Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sjöfartens stora utsläpp och usla djurhållning

    När fartyget Ever Given fastnade i Suezkanalen var det många som insåg containerskeppens betydelse för den globala ekonomin, då kostnaden för stoppet beräknades till runt 100 miljarder per dag. Nu är det hög tid att byta fokus till sjöfartens miljardutsläpp av växthusgaser och den usla djurhållningen ombord som dödar tusentals djur.

    Stor klimatpåverkan

    Containerfartygen har spelat stor roll när det gäller våra möjligheter att billigt kunna konsumera varor från andra sidan jorden, en överkonsumtion med bieffekter som utarmade naturresurser och höga koldioxidutsläpp. Det har till och med argumenterats för att skeppandet med containers spelat en större roll för den globala handeln än alla frihandelsavtal tillsammans.

    Eftersom fraktfartygen kan få med sig så mycket last blir sjöfartens växthusgasutsläpp per ton och kilometer lägre än nästan alla andra sätt att transportera gods. Det betyder dock inte att sjöfartens utsläpp är låga. Om sjöfarten varit en nation hade den varit världens sjätte största utsläppare, då dess totala utsläpp står för tre procent av världens växthusgasutsläpp. Sjöfartens andel förväntas kunna öka till 17 procent till år 2050, både till följd av ökad transport och för att sjötransporten ligger så långt efter andra sektorer när det gäller att ställa om till fossilfritt.

    De stora utsläppen kommer från att bunkerolja/tjockolja används som drivmedel. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om bränslet, som är ännu smutsigare än övriga fossila bränslen så som diesel och bensin. Tjockoljan innehåller fler föroreningar vilket leder till hälsoskadliga luftföroreningar.

    Bunkerolja bidrar till den globala uppvärmningen främst genom koldioxidutsläpp och utsläpp av ”black carbon” – vars partiklar effektivt absorberar solens värmeinstrålning.

    Svårt att minska utsläppen

    Reglering av utsläppen från sjöfarten är inte lätt att få till. Eftersom de kör på internationellt vatten inkluderas inte fartygens utsläpp i någon nations ansvarsområde, och inkluderas därför heller inte i Parisavtalet.

    IMO (FN:s internationella sjöfartsmyndighet) har dock satt upp regelverk för miljö- och klimatpåverkan. Exempelvis har IMO beslutat att fartygens bränsle inte får innehålla mer än 0,5 procent svavel för att minska luftföroreningarna, och att koldioxidutsläppen ska vara 70 procent lägre 2050 jämfört med 2008 års nivåer.

    Bloomberg skriver att det är oklart hur utsläppsminskningen ska gå till, eftersom de gröna alternativ som finns idag är mellan 300 och 600 procent dyrare än bunkerolja.

    Djurtransporterna

    Så mycket som två tredjedelar av alla infektionssjukdomar som drabbar människan kommer från djur. Under pandemin har djurhållningen diskuterats mycket, eftersom covid-19 troligtvis uppstått från handel av vilda djur. Under corona-rapporteringen har dock djurhållningen på fartyg glömts bort.

    The Guardian skriver om att under den tid som Ever Given satt fast i Suezkanalen blockerade det vägen för minst 20 fartyg med boskapsdjur ombord, på fartygen beräknas omkring 200 000 djur finnas.

    När fartyg med djur sitter fast och försenas finns det risk att djuren kommer att lida av svält, uttorkning och att ansamlingen av avföring blir så stor att djuren inte kan ligga ned länge.

    Gerit Weidinger som är EU–koordinator för Animals International säger till The Guardian att boskapsdjuren på de försenade fartygen är en tickande ”biohazard bomb” och syftar dels på den dåliga hygienen som uppstår från djurens trängsel, all avföring och att de djur som dör blir liggande på fartygen.

    Att fartyg med boskapsdjur blir försenade är inte ovanligt. Enligt The Guardian har tusentals djur slaktats bara under det här årets första månader för att de varit i så dåligt skick när fartygen blivit försenade.

    Nu är Ever Given loss från kanalen. Men vi måste fortsätta fokusera på sjötransportens utsläpp och djurtransport.

    Bild som visar den smala kanalen där Ever Given fastnade och blockerade vägen för mängder av andra skepp. Credit: European Union, Copernicus Sentinel-X imagery

    Kinas användning av kolkraft ökar

    Trots covid-19 och utlovad klimatneutralitet 2060 ökade Kinas kolkraft förra året och står nu för mer än hälften av all kolkraft i världen. Samtidigt minskade kolenergin i övriga världen, enligt beräkningar från den brittiska tankesmedjan Ember.

    Det var nog många som blev förvånade när Kinas president Xi Jinping i ett tal inför FN:s generalförsamling berättade att landets utsläpp ska peaka 2030 för att sedan bli klimatneutrala innan 2060. Detta kommer kräva stora åtaganden från världens största utsläppare.

    Det är det därför lite förvånande att trots att landet har lovat att minska sitt beroende av kolkraft beviljades bygglov för fler koleldade kraftverk under första halvan av 2020, än vad som tidigare skett under hela 2018 respektive 2019. Under 2020 var landet dessutom det enda av G20-länderna som såg en stor ökning av kolkraft, enligt beräkningar av den oberoende brittiska tankesmedjan Ember som fokuserar på miljö- och klimatfrågor.

    Kinas ökning kommer trots att landet har investerat i såväl vindkraft som solkraft. För trots att kolkraftens del av all energiproduktion har sjunkit från 70 till 56 procent det senaste årtiondet har Kina ökat sin kolproduktion i faktiska siffror med 19 procent bara under de senaste fem åren. Detta har framförallt att göra med ett ökat elbehov som satsningen på förnybart inte täcker. Bara mellan 2015 och 2020 ökade behovet med över 1880 TWh. Sol och vind står dessutom bara för en tiondel av landet elproduktion, vilket är i linje med övriga världen.

    Under fjolåret minskade annars kolenergin i världen med 4 procent, eller 346 terawattimmar (TWh), vilket är en viktig, men aningen svårtolkad, signal innan vi vet hur pandemins återstart kommer se ut.

    Kinas utveckling betonar också vikten av att nå globala överenskommelser för att fasa ut kolkraften. Därför blir den forskning som CarbonBrief rapporterar om extra intressant. I en studie publicerad i Nature Communications har forskare nämligen identifierat 18 procent av Kinas koleldade kraftverk som lämpliga för att snabbt kunna avvecklas för att hjälpa landet att nå målet om klimatneutralitet 2060.

    Nu är frågan om Kina tar till sig av dessa rekommendationer och huruvida löften kommer hållas eller om utvecklingen snarare kommer gå åt motsatt håll med ytterligare ökade elbehov. Tiden efter covid-19 kommer vara en viktig vägvisare för det globala klimatpussel som måste läggas. Vi vill inte om några år befinna oss i situation där geoengineering känns som lösningar på en klimatkris som gått överstyr.

    Årliga koldioxidutsläpp från kolanvändning. Källa: Our World in Data.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,05 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckan (418,46 ppm), men en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+2,62 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Den senaste veckan har gått i rapporternas tecken, varav den viktigaste kom från Klimatpolitiska rådet som släppte sin årliga granskning av den svenska klimatpolitiken. Det var en dyster rapport som menar att nuvarande politik är långt ifrån tillräcklig för att nå nollutsläpp 2045 och att regeringen misslyckas med att använda pandemins krispaket till att accelerera omställningen till ett netto-noll samhälle.

    Rådet påminner om att minskade utsläpp under enstaka år inte ens leder till att växthuseffekten avtar, bara att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären tillfälligt ökar något långsammare än den annars skulle ha gjort. Det är först när nettotillförseln blir noll eller negativ kommer uppvärmningen att avstanna. 

    Sverige har dessutom satsat mindre än många andra länder på gröna åtgärder för att få fart på ekonomin, enligt en rapport från FN:s miljöprogram Unep. Enligt rapporten satsade världens 50 ledande ekonomier enbart 18 procent av sina återhämtnings­utgifter på gröna åtgärder under 2020.

    Det kanske inte är jätte­överraskande, men det är synd, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet till SvD:

    Det är ganska tydligt att världen håller på att missa ett tillfälle till omställning.

    En annan viktig rapport har tagits fram av miljöorganisationerna Rainforest Action Network (RAN), BankTrack, Indigenous Environmental Network (IEN), Oil Change International (OCI), Reclaim Finance och Sierra Club och som Dagens ETC rapporterar om. Enligt den har världens 60 största banker satsat 35 000 miljarder kronor i fossila bränslen sedan Parisavtalet slöts. Finansieringen var till och med större under 2020 än 2016.

    Uppenbarligen har banksektorn – trots alla ord om omställning och hållbara fonder- inte förstått allvaret ännu och frågan är vad som krävs innan ett ordentligt skifte sker. SMB fortsätter bevaka utvecklingen.

    Ny metod för att mäta klimatavtryck visar ca 1 ton CO2-utsläpp per student

    En ny metod som ska mäta klimatavtryck från hela produktionskedjan har tagits fram av ett svenskt climate-tech företag. Den nya metoden innebär en automatiserad mätning av organisationers klimatavtryck, något som kan öka transparensen vid jämförelser mellan organisationer. Två universitet är först ut att testa metoden.

    I samband med en accelererande klimatkris ställs allt högre krav på företag och andra organisationer att redovisa verksamhetens klimatavtryck. I linje med det har climate-tech företaget Svalna utvecklat en ny mätmetod för att mäta organisationers klimatavtryck. De som först testat metoden är Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

    För universitet är ett ökat klimatarbete extra viktigt då kritiken varit omfattande i flera år. Klimatstudenterna släppte nyligen en ranking av svenska universitet och högskolors klimatarbete. Föga förvånande fick inget lärosäte full pott i rankingen. Regeringen har dessutom via regleringsbrev velat skärpa kraven mot universitetens flygresor eftersom de är myndigheterna med störst klimatavtryck i och med alla flygresor. Även forskare och lärare vid svenska lärosäten har tidigare kritiserat högskolors och universitets bristfälliga klimatarbete.

    Det är därför särskilt intressant att universiteten är först ut att testa den nya metoden för att mäta sina klimatavtryck. Både Stockholms universitet och Göteborgs universitet med 5700 respektive 6500 anställda – samt sammanlagt över 70 000 studenter – får med den nya mätmetoden möjlighet att följa upp sina klimatinitiativ som innebär att minska sina utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet.

    Stockholms universitetet har ett åtagande om att vara koldioxidneutralt redan 2040. För att nå detta tuffa mål är det centralt att ha kunskap om utsläpp av växthusgaser från alla delar av verksamheten, inte minst föra att kunna prioritera var vi ska sätta in nödvändiga insatser. Svalna presenterade en resurseffektiv lösning som uppfyller detta krav och som också passar universitetets arbetssätt och organisationsstruktur, säger Magnus Breitholtz, professor och ordförande vid Stockholms universitetets miljöråd.

    De rapporter universiteten publicerat med de första mätresultaten visade att per student släppte Stockholms Universitet ut 1,4 ton koldioxid och Göteborgs universitet 1,5 ton under 2019. Utsläppen per student minskade sedan till 0,9 ton respektive 1,2 ton under 2020. 

    Den första mätningen visade dessutom att lärosätena under pandemiåret 2020 minskade sina utsläpp från transporter, resor, mat och logi. Flygutsläppen minskade med cirka 70 procent för bägge universiteten och liknande minskningar syntes även för mat och logi, vilket innebar en minskning av de totala utsläppen med 14 procent för Göteborgs universitet och 28 procent för Stockholms universitet. Över en halv miljon fakturor inkluderades i analyserna och utsläppen från varje inköp beräknades.

    Svalna har även utvecklat ett web-baserat Carbon Intelligence system med stöd av Energimyndigheten och Vinnova som både kan beräkna utsläppen för alla typer av ekonomiska verksamheter och uppskatta effekten av olika åtgärder. Dataunderlaget baseras på statistik från SCB i kombination med andra datakällor för transport och energi.

    Det känns jättekul att verifiera att metoden fungerar i stor skala. Att använda sig av data från ekonomisystemet tillsammans med fysiska data ger helt nya möjligheter att beräkna klimatutsläppen från olika verksamheter på ett tillförlitligt sätt. I ett bredare perspektiv öppnar det här också för att ställa krav på klimatberäkningar vid upphandling och politisk styrning av verksamheters utsläpp, säger Svalnas VD David Andersson.

    Nu återstår att se om den nya mätmetoden påverkar lärosätena att accelerera sitt miljöarbete och minska sin klimatpåverkan.


    Ny rapport visar att regeringens politik inte är tillräcklig för att nå klimatmålen

    Klimatpolitiska rådet släppte idag sin årliga granskning av den svenska klimatpolitiken där de än en gång bedömer att takten på klimatomställningen går alltför långsamt. Rådet menar att nuvarande politik är långt ifrån tillräcklig för att nå nollutsläpp 2045 och att regeringen dessutom misslyckas med att använda pandemins krispaket till att accelerera omställningen till ett netto-noll samhälle.

    Klimatpolitiska rådet är ett oberoende råd med några av Sveriges främsta klimatexperter. Rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, det har i uppdrag att granska om regeringens politik är tillräcklig för att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

    I årets rapport finns – förutom en uppföljning av växthusgasutsläppen och en bedömning av regeringens politik – även en fördjupande del som fokuserar på regeringens krispolitik under coronapandemin.

    I rapporten framkommer det att den minskning som skett av utsläppen till följd av restriktioner och nedstängningar på grund av pandemin bara har en marginell betydelse för den globala uppvärmningen och för att nå Sveriges klimatmål.

    Rådet är tydliga med att för att nå de globala klimatmålen så kan inte utsläppen fortsätta på samma nivå som under den tillfälliga nedgången under pandemin, utan de måste fortsätta att minska lika mycket för varje år framöver.

    Själva politiken som förts under pandemin bedömer rådet som att regeringen har gått miste om en chans till att snabba på klimatomställningen genom kris- och återstartspaketen. Hittills har bara en tiondel av regeringens återhämtnings­insatser bedömts att kunna bidra positivt till att uppnå klimatmålen. Enligt en FN-rapport har Sverige satsat mindre än andra länder på grön omstart av ekonomin.

    Regeringen har beskrivit sin återhämtningspolitik som ”en kraftfull grön ekonomisk återstart”, men budskapet har inte varit konsekvent. Det saknas en tydlig och sammanhängande berättelse om vägen ut ur krisen mot visionen om Sverige som världens första fossilfria välfärdsland.

    Citat hämtar från sida 7 i Klimatpolitiska rådets rapport

    Vidare menar rådet att politiken bör försöka att stödja de snabba beteendeförändringar som pandemin lett till som är bra för klimatet. Det kan då handla om mer digitala möten och minskat resande. Samtidigt måste även regeringen efter pandemins slut försöka att förändra de beteendeförändringarna som är negativa ur ett klimatperspektiv, som att fler nu väljer bilen istället för kollektivtrafik.

    För att Sverige ska nå sina klimatmål menar även rådet att det är viktigt att inkludera både riksbanken och finanspolitiken i klimatomställningen. De rekommenderar bland annat att den omarbetningen som just nu sker av riksbankslagen bör skrivas så att den inkluderar klimatperspektivet.

    Hela rapporten finns att läsa här.

    FN-toppmöte för biologisk mångfald uppskjutet igen

    FN:s konvention om biologisk mångfald skjuter för andra gången upp sitt toppmöte (COP15) på grund av svårigheter relaterade till coronapandemin. Mötet är en sedan länge efterlängtad nödvändighet för att stoppa den pågående sjätte massutrotningen. 

    Kina är värd för FN:s toppmöte för biologisk mångfald, där politiker från hela världen samlas för att komma överens om ett nytt globalt ramverk för att skydda naturen. Förhandlingarna, kända under förkortningen COP15 eller CBD-mötet, skulle ursprungligen äga rum i Kunming under oktober 2020, men sköts sedan upp till maj 2021, nu har de än en gång blivit framflyttade till oktober detta år. 

    Årets möte har liknas vid klimattoppmötet i Paris 2015. Det handlar även här om en avgörande internationell kongress för att komma överens om mål för att skydda naturen, men medan Parisavtalet hanterar klimatkrisen koncentrerar sig detta möte på att skydda den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna förväntas bland annat förhandla om ett förslag om att bevara 30 procent av planeten fram till 2030.

    Världens länder har hittills gång på gång misslyckats med att uppnå FN-mål för att stoppa försvinnande av biodiversitet. Ett exempel är de globala Aichimålen som FN för tio år sedan satte upp för att bevara den biologiska mångfalden. En av orsakerna till att Aichimålen aldrig nåddes är att de rådande nationella bestämmelserna inom konventionen om biologisk mångfald (CBD) inte varit anpassade till Aichimålen. Förväntningarna är därför höga inför det kommande COP15-mötet. Hoppet är att medlemsstaterna skall rätta till tidigare misstag och höja ambitionsnivån globalt.

    Sämre luftkvalitet än normalt

    Larmen kring hur luftföroreningar påverkar vår hälsa negativt är återkommande. Nu kommer även rapporter om att luftkvaliteten i våra städer är sämre än vanligt.

    Luftföroreningar är ett allvarligt hälsoproblem för världen. Forskning har visat att luftföroreningar ligger bakom minst 400 000 dödsfall i Europa och cirka sju miljoner dödsfall i världen per år. En nyligen genomförd studie visade till och med att nära vart femte dödsfall kunde relateras till koldioxidutsläpp.

    Nu på våren är luftföroreningarna extra problematiska då partiklar som tidigare täckts av snö kan blåsa iväg med vinden när det blivit torrare. Bland annat har SVT rapporterar om de ovanligt höga halterna av farliga partiklar och damm som just nu återfinns på flera platser i Stockholms län.

    Bland de farliga partiklarna återfinns exempelvis de så kallade PM10-partiklarna som bildas när dubbdäck river upp asfalten på gatorna och som är extra farliga för oss människor. De kan orsaka flera typer av hälsoproblem, exempelvis andningsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar och förtida död. Ett sätt att skydda sig är att undvika att gå på trafikerade vägar där det finns mest farliga partiklar.

    Man kan ju undvika att gå på de mest trafikerade gatorna. På bakgatorna är det mindre trafik och där är partikelhalterna betydligt lägre, säger Michael Norman som mäter luftföroreningar på miljöförvaltningen Stockholms stad, till SVT.

    Den långsiktiga trenden är dock att luftkvaliteten blivit bättre, något som bland annat märks i Stockholm där utsläppen från flera typer av luftföroreningar har minskat. Det här är en följd av flera typer av åtgärder som till exempel strängare utsläppskrav på fordon och industrier samt att fjärrvärmen har byggts ut. Även en mer reglerad trafik har gett positivt utfall, framförallt att man infört miljözoner för tunga fordon, trängselskatt och dubbdäcksförbud.

    Allt fler utan säkert dricksvatten

    I dag saknar 785 miljoner människor tillgång till säkert dricksvatten. Klimatförändringar och brist på investeringar i hållbar vattenförsörjning äventyrar livet för miljarder människor. 

    I en ny studie av organisationen WaterAid beräknas klimatförändringar, såsom varmare temperaturer och stigande havsnivåer, leda till att 74 procent av alla naturkatastrofer i världen blir vattenrelaterade. Enligt rapporten går endast cirka fem procent av all klimatfinansiering till klimatanpassning. De fyra miljarder människor som bor i områden med knapp vattentillgång behöver mer resurser för att deras samhällen ska kunna anpassas till förändrade klimatförhållanden. År 2050 förväntas fem miljarder människor leva i sådana områden.

    I Sverige släpps det ut cirka fyra ton koldioxid per capita varje år, i Burkina Faso är motsvarande siffra 0,2 ton per capita. Trots detta har klimatförändringarna haft en mycket större inverkan på Burkina Faso än vad de har haft på Sverige. Människor som har det dåligt ekonomiskt ställt eller tillhör redan marginaliserade grupper som kvinnor, minoriteter och funktionsnedsatta, påverkas i större utsträckning trots att de har bidragit minst till klimatförändringarna.

    Att inte stötta de samhällen som drabbas värst av klimatförändringarna är ett svek mot världens fattigaste människor säger WaterAid Sveriges generalsekreterare Anna Nilsdotter i ett pressmeddelande.

    Mikroplaster i både råttfoster och mänskliga livmödrar

    För första gången har mikroplaster hittats i organ hos levande däggdjursfoster. Konsekvenserna för fostren är ännu okända, men forskarna är oroade.

    SMB har tidigare rapporterat om hur luftföroreningar och klimatförändringar drabbar mänskliga foster, och senast i veckan om hur det påverkar fertiliteten hos människor. Nu har en ny studie släppts som visar att mikroplaster från råttors lungor kan spridas till deras foster. Mikroplaster har hittats i hjärtat, hjärnan, lungorna, levern och njurarna hos råttfostren, rapporterar the Guardian. 

    Det är den första studien på levande däggdjur som visar att moderkakan inte blockerar mikroplaster. Moderkakan fungerar som fostrets lunga, tarm, lever och njurar. Men också som ett filter för alkohol, avgaser och oönskade bakterier. Studien visade också att de råttfoster som hade mikroplaster i kroppen ökade mindre i vikt mot slutet av graviditeten 

    Det finns ännu inga studier på mikroplaster och mänskliga foster, men i slutet av förra året publicerades en italiensk studie där mikroplaster förekom i livmodern hos fyra av sex gravida kvinnor, under vad som annars kallas ”händelselösa” graviditeter. Plasterna misstänks komma från bland annat målarfärg, plåster, nagellack och hygienartiklar. Det här är första gången som artificiella partiklar dokumenterats i mänskliga livmödrar.

     Mikroplasterna hittades i alla delar av livmodern. Forskarna bakom studien misstänker att dessa mikroplaster kan skada det mänskliga immunsystemet, då mikroplasternas närvaro i sig blir en distraktion för det mänskliga självförsvaret. Men exakt vad det kan ha för effekt är ännu inte klarlagt eftersom undersökningen utförts på ett så litet antal kvinnor behövs ytterligare studier på området.

    Hon har skrivit motion om att SEB bör sluta investera fossilt

    SEB har sedan Parisavtalet skrevs på investerat och lånat ut 158 miljarder till fossilindustrin. Elisabeth Dahlerus Dahlin, som haft sin pensionsförsäkring hos banken i 40 år, har skickat in en motion till SEB:s årsstämma där hon yrkar på att banken ska sluta låna ut och investera pengar i fossilindustrin.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om Fair Finance granskning som visat hur de svenska storbankerna miljardinvesterar i fossilindustrin. Granskningen visade även hur SEB var den svenska banken som lånat ut och investerat mest i fossilindustrin. När Elisabeth som länge varit kund hos SEB läste avslöjandet reagerade hon starkt på nyheten.


    Det är ju inte klokt att de lagt 158 miljarder till fossilindustrin efter att Parisavtalet skrevs på.

    Elisabeth läste kort därefter en artikel om att banker faktiskt låter sig påverkas av sina kunder, och i samma veva damp en kallelse till SEBs årsstämma ned till henne. Då kände hon att det var tillfälle att göra något, så hon skrev en motion till stämman.

    Tanken med motionen var också att sprida information till folket om vad som sker. Folk har så fullt upp, det är svårt att få tid till att hinna undersöka om ens pengar investeras i att pumpa efter olja i Arktis eller i kolkraftverk. Nu när jag är pensionär så har jag tid att lyfta frågan och att informera andra om vad som händer. Min faktiska möjlighet att påverka SEB har jag egentligen alltid tänkt som väldigt liten.

    Elisabeth förvånades dock över att möjligheten att påverka verkade större än hon först trott. När hon ringde upp en rådgivare på SEB visade det sig att hennes motion skulle diskuteras på nästkommande styrelsemöte. Ett liknande yrkanden till SEB:s årsstämma har även lämnats in av Greenpeace.

    SEB har efter avslöjandet om att de ur ett klimatperspektiv är sämst av de svenska bankerna skärpt sina regelverk för att gradvis låna ut mindre pengar till fossila bolag. Jakob König på Fair Finance säger dock till ETC att det finns många kryphål i den nya policyn, vilket gör att knappt någon av SEBs mest anmärkningsvärda fossilaffärer kommer att stoppas av skärpningen.

    Elisabeth har under de senaste åren varit engagerad i #PsychologistsForFuture, ett nätverk där hon inspirerats till att agera. Motionen skickade hon in eftersom hon menar att det är viktigt att alla i samhället, inklusive bankerna, tar ansvar i klimatkrisen:

    Min utgångspunkt är att det råder en global och nationell klimatkris.  Jag menar att regeringen borde ha utlyst ett klimatnödläge sedan lång tid tillbaka. Och i ett nödläge måste hela nationen samarbeta, fattig som rik, hög som låg, central som perifer. Därför har jag vänt mig till SEB:s bolagsstämma. Jag begär som aktieägare i mitt ärende 22 i stämman att SEB ska lägga om sin utlåningspolicy så att inte ett öre till går till fossilindustrin, utan istället till en hållbar och förnybar energiverksamhet.

    Har man A-aktier i SEB kan man rösta på Elisabeths och Greenpeace förslag i årsstämman den 30 mars. Fair Finance uppmanar också folk att mejla sin bank för att påverka dem i en grönare riktning, det kan man göra här.

    Kritiken växer mot kontroversiellt klimatexperiment

    Geoengineering är ett ifrågasatt sätt att lösa klimatkrisen och förbjudet under FN:s konvention för biologisk mångfald. Likväl planerar Svenska rymdaktiebolaget tillsammans med amerikanska forskare ett sådant experiment i Kiruna i sommar. Nu växer kritiken från klimatforskare.

    I takt med att klimatkrisen förvärras förespråkar alltfler att det ska satsas mer på ny teknik som ett sätt att lösa situationen, vilket kan te sig som en paradox. För trots att förnybar energin blir billigare och trots att stödet för att avveckla kärnkraften ökade bland väljarna i fjol har en ny politisk kärnkraftsfront bildats i riksdagen som efterfrågar nya kraftverk och teknik som ännu inte finns. Detsamma gäller olika tekniker för att fånga in och lagra koldioxid, så kallad CCS (carbon capture and storage). Den sistnämnda tillhör området som brukar benämnas geoengineering som innebär att ingenjörsmässigt avsiktligt manipulera jordens klimat för att försöka motverka klimatförändringar och global uppvärmning. Tekniken började diskuteras redan på 1960-talet och har länge varit tabubelagt, men den har nu alltmer börjat ses som en plan B lösning ifall klimatpolitiska lösningar inte fungerar.

    Tekniken har två huvudinriktningar: att minska mängden växthusgaser som redan har släppts ut eller att minska den inkommande solstrålningen från att värma upp jorden. CCS är ett exempel på det första, men det är i den andra huvudinriktningen som de riktigt kontroversiella förslagen finns.

    Solar engineering

    För bara ett år sedan föreslog nämligen astronauten och forskaren Christer Fuglesang tillsammans med national­ekonomen John Hassler på DN Debatt att vore en bra ide att skicka ut stora parasoller i rymden för att minska värmeinflödet till jorden. De menade att den sammanlagda storleken på parasollerna skulle behöva motsvara tre gånger Sveriges yta kosta en biljon dollar förutsatt att rakettekniken utvecklas rejält. Denna debatt försvann dock när covid-19-pandemin var ett faktum och klimatdiskussionen så småningom kom att handla om att åstadkomma en grön återstart efter pandemin.

    Nu har dock ämnet åter aktualiserats i och med ett experiment som är tänkt att utföras i Kiruna i sommar. Det handlar om så kallad solar geoengineering – solstrålningsreglering, SRM. Det är en särskilt kontroversiell form av geoengineering som innebär att minska solinstrålningen och därigenom kyla jorden på ett liknande sätt som ett vulkanutbrott kan göra. Ett närliggande naturligt experiment är Pinatubos vulkanutbrott på Filippinerna 1991 som spred enorma askmoln som reflekterade bort en del av solens strålning. Konsekvensen blev att jordens medeltemperatur tillfälligt sjönk med en halv grad.

    För samtidigt som paraplyer i rymden är experiment omöjliga att utföra idag planeras nu ett verkligt ballongexperiment mellan det Svenska rymdaktiebolaget (SSC) och forskarna i det så kallade Scopexprojektet vid Harvarduniversitet i USA. I juni är det tänkt att en höghöjdsballong stor som ett 12-våningshus ska testa utrustning i stratosfären ovanför Kiruna vid statliga Esrange för att testa förutsättningarna för solar engineering.

    Flera klimatforskare och experter på universitet och expertmyndigheter som SVT talat med, är dock förvånade över dessa planer. Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, ställer sig tveksam till projektet:

    Det är förstås allmänt bra med forskning, men just det här projektet är kontroversiellt och det finns en rad svårigheter som gör att man verkligen behöver fundera över om det ska göras. Vissa saker forskarna vill undersöka är dessutom enklare i ett labb.

    Även samerådet kräver att ballongexperimentet stoppas och Naturskyddsföreningen och tio andra miljöorganisationer protesterar mot det kontroversiella experimentet. Även den amerikanske författaren och miljöaktivisten – och skapare av miljöorganisationen 350.org – Bill McKibben avråder bestämt från testerna:

    Det är ett illavarslande steg i planetens historia.  Där vi nu befinner oss bör vi avstå från att ta det.

    Innebär stora risker

    Enligt SSC är det dock inte ett aktivt experiment i geoengineering som ska ske i Kiruna i sommar utan en teknisk testflygning för att testa flygbana och teknisk utrustning. Huruvida det planeras att släppa ut partiklar i stratosfären i samband med testflygningen är oklart. Geoengineering i sig är i hög grad ett outforskat område och just solar engineering bedöms av de forskare SVT talat med innebära stora risker för mänskligheten och närmast oöverskådliga konsekvenser för jordens klimat- och ekosystem såsom risk för krig och konflikter kring vem som ska ha rätt att använda tekniken.

    Exempelvis fick även askmolnen från Pinatubo allvarliga konsekvenser där ozonskiktet skadades, växtligheten minskade och delar av världen drabbades av torka och svält. Dessutom har Sverige och 192 stater undertecknat ett förbud mot geoengineering 2010, under FN:s Konventionen för biologisk mångfald. Bara mindre forskningsprojekt i en kontrollerad miljö är undantagna. Förespråkare för tekniken menar att även om vi inte väljer att implementera tekniken så är det viktigt att ändå fortsätta forskningen. Risken finns att enskilda länder ändå kommer införa tekniken även utan den här forskningen, men att vi då inte kommer veta lika mycket. 

    Ett tveeggat svärd

    Men även om flera förespråkare ser detta som en plan B som ska köpa oss tid för att hinna med de förändringar som kommer krävas på lång sikt riskerar vi istället hamna i en gisslansituation. Eftersom en blockering av solens strålar inte löser grundproblematiken så måste vi nämligen fortsätta släppa ut ämnen i stratosfären tills vi fått ner koldioxidhalten. I annat fall kommer värmeökningen ske snabbt och problemen förvärras. Solar engineering är ingen permanent lösning och det löser inte andra problem som försurning och det kommer inte rädda korallreven.

    Även om det kan ses som ett sätt att vrida tillbaka klockan för att finna en långsiktig lösning på klimatkrisen är det ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan det hjälpa till att hantera klimatkrisen genom att tillfälligt stoppa uppvärmnigen. Å andra sidan kan det få oöverstigliga konsekvenser. Det positiva är att SSC nu har sagt till SVT att de har tagit del av kritiken och inleder en diskussion med olika experter i frågan och att det är först senare i vår som de avgör om Scopex får lyfta från Esrange. SMB fortsätter därmed att bevaka frågan.

    För den som vill veta mer

    För den som vill veta mer om geoengineering rekommenderas det senaste avsnittet av P3 Dystopia där tekniken och dess historia presenteras. Nyligen släppte även Elizabeth Kolberts, Pulizerprisbelönad författare till ”Det sjätte utdöendet”, sin nya bok ”Under en vit himmel (Under a white sky)” som behandlar geoengineering och människans eviga kamp mot naturen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,46 miljondelar (ppm), vilket är en ökning jämfört med förra veckan (416,27 ppm) och en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+4,12 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Vanliga kemikalier minskar fertilitet

    Sedan 1970-talet har mäns spermieproduktion minskat med mer än 50 procent. Vanligt förekommande kemikalier pekas ut som en avgörande faktor bakom den oroväckande utvecklingen.

    Forskningsresultat som redovisas i den nya boken Count Down, skriven av epidemiologiforskaren Shanna Swan, visar att antalet spermier minskade med hela 59 procent mellan 1973 och 2011. Enligt Swans beräkningar kan antalet spermier, i den här minskningstakten, nå noll runt år 2045. Noll betyder inga fler barn. Slutsatsen må låta drastisk, men Swan får medhåll av fler experter på manlig fortplantning som menar att vi borde vara ”mycket bekymrade”.

    Forskningsresultaten som presenteras i boken visar även att kvinnors fertilitetet försämrats, bland annat med ökande antal missfall. Det är omdebatterat exakt vad som är orsaken till den sjunkande fertiliteten, men troligtvis är det en konsekvens av flera faktorer som luftföroreningar, en mer överviktig världsbefolkning och kemikalier.

    I Swans bok kopplas den försämrade fertiliteten till de hormonstörande kemikalier som många av oss kommer i kontakt med dagligen, sådana som till exempel finns i våra hus, matförpackningar, kläder, tvålar, schampon, elektronik och kosmetika.

    Det handlar bland annat om ftalater, mjukgörande kemikalier som kan finnas i våra golv, tapeter och kläder. Ett annat ämne är bisfenol A som framförallt används i polykarbonatplast, vilken används när hus byggs och i matförpackningar.

    Swan uppmanar till bättre åtgärder för att hantera problemet med hormonstörande kemikalier. Det är en rimlig slutsats efter den dystra, men viktiga, sammanställningen.

    Mänskligt skapat material väger mer än hela planetens biomassa

    Det råder ingen tvekan om att människan formar och omformar jordklotets betingelser i en rasande takt. Nu visar en ny studie att mänskligt skapat material – som cement, betong och asfalt – för första gången i världshistorien väger mer än hela planetens biomassa.

    Forskargruppen bakom studien, som publicerats i Nature, har myntat begreppet antropocentrisk massa. Med det menas helt enkelt allt material som skapats av människor. Denna massa utgör ofta grundstommen i vår infrastruktur – det är asfalten på vägarna, cementen i hus och stålet i industrierna, för att nämna några exempel. Plast, glas och betong ingår också i massan.

    Nu har forskarna jämfört den antropocentriska massan med biomassan, vilket innefattar allt levande på planeten: träd, växter, bakterier, svampar, djur och människor.

    Forskarna fann att 2020 blev en vändpunkt i historien. För första gången någonsin gick det mänskligt skapade materialet om det levande materialet. Det mänskliga avtrycket är gigantiskt: för varje person på planeten produceras det varje vecka lika mycket antropocentrisk massa som personens kroppsvikt.

    Studien konstaterar till exempel att massan av all betong, cement och asfalt i New York är jämförbar med vikten av hela världens fisk.

    Och det ser inte ut att sluta där. Historiskt sett har den antropocentriska massan fördubblats ungefär vart tjugonde år. Forskarna menar att den här insikten är nödvändig för att förstå vilken påverkan människan har på naturen.

    Klimatforskningen har glömt människor med funktionsnedsättning

    I rapporterna från FNs klimatpanel sammanställs bland annat forskning om hur sårbara människor påverkas av klimatförändringar. Men det gäller inte alla utsatta grupper: människor med funktionsnedsättningar nämns nämligen inte alls.

    Professorn Siri Eriksen på Norges miljø- og biovitenskapelige universitet har i en nyligen publicerad rapport undersökt varför människor med funktionsnedsättningar glömts i klimatforskningen.

    Eriksen var själv en av författarna till FNs klimatpanels (IPCC:s) huvudrapport 2014. FN:s klimatpanel bedriver inte själva någon forskning, utan sammanställer all världens klimatforskning, både den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga.

    Eriksen, vars uppdrag var att sammanställa forskning om hur sårbara befolkningsgrupper påverkas av klimatförändringar, upptäckte att det helt saknades studier om hur människor med funktionsnedsättning drabbas. Det verkar som att gruppen helt har osynliggjorts av klimatforskare, även när det gäller hur de påverkas av anpassningen och omställningen av samhället till följd av klimatförändringar. Eriksen säger:

    Vi glömmer att denna gruppen har lika rättigheter som oss andra. Även när vi ska planera hur samhället ska möta klimatförändringarna som vi står inför. (reds.övers.)

    Så varför är det viktigt att denna grupp inkluderas i klimatforskningen? Klimatförändringarna bidrar till fler naturkatastrofer, och vid katastrofer där folk måste evakueras snabbt kan människor med funktionshinder få det svårt.

    Eftersom fler människor väntas behöva fly på grund av klimatförändringarna drabbar även det denna grupp extra hårt. I dagens flyktingläger vittnar många med funktionsnedsättningar om svårigheter att stå i matköer och barnens skolgång försvåras.

    Naturmark kan ha ett högre ekonomiskt värde än odlad mark

    Enligt en ny studie kan mark som sköts av naturen ha ett högre ekonomiskt värde än odlad mark. Orsaken är de ekosystemtjänster som tillhandahålls av naturmarker som skogar och våtmarker.

    Den studie som kommit fram till det här resultatet är enligt The Guardian den hittills största studien som undersökt värdet av att skydda naturen på specifika platser. Forskarna har i studien analyserat 24 platser på sex kontinenter.

    Som forskare vid RSPB måste du vara medveten om dina potentiella fördomar och vara så neutral som möjligt i analysen. Ändå blev jag förvånad över hur starkt resultaten gynnade bevarande och restaurering, sa Dr. Richard Bradbury, chef för miljöforskning vid RSPB (The Royal Society for the Protection of Birds) och huvudförfattare till studien, till The Guardian.

    De ekosystemtjänster som återfinns i bland annat skogar och våtmarker kan till exempel vara kollagring och förebyggande av översvämningar. Ekosystemtjänsterna jämfördes sedan med de värden som skapas när mark odlas, till exempel med värdet av spannmål, socker, te eller kakao.

    Människor utnyttjar främst naturen för att få ekonomiska fördelar. Men i nästan hälften av de fall vi studerade subtraherade mänskligt exploaterande snarare än ökade det ekonomiska värdet, sa Dr Kelvin Peh, vid Southampton University och medförfattare till studien till The Guardian.

    Enligt studien kan alltså människors modifiering av naturen kosta samhället mer än det gynnar det. Även om människor bara skulle vara intresserade av pengar, och inte av miljön, är det meningsfullt att bevara naturliga livsmiljöer. Trots det, menar forskarna i studien, beaktas ofta inte den här typen av kostnader av beslutsfattare.

    Professor Ben Groom, biologisk mångfaldsekonom vid Exeter University, kommenterade studien till The Guardian:

    Den generella typen av markanvändningsbeslut som fattas av stora organisationer inom jordbruk och skogsbruk, samt de svårigheter som lokala samhällen har för att förverkliga ekosystemtjänster, diskuteras inte mycket. Studien visar att det kommer att vara värt att ta itu med dessa saknade delar av pusslet när det gäller lokala och globala ekosystemtjänster.

    Bra tillfälle att ersätta plasten?

    IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, larmar om stor brist på plastråvara. Enligt IKEM är följden kraftigt höjda råvarupriser och leveranssvårigheter. SMB reflekterar vidare: varför inte nyttja tillfället för att hitta material att ersätta den fossila plasten med? 

    Plast har varit ett återkommande tema här på SMB. Till exempel har vi rapporterat om att mängden mikroplast i haven är mycket större än man tidigare trott, i Atlanten mer än tio gånger så mycket som man tidigare befarat. Det är inte bra för haven eller miljön. Mikroplast har dessutom hittats i mänsklig vävnad, så det är ingen underdrift att kalla världens plastberoende för ett stort problem.

    IKEM, som ägs av Svenskt Näringsliv och samlar företag inom kemi-, plast- och materialbranschen, menar att plastbristen är så stor att det finns risk att svenska plastbearbetande företag kan tvingas stänga ner delar av sin produktion. Det är främst polyolefinerna, polyeten och polypropen, som det råder brist på, men även materialtyper som PVC och polyamider är påverkade.

    Bakgrunden till just den här plastbristen är enligt IKEM framför allt att efterfrågan på plastråvara ökat kraftigt sedan slutet av 2020. Dessutom har rekordmånga oljeraffinaderier, vars produkt är huvudråvaran i plast, tvingats stoppa sin produktion på grund av extrema väderförhållanden. Situationen har sedan försvårats ytterligare av transportproblem i samband med coronapandemin. 

    I IKEM:s pressmeddelande finns inga lösningsförslag, men SMB bistår gärna med det.

    Problem 1: Det finns en ökande efterfrågan på plast, en fossil råvara som orsakar stora problem för miljön och människors hälsa.

    Lösningsförslag: En förslag är att ändra våra konsumtionsmönster så att vi konsumerar mindre och därigenom mindre plast.

    Problem 2: Oljeraffinaderier får problem när extremväder drar in. Som bekant orsakar klimatförändringarna extremväder. Och vad är det som huvudsakligen orsakar de påskyndade klimatförändringarna sedan omkring 1950? Svaret är de växthusgaser som vi människor bidrar till genom våra livsstilar och konsumtionsmönster. Växthusgaser har olika källor, men en framträdande källa är just oljeraffinaderier.

    Lösningsförslag: Ett förslag är att industrier satsar på råvaror som inte är fossilt framställda. Den lösningen är bra på både kort och lång sikt. På kort sikt får vi råvaror som det trots nuvarande omständigheter inte är brist på. På lång sikt kan övergången från fossilt framställda råvaror dessutom bidra till mindre extremväder som stör våra liv, samhällen och industriernas produktioner.

    Problem 3: Transporterna fungerar inte. Här menar IKEM troligen de plastprodukter som fraktas långväga, till exempel plastprodukter tillverkade i Kina.

    Lösningsförslag: En förslag är att vi ändrar vårt sätt att tänka kring var råvaror ska produceras, till exempel genom att satsa mer på närproducerat.

    Att det inte kommit ett pressmeddelande om att vi börjat efterfråga mer av ett fossilbaserat material är dock anmärkningsvärt, hur kan våra miljöproblem ha så låg prioritet inom näringslivet och i resten av vårt samhället? Vi drabbas alla av miljöproblemen, även företagen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 416,27 miljondelar (ppm), vilket är en minskning jämfört med förra veckan (418,53 ppm) och en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+2,13 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Det är därför allvarligt att skogsskövlingen ökat i Amazonas med drygt nio procent mellan augusti 2019 och fram till juli 2020, jämfört med föregående år. Det innebär den högsta avskogningen sedan 2008, enligt en studie i tidskriften Biological Conservation som undersökt hur miljöskyddet i Brasilen försämrats under president Jair Bolsonaro. Nästan hälften av förändringarna har drivits igenom under pandemin.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.