt intressanta är att målet handlar om förgiftningen i sig anses vara personskada även om det ännu inte lett till observerbar sjukdom. Ordförande Herman Afzelius i PFAS-föreningen – som genom de 165 kommuninvånarna – stämde RMT år 2016 är nöjd med utfallet:

    Det här är en rättvisans dag. Det bör nog alla tänka på som köper vatten från sin kommunala leverantör. Man kan inte leverera gifter eller kemikalier, för då ställs man till svars.

    Mathias Kågell-Landgren, som är Ronneby kommuns juridiska ombud, säger till Aktuell Hållbarhet att domen, om den står sig, kan få långtgående konsekvenser och att produktansvarslagen kan komma i konflikt mot lagen om allmänna vattentjänster: 

    Om kommunen misstänker att det kan finnas något främmande ämne i vattnet så måste de enligt produktansvarslagen stänga av vattnet. Då kommer kommunen i konflikt med lagen om allmänna vattentjänster. Det är ett dilemma.

    Domen riktar tydligt fokus på det som allt fler forskare och organisationer vill se; ett totalförbud mot det som kallas “evighetskemikalier”. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet.

    Samma problem med PFAS i dricksvattnet har observerats i USA. Den amerikanska miljögruppen Environmental Working Group (EWG) har visat i en ny rapport att en majoritet av alla amerikaner får i sig PFAS i sitt dricksvatten och Consumer Reports i USA fann i en undersökning av landets dricksvatten att 118 av 120 testade platser innehöll nivåer av PFAS. Experter hoppas nu därför att den federala regeringen med Biden-administrationen kommer reglera PFAS med sin massiva infrastruktursatsning på 2 000 miljarder dollar.  

    EU-kommissionen tog därför ett viktigt steg i höstas mot en giftfri miljö när man presenterade en ny kemikaliestrategi för de kommande åren. FN:s miljöprograms (UNEP) ser PFAS som särskilt viktigt att reglera, eftersom det rör sig om en stor grupp kemiska ämnen med både kända och ännu okända hälso- och miljöeffekter. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) föreslog tidigare i år en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen man kan få i sig utan risk för hälsan. Orsaken är att den nuvarande nivån inte anses vara säker.

    PFAS-domen i Ronneby är därför ett oerhört viktigt utslag och kan komma att bli prejudicerande om den håller hela vägen. Sannolikt kommer den att överklagas, men i Blekinge tingsrätt togs ett första viktigt steg på vägen mot en giftfri miljö.

    Rekommenderad läsning och lyssning

    • Vetenskapsradion Klotet – Förgiftat vatten i Blekinge kan ha lett till sjukdomar
    • Kaliber – Den svenska PFAS-skandalen
    • Miljötoxikologen Mattias Öberg (KI) fungerade som expertvittne vid rättegången och har skrivit om detta på sin blogg.
    Källa: Kemikalieinspektionen

    Mer tillförseln av varmvatten under ”domedagsglaciären” än forskare hittills trott

    Undervattensfarkosten som undersökte havsströmmarna under glaciären. Foto: Filip Stedt (publicerad med tillåtelse)

    För första gången har en obemannad undervattensfarkost undersökt havsströmmarna under den så kallade domedagsglaciären på Antarktis. Resultaten är minst sagt oroande.

    Thawaites-glaciären kallas för Domedagsglaciären eftersom dess volym av is är så stor att en avsmältning skulle få katastrofala konsekvenser. Glaciären är en del av den inlandsisen som täcker Västantarktis, en del av Antarktis som förändras oroväckande snabbt.

    Om hela istäcket på Västantarktis smälte bort skulle den globala vattenståndshöjningen bli över tre meter. Men hur snabbt isen faktiskt smälter och hur avsmältningen kommer att accelerera i framtiden är osäkert. Det gör det till ett viktigt forskningsområde eftersom att fler observationer och förståelse för isens avsmältning kommer leda till bättre modelleringar av framtida havsnivåhöjningar.

    För att få svar på viktiga pusselbitar gjordes en expedition till glaciären där flera svenska forskare deltog, bland annat professorn Anna Wåhlin på Göteborgs universitet. Under expeditionen undersökte en undervattensfarkost havsströmmarna under Thawaites glaciär. Observationerna har nu publicerats i en studie i Science Advances som visar att tillflödet av varmvatten under glaciären är större än forskare tidigare trott.

    Enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet bidrar avsmältningen på Västantarktis med tio procent av den globala vattenståndshöjningen, där den snabbaste smältningen sker från just Thawaites glaciär. Kontinenten sluttar inåt under glaciären, vilket gör området extra sårbart. På så sätt kan det varmare havsvattnet leta sig in och smälta glaciären underifrån.

    – Den processen kan leda till att en accelererad smältning sker vid glaciärens botten samt att den så kallade grundlinjen, området där isen övergår från att vila på havsbotten till att flyta, drar sig inåt mot kontinentens mitt, säger Anna Wåhlin.

    De varma vattenströmmarna som observeras gör att den delen av glaciären (shelf-isen) som nu sitter fast i havsbotten riskerar att lossa och dra sig tillbaka. Professor Anna Wåhlin har tidigare berättat för SVT att shelf-isen är viktig för att hålla glaciären på kontinenten stabil. Försvinner shelf-isen är det som att dra ur en propp och glaciären flödar då snabbare ut i havet, där den smälter snabbare vilket bidrar till vattenståndshöjning.

    – Men den goda nyheten är att vi nu, för första gången, samlat data som är nödvändiga för att modellera dynamiken i Thawaites glaciär. Dessa data kommer att hjälpa oss att bättre beräkna isavsmältning framöver. Med hjälp av ny teknik kan vi förbättra beräkningsmodellerna och minska den stora osäkerhet som nu råder kring globala vattenståndsvariationer, säger Anna Wåhlin.

    Klimaträttsutredningen får kritik

    I drygt ett år har regeringen undersökt hur all befintlig relevant lagstiftning kan anpassas för att matcha Sveriges klimatmål. Nu varnar Naturskyddsföreningen för att resultatet ser ut att fortsätta ge fri lejd åt utsläppstunga industrier.

    Utredningen, som ska vara helt färdig i maj 2022, presenterade nyligen sitt delbetänkande. Utredarna föreslår flera ändringar för att skärpa klimatets betydelse i lagstiftningen. Den största nyheten är att utredreningen visar att det är fullt möjligt att ställa tuffa lagkrav på verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel.

    Dessa verksamheter, där Sveriges tunga och utsläppsintensiva industri ingår, slipper idag undan nationella klimatkrav eftersom praxis har varit att tolka EU:s regler för utsläppshandel på ett tufft sätt. Det blev särskilt tydligt i samband med rättsprocessen om Preemraff.

    Det är viktigt att vi nu ser till att investeringar som går i motsatt riktning faktiskt inte uppkommer, utan lagstiftningen ser till så att vi styr tydligt mot att minska utsläppen i alla beslut, säger klimat- och miljöminister Per Bolund till SvD.

    ”Löser inte dagens problem”

    Men Naturskyddsföreningen riktar skarp kritik mot att utredningen föreslår att de nya klimatkraven endast ska gälla nya industrier, inte de som redan finns. Idag står Sveriges industrier för en tredjedel av hela landets utsläpp. De flesta av dessa verksamheter har i princip eviga miljötillstånd utan klimatkrav.

    I stället för att minska nuvarande utsläpp, som hela tiden bidrar till klimatkrisen, fokuserar utredningens förslag alltså på att begränsa utsläppen från hypotetiska nya anläggningar. Förslaget löser inte dagens problem men undviker eventuellt nya problem längre fram, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i Dagens Industri.

    För att lösa detta föreslår Naturskyddsföreningen att alla redan existerande miljötillstånd till alla verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser ska upphöra att gälla senast 2030, och därefter omprövas och ges dispens om verksamheten tar klimatmålen på allvar.

    Sveriges utsläpp minskar för långsamt

    Även Moderaterna och Svenskt Näringsliv är kritiska till den statliga utredningen – fast från ett totalt motsatt håll. Svenskt Näringsliv menar att de föreslagna klimatåtgärderna ”visar på en brist på förtroende” för industrin. Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz tycker att man, trots utredningens slutsats om att Sverige hittills tolkat EU-reglerna för hårt, ska fortsätta nöja sig med EU:s utsläppshandel.

    Sveriges utsläpp av växthusgaser går ner alldeles för långsamt – från 2018 till 2019 minskade de fossila territoriella utsläppen med endast 2,4 procent. Utsläppen skulle istället behöva minska med minst 6-10 procent per år till 2045, enligt Naturvårdsverket.

    Falsk klimatinformation sprids snabbt på Facebook utan att företaget hanterar problemet

    Det sprids mycket information om klimatförändringarna, varav en hel del är falsk information. Bloomberg har undersökt hur Facebook misslyckats med att hantera den falska klimatinformation som trots Facebooks regler kring klimatförnekelse sprids via plattformen. 

    Bloomberg har gjort en genomgång av Facebooks hantering av felaktig klimatinformation. Enligt Bloomberg har Facebook, trots de egna reglerna kring klimatförnekelse, svårt att hantera falsk klimatinformation. Bloomberg exemplifierar det med hur politiker i samband med det amerikanska presidentvalet var upprörda på grund av att en Washington Examiner-artikel från 2019 fortsatt spridas på Facebook trots att den konstaterats innehålla falsk klimatinformation.

    Det var politiker, med den demokratiska senatorn Elizabeth Warren i spetsen, som kritiserade artikeln eftersom författarna till artikeln dömde ut klimatmodeller som odugliga. Detta trots att modellerna i artikeln är erkända och används av många av världens klimatforskare. Artikeln hade blivit granskad av den externa organisationen Science Feedback, vilken Facebook samarbetar med för faktakontroll, och de hade märkt informationen i artikeln som falsk. 

    De fem forskarna som genomförde granskningen av artikeln kom fram till att informationen i artikeln var ”mycket vilseledande” på grund av ”falska påståenden” och anklagade författarna för ”körsbärsplockande data”. Resultatet av granskningen blev att artikelns Facebookinlägg fick etiketten ‘omtvistat’. Facebook backade sedan från den etiketten då man ansåg att artikeln inte var politisk och därför var befriad från faktakontroll. Det var det här som politikerna blev upprörda över då de ansåg att det var ännu ett exempel på Facebooks vägran att helt bekämpa avsiktlig spridning av felaktig information.

    Enligt Bloomberg fick Facebook även ett klagomål för en månad sedan från 13 olika miljöorganisationer, inklusive Union of Concerned Scientists och Greenpeace. Organisationerna bad företaget att förbinda sig att övervaka klimatdesinformation. De skrev bland annat att desinformation om klimatförändringar sprids snabbt via Facebooks sociala medieplattform och att det hotar såväl medborgares som beslutsfattares förmåga att bekämpa klimatkrisen.

    Missnöjet med Facebooks hantering av klimatinformation är alltså stort. Samtidigt menar Facebook att klimatinformation har varit en prioritet när företaget har jobbat för att stoppa felaktig information på plattformen. Enligt Bloomberg skiljer sig dock Facebooks resonemang när det gäller just information kopplad till klimatförändringarna från Facebooks vanliga regler som stoppar information kopplad till överhängande hot. Det här ska bero på att klimatförändringarna enligt Facebook är ett långsiktigt problem utan definitivt slut, vilket enligt företaget gör att lögner om klimatet inte är ett överhängande hot. 

    Det är ett omedelbart hot, och det faktum att de inte ser det gör mig arg. […] Vi har enorma bevis nu för att många stormar, översvämningar, orkaner, cykloner har förvärrats av klimatförändringarna, säger Naomi Oreskes, professor i vetenskapshistoria vid Harvard och medförfattare till Merchants of Doubt, en bok om klimatvetenskap, till Bloomberg.

    En talesman för Facebook har argumenterat att felinformation om klimatförändringar står för en mycket låg andel av den totala mängden felinformation som finns på plattformen, men vägrade dock att dela konkreta siffror. Experter som följer felaktig information om klimatet har haft svårt att kvantifiera hur mycket sådan felinformation som finns på Facebook med tanke på brist på tillgång till privata grupper och meddelanden, men de har sett hur små lögner kan spridas snabbt.

    InfluenceMap konstaterade i oktober 2020 att ett dussintal annonser från klimatförnekare som gled genom Facebooks filter fick totalt åtta miljoner visningar. Annonserna riktades till äldre republikanska användare på landsbygden. Därtill fann Bloomberg via en Facebook-sökning i mars en handfull grupper med namn som ”Man Made Global Warming is a HOAX” och ”Climate Crisis? There is NO Climate Crisis!”. Grupperna hade tusentals medlemmar.

    En svensk sådan klimatskeptisk facebooksida är Klimatbalans som studerades i en studentuppsats 2019. I uppsatsen beskrivs sidan som mycket klimatskeptisk. Sidan följs i skrivande stund av 17 tusen personer. 

    Klimatbalans använder sig ofta av en diskursiv praktik som ytterligare belyser den här världsbilden, med en klar uppdelning mellan etablissemangets och “folkets” intressen. Genom att dela en viss typ av artiklar, information och skapa memes av motståndare som Greta Thunberg så spär det på den här bilden och polariseringen av att det finns ett “vi och dem” ökar, skriver studenterna i uppsatsens slutsats.

    Att den här typen av felaktig klimatinformation sprids snabbt i sociala medier är ett problem. En av Bloombergs slutsatser är dock att om Facebook nu istället skulle börja hantera den här typen av felinformation och låta korrekt klimatinformation spridas på plattformen skulle det helt kunna förändra nuvarande bekämpning av klimatkrisen då fler skulle få kunskap om de enorma hot som klimatförändringarna innebär.

    Förnybar energi överträffar fossilt på börsen

    I en ny rapport från International Energy Agency (IEA) och Imperial College Business School har investeringar i förnybar energi jämförts med investeringar i fossila bränslen. Resultaten visade bland annat att de förnybara energiportföljerna överträffade de fossila energiportföljerna på alla marknader.

    SMB har tidigare rapporterat om ett ökat intresse för gröna investeringar och att det var de gröna investeringarna som lyckades bäst 2020. I ljuset av det kommer inte resultaten i den nya rapporten som en helt oanad nyhet, men det är en välkommen sådan. 

    Rapporten visade även att volatiliteten, det vill säga risken kopplad till prisrörligheten, var lägre för förnybara energiportföljer än för de fossila energiportföljerna på den globala marknaden och på avancerade marknader. Volatiliteten var dock fortfarande högre för förnybara energiportföljer, i jämförelse med de fossila energiportföljerna, på tillväxtmarknader, i utvecklingsekonomier och i Kina.

    Rapporten visar också på att investeringarna i förnybar energi varit relativt stabila under det gångna, och ekonomiskt skakiga, pandemiåret, vilket visar på en styrka i den här typen av gröna investeringar.  

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 419,32 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckans rekordnotering på 421,21 ppm, vilket var första gången det dagliga genomsnittet passerade 421 ppm. Rekordet är också en sorglig, men viktig milstolpe då nivån nu, under 2021, är halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Dagens koldioxidhalt är en ökning jämfört med för ett år sedan med 1,47 ppm. Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Dessvärre verkar utsläppen nu vara på väg tillbaka till förhållanden som rådde före pandemin. Detta är samtidigt som pandemin forfarande plågar Europas länder hårt och leder till fortsatta nedstängningar. Frågan är vad som kommer hända när ekonomierna öppnar upp på riktigt och hur väl det kommer rimma med EU:s gröna giv. Proaktiva beslut kommer i alla fall att behövas.

    Credit: European Union, Copernicus Sentinel-2 imagery

    Fordonsmarknaden går mot elektrifiering – nu även till tonerna av elektropop

    I snabb takt har vi nåtts av flera nyheter om hur olika fordonstillverkare ska övergå till att tillverka elbilar. För några veckor sedan var det Volvo som till 2030 ska övergå helt till att tillverka elektriska bilar och nu i veckan BMW som tillkännager att de till 2030 ska minska koldioxidutsläppen med minst en tredjedel och till 2023 erbjuda 25 elektrifierade modeller. Positivt, men det är fortfarande bättre för miljön att åka kollektivtrafik, cykel eller att gå, även om det märks mindre i media.

    Världens fordonsutveckling har inneburit enorma framsteg för vårt samhälle och de flesta av oss skulle inte kunna tänka oss ett samhälle utan våra fordon. Och nu när vi går mot elektrifierade fordonsflottor har vi nått ännu ett framsteg. 

    Det är särskilt sant om man ser till Naturvårdsverkets beräkningar som visar att våra inrikes transporter och resor står för omkring en tredjedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp som totalt var cirka 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019. Beräkningarna visar även att det är personbilarna som bidrar mest och släpper ut cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter (lika mycket som orsakas av våra flygresor).

    I det hänseendet är det mycket bra att Polen nu satsar på elbilar i de lägre prisklasserna under varumärket Izera. Eller att Volvo satsar fullt ut på elektriska bilar från 2030. Eller att BMW nu gått ut med att de ska minska koldioxidutsläppen och satsa på elektrifierade modeller. Enligt tankesmedjan Transport & Environment i Bryssel släpper nämligen elbilar i genomsnitt ut nästan tre gånger mindre koldioxid än motsvarande bensin- och dieselbilar.

    När det gäller BMW ska lanseringen av den helt elektriska BMW iX3 modellen kopplas till en spellista av den svenska DJ- och electropopduon Icona Pop som därmed ska sätta tonerna för elektrisk körning. Spellistan heter ”Born Electric” och ska räcka till 459 km körning – samma stäcka som den elektriska räckvidden i en fulladdad BMW iX3. BMW själva beskriver det som utsläppsfri körning.

    Utvecklingen på elbilsmarknaden är intressant, och fordonsmarknaden ser faktiskt ut att nå målet om full elektrifiering inom en synbar framtid. Men det som BMW beskriver i sitt pressmeddelande för BMW iX3 modellen som ”utsläppsfri körning”, hur utsläppsfri är den egentligen?

    Enligt en rapport från IVL har en elbils 100kWh-batteri orsakat 15-20 ton koldioxidutsläpp redan innan bilen har börjat köras. Sedan ska utsläppen från resten av produktionen läggas på det, det vill säga utsläpp kopplade till fabriken, materialen, energiåtgången vid produktionen etcetera. Helt utsläppsfritt blir det alltså inte.

    Elbilar är bättre än fossildrivna bilar, men inte heller en elbil är bra för miljön. Ska vi sedan lägga till Trafikverkets beräkningar om att hälften av alla bilresor i tätort är kortare än fem kilometer, då kan man kanske fundera på hur många som egentligen alls behöver äga en bil. Kollektivtrafik, cykel och att gå är fortfarande bättre alternativ ur såväl miljö- som hälsoperspektivet än alla typer av bilar, men om det blir det inte lika många pressmeddelanden.

    Stopp för ifrågasatt klimatexperiment – i alla fall tillfälligt

    Efter massiva protester och och hård kritik har nu Svenska rymdaktiebolaget valt att ställa in sommarens ballongexperiment med forskare från Harvarduniversitet med syfte att manipulera klimatet. De amerikanska forskarna överväger nu att flytta experimentet till USA istället.

    SMB kunde nyligen rapportera om att Svenska rymdaktiebolaget (Swedish Space Corporation, SSC) tillsammans med amerikanska forskare vid Harvarduniversitet planerade att i sommar utföra ett ifrågasatt ballongexperiment vid rymdbasen Esrange i Kiruna.

    Syftet var att utföra ett första test i vad som kallas för geoengineering som innebär att manipulera klimatet för att hålla nere den globala uppvärmningen. Specifikt handlar det särskilt kontroversiella solar geoengineering, ungefär solinstrålningsmodifikation – som innebär att att släppa ut aerosoler i stratosfären i syfte att reflektera solljuset tillbaka ut i rymden innan det når marknivån. I princip handlar det om att efterlikna ett vulkanutbrott som visat sig kunna sänka jordens medeltemperatur.

    Även om geoenginnering är förbjudet under FN:s konvention för biologisk mångfald har det alltmer börjat ses som en plan B lösning ifall klimatpolitiska lösningar inte fungerar. Harvarduniversitet har till och med ett eget forskningsprogram om geoengineering och i sommar ville forskarna därför testflyga en ballong i Kiruna för att se om tekniken fungerar för ett framtida experiment där en mindre del partiklar skulle släppas ut.

    Efter massiv kritik från bland annat samerådet tillsammans med flera naturskyddsföreningar beslutade SSC att ställa in den kritiserade testflygningen med hänvisning till avsaknad av internationella överenskommelser rörande forskning inom geoengineering. Forskarna i det så kallade SCoPEx-projektet vid Harvarduniversitet i USA kallar det svenska beslutet en ”motgång” och att om projektet fortsatt kommer stoppas i Sverige kan det flyttas till USA.

    Alla är dock inte nöjda med beskedet. Astronauten och forskaren Christer Fuglesang – som tillsammans med national­ekonomen John Hassler tidigare föreslagit att vore en bra ide att skicka ut stora parasoller i rymden för att minska värmeinflödet till jorden – menar att många reagerar instinktivt negativt, men att vi måste kunna hantera utsläppen samtidigt som man ser över andra möjligheter.

    Problemet är dock att har man väl börjat släppa ut ljusreflekterande partiklar i atmosfären måste man kontinuerligt fortsätta för att uppehålla effekten för när vi väl slutar kommer uppvärmningen att öka drastiskt och bli en värmechock. Niclas Hällström vid klimattankesmedjan What-Next? har talande nog liknat tekniken vid en bomb som inte går att desarmera:

    Världen och framtida generationer skulle låsas in i ett helvetiskt dilemma.

    Som så många påpekat är det bättre att fokusera på minska utsläppen av växthusgaser istället för att låsa fast oss i en teknik som inte löser några problem, utan enbart ytterligare skjuter dessa framför oss. Det sista vi borde vilja är att bygga på klimatskulden ytterligare till kommande generationer. Denna moralisk skuld behöver börja betalas av istället för att belånas ytterligare.

    Illustration av hur solar geoengineering fungerar. Källa: Wikimedia Commons

    Miljardärernas enorma koldioxidutsläpp

    En genomsnittlig världsmedborgare släpper ut fem ton koldioxid per år. Hos världens miljardärer är utsläppen betydligt högre, där en person årligen kan släppa ut så mycket som 33 856 (!) ton koldioxid.

    Genomsnittet av koldioxidutsläpp per person varierar stort mellan länder, mycket beroende på om landet är rikt eller fattigt. I Sverige släppte en genomsnittlig person under 2017 ut 4.27 ton, medan en genomsnittlig amerikan släppte ut 16.16 ton och en genomsnittlig person i Rwanda 0.09 ton.  

    Enligt Oxfam var den rikaste 1 procenten av världens befolkning ansvariga för 15 procent av världens koldioxidutsläpp mellan 1990 och 2015, det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som de fattigaste 50 procenten av världens befolkning var ansvariga för under samma tidsperiod.

    The Conversation har nu granskat växthusgasutsläppen till de individer som är bland världens rikaste. I granskningen utelämnas utsläppen från företagen som personerna äger, det är alltså enbart en granskning av personernas livsstil.

    ’

    Grafen visar miljardärernas utsläpp i koldioxidekvivalenter, den hittas här.

    De 20 miljardärerna som granskats har ett genomsnittligt utsläpp på 8 190 ton – alltså mer än 1 600 gånger större än den genomsnittliga människans. De höga utsläppen beror främst på att de äger och reser med lyx-yachter, privatjet och helikoptrar.

    I särklass högst utsläpp av alla miljardärer som The Conversation granskat har Roman Abramovich, hans årliga utsläpp är 33 846 ton. Abramovich har en förmögenhet på 13 miljarder amerikanska dollar. Abramovich är en rysk oligark vars rikedom kommer från investeringar i olja och gas, för svenskar är han kanske mest känd som ägaren av fotbollsklubben Chelsea.

    Abramovich enorma utsläpp kommer från att han äger världens näst största yatch (ungefär i samma storleksklass som en Gotlandsfärja), två privatjet, två helikoptrar och en ubåt. Abramovich växthusgasutsläpp kommer också från alla de boenden han äger, bland annat ett lyxhus i Israel, ett slott i Frankrike och ett mansion i London.

    The Conversations granskning visar dock att utsläppen inte behöver vara proportionerliga med förmögenheten. Elon Musk vars förmögenhet är över tio gånger större Roman Abramovich har ändå betydligt lägre utsläpp. Musks utsläpp var 2 084 ton under 2018, vilket kan jämföras med Abramovichs på 33 846 ton.

    Enligt The Conversation beror Musks lägre utsläpp mycket på att han inte äger en yatch och aldrig åker på semester. Granskningen gjordes på 2018 års utsläpp och sedan dess har Musk minskat sina utsläpp ytterligare då han nu sålt alla sina åtta hus och planerar att sälja det mesta av sina fysiska ägodelar. Det ska dock inte glömmas bort att Musks utsläpp fortfarande är hundratals gånger högre än en genomsnittlig person då han flyger så mycket privatjet.

    https://twitter.com/elonmusk/status/1256239554148724737?s=20

    Stöd utlyst för att fiska marint skräp

    Jordbruksverket har utlyst ett stöd för att rensa våra vatten från gamla fiskeredskap och annat marint skräp. Stödet är en del av myndighetens arbete för bevarandet av havsmiljöer. Förhoppningen är att det ska leda till renare hav och bidra till sysselsättning inom fiskenäringen när torskbeståndet hotas av miljöproblem.

    Haven är överfulla av marint avfall. Som SMB tidigare rapporterat når hela åtta miljoner ton plastavfall årligen våra hav och forskare har förutspått att det 2050 kommer finnas mer plast än fisk i haven. I och med det har både nya organisationer och nya tekniker kommit fram som bidrar till att rensa haven. Även många företag har visat intresse för att rensa haven från avfall, något som till stor del kan kopplas till pressen från medvetna konsumenter.

    Nu tillkommer också stödet från Jordbruksverket som ytterligare incitament för att rensa haven från marint avfall. Stödet riktar sig till många olika aktörer: myndigheter, kommuner, regioner, universitet, högskolor, vetenskapliga institut, rådgivande nämnder, yrkesfiskare, yrkesfiskeorganisationer, icke-statliga organisationer och företag i partnerskap med yrkesfiskeorganisationer eller fiskets lokala aktionsgrupper.

    Stödet kan bland annat användas för att samla in förlorade fiskeredskap ur hav och för att köpa in och installera utrustning för insamling, lagring och återvinning av marint avfall. Stödet kan även ges till utbildningar för fiskare och hamnanställda samt olika informationsinsatser där fiskare och andra berörda uppmuntras att delta i projekt som samlar in förlorade fiskeredskap.

    Till DN berättar Thomas Sickeldal, handläggare på fiskeri- och marknadsstödsenheten vid Jordbruksverket, att en bakgrund till stödet är att gamla fiskeredskap kan orsaka stort lidande för fiskar, sjöfåglar och sälar som fastnar i dem samt att de kan orsaka utsläpp av mikroplaster.

    På myndigheten hoppas man genom insatsen att både lösa ett stort miljöproblem och ge nya möjligheter till yrkesfiskare som inte längre kan fiska torsk. Att just torskfisket pekas ut som lämpligt att byta mot fiske av avfall kan kopplas till att torskbeståndet numera är extremt litet till följd av de miljöhot som torsken utsetts för. Bland hoten finns det hårda fisketrycket, döda bottnar, födobrist och parasitangrepp.

    Det finns ett utbrett problem med lönsamhet inom fiskenäringen, nu hoppas vi att de fiskare som inte kan fiska torsk istället kan vara med och göra en insats för miljön, säger Thomas Sickeldal till DN.

    Minskande mängd elektronikavfall i USA

    Vi använder allt fler tekniska produkter som telefoner, datorer, och vitvaror, vilka består av värdefulla metaller och orsakar enorma mängder avfall. Nu visar ändå en ny studie att mängden elektronikavfall i USA minskat med hela tio procent per år sedan 2015. Mycket positivt!

    Tekniska innovationer har gett oss många nya slags elektronikprodukter som de flesta av oss använder. SMB har till exempel tidigare rapporterat om att hela fyra miljoner mobiltelefoner säljs i Sverige varje år. Tyvärr bidrar de här produkterna även till stora mängder avfall: produktionen av enda mobil lämnar hela 86 kilo restprodukter.

    Att det nu ändå sker en minskning av det elektroniska avfallet, så som den amerikanska studien visar, beror enligt forskarna på att nyare elektronikprodukter är lättare och mer kompakta. Exempelvis har smarta telefoner och bärbara datorer ersatt de större stationära datorerna. Ett annat exempel är hur tunna TV-apparater med streamingtjänster har ersatt både de större Tv-apparaterna och MP3-, DVD och Blu-ray. 

    Tyvärr visade studien också att återvinningsgraden av elektroniskt avfall är låg i USA, endast cirka 35 procent av USA:s elektroniska avfall återvinns. Forskarna menar att konsumenter ofta inte vet var de ska återvinna kasserade produkter.

    Om elektroniska apparater hamnar på deponier kan farliga ämnen som bly, kvicksilver och flamskyddsmedel läcka ut i grundvatten, något som medför hälsorisker för både människor och djur. Forskarna skriver även att elektroniskt avfall behöver hanteras rätt så att vi ska kunna återvinna värdefulla metaller som ofta brutits i socialt och ekologiskt utsatta delar av världen.

    Aftonbladet delar ut pris för bästa klimatjournalistiken

    Inom medievärlden finns många olika priser och utmärkelser. I höst kommer Aftonbladet för första gången dela ut ett pris till en person som utmärkt sig ”med särskilda prestationer” inom klimatjournalistiken.

    I juryn sitter bland annat klimatforskaren Johan Rockström. Enligt tidningen själva instiftas priset för att öka kompetensen inom klimatjournalistiken och stor vikt kommer läggas på ansvarsutkrävande.

    Ett sådant här pris kan inspirera till en klimatjournalistik som verkligen lägger ihop pusselbitarna och kommer fram med egna analyser och egna slutsatser, och bli ett slags ”Uppdrag granskning” på klimatsidan, kommentar Rockström satsningen.

    En av SMB-beställd Sifo-undersökning från i höstas visar att var tredje svensk tycker det är för lite klimat och miljö i media idag. Efter ett stort uppsving under 2018 och 2019 minskade miljö- och klimatbevakningen rejält under 2020, trots att området engagerar stora delar av befolkningen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 421,21 miljondelar (ppm), vilket är en rejäl ökning jämfört med förra veckan (418,05 ppm), och en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+5,61 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Årlig genomsnittlig global ökning av CO2. Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    I veckan kom ytterligare en påminnelse om klimatförändringarnas snabba påverkan med den ovanligt tidiga blomningen av de japanska körsbärsträden. Enligt forskare sker blomningen i år tidigare än på över 1 200 år. Dessvärre ser vi alltmer av liknande rekord, vilket borde betona betydelsen av en seriös klimatpolitik. Tyvärr är vi inte där ännu, men förhoppningsvis kan ett ökat fokus driva på nödvändig förändring.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.