Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Självladdande hemelektronik med solceller – både utomhus och inomhus

    Laddsladdar och batterier har länge krävts för att vår hemelektronik ska fungera. Det kostar både materialresurser och kräver energi. Nu har solcellsteknologin tagit ett stort kliv framåt – vår hemelektronik ska bli självladdande med solceller som kan laddas med såväl utomhusljus som ljuset från en vanlig LED-lampa. SMB har varit i kontakt med två svenska företag som producerar de nya solcellsprodukterna, Exeger och Epishine.

    Nyligen lanserades världens första självladdande hörlurar. De har tagits fram i ett partnerskap mellan det svenska bolaget Exeger, som specialiserat sig på solcellsteknik där all form av ljus ska kunna omvandlas till elektrisk kraft, och Urbanista som tillverkar ljudprodukter. 

    Enligt bolagen är självladdande produkter efterfrågat från medvetna konsumenter. Basen bakom de självladdande hörlurarna är Exegers Powerfoyle, ett solcellsmaterial som omvandlar alla former av ljus till elektrisk energi. Powerfoyle har sedan integrerats i hörlurarna från Urbanista så att de kan självladdas från det omgivande ljuset både inomhus och utomhus.

    Det här är gnistan som kommer att antända en revolution inom konsumentelektronik […] Det är början på en ny era där människor kan njuta av självdrivna produkter som alltid är på, uttalar sig Giovanni Fili, grundare och VD för Exeger, i ett pressmeddelande.

    Solcellsmaterialet Powerfoyle kan enligt Exeger integreras i vilken konsumentelektronikprodukt som helst och med det ge produkten ökad batterikapacitet eller ”evigt batteriliv”. Karin Carlström, Brand & Marketing Manager på Exeger, berättade om nyttan med den här typen av solcellsprodukt:

    Skillnaden mellan en vanlig produkt och en med Powerfoyle, är att den med Powerfoyle laddas av både inom- och utomhusljus, både i aktivt läge när den används men också när den bara ligger. Här är det viktigt att användaren förstår nyttan av att ha sina Powerfoyle-produkter i ljusa miljöer, för desto ljusare, desto fler fotoner finns tillgängliga att konverteras till elektricitet. Så varje gång du inte laddar i nätet utan använder Powerfoyle för att konvertera ljuset runt dig till elektricitet är det en vinst för miljön. En liten vinst per produkt, men aggregerat kan det bli en enorm skillnad.

    Ytterligare ett svenskt bolag som utvecklar inomhussolceller är Epishine som vill revolutionera fastighetsbranschen med sina produkter. Deras vision är att allt som idag drivs med batterier i våra hus ska kunna drivas med inomhussolceller istället.

    Liksom Exeger jobbar Epishine tillsammans med andra techbolag som tar fram självladdande produkter genom att integrera solceller i dem. Bland de första produkter deras kunder lanserat återfinns elektronisk lås, trådlösa sensorer och trådlösa brandvarnare. Produkterna kan enligt Epishine drivas med enbart ljuset från lågenergilampor.

    Vi har fått otroligt mycket positiv uppmärksamhet kring de kundcase vi presenterat och många förfrågningar från till exempel andra låsbolag. […] Alla de applikationer som idag behöver ett trippel-A-batteri eller ett knappcellsbatteri kan i stället drivas med vår ljuscell, säger Anna Björklou, Epishines vd till Dagens Industri.

    Enligt Anna Björklou, Epishines VD, finns idag de största utmaningarna med den nya tekniken inte inom den egna produktionskapaciteten, utan hos kunderna. 

    Det tar ganska lång tid för våra kunder att testa, besluta, anpassa och integrera vår produkt i sina applikationer. Så ledtiden i våra kundcase är minst ett år innan vi kommer upp i någon volymproduktion, säger Anna Björklou till Dagens Industri.

    Hur miljövänliga är produkterna? 

    Solenergi har vi lärt oss är bra, men på SMB undrade vi även vilka andra miljöaspekter som beaktas när företagen producerar de nya solcellsprodukterna. Vi frågade därför Karin Carlström på Exeger om hur miljövänlig deras solcellsprodukt är:

    Korta svaret: vi förbättrar alltid våra kunders produkter, på flera sätt. Värt att nämna är att all produktion, innovation, och utveckling sker i vår produktionsanläggning som ligger på KTH-området i Stockholm. Vi skeppar alltså en solcell till våra kunder som i sin tur integrerar den i sina produkter. […] Nu när vi lanserat två produkter kommer vi att bygga en fabrik med betydligt större kapacitet. Den kommer också att finnas i Stockholmsområdet, vilket innebär en mer hållbar produktion än på många andra ställen med allt från energikälla till arbetsmiljö och säkerhet för arbetarna.

    Samma fråga ställdes till Epishine. Enligt Anders Elfwing på Epishine är det positivt att ljuscellerna kan ersätta miljöskadliga batterier. Han menar också att plastmaterialet i deras solcellsprodukter kan ha positiva miljöfördelar: 

    Materialet är plast och även om plast har fått ett dåligt rykte är det ett väldigt resurseffektivt material som är lätt att transportera, kan återvinnas och på sikt skapas från icke-fossila källor. Vi har tillsammans med våra leverantörer och andra aktörer en pågående diskussion om återvinning. Tillverkningen av ljuscellerna sker i Sverige och bygger på tryckteknik som kräver väldigt lite energi.

    Som en jämförelse påpekar Anders att materialet i andra sollcellstyper ofta kräver icke-förnyelsebara resurser och energikrävande tillverkningen samt i vissa fall sker i länder med dåliga arbetsförhållanden.

    Samma fråga ställdes till Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket, det vill säga hur miljövänliga de nya solcellsprodukterna är. Enligt henne är företagens resonemang i det här är rätt, att solcellsteknologin är bra, men att materialen de tillverkas av fortfarande är viktiga för att de ska anses miljövänliga: 

    Det är ju super om vi kan ladda våra produkter på det sätt som de beskriver. Inget har ju dock ’evigt liv’ och min främsta fundering blir vad som händer med de uttjänta produkterna. Kan de återvinnas? Och då menar jag inte exempelvis hörlurarna eller låsen som sådana utan själva solcellerna. Jag tycker även att det finns en poäng i att ha en bra plast eftersom metaller och mineraler är något som måste utvinnas om de inte återvunnits, vilket fortfarande är sällsynt när det gäller jordartsmetaller och mineraler. Använder man plast är det dock bra om plastråvaran är återvunnen. 

    Den här utvecklingen inom solcellsteknologin är lovande och det återstår att se om den nya solcellsteknologin kan få fäste.

    Naturskyddsföreningen vill kraftigt öka vindkraften

    Debatten om vindkraftverkens påverkan på lokalmiljö och ekosystem är ständigt pågående. Nu är det tydligt vart Naturskyddsföreningen står i debatten. I en ny rapport drar de slutsatsen att en storskalig utbyggnad av vindkraft kan ske utan att områden med högt naturvärde exploateras. Men då måste vindkraftverken fördelas jämnt mellan norr och söder, och Försvarsmakten och kommunernas veto avskaffas eller kraftigt begränsas.

    Naturskyddsföreningen har granskat de platser i Sverige som är inom riksintresset för vindkraft – alltså de områden som Energimyndigheten anser är ”särskilt lämpliga” för vindkraftsproduktion, bland annat utifrån kriterier som hög vindhastighet och avstånd till bebyggelser. När Naturskyddsföreningen exkluderat de områden som har ett högt naturvärde från riksintresset, återstod en yta motsvarande en procent av Sveriges landyta och två procent av havsarealen som lämplig för utbyggnad av vindkraft.

    Rapportens huvudsakliga fokus är därför vindkraftens påverkan på djur, natur och klimat, snarare än människors upplevelser av vindkraften och dess påverkan på landskapsbilden.

    Från Naturskyddsföreningens rapport: ”Vindkraft – En viktig del av framtidens energisystem”

    Listan på områden som enligt Naturskyddsföreningen måste skyddas från vindkraftsparker är lång och innehåller bland annat nationalparker, Natura 2000-områden, naturreservat, områden med nyckelbiotoper, riksintresse obrutna fjäll och områden utpekade som viktiga fågelområden.

    Vill se stopp för Försvarsmakten och kommuners veto

    Däremot anser Naturskyddsföreningen att inflytandet från Försvarsmakten och kommuner måste minska eftersom deras intressekonflikter med vindkraftutbyggnad årligen stoppar flera vindkraftsprojekt. Försvarsmaktens restriktionsområde uppgår till nästan hälften av Sveriges yta, vilket gör att de har möjlighet att stoppa vindkraftutbyggnad över hela den ytan. Kommunerna har också en möjlighet att lägga in ett veto för att stoppa vindkraftutbyggen.

    I linje med Naturskyddsföreningens krav så utreder regeringen just nu om det kommunala vetot bör tas bort. Det är bland annat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kritiska till då de anser att människor som påverkas av ett beslut också måste ha möjlighet att påverka beslutet.

    Möjlighet att producera 126 TWh från vindkraften

    Naturskyddsföreningen skriver att det finns möjlighet att öka vindkraftsproduktionen upp till 126 TWh (cirka 90 procent av dagens elanvändning) och samtidigt ha högt uppsatta miljökrav för var vindkraftverk får byggas. Detta innebär att det måste satsas både på havsbaserad och landbaserad vindkraft. Samt att utbyggnaden av vindkraftverk sker i hela Sverige, just nu sker den största utbyggnaden i norra Sverige trots att det största behovet av energi finns i södra Sverige.

    Vindkraftens miljöpåverkan

    Bland de miljökonsekvenser som vindkraftverken har är fågeldöden kanske den mest välkända. Enligt rapporten så varierar antalet fåglar som dör per vindkraftverk i Sverige stort, allt mellan 0 till 60 döda fåglar per år (genomsnittet är 5-10 döda fåglar). Enligt Naturskyddsföreningen beror det till stor del på var vindkraftverken är placerade och att fågeldöden därför kan minska med hårda miljökrav om vart vindkraftverken får placeras. Teknikutvecklingen bidrar också till att de allt större vindkraftverken kommer ge en mindre fågeldöd per producerad energi.

    All fakta i artikeln är hämtad från Naturskyddsföreningens rapport som finns att läsa här.

    Granskning av miljölöftena från partiledardebatten

    I söndags ägde årets första partiledardebatt i SVTs Agenda rum. SMB har sammanfattat vad de olika partiledarna sa om miljö och klimat och jämfört med deras politiska handlingsprogram. 

    Klimat var en av debattens sex fokusområden. Huvudfokus för den delen av debatten som handlade om klimatet var hur elektrifieringen i Sverige ska gå till. Alla partierna kunde enas om att elproduktionen i Sverige måste öka för att kunna möta klimatmålen. I vanlig ordning fick kärnkraften stor plats i diskussionen.

    Vänsterpartiet

    Representerade av partiledare Nooshi Dadgostar som via handuppräckning röstade:

    Ja till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Nej till utbyggd kärnkraft.

    Dadgostar gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Vill se en ny “stormaktstid” för sverige inom grön industri.
    • Vill göra tunga investeringar i förnybar el. 
    • Vill att satsningar såsom Vattenfalls vätgasforskning ska stanna i Sverige istället för att hamna i andra länder.

    Alla ovanstående ställningstaganden och förslag går att hitta i Vänsterpartiets program, förutom uttalandet om att forskningssatsningar bör stanna i Sverige.

    Socialdemokraterna 

    Representerade av statsminister Stefan Löfven, som via handuppräckning röstade:

    Ja till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Nej till utbyggd kärnkraft.

    Löfven gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Vill ha en fullständigt fossilfri framtid.
    • Vill förflytta godstransporter från väg till järnväg.

    Alla ovantående ställningstaganden och förslag går att hitta i Socialdemokraternas program.

    Miljöpartiet 

    Representerade av språkröret Märta Stenevi, som via handuppräckning röstade:

    Ja till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Nej till utbyggd kärnkraft.

    Stenevi gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Tycker att fokus bör ligga på vind och vattenkraft.
    • Lägger vikt vid att bygga ut stamnätet så att förnybar energi blir tillgänglig i hela Sverige.

    Alla ovantående ställningstaganden och förslag går att hitta i Miljöpartiets program.

    Centerpartiet 

    Representerade av partiledare Annie Lööf, som via handuppräckning röstade:

    Ja till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Nej till utbyggd kärnkraft.

    Lööf gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Vill minska utsläpp och se en förnybar framtid.
    • Vill ”ta bort utsläpp från atmosfären”.

    Lööf står sålledes fast vid geoegineering som CSS, i linje med den budgetsatsning partiet lade fram i fjol. Läs SMB:s artikel om CSS här.

    Resterande ställningstagaden är också i linje med Centerpartiets program.

    Liberalerna 

    Representerade av partiledare Nyamko Sabuni, som via handuppräckning röstade:

    Ja till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Ja till utbyggd kärnkraft.

    • Vill ändra formuleringen i de Svenska klimatmålen från “förnybar energi” till “fossilfri energi”.
    • Vill att fokus ska ligga på klimatneutralitet.
    • Vill att staten ska sluta subventionera vindkraften.

    Ordet ”klimatneutralitet” förekommer inte på Liberalernas hemsida. Ett framtida förbud mot fossildrivna bilar nämns inte heller, även om ett sådan punkt finns med i Januariavtalet som förhandlats fram mellan Liberalerna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Resterande ställningstaganden är i linje med Liberalernas program.

    Moderaterna 

    Representerade av partiledare Ulf Kristersson, som via handuppräckning röstade:

    Nej till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Ja till utbyggd kärnkraft.

    Kristersson gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Intygade att de kommer ta beslut som möjliggör utbyggnad av kärnkraften, om de kan bilda regering nästa år.
    • Vill ändra formuleringen i de Svenska klimatmålen från “förnybar energi” till “fossilfri energi”.
    • Satsa på forskning kring kärnkraft.
    • Vill inte att kärnkraften ska subventioneras.

    Alla ovantående ställningstaganden och förslag går att hitta i Moderaternas program.

    Kristdemokraterna 

    Representerade av partiledare Ebba Busch, som via handuppräckning röstade:

    Nej till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Ja till utbyggd kärnkraft.

    Busch gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Vill ändra formuleringen i de Svenska klimatmålen från “förnybar energi” till “fossilfri energi”.

    På frågan om KD vill subventionera kärnkraften svarar Busch nej, men att:

    Det kan räcka med att vi slutar dopa vindkraften politiskt som vi gör idag i Sverige. Det här är den mest landsbyggdsfientliga regeringskoalition som Sverige någonsin har haft, och genom den ambition som man har nu, att lägga ner kärnkraften till 2040, att kraftigt bygga ut vindkraften och då ersätta grön svensk gran och tallskog med stål-skogar utav vindkraftverk istället så kommer vi få en situation där el-priserna skjuter i höjden

    SMB har sökt Kristdemokraterna för en kommentar kring uttalandet om vindkraften, och pressekreterare Henrik Pehrsson förtydligar partiets ställning i frågan med följande citat:

    Vi anser att vindkraften har en viktig roll att spela som ett av flera energislag Sverige behöver för att klara klimatomställningen. Men vi behöver också kärnkraft och vattenkraft, som är basen i svensk energiförsörjning. KD menar att en energipolitik som syftar till att överföra el från Norrland till större städer i södra Sverige inte tar landsbygdens intressen i särskilt högt anspråk. Det är landsbygdsfientlig politik. Därtill planerar regeringen att bygga ut vindkraften på ett sådant sätt att den lokala naturen och miljön kommer drabbas hårt. Vi vill värna den lokala demokratin och slår därför vakt om det kommunala vetot. 

    Resterande ställningstaganden och förslag går att hitta i Kristdemokraternas program.

    Sverigedemokraterna

    Representerade av partiledare Jimmie Åkesson, som via handuppräckning röstade:

    Nej till framtida förbud mot fossildrivna bilar.

    Ja till utbyggd kärnkraft.

    Åkesson gjorde sammanfattningsvis följande utspel under kvällen:

    • Vill satsa på forskning kring ”modern kärnkraft”.

    Alla ovantående ställningstaganden och förslag går att hitta i Sverigedemokraternas program.

    SMB:s analys

    Återigen hamnar kärnkraften i fokus för den politiska miljödebatten, trots att Sveriges klimatomställning handlar om betydligt mycket mer än elsystemet. Det ensidiga fokuset på kärnkraft riskerar därför att skymma flera andra livsviktiga frågor, som till exempel hur vi ska kunna konsumera mindre, effektivisera resorna och snabbt ställa om jord- och skogsbruk.

    Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill alla tillåta utbyggnad av Sveriges kärnkraft. Kärnkraften ger visserligen fossilfri el, men en hittills olöst fråga är vem skulle betala för en nysatsning på kärnkraft efter decennier av långsam avveckling. Det är nämligen väldigt dyrt att bygga kärnkraftverk – kostnaden är 2-3 gånger så hög som för vindkraft.

    I rapporten World Nuclear Industry Status Report konstateras också att ny kärnkraft tar betydligt längre tid att bygga, mellan 5-17 år, jämfört med sol-, vind- och vattenkraft. På grund av den bristande lönsamheten – och allmänhetens oro för olyckor likt den i Fukushima 2011 – minskar kärnkraften idag globalt sett. Frågan om slutförvar kvarstår givetvis också. I ett hållbart samhälle kan radioaktiva efterlämningar till nästa generation omöjligen försvaras.

    Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill alla se ett förbud mot fossildrivna bilar. Forskarvärlden, liksom många internationella organ och myndigheter, är i det närmaste helt eniga om att det är nödvändigt att så snart som möjligt fasa ut alla fossila bränslen. Liknande förbud som föreslås finns redan i många andra länder, som exemplevis Storbritannien och Tyskland. Under våren ska januaripartiernas utredning om ett förbud mot fossildrivna bilar och slutdatum för försäljning av alla fossila bränslen presenteras.

    Vill du läsa mer om partiernas miljöpolitik? Här kan du ta del av SMB:s partigranskningar som gjordes inför riksdagsvalet 2018 och EU-valet 2019.

    Bekämpningsmedel skadar viktiga organismer som håller jorden frisk

    Ny studie visar att viktiga nyttodjur som lever i jorden skadas av bekämpningsmedel. De här organismerna är de okända hjältarna som håller jorden frisk, skriver The Guardian. 

    SMB har tidigare rapporterat om att huvudorsaken till att det pågår en massutrotning bland insekter är det intensiva jordbruket med dess syntetiska gödselmedel och omfattande kemikalieanvändning. Nu visar en ny studie att jordbrukens kemikalier i form av bekämpningsmedel dessutom orsakar omfattande skador på mikroorganismerna och de ryggladslösa djur som håller jorden frisk.

    I studien varnas för att de här små djurens skador från bekämpningsmedel sällan beaktas när kemikaliernas miljöpåverkan ska analyseras. I exempelvis USA testas enbart kemikaliernas påverkan på bin, vilka kanske aldrig kommer i kontakt med jord. 

    Det här trots att betydelsen av jord uppmärksammas allt mer. I en FN-rapport som publicerades i december beskrevs hur det behövs brådskande åtgärder för att stoppa förstörelsen av jord då det tar tusentals år innan ny jord bildas. Jord tros dessutom innehålla nästan en fjärdedel av planetens biologiska mångfald.

    Nathan Donley, på Center for Biological Diversity i USA och en av författarna till den nya studien, beskriver för The Guardian att det handlar om många typer av farliga bekämpningsmedel: 

    Det är inte bara en eller två bekämpningsmedel som orsakar skada, resultaten sträcker sig över hela klassen av kemiska gifter.

    Framgångsrik nudgingkampanj för att minska fimpar på marken erbjuds till fler kommuner

    Minns ni förra årets framgångsrika nudgingkampanj i Skärholmen för att få färre att slänga fimpar på marken? Resultatet av kampanjen blev att antalet fimpar på marken halverades. Nu erbjuds andra kommuner att också genomföra liknande kampanjer samt att ta del av kampanjmaterialet. Först till kvarn är det som gäller.

    Nudging handlar om ge en mental knuff för att en person ska välja ett alternativ framför ett annat, något som Håll Sverige Rent testade med nudgingkampanjen i Skärholmen 2020. Syftet var att minska antalet fimpar slängda på marken genom att återkommande påminna rökare om att hålla rent runt sig.

    Att projektet fokuserade på just fimpar beror enligt Håll Sverige Rent på att fimpar är skräpets värsting. Enligt Tobaksfakta slängs årligen en miljard fimpar på gator och torg i Sverige. Globalt handlar det om cirka 4500 miljarder fimpar som årligen slängs på marken. Tobaksfakta skriver desutom att en enda cigarettfimp förorenar mellan 500 och 1000 liter vatten. Ett problem med fimparna är plasten i cigarettens filter som inte är biologiskt nedbrytbart. Bland annat har plast från fimpar återfunnits i fisk.

    Trots de negativa effekterna är fimpen undantagen i lagen om nedskräpning, det är alltså för närvarande inte olagligt i Sverige att slänga fimpar på marken. Förhoppningar finns dock om att det ska ändras i och med ett nytt lagförslag om att ringa nedskräpning inte längre ska vara undantaget från straff.

    Den nudging som användes i Skärholmsprojektet var i form av dekaler, klistermärken och annat informationsmaterial. Budskapet var att fimpa på angivna platser istället för direkt på marken. Butiker i området delade även ut askkoppar i fickformat till personer som köpte cigarettpaket. Eftersom projektet ledde till en halvering av slängda fimpar på marken vill man nu testa nudging-metoderna i fler delar av Sverige genom att erbjuda möjligheten till fler kommuner att testa kampanjen.

    I ett pressmeddelande skriver Håll Sverige Rent att de första kommunerna som visar intresse bland annat kommer att få tillgång till gratis kampanjmaterial i form av klistermärken med ”nudging”-budskap. Kommunerna kommer även få möjligheten att bli utvalda för skräpmätningar för att kunna utvärdera kampanjer.

    Färska studier visar att rökare är en av de grupper som skräpar ner i större utsträckning än genomsnittet. Kan vi prata direkt till rökarna har vi större chanser att ändra beteendemönster och se till att fimparna hamnar där de hör hemma framöver, skriver Johanna Ragnartz på Håll Sverige Rent i pressmeddelandet.

    Fridays For Future till Löfven:”Populistisk symbolpolitik”

    På tisdagseftermiddagen hade Fridays For Future-aktivisterna Alexander Ahl, Alde Fermskog, Anton Foley och Greta Thunberg en knapp timmes långt virtuellt möte med statsminister Stefan Löfven. Efter mötet bjöd Fridays For Future in till en presskonferens där aktivisterna både visade missnöje och ett visst hopp. 

    Syftet med mötet mellan Fridays For Future och statsministern var att ta upp Sveriges klimatåtgärder inför COP26-klimatmötet i Glasgow i november. Senast vid tiden för det mötet ska länder presentera sina uppdaterade klimatmål för att minska utsläppen i linje med målen i Parisavtalet.

    Inför mötet menade Anton Foley från Fridays For Future i ett pressmeddelande att Sverige inte är så bra på klimatområdet som man säger sig vara:

    I Sverige klappar vi oss själva på axeln och säger att vi är världsledande på klimatområdet, men det är en lögn. Det är lätt för staten att se bra ut när de sticker huvudet i sanden och rakt av ignorerar majoriteten av sina utsläpp. Vi måste se klimatpolitisk handling som är förankrad i forskning, inte populistisk symbolpolitik. 

    Enligt Fridays For Future var mötet en uppföljning från det öppna brevet Fridays For Future-aktivister skickade till världsledare förra året. I brevet uppmanade aktivisterna ledare att sluta låtsas att vi kan lösa klimatkrisen utan att behandla den som en kris.

    På den efterföljande presskonferensen sa aktivisterna att de tyckte att Stefan Löfven lyssnat på dem, men samtidigt visade de viss uppgivenhet. Enligt aktivisterna vill ingen ha en klimatkris, inte heller Löfven, men att en insikt om att det pågår en klimatkris saknas.

    Aktivisterna får en hel del stöd för sin skeptiska inställning. Bland annat menar Naturvårdsverket att Sverige inte ens når halvvägs till målet om nettonollutsläpp år 2045 med de klimatpolitiska åtgärder som hitintills beslutats kring. Även det Klimatpolitiska rådet skrev i sin senaste rapport att regeringens politik inte räcker för att nå de klimatpolitiska målen.

    Det blev emellertid en någorlunda mer hoppfull stämning på presskonferensen när Fridays For Future-aktivisterna jämförde klimatkrisen med Covid-19. Visserligen påpekade de den uppenbara skillnaden att pandemin behandlats som en kris, något som den globala upphettningen inte blivit behandlad som. Det positiva är dock att när Covid-19 hanterats som en kris har man lyckats lösa den.

    Undermeningen skulle här kunna vara att när vi även börjar behandla klimatkrisen som det nödläge det faktiskt är kan vi även lösa den. Det finns hopp!

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 420,42 miljondelar (ppm), vilket är en ökning jämfört med förra veckans notering på 418,78 ppm. Än en gång passerar nu koldioxidhalten 420 ppm efter påskens rekordnotering med över 421 ppm som även uppnåddes en vecka senare. Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    Källa: SCRIPS

    Dagens koldioxidhalt är en ökning jämfört med för ett år sedan med 2,39 ppm. Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är vi halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa, enligt de slutliga rapporterna från WMO, NOAA och Copernicus. Under året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 °C och mängden växthusgaser ökar nu i allt snabbare takt.

    I veckan röstade den amerikanska senaten för att återinföra en förordning från Obamadministrationen som syftar till att begränsa utsläppen av metan. Detta var nämligen en av de miljöregleringar som Trumpadministrationen avskaffade.

    Metanutsläppen måste minska snabbt om vi ska ha en chans att klara målen i Parisavtalet. Det slår FN fast i en ny rapport som släpps nästa vecka och som nyhetsbyrån Reuters tagit del av. Eftersom metan bryts ner i atmosfären på kortare tid koldioxid kommer en minskning av metanutsläppen även innebära märkbara effekter snabbare. För trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet och mycket mer behöver hända.

    Tyska staten fälls för svaga klimatmål

    Landets författningsdomstol kräver att regeringen skärper klimatambitionerna. Domen är ännu ett exempel på hur den europeiska klimatrörelsen vinner viktiga juridiska framgångar.

    Domstolen är särskilt kritisk till att Tyskland inte har tydliga mål för utsläppsminskningar efter 2030, vilket ”hotar framtida generationers frihet” rapporterar Reuters. Den nuvarande klimatlagen, som säger att de nationella nettoutsläppen ska minska med 55 procent till 2030 och vara närmare noll 2050, bedöms alltså vara för svaga.

    Den tyska regeringen får nu till slutet av 2022 på sig att skärpa lagen, vilket de själva säger sig välkomna. Både landets finansminister, ekonomiminister och miljöminister lovar att nya klimatförslag ska presenteras inom kort, skriver TT.

    Den tyska domen följer en snabbt växande trend där allt fler europeiska länder dras inför klimaträtta av oroade invånare. Både Nederländerna och Frankrike har tvingats steppa upp sin klimatpolitik som en följd av rättsprocesserna. I Sverige förbereder en grupp ungdomar just nu en liknande stämning mot svenska staten i det så kallade Auroramålet.

    Regeringen föreslår skattefri uthyrning av prylar

    Det ska bli billigare dela med sig av sina saker och lämna in prylar på reparation. Målet med regeringens nya proposition är att minska konsumtionen.

    Förslaget innebär att man kan få skatteavdrag på upp till 50 procent för att lämna in till exempel hushållsmaskiner, barnvagnar, möbler och trädgårdsmaskiner på reparation, skriver DN. Dessutom kommer privatpersoner få hyra ut sina privata ägodelar skattefritt för upp till 20 000 kronor om året, vilket miljö- och klimatminister Per Bolund hoppas ska göra människor mer benägna att dela och låna ut resurskrävande produkter istället för att köpa nytt.

    Det är för få som delar sina prylar. 83 procent av svenskarna har prylar hemma som de inte använder som skulle kunna användas av andra. Det här är en möjlighet för fler att kunna göra det och samtidigt få en intäkt på köpet, säger ministern till DN.

    Det konsumtionsbesparande förslaget är en del i januariavtalet.

    Striden om skogen – vem har rätten till våra gemensamma skogsresurser?

    Striden om skogen hårdnar nu när samiska aktivister genomför en blockad tillsammans med Fältbiologerna, Skogsupproret och Extinction Rebellion för att stoppa Sveaskogs planer på att avverka stora ytor skog i Norrbotten. SMB utreder vad som hänt och vad konflikten gäller. 

    I media har vi de senaste dagarna kunnat följa hur aktivister sedan fredagen förra veckan kedjat fast sig i skogsmaskiner för att stoppa Sveaskogs avverkning vid renbetesmarkerna i Ängeså sameby och Tärendö sameby i Norrbotten. SVT rapporterar att polis varit på plats på tisdagsmorgonen för att stoppa blockaden. De rapporterar även att en man är gripen för egenmäktigt förfarande.

    Det har varit nio poliser på plats och de har varit rätt brutala […] Polisen har släpat undan människor och började riva näverkåtan trots att det fanns en person högst upp på den. Flera meter upp. Men polisen har nu slutat riva och försöker övertala personen att komma ner istället, säger Henrik Andersson, styrelsemedlem i Gällivares skogsameby, till SVT.

    Polisen uttrycker att de är mycket nöjd med insatsen. 

    Vårat syfte med att vara där är två. Dels vill vi säkerställa rätten att uttrycka sin åsikt och dels är vi skyldiga att förhindra och förebygga brott. Vi försöker hålla oss objektiva eftersom intressena strider mot varandra, säger Lars Öberg, lokalpolisområdeschef, till SVT.

    Polisens insats har nu gjort att Sveaskog återigen kan fortsätta avverka skogen på en av två ockupationsplatser. På den andra platsen har Sveaskogs maskiner lämnat området.

    Vad handlar egentligen konflikten om?

    Naturresurser har alltid varit en källa till konflikt. De tidigaste miljölagarna som hittats är ifrån romartiden och gällde just nyttjandet av naturresurser. Genom världshistorien har vi därefter gång på gång sett hur länder och områden blivit invaderade på grund av värdet av de naturresurser som finns där. Berömda exempel är européernas invasioner av Amerika, Afrika och Asien, vilket vi ofta benämner som kolonialmakt. 

    Det är det här som nu samiska aktivister, Fältbiologerna, Skogsupproret och Extinction Rebellion hänvisar till i när de kallar Sveaskogs planer på att avverka skog på en yta som motsvarar 1000 fotbollsplaner för “Sveriges koloniala skogsskövling”. Och det koloniala är då att bolag tillåts skövla skog som är viktigt för Sveriges ursprungsbefolkning samerna.  

    Kolonialstaten Sverige förödmjukar och exploaterar samernas existens genom den skogsskövling som sker där renbetesmarker, jakt- och fisketillgångar och landskap massakeras. Vi gör motstånd mot kränkningen av samerna och kräver djupgående förändring som respekterar samisk vetorätt mot exploatering, förklarar Emy Suorras till Natursidan. Hon tillhör Unna Tjerusj sameby och hennes släkt har i generationer levt i symbios med naturen.

    Sveaskogs perspektiv

    Sveaskog har tidigare uttryckt att de balanserat en rad olika intressen i och med avverkningsbeslutet. De menar att renskötsel i Norrland är viktigt, men även att ett Norrland utan skogsbruk skulle stanna av, att lokala entreprenörer och deras anställda skulle bli utan jobb. Sedan pekar de även på en annan viktig punkt i konflikten – att de anser att skogsbruk behövs för att nå klimatmålen.

    Sveaskog har på sin hemsida valt att kommentera ockupationen genom att hänvisa till den mer allmänna debatten om svenskt skogsbruk som uppkommit med anledningen av Skogsutredningen som blev klar i höstas. Där skriver de även att miljöorganisationer och andra debattörer nu tar “tillfället i akt för att lyfta fram politiska argument för hur skogsbruket bör förändras”.

    Alla har rätt att uttrycka sina åsikter och vi har som ett statligt bolag ansvar för att lyssna på dem. Vi vill så klart att det ska ske under ordnade former och på ett tryggt och säkert sätt för våra medarbetare och kollegor, säger Niclas Brantingson, tf. kommunikationschef Sveaskog, i ett uttalande på Sveaskogs hemsida.

    Samtidigt påpekar Sveaskog på sin hemsida att man på Sveaskog delar oron för klimatet och att ett ändrat klimat även påverkar skogsbruket.

    Skogsupprorets perspektiv

    En av organisationerna som deltar i protesterna är Fältbiologerna som satsat 50 000 kronor på att stödja protesterna mot Sveaskog och vad de anser är en skogsskövling som gått för långt. De anser att den aktuella avverkningen som Sveaskog avser att göra är ett brott mot både samers mänskliga rättigheter och Sveriges miljömål.

    Skövlingen av våra marker har gått så långt att vi själva måste stå och skydda skogen där Sveaskogs maskiner förstör renbetesland med oersättliga kulturvärden. Vi går in i detta som om det gällde liv och död – för det är precis det som det gör, säger samiska aktivisten Emy Suorra, aktiv i både Fältbiologerna och Skogsupproret, till SVT.

    Fältbiologernas ordförande Leo Rudberg kommenterar:

    Det är faktiskt helt orimligt att modiga medmänniskor och ideella folkrörelser – barn och äldre, samer och allierade – ska behöva rädda vår civilisations framtid genom civil olydnad mot statens eget skogsbolag. Nu måste Sveriges riksdag och regering agera: förbjud all avverkning av landets sista naturskogar, ratificera FN:s urfolkskonvention för att att ge Sápmi vetorätt och ändra Sveaskogs ägardirektiv så att miljömål och urfolksrättigheter prioriteras före vinst.

    Varför är det här viktigt?

    Skogen är viktig på många sätt och vis, bland annat för att ge hem till djur och som kolsänkor. Utan skogen kommer människor inte att överleva på den här planeten. SMB har tidigare rapporterat om hur just Sveaskog avverkningsanmält skog som varit skyddsvärd samt hur avverkningsanmälningar godkänns av Skogsstyrelsen utan att skogarna besökts. 

    Under våren har DN haft en artikelserie om skogsbolagens makt över skogen och om de offantliga summorna man lägger på att få människor positiva till skogsavverkning, samt hur bland annat Sveaskog avverkat skog med viktiga djurarter. 

    Sett ur ett demokratiperspektiv finns det orsak att oroa sig för den här utvecklingen. Framtida generationer behöver skogar samtidigt som vi ser att skogsbolag får stort inflytande och stora möjligheter att avverka den skogen. 

    Är Fältbiologernas och andra aktivisters krav orimliga? Eller är det kanske till och med dags att politiker börjar ta deras perspektiv på större allvar? Våra skogar är gemensamma resurser och påverkar oss alla – inklusive samer och framtida generationer – vilket gör att det är på tiden att dess framtid tas på större allvar.

    Nya framsteg för vindkraften när bladen blir återvinningsbara

    Frågan om vad man ska göra med vindkraftverk när de inte längre behövs har länge varit ett stort problem för vindkraftindustrin. De senaste åren har olika aktörer jobbat för att finna någon bra lösning, varav en är att återvinna glasfibern i turbinbladen. 

    Glädjande nog ökar vår framställning och produktion av förnybar energi där vindkraft är en stor del av den ökningen. I Sverige står vindkraften för hela 20 procent av vår totala elmix. Det som fördunklar den ljusa bilden är bland annat att vindturbinernas blad oftast dumpas på deponier när vindkraftverken blivit för gamla och plockas ned, vilket Bloomberg gjorde ett uppmärksammat reportage om i höstas.

    Tiotusentals åldrande blad kommer plockas ned från vindkraftverk runt om i världen och de flesta hamnar på deponier. Bara i USA kommer cirka 8000 att plockas ned under vart och ett av de närmaste fyra åren. Europa, som har hanterat problemet längre, har cirka 3 800 vingar som årligen ska tas ned fram till minst 2022, enligt BloombergNEF. Det kommer att bli värre: De flesta byggdes för mer än ett decennium sedan, då installationerna var mindre än en femtedel av vad de är nu, skriver Bloomberg (reds.övers.).

    Utifrån det här skräckscenariot är det positivt att både företag och forskare jobbar för att hitta lösningar på problemet. En lösning som går ut på att återvinna glasfibern i bladen utvecklas just nu i ett samarbete mellan University of Strathclyde i Glasgow samt företagen Aker Offshore Wind och Aker Horizons.

    Trion arbetar för att skala upp och kommersialisera den återvinningsprocess av bladen som utvecklats i ett laboratorie. Fokuset är återvinning av glasförstärkta polymerkompositer som används i vindkraftverk samt termisk återvinning och efterbehandling av glasfibrer från glasförstärkt polymerkompositskrot. Slutresultatet är enligt de samarbetande parterna att glasfibrern nästan blir som nytt.

    Ett annat uppmärksammat projekt är ett samarbete mellan GE Renewable Energy och Veolia Nordamerika där man tecknat ett flerårigt avtal för att återvinna blad som tagits bort från vindkraftverk i USA. I det projektet är planen att strimla bladen och därefter använda det strimlade materialet som ersättning för kol, sand och lera vid cementtillverkningsanläggningar. 

    Att det finns flera parallella projekt med målet att återvinna eller återanvända vindturbinernas blad är lovande. Än mer lovande blir det när vindkraftjättarna siktar på nollavfall, vilket den danska vindkraftsjätten Vestas menar ska ske i deras verksamhet fram till år 2040.

    Hur hotat är grundvattnet?

    De senaste fem åren har kollegorna Debra Perrone och Scott Jasechko vid Institutionen för miljöstudier på University of California i Santa Barbara samlat in data från 100 olika databaser om runt 39 miljoner grundvattenbrunnar i 40 olika länder. 

    Under kartläggningen fann de att mellan 6 och 20 procent av brunnarna skulle sina om grundvattnet sjönk mer än fem meter. Forskningen är baserat på data från bland annat Sverige, Sydafrika och Australien, men även data från Nasas satellit Grace. Datan berör förändringar i grund och yt-vattennivåer, samt is. Slutsaten Perrone och Jasencho gör är att grundvattnet konsumeras i högre takt än det fylls på. 

    Konsekvenserna av det är förödande. Bilder av ett brinnande Kalifornien är vad som fick Peronne att börja diskutera kartläggningen med Jasechko. 

     Vi vill förmedla grundvattnets betydelse. Mer än 40 procent av vattnet som används för bevattning i jordbruket är grundvatten, och det förser mer än hälften av jordens befolkning med dricksvatten. Det är viktigt att lyfta fram. Ofta ser man bara på det som en osynlig resurs gömd under våra fötter, säger Debra Perrone till Dagens Nyheter

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,78 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 418,37 ppm efter påskens rekordnotering med över 421 ppm som även uppnåddes en vecka senare. Därmed är vi halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Källa: SCRIPPS

    Dagens koldioxidhalt är en ökning jämfört med för ett år sedan med 3,16 ppm. Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Källa: Copernicus Climate Change Service (C3S), the European State of the Climate.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige, trots en avkylande La Niña. Det bekräftar nu de slutliga rapporterna från WMO, NOAA och Copernicus. Under året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 °C och mängden växthusgaser ökar i allt snabbare takt. 2021 blir därmed ett avgörande år för klimatpolitikens möjlighet att bromsa utvecklingen.

    Det var därför välkommet att det gavs fler klimatlöften från världens ledare under det USA-ledda klimattoppmötet i veckan, bland annat att värdlandet själva ska halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Dagen före möte hade EU kommit överens om en ny lag som slår fast att unionens utsläpp ska minska med 55 procent till 2030. Klimatfokuset var däremot frånvarande i den svenska vårbudgeten som presenterade i veckan där endast 1,6 av 45 miljarder kronor är öronmärkta för klimat och miljö. Och trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Viktiga utsläppsländer som Kina, Indien och Ryssland har ännu inte kommit med nya löften. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer, för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Ambitionen måste med andra ord skruvas upp avsevärt.

    Klimatets tillstånd 2020 – värmerekord och en oroande utveckling

    2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige, trots en avkylande La Niña. Det bekräftar nu de slutliga rapporterna från WMO, NOAA och Copernicus. Under året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 °C och mängden växthusgaser ökar i allt snabbare takt. 2021 blir därmed ett avgörande år för klimatpolitikens möjlighet att bromsa utvecklingen.

    Efter att tidigare under året ha gett ut preliminära rapporter om klimatet 2020 släppte de främsta klimatinstituten i veckan sina slutgiltiga analyser. Enligt FN:s världsmeteorologiorganisation WMO:s State of the Global Climate 2020, EU:s center för klimatövervakning Copernicus European state of the climate 2020, samt USA:s vädermyndighet NOAA:s 2020 NOAA Science Report blev 2020 ett av de varmaste åren någonsin globalt och det varmaste som någonsin uppmätts i Europa. Och detta trots att året inte påverkades av väderfenomenet El Niño vars uppvärmande effekt kan öka den globala temperaturen med så mycket som +0.2 grader, utan tvärtom präglades av dess motsats La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt.

    Därmed kan vi göra bokslut på ett år som borde fungera som en väckarklocka för världen att det inte går att vänta längre.

    2020 var i mångt och mycket rekordens år. Som SMB löpande rapporterat blev 2020 inte bara ett år som förlamats av en pandemi utan dessutom ett år med rekordhöga temperaturer, extremväder som värmeböljor, skogsbränder och stormar, avsmältning av isar, ökad koncentration av växthusgaser i luften och inställda och uppskjutna klimatmöten. Det blev ett mörkt rekordår för antal väder- och klimatrelaterade katastrofer, som innebar cirka 8 200 dödsfall och 210 miljarder dollar i ekonomisk förlust. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har antalet naturkatastrofer i världen näst intill fördubblats sedan år 2000 och det största skälet till det är klimatförändringarna. Under sommaren var antalet skogsbränder rekordmånga vilket gav upphov till de största utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan åtminstone 2003.

    Globalt har medeltemperaturen nu ökat med 1,2 grader Celsius globalt, 2,2 grader i Europa och 3 grader i Arktis. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. Europa upplevde sitt varmaste år någonsin med en medeltemperatur på drygt 1,6 grader över medelvärdet under referensperioden 1981–2020. Hösten och vintern i Europa var de varmaste som har uppmätts med en temperatur som var mer än 3,4 grader högre än genomsnittet 1981-2010, och cirka 1,4 grader varmare än den tidigare högsta notering som har gjorts. Även för Sveriges del var 2020 det varmaste år som har uppmätts.

    Särskilt anmärkningsvärt var den exceptionella värmen i Arktis som upplevde det näst varmaste året som har uppmätts med en temperatur 2,2 grader över genomsnittet för 1981–2010. I arktiska Sibirien slogs värmerekord och året var det varmaste som har uppmätts med en temperatur på 4,3 grader över snittet och 1,8 grader över tidigare rekord.

    Källa: Copernicus Climate Change Service (C3S), the European State of the Climate.

    I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av dem upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Det ger omfattande påverkan på marina ekosystem som redan är påverkade av den koldioxid som absorberats av haven och försurar havsmiljön. Samtidigt fortsatte den globala medelhavsnivån att stiga och den genomsnittliga trenden sedan 1993 är en global havsnivåökning med 3,31 mm/år.

    2020 – en vändpunkt för klimatet?

    2021 är ett centralt år i det globala klimatarbetet då Parisavtalets parter förväntas presentera nya eller uppdaterade nationella klimatåtagande. Det var därför välkommet att flera av världens ledare gav mer ambitiösa klimatlöften under det USA-ledda klimattoppmötet i veckan. Bland annat att ska värdlandet själv halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer, för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förhoppningvis kommer veckans löften vara ett första steg i en mer verklighetsanpassad anpassning för att sätta upp och hålla de löften som jorden kräver av oss.

    Allt fler serverhallar drivs med förnybar energi

    Energislukande serverhallar behövs i en accelererande digitalisering. Positivt är att nu drivs allt fler av dem av förnybar energi och bara för några dagar sedan blev den första serverhallen hållbarhetscertifierad. Frågan är bara om den här mer hållbara utvecklingen går snabbt nog.

    För att vår digitala värld ska fungera måste vi spara stora mängder data någonstans, vilket dels sker i våra telefoner, datorer och liknande teknisk utrustning. Men datans främsta lagringsplats är i det så kallade molnet, vilket i realiteten innebär att data sparas i stora serverhallar. En serverhall är ett rum eller en byggnad avsedd att inrymma serverdatorer och deras kringutrustning. Och de drar energi, mycket energi.

    I höstas skrev till exempel Aftonbladet om hur stora nätföretag som Amazon, Google och Facebook ansökt i Sverige om att ta ut energi motsvarande mer än 3000 megawatt i samband med byggandet av serverhallar sedan 2015. En aktör ansökte om 500 megawatt till en enda anläggning, vilket är mer än dubbelt så mycket som hela Uppsala förbrukar. 

    Ett av de digitala fenomen som orsakar stor energiförbrukning i bland annat serverhallar är Bitcoin. SMB har tidigare rapporterat om hur en studie från 2018 visat att bitcoin orsakar 0,5 procent av världens energiförbrukning per år.

    En stor del av energin som används kommer från kolkraftverk, vilket är kopplat till att Bitcoin utvinns i regioner där kol är en vanlig energikälla. I samma studie upptäcktes att tre fjärdedelar av energin som används till utvinning av kryptovalutor 2019 kom från förnybara källor, vilket var en ökning med 16 procent sedan 2017.

    Nu när serverhallarna uppmärksammas som stora energislukare jobbar allt fler företag för att energiförbrukningen ska gå ner samt att den energi som serverhallarna förbrukar ska komma från förnybara källor.

    För att få ner energiåtgången placeras ofta serverhallar i kalla länder som Sverige, där behovet att kyla utrustningen minskar och energi därmed kan sparas. Här har vi dessutom stabil energitillgång med hög leveranssäkerhet, relativt låga elpriser och dessutom relativt låga utsläpp kopplade till att framställa energi.  

    För några dagar sedan gick även Hewlett Packard Enterprise ut med att de tar ledningen när det gäller hållbara servrar i samband med att de blir första företaget som hållbarhetscertifierar sina servrar enligt TCO:s hållbarhetskriterier. TCO:s hållbarhetscertifiering för IT-produkter innebär bland annat miljömässiga krav som ska täcka hela produktens livscykel.

    Vi förväntar oss att fler varumärken följer. Intresset för våra datacentrets produktkategorier är stort, både från branschen som vill ansöka om TCO:s certifiering för sina produkter och från inköpssamhället som ber om produkter med oberoende verifierade hållbarhetsanspråk, fortsätter Sören Enholm, VD för TCO Development, organisationen bakom TCO Certified i ett pressmeddelande.

    Den här utvecklingen med mer förnyelsebar energi till våra serverhallar är viktigt och bra, men med tanke på de enorma mängder energi som krävs för att hantera all data vore en ännu snabbare utveckling mot hållbara servrar att föredra. 

    CCS – lösning eller nya problem?

    Enligt FN:s klimatpanel IPCC behöver vi få bort ungefär tio miljarder ton redan existerande koldioxid ur atmosfären för att temperaturen ska stabilisera sig på den tvågradiga ökning som vi förbundit oss till i Parisavtalet. För att lyckas med denna gigantiska uppgift kan vi använda naturliga metoder som mer skog och torvmark, eller de nya teknikerna för koldioxidinfångning och lagring. Frågan om vad som fungerar bäst är omdebatterat.

    Världen har redan släppt ut mycket mer växthusgaser än vad vi har råd med. Samtidigt tickar utsläppen på. Eftersom koldioxid ackumuleras i atmosfären under väldigt lång tid byggs koldioxidbubblan allt större för var dag som går. Slutsatsen från IPCC är att det inte längre räcker att kapa framtida utsläpp – vi måste också fånga in den gamla koldioxiden från luften och lagra den.

    Antalet saker som skulle behöva hända utan att fånga in koldioxid är så omfattande och många att det är mycket osannolikt att vi kan möta Parisavtalet utan att göra det, säger Ajay Gambhir, seniorforskare vid Imperial College Grantham Institute for Climate Change till BBC.

    I IPCC:s klimatstabiliserande modeller, där beräkningar görs för hur vi ska kunna minska mängden koldioxid i atmosfären, utgår man bland annat från att koldioxid från atmosfären ska samlas in via skog och återställd torvmark. Kritiker menar dock att det tar för lång tid, kräver för mycket värdefull mark och skulle driva upp livsmedelspriserna. 

    Stora risker med CCS och BECCS

    Ett alternativ är CCS (Carbon Capture and Storage), ett samlingsbegrepp för metoder som handlar om att fånga in koldioxid med hjälp av ny teknik. Om koldioxiden kommer från biomassa kallas metoden BECCS (Bio Energy CCS). CCS är dock en omdiskuterad lösning.

    Ett stort problem är att CCS kan användas som ett argument av industrin för att fortsätta förbränna fossila bränslen. Viljan att ställa om till förnybart minskar när hoppet om infångning hägrar. I USA har till exempel oljebolaget ExxonMobil satsat stora pengar på CCS istället för att sluta pumpa upp fossila bränslen. En annan anledning till fossilindustrins intresse är att gamla oljefält har pekats ut som bra platser för att lagra den infångade koldioxiden på. När koldioxiden pumpas ned kan oljebolagen pressa fram ännu mer olja och fossilgas ur beggrunden.

    Själva CCS-tekniken innebär också risker i sig, till exempel att giftiga kemikalier kan släppas ut i samband med infångningen. Det finns också en oro för att koldioxiden ska läcka ut när den väl har lagrats, även om CCS-företagen själva säger att det är riskfritt.

    Dyrt – men växer i popularitet

    En annan nackdel är att det i dagsläget inte finns några storskaliga kommersiella anläggningar för CCS eftersom tekniken ansetts för dyr.

    Ett av de företag som ändå satsat på en CCS teknik är kanadensiska Carbon Engineering, startat av Harvardprofessorn David Keith som har en bakgrund inom bland annat experimentell fysik. 

    Företaget har en mindre testanläggning i Squamish, British Columbia. I början av det här året hamnade Carbon Engineering för andra året på Global Cleantech 100-listan. Förväntningarna är höga, särskild när ytterligare en anläggning i Squamish öppnar i september 2021. Företaget planerar även för en något större anläggning i Texas.

    Även andra stora teknikföretag har gått ut med att de vill investera i CCS-tekniker, bland dem Microsoft och United Airlines som hitintills gjort miljardinvesteringar i den framväxande industrin. Även i Sverige jobbar flera av de stora industrierna med att ta fram mer eller mindre välarbetade CCS-planer.

    Och det är en lovande industri om man ser till hur mycket koldioxid vi skulle behöva samla in från atmosfären för att kunna hålla oss till Parisavtalet.

    Nuvarande modeller tyder på att vi kommer att behöva ta bort 10 gigaton koldioxid per år 2050, och i slutet av århundradet måste antalet fördubblas till 20 gigatonn per år. […] Just nu tar vi nästan inte bort något. Vi måste skala upp från noll, säger Jane Zelikova, klimatforskare vid universitetet från Wyoming till BBC.

    Kräver mycket energi och plats – men har vi något val?

    Men att samla in koldioxid från atmosfären med hjälp av ny teknik kräver också mycket plats. Så som beräkningen ser ut nu behöver vi samla in 36 gigaton koldioxid per år, vilket innebär att man behöver bygga ungefär 30 000 storskaliga CCS-anläggningar. Det är tre CCS-anläggningar per varje koleldat kraftverk som idag finns i världen – en gigantisk uppgift sett till både tid och markutrymme. 

    Därtill skulle energibehovet vara cirka 100 exajoules, det vill säga ungefär en sjättedel av den totala globala energin som finns idag. Även cirka fyra miljoner ton kaliumhydroxid, som är en viktig kemikalie när gasen ska fångas, skulle krävas för att kunna samla in 36 gigaton koldioxid med CCS-tekniker. 

    CCS är alltså både dyrt och extremt resurskrävande. Men samtidigt är klimatkrisen akut och alla lösningar behövs. CCS kan alltså vara en övergångslösning för att snabbt minska utsläppen, men får inte riskera att fördröja riktiga utsläppsminskningar. Det är också viktigt att kombinera CCS med andra åtgärder för att lagra koldioxid, som till exempel öka mängden plankton och skog på planeten. Om detta kan du läsa mer i faktarutan här intill.

    Läs mer

    Från Naria till ett tak i Dhaka – Bangladesh klimatflyktingar flyr vattnet

    I boken ”Klimatflykt” samlar journalisten Troy Enekvist reportage från flera års arbete i Bangladesh. Texten nedan är ett utdrag ur hans skildringar av människor som tvingas på flykt i sitt eget land.

    En explosionsartad inflyttning till huvudstaden – det är en av effekterna av klimatförändringarna i Bangladesh, där en stor del av landsbygden håller på att försvinna.

    – Allt har försvunnit de senaste fem åren, säger Sukum Ali Sheik som förlorat sitt barndomshem och motvilligt tvingats flytta till Dhaka.

    Morgonljuset letar sig fram genom Dhakas högt växande bostadshus när Sukum Ali Sheik drar fram en cykelriksha under en bro i stadens gamla delar. Han förhandlar om dagshyran för rikshan som han behöver för att tjäna pengar. Han orkar bara cykla halva dagen, därefter sätter hans hälsa stopp.

    – Jag har kört riksha i 50 år. När jag kom hit för ett år sedan var det väldigt svårt att hitta. Hemma i Naria finns det bara några få raka vägar och ingen trafik, men på ett år har jag lärt mig att hitta i hela Dhaka, säger han.

    Sukum Ali Sheik är långt ifrån ensam om att ha sökt sig till Dhaka. Enligt FN flyttar 2 000 människor dagligen till huvudstaden. Med förstäder uppskattas folkmängden i dag överstiga 20 miljoner. Ali Sheik kommer från staden Naria, i kommunen med samma namn, knappt 10 mil söder om Dhaka. Han flyttade med sin familj sedan Padmafloden, med smältvatten från Himalaya, förstört deras hem. Vattnet håller på att äta upp hela hans hemstad.

    – Erosionen har aldrig tidigare varit så kraftig. Det var flera kilometer till floden från mitt hus när jag växte upp, med byar och mark där folk odlade. Men allt har försvunnit de senaste fem åren.

    Bangladesh förlorar varje år tusentals hektar land till följd av floderosion. 68 000 människor tvingas därför flytta årligen, enligt myndigheterna. Sukum Ali Sheik bor tillsammans med sin familj, bestående av hans fru, mamma och två söner, i ett rum på ett höghustak i södra Dhaka. Det är ett område som för bara tiotalet år sedan sågs som landsbygd men nu är helt tätbebyggt.

    – Jag gillar inte att bo i Dhaka, men jag är tvungen att bo här. Det finns inga andra möjligheter. Ibland gråter jag när jag tänker på det Naria jag förlorat, säger han.

    Sedan den första dagen han kom hit har 65-åringen kört cykeltaxi för att ha råd med den höga hyran. Samtidigt tvingades hans 14-årige son Sohel Sheik sluta skolan för att hjälpa till att försörja familjen.

    Narias sjukhus var tidigare platsen dit man gick för att skydda sig mot översvämningar. Nu är det påväg att helt slukas av vattnet.

    Mohammed Shamsuddoha, chef för forskningsinstitutionen CPRD som följer klimatförändringarnas påverkan i Bangladesh, säger att migrationen i landet övergripande är knuten till klimatförändringarna. De leder både till att land försvinner och att det blir allt svårare att försörja sig på landsbygden. Han pekar på att migrationen nästan uteslutande är påtvingad, och de som kommer till städerna går från en utsatt position till en annan.

    – De flyr från en kris för att sedan hamna direkt i en annan, säger han.

    Migranterna får inte tillgång till grundläggande samhällsservice, vatten och sanitet. De måste även betala väldigt mycket för mat och hälsovård. De som flyttar till Dhaka hamnar ofta i klorna på lokala maffialedare som driver slumområdena och tar ut hyra för mark de inte äger och för vatten och el som de har kopplat in sig på illegalt.

    Sukum Ali Sheik cyklar fram genom den täta trafiken på Dhakas gator. Dammet yr och svetten rinner när han trampar genom den kraftiga hetta som strålar upp från vägen.

    – En bra dag kan jag tjäna 500 taka (drygt 50 kronor), men sen måste jag betala för rikshan, säger Ali Sheik.

    På en gata intill, i ett rum fullt med tyger från golv till tak, sitter sonen Sohel Sheik och syr kläder för den inhemska marknaden. Från nio på morgonen till tio på kvällen.

    – Jag måste jobba. Det spelar ingen roll om jag mår bra eller dåligt, jag måste jobba och tjäna pengar, säger han och syr vidare på sin maskin.

    Chandana Sakhari i skjulet som är byggt av rester från sitt gamla hus. Här bor hon tillsammans med sin man.

    Den ständigt växande befolkningen i Dhaka har möjliggjort en ekonomisk utveckling som annars inte vore möjlig.

    – Migrationen ökar tillgången av billig arbetskraft. Ekonomin skulle aldrig kunna växa i den här takten annars. Ser man på arbetare inom bygg- och textilindustrin så är nästan alla från landsbygden, säger forskaren Shamsuddoha.

    Men trots det pekar han på att staden inte är byggd för den här mängden människor.

    – Det finns ingen plan för hur vi ska kunna ta emot den fortsatta strömmen människor. Det finns inte heller någon plan för hur man ska göra Dhaka motståndskraftigt mot klimatförändringarna som även påverkar själva staden, säger Shamsuddoha och pekar då på att stora delar av Dhaka regelbundet översvämmas av de allt kraftigare regnen. Det leder både till rena hälsofaror och minskade jobbmöjligheter.

    När Ali Sheik har cyklat klart för dagen går han över bron som knyter samman Dhakas gamla delar med de nya södra förorterna där han bor. Väl hemma tar han trapporna upp åtta våningar hem till sin fru och mamma. Hans mamma ligger och sover på golvet i deras rum medan sönerna fortfarande är ute och arbetar.

    – Om jag bara skulle få en möjlighet att återvända till Naria så skulle jag ta den. När som helst, säger Sukum Ali Sheik.


    Löftena på klimattoppmötet

    Under dagen har USAs president Joe Biden skapat stora rubriker med ett löfte om att halvera landets utsläpp till 2030 i sitt inledande tal till det digitala klimattoppmöte han kallat till. 

    För att åstadkomma målet har Bidenadministrationen föreslagit att landet övergår till enbart förnybar energi, och att bilar som drivs på el eller annat förnybart bränsle ska främjas. Ett stort steg i rätt riktning för att återfå internationellt förtroende i klimatfrågan. 

    Det här är den viktigaste stunden för ekonomisk förändring i vår livstid, sa Bidens klimatsändebud John Kerry till Washington Post.

    Biden var inte den enda som lovade stor förändring. Till år 2030 lovar…

    • Japan att minska utsläppen med 46 procent jämfört med 2013 års nivåer.
    • Sydkorea att sluta finansiera kolprojekt utomlands.
    • Kanada att minska 40-45 procent jämfört med 2005 års nivåer. 

    Några dagar innan mötet meddelade Storbritannien att landet ska minska sina utsläpp med 78 procent till 2035. Britterna blir också först i världen med att inkludera internationellt flyg och sjöfart i sina klimatlöften.

    Klimattoppmötet, som fortsätter under morgondagen, gästas också av världsledare som Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Rysslands president Vladimir Putin och Indiens premiärminister Narendra Modi. Under mötet kommer bland annat påven och Bill Gates att tala. Sveriges egen Greta Thunberg höll idag ett redan omtalat anförande.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.